Verksamhetsplan SOCIALNÄMNDEN Antagen av kommunfullmäktige

Transkript

1 Verksamhetsplan SOCIALNÄMNDEN Antagen av kommunfullmäktige

2 Verksamhetsplan Sidan 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nationella förutsättningar... 3 Vägledande principer... 3 Helhetssyn... 3 Normalisering... 3 Utveckling och förändring... 4 Verksamhetsbeskrivning... 5 Mål... 6 Inriktning från Strategiska planen... 6 Socialnämndens inriktning... 6 Salutogent synsätt... 7 Effektmål för socialnämndens verksamheter... 7 Kommunens hälso- och sjukvård(ändringar röd text)... 7 IFO... 8 OF... 9 ÄO... 9 Socialnämndens värdegrund Gemensam värdegrund för socialnämndens verksamhetsområden Utvärdering... 11

3 Verksamhetsplan Sidan 3 Inledning Socialnämndens verksamheter är till övervägande delen reglerade i lag. Socialtjänstlagen (SoL) är den som berör de flesta delarna. Insatser enligt SoL bygger på frivillighet, dock finns två tvångslagar kopplade till SoL; Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Andra lagar som är styrande för socialnämndens verksamheter är Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Nationella förutsättningar De grundläggande värderingarna som ska vara vägledande i socialtjänstens alla verksamheter, anges i SoL s så kallade portalparagraf: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas -ekonomiska och sociala trygghet -jämlikhet i levnadsvillkor -aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Vägledande principer Samhällets socialtjänst vilar på några vägledande principer, dessa är giltiga för samtliga verksamhetsområden som regleras i SoL: Helhetssyn Att tillämpa helhetssyn innebär en strävan efter att förstå sammanhanget och helheten den enskilde är en del av. För den enskilde innebär helhetssyn att socialtjänsten tar hänsyn till hela människan och att olika behov beaktas och vägs samman. Normalisering Den som har fysiska-, psykiska- eller sociala funktionsnedsättningar ska ha rätt att leva och bo som andra. Biståndsinsatserna ska inriktas på att underlätta för den enskilde att leva och bo i sin invanda miljö. Kontinuitet Arbete inom ramen för SoL bygger till övervägande del på relationer mellan den enskilde och medarbetare. En varaktighet i dessa kontakter krävs för att en förtroendefull relation ska växa fram.

4 Verksamhetsplan Sidan 4 Flexibilitet Socialtjänstens insatser får aldrig utformas utifrån färdiggjorda mallar. Alla insatser ska vara individuellt anpassade efter den enskildes önskemål och behov. Närhet Utgångspunkten är att den enskildes sociala miljö och sammanhang samt närstående är framgångsfaktorer när det gäller hantering och lösning av sociala problem. Insatser i hemkommunen visar ofta på positiva effekter. Frivillighet och självbestämmande Det är endast den enskilde själv som kan besluta om erbjudande av viss social tjänst ska accepteras eller förkastas. Erbjudandet behöver ibland kompletteras med ett medvetet motivationsarbete, med syfte att den enskilde ska ta emot en insats. Valfrihet Självbestämmande, integritet och självständighet är viktiga begrepp i socialtjänstlagstiftningen. Det är den enskilde som avgör valet mellan alternativa insatser, inom ramen för socialnämndens resurser. Utveckling och förändring Verksamheter inom socialnämndens ansvarområde är under ständig utveckling och förändring, med syfte att förbättra för den enskilde. Riksdag och regering ger via förändringar i tillämpliga lagrum, direktiv till Socialstyrelsen och riktade statliga stimulansmedel uttryck för en tydlig viljeinriktning. Från och med 1 juli 2011 ändras t ex bestämmelsen i SoL och LSS om att anmäla allvarliga missförhållanden till skyldighet att rapportera och avhjälpa missförhållanden. Allvarliga missförhållanden ska också anmälas till Socialstyrelsen. Förändringen innebär också att hela socialtjänsten numera omfattas till skillnad från tidigare då anmälningsskyldigheten endast omfattade äldreomsorg och omsorgen kring personer med funktionsnedsättning. Prestationsbaserade statsbidrag och prestationsersättningar finns bland annat i form av kvalitetsregistren Palliativregistret och Senior Alert samt för utveckling av lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. Socialstyrelsen har exempelvis fått regeringens uppdrag att utveckla ett instrument som underlag för biståndsbedömningen inom äldreomsorgen. Ett uppdrag som hör samman med värdegrunden för äldreomsorgen som fördes in i SoL vid årsskiftet 2010/11. En utmaning för kommunerna består, i enlighet med regeringens uttryckta mening, av att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.

5 Verksamhetsplan Sidan 5 Det vill säga praktik som är baserad på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängligas vetenskapliga kunskap 1). I nuläget kan missbruksvård och vård av personer med demenssjukdom nämnas som exempel där utvecklingen har grundats på beprövad erfarenhet och vetenskap. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet över landets socialtjänst samt hälso- och sjukvård. I uppdraget ingår att genomföra tillsyn såväl med som utan föranmälan. Syftet är att upprätthålla och förbättra kvaliteten. För att få en bild över hur de enskilda ser på socialtjänstens kvalitet genomförs nationella brukarundersökningar regelbundet inom flera verksamhetsområden. Resultat av undersökningar och tillsyn ger kommunerna vägledning om vilka områden som behöver vara föremål för förbättringsarbete. Vad gäller ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete har Socialstyrelsen fattat beslut om föreskrifter och allmänna råd som är gemensamma för bl a socialtjänst och hälso- och sjukvård, vilket ställer krav på förändring av kommunernas befintliga ledningssystem. Ovan beskrivs några av de många förutsättningar som råder över socialtjänsten. Det är av största vikt att kommunens socialtjänst har en kontinuerlig omvärldsbevakning. Det handlar om att tidigt fånga upp vilka förändringar som planeras på nationell nivå och analysera vad de innebär för socialnämndens del. Det handlar vidare om att kunna analysera det nationella ekonomiska läget, där t ex utvecklingen på arbetsmarknaden är av avgörande betydelse för socialnämndens ekonomi. Angeläget är också att utveckla samverkan såväl internt i kommunen som externt med andra kommuner, organisationer och myndigheter. Bland kommunerna i Skaraborg har t ex en gemensam social jour inrättats och mellan Skarborgskommunerna och Västra Götalandsregionen pågår och utvecklas närsjukvårdsarbetet. Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens ansvar innefattar de tre verksamhetsområdena, individ- och familjeomsorg (IFO), omsorg kring personer med funktionsnedsättning (OF) och äldreomsorg (ÄO). Respektive verksamhetsområde omfattar ett antal resultatenheter. Kommunen har vidare ett hälso- och sjukvårdsansvar som hör till socialnämnden. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar regleras I HSL. Hälso- och sjukvården i kommunen omfattar såväl personer som har insatser från OF som ÄO. Bortsett från kommunens hälso- och sjukvård grundar sig övervägande delen av insatser från socialnämnden på ett myndighetsbeslut. Ett sådant beslut kan överklagas hos förvaltningsrätt. Myndighetsutövning ingår som en uppgift inom nämndens alla tre verksamhetsområden. 1 ) SOU 2008:18

6 Verksamhetsplan Sidan 6 Socialnämnden tillhandahåller, förutom insatser med utgångspunkt i myndighetsbeslut, ett brett utbud av serviceinsatser. Detta är insatser som var och en kan ta del av efter eget önskemål utan myndighetsbeslut, såsom: IRMA familjestöd, trädgårds- och fixartjänst, trygghetsplatser, trygghetslarm och anhörigstöd. IFO omfattar stöd till personer med beroendeproblematik samt till barn/unga och familjer som är i behov av insatser från socialnämnden. Vidare hör ekonomiskt bistånd och familjerätt till ansvarsområdet. Inom IFO finns också integration av flyktingar inklusive ensamkommande flyktingbarn, liksom arbetsmarknads- och sysselsättningsenheten. OF ansvarar för insatser till personer med funktionsnedsättning. Hit hör bl a bostad med särskild service (service- och gruppbostäder). Vidare ansvarar OF för fritid, insatser i ordinärt boende och stöd till familjer i form av t ex korttidstillsyn och korttidsvistelse. ÄO ansvarar för insatser till pensionärer. Verksamheten omfattar särskilda boendeformer (äldre- och demensboende), korttidsboende, växelvård samt dagverksamheter. ÄO ansvarar för hemtjänstinsatser både till pensionärer och yngre personer. Mål Mål formuleras på tre nivåer; inriktningsmål, effektmål och operativa mål. 1 Effektmål återfinns i lednings- och styrdokumenten, verksamhetsplanerna och i sektorsprogrammet. För vart och ett av nämndens verksamhetsområden har effektmål formulerats. Inriktning från Strategiska planen Alla nämnder/styrelse har under perioden i uppdrag att formulera på vilket sätt de arbetar under mandatperioden för att uppnå kommunens strategiska plan. En förutsättning för att kunna uppnå vision och övergripande mål är att nämndernas verksamhet utgår från en helhetssyn på hela Vara kommun, att de hushållar med sina resurser och har en stark beslutskraft. En god omvärldsbevakning ger inspiration till utveckling och bidrar till att skapa en kommunal service av hög kvalitet. Vi behöver aktivt arbeta med att profilera kommunens verksamheter och att kommunicera med våra kommuninvånare och kunder/brukare. Socialnämndens inriktning Socialnämndens verksamheter ska uppmuntra till engagemang kring den egna livssituationen. Utgångspunkten är att stärka människors förmåga och de egna resurserna så att alla så långt som det är möjligt kan ta eget ansvar för sin livsföring. 1 Lednings- och styrdokumentet kring styrning och organisation sidan 5

7 Verksamhetsplan Sidan 7 Socialnämndens inriktning under perioden är att aktivt verka för att människor klarar sin vardag själva och att tillvarata människors egna förmåga, deras resurser och nätverk. Salutogent synsätt En viktig del i arbetet är de förebyggande insatserna som har sin utgångspunkt i ett salutogent (hälsobefrämjande) synsätt. Socialnämndens arbete ska ha sin utgångspunkt i nämndens och lagstiftningens värdegrund och ska präglas av ett gott bemötande, respekt för den enskildes integritet, självbestämmande och delaktighet. Effektmål för socialnämndens verksamheter De öppna nationella jämförelserna samt egna brukarundersökningar kommer till stor del att användas för att följa effektmålen i nämndens verksamheter under perioden. Vad gäller kommunens hälso- och sjukvård följs effektmålen via de kvalitetsregister kommunen anslutit sig till, Senior Alert och Palliativregistret Kommunens hälso- och sjukvård Andelen för år 2010 motsvarar andelen som respektive kvalitetsindikator genererar 2010 i Palliativregister och för Senior Alert 1:a kvartalet 2011 då arbetet med det påbörjades först Genomgående är att värdet årligen ska öka för att uppnå 100 % år Andelen förebyggande åtgärder för att stärka hälsa och livskvalitet till kunder/brukare ska öka. Indikator :a Andelen personer med risk för fall som har minst en planerad åtgärd för att förebygga fall och fallskador. ska öka med? % el antal Indikator :a Andelen personer med fall där minst en åtgärd utförts för att förebygg fall och fallskador kvartal kvartal 55 % 60 % 70 % 80% 90% 100% kvartal kvartal % 20 % 50 % 75 % 90 % 100 %

8 Verksamhetsplan Sidan 8 Arbetet med att stödja närstående till (kunder/brukare) patienter som vårdas i livets slut ska förbättras. Samtliga närstående vars anhörig har gått bort ska erbjudas efterlevandesamtal 38% 70% 80% 90% 95% 100% IFO Personalen ska mer aktivt arbeta för att öka möjligheterna till klienternas självförsörjning. Andelen ärenden av totala 19 % 21 % 23 % 25 % 27 % 29 % ärendemängden som är aktuella för försörjningsstöd kortare tid än tre månader ska årligen öka i förhållande till ärenden som är aktuella längre tid än tre månader Andelen ärenden som remitteras från Försörjningsenheten till Arbetsmarknadsenheten med mål att bli självförsörjande ska årligen öka 46 % 47% 48% 49% 50% 51% Uppföljningsarbetet kring insatserna; bostad med särskild service och daglig verksamhet ska öka. Andelen uppföljningar av den totala ärendemängden gällandes insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet ska öka. utgång svärde 100% Insatsen daglig verksamhet i form av individuella placeringar ska öka. Insatsen daglig verksamhet i form av individuella placeringar ska öka årligen öka med 1 % enhet 40 % 41 % 42 % 43 % 44 % 45 %

9 Verksamhetsplan Sidan 9 OF Vara kommuns kunder/brukare inom OF är nöjda med kommunens service. Värdet för NKI 2) ska öka med 15 enheter under perioden. Mäts genom Vara kommuns egen brukarundersökning. Målet följs upp genom nöjd-kund/brukarindex i varje kund/brukarenkät. Nöjd kund/brukarindex inom Boendestöd (genomsnitt) Nöjd kund/brukarindex inom bostad med särskild service Nöjd kund/brukarindex inom personlig assistans ÄO Vara kommuns kunder/brukare inom äldreomsorgens hemtjänst är nöjda med kommunens service vad gäller bemötande, information, inflytande och social samvaro/aktiviteter. Målet följs upp genom nöjd-kund/brukarindex i varje kund/brukarenkät. Värdet för NKI ska öka med 15 enheter under perioden NKI för hemtjänsttagare vad gäller den information personalen lämnar om t ex förändringar som rör insatserna och om vilken hjälp personalen ska ge när de kommer. NKI vad gäller inflytandet hemtjänsttagarna har över när och hur insatserna ska ges. NKI vad gäller personalens bemötande och vilken respekt de visar hemtjänsttagarna NKI vad gäller social samvaro och aktiviteter för hemtjänsttagarnas del Vara kommuns kunder/brukare i de särskilda boendeformerna (äldreoch demensboende) är nöjda med kommunens service vad gäller bemötande, information, inflytande och social samvaro/aktiviteter. 2 ) Nöjd Kund Index, ett sammanvägt index av ett antal frågeställningar.

10 Verksamhetsplan Sidan 10 Målet följs upp genom nöjd-kund/brukarindex i varje kund/brukarenkät. Värdet för NKI ska öka med 15 enheter under perioden. NKI för boende i de särskilda boendeformerna (äldre- och demensboende) vad gäller den information personalen lämnar om t ex förändringar som rör insatserna och om vilken hjälp personalen ska ge när de kommer NKI vad gäller inflytandet som boende i de särskilda boendeformerna (äldre- och demensboende) har över när och hur insatserna ska ges. NKI vad gäller personalens bemötande och vilken respekt de visar den som bor i de särskilda boendeformerna (äldre- och demensboende) NKI vad gäller social samvaro och aktiviteter för de som bor i särskilda boendeformer (äldre- och demensboende) Socialnämndens värdegrund Socialnämnden har fattat beslut om en gemensam värdegrund som omfattar nämndens verksamhetsområden. Centralt i värdegrunden är det goda bemötandet och ett rehabiliterande förhållningssätt. En förutsättning för att kunna arbeta inom socialnämndens verksamhetsområden är att den enskilde medarbetaren tillämpar nämndens värdegrund i sitt arbete.

11 Verksamhetsplan Sidan 11 Gemensam värdegrund för socialnämndens verksamhetsområden Det goda bemötandet ska vara centralt i alla verksamheter Oavsett bakgrund, religion, etnisk tillhörighet, ålder och kön arbetar vi för att varje enskild pensionär/brukare/klient bemöts med respekt. Hit hör även att varje enskild individs integritet värnas Bortsett från orsaken till insatsbehovet främjar vi den enskildes självbestämmande genom delaktighet i vardagslivet För att den enskilde ska uppleva meningsfullhet i tillvaron utgår vi från pensionärens/brukarens/klientens specifika behov i det dagliga arbetet Genom att stimulera individens tilltro till sina egna förmågor använder vi oss av ett rehabiliterande förhållningssätt och ett stödjande arbetssätt För att kunna ge ett gott stöd och god omsorg till pensionären/brukaren/klienten tillvaratar vi varandras och den enskildes kunskap Till den gemensamma värdegrunden hör att alla som är verksamma inom nämndens verksamhetsområden har ett eget ansvar för värdegrundens tillämpning. Varje medarbetare ansvarar för att upprätthålla ett gott arbetsklimat med ett gott bemötande och väl fungerande arbetsrelationer. Utvärdering Socialnämndens verksamhetsplan utgör utgångspunkt och inriktning för arbetet i de olika verksamhetsområdena. Resultatenheterna ska i sitt arbete med arbetsplaner utgå ifrån målen som finns i kommunens styrning; strategisk plan, lednings- och styrdokument, verksamhetsplan och sektorsprogram. Effektmålen relaterar till såväl brukarundersökningar som kvalitetsregister, de följs upp när resultat presenteras och uppföljning av kvalitetsregistren görs. I respektive resultatenhets arbetsplan bryts effektmålen ner till operativa mål på verksamhetsnivå. Uppföljning av måluppfyllelse görs i samband med att arbetsplanen följs upp i tertialrapporter och verksamhetsberättelser.