REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15

Transkript

1 REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15 Socialdepartementet STOCKHOLM Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtyck (SOU 2015:55) Inledning Barnombudsmannen välkomnar förslaget om en samlad nationell strategi för att nå det jämställhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Barnombudsmannen har valt att ge några övergripande kommentarer och även kommenterat några av strategins målområden, utifrån det som barn och unga berättat för oss samt utifrån kritik som Sverige fått från FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén). Övergripande kommentarer Barnombudsmannen beklagar att utredningens direktiv inte specifikt omfattar målgruppen barn som upplever eller utsätts för våld. Barnombudsmannen är därför positiv till att utredningen ändå valt att involvera målgruppen barn som utsätts för våld och som lever med konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Det är enligt Barnombudsmannen inte möjligt att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra utan att barn och unga involveras. Det framgår inte tydligt om utredningen träffat barn i sitt arbete. Barnombudsmannen anser att barn borde ha fått komma till tals i utredningen. Barnombudsmannen anser även att barns och ungas perspektiv borde uttryckas i alla strategins målområden. Barnombudsmannen anser att det i utredningen borde ingå en analys av våldet mot pojkar och flickor, hur det skiljer sig och vilka konsekvenser det får. Det är viktigt att belysa den särskilda ställning och beroendeställning som barn som upplever våld i hemmet befinner sig i. Barns särskilda ställning gör det extra svårt för dem att få hjälp och stöd samt tillgång till rättsmedel vid kränkningar av deras rättigheter. Barnombudsmannen Box Stockholm Norr Mälarstrand 6 Telefon Fax

2 Vi anser att följande frågor är särskilt viktiga och borde behandlas i strategin: Barn som upplevt våld i hemmet idag kan tvingas till umgänge med den förövande föräldern, trots att det finns en dom om övergrepp och misshandel. En förälder som utsatt sitt barn för hot, våld eller övergrepp kan tvinga barnet till umgänge, även mot barnets uttryckliga vilja. Vidare kan det faktum att den ena föräldern vägrar att lämna ut barnet till den andra föräldern leda till att vårdnaden flyttas över till denne. Barnombudsmannen anser att umgänge bör ske helt på barnets egna villkor. 1 Om den ena av två föräldrar med gemensam vårdnad avlider, får den andra föräldern ensam vårdnad. Det förekommer att föräldrar får ensam vårdnad om sina barn efter att ha dödat den andra föräldern. Detta gör det möjligt för den förälder som dödat den andra att bland annat neka barnet stöd och behandling. Barnombudsmannen anser att det ska ske en automatisk prövning av vårdnaden i de fall där en vårdnadshavare har dödat den andra. 2 Barn som bevittnat våld bör ges straffrättslig status som målsägande. Barn som bevittnat våld definieras som brottsoffer enligt socialtjänstlagen och har rätt till brottsskadeersättning. Barnombudsmannen anser dock att det behövs en utvidgning och att barn som bevittnat våld bör ges straffrättslig status som målsägande. Som målsägande skulle ett barn som bevittnat våld kunna tilldelas en särskild företrädare. Därmed skulle barnet kunna förhöras utan vårdnadshavarens medgivande i de fall då exempelvis vårdnadshavaren är misstänkt. Domstolar och socialnämnder gör inte riskbedömningar i samma utsträckning för barn som bevittnat våld som för barn som själva utsatts för våld. Genom att ge barn som bevittnat våld samma straffrättsliga status som brottsoffer skulle barnens ställning stärkas. Vidare skulle barn som målsägande, med hjälp av ett biträde, själva kunna ansöka om brottsskadeersättning. 3 Resonemanget stöds av barnrättskommittén som uttrycker oro över att barn som bevittnat våld inte har ställning som målsägande i rättsprocessen. Kommittén rekommenderar att konventionsstaten kräver att barnets bästa ska komma i första hand i rättsväsendets behandling av barn som utsatts för eller bevittnat brott. Vidare rekommenderar kommittén att barn som utsatts för eller bevittnat brott ges lämpligt stöd under hela rättsprocessen, i vilket ingår juridiskt ombud, information om och tillgång till skadestånd. Barn som bevittnat våld ska även enligt kommittén ges ställning som målsägande i rättsprocessen. 4 Barnombudsmannens möten med barn och unga visar att barn som utsatts för våld inte alltid får den hjälp de behöver på grund av att vårdnadshavarna inte kommer överens. Detta stöds av resultaten från Kvinnofridsbarometern 2015 av vilken framgår att en av fyra kommuner 1 Barnombudsmannens yttrande över Sveriges tillträde till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet samt vissa frågor om kontaktförbud avseende gemensam bostad (Ds 2012:52) 2 Barnombudsmannen. Barnets bästa måste gå före mördarens föräldrarätt. Debatt Barnombudsmannens yttrande över betänkandet En ny brottsskadelag (SOU 2012:26) 4 Sammanfattande slutstatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport, 2

3 felaktigt kräver båda vårdnadshavarnas godkännande för att bevilja insatser, t.ex. stödsamtal till ett barn som upplevt pappas våld mot mamma. I ett stickprov uppger var tredje kvinnojour inom Unizon att de haft svårigheter det senaste året med förövare som motsatt sig stöd och hjälp till barnet. 5 Barnombudsmannen anser att socialnämndens roll enligt föräldrabalken 6 kap. 13a när det gäller insatser till barn som utsatts för våld borde behandlas ytterligare i strategin. Av paragrafen framgår att om barnet har två vårdnadshavare och den ena inte samtycker till en åtgärd till stöd för barnet ska socialnämnden få besluta att åtgärden ändå får vidtas om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Möjligheten ska gälla för psykiatrisk och psykologisk utredning och behandling, liksom för behandling i öppna former samt utseende av kontaktperson eller familj enligt socialtjänstlagen. Målområde 2: Kunskap, kompetens och forskning Barnombudsmannens samtal med barn och unga visar att våld och övergrepp kan pågå i många år utan att omvärlden ingriper. Barnen har försökt signalera, men de vuxna har inte sett. Barnombudsmannen välkomnar därför utredningens förslag om att stärka kunskap, kompetens och forskning om flickor och unga kvinnors utsatthet för pojkars och unga mäns våldsutövande. Vi anser i tillägg att kunskapen om våld mot flickor och pojkar behöver öka inom alla yrkesgrupper som möter barn. Vi anser att det i följande yrken bör införas en bestämmelse i högskoleförordningen om att det krävs kunskap om barnets rättigheter, hur man upptäcker barn som far illa och hur man fullföljer sin anmälningsskyldighet: lärare, socionom, förskolelärare, psykolog, sjuksköterska, tandläkare och läkare. I tillägg krävs att redan yrkesverksamma personer vidareutbildas i dessa frågor. Alla vuxna som möter barn i sitt arbete måste ha förmågan att se signaler och gripa in när de misstänker att barn utsätts för och/eller upplever våld i hemmet. Yrkesgrupper som möter barn bör rutinmässigt fråga om våld och så långt som möjligt tala enskilt med barnet. 6 Vårt resonemang stöds av barnrättskommittés rekommendationer till Sverige. I rekommendationerna uttrycker kommittén oro över att personal på skolor och på institutioner inte är ordentligt utbildad för att upptäcka tidiga tecken på övergrepp och vanvård. Kommittén rekommenderar Sverige att ytterligare stärka kunskapsoch utbildningsprogram för att fler fall av övergrepp och våld mot barn ska anmälas. 7 Målområde 4: Ett proaktivt, likvärdigt och samordnat rättsväsende Barnombudsmannen är mycket positiv till utredningens förslag om att bemötandet och skyddet av brottsutsatta barn ska präglas av ett tydligt barnperspektiv, med utgångspunkt i barns utsatthet och rätt till delaktighet. Barnombudsmannen anser att rättsväsendets samtliga aktörer måste ha kunskap om barnets rättigheter och hur barn ska bemötas. Detta för att kunna garantera barnet dess mänskliga rättigheter under hela rättsprocessen. Det är viktigt att systematiskt och kontinuerligt utbilda exempelvis poliser, åklagare, domare, socionomer och 5 Unizon, Kvinnofridsbarometern 2015, En undersökning av kommunernas arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, april Signaler, våld mot barn i nära relationer, barn och ungdomar berättar, Barnombudsmannen, Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport, 3

4 juridiska ombud för att dessa ska kunna tillgodose barnets grundläggande rättigheter och behov. Barnombudsmannen vill även uppmärksamma att det av våra samtal med barn och unga framgår att barn upplever rättsprocesserna som alldeles för långa och utdragna. Barnombudsmannens enkätundersökning av åklagarkamrarnas handläggning av ärenden där barn misstänks vara utsatta för vålds-eller sexualbrott i nära relationer, visar att runt 40 procent av landets åklagarkammare inte alltid håller den tidsfrist på två veckor för det första förhöret som idag rekommenderas. Barnombudsmannen anser att det bör lagstiftas om en gräns för hur lång tid som får förflyta mellan anmälan och det första förhöret med barnet. Den rekommenderade tidsfrist som finns idag har uppenbart inte haft en tillräckligt styrande effekt. 8 Barnombudsmannen anser även att samhället genom lagstiftning och resursfördelning tydligt måste markera att brott mot barn alltid ska ha hög prioritet och att utredningar ska bedrivas skyndsamt. Vi anser att det är positivt att genom lagreglering försöka åstadkomma en förkortning av handläggningstiderna i domstol när det gäller mål med unga målsägande. 9 Från våra möten med barn framkommer också att det för en del barn är svårt att förstå varför en misstänkt förövare kan frias, trots att barnet har berättat vad som hänt. Barnombudsmannen anser att barns rätt att under en rättsprocess få tydlig information på ett sätt som de kan förstå bör förstärkas. 10 Målområde 5: Skydd, stöd och behandling för flickor och unga kvinnor som utsätts för pojkar och mäns våld och hedersrelaterat våld och förtryck Barnombudsmannen instämmer i utredningens resonemang kring målområdet som helhet. Vi saknar dock en diskussion kring barn som lever med skyddade personuppgifter och barn som bor på kvinnojourer och anser att dessa borde lyftas fram i strategin. Barnombudsmannen har mött barn som lever med skyddade personuppgifter som berättat om den rädsla, oro och otrygghet som de ofta upplever på grund av bristande förståelse för sin situation och otillräckliga skyddsåtgärder. Av våra möten med barn och unga framgår att det krävs flera åtgärder för att barn och ungdomar med skyddade personuppgifter ska få sina rättigheter tillgodosedda. Barnombudsmannen anser att myndigheter som är i kontakt med barn med skyddade personuppgifter måste ta fram tydliga riktlinjer för att höja kompetensen inom myndigheter kring hur dessa kontakter ska ske på ett säkert och barnvänligt sätt. Barnombudsmannen anser också att barnens säkerhet vid hot om våld måste stärkas. Socialtjänsten bör bli skyldig att utse en säkerhetssamordnare, med särskild kompetens och kunskap för att kunna åta sig ett helhetsansvar för att samordna skyddet kring ett barn som har en definierad hotbild. 11 Vidare anser Barnombudsmannen att kommunernas socialtjänst ska ha skyldighet att vägleda, stödja och följa upp verksamheter med skyddat boende. Även om 8 Signaler, våld mot barn i nära relationer, barn och ungdomar berättar, Barnombudsmannen, Signaler, våld mot barn i nära relationer, barn och ungdomar berättar, Barnombudsmannen, Signaler, våld mot barn i nära relationer, barn och ungdomar berättar, Barnombudsmannen, Barnombudsmannen, Oskyddad, Barn och ungdomar som lever med skyddade personuppgifter,2012 4

5 socialtjänsten har valt att lämna över en insats till en ideell organisation så har man enlig socialtjänstlagen ändå kvar ansvaret för att de insatser som erbjuds är av god kvalitet. Barnombudsmannen anser att det bör förtydligas vilket ansvar som kommunerna har för att följa upp de insatser som de lägger ut på kvinnojourerna. 12 Barnombudsmannen anser även att det krävs bättre samverkan mellan till exempel kvinnojourerna och det omgivande samhället i form av socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri samt förskola och skola. Barn som bor i skyddade boenden behöver vård och stöd för att bearbeta sina upplevelser. De har även egna separata behov såsom behov av att få umgås med kamrater, ägna sig åt fritidsaktiviteter, leka utomhus och gå i skolan. 13 Av våra samtal med barn och unga som upplevt våld och bott på skyddade boenden framgår att barnen ofta kommit efter i skolan på grund av våldet hemma och på grund av att de tvingats flytta. Barnen berättar också om hur de inte kunnat leka ute och inte kunnat träffa kompisar medan de bott i skyddat boende. 14 Målområde 7: Skydd stöd och behandling för kvinnor som utsätts för mäns våld och hedersrelaterat våld och förtyck. Barnombudsmannen är positiv till målområdet och instämmer i utredningens resonemang kring bland annat vikten av att våldutsatta kvinnor och barn ska få likvärdigt bemötande oberoende av var i landet de bor, vikten av ett barnperspektiv och barns rätt till delaktighet gällande insatser, tillgänglig och anpassad information samt arbetet med att tidigt upptäcka barn som lever i och utsätts för våld. Barnombudsmannen anser i tillägg att det är viktigt att beakta barnrättskommitténs senaste rekommendationer till Sverige. Barnrättskommittén påpekar i sina rekommendationer att barn som utsätts för övergrepp och vanvård ofta har svårt att få tillgång till rehabiliteringstjänster och psykiatrisk vård, framförallt på grund av den bristande tydligheten om vårdkedjan i stora delar av konventionsstaten. Kommittén rekommenderar att konventionsstaten vidtar alla nödvändiga åtgärder för att få till stånd ett sammanhängande och samordnat system som skyddar barn. Kommittén rekommenderar även att kunskaps och utbildningsprogram ytterligare stärks för att fler fall av övergrepp och våld mot barn ska anmälas samt att en heltäckande strategi för att förhindra och bekämpa övergrepp och vanvård av barn utformas. 15 Föredragande i ärendet har varit juristen Maj Fagerlund. Fredrik Malmberg barnombudsman 12 Barnombudsmannen, Oskyddad, Barn och ungdomar som lever med skyddade personuppgifter, Barnombudsmannen Signaler, våld i nära relationer. Barn och ungdomar berättar 14 Barnombudsmannen, Oskyddad, 2012, Barn och ungdomar som lever med skyddade personuppgifter 15 Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport, 5