Affektfokuserad psykoterapi i praktiken.

Transkript

1 Affektfokuserad psykoterapi i praktiken

2 Freud Malan / Davanloo Rogers / Perls Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP) Patricia Coughlin Affect Phobia Therapy (APT) Leigh McCullough Emotion Focused Therapy (EFT) Leslie Greenberg Accellerated Experential Dynamic Psychotherapy (AEDP) Diana Fosha Compassionate Mind Therapy (CMT) Paul Gilbert CBT

3 Psykiska besvär/symtom bottnar i dysfunktionell affektreglering, inre konflikter mellan olika psykobiologiska system samt undvikande av grundaffekter (maladaptiva försvar) Terapiprocessen bygger på att hjälpa patienten närma sig grundaffekter inom ramen för en god allians (trygg anknytning) Terapeuten fokuserar på det icke-verbala, affektiva samspelet i rummet med patienten (s.k. Moment-to-Moment Tracking ) Terapeuten använder interventioner för att aktivera och fördjupa affektupplevelsen i terapirummet

4 Aktivering och reglering och av affekter är relaterat till positivt utfall i olika terapiformer (Greenberg & Pascual-Leone, 2006) Terapeutens fokus på upplevelse/uttryck av affekter relaterar till positivt utfall i psykodynamisk korttidsterapi (Diener, et al., 2007) Terapeutens utforskande av affekter är relaterat till positivt utfall i både IPT och KBT vid depression (Coombs, et al., 2002) Fokus på affekter är associerat med patienters tillfredställelse med behandlingen (Pilerio, 2004)

5 Vad är affekter? Medfödda biologiska mekanismer som utlöser ett förutsägbart mönster av kroppsliga och psykologiska responser. Affekter uttrycks genom typiska ansiktsuttryck och bygger upp en handlingspotential som kan få oss att agera. När en affekt är aktiv vill vi något! Affekterna är nedärvda och kopplade till våra primära överlevnadsbehov (drifter), men hur affekter regleras och uttrycks är ett resultat av inlärning (kultur, familj, erfarenheter i anknytningsrelationer) Affekter, snarare än drifter, är primär motivationskälla till vårt beteende (Tomkins, 1992)

6 Våra grundaffekter Glädje Förvåning Rädsla Ilska Nyfikenhet / Intresse Sorg / lidande Avsky / Avsmak Skam

7 Två kliniskt relevanta affektkomplex kopplade till våra inre arbetsmodeller av själv- och andra Positiva känslor mot självet: Intresse och glädje riktade mot den inre representationen av sig själv Självkänsla, självtillit, stolthet, förmåga till omhändertagande av sig själv Känslomässig närhet till andra: Intresse och glädje riktade mot den inre representationen av andra Tillit till andra, trygghet, omtanke, förmåga att ta emot omsorg från andra

8 Aktiverande affekter: Får oss att bli energiska och vilja agera, att närma oss snarare än att undvika, att springa snarare än att bli paralyserade. Upplevs som att de börjar inifrån kroppen och rör sig utåt Glädje, intresse, ilska/självhävdelse, sorg/lidande, positiva känslor mot självet, känslomässig närhet Hämmande affekter: Får oss att sakta ner, att dra oss undan snarare än att fortsätta, att dra ihop kroppen snarare än att slappna av Skam, skuld, rädsla/ångest, avsky, känslomässig smärta

9 Konflikttriangeln Persontriangeln Försvar Ångest Terapeuten Nuvarande relationer Förbjuden impuls/känsla/tanke Historiska personer

10 Försvar Undvikande: maladaptiva beteenden, tankar eller affekter Ångest Hämmande affekter: rädsla/ångest, skam, skuld, avsky eller känslomässig smärta Impuls/känsla Aktiverande affekter: ilska/självhävdelse, sorg, intresse, glädje, etc Positiva känslor mot självet: stolthet, omhändertagande om sig själv, etc Känslomässig närhet: trygghet, spontanitet, omtanke, etc

11 Kliniska symtom: depression, ångest och maladaptiva karaktärsdrag Försvar Undvikande: maladaptiva beteenden, tankar eller affekter Ångest Hämmande affekter: rädsla/ångest, skam, skuld, avsky eller känslomässig smärta Impuls/känsla Aktiverande affekter: ilska/självhävdelse, sorg, intresse, glädje, etc Positiva känslor mot självet: stolthet, omhändertagande om sig själv, etc Känslomässig närhet: trygghet, spontanitet, omtanke, etc

12 Försvar Hjälpa patienten upptäcka och överge självdestruktiva försvar Ångest Hjälpa patienten reglera hämmande affekter till adaptiv nivå Impuls/känsla Hjälpa patienten uppmärksamma, uppleva och uttrycka aktiverande affekter i den situation där han/hon behöver använda sig av dem

13 Försvar Jag klarar allt Jag klarar allt själv Ångest Du är värdelös Det finns ingen där Impuls/känsla Jag orkar inte Jag behöver dig

14 Försvar Superkompetent, självständig självattackerande, kritisk, irritabel Ångest Skam Skräck Impuls/känsla Ledsenhet

15 att patienten pratar/tänker för mycket och känner för lite - Terapeuten missar intellektualiserande försvar och/eller undvikande av känslomässig närhet att patienten känner för mycket och tänker/reflekterar för lite - Terapeuten utmanar inte regressiva försvar och/eller defensiva affekter tillräckligt att patienten har för hög ångestnivå i terapin - Terapeuten hjälper inte patienten att reglera ner till en ångestnivå där reflektion blir möjlig att patienten har för låg ångestnivå i terapi - Terapeuten går samman med försvaren och utmanar för lite att terapeuten ger för mycket - Terapeuten agerar ut motöverföring i överdrivet omhändertagande, bristande gränssättning, rambrott att terapeuten ger för lite - Terapeuten blir en blank skärm, långa ickekonstruktiva tystnader, förlitar sig enbart på tolkningar som teknik

16 ...att patienten uppnår en lagom(=reglerad) stark arousal/affektupplevelse i samtalet. Möjliggör för samtidig reflektion - patienten ska i efterhand minnas samtalet!...att terapeuten fokuserar på affekt i röstläge/ansiktsmimik/kroppsspråk - fokus är på hur något sägs snarare än vad som sägs...att terapeuten speglar icke-verbala uttryck direkt med med hjälp av röstläge, ansiktsmimik, kroppsspråk - d v s visar tydligt inlevelse och medkänsla med patientens adaptiva aktiverande affekter...att terapeuten fördjupar upplevelser av adaptiva aktiverande affekter och undersöker handlingspotential/impuls...att samtalet är en korrektiv emotionell erfarenhet, d v s affekter som tidigare varit starkt ångest-/skuld-/skambelagda upplevs istället med reglerade nivåer av ångest/skuld/skam

17 Att arbeta med försvar Innebär att avbryta, visa på, undersöka, ifrågasätta, utmana Terapeuten behöver använda sin egen nyfikenhet/intresse samt ilska/självhävdelse Att reglera hämmande affekter Att öka ångest/skuld/skam kan innebära att väcka och därmed behöva hantera egen ångest/skuld/skam Närma sig/stanna kvar i/fördjupa adaptiva aktiverande affekter När ångest/skuld/skam regleras följer ofta aktiverande affekter i den terapeutiska relationen vilket innebär en ökad känslomässig närhet - en mer spontan, tydligare, kanske också varmare relation

18 utifrån patientens problemformulering skilja ut maladaptiva försvar, hämmande affekter och adaptiva aktiverande affekter formulera ett fokus för behandlingen som patienten känner sig delaktig och engagerad i hjälpa patienten upptäcka och överge maladaptiva försvar upptäcka och reglera hämmande affekter efter behov hjälpa patienten att närma sig, stanna kvar i och fördjupa upplevelsen av adaptiva aktiverande affekter hjälpa patienten generera adaptiva responser i relation till sina grundaffekter och problemformuleringen

19 Utbildnings-/handledningssituationer behöver balansera mellan trygghet/utmaning (d v s innehålla inslag av ökad arousal) - en möjlighet att öka förmåga till stark affektupplevelse i den terapeutiska relationen Videoinspelning vid handledning ger tydliga bilder av samspelet Videoinspelning erbjuder möjligheter att identifiera terapeuters och patienters affektundvikanden (=typiska situationer där man kör fast) Genom att rollspela samspelet (t ex växelvis vara patient/terapeut) väcks och fördjupas affektupplevelse i samspel där affektundvikanden annars dominerar Genom att i rollspelet använda sina interventioner samtidigt som hämmande affekter (ångest/skuld/skam) väcks - öva sin förmåga att reglera också patienters ångest/skuld/skam och erbjuda förutsättningarna för korrektiv emotionell erfarenhet

20 Utrymme för frågor!