Flyktingbarnteamet Göteborg

Transkript

1 UNHCR/M.Maguire samarbete mellan: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky

2 Nadja Barenthin Lindblad Sjuksköterska FlykLngbarnteamet

3 Utgå från barns räygheter Alla barn som lever i Sverige har samma rä@ Lll sjukvård, tandvård och skola. FlykLngbarn har samma räygheter oavse@ juridisk status. Vissa barn behöver särskilt stöd, oavse@ om de varit på flykt eller inte = vård e`er behov.

4 Vilka är flyklngbarnen? Vanliga barn - ingen kategori, vi möter individer. Det finns många orsaker Lll ohälsa: MigraLonsstress Kulturkrockar Sociala skäl, bostadsproblem Utvecklingsavvikelse Språksvårigheter Trauma/skrämmande händelser Kroppsliga besvär, sjukdom

5 Vanliga somalska frågeställningar Buksmärtor Huvudvärk Enures Skador Utveckling Inlärning Glöm ej det vanliga!

6 1 FlykLngbarn har samma Lll vård som alla barn i Sverige. Tankehjälp: vad hade jag gjort om det var e@ vanligt barn?

7 Vad behöver barnen i vardagen? Mat och sömn Lek och lärande Hög omsorg Trygg livssitualon, förutsägbarhet, rulner Organiserade frildsaklviteter/fysisk aklvitet Bästa omhändertagandet är hög omsorg med låg emolonell intensitet.

8 2 Det går göra mycket i barnens vardagsmiljö för a@ förbä@ra deras psykiska hälsa. Fundera över vilket/vilka områden som inte verkar fungera.

9 Vilka symtom visar sig hos barnet? Det går inte beskriva barns behov ulfrån vad det har varit med om, men vad de har varit med om kan vara en viklg faktor. Försök få en helhetsbild av hur barnet mår. Barnet måste få styra vad det vill tala om. Tala med barn och vårdnadshavare om vad de vill. i olika områden, det finns allld något göra och alla kan göra något!

10 3 på barnets symtom och funklon i första hand för a@ avgöra vilka behov barnet har.

11 Vad är vårdnivå? Basnivå Elevhälsa Vårdcentral (även för psykologstöd) Tandvård Specialistnivå BUP/FlykLngbarnteamet Barn- och ungdomsmedicin Socialtjänsten

12 Insatser på basnivå Första linjens barnpsykiatri Nedstämdhet som inte behöver medicineras, depressionsbedömningar Sömnproblem Behov av psykosocialt stöd Hälsoundersökning av nyanländ

13 När ska man ta kontakt med BUP? När det psykiska lidandet är så stort det innebär allvarlig symtombild och allvarliga Till exempel: Självskadebeteende Depression Suicidtankar Misstanke om neuropsykiatriska

14 4 En fungerande vårdkedja och vårdgrannar som samverkar förhindrar barn bollas runt eller hamnar mellan stolar i vården.

15 Västbus Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdomar med sammansa@ psykiatrisk och social problemalk. Reglerar barns rä@ Lll insatser från skola, socialtjänst och sjukvård (BUP) Förtydligar ansvar mellan basnivå (förskola/skola, mödra- barnhälsovård, primärvård och ungdomsmo@agning) och specialistnivå (socialtjänst, barnpsykiatri, barn- och ungdomsmedicin, habilitering)

16 Samverkan Västbus/SIP Sy`et är Lllgodose barnets behov av skydd, stöd, skolgång och frild, vård och behandling. Varje verksamhet runt barnet ska uoöra uppdrag. Barnets bästa i fokus. Barnet och dess omsorgspersoner ska få möjlighet a@ u@rycka sin åsikt och sina önskemål om insats.

17 Samarbeta med god man som vårdnadshavare God man är juridisk vårdnadshavare, skall informeras i samma ärenden som vi hade tagit kontakt med andra barns vårdnadshavare. Ansvar för dagliga omvårdnaden har boendet Svårt a@ veta vad vi kan vänta oss vem följer med palenten, vem känner palenten bäst? Samverka för a@ vården ska bli av

18 5 Lägg Ld på samverkan. Det sparar lidande, Ld och dubbelarbete. Särskilt viklgt när det gäller barn med stressymtom.

19 Lika Lll vård Insatser i barnens vardagsmiljö Ti@a på barnets symtom och funklon Fungerande vårdkedja Lägg Ld på samverkan