Flyktingbarnteamet Göteborg

Transkript

1 UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky

2 Utgå från barns rättigheter Alla barn i Sverige har lika rätt till sjukvård, tandvård, skola. Flyktingbarn har samma rättigheter oavsett juridisk status. Vissa barn behöver särskilt stöd, oavsett om de varit på flykt eller inte.

3 Vilka är flyktingbarnen? Ingen kategori, vi möter individer - barn. Kan finnas olika orsaker till psykisk ohälsa: Migrationsstress? Kulturkrockar? Utvecklingsavvikelse? Språksvårigheter? Trauma?

4 Vanliga reaktioner på skrämmande händelser Oro, rädsla och ångest Starka minnesbilder - återupplevande Sömnsvårigheter och mardrömmar Undvikandebeteende Koncentrationssvårigheter Utåtagerande, ilska Nedstämdhet Somatiska symtom orsak?

5 1. Flyktingbarn har samma rätt till vård som alla barn i Sverige. Tankehjälp: Hur hade vi tänkt med ett vanligt barn?

6 Vad behöver barnen i vardagen? Mat och sömn Lek och lärande Hög omsorg Trygg livssituation Organiserade fritidsaktiviteter/fysisk aktivitet

7 2. Det går att göra mycket i barnens vardagsmiljö för att förbättra barnens psykiska hälsa.

8 Vad finns det för symtom? Det går inte att beskriva barns behov utifrån vad de varit med om, men vad de varit med om kan vara en viktig faktor. Försök få helhetsbild av hur barnet mår. Barnen måste få styra vad de vill tala om. Tala med barn och vårdnadshavare om vad de vill. Stötta i olika områden, det finns alltid något att göra och alla kan göra något!

9 3. Titta på barnets symtom och funktion i första hand för att avgöra vilka behov som finns.

10 Vad är rätt vårdnivå? Basnivå Elevhälsa Vårdcentral (även för psykologstöd) Ungdomsmottagning Specialistnivå BUP/Flyktingbarnteamet Barn- och ungdomsmedicin Socialtjänsten

11 Insatser på basnivå Första linjens barnpsykiatri Nedstämdhet som inte behöver medicineras, depressionsbedömningar Sömnproblem Behov av psykosocialt stöd Hälsoundersökning av nyanländ

12 När ska man ta kontakt med BUP? När det psykiska lidandet är så stort att det innebär allvarlig symtombild och allvarliga funktionsnedsättningar. Till exempel: Självskadebeteende Depression Suicidtankar Misstanke om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

13 4. En fungerande vårdkedja och vårdgrannar som samverkar förhindrar att barn bollas runt eller hamnar mellan stolarna i vården.

14 Västbus Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdomar med sammansatt psykiatrisk och social problematik. Reglerar barns rätt till insatser från skola, socialtjänst och sjukvård (BUP) Förtydligar ansvar mellan basnivå (förskola/skola, mödra-barnhälsovård, primärvård och ungdomsmottagning) och specialistnivå (socialtjänst, barnpsykiatri, barn- och ungdomsmedicin, habilitering)

15 Samverkan Västbus/SIP Syftet är att tillgodose barnets behov av skydd, stöd, skolgång och fritid, vård och behandling. Varje verksamhet runt barnet ska utföra sitt uppdrag. Barnets bästa i fokus. Barnet och dess omsorgspersoner ska få möjlighet att uttrycka sin åsikt och sina önskemål om insats.

16 5. Lägg tid på samverkan. Det sparar lidande, tid och dubbelarbete. Särskilt viktigt när det gäller barn med stressymtom.

17 Sammanfattning Lika rätt till vård Insatser i barnens närmiljö Titta på barnets symtom och funktion Fungerande vårdkedja Lägg tid på samverkan

18 Kontaktuppgifter Mobil: