Verksamhets/förvaltningsnamn 1

Transkript

1 Socialt utsatta barns hälsa Problem och genomförbara förbättringar Skola och psykisk hälsa, SKL Forskning visar ett tydligt samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark skyddsfaktor. Att misslyckas i skolan ökar risken för psykisk ohälsa samtidigt som psykisk ohälsa har en negativ påverkan på skolresultaten. Förskolans och skolans kompensatoriska roll innebär att barn och unga med olika förutsättningar och behov ges likvärdiga möjligheter att lyckas. Stefan Kling, Skolöverläkare Grundskoleförvaltningen Malmö stad Hälsoundersökning screening Syftet med att ta fram rekommendationer om screeningprogram är att nå nationell samordning kring screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Socialstyrelsen avser i detta sammanhang, en systematisk undersökning av en del av befolkningen för att identifiera personer med ett tillstånd som innebär en hög risk för framtida ohälsa. Att upptäcka hälsotillstånd som kan få allvarliga eller omfattande konsekvenser såväl för den enskilda individen i form av för tidig död, svår skada eller funktionsnedsättning, som för samhället i form av stor resursåtgång. Målet är att kunna åtgärda tillståndet tidigt och på så sätt minska de konsekvenser som det leder till hos befolkningen. Bra för alla barn visioner och verklighet Ett bra allmänt skyddsnät ger gott resultat Åtgärder som riktar sig enbart till barn och familjer i riskzonen är sällan framgångsrika. Ett riktat arbetssätt fångar inte heller upp de barn som befinner sig nära riskzonen. Det räcker inte med ett gott generellt stöd till barn som lever under svåra omständigheter. Därutöver behövs särskilda insatser. (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012) Verksamhets/förvaltningsnamn 1

2 Varför riktad hälsoundersökning? Varför behöver barn som placeras särskilda hälsovårdsinsatser? American Academy of Pediatrics (AAP) - Prof. Anders Hjern Adoption Asylsökande.... Placerade barn? Har ofta fått bristfällig hälsovård före placeringen. Behov av vaccinering, syn- hörsel- och allmän hälsoundersökning Har ofta kroniska kroppsliga sjukdomar som inte tagits om hand på bästa sätt på grund av ursprungsfamiljens sociala problematik t ex eksem och astma Varför behöver barn som placeras särskilda hälsovårdsinsatser? American Academy of Pediatrics (AAP) - Prof. Anders Hjern Har ofta beteendeproblematik och andra former av psykisk ohälsa som familjehemsföräldrarna behöver stöd i att hantera Har ofta utvecklingsavvikelser som leder till svårigheter i skolan Those children who are in the care of the Minister should be among the most healthy in the State. Any health problems they have should be adressed competently; any difficulties they are having at school should be quickly identified and the necessary supports or extra tuition be provided. This is after all no more than we would expect of a caring parent. Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005 Saknar vårdnadshavare med fullständig kunskap om deras hälsohistoria som kan se till att de får sina behov av hälsovård tillgodosedda Verksamhets/förvaltningsnamn 2

3 Andel barn som någon gång under uppväxten hamnar i social dygnsvård Professor Bo Vinnerljung Finland 3 % Sverige 3-4 % Danmark 4-5 % USA 6 % Sverige/Danmark: Majoriteten placeras i tonåren Sverige: 1% får sin huvudsakliga uppväxt i familjehem, ungefär lika många som utlandsfödda adopterade Har vi tillräckliga kunskaper om somatiska hälsoproblem hos placerade barn i Norden? Socialt utsatta barn Publikationer elevhälsa, Malmö stad Få europeiska studier I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem. Synfel, ortopediska problem m.m. Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer (Socialstyrelsen, 2000) Norsk registerstudie: Höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga allvarlig ohälsa i unga vuxna år (Kristoffersen, 2005) Dansk studie: Betydligt vanligare att fosterbarn hade allvarliga diagnoser / långvarig sjukdom eller funktionshinder jämfört med andra jämnåriga (Egelund et al, 2008) Fosterbarns hälsa 2010, Socialstyrelsen, Malmö stad Barn som utreds av socialtjänsten 2014, Socialstyrelsen Familjehemsplacerade skolbarns hälsa 2015, Allmänna Barnhuset Nordens barn fokus på barn i Fosterhem 2015, Nordiska Välfärdscentret Hälsokontroll för ungdomar inskrivna på SIS 2016, SIS (under publikation) Nyanlända barns hälsa 2016, Malmö stad (manuscript) Verksamhets/förvaltningsnamn 3

4 Fosterbarns hälsa (2010) Malmö - journalstudie Hälsa och hälsovård Fosterbarns hälsa (2010) Familjehemsplacerade skolbarns hälsa (2015) Hög nivå av psykisk ohälsa Låg vaccinationstäckning (85%) Låg andel genomförda hälsobesök i skolan (85%) Stort bortfall från nationellt rekommenderade hälsokontroller (syn, hörsel, ryggundersökning) Tandvårdsrädsla och tandbehandlingsproblem är vanliga Barnens skolresultat i allmänhet inte tillgängliga, varken för hälsovården eller socialtjänsten Fosterbarn N=105 Kontrollbarn N=420 Hörsel Syn Vacc Rygg 86% 95% 84% 75% 93% 95% 97% 88% Tandvård Fosterbarns hälsa (2010) Behandlingsproblem 3 16 år Procent barn Familjehemsplacerade barn Kontroll barn Barn och ungdomar 0-18 år i Skåne och Kronoberg augusti 2010 augusti 2011 Barn som utreds av socialtjänsten (2014) Totalt 120 barn 67 pojkar 53 flickor Med behandlingssvårigheter Utan behandlingssvårigheter 38,0% 12,7% 62,0% 87,3% Totalt 100,0% 100,0% år år år Verksamhets/förvaltningsnamn 4

5 Hälsokontroller och vaccinationer Barn som utreds av socialtjänsten (2014) Akuta tandvårdsbehov Barn som utreds av socialtjänsten (2014) Hörsel Syn Vaccination Ja 68% 76% 68% Nej 32% 24% 32% Totalt 100% 100% 100% Karies Ja Nej Pojkar 49% 51% Flickor 35% 65% REMISSER Barn som utreds av socialtjänsten (2014) Totalt 94 remisser ( 120 barn ) Vårdcentral 24 Ögon 8 Öron-näsa-hals 11 Logoped 1 Kirurg 1 Ortoped 3 Barnmedicin 18 BUP 10 Hudklinik 7 Akut Tandvård 4 Skolhälsovård 5 Barnhälsovård 1 Kvinnoklinik 1 Vartannat barn = minst en remiss Hälsoundersökning av fosterbarn varför inte? Bristande kunskapsläge Tveksamhet när det inte finns riktad frågeställning Osäkerhet omkring utfall och möjligheter att behandla Andra problem som måste hanteras först Varför ansvarar inte någon annan vårdnivå eller ordinarie hälsovård i skola eller på familjecentral? Bristande utbildning och stöd inom sjukvården Bristande samarbete mellan myndigheter Organisation inte anpassad Bristande tid och resurser Verksamhets/förvaltningsnamn 5

6 Stöd till läkaren i samband med undersökningen - checklista för samtal och undersökning Nordens barn fokus på barn i Fosterhem 2015 Förberedelse Tid Barnets egen hälsohistoria Hälsokontroll för ungdomar inskrivna på SIS (2016) Samstämmighet mellan efterfrågan och behov lågt bortfall Pågående medicinering av somatisk ohälsa/sjukdom hos cirka hälften av ungdomarna Stora tandvårdsbehov Stor mängd nyupptäckta och behandlingskrävande hälsoproblem Flickor särskilt utsatta i hälsohänseende med lägre grad av välbefinnande jfr pojkarna Varannan ungdom remitterades för fortsatt utredning/vård/behandling Psykofarmaka/polyfarmaci Marta 15 år Barndom Tidig skolålder Normbrytande beteende Karies Skolfrånvaro Beteendeproblem Dåliga skolprestationer Familjeproblem Familjeproblem Omsorgssvikt Inte torr dagtid Ungdomsår Låg skolmotivation Skollfrånvaro Inte torr dagtid Ofullständig vaccination Karies Synnedsättning CD ADHD Depression Alkohol Självskadebeteende Rökning Sömnstörning Nyanlända barns hälsa 2016 Verksamhets/förvaltningsnamn 6

7 Nationalitet, länder som står för minst 3 % av andelen barn Tandhälsa Sömn Att se och främja den normala utvecklingen Hur uppmärksammar vi elever i behov av särskilt stöd? Verksamhets/förvaltningsnamn 7

8 Finns det några tabun när man skriver för barn? Jag skulle inte berätta en historia där man tog ifrån dem hoppet, kraften. Man måste påminna dem om att de har den här styrkan, de har kraften. Ur P1 intervju med Christina Herrström Verksamhets/förvaltningsnamn 8