FÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "FÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA"

Maria Lundström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Material till rapporten: Barn som flytt en riskgrupp för psykisk ohälsa

2 Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed - ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff i din förening, under ett arbetsmöte med kollegor, i klassen eller bland en grupp vänner. Med Bris rapporter som utgångspunkt, fungerar #ärdumed som en plattform för er som vill diskutera och dela kunskap kring olika teman i Bris rapporter och bidra till förändring. Tanken bakom materialet är att engagera både unga och vuxna i samhällsutvecklingen och att öka ungas inflytande. Vi tror att detta material kan vara en bra utgångspunkt. #ärdumed finns tillgängligt på Bris.se. Upplägg 1 Starta en diskussionsgrupp - en diskussionsgrupp kan se lite olika ut beroende på sammanhang, omgivning och tema. Kanske befinner ni er i en skolmiljö, i ett bibliotek, i en föreningslokal eller någon helt annanstans. Antalet individer i träffarna kan variera och vare sig ni är fem eller femton personer finns det all möjlighet till en bra dialog Läs igenom den rapport ni sedan vill diskutera. Gå in på ladda ner och skriv ut #ärdumed. Materialet är uppdelat i tre huvuddelar: pratstartare, diskussionsfrågor och citatdiskussioner. Men ni får gärna justera upplägget så att det passar er. Diskutera!

3 Kom ihåg! Att delta i en diskussionsgrupp kan vara väldigt lärorikt. Men för att alla deltagare ska få en givande upplevelse finns det några viktiga saker att komma ihåg: Respektera kom ihåg att respektera de andra deltagarna och vad de väljer att dela med sig av. Även om de säger något som du kanske inte håller med om och du vill förmedla en annan åsikt, kom ihåg att göra det på ett respektfullt sätt. Lyssna när någon annan pratar är det viktigt att lyssna och låta dem tala till punkt. Det är viktigt att alla deltagare känner att de får prata färdigt och dela med sig av sina åsikter. Engagera tanken bakom en diskussionsgrupp är att alla deltagare ska få dela idéer, tankar och uppfattningar med varandra och tillsammans skapa dialog. För att allas röster ska bli hörda, bjud gärna in varandra i diskussionen genom en vänlig förfrågan. Men det bör göras utan press.

4 Diskussionsmaterial För att öppna diskussionen kring rapporten kan det hjälpa att börja med ett samtal kring ämnet och rapporten mer generellt. Detta skapar en bra grund för resten av dialogen. Om inte alla i gruppen känner varandra sedan innan är detta också ett bra tillfälle för deltagare att introducera sig själva. Pratstartare 1 Vilka är dina spontana reaktioner när du läst rapporten? 2 Hur väl stämmer rapporten in med din egen bild av den psykiska hälsan bland barn som flytt? Egna pratstartare

5 Diskussionsfrågor 1 Vad ser du som de största utmaningarna när det kommer till att stärka den psykiska hälsan hos barn som flytt? 2 Vad kan vanliga vuxna göra för att stärka den psykiska hälsan hos barn som flytt? 3 Vad kan vuxna som möter dessa barn i sitt yrke göra? 4 Vad kan staten göra för dessa barn? 5 Vad kan jag göra?

6 Egna diskussionsfrågor

7 Citatdiskussioner I den här delen hittar ni citat som är tagna ur rapporten. Under varje citat finns också frågor för att skapa dialog och samtal kring olika teman som lyfts i rapporten. Formulera gärna också egna frågor kring citaten eller välj egna citat att diskutera. Tillgången till olika former av stöd, vård och behandling ser olika ut i olika delar av landet. (sida 25) 1 Vilka förändringar ser ni är de viktigaste för att göra vården mer jämlik för alla barn? När jag var ny i Sverige sa de att jag måste prata med kuratorn. Jag visste inte vad det var och tänkte vadå prata?, vad kan en sådan hjälpa mig med? Jag sa att en kurator inte kommer att kunna hjälpa mig. Men nu! Det hjälper mycket! (sida 19) 2 Hur kan vi öka kunskapen bland barn om vilket stöd som finns att få och hur stödet kan hjälpa dem?

8 För barn försvåras situationen av att den information som barnen har rätt till, om sina rättigheter, om hur asylprocessen fungerar och vad olika vuxna har för roller, är svår att förstå eller hitta. Särskilt asylprocessen är en stor källa till oro. (sida 24) Hur kan vuxna hjälpa barn som flytt att förstå sina rättigheter? Vad behövs för att till exempel asylprocessen ska kännas mer begriplig för barn? Vilket ansvar har staten och myndigheter för att barn ska känna till och förstå vilka rättigheter de har? Nu har jag flyttat till en större stad. Det var jag själv som sa att jag vill flytta. Det tog lång tid, men till slut sa de ja på soc. När jag kom hit blev allt bättre / / Jag mår jättebra här. Men nu ska jag kanske flytta tillbaka till min första kommun. / / Jag har sagt att jag trivs bättre här. Om jag flyttar tillbaka så kommer jag att må sämre. Jag hoppas att jag får stanna. (sida 18) 6 7 Vad behöver förändras för att barnets bästa ska få högsta prioritet vid placeringsbeslut? Vilka goda exempel finns där kommuner hittat lösningar utifrån barnets bästa?

9 Det finns också forskning som visat könsskillnader med högre förekomst av psykisk ohälsa bland ensamkommande flickor jämfört med ensamkommande pojkar. / / Det har föreslagits att ensamkommande flickor i större utsträckning drabbas av traumatiska händelser såsom sexuella övergrepp, sexuellt våld, tvångsgifte och prostitution, jämfört med ensamkommande pojkar och att detta till viss del skulle kunna förklara sådana könsskillnader. (sida 13) Vad behöver vi göra för att uppmärksamma den psykiska hälsan hos flickor som flytt? Behöver vi hitta andra tillvägagångssätt för att fånga upp och stötta dessa flickor, och i sådana fall hur? Vilka goda exempel känner du till? Egna citat

10 Lästips Vill ni lära er mer och läsa mer kring ämnet finns det tips på hemsidor här: Bris.se Bris är en barnrättsorganisation som arbetar för att stärka barnets rättigheter genom att stödja, mobilisera samhället och göra barns röster hörda. Bris erbjuder stöd till barn och unga via telefon, chatt, mejl, forum och gruppverksamhet. Under 2017 har Bris startat ett långsiktigt arbete med att ge professionellt stöd till barn som flytt, bland annat genom evidensbaserade stödgrupper. Räddabarnen.se Rädda Barnen stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. De ger bland annat stöd till ensamkommande barn och asylsökande barn i familjer samt barn som lever utan papper. Hit kan ensamkommande barn vända sig för att få råd och hjälp. Unicef.se UNICEF genomför omfattande katastrofinsatser över hela världen och kämpar för att barn på flykt ska få sin rätt till utbildning, hälsa, trygghet och skydd tillgodosedd. Unicef jobbar även med att påverka svenska beslutsfattare och utbilda och informera om barns rättigheter. Barnombudsmannen.se Barnombudsmannen är en svensk statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Socialstyrelsen.se Socialstyrelsen driver Kunskapscentrum för ensamkommande och vänder sig till yrkesverksamma inom socialtjänsten och hälso- och sjukvård. Kunskapscentrumets uppgift är att stimulera och förstärka kunskapsutveckling och kunskapsförmedling för arbetet med ensamkommande barn. Bland annat genom att samla och sprida aktuell kunskap, tydliggöra hur lagar och regler ska tillämpas och synliggöra insatser för att utveckla samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård samt skola.

11 Lästips Uppdragpsykiskhälsa.se Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2017 är en överenskommelse mellan staten och SKL med målet att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa. Detta genom att exempelvis skapa förutsättningar för utveckling när det gäller att främja psykisk hälsa, förebygga ohälsa och tillgängliggöra högkvalitativa, kostnadseffektiva insatser till de som behöver vård och stöd. Migrationsverket.se I Sverige är Migrationsverket den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller ha svenskt medborgarskap. På Migrationsverkets hemsida finns information om asylprocessen, tolkar och biträden som kan vara bra för personer som sökt skydd att veta.

12 Arenavägen Johanneshov Box , Stockholm Telefon: Facebook: Swish: Barn kan kontakta Bris på telefon, chatt och mejl. Telefonnummer: Chatt och mejl: Brisbot finns på Kik och Facebook Messenger

Relevanta dokument

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

#FÖR VARJE BARNS RÄTT Ett diskussionsmaterial om FN:s konvention om barnets rättigheter Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff