ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri"

Gun Håkansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 ADHD hos barn Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri

2 Hur många har egentligen ADHD? Ja Hur mycket är mycket?

3 ADHD-karaktäristika följer en normalfördelningskurva 5 %

4 ADHD-ish? 25 %

5 + lite andra svårigheter Läs- och skrivsvårigheter Låg begåvning Komorbiditet Besvärlig psykosocial situation? Funktionsnedsättning

6 Så, hur många behandlas Socialstyrelsen, 2014 Område, kön, ålder Patient/100 invånare (%) Riket, Pojkar, år 6,3 Riket, flickor, år 2,1 Gävleborg, pojkar, år 10,1 Gävleborg, flickor, år 4,0 Skåne, pojkar, år 5,2 Skåne, flickor, år 1,8 Jämtland, pojkar, år 3,7 Jämtland, flickor, år 1,3

pojkar, 10-14 år 10,1 Gävleborg, flickor, 10-14 år 4,0 Skåne, pojkar, 10-14 år 5,2

7 Oj, ganska många I USA Louisiana 10,4 --- Nevada 2,0 (2011) I Storbritannien Pojkar 6-12 år 1,5 % (2008) I Norge Pojkar år 4,7 % (Nordland, 2011) I Frankrike 3,5 % (2008, litet underlag)

år 1,5 % (2008) I Norge Pojkar 10-19 år 4,7 %

8 Syfte Det måste alltid finnas ett syfte med en utredning; här psykiatrisk utredning riktad mot ADHD, särskilt utifrån att det finns en frågeställning/välriktad misstanke kring ADHD (möjligen även andra utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser).

det finns en frågeställning/välriktad misstanke kring ADHD

9 Anamnes Den barnpsykiatrisk anamnesen eller berättelsen om barnet ; ett strukturerat informationsinhämtande från föräldrar, barn/ungdom och annan viktig informationslämnare (mor/farförälder, lärare) utgör den fundamentala grunden för bedömningen

föräldrar, barn/ungdom och annan viktig informationslämnare

10 Psykiskt och somatiskt status Psykiskt status för att utröna klinisk manifestation av psykiska symptom Somatiskt status på steg I syftar huvudsakligen till att utesluta uppenbara somatiska frågeställningar

11 Skolan Barnet vistas en stor del av sin vakna tid i skolan. Att identifiera särskilda skolsvårigheter kan ibland förklara ADHD-lika beteendeavvikelser, men är även av synnerlig vikt för att kunna genomföra nödvändiga anpassningar. Inhämta information från skolan kring förmåga till kunskapsinhämtande och - redovisning, läs- och skrivförmåga, beteende i klassrum, raster och vid förekommande fall på fritids.

även av synnerlig vikt för att kunna genomföra nödvändiga anpassningar.

12 Kognitivt En begåvningstestning, exvis WISC-IV har i sig ett mycket begränsat diagnostiskt värde, dock: Begåvningen hos en individ har ett uttalat förklaringsvärde för hur symtombilden kan förstås. Begåvningsnivån har även stor betydelse för behandlingsupplägget, liksom för prognosen för den enskilde.

uttalat förklaringsvärde för hur symtombilden kan förstås.

13 Skattningsformulär Symptomskattning av ADHD-symptom i flera miljöer inhämtas med fördel genom formulär, exempelvis SNAP IV, ADHD-RS, Conners, 5-15 och BRIEF.

Klinisk sammanvägning Ibland är det rasande lätt och ibland omöjligt att differentiera ut tydliga diagnosticerbara tillstånd som grund till funktionsnedsättningen.

14 Klinisk sammanvägning Ibland är det rasande lätt och ibland omöjligt att differentiera ut tydliga diagnosticerbara tillstånd som grund till funktionsnedsättningen. Finns all anledning att problematisera: exvis hur mycket av funktionsnedsättningen beror på ADHD, läs- och skrivsvårigheter eller en begränsad begåvning? Vad är grundvalen till att vi vill behandla ADHD?

Finns all anledning att problematisera: exvis hur mycket av funktionsnedsättningen beror på

15 Hur bra är då behandlingen? Tre bra långtidsstudier gällande ADHD-funktion hos barn 1 visar på positiv effekt 1 visar ingen signifikant skillnad 1 visar trend positivt och negativt Hazell, 2011

16 Hur bra är då behandlingen? Men, vad är det som är viktigt? Jo, vi behandlar för att förekomma psykisk sjuklighet som en följd av sitt neuropsykiatriska funktionsnedsättning, huvudsakligen depression och ångest (men även missbruk, kriminalitet, förtidig död etc) Och vi vill också att ungarna verkligen tar sig igenom åk 9 med godkända betyg (en av få mätbara variabler som visat sig ha prognostisk valör för utsatta barn och ungdomar)

funktionsnedsättning, huvudsakligen depression och ångest (men även missbruk, kriminalitet, förtidig död

17 Behandling 1) Centralstimulantia, först metylfenidat -Concerta -Ritalin -Medikinet -Equasym sedan amfetamin -Elvanse -Attentin

18 Behandling 2) Strattera (atomoxetin) 3) Intuniv (guanfacin) (Alfa 2-agonist) 4) Voxra (bupropion)

19 Centralstimulantia Om man börjar med metylfenidat så får man tydlig positiv respons (oaktat biverkningar) hos 70 procent. Om man börjar med amfetamin så får man tydlig positiv respons hos 70 procent Det är inte samma 70 procent, så byter man så når man ytterligare procentenheter.

Om man börjar med amfetamin så får man tydlig positiv respons hos 70

20 Centralstimulantia Metylfenidat, riktvärde 0,5-1,5 mg/kg kroppsvikt. Innan insättning: Längd, vikt, puls, bt och hjärtausk + hjärtanamnes. Bestäm trolig måldos och titrera upp veckovis till måldos, för varje dosjustering uppåt ny puls och bt. Efter konstaterad god effekt var 6:e månad till ssk och 1/år till läkare Amfetamin samma modell, men riktvärde 0,3-0,5 mg/kg kroppsvikt

Bestäm trolig måldos och titrera upp veckovis till måldos, för varje dosjustering uppåt ny

21 Biverkningar, centralstimulantia Aptit Sömn Puls/bt GI; förstoppning, ont Ökad ångest Ökad blödighet Nedstämdhet Tics

22 Strattera (atomoxetin) Efter centralstimulantia 1:a handspreparat om missbruks eller beroendeproblematik Bör övervägas initialt om ängslig patient, svåra tics. Måldosen bör vara 1,2-1,5 mg/kg kroppsvikt. 1:a behandlingsveckan hälften av måldosen, from 2:a behandlingsveckan måldos. I övrigt samma som för metylfenidat med längd, vikt, puls/bt + hjärtausk/anamnes innan behandling. Uppföljning 6:e mån ssk, 1/år läkare

23 Biverkningar, Strattera Trötthet Illamående Ökad aggressivitet Nedstämdhet Puls och blodtrycksstegring

24 Intuniv (guanfacin) Alfa 2-agonist. Godkänt sedan flera år i USA. Används som monoterapi, men vanligast i kombination med centralstimulantia. Har en egen ticsbegränsande effekt, så en särskild plats för ADHD-pat med mycket tics. Annars särskilt mot ADHD + trots/utagerande, där centralstimulantian haft god effekt mot ADHD:ns kärnsymptom men svårigheter kvarstår med funktionsnedsättande oförmåga hantera ilska. I Sverige godkänt för monoterapi Titreras upp från 1 mg till 1-4 mg. Biverkning särskilt trötthet.

Relevanta dokument

SFBUPs ADHD riktlinjer. BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP

SFBUPs ADHD riktlinjer. BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP SFBUPs ADHD riktlinjer BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP Arbetsgrupp Kerstin Malmberg, specialist i barn och ungdomspsykiatri och med.dr. Marcus Westin,