Psykisk ohälsa perspektiv på läkemedelsbehandling
|
|
- Stefan Vikström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 4 mars 2014 Norra Latin, Stockholm Psykisk ohälsa perspektiv på läkemedelsbehandling Psykisk ohälsa perspektiv på läkemedelsbehandling Referat från Läkemedelsriksdagen 2013 av farm dr Anders Cronlund, Apotekarsocieteten Fyra myndigheter bjuder in till samtal kring psykisk ohälsa perspektiv på läkemedelsbehandling. Anmäl dig idag på lakemedelsakademin.se/lmr Illustratör: Kajsa Tengvall 1 En del En av del Apotekarsocieteten av Apotekarsocieteten
2 Årets Läkemedelsriksdag genomfördes i Stockholm den 4 mars. 160 personer, exklusive föreläsare, deltog och de var enligt en inledande mentometerundersökning fördelad enligt följande: läkemedelsindustri 15 %, myndigheter 33 %, apotek 6 %, hälso- och sjukvård 30 % samt övriga 17 %. Läkemedelsriksdagen inleddes med att Taina Bäckström, Socialstyrelsens ställföreträdande GD, öppnade dagen. Hon erinrade om de åsiktsskillnader, som kringgärdar orsaker till och behandling av psykisk ohälsa, särskilt vad gäller barn och unga. Samhällskostnaderna för psykisk sjukdom är betydande och många drabbade dör i förtid. De drabbade får dessutom i högre grad än genomsnittsbefolkningen somatiska sjukdomar. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson jämförde i sitt föredrag politik och psykiatri de liknar varandra genom ofta låsta positioner. Han redovisade därefter en mängd fakta om sjukdomsläget i landet fanns förtidspensionerade och 2007 fanns , en siffra som därefter minskat. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till långa sjukskrivningar och har ersatt tidigare muskoskeletala diagnoser. Under det att de fysiska skadorna oftast kunde hänföras till arbetslivet härrör de psykiska problemen både från privat- och arbetslivet unga (<19 år) får idag aktivitetsersättning, tidigare benämnd förtidspension, p.g.a. psykisk ohälsa. Till det positiva som hänt inom området hör den ökade öppenheten i samhället kring psykisk sjukdom. Innan dagens första block, med rubriken Folkhälsoproblem under utveckling och omvälvning började, besvarades två mentometerfrågor. Den första, Har vi tillräcklig kunskap/förstår vi hur vi skall behandla psykisk ohälsa idag, besvarades av 76 % med alternativet delvis. Den andra, Vad är det största hindret för behandling av patienter med psykisk ohälsa ska kunna bli mer framgångsrik, besvarades av 46 % med att befintliga kunskaper inte används tillräckligt. Blockets första talare var Henrik Levinsson, fil dr i teoretisk filosofi från Lunds universitet. Han föreläste om Sjukdomsbegreppet vid psykisk ohälsa och påvisade den begreppsliga förvirring som råder. I sammanhanget förekommer psykisk ohälsa, störning, sjukdom, personlighetsstörning, funktionsnedsättning och funktionshinder respektive allvarlig psykisk störning. Taina Bäckström Ulf Kristersson Henrik Levinsson Spänningar Psykisk sjukdom är somatiskt Det biologiska sjukdomsbegreppet Reduktionism Psykisk sjukdom är en myt Sociala konstruktioner Kritiken av diagnoser Fanns schizofreni före 1908? Problem: Neurala korrelat, placebo, medvetandet Situationen gör det svårt att jämföra studier som använder olika begrepp. Det finns också motsättningar kring vad som är objektiv och subjektiv ohälsa samt vad som anses normalt liksom kring det biologiska och det sociala sjukdomsbegreppet. Anhängare av respektive ståndpunkt har olika mål och talar ofta förbi varandra. I botten ligger en traditionell distinktion mellan kropp och själ. 2
3 Björn Wettermark, apotekare, docent och enhetschef vid Stockholms Läns Landstings utvecklingsavdelning, var blockets andre talare. Han talade under rubriken Ökad användning av antidepressiva en signal på ökad sjuklighet? Wettermark knöt an till Levinsson genom att påpeka att antalet som lider av psykisk ohälsa beror på hur denna definieras. I Sverige ligger internationellt sett konsumtionen av psykofarmaka i mittfältet, med den oförklarade högre förbrukningen bland kvinnor. Utköp av antidepressiva har ökat under senare år och ökar med tilltagande ålder. Orsaken till den ökade förskrivningen har getts olika förklaringar, allt mellan att ohälsan ökat till att vardagliga problem klassas som psykiska besvär. Särskilt problematiskt är att användningen hos unga ökat mest procentuellt sett. Björn Wettermark Vanligaste receptläkemedel (andel av befolkningen i riket 2011) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Djupare analyser visar att såväl över- som underbehandling förekommer och att det behövs fler behandlingsalternativ. Varannan av de som medicinerar fullföljer inte behandlingen. Trots detta avslutade Wettermark sitt anförande med att utmana till debatt kring påståendet Ökad användning av psykofarmaka hos unga soten är problemet, inte boten. Birgitta Hovelius, professor emerita i allmänmedicin vid Lunds universitet gjorde en delvis annorlunda bedömning. Hennes föredrag hade rubriken Skapar vården ohälsa? Om medikalisering. Genom att hänvisa till tidigare östrogenbehandling av klimakterieproblem respektive SSRI-medicinering vid PMS/PMDS, hävdade hon att det sker en medikalisering och riskfokusering inom hälso- och sjukvården. Hovelius refererade till studier som visade att depression inte blivit vanligare, men väl medicineringen av diagnosen. Hennes svar på den ställda frågan blev Ja, tyvärr. Forskare, organspecialister och industri skapar diagnoser som leder till överbehandling disease mongering. Siste föreläsare i detta block var Ulf Jonsson, med dr och projektledare vid SBU. Han talade om Nätterapi, behandlingsalternativ vid depression? Då väntetiden till psykologer och inom psykiatrin kan vara lång utgör nätterapi, som bygger på KBT, en möjlighet att nå patienter, som annars inte skulle få behandling. SBU, som utvärderat terapin, kom fram till att den hade måttligt till starkt stöd då en behandlare även fanns tillgänglig och patienten själv efterfrågat behandlingsformen. Terapin är relativt ny och osäkerhet råder bl.a. om den är förenad med några risker samt dess effekt på barn och unga. Rapporten kan laddas ner på sbu.se/sv/publicerat/alert/internetformedlad-psykologisk-behandling-vid-angest--ochforstamningssyndrom/ Birgitta Hovelius Ulf Jonsson Efter kaffepaus vidtog Block 2, som handlade om ADHD. Det inleddes med två mentometerfrågor. Sker det en under- eller överbehandling av barn respektive vuxna med Lars Jacobsson ADHD? För barn valde >50 % av de svarande alternativet Vet ej. För vuxna däremot ansåg en större grupp (33 %) att det sker en underbehandling. Blocket inleddes av Lars Jacobsson, professor emeritus i psykiatri vid Umeå universitet, som sökte svara på frågan ADHD finns det och vad hjälper? 3
4 ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Uppmärksamhetsstörning Ouppmärksam, kan ej fokusera, lyssnar inte, ingen uthållighet, lättdistraherad Överaktivitet Myror i kroppen, springer omkring, på högvarv psykomotoriskt, men kan också ha karaktär av inre rastlöshet Impulsivitet Kan inte vänta på sin tur, avbryter andra, ingen broms, handling utan eftertanke, leder ofta till konflikter 3-5 % av befolkningen beräknas ha diagnosen ADHD, som är c:a dubbelt så vanlig hos pojkar som hos flickor. Så kallad samsjuklighet (t.ex. autism, depression, sömnproblem och fetma) är vanlig och c:a hälften av barnen med ADHD är dyslektiker. Antalet personer som får läkemedel mot ADHD har ökat från inga 1985 till >5 000 idag. Jacobsson redogjorde för en omfattande enkätundersökning till olika specialistmottagningar angående tillförlitlighet i diagnos, icke farmakologisk behandling respektive behandling med läkemedel. Slutsatsen blev att instrumenten för diagnostik bör bli bättre, kunskaperna om nytta och risk med icke-farmakologisk behandling måste förbättras och att både metylfenidat och atomoxetin lindrar ADHD-symptom vid korttidsbehandling. Biverkningarna är som regel lindriga och gällande risken för missbruk och kriminalitet finns ingen konklusiv kunskap. Kunskaperna om ADHD växer dock och 2013 gav SBU ut rapporten ADHD Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patienternas delaktighet. För närvarande sammanställer Socialstyrelsen en vägledning för utredning och behandling av ADHD. Nästa presentation hade rubriken Förebygga kriminalitet med ADHD-läkemedel? Den hölls av Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare vid Kriminalvården. Han underströk, liksom föregående talare, samsjukligheten vid sidan av ADHD. Vidare visade han riskutvecklingen med stigande ålder för barn med sjukdomen. Redan mindre barn (årskurs 4) har stora problem och 43 % av dem med ADHD har varit mobbade och 31 % som var mobbare hade uttalade ADHD-symptom. Riskutveckling vid ADHD Antisocial personlighetsstörning (ASP) Uppförandestörning (CD) ADHD Ålder (år) 3-5 Trotssyndrom (ODD) Lars Håkan Nilsson
5 Effekten av att medicinera intagna kriminella har undersökts i Sverige (Norrtäljeanstalten) och utomlands. Det förra fallet visade väsentligt större deltagande i utbildningar och vårdprogram samt minskad misskötsamhet. En internationell studie visade att risken för återfallsbrott reducerades med c:a 60 % under den tid medicineringen pågick. Nilsson underströk dock behovet av psykosociala insatser vid sidan av läkemedelsbehandlingen. Blocket avslutades av Bengt Andreé, klinisk utredare vid Läkemedelsverket. Han talade om Behov av uppföljning och förbättrad vägledning, en myndighetsgemensam utmaning. Föreläsningen tog upp samverkan mellan myndigheter på läkemedelsområdet, befintliga och kommande kunskapsdokument kring ADHD, tillgängliga ADHD-läkemedel samt förskrivningen av dessa. Kostnaden för läkemedlen är för närvarande 600 miljoner kr/år. Bengt Andreé ADHD-läkemedel - Substanser och produkter Metylfenidat (MPH) 1. Concerta 2. Equasym Depot 3. Medikinet 4. Metylfenidat Sandoz 5. Ritalin Lisdexamfetamin 6. Elvanse Atomoxetin 7. Strattera Licensläkemedel amfetaminsulfat, dexamfetamin (Metamina), guanfacin (Intuniv) Off-label nyinsättning av CS till vuxna, modafinil Programmet återupptogs efter lunch med ytterligare en mentometerfråga: Hur är det kunskapsstöd som myndigheterna tar fram som t.ex. nationella riktlinjer och behandlingsanvisningar? C:a 60 % av de svarande ansåg detta var bra eller mycket bra. Därefter vidtog tre inlägg från inbjudna huvudtalare. Över Kunskapsstyrning i patienternas tjänst talade Anders Printz, samordnare för statens insatser för psykisk ohälsa på Socialdepartementet. Han redogjorde övergripande för tillvägagångssättet vid implementering av kunskapsstyrning. Det måste stå klart om riktlinjerna riktar sig till landstingsdirektören, doktorn eller patienten. Riktlinjerna ska vara långsiktiga och ta hänsyn till att patienten ofta har flera sjukdomar samtidigt. Printz kunde berätta att när han är ute i vården kan de verksamma inte alltid förmedla sina behov av kunskapsstöd, utan påpekar istället brister i befintliga stödsystem, t.ex. journalsystem. Mattias Fredricson, utredare på Socialstyrelsen, föreläste om Ett samordnat statligt kunskapsstöd för psykisk ohälsa. Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att, tillsammans med Läkemedelsverket, SBU, Folkhälsomyndigheten och TLV, säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom psykisk ohälsa. Under 2013 involverades 20 kommuner och 11 landsting i en behovsinventering. Exempel på behov av stöd utgick från en sammanställning som inkluderade läkemedelsfrågor, bemötande, missbruk, självskadebeteenden, ätstörningar samt heldygnsvård respektive tvångsvård. Flera av dessa områden ska bli föremål för insatser 2014 liksom samordnade insatser inom ADHD-vården. Mer om myndigheternas uppdrag finns på se. Siste huvudtalare var Robert Ström, styrelseordförande i LIF. Han informerade under rubriken Industri- och forskningsperspektiv om utvecklingskostnaderna för nya läkemedel, terapiområden för pågående kliniska prövningar samt hur länge sedan dagens läkemedel introducerades. Endast 7,4 % har introducerats de senaste fem åren under det att Anders Printz Mattias Fredricson Robert Ström 5
6 nästan 30 % registrerades för 50 år sedan eller längre tillbaka. Slutligen redovisade Ström innehållet i LIF:s Forskningspolitiska program. Tre förslag för en bättre sjukvård har LIF utarbetat: Öka patientens inflytande och delaktighet i all vård; Skarpare Öppna jämförelser med tydligare uppföljning; Statens ansvar för innovation inom vården måste bli tydligare. Block 3 handlade om Antipsykotiska läkemedel och inleddes med två mentometerfrågor. På frågan, Klarar vi att väga nytta mot risk vid behandling med antipsykotiska läkemedel, svarade drygt 70 % ja eller delvis. På frågan, Beaktar vi den somatiska hälsan vid antipsykotisk behandling, svarade däremot bara c:a 50 % ja eller delvis. Blockets förste talare var Måns Rosén, direktör vid SBU. Rosén föreläste över frågan Borde klozapin vara förstahandsalternativ? Han hänvisade till SBU:s rapport från 2013, Schizofreni och läkemedel några slutsatser, som visade att för personer med svårbehandlad schizofreni Måns Rosén är klozapin det läkemedel som har bäst effekt samt att preparatet minskar behovet av sjukhusvård. Socialstyrelsens preliminära riktlinjer säger dock att klozapin skall vara 1:a handsval endast då andra läkemedel haft otillräcklig effekt och inte vara prioriterat vid nyinsjuknande p.g.a. viktuppgång och risk för agranulocytos. Andel patienter som har samma läkemedel (med monoterapi) över tid (3 år). Förutom data över patienter som haft samma antipsykotiska läkemedel i 3 år redovisade Rosén ett stort antal svenska och internationella studier i vilka såväl dödlighet som självmordsförsök, kopplat till klozapin, jämförts med andra antipsykotiska läkemedel. En sammanvägning avseende schizofrena patienters risk för agranulocytos, självmord och självmordsförsök visade (2006-9) ett dödsfall och 23 vårdade för agranulocytos, 222 självmord och 831 självmordsförsök. Majoriteten av auditoriet kunde inte ta ställning till Roséns förslag, men 30 % instämde. Nästa talare var Lena Flyckt, ordförande för Socialstyrelsens prioriteringsarbete av Nationella riktlinjer. Hon talade om Socialstyrelsens riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling. Efter att ha definierat schizofreni och påpekat vikten av patientens delaktighet, framhöll hon riktlinjernas mest centrala rekommendation: antipsykotisk läkemedelsbehandling ska vara kontinuerlig. Lena Flyckt 6
7 Rubrik: Century Gothic, bold 33pt Schizofreniliknande tillstånd omfattar: Punktlista nivå 1: Century Gothic, bold 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt schizofreniform psykos schizo-affektivt syndrom kroniska vanföreställningssyndrom akuta och övergående psykotiska syndrom ospecificerad icke-organisk psykos Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl), välj Behåll endast text Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Därefter behandlade Flyckt behandlingsrekommendationer vid olika stadier av sjukdomen: begynnande, nyinsjuknande, vid långvarig sjukdom, svårbehandlad, vid suicidalt beteende, vid viktuppgång samt vid extrapyramidala biverkningar. En viktig slutsats var att endast i undantagsfall byta ut väl fungerande läkemedel samt att vid behandling med fler än ett läkemedel välja preparat med olika verkningsmekanismer. Siste medverkande i Block 3 var Yngve Gustafsson, överläkare vid Umeå universitet och medlem av Socialstyrelsens vetenskapliga råd. Han föreläste under rubriken Antipsykotiska läkemedel till äldre människor mer skada än nytta? Efter en snabb exposé över ökningen av antalet äldre och de sjukdomar som drabbar dem, refererade Gustafsson ett antal studier Yngve Gustafsson inom geriatriken. Det så kallade Gerd-projektet visade t.ex. att extremt få äldre får diagnosen psykossjukdom, men ofta (14 %) behandlas med neuroleptika. En annan studie visade att psykofarmaka är den vanligaste orsaken till äldres fallolyckor. Det vanligaste symtomet på akut sjukdom hos gamla människor är akuta förvirringstillstånd. Akuta förvirringstillstånd får inte behandlas med läkemedel förrän man har utrett orsaken. Vanliga orsaker till förvirringstillstånd kan vara läkemedelsbiverkningar, infektioner, blodproppar i lungorna eller i hjärnan, förstoppning, svårheter att tömma urinblåsan, allvarlig blodbrist eller hjärtinfarkt. Bästa möjliga vård för gamla människor Socialstyrelsen eftersträvar i sina rekommendationer en minskning av användning av neuroleptika. Så har även skett, men det har samtidigt lett till en ökad användning av morfinpreparat, vilka försämrar dementa patienter. En vanlig behandling av hallucinationer hos äldre utgörs av neuroleptika. Men hallucinationer hos äldre kan ofta vara orsakade av andra läkemedel och sjukdomstillstånd. Detta ledde till att Gustafsson underströk rådet att behandla orsakerna till symtomen och inte symtomen. Slutligen redogjorde han för könsskillnader i geriatrisk vård samt behovet av geriatriska mottagningar och geriatrisk kompetens i vården av äldre. Det avslutande blocket hade rubriken Behandlingsstöd. Det inleddes med mentometerfrågan Vilken annan aktör utöver läkarna kan bidra mest till framgångsrik Ing-Marie Wieselgren behandling av patienter? Högst svarsprocent fick omvårdnadspersonal följt av farmacevter. En miss var att alternativet närstående saknades. Förste föreläsare var SKL:s samordnare i psykiatrifrågor Ing- Marie Wieselgren, som behandlade frågan Kan vi ha nytta av psykiatriska kvalitetsregister? Hon redogjorde för de 11 kvalitetsregister som finns inom psykiatrin, se 7
8 Från registren går det att utläsa att 50 % av patienterna har fått en läkemedelsgenomgång. De visar också könsoch utbildningsskillnader, som kan ge upphov till givande diskussioner. Viljan att lägga in uppgifter i registren ökar nu då data kan återföras till de som bidrar med dem. Ett problem vid registreringen är bristande kunskaper om patienten. Lars Johnson, överläkare vid Affektivt Centrum, St: Görans sjukhus, talade om Litiumbehandling vid specialistklinik, exempel på förbättrad säkerhetsövervakning och uppföljning. Det finns affektiva enheter i landet, som ger stöd. Bipolär sjukdom debuterar i årsåldern och är i allmänhet livslång. Den medicinska profylaxen utgår från behandling med litium. Problemet med terapin är litiums smala terapeutiska bredd, bristande följsamhet/avbruten behandling. Biverkningar gör att funktionen hos njurar, sköldkörtel och bisköldkörtlar bör kontrolleras regelbundet. Kontinuitet i behandlingen med regelbundna återbesök hos sjuksköterska eller läkare är angeläget. Johnson avslutade med att framhålla att kunskaper om sjukdomen och dess behandling behöver spridas genom utbildningsinsatser. Därefter redogjorde Cecilia Bernsten, apotekare och docent vid Läkemedelsverket, för ett projekt inom den Nationella läkemedelsstrategin, som avser att utvärdera Strukturerade läkemedelssamtal på apotek. Projektet avser samtal kring astma/ KOL och liknande försök pågår bl.a. i Storbritannien samt Norge. Projektet ska bl.a. visa patienternas, farmacevternas och förskrivarnas upplevelser och nytta av samtalen, liksom tidsåtgången för dessa. Dagens sista talare var Anki Sandberg, samordnare vid Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), som medverkade under rubriken Brukarperspektiv för en bättre läkemedelsbehandling. Organisationen arbetar för ökat inflytande för patienter och anhöriga inom psykiatrin i vid bemärkelse. Inflytandet syftar till att bedöma hur befintliga verksamheter fungerar, öka föreningars och enskilda brukares möjligheter att påverka vården samt uppnå en attitydförändring till vad brukarinflytande är och kan vara. Läkemedelsriksdagen leddes på ett lättsamt och kunnigt sätt av Petra Hedbom, chefredaktör för LmV. Det var en mycket informativ dag. För mig som under 10 år besökt den aktuella lokalen (Norra Latins aula) först vid morgonböner senare vid studentskrivningar var det synd att gardiner dolde prins Eugens fondmålning Sommar parkmotiv från Tyresö. Den hade skänkt lugn i en uppjagad tid. Lars Johnson Cecilia Bernsten Anki Sandberg Anders Cronlund, farm dr Apotekarsocieteten, VD:s kansli Aktuella illustrationer hämtade från respektive föredragshållares presentation. Fotograf Kajsa Tengvall 8
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...
Datum 2014-09-09. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ovanstående begränsning.
BESLUT 1 (6) Datum 2014-09-09 Vår beteckning FÖRETAG Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV,
BESLUT. Datum 2013-12-18
BESLUT 1 (6) Datum 2013-12-18 Vår beteckning SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 33 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande
ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri
ADHD hos barn Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri Hur många har egentligen ADHD? Ja Hur mycket är mycket? ADHD-karaktäristika följer en normalfördelningskurva 5 % ADHD-ish? 25 %
INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA
INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA VAD ÄR ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och
Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015
HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/
Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering
Succékonferensen tillbaka nu med nytt innehåll! Bipolär sjukdom 2013 Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Lär dig mer om diagnostik, symtom och kännetecken Hur särskilja bipolär sjukdom från
Behandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Konsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen
Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har.
4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne
4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård
Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
BESLUT. Datum 2015-12-18
BESLUT 1 (5) Datum 2015-12-18 Vår beteckning SÖKANDE BioPhausia AB Blasieholmsgatan 2 111 48 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, bifaller
NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN
Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01
Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni
Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Konferens den 7/10 2011 arrangerad av RSMH, Schizofreniförbundet och Socialpsykiatriskt forum Varför är denna konferens
Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid
Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under
Behandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Aripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Diagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Kunskapsstödjande produkter om adhd
Kunskapsstödjande produkter om adhd En del i en myndighetsgemensam satsning 1 Ett regeringsuppdrag inom PRIO Socialstyrelsen ska tillsammans med Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Christina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Utvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015
Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter
Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18
Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar
Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014
Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014 taby.se/anhorigstod SAMTALSGRUPPER Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.
Barntandvård 2012. Datum: 24 25 januari 2012, Stockholm
Anmäl dig redan idag och ta del av boka-tidigt-rabatt! Barntandvård 2012 Senaste forskningen inom barntandvård! Hur kan tänderna uppvisa ett missbruk eller en ätstörning? Att identifiera barn i riskzonen
Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel
Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel Observera: Dessa ändringar ska införas i gällande produktresumé, märkning och bipacksedel enligt de slutliga versioner som blev resultatet av koordinationsgruppens
Uppsala. Augusti 2015
Uppsala Augusti 2015 Innehåll Allmän information... sid 1 Höstens cafékvällar och träffar... sid 2 Skrivelse från Attention Uppsala till myndigheter med ansvar för psykiatri i Uppsala... sid 3 Inbjudan
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO
Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND
Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS
YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer
Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL
Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.
Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Från riktlinjer till effekter
19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta
Rökningen är det minsta av deras problem -eller?
Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen
Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Möjligheter till delaktighet och inflytande för personer med psykisk ohälsa
Möjligheter till delaktighet och inflytande för personer med psykisk ohälsa REDOVISNING AV DELFRÅGESTÄLLNINGAR I VÅRDANALYS UTVÄRDERING AV HANDLINGSPLANEN PRIO Citera gärna ur Vårdanalys publikationer,
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Kort introduktion till. Psykisk ohälsa
Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Vårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Verksamhetsberättelse 2013 IFS Uppsala
Verksamhetsberättelse 2013 IFS Uppsala Styrelsen: Ordförande Ann Louise Carleson, Vice ordförande Titti Lindholm, Sekreterare Birgitta Johnsen, Kassör o redaktör för medlemsbladet Emma Carleson, Hemsidan
En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer
BASUT En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer En nationell satsning Pengar från Socialstyrelsen Gemensam ansökan
Evidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt
Evidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt Lars Jacobsson Professor emeritus, Umeå universitet, Enheten för psykiatri, 901 87 Umeå. E-post: lars.jacobsson@psychiat.umu.se. Statens
Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv
Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder
Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011
Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB
Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse
Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23
Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal
Kommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se
-NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads
Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund
Cannabis och dubbeldiagnoser Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Hur ska man närma sig detta problem? Cannabis som orsak till psykiska sjukdomar? Cannabis som självmedicinering vid psykiska sjukdomar?
Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman
Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman Lyssna på oss! Barnkonventionen rätt till information och att få komma till tals Patientlagen Samordnad
Hantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
Sömnproblematik, stress och behandling
Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,
Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård
Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 januari 2009 TALARE Kommunlex Katarina Lindblad Socialstyrelsen Helena Forssell Kristinehamn kommun
Minskad psykisk ohälsa hos äldre
Minskad psykisk ohälsa hos äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 18-19 november 2008 TALARE Socialstyrelsen Susanne Rolfner Suvanto Sahlgrenska universitetssjukhuset Ingvar Karlsson Lidingö stad
Depression. Lilly Schwieler
Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust
RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande
LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.
När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information
Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD
En bra start på dagen Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD ADHD kärnsymtom Överaktiv Ouppmärksam Impulsiv Kärnsymtom förenar men konsekvenserna varierar mellan olika individer och
Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas
Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Behandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Till dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Psykisk ohälsa- Vad är det?
Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella