Rehabiliteringsgarantin 2013

Transkript

1 Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin

2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående Rehabiliteringsgarantin, som sedan har förlängts varje år fram till och med Garantin ska hjälpa de kvinnor och män i åldern år som har långvarig diffus smärta och/eller patienter med måttliga till medelsvåra ångestsyndrom, depression eller stress. Dessa diagnoser står för mer än hälften av alla sjukskrivningsfall, vilket gjorde det angeläget att öka tillgången på behandlingar och rehabilitering för dessa patientgrupper. Denna rapport beskriver utvecklingen av behandlingarna multimodal rehabilitering och kognitiv beteendeterapi i hälso- och sjukvården under årens lopp. Rapporten beskriver även vad landstingen gör för att förbättra tillgången på behandlingar och hur de stödjer återgång i arbete för patienter som får ta del av insatserna. Stockholm i maj 2014 Ulrika Johansson Avdelningen för vård och omsorg Rehabiliteringsgarantin

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Resultat Multimodal rehabilitering... 4 Kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi, KBT och IPT... 5 Bakgrund... 6 Sjukskrivningsmiljarden... 6 Rehabkoordinering... 6 Rehabiliteringsgarantin en överenskommelse mellan SKL och regeringen... 7 Resultat... 9 Multimodal rehabilitering... 9 Kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi, KBT och IPT Kontakten med arbetsgivare Ersättning till verksamheterna KBT och MMR i hälso-/vårdval: Tabell 1: Utveckling av multimodal rehabilitering 2009, Tabell 2: Multimodal rehabilitering, MMR1 och MMR2, Tabell 3: Utveckling av KBT/IPT-behandlingar, 2009, Tabell 4: Rehabiliteringsgarantin 2013, fördelat på kön, utförare och ersättn Landstingens arbete med Rehabiliteringsgarantin Landstinget Blekinge Landstinget Dalarna Region Gotland Landstinget Gävleborg Region Halland Jämtlands läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Landstinget Kronoberg Norrbottens läns landsting Region Skåne Stockholms läns landsting Landstinget Sörmland Landstinget i Uppsala län Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Västerbottens läns landsting Landstinget Västernorrland Västra Götalandsregionen Örebro läns landsting Landstinget i Östergötland Rehabiliteringsgarantin

4 Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting har en överenskommelse med regeringen för att landstingen ska erbjuda en rehabiliteringsgaranti. Den första överenskommelsen gjordes 2008 och har sedan dess förlängts till och med Syftet med Rehabiliteringsgarantin är att kvinnor och män i åldern år ska få tillgång till behandling och/eller rehabilitering för att lättare kunna återgå i arbete vid en eventuell sjukskrivning eller för att förebygga insjuknande. Patienter som bedöms ha måttliga till medelsvåra ångestsyndrom, depression och stress ska få tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT). Patienter med långvarig (minst tre månader) diffus smärta i axlar, nacke och rygg ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR), vilket innebär en kombination av välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid med hjälp av personal som arbetar i team. Varje team består av flera professioner, till exempel läkare, sjukgymnast, kurator, psykolog, arbetsterapeut och sjuksköterska. För detta arbete med behandlingar avsatte regeringen 948 miljoner kronor under 2013 och ytterligare 52 miljoner kronor till forskning, utveckling och utvärdering. Resultat 2013 Landstingen har under 2013 rapporterat insatser motsvarande 99 procent av de avsatta medlen vilket innebär att drygt 784 miljoner kronor har utbetalats till landstingen. Detta ska jämföras med år 2012 när landstingen rapporterade insatser för 83 procent av de avsatta medlen. Kvinnor har fått 72 procent av rehabiliteringsinsatserna, totalt behandlingar, och män 28 procent, totalt insatser, vilket är ungefär samma fördelning som tidigare år. Av insatserna har 45 procent genomförts i offentlig och 55 procent i privat regi. År 2009 var det 20 procent i privat regi. Multimodal rehabilitering Sedan 2009 har tillgången till multimodal rehabilitering ökat i landstingen. Orsaken är att många landsting har valt att erbjuda MMR även i primärvården. År 2009 rapporterades det 1,0 multimodal rehabilitering per 1000 kvinnor och män i åldern år (5934 personer), vilket ska jämföras med 2013 då siffran Rehabiliteringsgarantin

5 var 1,4/1000 kvinnor och män i arbetsför ålder, totalt 8564 personer. Det är en ökning med 31 procent under åren 2009 och I dag uppger tretton av tjugoen landsting att de har god eller relativt god tillgång till MMR, det vill säga att de erbjuder insatser motsvarande behovet. Åtta landsting uppger att de behöver öka tillgången ytterligare, i första hand multimodal rehabilitering, MMR1. Kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi, KBT och IPT Tillgången till KBT (kognitiv beteendeterapi) i primärvården med grundläggande kompetens (motsvarande steg 1 som innebär att behandling ska ske under handledning) har ökat sedan År 2009 rapporterades 4,3 KBT behandlingar/1000 kvinnor och män i åldern år och 2013 blev resultatet 7,8/1000 kvinnor och män. Det är en ökning med 46 procent under åren 2009 och Anledningen är att landstingen har utbildat egen personal eller upphandlat kompetensen. Åtta landsting uppger att de har god eller relativt god tillgång på KBT-terapi i primärvården även om det kan förekomma variationer inom det egna landstinget. Tolv landsting uppger att de behöver öka tillgången ytterligare och en av förklaringarna är att den psykiska ohälsan har ökat. Rehabiliteringsgarantin

6 Bakgrund Sjukskrivningsmiljarden Det har under senare år tagits flera initiativ för att utveckla en kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess så att varje individ får en sjukskrivning som är anpassad efter dennes behov. Arbetet har bland annat skett inom ramen för den så kallade Sjukskrivningsmiljarden som är en överenskommelse mellan regeringen och SKL, och syftar till att utveckla en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess i hälso- och sjukvården, samt att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. Genom överenskommelsen infördes ekonomiska incitament till hälso- och sjukvården. Upp till närmare en miljard kronor per år, , har landstingen haft möjlighet att ta del av genom prestationsbaserad ersättning. Under åren har mycket utvecklingsarbete och kompetensutveckling skett och införandet av ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd (rekommenderade tider för sjukskrivning). Många landsting har utvecklat team för att arbeta med sjukskrivningsprocessen och utvecklat en struktur för samarbetet med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och även socialtjänsten. Rehabkoordinering För att möjliggöra en god samverkan kring patienten har de flesta landsting tillsatt en funktion för koordinering. Denna funktion kan samordna sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor internt inom vården samt utgöra en länk mellan hälso- och sjukvården och övriga aktörer i sjukskrivningsprocessen i syfte att förbättra samordningen kring individens behov av insatser. En utvärdering visar att funktionens uppdrag och arbetssätt varierar mellan landstingen, att funktionen har positiva effekter på patientens rehabilitering och för läkares och andra medarbetares arbete med sjukskrivning och rehabilitering samt för samverkan med externa parter. Sjukskrivningsmiljarden har också utgjort en grund för landstingen att utveckla Rehabiliteringsgarantin som underlättar för vården att förse med team och koordinatorer. Rehabiliteringsgarantin

7 Rehabiliteringsgarantin en överenskommelse mellan SKL och regeringen Syftet med Rehabiliteringsgarantin är att patienter i åldern år ska få tillgång till behandling och/eller rehabilitering för att lättare kunna gå tillbaka i arbete vid en eventuell sjukskrivning, eller allra helst, att förebygga och mota besvär så att sjukskrivning aldrig behövs. År 2008 fick landstingen 250 miljoner kronor för att förbereda en rehabiliteringsgaranti. Villkoren tydliggjordes inför Patienter som efter bedömning har måttliga till medelsvåra ångestsyndrom, depression och stress ska få tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT) eller vid depression till interpersonell psykoterapi (IPT). IPT erbjuds dock inte så ofta i sjukvården, eftersom det inte finns så många utförare som har den kompetensen. Kvinnor och män med långvarig diffus smärta (minst tre månader) i axlar, nacke och rygg erbjuds multimodal rehabilitering (MMR), vilket innebär en kombination av välplanerade och synkroniserade åtgärder. De består av psykologiska insatser och fysisk aktivitet, träning eller sjukgymnastik, undervisning om smärta och att stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande. Insatserna görs under en längre tid med hjälp av personal som arbetar i team. Varje team består av flera professioner, till exempel läkare, sjukgymnast, kurator, psykolog, arbetsterapeut och sjuksköterska. Det har skett successiva förändringar i överenskommelserna genom åren och de mest omfattande kom Från att landstingen tidigare rapporterade alla påbörjade behandlingar blev kravet att de endast skulle rapportera avslutade behandlingar. En annan förändring var att patienten måste få minst behandlingstillfällen för KBT för att de skulle kunna rapporteras in. Tidigare var antalet behandlingar inte definierat i reglerna. En tredje nyhet var att landstingen skulle rapportera den multimodala rehabiliteringen i två olika nivåer, dels med tydligare krav på respektive nivå, dels med olika ersättningar. Dessa förändringar resulterade i färre rapporterade behandlingar under 2012 jämfört med Nyheter i överenskommelsen 2013 är att landstingen ska verka för bättre samarbete med arbetsgivare, i första hand genom Försäkringskassans samordningsansvar. Landstingen ska också stimulera fler att utbilda sig till legitimerade psykoterapeuter och se till att utförare med steg 1-kompetens får handledning. Företagshälsovården ska också få chans att remittera patienter till garantin vilket sker enligt överenskommelser med respektive landsting. Under 2013 får landstingen kronor i ersättning för varje patient som genomgått en KBT-behandling. Ersättningen för multimodal rehabilitering 1 (MMR1) är kronor och för multimodal rehabilitering 2 (MMR2) kronor per patient. Dessutom får landstingen 1000 kronor/utredning. Regeringen vill stimulera så att fler får tillgång till denna hjälp. Det extra anslaget på 1000 kronor/ behandlad patient används av landstingen för att på olika sätt förbättra kvaliteten i arbetet och öka tillgången på behandling. Rehabiliteringsgarantin

8 Under 2013 har regeringen avsatt 948 miljoner kronor för insatser i garantin. Utöver dessa pengar finns 40 miljoner kronor avsatta för forskning och utvärdering, såsom forskningsprogrammet Rehsam. Därtill tillkommer 12 miljoner kronor för internetbaserad behandling. Ersättningen för varje landsting är beräknad i förhållande till antalet invånare, men för att få ersättning måste landstingen ha genomfört behandling eller rehabilitering. Om ett landsting inte genomför det antal behandlingar eller rehabiliteringar som det finns pengar avsatta till, går dessa pengar i stället till de landsting som har satsat på fler behandlingar än beräknat. Inget landsting kan dock få mer ersättning än för de insatser som är genomförda, vilket innebär att det inte finns någon garanti för att hela beloppet utbetalas. Rehabiliteringsgarantin

9 Resultat Landstingen har under 2013 rapporterat insatser motsvarande 99 procent av de avsatta medlen vilket innebär att drygt 784 miljoner kronor har utbetalats till landstingen. Detta ska jämföras med år 2012 då landstingen rapporterade insatser för 83 procent av de avsatta medlen. Kvinnor har fått 72 procent av rehabiliteringsinsatserna (totalt insatser) och män 28 procent ( insatser), vilket är ungefär samma fördelning som tidigare år. Av insatserna har 45 procent genomförts i offentlig och 55 procent i privat regi. År 2009 var det 20 procent i privat regi. Multimodal rehabilitering Sedan 2009 har tillgången till multimodal rehabilitering ökat i landstingen. Orsaken är att många landsting har valt att erbjuda MMR även i primärvården, något som gör det lättare att hitta patienter med långvarig smärta tidigare i sjukdomsförloppet och efter kortare tids sjukfrånvaro än förut. År 2009 rapporterades det 1,0 multimodal rehabilitering per 1000 kvinnor och män i åldern år (totalt 5934 behandlingar), vilket ska jämföras med 2013 då motsvarande siffra var 1,4/1000 (8564 stycken). Det är en ökning med 31 procent under åren 2009 och Mellan åren 2011 och 2012 minskade rapporteringen av den multimodala rehabiliteringen. Det beror på att landstingen endast fick rapportera färdigbehandlade patienter och på ett förändrat regelverk som bland annat innebar att landstingen skulle rapportera multimodal rehabilitering i två former, MMR1 och MMR2. Det medförde en eftersläpning i rapporteringen och att alla patienter inte fullföljde sin rehabilitering. Det har skett en ökning med 13 procent 2013 av inrapporterade multimodala rehabiliteringar jämfört med I dag uppger tretton landsting att de har god eller relativt god tillgång på MMR, det vill säga att de erbjuder insatser motsvarande behovet. Åtta landsting uppger att de behöver öka tillgången ytterligare, i första hand multimodal rehabilitering, MMR1. Värmland (2,8) och Kalmar (2,7) är de landsting som har rapporterat flest multimodala rehabiliteringar/1000 kvinnor och män i åldern år. Stockholm och Västmanland har rapporterat minst och uppnår 0,7/1000 invånare. Rehabiliteringsgarantin

10 Kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi, KBT och IPT Tillgången till KBT (kognitiv beteendeterapi) i primärvården med grundläggande kompetens (motsvarande steg 1 som innebär att behandling ska ske under handledning) har ökat sedan År 2009 rapporterades 4,3 KBTbehandlingar/1000 kvinnor och män i åldern år och 2013 är resultatet 7,8/1000 kvinnor och män. Det är en ökning med 46 procent mellan åren 2009 och Anledningen är att landstingen har utbildat egen personal eller upphandlat kompetensen. Åtta av landstingen uppger att de har god eller relativt god tillgång på KBT-terapi i primärvården det kan dock förekomma skillnader av tillgång inom det egna landstinget. Tolv av landstingen uppger att de behöver öka tillgången ytterligare och en av förklaringarna är att den psykiska ohälsan har ökat. Landstinget Halland uppger att det är svårt att göra en bedömning om tillgången är tillräckligt bra. Region Skåne (15,0) och Västra Götalandsregionen (10,7) är de som rapporterade flest behandlade patienter i förhållande till befolkningen medan Västerbotten (2,4) och Kronoberg (3,7) är de landsting som rapporterar minst antal i förhållande till 1000 invånare i åldern år. Tillgången till legitimerade psykoterapeuter (steg 2 som innebär kompetens att behandla patienter självständigt) är fortfarande inte så stor i primärvården. I överenskommelsen framgår det att landstingen bör höja kompetensen till legitimerade psykoterapeuter för att behandla patienter inom garantin. I tio av landstingen uppger verksamheterna att det inte behövs legitimerade psykoterapeuter för att behandla patienter i primärvården eller att intresset är svagt i verksamheterna för att vidareutbilda trots att ekonomiska förutsättningar finns från landstinget centralt. Elva landsting har gjort satsningar på att utbilda personer i primärvården med grundläggande kompetens för att vidareutbilda till legitimerad psykoterapeut, men det är i begränsad omfattning. Även om landstingen gör denna satsning är några av dessa tveksamma till om den högre kompetensen behövs i primärvården. Värt att notera är att utöver steg1- kompetens eller psykoterapeuter finns även psykologer som genomför behandlingar i primärvården. Tillgången till IPT-behandlingar är också fortfarande mycket liten. 990 behandlingar genomfördes under 2013, vilket motsvarar cirka två procent av behandlingarna för psykisk ohälsa inom ramen för garantin. Kontakten med arbetsgivare Under 2013 ändrades villkoret som innebar att där vården bedömer att det är värdefullt att arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen blir involverad i sjukskrivna patienter för eventuell anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifter och arbetlivsinriktad rehabilitering, ska vården kontakta Försäkringskassan. För detta krävs ett samtycke från patienten. Försäkringskassan ska inom ramen för sitt samordningsansvar ta kontakt med arbetsgivaren och andra berörda parter, initiera kompletterande insatser till vårdens medicinska behandling respektive rehabilitering. Det finns dock inget hinder att även andra insatser för att närma sig arbetsgivare utvecklas under tiden. Rehabiliteringsgarantin

11 Vad anger då landstingen att de har satsat på? Flera landsting har skrivit in ändrade regler i arbetet inför 2013, där man påtalar vikten av kontakt med arbetsgivare. Det kan antingen ske genom att Försäkringskassan tar det inom ramen för sitt samordningsansvar eller att vården tar en kontakt direkt med arbetsgivaren förutsatt att patienten gett sitt samtycke. Det som lyfts fram av flera landsting är att koordinatorn har en särskild roll att kontakta arbetsgivare. I några av landstingen pågår forskning där man provar olika former med kontakt mellan vården och arbetsgivare. I andra pågår pilotverksamhet där man undersöker modeller för att tidigt samverka med arbetsgivare. Vid träffar med koordinatorer och utbildningar för MMR-team eller KBTterapeuter har man haft med inslag om vikten att ha kontakt mellan vården och arbetsgivare. Underlag för hur behandlaren kan samtala om arbetsförhållanden har utarbetats. I ett av landstingen beskrivs att vården skickar remisser till företagshälsovården när det uppfattas som att det finns arbetsrelaterade problem. Några av landstingen beskriver också att vården uppmärksammar om det finns behov att involvera arbetsgivaren och tar kontakt med Försäkringskassan som inom ramen av sitt samordningsuppdrag söker upp arbetsgivaren eller kallar till avstämningsmöten. Ersättning till verksamheterna 18 av landstingen ger en separat ersättning till verksamheterna som genomför KBT/IPT och ersätts av medel från Rehabiliteringsgarantin. När det gäller multimodal rehabilitering utgår separat ersättning för MMR1 i de flesta landsting medan MMR2, när det bedrivs inom den specialiserade vården, oftare ingår i den ordinarie ramen. Västra Götaland ersätter verksamheterna för KBT i ordinarie ram och har separat ersättning för multimodal rehabilitering. Stockholms läns landsting har en grundersättning för all psykologisk behandling och ger en extra stimulansersättning för KBT-behandlingarna. Örebro ersätter både KBT och MMR i ordinarie ram. Det kan finnas en fara att landstingen ger en separat ersättning till verksamheterna om ersättningen plötsligt upphör från staten. Då behöver landstingen finna utrymme i egna budgetar för att ersätta verksamheterna. KBT och MMR i hälso-/vårdval: Följande landsting har lagt in KBT i hälso-/vårdval i grunduppdraget: Blekinge, Dalarna, Halland, Västernorrland, Västmanland, Västra Götalandsregionen, Örebro och Östergötland. Region Skåne och Uppsala har ett separat vårdvalssystem (LOV) för KBT. Följande landsting har gjort ett tilläggsuppdrag för KBT: Gotland, Kronoberg, Norrbotten och Västerbotten. I Stockholm finns ett grunduppdrag där vården ska säkerställa psykosociala insatser. Utöver detta ska enheterna godkännas för att få rapportera till Rehabiliteringsgarantin. Rehabiliteringsgarantin

12 Följande landsting har lagt in MMR i hälso-/vårdval i grunduppdraget: Dalarna, Halland, Jämtland, Värmland och Örebro. Region Skåne har ett separat vårdvalssystem (LOV) för MMR2. Följande landsting har gjort ett tilläggsuppdrag för MMR: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Kronoberg, Norrbotten, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland och Västra götalandsregionen. Följande landsting har inte KBT eller MMR inskrivet i sitt hälsoval utan reglerar det på annat sätt: Kalmar, Jönköping, Landstinget Sörmland och Östergötland har detta inskrivet för MMR medan KBT ingår med övriga samtalsbehandlingar i ordinarie uppdrag. Rehabiliteringsgarantin

13 Tabell 1: Utveckling av multimodal rehabilitering 2009, Landsting/region MMR, totalt MMR/ inv. MMR, totalt MMR/ inv. MMR, totalt MMR/ inv. MMR, totalt MMR/ inv. Blekinge 199 2, ,7 91 1, ,8 Dalarna 279 1, , , ,4 Gotland 0 0,0 79 2,2 40 1,1 51 1,4 Gävleborg 124 0, , , ,6 Halland 103 0, , , ,9 Jämtland 163 2, , , ,1 Jönköping 205 1, , , ,4 Kalmar 108 0, , , ,7 Kronoberg 138 1, , , ,9 Norrbotten 199 1, , , ,5 Skåne 747 0, , , ,1 Stockholm , , , ,8 Sörmland 123 0, , , ,1 Uppsala 177 0, , , ,5 Värmland 235 1, , , ,8 Västerbotten 180 1, , , ,1 Västernorrland 107 0, , , ,3 Västmanland 197 1, , , ,8 Västra Götaland 592 0, , , ,5 Örebro 153 0,9 74 0, , ,0 Östergötland 199 0, , , ,1 Riket , , , ,4 Tabell 1: Utveckling av multimodal rehabilitering 2009, MMR är en förkortning för multimodal rehabilitering. Här redovisas det antal patienter som har fått del av multimodal rehabilitering. Från och med 2012 delades behandlingen upp i två former, MMR1 och MMR2, men i denna tabell är MMR1 och MMR2 sammanslagna ändrades regelverket så att landstingen endast rapporterar avslutade behandlingar. Rehabiliteringsgarantin

14 Tabell 2: Multimodal rehabilitering, MMR1 och MMR2, 2013 Landsting/region MMR, nivå 1 MMR, nivå 2 MMR, totalt MMR/ 1000 inv., år Blekinge ,8 Dalarna ,4 Gotland ,4 Gävleborg ,6 Halland ,9 Jämtland ,1 Jönköping ,4 Kalmar ,7 Kronoberg ,9 Norrbotten ,5 Skåne ,1 Stockholm ,8 Sörmland ,1 Uppsala ,5 Värmland ,8 Västerbotten ,1 Västernorrland ,3 Västmanland ,8 Västra Götaland ,5 Örebro ,0 Östergötland ,1 Riket ,4 Tabell 2: Multimodal rehabilitering, MMR1 och MMR2, 2013 MMR är en förkortning för multimodal rehabilitering som här redovisas i MMR1 och MMR2. Rehabiliteringsgarantin

15 Tabell 3: Utveckling av KBT/IPT-behandlingar, 2009, Landsting/ region KBT, IPT, totalt KBT, IPT/ inv. KBT, IPT, totalt KBT, IPT/ inv. KBT, IPT, totalt KBT, IPT/ inv. KBT, IPT, totalt KBT, IPT/ inv. Blekinge 444 4, , , ,7 Dalarna 947 5, , , ,7 Gotland 162 4, , , ,4 Gävleborg 986 5, , , ,4 Halland 477 2, , , ,1 Jämtland 511 6, , , ,8 Jönköping , , , ,1 Kalmar 332 2, , , ,1 Kronoberg 444 3, , , ,7 Norrbotten 576 3, , , ,8 Skåne , , , ,0 Stockholm , , , ,3 Sörmland , , , ,4 Uppsala , , , ,3 Värmland 811 4, , , ,7 Västerbotten 289 1, , , ,4 Västernorrland 334 2, , , ,0 Västmanland , , , ,3 Västra Götaland , , , ,7 Örebro , , , ,2 Östergötland 810 2, , , ,6 Riket , , , ,8 Tabell 3: Utveckling av KBT/IPT-behandlingar, 2009, Här redovisas antalet patienter som har fått kognitiv beteendeterapi eller interpersonell terapi (IPT). IPT står endast för 1-3 procent av behandlingarna i Sverige eftersom tillgången på utförare är bristfällig redovisas påbörjade eller avslutade behandlingar ändrades regelverket så att landstingen endast rapporterar avslutade behandlingar samt att det tydliggjordes att ett minimi-antal behandlingar på krävs för att räknas i inrapporteringen. Rehabiliteringsgarantin

16 Tabell 4: Rehabiliteringsgarantin 2013, fördelat på kön, utförare och ersättning Kön Vårdgivare Bidrag Landsting/region Män Kvinnor Privat Offentlig Ersättning Bidragstak Andel ansökt (%) Blekinge % Dalarna % Gotland % Gävleborg % Halland % Jämtland % Jönköping % Kalmar % Kronoberg % Norrbotten % Skåne % Stockholm % Sörmland % Uppsala % Värmland % Västerbotten % Västernorrland % Västmanland % Västra Götaland % Örebro % Östergötland % Riket % Tabell 4. Rehabiliteringsgarantin 2013, rehabilitering fördelat på kön, utförare och ersättning Kön: hur många kvinnor och män som har fått KBT och multimodal rehabilitering. Vårdgivare: hur många av KBT- och multimodala rehabiliteringsinsatserna som har skett i privat respektive offentlig verksamhet. Bidrag: hur mycket som landstingen kunde fördela av 948 miljoner kronor där ersättningen var fördelad utifrån befolkningsnivå/bidragstak. Andel ansökt: hur stor del av bidragstaket har landstingen ansökt om. Ersättning: det belopp som landstingen fick utbetalt. Rehabiliteringsgarantin

17 Om ett landsting inte genomför det antal behandlingar eller rehabiliteringar som det finns pengar avsatta till, går dessa pengar i stället till de landsting som har satsat på fler behandlingar än beräknat. Inget landsting kan dock få mer ersättning än för de insatser som är genomförda. Rehabiliteringsgarantin

18 Landstingens arbete med Rehabiliteringsgarantin 2013 Enligt Rehabiliteringsgarantin ska regeringen stimulera landstingen att öka kvaliteten på arbetet och tillgången på rehabiliteringsinsatser. För att göra detta möjligt utbetalas en extra ersättning för varje rehabiliteringsinsats som är genomförd. Det extra påslaget är 1000 kronor per person som fått insatser utöver den ersättning som utbetalas för genomförda KBT-behandlingar och multimodal rehabiliteringar. I följande avsnitt har varje landsting gjort en kort beskrivning av sitt arbete inom ramen för Rehabiliteringsgarantin. Resultaten för år 2013 redovisas genom antal procent av de avsatta medlen som landstingen rapporterade insatser för. Många landsting har utvecklat team för att arbeta med sjukskrivningsprocessen och utsett koordinatorer som håller samman processen på enheterna. Dessa arbetslag har vuxit fram inom ramen för arbetet med Sjukskrivningsmiljarden och är ibland finansierade med dessa pengar. Teamen finns främst i primärvården, men i en del landsting även inom ortopedin och psykiatrin. Teamen gör ofta bedömningar av kvinnor och män som kan få bekymmer med långvarig sjukfrånvaro. Bedömningarna handlar om vilken behandling, rehabilitering och sjukskrivning som är bra för den enskilda patienten. Underlaget kan sedan ligga som grund för överväganden om patienten behöver KBT-behandling eller multimodal rehabilitering. En del av teamen i primärvården har även vidareutvecklats för att ta hand om den multimodala rehabiliteringen. Det är vanligt med en koordinator som hjälper till med flödet av patienter såväl för teambedömningar som till snabb hjälp med MMR, KBT och IPT. Ett annat arbete som har utvecklats under åren är samverkan med Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, socialtjänsten och Försäkringskassan som finns med inom ramen för garantin och i arbetet med sjukskrivningar. Rehabiliteringsgarantin

19 Landstinget Blekinge Tillgången till KBT- och MMR-kompetens Samtliga vårdcentraler har egna utbildade utförare med KBT- och MMRkompetens alternativt privata utförare via avtal. Cirka 20 olika terapeuter bedriver KBT, varav några vårdcenteraler med steg 2-kompetens. Landstinget Blekinge bedömer att tillgängligheten till KBT är mycket god. När det gäller MMR anser landstinget att tillgången totalt sett är för liten. Blekinge har inte i tillräcklig omfattning byggt upp strukturer som på ett adekvat sätt möter aktuell patientgrupp inom den första linjens vård. I dag har sjukhuset två egna MMR-team medan primärvården har två olika team som dock endast täcker två kommuner. MMR bedrivs därmed huvudsakligen inom specialistnivå. Antalet MMR-behandlingar har också minskat vilket sannolikt beror på att bemanningsproblem inom specialistvården inte är åtgärdade. Att höja kompetensen till legitimerade psykoterapeuter Blekinge har och kommer att delvis bekosta enskilda personers utbildning. Detta har gjorts/kommer att göras under för att höja kvaliteten som leder till återgång i arbete eller förebygger sjukskrivning Blekinge medverkar i forskningsprojektet WorkUp Tidig strukturerad vård/omhändertagande/intervention med motivations- och arbetsplatsintervention för förbättrad arbetsförmåga vid nack/skulder- och/eller ryggsmärta. I arbetet deltar tolv av 21 vårdcentraler. Landstingets arbete är mer inriktat på att förbättra ett tidigt omhändertagande för personer med psykisk ohälsa oavsett behandlingsform. Hur formerna ska se ut är ännu i planeringsfasen. Ett fortsatt utvecklingsarbete pågår vid de vårdcentraler som har förutsättningar att utveckla MMR. Prestationsersättning finns till de vårdcentralsteam som genomför strukturerade teambedömningar. Att ersätta verksamheterna som genomför MMR och KBT Enheter som redovisar MMR och KBT får separat ersättning inom ramen för Rehabiliteringsgarantin. Hälsoval för MMR och KBT KBT ligger fortfarande inom ramen för Rehabiliteringsgarantin. MMR ligger som tilläggsuppdrag. Rehabiliteringsgarantin