Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Transkript

1 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR Vårt cnr Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna samt kommunstyrelsen i Got land s kommun Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron Om Styrelsens beslut Sveriges Kom muner och Landstings styrelse har den 12 december 2008 bes lutat att godkä nna överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för alt minska sjukfrånvaron. Bakgrund Regeringen oc h Landstingförbundct tecknade i december 1005 en ö verenskommelse för perioden om åtgärder för au minska sjukfrånvaron. Överenskommelsen innebar att för van och ett av åren 2007 till 2009 utbetalar staten högst I miljard kronor tilll andstingen. 11m stor del av miljurden so m utbe talas beror huvudsakligcn på minskningen av antalet sj ukpenningdagar. Regeri ngen har i budgetprepositionen för avsatt ytterligare resurser för åren för att stärka den enskildes ställning i sjuks krivnings processen. Enligt överenskommelsen ska landstingen vidta åtg ärder för att förbättra sj ukskrivningsproccsscn. bl.a. inom områdena ledning och styrn ing, samverkan, ko mpejcnsu t veckling och särskild hänsyn ska tas till kvinnors sjukskrivning. Land stin gen ska ge de underlag som Försäkringskassa n behöver för all rchahiliteringskedj nn skn fungera. Särskilda åtgärder ska vidtas för all det För säkringsmedici nska be slutstödet används. Om inte åtgärde r vidtas för att öka användandet utg år ersättning en ligt model l för Överenskommelsen 2009 där ersättning utgår 1010 innebär att en fast del om totalt 250 miljoner kro nor förd elas till landstingen i förhållande till befolkningsmängd och att maximalt 750 miljoner kronor utgår i relation till min skningar i respekt ive län. enligt bifogad modell. Överenskommelse redovisas. i bllugu I. Modellen redo visas i bilaga 2. Sve rige s Kom muller och Landsting Sveriges Ko mmuner och L<andst ing t Stockholm. Besök: Homsgatan 20 Tfn: växer , Fall: info@s kl.se.\'o'ww,skl.se

2 -li- REG ERI N GSI<AN SLI ET Sveriges Kommuner och landsting ~ Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för att minska sjukfrånvaron gällande insatser 2009 Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och utveckla sjukskrivningsprocessen, införde staten för åren ekonomiska incitament, den s.k, sjukvårdsmiljarden. Utbetalningen av sjukvårdsmiljarden regleras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som slöts i januari Landstingen tär del av sjukvårdsmiljarden i direkt förhållande till hur mycketantaletsjukpenningdagar minskar i respektive län i förhållande till föregående år. Överenskommelsen frånjanuari 2006 tar sin utgångspunkt bl.a. i det som Professor KristinaAlexandersson på Karolinska Institutet konstaterar i rapporten "Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienterssjukskrivning". I den rapporten framgår att det finns problem på detta område inom hälso- och sjukvården som kan relateras till brister i framför allt ledning, kunskap och samverkan. Som en följd av införandet av sjukvårdsmiljarden undersökte Karolinska Institutet på regeringens uppdrag 2007 hur den högsta ledningen inom landstingen ser på och arbetar med att förbättra hanteringen av patienters sjukfrånvaro. I den rapporten konstateras att sjukvårdsmiljarden har inneburit att de högsta cheferna inom landstingens hälso- och ~ sjukvård nu ger sjukskrivningsfrågan hög prioritet. Det framkommer dock en osäkerhet hos mångachefer kring vad det är som kan ledasoch styras i arbetet med patienters sjukskrivning, snarare än om hur det kan ske. I en skrivelse till regeringen i mars 2008 har SKL, Sveriges läkarförbund, Svenska Läkarsällskapet och Försäkringskassan föreslagit fortsatta ekonomiskadrivkrafter i landstingen från I den konstateras att erfarenheterna från sjukvårdsmiljarden har varit uteslutande positiva och att man vill fortsätta att arbeta för att ytterligare effektivisera sjukskrivningsprocessen och för att upprätthålla de goda resultat som uppnåtts hitinti Ils.

3 '. " Regeringen delar den uppfattningen och anser att det är angeläget att förlänga de ekonomiska incitament som stimulerat hälso- och sjukvården att aktivt medverka till att utveckla sjukskrivningsprocessen. Mot den bakgrunden har regeringen i budgetpropositionen för 2009 avsatt I miljard kronor årligen från 20 IO. Pengarna avser 2009 men utbetalning sker Nuvarande utbetalningsmodell behöver dock utvecklas för att bli långsiktigt hållbar och i avvaktan på att utvärderingar av nuvarande modell ska bli klara tecknas en överenskommelse avseende 2009, som innebär vad som framgår i det följande. Mot den bakgrunden föreslås en förlängning av nu gällande överenskommelse med vissa justeringar. Åtgärder Utbetalningsmodellen från överenskommelsen i januari 2006 kommer i huvudsak att gälla även för Den innebär att staten utbetalar högst l miljard kronor En förutsättning mr utbetalning är att de överenskommelser om åtgärdsplaner som landstingen slutit med Försäkringskassan under perioden förlängs att även omfatta Tillvägagångssättet vid denna förlängning bör ske på samma sätt som enligt tidigare villkor om träffande av sådan överenskommelse. Medlen utbetalas efter att respektive landsting vidtagit åtgärder och kommeratt fördelas utifrån en fast och en rörlig del. Den fasta delen fördelas mellan landstingen utifrån antalet invånare i respektive landsting. Den rörliga delen fördelas utifrån hur sjukfrånvaron i landstingsområdet har minskat. Närmare principer för beräkning av bidrag till respektive landsting framgår av bilaga. Försäkringskassan kommer att svara för beräkningoch utbetalning av bidragen. Utbetalning skall ske underjanuari månad Den länsvisa överenskommelsen fik 2009 skall precis som tidigare överenskommelser innebäraett åtagande för landstingetatt vidta strukturellaåtgärder fdr att ge sjukskrivningsfrågorna ökad prioritet inom hälso- och sjukvården. Eftersom utgångsläget varierar mellan landstingen kommer åtgärderna att variera och anpassas till varje landstingssituation. Överenskommelsen skall omfatta åtgärder som avser att komma tillrätta med de problem som identifierats inom områdena ledning, kompetens, samverkan och kvinnors sjukskrivning (tidigare kallad kvinnors ohälsa).. SKL och staten slöt i maj 2008 en överenskommelse om implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer om missbruks- och beroendevård. Överenskommelsen pekar på användning avevidensbaserade behandlingsmetoder och betydelsen av att skapa effektiva metoderoch arbetssätt som bl.a. främjar tidig upptäckt av missbruk. Att tidigt i ett sjukfall identifiera förekomst av missbruk har också betydelse för skapa en effektiv sjukskrivningsprocess eftersom förekornsten av missbruk försvårar rehabilitering och återgång till arbete. Under 2008 har ett omfattande reformarbete skett inom sjukförsäkringsområdet där bl.a. den s.k. rehabiliteringskedjan införts, Innehållet i rehabiliteringskedjan ställer nya högre krav på betydelsen av välutvecklade medicinska beslutsunderlag i sjukpenningärenden. Rehabiliteringskedjans olika tidsgränser ökar betydelsen för Försäkringskassan att så fort som möjligt få tillgång till sådana beslutsunderlag. Landstingen ska bistå

4 / Försäkringskassan i Försäkringskassans arbetet med att fä tillgång till de medicinska underlagen som behövs för att fatta beslut i sjukpenningärenden kompletterades överenskommelsen frånjanuari 2006 med ett krav på att landstingen skulle komplettera sina åtgärdsplaner med aktiviteter för att möjliggöraen implementering av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Försäkringsmedicinska beslutsstödetär ett verktyg för att uppnå en mer kvalitetssäkrad. enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Beslutsstödet är också ett konkret verktyg för att både landstingen och Försäkringskassan ska kunna arbeta effektivt med sjukskrivningsfrågan. Det kan konstateras att det försäkrlngsmedicinska beslutsstöden som införts i sjukskrivningsprocessen fyller en väsentlig funktion, men för att det ska fä avsedd effekt krävs att beslutsstödet används i full utsträckning inom hälso- och sjukvården. För att uppnå önskad effekt bör landstingen vidta åtgärder som leder till att det försäkringsmedicinska beslutsstödet används. De länsvisa överenskommelsernaskall också innehålla en beskrivning av hur effekterna av vidtagna åtgärder skall följas upp. Innan utbetalning sker för respektive år skall landstinget till Försäkringskassan rapportera vilka åtgärder som vidtagits i enlighet med den regionala överenskommelsen. Årlig avstämning En samlad nationell avstämning bör parterna gemensamt göra i december Vid avstämningen skall följas upp om syftet med bidraget har uppnåtts. Godkännande av överenskommelsen Överenskommelsen blir giltig när den godkänts av regeringen och styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting samt under förutsättning av riksdagens godkännande av budgetpropositionen för 20 lo. Överenskommelsen gäller till och med den 31 december Stockholm den 12 december 2008 För staten genom Socialdepartementet För Sveriges Kommuner och Landsting Bettina Kashefi Håkan Sörman

5 Bilaga Fast bidrag Ett fast bidrag fördelas 20 IOtill landstingen utifrån respektive läns folkmängd den 30 juni året innan. Det totala beloppet reduceras proportionerligt i det fall inte samtliga landsting deltar i överenskommelsen. Det fasta bidraget för 2010 är 250 miljoner kronor i det fall samtliga landsting deltar i överenskommelsen. Rörligt bidrag Ett rörligt statsbidrag om totalt högst 750 miljoner kronor utbetalas Denna del beror i ett första steg på hur mycket antalet sjukpenningdagar (netto) i länet minskat det senaste året jämfört med året innan. När bidraget 20 loska beräknas jämförs antalet utbetalade nettodagar vad avser sjukpenning i respektive län mellan åren 2008 och Varje sjukpenningdag prissätts genom att använda medelersättning per nettodag i riket två år före utbetalningsåret. När bidraget för 2010 beräknas används således 2008 års medelersättning. l. Den rörliga delen beräknas genom att den procentuella nedgången i antal sjukpenningdagar beräknas för respektive län. Beräkningen baseras därefter på två intervall. I det första intervallet, som omfattar en minskning av antalet nettodagar om 5 procent, erhåller respektive landsting 15 procent av medelersättningen per dag. I det andra intervallet, då antalet dagar har minskat med mer än 5 procent, erhåller respektive landsting 25 procent av medelersättningen per dag. Bidraget framräknat således genom att multiplicera antalet minskade dagar med den andel av medelersättningen som är aktuell (15 respektive 25 procent). 2. För landsting som kompletterar sin åtgärdsplan med ett åtagande om att vidta.åtgärder inom hälso- och sjukvården för att ökad användning av det försäkringsmedicinska beslutsstödet som utarbetas av Socialstyrelsen och Försäkringskassan ska beräkningen av bidragets storlek för insatser under 2009 (avser bidrag som utbetalas 2010) istället gälla att för det första intervallet, som omfattar en minskning av antalet nettodagar om 5 procent, erhåller respektive landsting 20 procent av medelsersättningen per dag. I det andra intervallet, då antalet dagar har minskat med mer än 5 procent, erhåller respektive landsting 50 procent av medelsersättningen per dag. Vidtagna åtgärder ska redovisas i den årliga rapport som respektive landsting lämnar till Försäkringskassan. 3. Om antalet nybeviljanden av sjuk- och aktivitetsersättningen i länet ökat mellan de jämförande åren ska det rörliga bidraget reduceras genom att det bidraget som beräknats enligt punkten I multipliceras med en kvot. Vid beräkning av 2010 års bidrag utgörs kvotens täljare av antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar i länet år 2008 och kvotens nämnare utgörs av antalet nybeviljande sjuk- och aktivitetsersättningar i länet år Om antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar i länet minskat mellan åren 2009 och 2008 påverkas inte bidraget. 4. Om summan av samliga landstingsbidrag enligt ovan överstiger 750 miljoner kronor ska varje landstinga rörliga bidrag reduceras. Detta sker genom att respektive landstings rörliga bidrag multipliceras med en kvot. Kvotens täljare utgörs av 750 miljoner kronor och kvotens nämnare utgörs av summan av samtliga landstingsbidrag beräknade enligt punkten l och 2. I Med en nettodag avses sjukpenningdagar omräknat till hela dagar. Exempelvis utgör två halva sjukpenningdagaren nettodag. I detta sammanhang används Försäkringskassans utbetalningsstatistik. Försäkringskassans statistik ska även användas när medelersättningen ett år ska fastställas.