Sammanfattning av utsläpp från tvättar för spårbundna fordon

Transkript

1 Rapport Diarienummer /013 Sammanfattning av utsläpp från tvättar för spårbundna fordon Underlag för reviderade riktlinjer våren 2014 Marcus Frenzel, Isak Holmerin Käppalaförbundet

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 4 3. Genomförande 5 4. Resultat 6 5. Diskussion Bilaga 14

3 1. Sammanfattning De ursprungliga riktlinjerna för tågtvätt från 2009 har haft mycket stränga utsläppskrav med avseende på tungmetaller, vilket har inneburit att många anläggningar överskridit riktvärdena. Dessutom har många provtagningar uteblivit. Som ett led i att få till riktlinjer med rimliga utsläppskrav samt öka provtagningsfrekvensen beslutade Stockholm Vatten och Käppalaförbundet våren 2012 att revidera riktlinjerna. Under ett års tid (september 2012 augusti 2013) begärdes månadsprovtagning in från de anslutna tågtvättarna. Resultaten visade att tågtvättarnas samlade metallutsläpp ligger på en mycket låg nivå jämfört med det inkommande avloppsvattnet till reningsverken och metallinnehållet i slammet, oftast i storleksordningen 0,01% eller mindre. Med anledning av tågtvättarnas mycket låga belastning på reningsverken har nu kraven i riktlinjerna avseende metallutsläpp mildrats och är numera likartade som för personbilstvättar, med tillägg av ph och antimon. Riktvärdena anges i mg tungmetall per enhet om 12 m tåg. I nedanstående tabell anges de nya riktvärdena. Avseende provtagning är numera kravet att dessa ska ske under veckor med syratvätt. Omfattningen på provtagningen, två veckoprover per år, förändras inte. Se bilaga för fullständiga riktlinjer för tågtvätt.

4 2. Bakgrund Under 2009 antog Käppalaförbundet och Stockholm Vatten gemensamma riktlinjer för tvätt av spårbundna fordon, hädanefter refererade till som tågtvättar. Anledningen var att minska mängderna miljöskadliga ämnen i spillvatten från tågtvättarna. Riktlinjerna inkluderar riktvärden för i sammanhanget aktuella ämnen såsom kadmium, koppar och antimon samt ett provtagningsschema för de tågtvättar som är anslutna till Käppala eller Stockholm Vatten. För att uppfylla kraven ska två veckosamlingsprover per år utföras och rapporteras till berört reningsverk och riktvärdena ska innehållas i dessa resultat. Riktvärdena fastställdes utan någon djupare utredning om vad som var rimligt, utan dessa utgick från en policy för tågtvättar som ISS Trafficare hade tagit fram tillsammans med några veckors provtagning i deras anläggning på Hagalunds bangård i Solna. Stockholm Vatten och Käppala hade även tagit del av SYVAB:s synpunkter på SL:s depå i Södertälje med avseende på utsläppsmängder per 12 m tåg. Under 2011 påbörjade Käppala och Stockholm Vatten ett arbete för att revidera riktlinjerna och omarbeta utsläppskraven. Detta berodde främst på att provtagningen hade varit bristfällig samtidigt som verksamhetsutövarna hade svårt att klara de hårt satta riktvärdena. Arbetet har skett i samarbete med SL och övriga till avloppsreningsverken anslutna tågtvättsoperatörer. Samtidigt utreddes de kraftiga utsläppsvariationerna mellan provtagningstillfällena och vilken belastning som tågtvättarna egentligen utgör på de kommunala avloppsreningsverken. I juni 2012 begärdes månadssamlingsprovtagning för berörda tågtvättar från 1 september samma år och 12 månader framåt. Tabell 1. Riktvärden för tågtvättar uttryckt som föroreningsmängd per 12 m tvättat fordon. Analysparameter Samlings-parameter: Bly, krom, nickel Kadmium Koppar Zink Antimon Oljeindex Tågfordon à 12 m 1 mg 0,03 mg 6 mg 10 mg 1 mg 0,5 g Denna rapport sammanställer gemensamt de resultat som rapporterats till Käppala och Stockholm Vatten och utvärderar hur väl riktlinjerna har följts under denna period.

5 3. Genomförande Under 2013 sammanställdes analysrapporter från 10 tågtvättar i Stockholmsområdet. Sex av tågtvättarna är anslutna till Stockholm Vatten och fyra är anslutna till Käppalaverket (se Tabell 2). Lidingöbanans kombinerade tåg- och busstvätt är ansluten till Käppalaverket men undantogs ur undersökning då den är under rivning i samband med Lidingöbanans upprustning och bygge av en ny depå vid AGA. A-trains tågtvätt för Arlandabanan undantogs också, då informationen om revideringen av riktlinjerna föll mellan stolarna pga personalomsättning hos verksamhetsutövaren. Efter möte med A-train i februari 2013 tillsammans med representanter för VA och miljökontoret i Sigtuna kommun undantogs A- train från det tillfälliga provtagningskravet mot att de inte skulle kunna ha något inflytande på revideringen av riktlinjerna och utsläppskraven. Tabell 2. Lista över tågtvättar inom Stockholmsområdet anslutna till Käppalaförbundets eller Stockholm Vattens avloppsreningsverk. Tågtvätt Driftansvarig Reningsverk Arlandabanan A-train Käppalaverket Brodepån SL Käppalaverket Hagalund ISS Käppalaverket Neglinge ARRIVA Käppalaverket Bromma/Alvik ARRIVA Brommaverket Rissnedepån TBT Brommaverket Högdalen TBT Henriksdalsverket Nybodadepån TBT Henriksdalsverket Älvsjödepån SL Henriksdalsverket Östra station Roslagståg/ARRIVA* Henriksdalsverket *Driftbyte vid årsskiftet 2012/2013 Totalt antal redovisade analysrapporter för varje tågtvätt återfinns i Tabell 3. Tabell 3. Inrapporterade månadsrapporter för anslutna tågtvättar i Stockholmsområdet, dels under provperioden till och dels totalt under 2012 och Tågtvätt Driftansvarig Analysrapporter provperiod Analysrapporter 2012/2013 Bromma/Alvik ARRIVA 4 4 Neglinge ARRIVA 3 3 Hagalund ISS 6 6 Östra station Roslagståg/ARRIVA 4 (6)* 4 (8)* Brodepån SL 9 5 Älvsjödepån SL 8 8 Högdalen TBT 8 17 Nybodadepån TBT 8 16 Rissnedepån TBT 6 7 *Analysrapporter från 2012 innehöll resultat i annan enhet än de andra rapporterna och saknade data för konvertering. Dessa kunde därför inte tas med i jämförelserna.

6 Rapporterna analyserades och värdena för varje månad ställdes upp och jämfördes grafiskt mellan tågtvättarna. För jämförelserna delades tågtvättarna upp beroende på ansvarig för berört reningsverk, Käppala eller Stockholm Vatten, och redovisades i pivotdiagram. 4. Resultat Under provtagningsperioden (september 2012 augusti 2013) överskreds riktvärden i 126 analysresultat (tabell 4) av totalt 283 analysresultat. Koppar och samlingsparametern för bly, krom och nickel hade flest överskridanden. Vissa depåer inkom med fler månadsprover än vad som krävdes eller under andra tider än den stipulerade provtagningsperioden och även dessa i dessa fall överskreds riktvärdena vid flera tillfällen (tabell 5). Alla anläggningar är heller inte i drift under varje månad, t.ex. stänger vissa tvättar periodvis eftersom tågen tenderar att få en oönskad isbeläggning om tvätt sker vintertid. Oljeindex analyserades endast i några få fall, då kravet från Käppalas och Stockholm Vattens sida var att istället analysera TOC för att därmed kunna få en bild av tvättkemikaliernas påverkan på spillvattenkvaliteten. TOC-halten bedömdes dock inte utgöra något problem i den fortsatta utredningen och lämnas därhän i fortsättningen. Tabell 4. Antal överskridanden av riktvärden under provtagningsperioden (september augusti 2013). * = prov ej taget, - = prov taget men inget överskridande. Anläggning Sb Cd Cu Zn Pb+Cr+Ni Oljeindex 2012 Brodepån * Hagalund * Högdalen * * Älvsjödepån * Nyboda * * 2013 Brodepån * Neglinge Högdalen Älvsjödepån * Nyboda Brommadepån Östra station Rissne Totalt

7 Tabell 5. Totalt antal överskridanden av riktvärden under 2012 och 2013 (av samtliga 360 inkomna analysresultat). * = prov ej taget, - = prov taget men inget överskridande. Anläggning Sb Cd Cu Zn Pb+Cr+Ni Oljeindex 2012 Brodepån * Hagalund * Högdalen Älvsjödepån * Nyboda Brodepån * Neglinge Högdalen Älvsjödepån * Nyboda Brommadepån Östra station Rissne Totalt Vid summering av metallutsläppen från tågtvättarna visade det sig att deras samlade utsläpp till spillvattennätet jämfört med den totala mängden som återfinns i slammet är mycket liten, dvs. 0,01% eller mindre. Även jämfört med mängderna i inkommande avloppsvatten till reningsverken är utsläppen mycket låga. Trenden var genomgående för samtliga metaller både hos Käppala och hos Stockholm Vatten. Därför visas endast ett urval metaller från Käppala i rapporten. Den enda metall som kom över 0,1% under en enskild månad av den totala metallmängden i slammet var Cu (tabell 7). April 2013 var den månad under provtagningsperioden som metallerna hade den högsta andelen, vilket troligen beror på att depån i Bro hade en högre belastning av metaller på vattnet in till det interna reningsverket under den månaden. Detta kan bero på att man tvättat tågen med syra, men det finns inget angivet i provtagningsrapporten som bekräftar detta. Diagram som visar hur metallutsläppen från resp. tvättanläggning fördelade sig månadsvis ses i figur 1-4.

8 Tabell 6. Mängden Cd från de inrapporterade tågtvättarna jämfört med mängden i slammet för motsvarande månad (Käppala). År Månad Cd från tvätt (mg) Cd i slammet (kg) Andel % 2012 September 7,2 0,5 0, Oktober 12,3 0,5 0, November 5,0 0,8 0, December 0,9 0,5 0, Februari 0,4 0,4 0, Mars 7,1 0,5 0, April 8,3 0,5 0, Maj 2,6 0,6 0, Juni 2,6 0,5 0, Juli 2,7 0,4 0, Augusti 2,4 0,4 0,0006 Tabell 7. Mängden Cu från de inrapporterade tågtvättarna jämfört med mängden i slammet för motsvarande månad (Käppala). År Månad Cu från tvätt (g) Cu i slammet (kg) Andel % 2012 September , Oktober ,7 0, November ,7 0, December , Februari , Mars 7 320,3 0, April ,3 0, Maj ,5 0, Juni ,3 0, Juli 3 294,2 0, Augusti ,2 0,057 Tabell 8. Mängden Zn från de inrapporterade tågtvättarna jämfört med mängden i slammet för motsvarande månad. År Månad Zn från tvätt (g) Zn i slammet (kg) Andel % 2012 September 55,9 389,8 0, Oktober 14,2 420,2 0, November 21,3 520,2 0, December 0,4 369,5 0, Februari 0,2 295,9 0, Mars 4,5 401,9 0, April 17,5 333,5 0, Maj 4,2 474,8 0, Juni 1,6 403,8 0, Juli 7, , Augusti 3,3 344,1 0,0010

9 Juni Juli Augusti September Oktober November December SL Brodepån SL Brodepån ISS Hagalund SL Brodepån ISS Hagalund SL Brodepån ISS Hagalund Summa av Antimon (mg/enhet) Summa av Bly (mg/enhet) Summa av Kadmium (mg/enhet) Summa av Koppar (mg/enhet) Summa av Krom (mg/enhet) Summa av Nickel (mg/enhet) Summa av Zink (mg/enhet) ISS Hagalund ISS Hagalund ISS Hagalund Figur 1. Diagram över totalt metallutsläpp från respektive tågtvätt till Käppala under 2012.

10 Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti SL Brodepån SL Brodepån SL Brodepån SL Brodepån SL Brodepån ARRIVA Neglinge Summa av Antimon (mg/enhet) Summa av Bly (mg/enhet) Summa av Kadmium (mg/enhet) Summa av Koppar (mg/enhet) Summa av Krom (mg/enhet) Summa av Nickel (mg/enhet) Summa av Zink (mg/enhet) ARRIVA Neglinge ARRIVA Neglinge Figur 2. Diagram över totalt metallutsläpp från respektive tågtvätt till Käppala under 2013

11 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Okto ber Nove mber Dece mber SL Älvsjödepån SL Älvsjödepån SL Älvsjödepån SL Älvsjödepån Summa av Antimon (mg/enhet) Summa av Bly (mg/enhet) Summa av Kadmium (mg/enhet) Summa av Koppar (mg/enhet) Summa av Krom (mg/enhet) Summa av Nickel (mg/enhet) Summa av Zink (mg/enhet) Figur 3. Diagram över totalt metallutsläpp från respektive tågtvätt till Stockholm Vatten under Asterisk innebär att värdet från början är avläst ur en graf vilket ger dessa beräkningar en större osäkerhet.

12 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti TBT Rissnedepån* SL Älvsjödepån ARRIVA Östra station TBT Rissnedepån* SL Älvsjödepån ARRIVA Östra station TBT Rissnedepån* SL Älvsjödepån ARRIVA Östra station TBT Rissnedepån* SL Älvsjödepån ARRIVA Östra station TBT Rissnedepån* ARRIVA Östra station ARRIVA Bromma TBT Rissnedepån* ARRIVA Östra station ARRIVA Bromma TBT Rissnedepån* ARRIVA Östra station ARRIVA Bromma ARRIVA Östra station ARRIVA Bromma Summa av Antimon (mg/enhet) Summa av Bly (mg/enhet) Summa av Kadmium (mg/enhet) Summa av Koppar (mg/enhet) Summa av Krom (mg/enhet) Summa av Nickel (mg/enhet) Summa av Zink (mg/enhet) Figur 4. Diagram över totalt metallutsläpp från respektive tågtvätt till Stockholm Vatten under Asterisk innebär att värdet från början är avläst ur en graf vilket ger dessa beräkningar en större osäkerhet.

13 5. Diskussion Det som är uppenbart av resultaten från den månatliga provperioden är att få tågtvättar klarar de hårt satta utsläppskraven från Samtliga tågtvättar utom Rissnedepån har något resultat som överskrider dess riktvärde under perioden. Rissnedepån har dock endast rapporter från 2013 vilket gör resultatet mindre representativt för ett helt kalenderår men depån innehöll ändå riktvärdena bättre än andra tågtvättar som, liksom Rissnedepån, endast har rapporterat resultat från Trots de ibland till synes höga metallutsläppen per enhet (12 m tåg) utgör tågtvättarnas metallbidrag till den totala mängden metaller in till avloppsreningsverken en mycket liten del, i de flesta fallen i storleksordningen 0,01% eller mindre. Variationerna som man kan se härrör till stor del från syratvättar. Normalt sett tvättas tågvagnarna med alkaliskt tvättmedel, men med jämna mellanrum måste man använda syra för att få bort missfärgningar. Syran (oftast använder man oxalsyra) medför att mer metaller släpper från tågen. Eftersom tågtvättarna inte anses utgöra något stort problem har Käppala och Stockholm Vatten beslutat att lätta på utsläppskraven och använda samma utsläppskrav som för personbilstvättar. Det leder till att fler anläggningar kommer klara kraven, men de är ändå så pass hårda att man inte bedöms kunna släppa på egenkontrollen eller skötseln av anläggningen. Utsläppen kommer alltså inte öka. Krav på två veckosamlingsprovtagningar per år ligger kvar, men skillnaden blir att prov även ska tas under en vecka med syratvätt. Tillsammans med en noggrann rapportering har man då möjlighet att följa upp hur mycket metaller som kommer från tågtvättarna. Den enda skillnaden för de tågtvättar som är anslutna till Käppala jämfört med Stockholm Vatten är textstycket om kemikalieförteckning. Verksamhetsutövare i Käppalas upptagningsområde redovisar detta via webben medan de i Stockholm Vattens område lämnar in pappersversioner. De reviderade riktlinjerna finns med som bilaga.

14 6. Bilaga

15

16

17

18

19

20