GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN DEL AV STARE 1:109 m fl STRÖMSTADS KOMMUN

Transkript

1 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN DEL AV STARE 1:109 m fl STRÖMSTADS KOMMUN Göteborg Reviderad TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Varbergsgatan 12 A GÖTEBORG Tel Fax Handläggare: Cecilia Ahl Tel cecilia.ahl@tellstedt.se Handläggare: Jörgen Jonasson Tel jorgen.jonasson@tellstedt.se Granskare: Thomas Östergren Tel thomas.ostergren@tellstedt.se Org nr G:\Projekt\2009\ Stareområdet\G\Rapport \Försät doc

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ORIENTERING RAPPORT ÖVER UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Nu utförda undersökningar Redovisning BESKRIVNING AV GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Topografi mm Geotekniska förhållanden Besiktning av berg och block Geohydrologi Erosion Släntstabilitet GEOTEKNISKA PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER Planerad byggnation mm Grundläggningsförslag mm RADON SCHAKTNING (10) G:\Projekt\2009\ Stareområdet\G\Rapport \Rapport doc

3 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN DEL AV STARE 1:109 m fl STRÖMSTADS KOMMUN 1 ORIENTERING På uppdrag av Lagunen Camping och Stugor, Pelle Olausson, har Tellstedt i Göteborg AB utfört en geoteknisk undersökning/besiktning för rubricerat projekt. Syftet är att bestämma områdets egenskaper inför upprättande av detaljplan. 2 RAPPORT ÖVER UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 2.1 Nu utförda undersökningar Översiktlig besiktning har utförts, med avseende på områden med berg i dagen och områden med risk för ytliga bergras/blocknedfall. Sonderingar i området vid Tjärndalsbäcken, med borrbandvagn Geotech 604 som bestod i: Slb Tr Skr Vb -Slagsondering i 6 punkter -Trycksondering i 14 punkter -Skruvprovtagning i 9 punkter, störd provtagning -Vingsondering i 2 punkter. Undersökningarna utfördes under oktober En komplettering gjordes under november Sonderingspunkterna samt vissa markpunker har mätts in med totalstation samt GPS, understödd av SWEPO:s fasta referensstationer. 2.2 Redovisning Fältarbetet redovisas, förutom i denna rapport på: bilaga 1:1, 1:2 provtabell, jordarter bilaga 2 utvärderad skjuvhållfasthet, vingsondering bilaga 3:1-3:10 sektioner, stabilitetsutredning bilaga 4 strålningsmätning, Geosigma AB ritning G-1 plan i skala 1:1000 ritning G-2 sonderingsresultat i sektioner, skala 1:200 ritning G-3 sonderingsresultat i sektioner, skala 1:200, 1:400 2(10) G:\Projekt\2009\ Stareområdet\G\Rapport \Rapport doc

4 3 BESKRIVNING AV GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 3.1 Topografi mm Det undersökta området är beläget längs väg 176 öster om Starekilen, söder om Strömstad. Området utgörs till största delen av skogsbeklätt kuperat berg med jordtäcke med varierande mäktighet. Partier med berg i dagen, samt områden med mycket block förekommer. Nivåskillnaden inom området är i storleksordningen 30 m. I södra delen rinner Tjärndalsbäcken, vars omgivning består av ängsmark med inslag av tät vegetation. Bild 1. Ungefärligt läge för det undersökta området vid Starekilen, Strömstads kommun 3.2 Geotekniska förhållanden De redovisade sonderingsdjupen är uppmätta i provtagningspunkterna och gäller i de specifika punkterna, således kan mäktigheterna variera mellan punkterna och inom undersökningsområdet. Sonderingsstopp har erhållits ca 1,5-10 meter under markytan med trycksondering och ca 1,5-24 meter under markytan med slagsondering. 3(10) G:\Projekt\2009\ Stareområdet\G\Rapport \Rapport doc

5 Jordarterna inom detaljplaneområdet utgörs i delområde 1 av mulljord underlagrad av sand som överst har inslag av grus och sten. Provtagning har gjorts ner till ca 0,6 m. I delområde 2 är mulljorden underlagrad av ett tunnare skikt friktionsmaterial som kan benämnas sandig mulljord. Här hittas berg vid ca 0,2-0,3 meters djup. I delområde 3 är jordlagerföljden mulljord vilken främst underlagras av silt, sand och lera ovan berg. Lokalt påträffas även skikt av gyttja och lera ovan berg. Fyllnadsmassor (grusig sand) hittas lokalt kring Tjärndalsbäcken. Ytlagret består av mulljord i samtliga provtagningspunkter. Mulljorden har en mäktighet upp till ca 0,3 meter och är troligen naturligt förekommande i hela området. Det ska dock observeras att ytlagrets mäktighet och sammansättning kan variera inom detaljplaneområdet. Fyllnadsmaterial hittas lokalt kring Tjärndalsbäcken. I provtagningspunkt A-2, påträffas grusigt sandig fyllnadsmaterial under mulljorden från ca 0,2-0,8 meters djup. Fyllnadsmassornas sammansättning och utbredning inom området kan variera. Silt är den dominerande jordarten inom delområde 3. Den provtagna siltens vattenkvot varierar mellan % och ställvis är silten så blöt på djupet att provet rinner av skruven (provtagningspunkt A-3). Skruvprovtaging har som max utförts till 5 meters djup. Silt kan därför förekomma på större djup än 5 meter, men har där ej provtagits och kan därför vara svår att särskilja från lera. Siltens sammansättning och förekomst varierar i de olika provtagningspunkterna. Silten mellanlagras ofta av skikt av andra jordarter såsom t.ex. gyttja (provtagningspunkt A-2) och sand, se bilaga 1:1 och 1:2, för mer detaljerad information. Uppmätta skjuvhållfasthetsvärden, se vingsonderingsdiagram ritning G-2, varierar mellan ca 7-40,5 kpa 1,5-9 m under befintlig markyta i sonderingspunkten A-3. I sonderingspunkt E-3 varierar skjuvhållfasthetsvärdena mellan ca kpa, 2-4,5 m under markytan, se ritning G-3. Sand (friktionsjord) förekommer i samtliga provtagningspunkter. Sand uppträder både som finsand (provtagningspunkt A-3) och i dess grövre fraktioner, se bilaga 1:1 och 1:2, för mer detaljerad information. Gyttja/gyttjelera (organisk jordart) förekommer i området kring Tjärndalsbäcken och har påträffats i provtagningspunkt A-2 och A-3, ca 1-2,0 meter under markytan. Inslag av gyttja hittas även i sanden i provtagningspunkt B-3 (något gyttjig siltig sand). Lera (kohesionsjord) kan troligen påträffas på djupet i vissa av de undersökta punkterna, dit skruvprovtagning ej har utförts. Lera hittas som underordnad jordart i provtagningspunkt A-2 och B-3 (något gyttjig lerig siltig sand från 2-3,0 meters djup) och i provtagningspunkt C-2 (något lerig sandig silt, med rostfläckar, 0,6-1,0 meters djup), se bilaga Bergets nivå i delområde 3, har ej undersökts i denna utredning, men stopp mot sten block eller berg har erhållits ca 1,5-24 meter under markytan vid slagsondering. Övriga sonderingsstopp inom detta område har registrerats som stopp i morän ca 1,5-10,0 meter under markytan. 4(10) G:\Projekt\2009\ Stareområdet\G\Rapport \Rapport doc

6 3.3 Besiktning av berg och block En översiktlig besiktning, med avseende på berg i dagen och bergras/blocknedfall inom områden som är aktuella för nybyggnation, har gjorts (se ritning G ). Generellt bedöms området vara stabilt med avseende på bergras och/eller blocknedfall. På några ställen, som ligger i anslutning till planerade byggnader, bör dock påpekas att block kan komma i rörelse vid eventuella schakt- och sprängningsarbeten. Dessa platser är markerade på ritning G , enligt följande punkter: 1. Lösa block i form av stenmur. 2. Enstaka lösa block som ligger i brant terräng. 3. Enstaka block som vid besiktningstillfället ligger förankrade i jordtäcket. 4. Sprucket berg med utfallna block. Ligger vid besiktningstillfället stabilt. 5. Brant slänt med mycket block, som vid besiktningstillfället ligger fast förankrade i jordtäcket. 6. Naturlig bergslänt med enstaka större utfallna block. Vid besiktningstillfället, ingen risk för nedfall. 7. Brant naturlig slänt med mycket block, som dock ligger förankrade i jordtäcket. 8. Här stupar berget ställvis i det närmaste lodrät. Enstaka större block förekommer, men ligger i nuläget stabilt. 3.4 Geohydrologi Vid undersökningstillfället noterades grundvattenytor i skruvprovtagningspunkt A-2, A-3 och C-2, ca 0,2-0,5 meter under markytan. Grundvattennivån fluktuerar med årstiderna. Inom detaljplaneområdet finns det två äldre bäckar. Bäcken i norra delen av området var vid undersökningstillfället i princip överväxt i dess höglänta delar och ingen vattenyta var synlig. I dess låglänta del, har bäcken kulverterats och rinner ut i havet. Tjärndalsbäcken i områdets södra del hade vid undersökningstillfället i oktober 2009 ett vattendjup på ca 0,2 meter. Bäcken är gammal vilket syns på att den meandrar kraftigt. Bäcken är delvis kulverterad och rinner ut i havet. Inom detaljplaneområdets norra del (delområde 1) består jordlagerföljden av mulljord underlagrad av sand som överst har inslag av grus och sten. Mäktigheten av jordlagren varierar inom delområdet från några decimeter till eventuella håligheter med större mäktigheter (kan vara över 1 meter). Det rekommenderas att dagvattnet tas om hand på de tomter där det är möjligt. Där jordlagret är för tunt för infiltration inom tomten ska infiltrationsbäddar och diken konstrueras. 5(10) G:\Projekt\2009\ Stareområdet\G\Rapport \Rapport doc

7 Delområde 2 utgörs till största delen av berg i dagen. Här kommer infiltration inom den egna tomten inte vara möjlig, varför dagvattnet ska anslutas till dagvattenservicer till huvudledning som mynnar i diken. Inom delområde 3 består jordlagerföljden av mulljord, vilken främst underlagras av silt, sand och lera ovan berg. Vägvatten från delområdet ska föras till Tjärndalsbäcken genom gräsytor utmed vägen och grunda diken, och dagvattnet leds till Tjärndalsbäcken via dräneringsrör i makadamfyllning. Hus och tomtytor skall anslutas till dagvattenledning (får ej rinna ner till andra fastigheter eller ut på vägar). Vattnet skall rinna ovan mark (om möjligt) och fördröjas/infiltreras i grunda diken innan det rinner ut i havet. Det är viktigt att dagvattnet redovisas för varje hus och tomt. 3.5 Erosion Foto 1. Tjärndalsbäcken I nuläget bedöms det ej föreligga större erosionsproblem i varken den norra bäcken eller Tjärndalsbäcken. Det ska dock beaktas att Tjärndalsbäcken troligen svämmar över någon/några gånger per år, varför marken kring bäckfåran är blöt och sank och gyttja förekommer. Om Tjärndalsbäcken ska bevaras i sitt nuvarande meandrande skick, kan det vara bra att analysera vattenflödet i bäcken, då eventuella framtida klimatförändringar kan orsaka mer regn och större vattenflöden, med erosion som följd. 6(10) G:\Projekt\2009\ Stareområdet\G\Rapport \Rapport doc

8 Foto 2. Del av Starekilen, med strandskoning av sprängstensblock Strandkanten längsmed Starekilen var vid undersökningstillfället erosionskyddad med sprängstensblock, samt går berget lokalt i dagen. Strandkanten verkar i nuläget ha ett fungerande erosionsskydd. Vid utbyggnaden av småbåtshamnen med bland annat nya båtbryggor och sjöbodsförråd, är det mycket viktigt att se till att strandkantens erosionsskydd inte förstörs eller ändras. Vid byggnation utmed strandkanten med t.ex. bryggor och bodar, kan vågorna från havet ändra riktning och brytas på nytt sätt. Detta kan ge upphov till erosionsproblem och borttransport av strand. Eventuellt kan erosionsskyddet behöva förbättras när byggnationens utseende och placering har fastställts. 3.6 Släntstabilitet Släntstabiliteten har kontrollerats i två sektioner, A-A och D-D, från norr till söder (tvärs Tjärndalsbäcken) och från öst till väst (längsmed Tjärndalsbäcken), se ritning G samt bilaga 3:1-3: Vid beräkningarna har Tjärndalsbäcken torrlagts. Den planerade byggnationen i sektion A-A antagits ha en längd av ca 19 meter och en tyngd av 20 kpa. Planerade parkeringsytor, med eventuella uppfyllnader har antagits en tyngd av10 kpa. Beräkningarna är utförda i odränerad och kombinerad analys i programmet SLOPE/W enligt Morgenstern-Prices analysmetod. Markanvändningen inom de aktuella fastigheterna skall hänföras till "Nyexploatering, detaljerad utredning" enligt nomenklatur i Skredkommissionens Rapport 3:95, vilket innebär att kraven på erforderlig 7(10) G:\Projekt\2009\ Stareområdet\G\Rapport \Rapport doc

9 säkerhetsfaktor är F c >1,7-1,5 vid odränerad analys och F komb > 1,45-1,35, kombinerad analys. I beräkningssektionerna har skjuvhållfastheten i ytlagret (silt/sand) satts till 18 kpa till ca 1 meters djup, i gyttjan vilken underlagrar ytlagret (till ca 3 meters djup) har skjuvhållfastheten satts till 6 kpa och därunder ökar skjuvhållfastheten i leran/silten med 2,5 kpa/m mot djupet, till max 15 kpa. Beräkningar har utförts både från vänster-höger och från höger-vänster i sektion A-A, då området är belagt i en sänka mellan bergen (tidigare havsvik). Beräknad lägsta säkerhetsfaktor, befintliga förhållanden, för slänten i sektion A-A är; vänster-höger (bilaga 3:1-3:2) höger-vänster (bilaga 3:3-3:4) F c =1,63 F c =2,29 F komb =2,12 F komb =2,74 Beräknad lägsta säkerhetsfaktor, efter utbyggnad (framtida förhållanden), för slänten i sektion A-A är något högre i såväl odränerad som kombinerad analys: vänster-höger (bilaga 3:5-3:6) höger-vänster (bilaga 3:7-3:8) F c =1,64 F c =1,71 F komb =2,14 F komb =2,70 Att säkerhetsfaktorerna är högre efter byggnation vid beräkning från vänster-höger, beror på att marken avlastas, vid den föreslagna grundläggningsnivån på +2,6. Vid beräkningen från höger vänster minskar säkerhetsfaktorn något, men håller sig över angivna säkerhetsfaktorer. Sänkningen av säkerhetsfaktor beror här på den extra lasten från parkeringsytor (5 kpa) och eventuella uppfyllnader (5 kpa). I sektion D-D, (bilaga 3:9-3:10), har stabiliteten kontrollerats endast för befintliga förhållanden. Säkerhetsfaktorerna blir mycket höga både för odränerad och kombinerad analys; F c =4,74 F komb =6,14 Med utgångspunkt från ovanstående resultat och en jämförelse mot Skredkommissionens anvisningar konstateras att säkerhetsfaktorerna för slänterna i sektion A-A är tillfyllest och för sektion D-D, med mycket god marginal är tillfyllest. 8(10) G:\Projekt\2009\ Stareområdet\G\Rapport \Rapport doc

10 4 GEOTEKNISKA PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER 4.1 Planerad byggnation mm. Inom detaljplaneområdet planeras det att uppföras ett flertal nya bostäder, sjöbodar och båtbryggor. Byggnationens utseende och exakta lägen har i skrivande stund ej fastställts. 4.2 Grundläggningsförslag mm. Inom området planeras både tomter för fristående enbostadshus (delområde 1 och 2), flerbostadshus med lägenheter (delområde 3). Då byggnadslägena fastställts bör vidare geotekniska undersökningar utföras inom området (förtäta sonderingspunkterna). Detta skall göras för att få en bra och säker grundläggningsmetod för varje enskild byggnad. Grundläggningsförslagen för varje delområde är endast en rekommendation efter de nu utförda sonderingarna och bedömningarna i fält. Mulljorden samt annat material vilket är otjänligt för grundläggningen skall först schaktas bort. Marken schaktas därefter av ytterligare eller fylls upp till erforderlig grundläggningsnivå. Vid grunda jorddjup föreslås det att schakt sker till berg. Eventuellt fyllnadsmaterial ska väljas från tabell CE/1, Anläggnings AMA 07 och ska avskiljs från de naturliga jordlagren med hjälp av en geotextil och packas enligt anvisningarna i Anläggnings AMA 07. Vid utförande med golvvärme isoleras plattan undertill med minst 0,3 meter cellplast. Vid grundläggning på berg skall undersprängning göras med minst 0,5 meter under planerad byggnad. Vid grundläggning med stålpålar (villapålar) skall dessa föras ned till fast botten eller berg. Pålarna slås till godkänt stopp i friktionsmaterialet (morän) eller till berg. För kontroll att erforderlig bärförmåga uppnåtts kan pålarna stötvågsmätas. Inom området och runt nybyggnationen är det viktigt att det sörjs för en rätt dimensionerad och utformad dränering Grundläggningsförslag enbostadshus Planerade enbostadshus kan av allt att döma grundläggas med platta på mark eller hel kantförstyvad bottenplatta, direkt på fyllningen eller de naturliga jordlagren. Sprängning kan eventuellt vara nödvändig för vissa tomter. 9(10) G:\Projekt\2009\ Stareområdet\G\Rapport \Rapport doc

11 Efter sprängningsarbetena har utförts bör en ny radonmätning utföras för att säkra att inga radonförande bergarter har framträtt, samt för att kontrollera om sprängstenen är tjänlig som fyllnadsmaterial under planerad bebyggelse. Grundläggningsförslag flerbostadshus Flerbostadshusen kommer i skrivande stund att grundläggas delvis på avsprängt berg och delvis på stödpålar. Detta innebär att radonkontroll bör ske efter sprängningsarbetena har avslutats. Grundläggningen av flerbostadshusen utföres därefter med platta på mark vid grunda jorddjup vilket övergår till plintar och pålar vid större jorddjup. Det rekommenderas att urgrävning sker till berg där jorddjupen är grunda. Bottenbjälklaget utföres fribärande, vid pål- och plintgrundläggning. Pålarna slås till godkänt stopp i friktionsmaterialet (morän) eller till berg. För kontroll att erforderlig bärförmåga uppnåtts kan pålarna stötvågsmätas. Vilken typ av pålsko som bör användas kan pålentreprenören informera om. 5 RADON Geosigma AB, Christian Carlsson, utförde strålningsmätningar inom detaljplaneområdet i november Resultatet visar att området klassificeras som normalriskområde. Det innebär att grundläggning inom området ska utföras med radonskydd. Se bilaga 4, för mer detaljerad information. 6 SCHAKTNING Schaktning i siltrik jord skall utföras med försiktighet då den är erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Släntlutningarna för schaktningsarbeten är oftast till stor del beroende av väderleken och hur stor nederbörden är samt grundvattennivån och bör därför bedömas för rådande förhållanden på plats. I torrskorpan kan schaktning ske till normala läggningsdjup för VA-ledningar utan att speciella åtgärder krävs. Alla schaktningsarbeten utförs med fördel under perioder med lite nederbörd och låga grundvattennivåer. Schaktning av rörgravar bör utföras etappvis samt skyddas mot nederbörd. Göteborg TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd Geoteknik och Mätteknik Thomas Östergren 10(10) G:\Projekt\2009\ Stareområdet\G\Rapport \Rapport doc

12 Projekt: Stareområdet, Strömstads kommun Bilaga 1:1 Projektnummer: Datum: Utförd av: Cecilia Ahl Borrhål Provtagn.- Provtag.- Vattenyta Vatten- Tjälfarlig.- Konflytgräns Jordart nivå metod mumy kvot % klass (%) A-2 0,0-0,2 Skr MULLJORD 0,5 0,2-0,8 Fyllning?/ grusig SAND 0,8-1,0 SILT, humus 1,0-1,5 Mörkgrå siltig GYTTJELERA 88 1,5-2,0 Mörkgrå siltig lerig GYTTJA 108 2,0-3,0 Mörkgrå något gyttjig lerig siltig SAND 30 A-3 0,0-0,3 Skr MULLJORD 0,5 0,3-0,7 siltig FINSAND 0,7-1,0 SILT 1,0-2,0 Mörkgrå något sandig GYTTJA, trärester 177 2,0-3,0 Mörkgrå något gyttjig lerig siltig SAND 31 3,0-5,0 SILT, provet rinner av skruven B ,0-0,3 Skr MULLJORD 0,3-0,5 SILT 0,5-1,0 SAND 1,0-2,0 siltig SAND 2,0-3,0 Ljusgrå något grusig siltig SAND B-3 0,0-0,3 Skr MULLJORD 0,3-1,0 FINSAND 1,0-2,0 sandig SILT 2,0-3,0 Grå något gyttjig lerig siltig SAND 24 3,0-4,0 Grå något grusig sandig SILT 21 C-2 0,0-0,2 Skr MULLJORD 0,2 0,2-0,6 SILT, humus 0,6-1,0 Gråbrun något lerig sandig SILT, rostfläckar 26 1,0-2,0 Grå siltig SAND 22 2,0-3,0 Grå något grusig sandig SILT 19 3,0-4,0 Ljusgrå SILT 20 4,0-5,0 Grå grusig sandig SILT 17 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Varbergsgatan 12A GÖTEBORG Tel Fax E-post info@tellstedt.se

13 Projekt Stareområdet, Strömstads kommun Bilaga 1:2 Projektnummer: Datum: Utförd av: ME/JJ Borrhål Provtagn.- Provtag.- Vattenyta Vatten- Tjälfarlig.- Konflytgräns Jordart nivå metod mumy kvot % klass (%) E-1 0,0-0,4 Skr sandig MULLJORD 0,4-2,0 grusig SAND 2,0-3,8 något stenig grusig SAND 3,8-5,0 sandig SILT E3 E-3 0,0-0,40 0 Skr sandig MULLJORD 0,4-1,4 siltig SAND 1,4-2,6 lerig SAND, skal 2,6-4,0 sandig SILT 5 0,0-0,1 Skr MULLJORD 0,1-0,2 sandig MULLJORD ,0-0,2 Skr MULLJORD 0,2-0,4 stenig grusig SAND 0,4-0,6 SAND TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Varbergsgatan 12A GÖTEBORG Tel Fax E-post info@tellstedt.se

14 Stareområdet Skjuvhållfasthet (reducerad) Vingsonderingar Bilaga 2 0 kpa Vb A-3 Vb E-3 Z (djup um my)

15 25 Name: Si/Sa Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: Name: Gy Model: S=f(depth) Unit Weight: 13 kn/m³ C-Top of Layer: 18 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Limiting C: 6 kpa Elevation Fc=1,63 Name: Le Model: S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ C-Top of Layer: 6 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Limiting C: 15 kpa Name: Mn Unit Weight: 20 kn/m³ Phi: Name: Bg Model: Bedrock (Impenetrable) Distance

16 Name: Si/Sa Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: Name: Gy Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 13 kn/m³ Phi: 28 C-Top of Layer: 1.8 kpa C-Rate of Change: -0.6 kpa/m Cu-Top of Layer: 18 kpa Cu-Rate of Change: -6 kpa/m C/Cu Ratio: 0.1 Elevation Fkomb=2, Name: Le Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ Phi: 30 C-Top of Layer: 0.6 kpa C-Rate of Change: 0.25 kpa/m Cu-Top of Layer: 6 kpa Cu-Rate of Change: 2.5 kpa/m C/Cu Ratio: 0.1 Name: Mn Unit Weight: 20 kn/m³ Phi: Name: Bg Model: Bedrock (Impenetrable) Distance

17 25 20 Fc=2, Name: Si/Sa Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: 28 Elevation Name: Gy Model: S=f(depth) Unit Weight: 13 kn/m³ C-Top of Layer: 18 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Limiting C: 6 kpa Name: Le Model: S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ C-Top of Layer: 6 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Limiting C: 15 kpa Name: Mn Unit Weight: 20 kn/m³ Phi: 30 Name: Bg Model: Bedrock (Impenetrable) Distance

18 Name: Si/Sa Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: Fkomb=2, Name: Gy Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 13 kn/m³ Phi: 28 C-Top of Layer: 1.8 kpa C-Rate of Change: -0.6 kpa/m Cu-Top of Layer: 18 kpa Cu-Rate of Change: -6 kpa/m C/Cu Ratio: 0.1 Elevation Name: Le Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ Phi: 30 C-Top of Layer: 0.6 kpa C-Rate of Change: 0.25 kpa/m Cu-Top of Layer: 6 kpa Cu-Rate of Change: 2.5 kpa/m C/Cu Ratio: 0.1 Name: Mn Unit Weight: 20 kn/m³ Phi: 30 Name: Bg Model: Bedrock (Impenetrable) Distance

19 25 20 Name: Si/Sa Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: 28 Elevation Ungefärligt läge planerad byggnation 20 kpa Fc=1, Ungefärligt läge planerad parkeringsyta 10 kpa Name: Gy Model: S=f(depth) Unit Weight: 13 kn/m³ C-Top of Layer: 18 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Limiting C: 6 kpa Name: Le Model: S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ C-Top of Layer: 6 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Limiting C: 15 kpa Name: Mn Unit Weight: 20 kn/m³ Phi: Name: Bg Model: Bedrock (Impenetrable) Distance

20 Model: Mohr Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: Name: Gy Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 13 kn/m³ Phi: 28 C-Top of Layer: 1.8 kpa C-Rate of Change: -0.6 kpa/m Cu-Top of Layer: 18 kpa Cu-Rate of Change: -6 kpa/m C/Cu Ratio: 0.1 Elevation Ungefärligt läge planerad byggnation 20 kpa Fkomb=2, Ungefärligt läge planerad parkeringsyta 10 kpa Name: Le Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ Phi: 30 C-Top of Layer: 0.6 kpa C-Rate of Change: 0.25 kpa/m Cu-Top of Layer: 6 kpa Cu-Rate of Change: 2.5 kpa/m C/Cu Ratio: Name: Mn Unit Weight: 20 kn/m³ Phi: Name: Bg Model: Bedrock (Impenetrable) Distance

21 25 20 Fc=1, Name: Si/Sa Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: Ungefärligt läge planerad byggnation 20 kpa Ungefärligt läge planerad parkeringsyta 10 kpa Name: Gy Model: S=f(depth) Unit Weight: 13 kn/m³ C-Top of Layer: 18 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Limiting C: 6 kpa Elevation Name: Le Model: S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ C-Top of Layer: 6 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Limiting C: 15 kpa Name: Mn Unit Weight: 20 kn/m³ Phi: Distance Name: Bg Model: Bedrock (Impenetrable)

22 Elevation Ungefärligt läge planerad byggnation Fkomb=2,70 20 kpa Ungefärligt läge planerad parkeringsyta 10 kpa Name: Si/Sa Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: 28 Name: Gy Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 13 kn/m³ Phi: 28 C-Top of Layer: 1.8 kpa C-Rate of Change: -0.6 kpa/m Cu-Top of Layer: 18 kpa Cu-Rate of Change: -6 kpa/m C/Cu Ratio: 0.1 Name: Le Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ Phi: 30 C-Top of Layer: 0.6 kpa C-Rate of Change: 0.25 kpa/m Cu-Top of Layer: 6 kpa Cu-Rate of Change: 2.5 kpa/m C/Cu Ratio: Name: Mn Unit Weight: 20 kn/m³ Phi: 30 Name: Bg Model: Bedrock (Impenetrable) Distance

23 4.741 Fc=4,74 Name: Si/Sa Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: 28 väg 10 kpa väg 10 kpa Name: Gy Model: S=f(depth) Unit Weight: 13 kn/m³ C-Top of Layer: 18 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Limiting C: 6 kpa Name: Le Model: S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ C-Top of Layer: 6 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Limiting C: 15 kpa Name: Mn Unit Weight: 20 kn/m³ Phi: 30

24 6.140 Name: Si/Sa Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: 28 väg 10 kpa väg 10 kpa Fkomb=6,14 Name: Gy Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 13 kn/m³ Phi: 28 C-Top of Layer: 1.8 kpa C-Rate of Change: -0.6 kpa/m Cu-Top of Layer: 18 kpa Cu-Rate of Change: -6 kpa/m C/Cu Ratio: 0.1 Name: Le Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ Phi: 30 C-Top of Layer: 0.6 kpa C-Rate of Change: 0.25 kpa/m Cu-Top of Layer: 6 kpa Cu-Rate of Change: 2.5 kpa/m C/Cu Ratio: 0.1 Name: Mn Unit Weight: 20 kn/m³ Phi: 30

25 GEOSIGMA Grap Tellstedt i Göteborg AB Strålningsmätning Detaljplanearbete för Stareområdet, Strömstad kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg,

26 GEOSIGMA Grapnummer Uppdragsnummer Version 1.0 Sidan 2 (9)

27 GEOSIGMA Grapnummer Uppdragsnummer Version 1.0 Sammanfattning Geosigma AB har på uppdrag av Tellstedt i Göteborg AB genomfört strålningsmätningar i Stareområdet utanför Strömstad. För området pågår planläggningsarbeten inför nybyggnation. Syftet med undersökningen är att bedöma risker med avseende på gammastrålning och radon vid grundläggning på områdets berggrund. Resultatet visar att strålningsnivåerna varierar inom området men om något generellt skall sägas är de relativt höga. Den höga strålningen beror på relativt höga halter av torium medan halterna av uran är mer normala. Slutsatser och rekommendationer baserade på utförd undersökning: Undersökningsområdet kan radonriskklassificeras som normalriskområde. Det innebär att marken huvudsakligen består av normalradonmark. Vid grundläggning på normalradonmark rekommenderas konstruktioner med radonskydd. Gammastrålningsnivåerna är inom delar av området så höga att åtgärder vid grundläggning rekommenderas. Tillräcklig åtgärd bedöms vara att grundlägga med betongplatta eller täcka bergytan med ett lager krossmaterial med låg strålningsnivå. Krossmaterial från området kan utan begränsningar användas lokalt för uppfyllnad av t ex vägar. Det kan även användas för uppfyllnad under byggnader om grundkonstruktioner utförs med radonskydd. Bergmaterialet bör inte användas så att det exponeras inomhus utan att ta hänsyn till strålningsbidraget. Vid grundläggningsarbeten kan berggrund framträda som innebär förändrade förutsättningar för radon- och strålningsrisk och förnyade strålningsmätningar krävs för att göra detaljerade riskbedömningar för respektive byggnad eller mindre delområde. Alternativ till nya mätningar är att generellt utföra åtgärder mot radon och strålning vid byggnation inom hela området. Sidan 3 (9)

28 GEOSIGMA Grapnummer Uppdragsnummer Version 1.0 Innehåll Sammanfattning Bakgrund och syfte Områdets geologi Mätutrustning och metod Resultat Jordlager Utvärdering och rekommendationer Referenser... 9 Sidan 4 (9)

29 GEOSIGMA Grapnummer Uppdragsnummer Version Bakgrund och syfte Geosigma AB har på uppdrag av Tellstedt i Göteborg AB genomfört strålningsmätningar i Stareområdet utanför Strömstad. För området pågår planläggningsarbeten inför nybyggnation. Syftet med undersökningen är att bedöma risker med avseende på gammastrålning och radon vid grundläggning på områdets berggrund. 2 Områdets geologi Berggrunden i området domineras sett i stor skala av Bohusgranit (SGU Serie Ba nr 50). I en del områden, särskilt runt Strömstad, förekommer inneslutningar av andra äldre bergarter som granitoider, gråvackegnejser och amfiboliter (Lindström, Lundqvist, Lundqvist (2000)). Berggrunden inom undersökningsområdet framträder som hällar och branter i varierande omfattning. 3 Mätutrustning och metod Översiktliga mätningar utfördes med en scintillometer (Scintrex BGS-3). Scintillometern mäter total gammastrålning och används för att genom kontinuerlig mätning täcka in området och därigenom upptäcka eventuellt förhöjda strålningsnivåer och representativa mätpunkter för detaljerade mätningar. Figur 1. Använd mätutrustning. Gammaspektrometer t.v. och scintillometer t.h. Sidan 5 (9)

30 GEOSIGMA Grapnummer Uppdragsnummer Version 1.0 Detaljerade strålningsmätningar genomfördes i 23 punkter med en gammaspektrometer (Exploranium GR-130). Instrumentet är konfigurerat för geofysiska mätningar där gammastrålningen kan särskiljas för att uppmäta och beräkna koncentrationerna av kalium, uran och torium i marken (instrumentet är kalibrerat för svenska förhållanden ( , Borlänge, referens Anders Lindén, Svensk Geofysik AB) och uppmätta värden är justerade). För att göra en radonriskbedömning har aktivitetskoncentrationen (Bq/kg) av radium beräknats (radium bildas när uran sönderfaller) och även värden för den totala gammastrålningen (µsv/h) då det finns gränsvärden även för det i nya byggnader. Baserat på uppmätta halter av kalium, uran och torium har dessutom ett aktivitetsindex för total gammastrålning beräknats i enlighet med Natural occuring radioactivity in the nordic countries recommendations (2000). Aktivitetsindex används för att klassificera berget om det skall användas som byggnadsmaterial. 4 Resultat Strålningsmätningar genomfördes I figur 2 visas undersökningsområdet tillsammans med gammastrålningsnivåer och mätpunkter för detaljerade mätningar. I tabell 1 redovisas resultatet från de detaljerade mätningarna med gammaspektrometer. Tabell 1. Uppmätta koncentrationer (K, U, Th) samt beräknad radiumhalt, total gammastrålning och aktivitetsindex Mätpunkt Koncentration Radiumhalt Gammastrålning Aktivitetsindex K (%) U (ppm) Th (ppm) (Bq/kg) (µsv/h) Sidan 6 (9)

31 GEOSIGMA Grapnummer Uppdragsnummer Version G rän s för un dersö kn ingsomr åde Mätpunkt gammasp ektrometer 0.12 Ga mmastrå lnin gsnivå i p unkt (µsv/h) Gammastrål ning sn ivå i nom områ de (µsv/h ) Figur 2. Undersökt område med gammastrålningsnivåer uppmätta på berghällar. Punkt 1-23 visar lägen för detaljerade mätningar utförda med gammaspektrometer. Resultatet visar att som följd av variationer i berggrundens sammansättning förekommer varierande strålningsnivåer inom undersökningsområdet. Som mest tydligt är det längs bergbranten i områdets sydöstra del. Om något generellt skall sägas är strålningsnivåerna inom stora delar av undersökningsområdet i storleksordningen µsv/h. Vid en översiktlig undersökning betraktas strålningsnivåer på µsv/h som höga och föranleder detaljerade mätningar med gammaspektrometer för att nyansera bilden av strålningens ursprung. Sidan 7 (9)

32 GEOSIGMA Grapnummer Uppdragsnummer Version Radonriskklassificering Vid en detaljerad radonundersökning indelas undersökningsområdet i hög-, normal- och lågradonmark. Utsprängd berggrund med sprängbottenskärv kan klassas som normalradonmark om radiumhalten är mellan ca Bq/kg. Radiumhalter under eller över normalintervallet innebär klassificering som låg- respektive högradonmark. Resultatet visar att radiumhalten i de flesta mätpunkterna ligger inom normalintervallet och inte i någon mätpunkt överstiger 200 Bq/kg. Klassificeringsgrunder är hämtade från Radonboken (Clavensjö och Åkerblom, 2004). Gränsvärde för gammastrålning Gammastrålningsnivån i nya byggnader får inte överstiga 0.3 μsv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt (BFS 2006:12). Resultatet visar att strålningsnivån inom delar av undersökningsområdet ligger runt 0.3 µsv/h. Den högsta uppmätta nivån i en mätpunkt är 0.37 µsv/h. Klassificering av byggnadsmaterial För att bedöma byggmaterials lämplighet för användning rekommenderar de nordiska strålskyddsmyndigheterna en formel för beräkningen av ett aktivitetsindex (I). Vidare rekommenderar de gränsvärden i två nivåer för indextalet. För undantagsnivån (I<1) kan byggnadsmaterialet användas utan begränsning. Ligger index kring den högre nivån (I<2) rekommenderas en vidare utredning av hur materialet skall användas och hur stor stråldos det då kommer att avge. Resultatet visar att ett flertal mätpunkter har aktivitetsindex runt och över 2. 5 Jordlager Mätningar för radonrisk har endast utförts på berggrund. Vid grundläggning på jordlager kan täta jordarter inom området som lera och silt betraktas som lågradonmark. Vid grundläggning på genomsläppliga jordar som sand, grus och grovkorning morän kan radonmätningar genomföras alternativt att redan från början planera för radonskyddade eller radonsäkra grundkonstruktioner. Syftet med radonskyddet skall vara att genom t ex tätningar och konstruktionslösningar förhindra att markluft tränger in i byggnaden. Sidan 8 (9)

33 GEOSIGMA Grapnummer Uppdragsnummer Version Utvärdering och rekommendationer Undersökningen visar att förhöjda strålningsnivåer inom området till stor del beror på relativt höga koncentrationer av torium. Halterna av uran är inte förhöjda i samma utsträckning vilket innebär att radonrisken kan vara normal även om strålningsnivån är hög. Höga strålningsnivåer utgör i sig en risk och även höga halter av torium kan utgöra en risk då det avger en radongasvariant kallad toron. Toron sönderfaller snabbt och utgör normalt inget problem när det finns i marken men skulle kunna utgöra en risk om det finns mycket torium i t ex ballast i betongkonstruktioner inomhus. Baserat på uppmätta koncentrationer av radium kan området radonriskklassificeras som normalriskområde. Det innebär att marken huvudsakligen består av normalradonmark. Vid grundläggning på normalradonmark rekommenderas konstruktioner med radonskydd. Inom delar av undersökningsområdet finns det risk att gränsvärdet för gammastrålning skall överskridas. Tillräcklig åtgärd för det bedöms vara grundläggning med betongplatta. Vid grundläggning med krypgrund bör bergytan täckas med t ex ett lager krossmaterial med låg strålningsnivå. Gammastrålningen avskärmas med 50 % av ett ca 7 cm tjockt betonglager alternativt ca 12 cm sand eller grus (Clavensjö och Åkerblom, 2004). Krossmaterial från berggrunden inom området kan utan begränsningar användas lokalt som fyllnadsmaterial till vägar och liknande konstruktioner. Materialet kan även användas för uppfyllnad under bostadshus under förutsättning att grundkonstruktioner utförs med radonskydd. Materialet bör inte användas i konstruktioner som exponeras inomhus, som t ex betong, utan att hänsyn tas till vilken påverkan det får på gammastrålningsnivån. Bedömningar och rekommendationer är baserade på strålningsmätningar som representerar berggrunden närmast markytan. Det är inte heller utfört mätningar precis där respektive byggnad kommer att ligga. Vid grundläggningsarbeten kan berggrund blottläggas som innebär förändrade förutsättningarna för radon- och strålningsrisk och för mer detaljerad riskbedömning krävs förnyade mätningar längre fram i byggskedet. Ett alternativ till förnyade mätningar är att generellt utföra förebyggande åtgärder mot radon och strålning vid byggnation inom hela området. 7 Referenser BFS 2006:12. Boverkets författningssamling, BBR Clavensjö och Åkerblom (2004). Radonboken förebyggande åtgärder i nya byggnader. Formas, Stockholm. Lindström, Lundqvist, Lundqvist (2000). Sveriges geologi från urtid till nutid. Andra upplagan. Studentlitteratur, Lund. Natural occuring radioactivity in the nordic countries recommendations (2000). Strålsäkerhetsmyndigheterna i de nordiska länderna. ISBN SGU Serie Ba nr 50. Provisoriska översiktliga berggrundskartan Uddevalla. Sidan 9 (9)

34

35

36