TANUM. Detaljplan. nik Göteborg Ärendenr. Handläggare i Göteborg AB. Org.nr:

Transkript

1 TANUM MS KOMMUN TANUMS-RÖRVIK 1:1011 & 1:58 (DELL AV) Detaljplan PlaneringsPM, Geotekn nik Göteborg Ärendenr. Handläggare Rev. E David Scherman/Mattias Magnusson GEO-gruppen i Göteborg AB Marieholmsgatan Göteborg Telefon: Fax: info@geogruppen.se Hemsida: Org.nr:

2 Ärendenr , Rev. E TANUMS KOMMUN TANUMS-RÖRVIK 1:101 & 1:58 (DEL AV) Detaljplan PM Geoteknik 1 Objekt Bifogade handlingar Planerad anläggning Befintliga förhållanden Markförhållanden Grundvatten Sättningar Grundläggning Schaktning och markarbeten Stabilitet Ras och blocknedfall Radon Objekt På uppdrag av Tanumstrand Fastigheter AB genom Sören Mannberg och Kalle Gustafsson, Rådhuset Arkitekter AB har GEO-gruppen AB utfört en geoteknisk utredning för det rubricerade projektet. Detta PM skall ej användas som bygghandling eller i förfrågningsunderlag. Resultaten av fält- och laboratorieundersökningarna redovisas i en separat handling: GEO-gruppen AB, , Rev. C , Tanums kommun, Tanums- Rörvik 1:101 & 1:58 (del av), Geoteknisk utredning, Markteknisk undersökningsrapport (MUR), Ärendenr Bifogade handlingar Utvärdering av skjuvhållfastheten Bilaga 1 Stabilitetsberäkningar Bilaga 2-7 Plan G211 3 Planerad anläggning En geoteknisk undersökning har genomförts inför framtagandet av en ny detaljplan. Planerad bebyggelse utgörs av enbostadshus och garage samt anslutande lokalgator. Även den befintliga Rörviksvägen som ansluter till väg 163 ingår i planområdet. Den södra delen av planområdet skall utgöras av naturmark och längst i sydväst planeras en damm för att hantera dagvatten. Preliminärt planeras djupet till 0,5 meter och dammen skall rymma 100 m 3. P:\2012\ \12171\2017 efter domen, ny detaljplan\pm-12171, reve docx

3 Ärendenr , Rev. E Befintliga förhållanden Planområdet ansluter till väg 163 med hjälp av Rörviksvägen som också omfattas av den nya detaljplanen. Huvuddelen av planområdet är utsträckt i nord-sydlig riktning och är ca meter brett och ca 230 meter långt. Området lutar svagt nedåt mot söder och väster. Marknivån varierar i huvudsak mellan +2 till +8 meter. Längs Rörviksvägens i norr är marken något kuperad och vid anslutning till väg 163 i östra delen av planområdet är marknivån som högts belägen på nivån +21 meter. Väster om planområdet är marken i huvudsak relativt plan. Även där den planerade dammen skall placeras i den sydvästra delen av planområdet är marken relativt plan. Utanför planområdet i sydväst finns dock mindre diken som delvis omgärdas av vass. Öster om planområdet och i anslutning till väg 163 finns ett markerat höjdområde där berget går i dagen eller så täcks berget av ett tunt jordtäcke. Berg med tunt jordtäcke bedöms även kunna förekomma inom ett mindre område i den västra delen av planområdet där terrängen är högre belägen (väster om borrpunkt 9). Planområdet utgörs delvis av åker- samt ängsmark. I den norra delen är ett betydande område uppfyllt och används som uppställningsplats för bland annat båtar. Högar med jord, sten och block förekommer också. Planområdet är ej bebyggt men genomkorsas av ett antal VA-ledningar från ett reningsverk. I anslutning till området förekommer även bebyggelse som i huvudsak utgörs av enbostadshus. Den byggnation som ligger närmast planområdet finns i söder på fastigheten Tanums-Rörvik 1:222 där huvudbyggnaden är placerad ca 5 meter från plangränsen och komplementbyggnaden endast ca 0,5 meter från plangränsen. 5 Markförhållanden Lagerföljden och jorddjupen inom området varierar. Under det naturliga ytlagret utgörs jordlagren av sand, kohesionsjord, gyttja och/eller en skiktad lagerföljd. Närmast berggrunden förekommer friktionsjord. Sand förekommer huvudsakligen i de norra delarna av planområdet medan kohesionsjorden förekommer främst längst i söder. Ställvis är jordlagren i huvudsak skiktade. Inom delar förekommer sand ovan kohesionsjorden som delvis underlagras av den skiktade lagerföljden. Gyttja har påträffats i den södra delen av planområdet och överlagras delvis av sand. I undersökningar utförda söder om planområdet, i samband med en tidigare undersökning (GEO-gruppen AB, 2007) 1, påträffades även gyttjehaltig jord på relativt stora jorddjup. I den norra delen av planområdet förekommer fyllning ovan den naturliga jordlagerföljden. Det naturliga ytlagret i undersökta sonderingar är mellan 0,2 till 0,5 meter tjockt och utgörs av mulljord samt sandig eller siltig mulljord med växtdelar. Det naturliga ytlagret har dock ej påträffats inom hela det uppfyllda området. Materialet är även tjälfarligt. Fyllningen utgörs av sand med varierande halter av grus och sten. Dess mäktighet varierar mellan 0,0 till 1,7 meter i utförda sonderingar. Sandens mäktighet i utförda sonderingar är som mest uppmätt till ca 2,5 meter. Sand förekommer dock delvis endast som skikt i kohesionsjorden eller den skiktade lagerföljden inom delar av området. Sanden innehåller varierande halter av silt och är ställvis skalförande eller grusig. Även gyttja förekommer. Materialet är erosionskänsligt och flytbenäget i vattenmättat tillstånd. Det är också tjälfarligt. 1 GEO-gruppen AB, , Tanum kommun, Rörvik 1:222, Jordlager- och sättningsförhållanden vid befintligt enbostadshus, Geoteknisk undersökning, PM angående markförhållanden och grundläggningsförutsättningar. Ärende nr P:\2012\ \12171\2017 efter domen, ny detaljplan\pm-12171, reve docx

4 Ärendenr , Rev. E Kohesionsjorden utgörs i utförda sonderingar i huvudsak av siltig lera. Även skal samt enstaka skikt av sand förekommer. Mäktigheten i utförda sonderingar variera mellan 0 till ca 7 meter. Mot djupet övergår dock kohesionsjorden i en skiktad lagerföljd och övergången är succesiv. Den okorrigerade skjuvhållfastheten har uppmätts på 3 till 9 meters djup i borrpunkt 5 med vingsond och varierar mellan kpa. En sammanställning av härledda värden och värderat medelvärde redovisas i bilaga 1. Kohesionsjorden är erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Materialet är även tjälfarligt. Rutinanalys har utförts på ostörda prover tagna 4-9 meter under markytan i borrhål 5. Den uppmätta (konförsök) okorrigerade skjuvhållfastheten varierar mellan 8-19 kpa och konflytgränsen mellan %. Vattenkvoten varierar mellan %, skrymdensiteten varierar mellan 1,56-1,67 t/m 3 och sensitiviteten mellan Leran är en högsensitiv kvicklera. CRS-försök har utförts på de ostörda proverna tagna 4, 5, 6, 7 och 9 meter under markytan i borrhål 5 och sättningsmodulen M L varierar mellan 584 till 646 kpa. Leran är normalkonsoliderad ner till 4,5 meters djup för en grundvattenyta belägen 0,5 meter under markytan. På större djup än 4,5 meter är leran överkonsoliderad. En skiktad lagerföljd som består av sand, silt och lera förekommer kommer inom delar av området. Mäktigheten har uppmätts till som mest ca 8 meter. Materialet är erosionskänslig och flytbenäget i vattenmättat tillstånd. Det är också tjälfarligt. Gyttjan har en mäktighet som bedöms variera mellan 0 till 1,6 meter i undersökta punkter. Gyttjan är delvis sandig och siltig och även skikt förekommer. Materialet är erfarenhetsmässigt mycket sättningskänsligt. Silten gör materialet tjälfarligt. Rutinanalys har utförts på det ostörda provet taget 1 meter under markytan i borrhål 5. Den uppmätta (konförsök) okorrigerade skjuvhållfastheten är 13 kpa och konflytgränsen är 140 %. Vattenkvoten är 158 %, skrymdensiteten varierar mellan 1,31-1,64 t/m 3 och sensitiviteten är 4. En sammanställning av härledda värden och värderat medelvärde med avseende på skjuvhållfastheten redovisas i bilaga 1. Friktionsjorden under kohesionsjorden har inte närmare undersökts men bedöms vara erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Sonderingarna har trängt ner mellan ca 0,2 till 2,0 meter i friktionsjorden till dess att de ej kunde neddrivas ytterligare enligt normalt förfarande eller till dess att stopp mot sten block eller berg erhållits. Bergets nivå har ej bestämts. Sonderingarna har utförts till dess att de inte kunde neddrivas ytterligare enligt normalt förfarande eller till stopp mot sten block eller berg ca 1 till 19 meter under markytan. Öster om planområdet och i anslutning till väg 163 finns ett markerat höjdområde där berget går i dagen eller så täcks berget av ett tunt jordtäcke. Berg med tunt jordtäcke bedöms även kunna förekomma inom ett mindre område i den västra delen av planområdet där terrängen är högre belägen (väster om borrpunkt 9). 6 Grundvatten Fria vattenytor registrerades i provtagningshålen 0,1-1,0 meter under markytan vid undersökningstillfället. I tidigare utförda undersökningar söder om planområdet (se arkivmaterial ovan) uppmättes en fri vattenyta i provtagningshålet på 1,3 meters djup. Området i anslutning till dikena väster om planområdet (se ovan) var mycket blött vid undersökningstillfället. Längst i söder var diket helt vattenfyllt. P:\2012\ \12171\2017 efter domen, ny detaljplan\pm-12171, reve docx

5 Ärendenr , Rev. E Portrycket i leran har registrerat 4 och 9 meter under markytan i borrpunkt 5. Under mätperioden varierade trycknivån mellan 0,1 till 0,3 meter ovan markytan på 4 meters djup och mellan 1,6 till 1,7 meter ovan markytan på 9 meters djup. Det innebär att det finns artesiskt vatten inom området. Vatten- och portrycket varierar dock under året. 7 Sättningar Inom den södra delen av planområdet påträffades mycket sättningskänslig gyttja men även delvis sättningskänslig lera. Med en grundvattenyta belägen 0,5 meter under markytan, är jorden normalkonsoliderad ner till 4,5 meters djup. Där under är den överkonsoliderad. Det innebär att all belastning (ex. byggnad, fyllning, grundvattensänkning) ger upphov till sättningar. En belastningsökning på 10 kpa ger konsolideringssättningar på cm och en belastningsökning på 20 kpa ger konsolideringssättningar på ca 30 cm. 10 kpa motsvarar 0,5 meter normaltung fyllning. Huvuddelen av sättningarna sker i förekommande gyttja och sättningarnas storlek blir således mindre där gyttjans mäktighet är mindre. För att undvika krypsättningar skall normalt leran ej belastas till mer än 80 % av förkonsolideringstrycket. Söder om planområdet finns befintlig byggnation som är belägen inom områden med sättningskänslig jord. De befintliga byggnaderna är grundlagda med platta på mark och är därför känsliga för sättningar. Det innebär att inga åtgärder får utföras som medför en avsänkning av grundvattennivån/portrycksnivån i de anslutande fastigheterna söder om området. Detta bör beaktas vid exempelvis hantering av dagvatten eller pålning. Tillfälliga schakter och markarbeten kan utföras utan att grundvattnet söder om planområdet påverkas. Schakternas storlek samt tiden som dessa kan vara öppna utan att sättningar uppstår beror på tillströmning av vatten samt hur mycket som pumpas bort. Planerad fyllning och byggnation inom planområdet bedöms kunna utförs på ett sådant sätt att fastigheterna söder om planområdet ej påverkas. Marknivåhöjningen kommer att som närmast ske ca 20 meter från plangränsen i söder och där vara mycket liten. Den största marknivåhöjningen (ca 1 meter) kommer ske ca 40 meter från den södra plangränsen. 8 Grundläggning Inom planområdets norra del är grundläggningsförutsättningarna goda med i huvudsak friktionsjord och små jorddjup. I den södra delen är grundläggningsförhållandena svåra då det förekommer mycket lösa och sättningskänsliga jordar i form av gyttja och lera. Här förekommer även artesiskt vatten. I den delen som utgörs av sand och friktionsjord (främst i norr) bedöms det finnas möjligheter att grundlägga enbostadshus med platta på mark. Det förutsätter dock att markförhållandena är likartade inom hela grundläggningsområdet samt att belastningsökningen eventuellt begränsas. I delen som utgörs av gyttja (se ritning G211) rekommenderas att grundläggningen utförs på pålar nedförda till berg eller fast botten. Även inom den del där övrig kohesionsjord förekommer rekommenderas preliminärt att grundläggningen utförs med pålar. Vid pålning skall hänsyn tas till risken för höga portryck och artesiskt vatten. Det är av största vikt att pålningen ej påverkar portryck och vattennivåer då detta kan medföra sättningar. P:\2012\ \12171\2017 efter domen, ny detaljplan\pm-12171, reve docx

6 Ärendenr , Rev. E På grund av risken för översvämning i närliggande diken i sydväst skall intilliggande marknivå i söder nivån +4,5 meter. Marknivåhöjningen kommer att huvudsakligen ske inom området med sättningskänslig gyttja vilket måste beaktas. I samband med detaljprojekteringen skall kompletterande geoteknisk undersökning utföras för att kontrollera grundläggningsförhållandena närmare. 9 Schaktning och markarbeten Förekommande jordar är erosionskänsliga och flytbenägna i vattenmättat tillstånd. Det innebär att vid schaktning eller andra markarbeten finns risk för ytuppmjukning och utflytning. Beroende på grundvattenytans läge kan en lokal temporär avsänkning krävas innan markarbeten påbörjas (se sättningar ovan). Vid flytjordstendenser skall markarbeten avbrytas till dess att grundvattnet är avsänkt. Vid schaktning under grundvattenytan och samtidig länshållning av schakten finns risk för sidoerosion och bottenuppluckring. Inom den södra delen av planområdet är ytlagren mycket lösa vilket skall beaktas vid markarbeten. 10 Stabilitet Då marklutningen inom planområdet generellt är låg, ca 1:30 och som mest 1:16 bedöms totalstabiliteten som tillfredsställande under rådande förhållanden och vid planerad byggnation. I den sydvästra delen av planområdet planeras en damm samt en marknivåhöjning. Lokalstabiliteten har där kontrollerats i 2 sektioner. Beräkningsförutsättningar Stabilitetsberäkningarna har utförts i enlighet med IEG:s Rapport 6:2008. Beräkningsprogrammet som använts är Geosuite , (GS Stability 5,0, Beast 2003). Lokalstabiliteten har beräknats i sektion A och B, se ritning G211. Befintliga höjder har mätts in av Tobias Gustafsson, Metria och den odaterade inmätningen erhålls digitalt Beräkningarna är gjorda för en höjning av marken till nivån +4,5 meter inom den del av tomten där byggnation tillåts enligt föreslagen detaljplan. Höjningen avslutas med en slänt med lutningen 1:7. Mot väst är släntfoten belägen vid tomtgränsen/plangränsen och mot söder är släntkrönet belägen vid tomtgränsen (se ritning G211). Släntfoten i mot söder är belägen inom det planerade naturområdet. Den planerade dammens djup är angiven till 0,5 meter under kringliggande terräng och schaktslänten är utförd med lutningen 1:4. Inom planerade körytor har en trafiklast ansatts. Förutom marknivåhöjningen till nivån+4,5 meter skall ingen permanent belastning påföras. På 9 meters djup har portycket satts till 2 meter över de uppmätta nivåerna som registrerades under en mycket nederbördsrik period. Närmast markytan har dock portrycket förutsatts vara hydrostatiskt med en trycknivå som motsvarar markytan. Ansatt portryck bedöms varar på den säkra sidan. Den planerade dammen har förutsatts vara torrlagd. Skjuvhållfastheten som använts vid beräkningarna har bestämts genom att det värderade medelvärdet tagits fram med hjälp av härledda värden. Detta redovisas i bilaga 1. Dimensioneringssätt DA3 enligt SS-EN P:\2012\ \12171\2017 efter domen, ny detaljplan\pm-12171, reve docx

7 Ärendenr , Rev. E Val av geoteknisk kategori GK2, Kritiska/dimensionerande glidytor i gyttja där sensitiviteten är låg. Val av säkerhetsklass SK2 (γ d =0,91), Kritiska/dimensionerande glidytor i gyttja där sensitiviteten är låg Dimensionerande laster Inga permanenta laster, G kj =0 Variabla laster, temporärt uppehälle, Q kj = 10 kpa (trafiklast enligt TK geo) Dimensionerande last SK2= γ d 1,1 G kj + γ d 1,4 Q kj = 0 + 0,91 1,4 10 = 13 kpa Val av erfoderlig säkerhetsfaktor F EN = 1,0 (SK2) Bestämning av dimensionerande värden 1 Tabell 1. Omräkningsfaktorn( η= η 1 η 2 η 3 η 4 η 5 η 6 η 7 η 8 ), Partialkoefficienten (, Härledda medelvärden ( ) och dimensionerande värden (X d ) Jordart Parameter η 1 η 2 η 3 η 4 η 5 η X d η 6 η 7 Fyllning φ 1,0 1, ,42 Gyttja 0-1 m cu 0,85 0,95 1,0 0,8075 1,5 7,0 kpa 3,77 kpa Gyttja 0-1 m c 0,85 0,95 1,0 0,8075 1,3 0,7 kpa 0,43 kpa Gyttja 0-1 m φ 1,0 1, ,95 Gyttja 1-2 m cu 0,85 0,95 1,0 0,8075 1,5 7 + z 2,0 kpa 3,77 + z 1,08 kpa Gyttja 1-2 m c 0,85 0,95 1,0 0,8075 1,3 0,7 + z 0,2 kpa 0,43 + z 0,12 kpa Gyttja 1-2 m φ 1,0 1, ,95 Sand φ 0,95 1,0 1,0 0,95 1, ,39 Lera cu 0,95 0,95 1,0 0,9025 1, y 2,0 kpa 6,6 2+ y 1,20 kpa Lera c 0,95 0,95 1,0 0,9025 1,3 1,1 + y 0,2 kpa 0,76 + y 0,14 kpa Lera φ 1,0 1, ,95 Sand2 φ 0,95 1,0 1,0 0,95 1, ,97 z = djupet räknat från 1 meter under markytan, y = djupet räknat från 3 meter under markytan Slutsats Säkerhetsfaktorerna för den planerade dammen (sektion A) har beräknats till F c = 2,89 och F komb = 1,19 (bilaga 2 och 3). Erhållna säkerhetsfaktorer för den planerade markhöjningen har beräknats till F c = 1,33 och F komb = 1,29 (bilaga 4 och 5). På grund av att område utgörs av sättningskänslig jord kan en efterjustering av marknivån till nivån +4,5 meter eventuellt komma att utföras. Stabiliteten har även kontrollerats efter det att återfyllning till nivån +4,5 meter utförts och sättningarna avstannat. Erhållna säkerhetsfaktorer har under dessa förutsättningar beräknats till F c = 1,40 och F komb = 1,34 (bilaga 6 och 7). P:\2012\ \12171\2017 efter domen, ny detaljplan\pm-12171, reve docx

8 Ärendenr , Rev. E Erhållna säkerhetsfaktorer innebär att stabiliteten är tillfredsstäl lande underr planerade/ /antagna förhållanden (F EN = 1,0). Skall marknivånn höjas ytterligare, dammens djupp ökas ytterligare, släntlutningen göras brantare eller markenn belastas på annat sättt skall en kompletterande utredning utföras. Förslagsvis i samband med detaljprojekteringen. 11 Ras och blocknedfall Någon risk för ras eller blocknedfall bedöms ej föreligga inom eller e i anslutning till planområdet. 12 Radon Enligt mätningar från SGU bedöms höga strålningshalter finnass inom närliggande bergsområden. Radonhalten i markluften har vid undersökningstillfället dock uppmätts till så låga värden som 1-3 kbq/m 3 med instrumentet Markus 10. Då marken m inomm undersökningsområdet till storr del var blöt vid undersökningstillfället finnss det risk attt för låga mätvärden erhållits. För att bestämma radonhalten rekommenderas därför kompletterande undersökningar i form avv roakburkarr samt scintillometer. Alternativt uppförs alla byggnader radonsäkrade. I befintlig fyllning finns risk för lokalt höga radonhalter vilket innebär att kompletteringar bör utföras i samband med detaljprojekteringen. David Scherman Mattiass Magnusson P:\2012\ \12171\2017 efter domen, nyy detaljplan\pm-12171, reve docx

9 Skjuvhållfasthet, korrigerad för konflytgränsen Bilaga 1 Sidan 1 Uppdrag: Tanums-Rörvik 1:101 & 1:58, Tanums kommun Datum: Ärende nr: Utförd av: Mattias Magnusson Cu (kpa) 0, ,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0 11,0 12,0 Djup (m u. my.) 13,0 14,0 15,0 16,0 17,0 18,0 19,0 20,0 21,0 22,0 23,0 24,0 25,0 26,0 27,0 28,0 29,0 30,0 5 (VB) 5 (KV) 5 (CPT) 13 (CPT) Cu-streck GEO-gruppen AB Tfn: info@geogruppen.se Marieholmsgatan 122 Fax: Hemsida: Göteborg

10 BET ANT ÄNDRINGEN AVSER SIGN DATUM RITAD AV, KONSTRUERAD AV HANDLÄGGARE SKALA ÄRENDENUMMER RITNINGSNUMMER ÄNDR BET

16 B B NATUR B E 1 GATA B CYKEL CYKEL B E 2 GATA NATUR B 1:130 1:56 1:93 1:18 1:211 1:101 1:131 1:132 1:133 1:58 1:217 1:54 1:216 1:103 1:213 1:215 1:214 1:205 1:111 1:218 1:222 1:225 1:54 1:54 1:54 1:18 1: Rörviksvägen :60 +19,40 +19,10 +18,80 +17,85 +16,30 +14,20 +12,00 +10,30 +8,00 +6,70 +6,00 +6,00 +5,5 20,70 +6,75 +6,85 +6,70 +5, S:18 1: S:17 S:16 1 S:14 3 GA:7 S:11 serv serv serv serv1 serv7 Lr 1 Lr1 GA:4 X= Y= Y= Y= Y= Y= X= X= X= X= X= TANUMS-RÖRVIK S:18 serv6 Serv2,3,4,5 GA:3 GA:5 GA:5 serv8 GA:10 GA:11 Lr Pumphus 2,0 2,5 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5 5,0 5,5 6,0 6,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 7,5 5,9 5,6 5,7 5,6 4,8 4,7 4,2 3,7 3,8 4,0 4,0 4,8 4,9 4,9 3,3 2,6 2,5 2,5 2,3 2,2 2,3 2,2 2,2 2,2 1,9 1,8 1,9 2,2 2,5 2,6 3,0 3,5 3,8 3,1 3,5 4,2 4,2 4,5 4,8 4,9 5,2 5,5 9,3 8,5 7,7 6,9 6,8 6,1 5,9 5,8 5,9 6,2 6,8 6,6 6,2 5,4 5,2 4,8 5,0 5,2 5,3 5,3 5,3 5,5 5,9 6,3 6,3 6,0 6,0 5,6 5,6 5,6 5,7 6,0 5,4 5,1 4,8 4,6 4,7 4,9 5,1 5,2 5,2 4,7 4,3 4,0 3,7 3,6 2,9 2,9 3,3 3,6 4,3 4,7 5,4 5,0 4,2 3,6 2,8 2,7 2,5 2,4 2,4 2,5 2,4 2,3 2,3 2,3 2,4 2,3 2,2 2,3 2,5 2,8 3,2 3,6 6,2 6,4 6,7 6,7 6,5 6,5 6,7 6,8 6,7 7,0 6,8 6,8 7,2 7,7