Skatan. Projekterings-PM/Geoteknik. Lidköping Detaljplan BOHUSGEO AB. Uppdragsansvarig: Mats Falck. Handläggare: Mats Falck.

Transkript

1 BOHUSGEO AB Skatan Lidköping Detaljplan Projekterings- Uppdragsansvarig: Mats Falck Handläggare: Mats Falck Granskning: Per-Gunnar Larsson Uppdrag: Datum: Revision: Bohusgeo AB Bastiongatan Uddevalla Tel. vxl Webb Orgnr

2 Innehåll 1 Uppdrag Syfte Underlag Styrande dokument Befintlig byggnation Planerad byggnation Befintliga förhållanden Mark, vegetation och topografi Geotekniska förhållanden Geohydrologiska förhållanden Släntstabilitet Sättningsförhållanden och grundläggning VA - ledningar Schaktning Infiltration Markradon Föroreningar Kompletterande undersökningar för projektering... 8 Bilagor Bilaga 1 Plan, undersökningar, mm. Bilaga 2:1-2:4 Detaljplanekarta, illustration och skisser Bilaga 3:1-3:2 Sammanställning, vald skjuvhållfasthet Bilaga 4 Konsolideringsdiagram, punkt 2 Bilaga 5:1-5:4 Foto Sida Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum 2 (8) Skatan Projekterings

3 1 Uppdrag På uppdrag av Samhällsbyggnad/Plan, Lidköpings kommun har vi utfört en geoteknisk undersökning och utredningen för en detaljplan gällande planerade bostäder inom Kv Skatan i Lidköping. 2 Syfte Uppdraget syftar till att undersöka jordlagerförhållandena så att ett underlag kan erhållas för att redovisa de geotekniska förutsättningarna för detaljplanen. 3 Underlag Underlaget för de i denna PM redovisade utvärderingarna utgörs av: Fält- och laboratoriearbeten utförda av oss för projektet. Resultaten finns redovisade i en MUR (uppdrag 16175). Plan och illustrationskarta, erhållen av Lidköpings kommun, daterad april Förslagsritningar för planerad byggnad, daterad upprättad av Efem arkitektkontor. Multibeam-ekolodning i Lidan utförd 2016 av Marin Mätteknik (MMT). 4 Styrande dokument Utredningen har utförts i enlighet med tillämpliga delar i dokument förtecknade i Tabell 1. Tabell 1 Styrdokument Typ av utredning Styrande dokument Alla utredningar Släntstabilitet Pålar Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum Sida Skatan Projekterings- SS-EN , SS-EN IEG Rapport 2:2008, rev 3 IEG Rapport 4:2008, rev 1 Skredkommissionens rapport 3:95 IEG Rapport 4:2010 TKGeo 13 SGI GÄU rap. 32 IEG Rapport 8:2008, rev 3 Pålkommissionens rapporter Plattor IEG Rapport 7:2008 Markradon BFR85:1988 rev 1990, Radonboken T6: (8)

4 5 Befintlig byggnation Undersökningsområdet och planområdet har måtten ca 70 x 110 m och framgår av bilaga 1 och 2:1. Detaljplanen omfattar den sydöstra delen av Kv Skatan. Delområdet ansluter till Härenegatan i söder, Solhagsvägen i öster och till befintligt bostadsområde i norr och väster. Detaljplaneområdet, utgörs i dag av ett befintligt bostadsområde. De närliggande befintliga byggnaderna, inom detaljplanen, utgörs av ett flerbostadshus i 3 plan med källare samt ett friliggande garage, se foto i bilaga 5. Närmast Solhemsvägen finns en asfalterad parkeringsyta. Byggnadernas grundläggning har ej undersökts. Det närmaste flerbostadshuset är grundlagt med källare, sannolikt med platta direkt i mark. Byggnaden är delad på mitten i två förskjutna huskroppar. Vid besök på platsen noterades tecken på att byggnaden har satt sig. Exempelvis syns en bred glipa i delningen mellan huskropparna, vilket tyder på att differenssättningar uppkommit, se bild 8 i bilaga 5. Markytan lutar även ställvis mot byggnaden, se bild 7 i bilaga 5, vilket också kan tyda på att sättningar har uppkommit. Garagets grundläggning har inte undersökts, men detta avses att rivas i samband med uppförandet av den nya byggnaden. 6 Planerad byggnation Den planerade nya byggnaden har måtten ca 15 x 55 m och avses uppföras i fyra plan, utan källare, se bilaga 2:2 till 2:4. 7 Befintliga förhållanden 7.1 Mark, vegetation och topografi Markytan inom planområdet utgörs av gräs, grus och asfalt. Inom området har endast undersökningspunkterna (3 st) avvägts. Markytans nivå är ca +49, se bilaga Geotekniska förhållanden Det totala sonderingsdjupet varierar mellan ca 30 och ca 35 m, se bilaga 1. Jordlagren utgörs från markytan räknat i huvudsak av: fyllning fast ytlager lera friktionsjord vilande på berg Fyllningen har enligt provtagningarna påträffats i punkt 2 och 3. Tjockleken är enligt provtagningarna ca 1.0 m, men fyllnings tjockleken bedöms kunna variera inom planområdet. Fyllningen utgörs i huvudsak av humushaltig silt och finsand. Vattenkvoten har uppmätts till mellan ca 15 och ca 25 %. På grund av siltinnehållet är jorden mycket tjällyftande och starkt flytbenägen. Sida Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum 4 (8) Skatan Projekterings

5 Det fasta ytlagret utgörs av siltig finsand och har en tjocklek på mellan ca 2 och ca 2.5 m. Vattenkvoten har uppmätts till mellan ca 15 % och ca 25 %. På grund av siltinnehållet är jorden mycket tjällyftande och starkt flytbenägen. Leran som är siltig, finns till mellan ca 30 och ca 36 m djup under markytan. Vattenkvoten har i huvudsak uppmätts till mellan ca 50 och ca 80 %. Konflytgränsen har i regel uppmätts till mellan ca 40 och ca 70 %. Skjuvhållfastheten har bestämts utifrån fältförsök med vinge och CPTsonderingar och på laboratorium genom fallkonförsök. Dessutom har en empirisk utvärdering med ledning av utförda CRS-försök utförts. En sammanställning av såväl korrigerad som okorrigerad skjuvhållfasthet, plottat mot nivå, redovisas i bilaga 3. Den korrigerade skjuvhållfastheten, med hänsyn till konflytgränsen och OCR, uppgår till mellan ca 13 och ca 15 kpa närmast under det fasta ytlagret och ökar till mellan ca 55 och ca 65 kpa på 25 m djup, se bilaga 3:1. Sensitiviteten varierar i regel mellan ca 20 och ca 80. Leran är i regel högsensitiv och lokalt kvick. Överkonsolideringsgraden OCR enligt ödometerförsök CRS och effektivspänning för uppmätta portryck har utvärderats till mellan ca 1.15 och ca 1.35, se konsolideringsdiagram i bilaga 4. Med ledning av CRS-försöken och effektivspänning för uppmätta portryck bedöms delar av leran inte vara konsoliderad för rådande effektivspänningar. Sannolikt pågår långtidssättningar inom övre delen av leran, till följd av pålagd fyllning. Den uppmätta kompressionsmodulen (M L ) uppgår till endast 250 à 300 kpa, ned till 8 m och ökar därefter mot djupet till mellan ca 550 och ca 900 kpa. För grundläggning, dimensionering mm, se rubrik Sättningsförhållanden och grundläggning nedan. Friktionsjorden under leran har inte undersökts närmare. CPT-sonderingarna har i regel trängt ned endast 0 à 0.2 m och stoppat i friktionsjorden, utan att nå berg. De utförda CPT-sonderingarna har i regel sämre nedträngningsförmåga i fastare jordlager jämfört med trycksonderingar. 7.3 Geohydrologiska förhållanden Portrycksnivån har uppmätts i 1 punkt med 2 spetsar. Mätningarna har utförts manuellt 2 ggr/månad under perioden mars till juni Spetsarna är placerade på ca 6 och ca 15 m djup under markytan. Mätningarna redovisas i MUR/Geo. Den uppmätta trycknivån varierar mellan ca och ca +46.9, vilket motsvara en fri vattenyta mellan ca 2.2 och 2.7 m under markytan. Enligt mätningarna uppvisar portrycken överlag små variationer. 8 Släntstabilitet Detaljplaneområdet och närmast omgivande mark är plan. Förutsättningar för otillfredsställande släntstabilitet inom detaljplaneområdet bedöms ej finnas. Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum Sida Skatan Projekterings (8)

6 På ett avstånd av ca 180 à 200 m från detaljplaneområdet ligger Lidan. Bottennivån i Lidan inom delen som ligger närmast detaljplaneområdet är som lägst ca +39. Nivåskillnaden mellan Lidans botten och markytan inom detaljplaneområdet uppgår till ca 10 m. Ett skred vid Lidan kan eventuellt medföra risk för bakåtgripande skred sekundära skred eftersom leran till stora delar är högsensitiv. Enligt kriterier i GÄU rapport 32 bedöms dock skredutbredningen ej kunna påverka detaljplaneområdet så att släntstabiliteten blir otillfredsställande. 9 Sättningsförhållanden och grundläggning Inom detaljplaneområdet finns enligt provtagningarna ca 1 m fyllning. Fyllningens ålder är i dagsläget okänd. Sannolikt kan fyllningen ha utförts i samband med den tidigare byggnationen inom området som utfördes på 60- talet. Vi bedömer att det sannolikt pågår långtidssättningar inom jordprofilen till följd av den befintliga fyllningen. Generellt bör därför nivåsättningen av marken inom detaljplaneområdet utföras så att ny fyllning i möjligaste mån undviks för att inte öka de pågående sättningarna. Sannolikt kommer även en avlastning av marken att erfordras för att stoppa sättningarna i känsliga delar, exempelvis i anslutning till den planerade byggnaden. Avlastning bedöms vara lämpligt att utföra genom utskiftning av befintlig tung fyllning mot lättklinker eller om möjligt genom sänkning/avschaktning av nuvarande markyta. I samband med detaljprojekteringen ska sättningskraven och behoven av avlastning utredas. Behovet av avlastning med lättfyllning är i regel större kring byggnader medan grönområden bedöms kunna tillåtas att sätta sig. Speciellt känsligt är entrépartier och ledningsanslutningar. Infiltration av regnvatten från tak och hårdgjorda ytor ska förutsatts utföras för att motverka en grundvattensänkning, se rubrik 13. Vattenuttag i brunnar får ej ske inom området. Energibrunnar (bergvärme) bedöms kunna tillåtas endast om en hydrogeologisk utredning kan visa att risken för grundvattensänkning ej föreligger. För den planerade byggnaden (4 plan) förutsätts grundläggning utföras med stödpålar och fribärande platta. Påhängslaster på pålarna ska beaktas såvida inte tillräcklig avlastning av leran utförs. För att inte orsaka en grundvattensänkning avråds från att utföra byggnader med källare. Om källare ändå erfordras, bör behovet av att utföra källaren i en vattentät konstruktion i kombineras med infiltration utredas vidare. Pålarna bedöms kunna tränga ned djupare än vad CPT-sonderingarna gjort. För att bestämma djupet till berg bör kompletterande jord-bergsonderingar övervägas. Enkla enplansbyggnader som cykelförråd, soprum, etc. bedöms kunna grundläggas ytligt med platta på mark eventuellt kombinerat med lastkompensation av lättfyllning. En förutsättning för ytlig grundläggning är dels Sida Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum 6 (8) Skatan Projekterings

7 att smärre differenssättningar på 4 à 6 cm kan accepteras, dels att eventuell kvarvarande befintlig fyllning packas. Schaktbottenbesiktning av geotekniskt sakkunnig ska även utföras i byggskedet för att bedöma fyllningens lämplighet för grundläggning. 10 VA - ledningar För att minska risken för grundvattensänkning ska ledningar, ledningsbädd och ledningsschakter utföras täta. Om grundvattensänkning uppkommer till följd av VA-ledningarna kan ojämna sättningar uppkomma. 11 Schaktning Vid tillfällig schakt, exempelvis för VA-ledningar, bedöms en släntlutning av 2:1 erfordras vid ett max schaktdjup av 2 m. Vid schakt under grundvattennivån, i samband med nederbörd eller vid riklig vattentillrinning kan flackare släntlutning och/eller erosionsskydd erfordras. Om arbetena utförs vid minusgrader bör schaktbotten tjälskyddas. Schaktstabiliteten ska kontrolleras i projekterings- och byggskedet. 12 Infiltration För att erhålla tillräcklig grundvattenbildning med hänsyn till sättningar, erhålla viss rening av dagvattnet, begränsa påverkan av omkringliggande bebyggelse, vegetation, mm ska infiltration av dagvatten från tak och hårdgjorda ytor utföras. Infiltrationsmagasinen dimensioneras för minst ett 10 mm regn på tak och hårdgjorda ytor. Magasinen ska utformas så att infiltrationsvattnet fördelas väl, varför infiltration bör utföras i en makadambädd och rörgravsmagasin med stor utbredning. Lidköpings kommuns anvisningar för infiltration och dränering ska följas vid projekteringen. 13 Markradon Markradonhalten har uppmätts på 0.7 m djup, med markradondosor av typ ROAC, i punkterna 2 och 3. Punkternas läge framgår av ritning G101 i MUR/Geo Den uppmätta markradonhalten uppgår till 8 respektive 19 kbq/m 3, se bilaga 5 i MUR/Geo. De ytliga jordlagren i punkterna utgörs i huvudsak av silt och finsand. Med ledning av de uppmätta nivåerna bedöms marken enligt BFR R85:1988 kunna klassas som normalradonmark. Byggnader bör därmed utföras radonskyddande. 14 Föroreningar Förekomsten av markföroreningar har ej undersökts inom detta uppdrag. En kompletterande markmiljöundersökning bör övervägas om detta ej gjorts tidigare. Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum Sida Skatan Projekterings (8)

8 15 Kompletterande undersökningar för projektering För att bättre kunna bedöma sättningsförhållandena och kunna optimera grundläggningen av byggnaderna och nivåsättningen av marken bör vissa kompletterande geotekniska undersökningar utförs. Kompletterande inmätning av markytans nivå utförs som underlag för att erhålla ett bättre underlag för nivåsättning och sättningsbedömning. Kompletterande undersökning av fyllningens tjocklek, ålder och sammansättning bör utföras. För pålgrundläggningen bör jord-berg sonderingar övervägas för att bestämma pållängder. Vidare bör kompletterande bestämning av lerans skjuvhållfasthet utföras för att kunna optimera dimensioneringen. Omgivningspåverkan och risken skador på befintliga byggnader i samband med byggnation bör utredas i samband med projekteringen. Speciellt gäller detta risken för hävning och vibrationer i samband med pålgrundläggningen. En kompletterande markmiljöundersökning bör utföras om detta ej gjorts tidigare. Eventuella energibrunnar (bergvärme) ska föregås av en hydrogeologisk utredning/bedömning. Sida Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum 8 (8) Skatan Projekterings