Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Transkript

1 Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

2 Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta sandmagasinet i Stekenjokk.

3 Vårt ansvar och vår skyldighet Markvård och efterbehandling av gruvområden som nått slutet av sin produktionsmässiga livslängd är en del av Bolidens verksamhet och ansvar. Vårt arbete sker med fokus på att minska påverkan på omgivande markområden och skapa förutsättning för biologisk mångfald. Redan vid planeringen av en gruva fastställs idag vilken efterbehandling som ska användas för att återställa området så det blir en naturlig del av det omgivande landskapet igen. Efterbehandling hör också till den dagliga verksamheten, och återställningsarbeten sker parallellt med driften, till exempel insådd på en del av gruvområdet samtidigt som malm tas ut i en annan del. Varje område är unikt och behöver specifika lösningar för att tillvarata områdets möjligheter. Boliden gör också översyn på redan nedlagda och efterbehandlade gruvor, flera projekt pågår där ny kunskap och förbättrad teknik kan göra återställningen av tidigare efterbehandlade områden ännu bättre.

4 Platsspecifika förutsättningar kräver Växtskikt Sandig morän Berg Morän 0,1-1 m Förorenad torv Gråberg och förorenade massor Vattenyta Barriär mot vår-/höstcirkulation (mot kraftig syretransport) Syreförbrukande barriär Skyddsskikt av ospecificerad morän Tätskikt av lerig, hårdpackad morän Anrikningssand i sandmagasin Grundvattenyta Anrikningssand eller naturliga jordlager under grundvattenytan VATTENTÄCKNING Vattentäckning kan åstadkommas genom anläggande av dammar, användning av hålrum skapade under gruvdrift eller genom naturliga sänkor i naturen. Vatten bildar på så sätt en barriär som begränsar nedträngning av syre i avfallet. Ett exempel där vattentäckning använts är Kedträsk där gråberg och metallförorenade jordmassor från industriplanen placerades i dagbrottet tillsammans med mesakalk. Det deponerade materialet täcktes även med ett lager bestående av torv och morän som skydd mot vågerosion och syrenedträngning. Området vattenfylldes därefter åter på naturlig väg och bildade en cirka fem meter djup sjö. KVALIFICERAD MORÄNTÄCKNING Vid kvalificerad moräntäckning kan avfall täckas av ett så kallat tätskikt av finkornig packad morän samt ett tjockare skyddsskikt, vanligtvis ospecificerad morän. Då tätskiktets konstruktion medför god förmåga att hålla vatten och samtidigt låg genomsläpplighet begränsas syrets diffusion in till avfallet. Ett flertal efterbehandlingar med denna teknik har genomförts med gott resultat. Som exempel kan nämnas Kristineberg och Åkulla Östra.

5 olika metoder Efter avslutning Vattentäckning Driftfas Kvalificerad moräntäckning Förhöjd grundvattenyta VATTENTÄCKNING, KVALIFICERAD MORÄN- TÄCKNING OCH FÖRHÖJD GRUNDVATTENYTA Skydd mot syrenedträngning i avfallet kan även ske genom att grundvattnet höjs i avfallsupplag och ytan täcks med ett skyddstäcke samt växtetableras. Denna metod benämns oftast som förhöjd grundvattenyta. Sandmagasinet Gillervattnet som innehåller sand med hög svavelhalt är slutfyllt och design av efterbehandlingen omfattar samtliga metoder. Syftet med efterbehandlingen är att minimera syretransport till anrikningssanden och därmed minimera vittring och uttransport av metaller. Grundvattennivån och fluktuationer i vattennivåer styr metodval, och de olika områdena i magasinet kräver sin specifika behandling. Målet är att alltid använda bästa tillgängliga teknik följt av en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av det arbete som har utförts. Det specifika områdets förutsättningar, exempelvis infiltration, vattenströmningar eller nivå på grundvattenytan, är avgörande för vilken metod som används. De vanligaste metoderna för att förhindra syrenedträngning och vittring av materialet är vattentäckning, kvalificerad moräntäckning och förhöjd grundvattenyta.

6 KEDTRÄSK metod: vattentäckning Kedträskgruvan ligger i Skelleftefältet i nordöstra Västerbotten och har drivits under två perioder; och Slutlig efterbehandling av gruvan påbörjades i september 2012 och metoden som valdes för området var vattentäckning. I Kedträsk fanns ett vattenfyllt dagbrott, en industriplan samt ett gråbergsupplag med oxiderat och vittrat gråberg som behövdes tas om hand. Pumpning påbörjades för att tömma det vattenfyllda dagbrottet, och både före och under pumpning skedde kalkning av dagbrottsvattnet i bassänger där sedan sedimentering skedde. Först deponerades gråberg i botten av dagbrottet, därefter lades massor från industriplanen ut över gråberget, och sist deponerades torv. Materialen täcktes av ett cirka 0,5 meter tjockt lager morän, som fungerar som skydd mot resuspension och syrenedträngning. Vatten har sedan gradvis fyllt upp dagbrottet och bildar en sjö med ett djup på cirka 5-6 meter. Djupet är tillräckligt för att undvika kraftig vågerosion i botten som kan vara skadligt för efterbehandlingen. I vattenreningsprocessen genererades slam som lades i ett gam- Juni 2012 Dagbrottet i Kedträsk innan efterbehandling inleds. September 2012 Vid tömning av dagbrottet kalkades vattnet i flera omgångar. Vattnet samlades upp i bassänger i syfte att omhänderta slam samt kontrollera vattenkvaliteten. Januari 2013 Gråberg och material från industriplanen lades ned i det tömda dagbrottet med början i januari 2013 och avslutades i juni Maj 2013 De deponerade materialen täcktes av torv och ett cirka 0,5 m tjockt lager morän.

7 malt schakt vid dagbrottet och kvarvarande slam i bassängsystemet försågs med en bentonitplatta som täcktes av ett lager sandig morän (0,50-0,75 m). En moränbarriär konstruerades på slamdeponins uppströmssida i syfte att leda ytligt grundvatten runt slammet. Den väg som låg just söder om dagbrottssjön och som ledde till ett av schakten bedömdes också ha en potentiell miljöpåverkan. Materialet placerades också i dagbrottet, och schaktet täcktes sedan med en betongplatta och morän. Eftersom efterbehandlingen kom att omfatta betydligt större mängder gråberg och material från industriområdet än som antagits från början resulterade det i en vattenspegel som sträcker sig från det forna industriområdet och gråbergstippen, och bildar en sammanhängande vattenspegel med dagbrottsjön. Som sista steg i efterbehandlingsprocessen sker nu växtetablering som ska sörja för att erhålla en utveckling av en våtmarksvegetation och delar av området kommer med tiden förvandlas till myrmark. Om möjligt kommer även lavetablering att ske. Juni 2013 Området som tidigare varit dagbrott är nu fyllt med syrabildande material, kalk samt har försett med ett täckskikt. Juli 2013 Likväl som att vattenkvaliteten följdes togs kontinuerligt jordprover som analyserades dels i fält men även i laboratorium. Oktober 2013 Efterbehandling av vattenbassänger som användes under reningsprocessen. September 2014 Efterbehandling av Kedträskområdet är avslutad. Uppföljningar på vattenkvaliteten samt ett arbete med att skapa biologisk mångfald kvarstår.

8 HORNTRÄSK metod: kvalificerad moräntäckning och förhöjd grundvattenyta Hornträskgruvan, i Skelleftefältet i nordöstra Västerbotten, är en gruva som har drivits under två perioder; och Efterbehandlingen av området, som gjordes i två omgångar med flera olika tekniker, bygger bland annat på kvalificerad morän täckning. En kvalificerad moräntäckning består vanligtvis av ett tät- och täcklager för att minimera mängden vatten och syre som tillåts tränga igenom. Man vill minimera nedträngning av syre eftersom svavelhaltigt material kan oxidera och således generera syraproduktion och metalltransporter. I detta exempel utgörs tätskiktet av en gummiduk. En svårighet med efterbehandlingen av Hornträskgruvan är att dagbrottet ligger i en sluttning. Efter att första efterbehandlingen som genomfördes 1996 inte lyckats fullt ut har ytterligare efterbehandling genomförts mellan 2005 och I Hornträskgruvan har bland annat morän packats i lager för Under 2007 påbörjades täckningsarbeten vid dagbrott E. Vegetation vid efterbehandlingens slutskede hösten 2012, vid dagbrott E. Här följer ett exempel på efterbehandling av Gula Källan en ytvattenkälla där syrabildande bergmaterial vittrade, och urlakade metaller löstes i det bräddande vattnet (dagbrott G och N).

9 Kartan visar: A Gråbergsupplag B Industriplan C Gula Källan E Dagbrott E G Dagbrott G N Dagbrott N A B E C N G att täcka underliggande material och för att erhålla rätt lutning på slänten. En bädd av alkaliskt material (imeryrester) har lagts ovanpå den packade moränen. Den har som uppgift att skydda tätskiktet, en gummiduk, som svetsas. Den skyddas i sin tur av en skyddsduk som fästes ovanpå. Ett dränerande lager grus lades sedan på duken för att det vatten som faktiskt letar sig igenom skyddsskiktet ska välja den enklaste vägen och rinna av via dränagelagret. På det har lagts ett cirka 1,5 meter tjockt lager av ospecificerad morän där gräs, buskar och i framtiden träd kan växa samt ett cirka 0,2 meter tjockt lager av näringsrikt rötslam för att växtlighet ska kunna etableras snabbt. Andra metoder som använts är selektiv schaktning och neutralisering med alkaliskt material samt höjning av grundvattenytan som i exemplet Gula Källan. Vall av packad morän anlades på berggrunden för att höja grundvattennivån i dagbrotten (dämningshöjd 1 m). Med hjälp av bergbult fästes ett lager av liner skyddat av flera lager geotextil samt en bentonitmatta för att täta skarvarna mellan dukarna och bergytan. Geotextilen och bentonitmattan täcktes med 1,5 meter tjockt lager av ospecificerad morän (täckskiktet) där gräs, buskar och träd ska kunna växa. Området återfylldes och avsläntades. Tidigare vittring av sulfidmaterial och metallutsläpp via ytvattnet till sjön från Gula Källan blev därmed åtgärdat.

10

11 Ständig utveckling Innovation, forskning och utveckling inom gruvteknik är inte begränsad enbart till utvinning och drift. Minst lika viktig är utvecklingen av nya kunskaper och tekniker om efterbehandlingen av gruvor. Boliden driver därför i samverkan med flera andra aktörer ett flertal forskningsprojekt vad gäller efterbehandling av sulfidhaltigt material, olika typer av jord- och vattentäckningar och biologisk mångfald. Forskning pågår också kring att använda restprodukter från annan industri i syfte att inhibera svaveloxidation, optimera tätskiktets egenskaper och att utveckla nya täckskikt. Restprodukter från till exempel pappersindustrin används redan idag som buffrande material för att höja ph och fastlägga metaller. Eftersom Boliden arbetar kontinuerligt med att utveckla nya alternativ för efterbehandling handlar många insatser vid äldre nedlagda gruvområden om att komplettera gårdagens tekniker för efterbehandling med metoder som bygger på dagens moderna kunskap om efterbehandling av gruvor. För Boliden är efterbehandlingen av gruvorna ett ständigt pågående arbete som hela tiden kan bli bättre. Målet är att alltid använda bästa tillgängliga teknik följt av en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av det arbete som har utförts.

12 tr.se