Projektet Georange. Georange och miljöforskningen. Beräknade kostnader. Georange Ideella Förening

Transkript

1 Projektet Georange Georange och miljöforskningen Projektägare: Georange Ideella Förening Period: 1 juli december 2011 Fem insatsområden En återkommande internationell mötesplats (EuroMineExpo) Ett nätverk av företag (Marknadsföring, kompetensförsörjning m m ) En ökad dialog (Markanvändningsfrågor) Miljöforskning Höja allmänhetens kunskap (Mineraljakten) Georange Ideella Förening Beräknade kostnader En samordnande intresseorganisation med sin främsta utgångspunkt i Sveriges malm- och mineraltillgångar. Föreningens huvudsakliga uppgift är att bredda synen på samhälls- och näringslivsutveckling kring gruv- och mineralindustrin, i syfte att skapa förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag. Medlemmar: Ett femtiotal privata företag, fackliga organisationer, kommuner och Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Internationell mötesplats Nätverk En ökad dialog Miljöforskning Folkbildning Projektledning/ gemensamma kostnader kkr kkr 500 kkr kkr 700 kkr kkr 1 2

2 Finansiering EU:s regionala strukturfonder AC och BD län Luleå tekniska universitet Umeå universitet Malå kommun Lycksele kommun Skellefteå kommun Tillväxtverket Sparbanksstiftelsen kkr kkr kkr kkr 150 kkr 150 kkr 600 kkr 60 kkr kkr Miljöforskningen Bakgrund: Vittring av sulfidmineral genererar lakvatten (oftast sura) med höga metallhalter Sura, metallhaltiga lakvatten GeoExpo Georange Public Site (GPS).. en fysisk plats lokaliserad till det nav som SGU:s mineralinformationskontor (i Malå) utgör för internationella och nationella besökare. Miljön erbjuder: Föreläsningsavdelning Interaktiva IT-miljöer Mineralsamling Geoteknik Gruvor i Sverige Geologiskt spännande miljöer Gruvhistorik Mineraljakt Temaavdelningar t.ex. kvinnor inom geologin, guld, betydelsen av metaller Målgrupper: Allmänhet Branschverksamma Företag inom besöksnäringen Lärare Lärarutbildare Amatörgeologer Foto:LTU 3 4

3 Georange och miljöforskningen Georange miljötestfält GEET Forskningsprojekt : Luleå tekniska universitet (LTU) Långtidsstudier av efterbehandling av pyritrik anrikningssand Användning av rötslam vid efterbehandling Efterbehandling av dagbrott Umeå universitet (UmU) Sekundära järnutfällningar som metallfälla Åtgärdsmetoder Torr (jord)täckning Galgberget, Falun Vattentäckning Stekenjokk Åtgärderna syftar till att förhindra syretillförsel och minska vattengenomströmningen Georange Environmental Test Site (GEET) Fokus på Kristinebergsområdet Ett av världens mest väldokumenterade gruvmiljöer Långa tidsserier (Bolidens kontrollprogram, MiMi, Georange Fas 1, m.m.) Publikationsdatabas - hemsidan + SGU Infrastruktur instrumentering, tekniker (Bergteamet AB) Betongceller för pilotskalestudier 5 6

4 Tidigare forskningsprojekt i området MiMi - Åtgärder mot miljöproblem från gruvavfall Mistra (Miljöstrategiska forskningsstiftelsen) ; 78 Mkr 6 universitet, Boliden, LKAB, flera konsultföretag Huvudsyfte: Utvärdera och vidareutveckla metoder för efterbehandling av gruvavfall Magasin 1 undersöktes intensivt av MiMiforskarna exempelvis effekterna av jordtäckning av anrikningssand. Georange EU Mål 1 ( ) - Miljöforskning: Pilotskalestudier av efterbehandling av gruvavfall (LTU/UmU) Anläggning av våtmark (SU) Utveckling av metod för ekologisk undersökning av recipienter (UmU/Natural History Museum, London) Sandmagasinen i Kristineberg GEET inte bara Kristineberg 7 8

5 Georange Testceller i pilotskala Länk till e-artikel (eller pdf för nedladdning) Georange publikationsdatabas Långtidsstudier av efterbehandling av sulfidhaltigt gruvavfall Lena Alakangas 9 10

6 Dissolved S concentration (mg/l) Förbättrad grundvattenkvalitet efter efterbehandling Rör F Efterbehandling av dagbrott PhD student Lucile Villain 1 dec- dec- dec- dec- dec- dec- dec- dec- dec- dec- dec- dec- dec- dec ph Det efterbehandlade dagbrottet Kimhedengruvan (Boliden Mineral AB) Pilotskaleceller Test av olika torrtäckningsmetoder Skyddsskikt Tätskikt Utrustning för provtagning av gaser och vatten Vattenkvalitet i recipienter och dagbrott Modell av vatten- och metallbalanser före och efter efterbehandling Geofysiska mätningar Tracerförsök Fe(II)/Fe(III) analys Anrikningssand 11 12

7 Användning av rötslam som tätskikt Doktorand: Peter Nason Påverkan på grundvattenkemin av spridning av rötslam på markytan. Effekter av åldring av rötslammet 1. Effektivitet av rötslam som tätskikt Kristineberg pilotskaleceller Lakvattenkemi Sedimentgeokemi 8 år efter täckning 2. Spridning i grundvatten av komponenter i rötslammet Kristineberg Magasin 1 rötslam för växtetablering (på skyddsskiktet) 6 grundvattenrör provtas 3. Åldring av rötslam Boliden Gillervattnet ytlig täckning Fyra sedimentprofiler i slam av olika ålder: 0-8 år. Undersökning i pilotskala av täckning med rötslam Sekundära järnutfällningar som metallfälla Betydelsen av sekundära järnutfälltningar för metallfastläggning studeras: Provtagning av utfällningar av olika ålder och från olika geokemiska förhållanden Kemisk analys av utfällningar och porvatten Mineralogisk karakterisering Strukturell karakterisering XRD, EXAFS (MAX-lab, Lund) 13 14

8 Sekundära utfällningar som metallfälla Fältprovtagning Strategiska gruvforskningsprogrammet PostDoc: Malin Lindegren Saxberget Kopparberg Kristineberg Garpenberg Zinkgruvan Vinnova 50 MSEK + Industrin 50 MSEK under åren Säkrad råvaruförsörjning genom prospektering Ökad konkurrenskraft genom utveckling av produktionsteknik Ökad kunskap i partikelteknologi inom gruvindustriella processer Resurseffektiv utvinning av basmetaller Minskad miljöbelastning vid gruvhantering Saxberget Provtagning Utflöde från det jordtäckta äldre sandmagasinet Utfällningsområde Vinnova - Minskad miljöbelastning vid gruvhantering Grunda sediment (Fe-hydroxider) Kväveläckage - 6,5 MSEK (LTU) Metallfastläggning i anrikningssand 3,8 MSEK (UmU) Vassbälte Utlopp ph 15 16