Utvärderingsrapport Georange

Transkript

1 Utvärderingsrapport Georange Av Anna Berg Jansson och Lars Lindblom, European Minds Sweden AB SIDA Utvärderingsansats Georange European Minds har sedan februari 2009 haft uppdraget som följeforskare i projektet Georange. Georange är ett omfattande projekt som uppvisar en något okonventionell struktur då det bygger på leverans från fem delprojekt (insatsområden), till vilka specifika mål och indikatorer kan kopplas SIDA Delprojekt - Internationell mötesplats Målet för delprojektet har varit att tillskapa en återkommande internationell mötesplats för gruv-och prospekteringsindustrin. I referensgruppen har representanter från Skellefteå kommun, Raw Material Group, Nolia, Centek och IUC Bothnia AB samlats SIDA Delprojekt - miljöforskning Målet för delprojektet har varit att i samverkan med relevanta utbildningar och forskningsinstitutioner utveckla gruv- och prospekteringsrelaterad miljöforskning i syfte att utveckla konkurrenskraftiga miljöteknikföretag. I delprojektets referensgrupp har representanter från Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Örebro universitet, Boliden Mineral AB, LKAB och Northland Resources samlats. Vidare har tre doktorander och två seniora forskare finansierats inom ramen för delprojektet SIDA Delprojekt - folkbildning Målet för delprojektet har varit att genom insatser riktade till folkbildningsinstitutioner och ungdomsskolan sprida kunskap i syfte att höja kunskapsnivån om geologi. I delprojektets referensgrupp har representanter från Boliden Mineral AB, SGU Mineralinformationskontor samt en amatörgeolog samlats SIDA Delprojekt - markanvändning/markfrågor Målet för delprojektet har varit att finna och visa på konstruktiva metoder där olika markanvändares intressen beaktas. Delprojektets referensgrupp har samlat representanter från Malå kommun, Lundin Mining, Swedish Geological AB, Länsstyrelsen Västerbotten, Sveaskog, Boliden Mineral AB, Norra Skogsägarna och Malå Sameby SIDA Projektorganisation erfarenheter och lärdomar Georange är ett omfattande projekt bestående av mål och aktiviteter inom ett antal olika områden vilka återspeglas i de respektive delprojekten. Därmed kan det också beskrivas som ett relativt komplext projekt både att driva och att utvärdera SIDA Horisontella kriterier jämställdhet, integration och mångfald och miljö Finansiären ställer krav på att projektets insatser ska bidra till en positiv utveckling gällande tre dimensioner av hållbar utveckling (ekonomisk, social och miljömässig), närmare bestämt på beaktande av de horisontella kriterierna jämställdhet, integration och mångfald samt miljö SIDA Vad betyder Georange för EU? En gruva leder inte med automatik till lokal och regional utveckling. Tvärtom visar forskning på en råvarans förbannelse som istället hämmar tillväxt och utveckling. Kampen om råvaran har hårdnat i världen och EU har därför tydliggjort en mineralstrategi för att ta upp kampen om viktiga naturresurser med syfte att säkra den europeiska industrins överlevnad och utveckling. Samtidigt så stiger efterfrågan på metaller mer än tillgången.

2 Utvärderingsansats Georange 1. Utvärderingsansats Georange European Minds har sedan februari 2009 haft uppdraget som följeforskare i projektet Georange. Georange är ett omfattande projekt som uppvisar en något okonventionell struktur då det bygger på leverans från fem delprojekt (insatsområden), till vilka specifika mål och indikatorer kan kopplas. Vår ambition med denna artikel är därför att presentera en sammanfattande beskrivning och diskussion av projektet i sin helhet. En mer detaljerad och specifik beskrivning av respektive delprojekt (process, resultat och måluppfyllelse) presenteras istället i ett antal fristående artiklar. Detta sätt att rapportera erbjuder därmed en möjlighet att diskutera dels projektet i sin helhet och dels varje delprojekt för sig. Syftet med denna artikel är att beskriva det anslag som formulerats för uppdraget och de insatser och aktiviteter som genomförts av utvärderarna (följeforskarna), dess syfte och resultat. Därefter följer en övergripande analys och en presentation av ett antal för projektet övergripande framgångsfaktorer. Artikeln inleds dock med en kortfattad beskrivning av projektet (mål, indikatorer och förväntade effekter). Projektet GEORANGE Ideella Förening är en samordnande intresseorganisation med sin främsta utgångspunkt i Sveriges malmoch mineraltillgångar. Föreningens huvudsakliga uppgift är att bredda synen på samhälls- och näringslivsutveckling kring gruv- och mineralindustrin, i syfte att skapa förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag. Som ett led i förverkligandet av dessa ambitioner driver föreningen sedan 2008 projektet Georange, medfinansierat av EU:s Regionala fond. Projektets mål är att: - stärka regionens konkurrenskraft såväl internationellt som nationellt vad gäller gruv- och mineralindustrins teknik- och tjänsteutveckling - tydliggöra regionen som Europas ledande gruv- och mineralprovins - bidra till ett diversifierat tjänsteutbud som attraherar både män och kvinnor - utforma metoder där samverkan utvecklas mellan aktörer som hanterar målkonflikter Målen förväntas uppfyllas via genomförandet av följande fem delprojekt (nätverk/insatsområden) med respektive delmål: - Delprojekt mötesplats: att tillskapa en återkommande internationell mötesplats för gruvoch prospekteringsindustrin - Delprojekt nätverk: forma och stärka ett fungerande nätverk av företag, akademi och offentliga aktörer - Delprojekt markfrågor: finna och visa på metoder för konstruktiva och utvecklande metoder där olika markanvändares intressen beaktas - Delprojekt miljöforskning: i samverkan med relevanta utbildnings- och forskningsinstitutioner utveckla gruvoch prospekteringsrelaterad miljöforskning i syfte att utveckla konkurrenskraftiga miljöteknikföretag - Delprojekt folkbildning: genom insatser riktade till folkbildningsinstitutioner och ungdomsskolan sprida kunskap i syfte att höja kunskapsnivån om geologi 2

3 1. Utvärderingsansats Georange De indikatorer som anges som mått på uppfyllelse i ansökan är följande: Indikator Antal Antal företag som deltar i projektets aktiviteter 120 Antal skapade arbeten med forskarkompetens 20 (10 män, 10 kvinnor) Antal nystartade företag 25 (20 män, 5 kvinnor) Internationell mässa 2 Strategiskt nätverk universitet/n-liv/offentlighet 1 Strategiskt nätverk av markanvändare 1 Metodutveckling för samverkan markanvändare 1 Riktade insatser till folkbildningsinstitutioner 10 Seminarier inom relevanta områden 8 Medverkan till nya affärskontakter nat/reg 15 Medverkan till nya internationella affärskontakter 15 Vidare förväntas projektet ge följande effekter efter projekttiden: - en ökad samverkan mellan de företag som berörs av projektet - Georange Environmental Test Site (GEET) bidrar till en förbättrad tillgång av forskningsresultat för regionens företag - En ökad internationalisering av regionens företag - Fler kvinnor söker sig till branschen - Det befintliga näringslivet ska, genom klustersamverkan, skapa såväl tillväxt som nybildning av företag i regionen med inriktning mot både nationell och internationell marknad - Utveckla nya former av samråd för aktörer som hanterar målkonflikter - Miljöanpassade produkter för branschen I ansökan anges även ett antal förväntade verksamheter efter stödperiodens slut: - ett väl etablerat och förankrat nätverk av företag, akademi och offentliga aktörer som tillsammans utformar strategier för hållbar tillväxt - ytterligare 25 företag kopplade till gruv- och mineralbranschen har startats i regionen - den internationella kompetensen bland regionens företag har ökat - antal sysselsatta inom företag relaterade till gruv- och mineralbranschen har ökat med 15 % - en återkommande internationell kombinerad fackmässa och konferens genomförs i norra Sverige - GEET lever vidare i egen regi - Den geologiska kunskapen har ökat i grundskolan 3

4 1. Utvärderingsansats Georange När det gäller projektorganisationen har denna bestått av en styrgrupp, tillika styrelse i den ideella föreningen, och referensgrupper för de respektive delprojekten. Dessa referensgrupper har fungerat som en slags styrgrupper för respektive delprojekt. Vidare har arbetet i respektive referensgrupp letts av en ordförande/företrädare som, i de fall styrgruppen efterfrågat detta, företrätt delprojekten vid styrgruppsmöten. Utvärderingsansats- och insatser Med utgångspunkt i European Minds övergripande modell för lärande utvärdering (följeforskning) har ansatsen för projektet Georange varit att; löpande återföra iakttagelser, progression och resultat inom såväl som mellan de fem delområdena och genom detta bidra till att säkerställa att projektet som helhet resulterar i en sammanhållen och långvarig effekt för utvecklingen av Georanges verksamhet. Med anledning av projektets många och varierande indikatorer samt de omfattande och olika målgrupperna (intressenterna) har vi i vår roll som utvärderare även haft ambitionen att följa upp olika indikatorer på såväl delprojektssom övergripande nivå, samt hur intressenter och målgrupper aktiverats och engagerats. Konkret innebär detta att de insatser som genomförts avsett att fokusera följande: - att mål och resultatprocess utvärderats löpande mha relevanta indikatorer - att främja kunskapsöverföring inom och mellan delprojektets fem områden - att de fem delområdens gemensamma nämnare nätverk och partnerskap definieras, etableras, nyttjas och utvecklas för att nå långsiktig framgång och strukturella effekter utanför projektets räckvidd - intressentuppföljning av de olika målgruppernas deltagande och engagemang De huvudsakliga insatserna har bestått av: - deltagande vid styrgruppsmöten - deltagande vid seminarier och event anordnade av projektet - enkät till delprojektansvariga - process-/utvärderingsmöten med delprojektansvariga - regelbundna möten och intervjuer med projektledning och projektadministratör - intervjuer med representanter för projektledning och respektive delprojekt - löpande genomgång av projektets interna dokumentation och uppföljning Utvärderingen kan beskrivas som bestående av två huvudsakliga faser under vilka ett antal mer avgränsade insatser genomförts. Under hela processens gång har löpande insatser i form av regelbundna möten med projektledning, genomgång av intern dokumentation och uppföljning samt deltagande på ett urval projektaktiviteter (event, seminarier etc.) genomförts. Ovan nämnda faser och insatser beskrivs mer utförligt nedan. 4

5 1. Utvärderingsansats Georange Skapa förståelse för projektet och dess organisation Den inledande fasen ägnades åt insatser som syftade till att skapa en relation till och förståelse för projektet. Under denna period lades den mesta tiden på att delta vid möten (projektgrupp, styrgrupp) samt på att regelbundet träffa projektledaren för att diskutera förståelse och organisation. Inledningsvis genomfördes även insatser med syftet att åskådliggöra projektets logik, d v s kopplingen mellan resurser, aktiviteter, mål och effekter. Under denna fas blir det tydligt att projektet bygger på leverans från fem olika delprojekt (insatsområden), vart och ett till större eller mindre omfattning organiserade i form av nätverk. I två av dessa (delprojekt miljöforskning och delprojekt mötesplats) är de drivande aktörerna till största del finansierade av projektet medan det i övriga delprojekt i stor utsträckning handlar om att nyttja aktörerna från deras befintliga positioner inom kommun, näring och akademi. Under den inledande fasen genomfördes även en enkätundersökning och ett process-/utvärderingsmöte med företrädare för de respektive delprojektens referensgrupper. Dessa beskrivs nedan. Enkätundersökning Enkätundersökningen genomfördes i augusti/september 2009 och behandlade fyra övergripande frågeområden; intressenter/förväntningar, mål/måluppfyllelse, normer/roller/värderingar och övrigt. Syftet med enkäten var att få ett grepp om de olika delprojektens uppfattning om sina respektive intressenter, om förankring, delaktighet och progress samt om eventuella svårigheter eller intressanta synpunkter på projektet. Resultatet visar att företrädarna för de respektive delprojekten vid denna tidpunkt, d v s relativt tidigt i processen, hade en förhållandevis tydlig bild av intressenternas förväntningar; det handlar bland annat om att generera långsiktiga resultat, både för bransch och akademi (delprojekt miljöforskning), metoder (delprojekt markfrågor) ökad företagsutveckling och tillväxt (delprojekt nätverk, delprojekt markfrågor) och ökad kunskap hos allmänheten (delprojekt folkbildning). Man kan i ett par svar ana att utgångspunkten i intressentanalysen är att intressenterna är desamma som de aktörer som ingår i de aktuella nätverken, d v s de grupperingar som byggts för respektive delprojekt. Med anledning av detta har vi haft ambitionen att, under processens gång, diskutera denna fråga vidare med företrädare för de olika delprojekten. Enkäten visade också att uppfattningen om hur de olika intressenternas förväntningar ska uppfyllas till viss del varierade. I svaren hänvisas i flera fall till delprojektets målsättningar d v s att om delmålen uppfylls så uppfylls också intressenternas förväntningar. Sätten att verifiera graden av uppfyllelse beskrivs enligt de svarande kunna ske antingen genom att delprojektet/nätverket själv utvärderar medan delprojekt mötesplats uppgav att andra måste utvärdera detta. I ett fall (delprojekt markfrågor) svarade man att det inte är rimligt att tro att alla intressenters förväntningar kan uppfyllas, eftersom frågan är både stor, komplex och svår. I ett annat fall (delprojekt nätverk) resonerar man om problematiken att verifiera uppfyllandet av förväntningar/förväntade effekter under projektets genomförande då; effekten av nätverkandet förmodligen märks långt senare eftersom aktörerna troligtvis kryper in i interna affärsrelationer när kontakten väl etableras. 5

6 1. Utvärderingsansats Georange På temat målsättningar visade enkäten att de flesta delprojekten vid denna tidpunkt hade en bra uppfattning om de egna målen och vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå dessa. I ett par fall är dock beskrivningen relativt sparsam och redovisas i punktlista. Delprojekt miljöforskning uppvisar redan vid denna tidpunkt en både omfattande och tydlig måloch aktivitetsplan. Hos delprojekt nätverk och markfrågor finns viss tveksamhet kring vem som ansvarar för att mål och aktiviteter utförs. I dessa fall handlar det om att en slutgiltig genomförande plan ännu inte beslutats och att det därför inte gått att fördela ansvarsområdena. Resultatet av de frågor som behandlar roller, normer och värderingar visar att de tankar om vilka roller som finns inom de olika delprojekten/nätverken varierar från helt klara (delprojekt miljöforskning) till mer svepande. Skälet till denna skillnad står att finna i svaren på tidigare frågor, d v s att ett par av delprojekten ännu inte klarat ut den slutgiltiga målstrukturen och ansvarsfördelningen och därför inte kunnat fördela ansvar och roller. Som utvärderare identifierade vi detta som ett viktigt område att bevaka över tid då en alltför sen hantering av detta med stor sannolikhet leder till kraftiga förskjutningar av nätverkens aktiviteter och resultat. Även delprojektens uppfattning om det egna läget varierar något. Delprojekt mötesplats, nätverk och folkbildning uppges gå enligt plan medan delprojekt markfrågor fortfarande väntade på att besluta om den slutgiltiga projektplanen. Delprojekt miljöforskning arbetade i stort enligt plan men vissa förseningar har drabbat delprojektet p.g.a. svårigheter att rekrytera doktorander. När det gäller framgångsfaktorer definierar företrädarna vid tidpunkten för enkäten sådana både på en mer övergripande nivå, t ex trenden, de tydliga behoven, det allmänna positiva läget för branschen i stort, såväl som mer konkreta, t ex aktörernas långa och breda erfarenheter, de goda kontakterna, eldsjälarna. Några anger även utmaningar och risker för genomförandet av sina delprojekt, t ex när det gäller omvärldens utveckling vilket illustreras i följande citat. Den rådande lågkonjunkturen och depressiviteten som finns kan leda till svårigheter med sponsorer och att företag av ekonomiska skäl väljer att avstå deltagande (representant delprojekt mötesplats). I ett fall anges också själva konstruktionen av nätverken/delprojekten, d v s denna typ av virtuell organisation där resurserna i första hand finns utanför projektet, kunna utgöra en risk för kontinuitet och handlingskraft över tid. Gruppen består av personer verksamma i nyckelfunktioner. Alla har svårt att avsätta den tid som krävs för möten, faktainsamling och dokumentation (representant delprojekt markfrågor). 6

7 1. Utvärderingsansats Georange Process-/utvärderingsmöte I oktober 2009 genomfördes ett utvärderingsmöte med företrädarna för de olika delprojekten. Syftet med denna aktivitet var dels att få till stånd en generell diskussion kring projektet (hur går det? vad är intressant? vilka frågor finns?), dels en mer specifik genomgång av läget i respektive delprojekt. När det gäller projektet som helhet diskuterade projektledare Lennart Gustavsson gränssnittet mellan föreningen Georange och projektet Georange. Han menade att det inte finns något egenvärde i att utveckla föreningen men att ägarskapet av projektet ändå påverkar föreningens status i branschen beroende av vilka resultat projektet producerar. Han lyfte också fram det faktum att föreningen fått en viktig roll när det gäller att föra upp viktiga frågor, såsom ex. miljöfrågorna, återställningsproblematik, motstridiga intressen m.m., på agendan samt föreningens erfarenhet att samla aktörer kring olika teman, som en fördel. Under mötet diskuterades även hur nya typer av medlemmar strömmar till föreningen vilket ses som en effekt av att projektet innebär att många goda bärare av varumärket Georange kommit till då många av företrädarna för de olika referensgrupperna har hög status inom bransch och akademi. Det förs också fram att Georange genererat ett stort medialt utrymme, att man syns överallt. När det gäller de olika delprojektens koppling till varandra menar vissa att detta sker per automatik medan andra menar att projektet bemannas av kunniga eldsjälar som är fullt upptagna på sina respektive håll vilket gör det svårt att få ihop gruppen/nätverket. En person menar att detta i sin tur gör det svårt att bära fram frågor och funderingar inom det egna delprojektet i mötet med övriga. Sammanfattningsvis resulterar process-/utvärderingsmötet i följande bild av nuläget i de respektive delprojekten. Delprojekt miljöforskning: Delprojektets inledande problem med att rekrytera folk till forskningsverksamheten vid Umeå universitet är avvärjda och doktoranderna vid Luleå tekniska universitet är i full gång. Vidare redovisas samverkan både med bransch men också internt inom projektet, närmare bestämt med delprojekt nätverk och delprojekt folkbildning. En databas är utvecklad och igångsatt bland annat i samarbete med SGU som förfogar över en mängd publikt material. Andra intressanta punkter som lyfts fram är att man blivit kontaktade av ett holländskt institut som arbetar med vattenrening och finansierar forskningsprojekt. Företrädaren för delprojektet planerar en resa till Saskatchewan för att besöka ett universitet där. Avslutningsvis uttalas en tydlig ambition att komma ut till omgivande samhälle med de resultat som produceras inom delprojektet. Delprojekt folkbildning: En rad idéer har spånats fram, bland annat en så kallad geologistig. Man diskuterar att man vill genomföra aktiviteter som är bra för skolorna samt något som är regionöverskridande. Vid tidpunkten för mötet planeras en aktivitet för lärare i Västerbotten där projektet ska visa upp nytt material vilket i sin tur förväntas öka intresset för Mineraljakten (se eller www. georange.se). Diskussioner förs även kring hur man ska lyfta fram Mineraljakten på den mässa (Euro Mine Expo) som planeras inom ramen för delprojekt mötesplats. Det faktum att Mineraljakten från och med hösten 2009 kommer att hanteras (organisation, ledning, marknadsföring) från Malå anses bra för både regionen och långsiktigheten. Det faktum att många områden i regionen inte är prospekterade och undersökta innebär att det finns mycket att göra i regionen. Ansvarig för delprojektet uttalar en viss svårighet att samla gruppen men menar samtidigt att det trots allt fungerar hyggligt på grund av engagerade personer. 7

8 1. Utvärderingsansats Georange Delprojekt markfrågor: Diskussionen tyder på att de intressen som hanteras inom delprojektet (nätverket) spänner över både nationella och internationella särintressen. Gruppen är överens om att man vill arbeta för att ersätta det gamla synsättet om att någon vinner och någon förlorar i denna typ av processer med en ingång till samsyn och samverkan i syfte att skapa vettiga kompromisser. Området anses vara viktigt och bli än mer viktigt i takt med den utveckling som sker inom gruv- och prospekteringsindustrin. Konkret vill man arbeta för att göra en slags checklista som omfattar processerna för ett gott samrådsförfarande i dessa frågor. Detta arbete är vid tidpunkten för mötet påbörjat och de aktiviteter som planeras är inriktade på att ge ytterligare kött på benen via teori samt att färdigställa produkten. Man undersöker möjligheterna att ta hjälp av en extern resurs för att färdigställa dokumentet. Ansvarig för delprojektet känner inte till någon annan grupp/nätverk som arbetar med dessa frågor. Forskning finns men den är i huvudsak inriktad på en intressegrupp d v s utgår från särintressen. Till skillnad från detta är delprojektets arbete flerdimensionellt då det hanterar både demografiska, regionalpolitiska, miljömässiga och intressemässiga dimensioner. Man är överens om att ett stort behov finns men också om att denna typ av arbete är resurskrävande och man strävar därför att hitta strategiska samverkansparter t ex på regional nivå. Delprojekt mötesplats och nätverk: En internationell mässa (Euro Mine Expo) planeras i samverkan med Nolia till 6-8 juni Då mässan anses vara ett konkret sätt att nätverka har man tagit beslutet att från och med nu slå samman dessa delprojekt, d v s att integrera dem i ett delprojekt. När det gäller mässan uppges det då rådande konjunkturläget som positivt. En rad olika arrangemang planeras i samband med mässan med syftet att fullt ut ta tillvara nätverksaspekter. Vidare kommer projektet att marknadsföras i en egen monter under mässan och här ges också möjligheter för respektive delprojekt att visa upp sig. Man anser det särskilt viktigt att kunna visa upp särskilt konkreta och intressanta resultat. Under mötet förs en diskussion om mässans målgrupp d v s vilka som ska lockas dit. Ska mässan ses som en branschmässa eller som en allmän mässa där studenter med flera bjuds in. Frågan diskuteras under mötet men gruppen är inte enig i frågan. Resultat och måluppfyllelse Som illustrerats ovan fokuserade de inledande insatserna inte i någon större utsträckning måluppfyllelsen visavi i ansökan uppställda indikatorer. Skälet till detta var att de flesta av dessa är uttryckta som kvantitativa mått vilka hänför till hela projektperioden (antal nya företag, antal nya arbetstillfällen osv). Dessa teman har därför genomsyrat den senare delen av utvärderingsprocessen via möten med projektledning och styrgrupp, intervjuer med projektledning och representanter för respektive delprojekt samt genomgång av viss intern dokumentation. 8

9 1. Utvärderingsansats Georange Intervjuer Under försommaren 2011 genomfördes intervjuer med projektledning samt med representanter för de respektive delprojekten. Intervjuerna fokuserade följande huvudteman; projektstart, projektorganisation, nuläge, genomförda aktiviteter, resultat och upplevd nytta med fokus på dels övergripande mål och dels för delprojektet specifika mål och indikatorer, horisontella kriterier, lärande och långsiktighet. Sammanfattningsvis visar intervjuerna att man inom samtliga delprojekt genomfört aktiviteter av vilka, enligt vår bedömning, majoriteten är kopplade till de mål som satts upp för respektive delprojekt. Arbetssätt och process skiljer sig dock åt mellan de olika delprojekten (för en mer utförlig diskussion se fristående artiklar). Samtidigt tyder intervjuerna på att de övergripande mål som formulerats för projektet inte har diskuterats i någon stor utsträckning i de respektive delprojekten. När det gäller jämställdhet och integration framträder ingen tydlig bild av aktiviteter kopplade till dessa teman. Inom delprojekt folkbildning och mötesplats/nätverk beskriver dock intervjupersonerna hur man diskuterat jämställdhet under processens gång. Representanter för delprojekt miljöforskning menar att det faktum att majoriteten av de forskare som finansierats av projektet är kvinnor är ett sätt att uppfylla mål kopplat till jämställdhet. Ett antal, för projektet övergripande, aktiviteter har också utgått från detta tema. För en utförligare diskussion av de horisontella kriterierna se artikeln Horisontella kriterier jämställdhet, integration och mångfald och miljö. Vid tre tillfällen har samtliga delprojekt och projektledning samlats för att diskutera och redovisa respektive delprojekts arbete. Intervjuerna tyder på att dessa stormöten varit uppskattade och att de också har resulterat i ett visst internt lärande då man fått insyn i, diskuterat och lärt av varandras arbete. Beskrivningar av hur man fått idéer av varandra och hur intressanta diskussioner uppstått mellan representanter för de olika delprojekten är uttryck för detta. Samtidigt uppger några att det, just därför, hade varit fördelaktigt om fler sådana stormöten genomförts under projekttiden. Under intervjuerna illustreras också hur en bärande idé i projektet varit att genomföra och medverka vid offentliga seminarier, konferenser och event (se för att ur ett strategiskt perspektiv marknadsföra både varumärket, projektet och branschen. Löpande träffar och samtal med projektledning Vid sidan av de i tid mer avgränsade insatser som beskrivits ovan har kontinuerliga träffar med projektledningen möjliggjort en löpande uppföljning och återföring. Träffarnas innehåll har utvecklats över tid; från att initialt ha varit viktigt för att förstå projektet, dess organisering och upplägg till att mer diskutera dess utveckling och de erfarenheter som både projektledning och utvärderare fått via sitt deltagande i projektet. I dessa samtal har det rymts både frågor och svar, både utvärdering och utveckling. I allt väsentligt har vi i vår roll som strävat efter att vara så närvarande i projektet som möjligt genom att löpande bidra med såväl objektiva data/erfarenheter som med frågeställningar och förslag kring projektet, dess innehåll och genomförande. 9

10 1. Utvärderingsansats Georange Denna typ av samtal ska, och har också, innehållit både kritiskt granskande inslag och en dialog om förbättringsinsatser. Det är också vår uppfattning att detta har varit tillgodo för projektet. Vår ambition med dessa möten/samtal har också varit att förankra följeforskningsinsatserna över tid så att de upplevts som ett naturligt inslag i projektets genomförande. Vi har dock upplevt att situationen med en projektorganisation som i allt väsentligt baseras på virtuella, geografiskt spridda delprojekt/nätverk krävt särskilda insatser från följeforskarna för att ge insatsen en rimlig förankring. Redan tidigt i processen har vi strävat efter att skapa samtal/diskussioner med utgångspunkt i de kvalitativa effekter som anges i den ansökan som ligger till grund för projektet, såsom t ex ökad samverkan, ökad internationalisering, jämställdhetsperspektivet och projektets bidrag till regional utveckling och tillväxt. Skälet till att vi haft ambitionen att lyfta fram dessa teman tidigt i processen är att de mer stor sannolikhet, i alla fall delvis, uppnås via processer som pågår vid sidan av gängse projektaktiviteter och därför kan vara svåra att mäta. Vår ambition som utvärderare har därför varit att genom att löpande diskutera uppfattningen om projektets bidrag till att skapa dessa effekter hoppas, kompletterat med övriga insatser, ha bidragit till att förenkla, tydliggöra och utveckla insamlingen av nödvändiga verifikationskällor och till ett organisatoriskt lärande kring hur effekter åstadkommes. Laven i Malå som fått stå modell för Georange logo 10

11 1. Utvärderingsansats Georange Analys och slutsatser Som nämndes inledningsvis presenteras här en övergripande analys av projektet i form några sammanfattande kommenterar kring delprojekten och dess måluppfyllelse samt en diskussion av måluppfyllelsen av de för projektet övergripande målen. En mer detaljerad beskrivning av de respektive delprojekten presenteras i de fristående artiklarna. De fem delprojekten - process och inriktning De insatser som genomförts i utvärderingssyfte visar att de olika delprojekten, och därmed också projektet i sin helhet, kom igång relativt snabbt och att arbetet sedan löpt på utan några större hinder på vägen. Inom delprojekt miljöforskning hade man inledningsvis problem med att rekrytera forskare. Detta avvärjdes dock relativt snabbt och hanterades även senare i processen genom att ansöka om en förlängning av projektet så att de processer som påbörjats skulle hinna avslutas inom projektets ramar. Vid de tidiga insatserna väcktes en viss oro då ett par av delprojekten inte uppvisade en tydlig målstruktur. Farhågan var att detta i värsta fall skulle orsaka kraftiga förskjutningar av delprojektets aktiviteter och resultat. Vi kan dock konstatera att samtliga delprojekt löpt på utan någon allvarligare fördröjning. Inom ramen för dessa delprojekt har också en rad aktiviteter genomförts vilka i huvudsak uppvisar en logisk koppling till respektive delmål närmare bestämt; att skapa en återkommande internationell mässa för gruv- och prospekteringsindustrin (delprojekt mötesplats), samt forma och stärka ett fungerande nätverk av företag, akademi och offentliga aktörer (delprojekt nätverk), att finna och visa på metoder för konstruktiva och utvecklande metoder där olika markanvändares intressen beaktas (delprojekt markfrågor), att i samverkan med relevanta utbildnings-och forskningsinstitutioner utveckla gruv- och prospekteringsrelaterad miljöforskning i syfte att utveckla konkurrenskraftiga miljöteknikföretag (delprojekt miljöforskning) och genom insatser riktade till folkbildningsinstitutioner sprida kunskap i syfte att höja kunskapsnivån om geologi (delprojekt folkbildning). Det finns dock en del frågetecken kring den inriktning som valts i delprojekt folkbildning, och till viss del även inom delprojekt mötesplats, som vi vill kommentera. När det gäller delprojekt folkbildning formulerades inledningsvis en ambition om att öka kunskapen om geologi hos allmänheten. Under processens gång har vi även uppfattat en intention hos projektledningen att höja medvetenheten om gruvbranschen som en motor för regional utveckling och så att säga väcka intresset för gruvors betydelse på regional, nationell och europeisk nivå. Vidare har den dialog som förts under projekttiden resulterat i ett slags konstaterande om att det behövs en kompetensförstärkning på politisk nivå, och då både på den nationella och den europeiska arenan, gällande gruv- och mineralindustrin. Detta för att Sverige ska kunna bibehålla sin position på marknaden. 11

12 1. Utvärderingsansats Georange Vi kan dock konstatera att de satsningar som gjorts inom ramen för delprojekt folkbildning inte svarar mot denna strävan då de i huvudsak riktats mot skolan. Aktiviteterna ligger alltså på en annan nivå. Den målformulering som ligger till grund för delprojektet, d v s att genom insatser riktade till folkbildningsinstitutioner och ungdomsskolan sprida kunskap i syfte att höja kunskapsnivån om geologi, kan visserligen ses som en slags avgränsning mot utbildningssystemet. Detta svarar dock inte mot den uttalade önskan att möta behovet av bildning/kunskapshöjning på en nationell och en europeisk arena. En sådan satsning kräver mer resurser och ett arbete som fokuserar andra strukturer, sammanhang och processer än de aktiviteter som genomförts under projekttiden. Det event som arrangerades vid Grand Hotel i Stockholm i början av 2011 (se artikel nätverk) kan också ses som ett uttryck för denna insikt och vilja. Vår slutsats är dock att delprojektets satsning på folkbildning i huvudsak fokuserat en annan nivå, och att dessa inte på ett direkt sätt kopplar mot en mer allmän kunskapshöjning på de nivåer vi uppfattar att projektet som helhet strävat mot och även riktat en del aktiviteter gentemot. Vidare vill vi också påpeka en viss motsägelse i det faktum att man i samband med den internationella mässa som genomförts (Euro Mine Expo) tog beslutet att profilera mässan som en branschmässa genom att rikta inbjudan till branschen och akademin. Enligt vår mening hade detta varit ett lämpligt tillfälle att bredda kunskaperna och intresset för branschen. Nätverk och partnerskap När det gäller de fem delprojektens gemensamma nämnare nätverk och partnerskap så är en övergripande slutsats att det inom samtliga delprojekt pågått samverkan och nätverkande både internt inom projektet men också med företag/bransch, myndigheter, redan befintliga nätverk etc. (se fristående artiklar). Vi kan också konstatera att man inom vissa av delprojekten relativt tidigt kommit ut till omgivande samhälle med resultat/budskap. Ett exempel på detta är delprojekt miljöforskning som redan 2009 genomförde det publika eventet Vad händer inom gruvrelaterad miljöforskning. Dessa processer kan därför sägas illustrera en styrka i projektet. Vår bedömning är också att en bärande idé i projektet varit att genomföra och medverka vid offentliga seminarier, konferenser och event vilket utifrån ett spridningsperspektiv illustrerar en styrka i projektet. Projektorganisation och styrning De inledande insatserna som syftade till att skapa en förståelse för projektets logik och organisation visar att projektet uppvisar en något okonventionell struktur och baseras på en i stor utsträckning virtuell projektorganisation. Redan tidigt i processen kunde vi därför identifiera att det i detta projekt, till skillnad från projekt med ett tydligt gränssnitt mellan aktörer som är projektfinansierade och projektorganiserade, finns både en utmaning och en stor fördel; utmaningen är att hitta vägar att kunna komma åt aktörernas insats i den utsträckning som behövs för att nå målen i de delprojekt där aktörernas insats är av ideell art. Fördelen å andra sidan är att man, under förutsättning att utmaningarna kan hanteras på ett relevant sätt, bygger en långsiktighet och hållbara resultat inom och mellan reguljära organisationer och verksamheter snarare än att bygga parallella strukturer som ofta får problem med ägarskap och förankring efter projektets slut. När det gäller långsiktighet i de resultat som uppnåtts finns det enligt vår bedömning en del exempel som tyder på just detta. Ett sådant är den internationella mässa som sjösatts via samverkan mellan Georange och Nolia. Även de nya samarbeten som inletts som ett resultat av projektet, såsom t.ex. det mellan Luleå tekniska universitet och föreningen Geologins dag, kan betraktas som uttryck för detta. 12

13 1. Utvärderingsansats Georange En styrka i projektet är också att projektledaren tidigt i processen på ett tydligt sätt styrde in på frågor kopplat till bland annat långsiktighet genom att be samtliga delprojekt fundera över och redovisa hur man skulle arbeta för att trygga detta. Det faktum att den ideella föreningen är så tätt kopplat till projektet anses också vara något som tryggar mer långsiktiga resultat och effekter. Detta illustreras i följande citat. Att hänga på projektet på en ideell förening är väldigt bra tycker jag, mycket begåvat... Andra EU-projekt jag varit med i har istället handlat om att rigga ett team men då försvinner ofta resultatet i samband med att projekttiden tar slut. I det här fallet tror jag att projektets resultat kommer att leva så länge föreningen lever Samtidigt finns det också några delprojekt där mer långsiktiga resultat ännu inte tryggats fullt ut. Ett exempel på detta är delprojekt markfrågor som visserligen uppvisar ett mycket konkret resultat i form av ett dokument innehållande guidelines för markfrågor (se artikel delprojekt markfrågor) men där man ännu inte löst frågan om ägandeskap/ansvar efter projektets slut. Den ekonomiska skevhet som finns i projektet, då delprojekt miljöforskning fått den största delen av resurserna, har enligt vår bedömning inte fått en alltför negativ påverkan. De intervjuer som genomförts visar att alla känt att de haft en plats i projektet, att man så att säga varit en viktig pusselbit i projektet som helhet. Samtidigt lyfts en del frågetecken kring de resultat som delprojekt miljöforskning uppvisar då det är svårt att vid projektavslut avgöra vilka effekter de satsningar som gjorts kommer att få på längre sikt. Vår tolkning är att detta delvis är ett uttryck för att de olika delprojekten varit så pass fristående från varandra. Detta talar också för att det varit fördelaktigt att samla samtliga delprojekt vid fler tillfällen. Avslutningsvis kan vi konstatera att projektet drivits av en erfaren och kompetent projektledare med goda kontakter inom branschen samt uppvisat en god projektadministration (se artikel Projektorganisationer erfarenheter och lärdomar ). Uppfyllelse av övergripande projektmål Som nämnts ovan ska de för projektet övergripande målen levereras via de fem delprojekten, närmare bestämt via realiserandet av deras respektive delmål. Då samtliga delprojekt i stort också genomfört aktiviteter som kopplar till de delmål som formulerats är vår bedömning att projektet uppvisar en god måluppfyllelse kopplat till tre av de övergripande projektmålen. När det gäller målet att stärka regionens konkurrenskraft såväl internationellt som nationellt gällande gruv- och mineralindustrins teknik- och tjänsteutveckling uppvisar projektet en rad aktiviteter som spänt över både den nationella och den internationella arenan. Exempel på detta är det samarbete och den forskning som skett inom ramen för delprojekt miljöforskning samt de kontakter som knutits i samband med den internationella mässan (Euro Mine Expo). Ett annat är det arbete som gjorts inom delprojekt markfrågor där man tagit fram guidelines och en metod för samråd för både svenska och utländska intressenter. När det gäller målet att stärka regionens konkurrenskraft såväl internationellt som nationellt gällande gruv- och mineralindustrins teknik- och tjänsteutveckling uppvisar projektet en rad aktiviteter som spänt över både den nationella och den internationella arenan. Exempel på detta är det samarbete och den forskning som skett inom ramen för 13

14 1. Utvärderingsansats Georange delprojekt miljöforskning samt de kontakter som knutits i samband med den internationella mässan (Euro Mine Expo). Ett annat är det arbete som gjorts inom delprojekt markfrågor där man tagit fram guidelines och en metod för samråd för både svenska och utländska intressenter Ett annat övergripande mål har varit att tydliggöra regionen som Europas ledande gruv- och mineralprovins. Även här kan vi konstatera att en rad aktiviteter genomförts i syfte att lyfta fram regionen. Ett exempel är miljöforskningsstationen GEET (Georange Environmental Testsite) som syftar till att skapa en mötesplats för forskare, konsulter och gruvbolag (både etablerade och nya mindre bolag) och möjliggöra utbyte av resultat, erfarenheter och idéer. Även den internationella mässa som genomförts (Euro Mine Expo) kan antas ha främjat tydliggörandet av regionen (se artikel mötesplats). På samma sätt kan vi konstatera att det övergripande målet att utforma metoder där samverkan mellan aktörer som hanterar målkonflikter utvecklas kan sägas vara uppfyllt. I detta fall finns det ett mycket konkret resultat i form av det dokument som tagits fram och den metod som formulerats i delprojekt markfrågor (se fristående artikel). Utmaningen här blir dock att se till att dokumentet tillämpas och utvecklas även i framtiden. Som nämndes ovan kan vi däremot inte se några tydliga resultat som pekar på att projektet bidragit till ett diversifierat tjänsteutbud som attraherar både män och kvinnor. Inom ramen för projektet har man strävat efter att belysa temat jämställdhet i gruvbranschen via föreläsningar/seminarier och i två av delprojekten har man också reflekterat över sitt arbete utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dessa insatser har väckt en medvetenhet om dessa frågor vilket i förlängningen kan antas ha en positiv påverkan. Vidare antas den forskning som har bedrivits i framtiden kunna leda till nya företag, nya produkter/tjänster osv. Vi ser dock inga tydliga kopplingar mellan eller resultat av dessa två processer och är därför tveksamma till att detta mål uppfyllts eller kommer att uppfyllas som ett resultat av projektet. Framgångsfaktorer Följande faktorer har enligt vår mening bidragit till framgång i projektet. Erfaren och kompetent projektledare Projektet har bidragit till att befästa varumärket Georange som en aktör inom gruv- och mineralindustrin på både en nationell och internationell arena. Detta beror till stor del på en kompetent och erfaren projektledare med ett brett kontaktnät inom både bransch och akademi. Detta har så att säga gett projektet ett försprång när det gäller att skapa kontakter vilka varit avgörande för de nätverk och den samverkan som illustrerar styrkor i projektet. Organisation och styrning som främjat långsiktiga resultat Under processens gång har vi identifierat ett antal faktorer som främjat mer långsiktiga resultat och effekter. För det första har projektledaren redan tidigt i projektet efterfrågat diskussion om hur de respektive delprojekten ska arbeta för att främja långsiktighet. För det andra menar vi att sättet att organisera projektet i form av en bas bestående av olika typer av nätverk främjar mer långsiktiga resultat. Man har via dessa nätverk fått personer med olika positioner och tillhörighet att komma samman. Projektledningen har dessutom tillämpat en strategi som går ut på att skapa något som kan bäras vidare av andra aktörer. Projektledare Lennart Gustavsson beskriver hur samverkan varit en medveten strategi då man strävat mot att via projektet skapa något som andra (föreningar, organisationer, aktörer) kan bära vidare. 14

15 Delprojekt - miljöforskning 2. Delprojekt - miljöforskning Målet för delprojektet har varit att i samverkan med relevanta utbildningar och forskningsinstitutioner utveckla gruvoch prospekteringsrelaterad miljöforskning i syfte att utveckla konkurrenskraftiga miljöteknikföretag. I delprojektets referensgrupp har representanter från Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Örebro universitet, Boliden Mineral AB, LKAB och Northland Resources samlats. Vidare har tre doktorander och två seniora forskare finansierats inom ramen för delprojektet. Syftet med denna artikel är att beskriva det arbete som skett inom ramen för delprojekt miljöforskning samt att diskutera resultat och måluppfyllelse. Forskningsstation, databas och celler i Kristineberg gynnar forskningen Under projekttiden har miljöforskningsstationen Georange Environmental Testsite (GEET) etablerats vid Kristinebergsgruvan med det övergripande syftet att skapa en mötesplats för forskare, konsulter och gruvbolag (både etablerade och nya mindre bolag) och möjliggöra utbyte av resultat, erfarenheter och idéer. Verksamheten har inriktats mot två huvudområden. För det första att skapa en infrastruktur som gör tidigare forskning lättillgänglig för forskare, konsulter och gruvbolag samt att möjliggöra nyttjande av befintliga forskningsanläggningar, ex. via de pilotskaleceller som finns på platsen, för nya studier. För det andra att fortsätta bedriva långa tidsstudier samt att initiera forskning med fokus på sådant som tidigare inte studerats. Delprojektet har också lagt resurser på att bygga upp så kallade pilotskaleceller i anslutning till Kristinebergsgruvan. Testcellerna finns i tre olika skalor (labskala, testskala och fältskala) och beskrivs som avgörande för miljöforskningen. Det krävs mycket arbete för att hålla igång pilotskala och under projekttiden har detta gjorts i samarbete med företag som satt in material i dessa celler samt genom att låta studenter arbeta med provtagning. Cellerna beskrivs som unika då de funnits på platsen sedan På andra platser i världen har man först under senare år insett fördelen med denna typ av testceller. Under projekttiden har även lättillgänglig information om den forskning som bedrivits inom gruvmiljöområdet i Skellefteåfältet de senaste 15 åren samlats i en publikationsdatabas. Databasen innehåller hundratals rapporter, vetenskapliga artiklar, avhandlingar, examensarbeten m.m. Följeforskningsinsatser visar att GEET främjar forskningen genom att erbjuda forskare ett gott utgångsläge då platsen/området innehåller exempel på alla faser av prospektering och gruvverksamhet och är väl dokumenterad. Tidigare forskningsprojekt och ett stort antal examensarbeten som bedrivits på platsen innebär att det finns ett omfattande bakgrundsmaterial att tillgå, exempelvis kring vattenflöden och platsens kemi. Sammantaget skapar detta ett gott utgångsläge för specifika undersökningar. När det gäller den forskning som bedrivits inom ramen för delprojektet, via de doktorander och forskare som finansierats, så är vår bedömning att Georange främjat gruvforskningen och drivit den framåt. Under intervjuer beskrivs det även som en stor fördel att forskning bedrivits på mer än ett ställe, dvs. både vid Luleå tekniska universitet och vid Umeå universitet. 15

16 2. Delprojekt - miljöforskning Nätverkande och samverkan Förutom den forskning som bedrivits så har en hel del seminarier arrangerats med utgångspunkt i målet att nå offentliga aktörer, akademi och näring, och sprida resultat. En av medlemmarna i referensgruppen säger följande. Jag har varit på alltifrån Rotary till Länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Delprojektet ställde också ut en monter vid Euro Mine Expo där man bland annat tog emot Rumäniens miljöminister. Under projekttiden har man också aktivt sökt upp specifika aktörer, bland annat Lappland Goldminers. Man har också kontaktat och inlett ett samarbete med systerprojektet Bergskraft i Bergslagen som idag sitter med i referensgruppen för miljöforskning. Under projekttiden har även nätverket University of the Arctic etablerats. Det består av 130 universitet och forskningsinstitut som delats in i ett antal tematiska grupperingar. Nätverket är helt ofinansierat men erbjuder en plattform för att söka finansiering och inom ramen för detta bedrivs även utbildningar och kurser. Enligt Lars Lövgren, kemist vid Umeå Universitet och medlem i delprojektets referensgrupp, hade nätverket troligtvis kommit till även utan delprojektets stöd men betonar samtidigt att detta förstärkt och stöttat upp arbetet. Vidare har de doktorander och forskare som finansierats av projektet deltagit i internationella konferenser vilket också främjat nätverkande. En av de seniora forskarna jobbar även i ett europeiskt nätverk och har även haft ett utbyte med Kanada. Med utgångspunkt i ovanstående är vår bedömning är att delprojektet främjat nya och utökade kontakter mellan personer inom området. Ett uttryck för detta är också att de personer som intervjuats menar att de via arbetet i delprojektet mött personer/organisationer som de troligtvis aldrig kommit i kontakt med om det inte vore för delprojektet och de aktiviteter som arrangerats inom ramen för detta. De uttrycker också hur dessa möten resulterat i spännande och givande diskussioner då olika perspektiv och synsätt representerats. Kunskapsbyggande en sak att starta företag en annan När det gäller främjandet av nya företag på miljöteknikområdet så har ett antal företag erbjudits att nyttja testcellerna i Kristineberg, exempelvis ett uranbrytningsföretag. Detta har framförallt berört gruvindustrin men testcellerna har även använts av pappersindustrin, närmare bestämt till studier av efterbehandling av det avfall som pappersproduktionen producerar. Under processens gång har man också samarbetat med företaget Bergteamet AB, som arbetar med drift av och bygger gruvor, samt med en del andra företag/aktörer. De personer som intervjuats upplever att detta skapat goda villkor för framtida utveckling av miljöteknikföretag. Delprojektet har också, med utgångspunkt i det faktum att många av de stora bolagen outsourcar uppdrag/tjänster, arrangerat ett seminarium om avtal för underleverantörer för att på så vis skapa goda villkor för dessa företag. 16

17 2. Delprojekt - miljöforskning När det gäller miljöteknikföretagande/att skapa nya företag lyfter dock representanter för projektet fram en del problem och svårigheter. De menar att man via delprojektet kan erbjuda kunskap och testanläggningar osv. och på det sättet skapa goda villkor för entreprenörer men att man inte har möjlighet, eller kunskap, när det gäller att gå från idé till företag dvs. att utveckla idéerna. Följande citat illustrerar detta. Man önskar ju alltid att företag utvecklas men vi är ju inte entreprenörer på det viset. Det finns massor med idéer och jag skulle önska att det fanns någon som jobbade med att utveckla de idéer som kommer fram. Samtidigt menar man att den kunskapsuppbyggnad som skett under projektperioden spiller över på företag/konsulter vilket i ett längre perspektiv kan leda till att nya företag startas. Det faktum att allt hårdare krav på miljöhänsyn riktas mot gruvbranschen gör att miljöforskningen identifieras också som strategiskt viktigt för branschen som betyder mycket för Sverige och i synnerhet för landets norra regioner. Via ny kunskap kan företagen använda säkrare och mer effektiva metoder vilket i ett längre perspektiv sannolikt också stärker deras konkurrenskraft. Analys och slutsatser Delprojektets mål har varit att i samverkan med relevanta utbildnings- och forskningsinstitutioner utveckla gruv- och prospekteringsrelaterad miljöforskning i syfte att utveckla konkurrenskraftiga miljöteknikföretag. De indikatorer som är relevanta för delprojektet är följande; skapa arbeten med forskarkompetens (2O totalt varav 10 kvinnor och 10 män), nystartade företag (totalt 25 varav 5 av kvinnor och 20 av män). De insatser som genomförts i följeforskningssyfte visar att projektet främjat miljöforskning, dels genom möjligheten att bedriva ett antal forskningsprojekt men även i form av uppbyggnad av en god infrastruktur och forskningsmiljö. En styrka i delprojektet är även det nätverkande och den samverkan som pågått under processens gång. När det gäller de för delprojektet aktuella indikatorerna finns det dock inga resultat som visar att 25 nya företag har startats, inte heller att ett 20-tal arbeten med forskarkompetens skapats under projekttiden. Vår bedömning är dock att de aktiviteter som genomförts gynnat forskningen vilket i sin tur kan antas främja (ny)företagande inom branschen på längre sikt. Flera av de personer som intervjuats påpekar också svårigheten med att på kort sikt utläsa vilka effekter den forskning som bedrivits har på företagande. Vi kan också konstatera att denna typ av indikatorer (arbetstillfällen, företag) är svåra att följa upp under en så pass begränsad tidsperiod som denna typ av projekt innebär. Eftersom dessa indikatorer efterfrågas av finansiären finns det alltid en risk att de skapar denna typ av glapp i projektlogiken. 17