Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi
|
|
- Bengt Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan den korrodera. Detta sker genom att metallen avger elektroner. Genom att hindra flödet av elektroner så förhindras alltså korrosionen. I denna laboration undersöks vid vilka omgivningar som olika metaller korroderar samt vad som kan göras för att motvera korrosion. Resultatet blir att om två metaller är i kontakt med varandra så kommer den oädlaste skydda den ädlare från korrosion genom att själv korrodera. Uppsala Sida 1 av 8
2 Inledning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan den korrodera. Detta sker genom att metallen oxideras, det vill säga avger elektroner. Elektronerna tas upp antingen av samma metallbit, eller av en annan, beroende på metallens omgivningen. Den del som avger elektroner kallas för anod, medan den som tar upp elektronerna kallas för katod. Det blir således en ström riktad från katoden mot anoden (strömmens riktning är definierad som den motriktade elektron-riktningen). Denna ström kan användas som mått för att se hur fort ett material korroderar. Reaktionen kan påskyndas om metallen/metallerna är i kontakt med en elektrolyt. I denna laboration så använvänds NaCl-lösning som elektrolyt. Jonerna i lösningen gör det enlare för elektronerna att förflytta sig mellan anod och katod. I och med att oxidation måste ske för att korrosion ska kunna ske så kan man dock även skydda metaller från korrosion genom att belägga dem med ett material som inte elektroner kan ta sig genom. I vissa fall består skicktet av en oxid som bildas av metallen själv. Beläggning av metallen kan ske med en annan metall. Vanligtvis väljs en oädlare metall som beläggning då den blir anod och således oxiderar istället för metallen som man vill skydda. Väljer man en ädlare metall som beläggning så är det alltså viktigt att denna är heltäckande. Vidare så undersöks även hur ädelheten av två metaller i kontakt med varandra påverkar placeringen av anod och katod samt hur korrosion kan motverkas. Syfte Syftet med laborationen är att undersöka vid vilka omgivningar som olika metaller korroderar. Samt undersöka vad som påverkar korrosionshastigheten. Men även se hur korrosion kan motverkas med ytbeläggning. Utförande När Fe 2+ och K 3 Fe(CN) 6 är lösta i samma lösning så reagerar de och bildar berlinerblått, vilket har en tydlig blå färg. Detta utnytjas i laborationen för att se var anoden är i de fall då anodytan är på järn. Fenolftalein är färglös i sur och neutral miljö, men blir röd/rosa i basisk miljö. Detta utnyttjas i laborationen för att se var katoden är, eftersom att det kommer att finnas hydroxidjoner (OH - ) runt katoden i lösningen, vilka är basiska. Således kommer lösningen att färgas röd/rosa där katoden är. Laborationen delas upp i fyra olika experiment för att testa olika saker. Sida 2 av 8
3 Experiment 1 Enmetallkorrosion I experiment 1 så undersöks var anoden och katoden befinner sig och hur de flyttar på sig med tiden på en oxiderande järnbit. Ett järnbläck slipades och avfettades för att ta bort eventuella beläggningar och oxider. Sedan gjordes en rispa i järnbläcket med ett vasst föremål. Järnblecket lades i en petrilskål och en droppe vardera av fenolftalein, K 3 Fe(CN) 6 -lösning och 0,5M NaCl-lösning placerades som elektrolyt över rispan på järnblecket. För att förhindra avdunstning så täcktes järnblecket med en upp och ned vänd glasbägare vilandes på uppblött hushållspapper. Järnblecket studerades i en timme och alla synliga förändringar noterades. Experiment 2 Korrosionscellen När två metaller är i kontakt med varandra och en elektrolyt så har man en galvanisk cell. Det innebär att man får en minuspol (anoden) och en pluspol (katoden). Elektroner vandrar från anoden till katoden, detta medför en polspänning. Ett kopparbleck och ett järnbleck veks ihop så att de hade kontakt och bildade en 90 graders vinkel sedan lades de i en petrilskål. Samma sak gjordes för ett zink och ett järnbleck. 1,0 g agar löstes i 100g vatten genom uppvärmning på gränsen till kokning. När agar-vatten-lösningen fått svalna i cirka två minuter så tillsattes 2g NaCl, 2 droppar K 3 Fe(CN) 6 -lösning och 7 droppar fenolftaleinlösning. Lösningen blandades med glasstav innan den fördelades lika mellan de två petrilskålarna med metallbläcken i så att metallbläcken blev helt täckta av lösningen. Metallbitarna studerades i en timme och alla synliga förändringar noterades. Experiment 3 Passivering I experiment 3 undersöktes hur olika mängder av kaliumdikromat-lösning påverkar korrosionen av ett järnbleck. Fyra stycken järnbleck slipades och avfettades för att ta bort eventuella beläggningar och oxider. De fyra järnblecken lades brevid varandra i en petrilskål. En droppe 0,05M NaCl-lösning placeras på varje järnbläck som elektrolyt. I tur och ordning (från vänster) så droppades på järnblecken: 0M, 0,0015M, 0,015M och 0,15M kaliumkromat-lösning. För att förhindra avdunstning så täcktes järnblecken med en upp och ned vänd glasbägare vilandes på uppblött hushållspapper. Järnbitarna studerades efter en timme. Sida 3 av 8
4 Experiment 4 Reaktionshastighet I experiment 4 så mättes flödet av elektroner och på så vis även reaktionshastigheten. Olika kombinationer testades och vilken del av reaktionen som är drivande respektive bromsande undersöktes. Ett stort järnbleck och ett stort kopparbleck slipades och avfettades för att ta bort eventuella beläggningar och oxider. En stor glasbägare fylldes med 0,5M NaCl-lösning och en magnetomrörare stoppades i. De båda metallbläcken kopplades till var sin ingång på multimetern, vilken ställdes in för att mäta ström. Sedan sänktes metallbläcken ned i lösningen. Höjden på bläcken varierades och olika kombinationer testades, den med multimetern uppmätta strömmen noterades för olika höjder och kombinationer. Sida 4 av 8
5 Resultat och diskussion Resultat 1 Enmetallkorrosion Vid experimentets början så observerades blå färg i rispan, där bildades alltså anodytan. Färgen runt rispan liknade mer och mer svart allt eftersom tiden gick, detta eftersom att lösningen färgades mörkare av rosten. Det var svårt att observera någon rosa färg där katodytan bildades vid experimentets början, detta beror troligen på att lösningen snabbt färgades väldigt mörk av rosten. Men efter en timme så syndes det tydligt att katodytan låg längst ut vid kanten av lösningen, se figur 1. Katodytan har alltså vandrat mot kanten av lösningen allt eftersom tiden gick. Detta eftersom att reaktionen förbrukar syret i lösningen och måste flytta sig till syrerikare delar av lösningen. Figur 1, Järnbläcket efter 60 minuter. Vid katodytan så kommer syret att reduceras: Vid anodytan så kommer järnbiten att oxideras: Oxidation-reduktionsformeln kommer alltså att se ut som följande: 2H 2 O(l) + O 2 (aq) + 4e - 4OH - (1) Fe(s) Fe 2+ (aq) + 2e - (2) 2Fe(s) + 2H 2 O(l) + O 2 (aq) 2Fe 2+ (aq) + 4OH - (3) Enligt reaktionsformel (2) så finns Fe 2+ i lösningen, vilket kommer att reagera med K 3 Fe(CN) 6 och bilda berlinerblått. Lösningen kommer alltså att färgas blå vid anodytan. Fe 2+ oxideras vidare till Fe 3+ innan det reagerar med OH - : 2Fe 3+ (aq) + 6OH- Fe 2 O 3 *3H 2 O(s) (4) Sida 5 av 8
6 Resultat 2 Korrosionscellen Redan cirka 10 sekunder efter att lösningen hällts över metallbitarna så började lösningen i petrilskålen med zink och järn i att färgas rosa runt järnbiten. Här är alltså järnbiten katod. Reaktionen i petrilskålen med koppar och järn i var lite långsammare, efter cirka 30 sekunder började lösningen färgas blågrön runt järnbiten. Färgerna blev tydligare allt eftersom tiden gick. Efter cirka 40 minuter så började det att bli blått runt zinkbiten och rosa runt kopparbiten, se figur 2. Figur 2, Experiment 2 efter 60 minuter. Petrilskålen till vänster innehåller zink och järn medan petrilskålen till höger innehåller koppar och järn. Oxidationsformel för zink och järn Här skedde det två stycken delreaktioner, vid reaktion 2 så kommer zinkblecket att oxideras, zink är alltså anoden: Zn(s) Zn 2+ (aq) + 2e - (5) Men vid reaktion 1 så reducerades järnbläcket enligt oxidation-reduktionsformel (3), det blir alltså Fe 2+ -joner precis vid katodytan. Dessa Fe 2+ -joner reagerar med elektronerna som Zn släpper enligt formel (5) vid reaktion 2 och således fås reduktionsformeln: Oxidation-reduktionsformeln blev således: Zinkbläcket bildade alltså ett passiveringsskydd för järnbläcket. 2Fe 2+ (aq) + 2e- Fe(s) (6) Zn(s) + 2Fe 2+ (aq) Zn 2+ (aq) + Fe(s) (7) Sida 6 av 8
7 Oxidationsformel för koppar och järn Även här akedde två reaktioner, i reaktion 1 så oxiderades kopparbiten: Oxidation-reduktionsformeln för reaktion 1 är således: Cu(s) Cu 2+ (aq) + 2e - (8) 2Cu(s) + O 2 (aq) 2CuO(s) (8.5) Men i reaktion 2 så var anodytan vid järnet som oxiderade enligt formel (2). Alltså blev oxidationreduktionsformeln för reaktion 2: Fe(s) + Cu 2+ (aq) Fe 2+ (aq) + Cu(s) (9) Järnbläcket bildade alltså ett passiveringsskydd för kopparbläcket. Resultat 3 Passivering I figur 3 visas resultatet efter 60 minuter. Det är mest rost på järnbiten längs till vänster, sedan blir det mindre och mindre åt höger. Detta beror på den ökande koncentrationen av kaliumdikromat i lösningen. Figur 3, Experiment 3 efter 60 minuter. Först så oxiderades järnet och kromet reducerades vilket bildade ett skyddande skikt av kromoxid på järnbiten. När järnbiten har blivit tillräckligt täckt av kromoxid så kan inte elektronerna komma genom skiktet, således kan inte järnet oxideras. Ett sådant skickt kallas passiverande skickt. Desto mer kaliumdikromat som det är i lösningen, desto tjockare blir det passiverande skicktet, vilket förhindrar korrosionen av järnbläcket. Sida 7 av 8
8 Resultat 4 Reaktionshastighet I experiment 2 erhölls att koppar är katoden och järn är anoden, denna kunskap använder vi även i experiment 4. Tabell 1, mätvärden med varierande längd metallbläck under ytan i NaCl-lösningen. Längd koppar under ytan [cm] Ström Längd järn under ytan [cm] [ma] 0,5 0,5 0, , ,5 1, ,2 0,5 5 0,54 Från tabell 1 avläses att det inte blir speciellt stora skillnader på strömmen när höjden på järnbläcket ändras. Strömskillnaden är desto större när höjden på kopparblecket ändras. Detta betyder alltså att järnblecket har den drivande reaktionen och kopparbläcket bromsar. Strömmen bestämms således av kopparbäcket. I formel (8.5) avläses att kopparbläckets reaktion måste lösa O 2. Det är alltså tillgången på O 2 runt kopparbläcket som bestämmer korrosionshastigheten och strömmen. Slutsatser Vi kan se att om två metaller är i kontakt med varandra så kommer den oädlaste att bilda ett passiverande skick på den ädlare. Vilket är varför man ofta belägger järn med oädlare metaller så som tenn eller zink. Om man istället väljer en ädlare metall som beläggning så finns risken att det blir en skada på beläggningen och att metallen som man vill skydda istället börjar oxideras och på så vis skyddar den ädlare metallen. Ett annat sätt att förhindra korrosion av järn är att till exempel föra bort allt syre och på så vis förhindra oxidation. Vi kan även se att korrosionen skapar en ström och vi kan ur experiment 4 förstå hur en typ av batteri fungerar samt hur man kan begränsa strömmen till önskad storlek. Sida 8 av 8
Repetition av hur en atom blir en jon.
Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen
Läs merSpänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén
Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som
Läs merUppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination
Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merGalvaniska element. Niklas Dahrén
Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).
Läs merInhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017
Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Niklas Dahlberg 1 Varför behövs vattenbehandling? Fokus på problemen: MIKROBIO KORROSION Vad orsakar scaling? Faktorer som påverkar bildandet av scaling: Suspenderande
Läs merKap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Läs merSkriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.
1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt
Läs merFortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406
Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406 Lars Eriksson, Vivi-Ann Långvik Lars.eriksson@mmk.su.se viviann@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00 Introduktion,
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Läs merTeori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är
Hemlaboration 1A Har utgått. Till denna hemlaboration behöver du lablådan Hemlaboration 1B med facit Förskjutning av jämviktsläget Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer
Läs merMaterial föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Material föreläsning 7 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 11:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Hållbarhet: oxidation och korrosion ch 17 Paus Processers egenskaper ch 18 2 Hållbarhet:
Läs merGalvaniska element. Niklas Dahrén
Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).
Läs merBränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander
Bränslecell Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12 Av: Hannes Laestander Innehållsförteckning * Kort Historik * Hur man utvinner energi från energikällan * Energiomvandlingar * Miljö * Användning * Framtid
Läs merNya begrepp i elektrokemi
Nya begrepp i elektrokemi 1 Elektrolys och elektroly4ska processer Laddningsmängd i elektrokemiska processer Rening av råkoppar Galvanisering av järn (elförzinkning) Energiförbrukning Klor- alkaliprocessen
Läs merBedömning av korrosionstillstånd i armering med elektrokemiska mätmetoder. Johan Ahlström Johan.ahlstrom@swerea.se
Bedömning av korrosionstillstånd i armering med elektrokemiska mätmetoder Johan Ahlström Johan.ahlstrom@swerea.se 1 Innehåll Kort teori Potentialkartering Linjär polarisationsresistansteknik 2 Teori Jonledare:
Läs merProjektförslag: Kopparkorrosion i rent syrefritt vatten: Undersökning av koppartrådar i ett 19 år gammalt palladiumförslutet provrör.
Projektförslag: Kopparkorrosion i rent syrefritt vatten: Undersökning av koppartrådar i ett 19 år gammalt palladiumförslutet provrör. Bakgrund 1986 publicerade Gunnar Hultquist en artikel i Corrosion Science,(26,
Läs merREPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER
KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li
Läs merKemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna
Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns
Läs mer6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I
6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå
Läs merSPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING
1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i
Läs merMånadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6
Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den
Läs merKan vi lita på att järnbron håller?
PROFILES-studiematerial - Översikt Kan vi lita på att järnbron håller? Naturvetenskap - Kemi årskurs 7-9 Utvecklare: Maarit Maksimainen, Sammon koulu (2013) http://www.uef.fi/profiles Studiehelhetens innehåll
Läs merFortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU,
Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 171031 Lars Eriksson, Jenny Olander Lars.eriksson@mmk.su.se Jenny.olander@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer
Läs mer** Bil med bränslecell
** Bil med bränslecell Kort version Bränslecellsbilen demonstreras av personalen Prova att köra bilen direkt med solcell Hur går det när ljuset blir svagt Kör bilen med hjälp av bränslecellen. Följ anvisningarna
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Läs merLösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.
till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)
Läs merFöreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, Korrosion Corrodere (latin) = gnaga sönder Fritt efter Callisters bok: avsnitt
Läs meraa + bb cc + dd gäller Q = a c d
Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger
Läs merEnergiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.
Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi
Läs merUTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.
Läs merPolarisation laboration Vågor och optik
Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen
Läs merKapitel 18. Elektrokemi
Kapitel 18 Elektrokemi Kapitel 18 Innehåll 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens
Läs merKapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel.
Kapitel 18 Innehåll Kapitel 18 Elektrokemi 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs mer530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.3. Korrosion. 5.3.1 Allmänt om korrosion
530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.3. Korrosion [Mitchell 3.1; Callister 17; en del bilder ur http://www.coe.montana.edu/composites/213%20files/chbe%20213%20 Ch%2017%20Corrosion_2.pdf ] 5.3.1 Allmänt
Läs merSvar till Tänk ut-frågor i faktaboken
Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel
Läs merKapacitansmätning av MOS-struktur
Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Läs merElektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering
Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för
Läs merFö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier
Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Mattias Krysander 26 maj 2015 Dagens föreläsning 1 Introduktion 2 Grunder i batteri-kemi 3 Cellens elektromotoriska kraft (emk) 4 Teoretisk kapacitet: laddningstäthet,
Läs merProv i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
Läs merKEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12
KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.
Läs merSå jobbar du med varmförzinkat stål
Från projektering till montering Så jobbar du med varmförzinkat stål Annikki Hirn Nordic Galvanizers Nordic Galvanizers - branschföreningen för varmförzinkningsföretag i Norden Driver ett informationskontor
Läs merKapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Läs merLabbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson
Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska
Läs mer30. Undersökning av aminosyror i surkål
30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning
Läs merRostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg
Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg Vem är jag? Sabina Ronneteg Naturvetenskapligt program, Katedralskolan, Linköping Magisterexamen i kemi vid Linköpings Tekniska Högskola och Uppsala Universitet Doktorerade
Läs merSpänning. Sluten krets, kopplingsschema, seriekoppling, parallellkoppling.
Spänning Inledning I det här experimentet undersöker du vad skillnaden mellan serie- och parallellkoppling är genom att koppla lampor till varandra på olika sätt. Bakgrund För att det ska flyta ström i
Läs merLaborationer i miljöfysik. Solcellen
Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.
Läs merIdentifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom
Läs merDieselbakterier Mikroorganismer i dieselbränsle
Dieselbakterier Mikroorganismer i dieselbränsle Näring Alla mikroorganismer behöver näring. Kolvätena i bränslet fungerar som bra näring åt mikroberna. Rost och andra partiklar kan också öka tillväxten.
Läs merBaskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204
Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad
Läs merPPU408 HT15. Aluminium. Lars Bark MdH/IDT 2015-12-03
Aluminium 1 1807 1824 1886 - Engelsmannen Humphrey Davy (1778-1829) insåg att metallen måste finnas men lyckades inte framställa den. - Han gav den dock namnet Aluminum. - Den danske vetenskapsmannen H.
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merLågtemperaturkorrosion
Feb-2007 Lågtemperaturkorrosion Erfarenheter från Våt/Torra Rökgasreningsanläggningar efter Biobränsle och Avfallseldning Tina Edvardsson Lågtemperaturkorrosion Introduktion - Definition Lågtemperaturkorrosion
Läs merKapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merPLANCKS KONSTANT. www.zenitlaromedel.se
PLANCKS KONSTANT Uppgift: Materiel: Att undersöka hur fotoelektronernas maximala kinetiska energi beror av frekvensen hos det ljus som träffar fotocellen. Att bestämma ett värde på Plancks konstant genom
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs merNO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering
Läs merKemi med enkla medel. Kemiska experiment med vardagskemikalier
Kemiska experiment med vardagskemikalier Innehållsförteckning Fruktbatterier 3 3 Förberedelser för lärare 3 3 4 Tips och trix 4 Ballongpump 4 4 5 5 Tips och trix 5 Lavalampa 5 5 6 6 Tips och trix 6 Lågfärger
Läs mer5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.
apitel 5 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs merTentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13
Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett
Läs mer1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)
Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar
Läs merProduktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto
Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
Läs merKemi med enkla medel. Kemiska experiment med vardagskemikalier
Kemiska experiment med vardagskemikalier Innehållsförteckning Vad fungerar som elektrolyt i ett batteri? 3 3 Förberedelser för lärare 3 4 4 Tips och trix 5 Ballongpump 5 5 5 5 Tips och trix 5 Lavalampa
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
Läs merZERUST korrosionsskydd för elektronik och elektronisk utrustning
ZERUST korrosionsskydd för elektronik och elektronisk utrustning Varför ZERUST? Reducerad produktivitet och fel på elektronisk utrustning är två problem som orsakas av korrosion. Korrosion kan uppstå när
Läs merUtvärdering av uttorkning av fukt i betongväggar med aktiv elektroosmos.
Utgiven av: Stephan Mangold Till: Björn Sundvall, Arid AB 2016-04-04 Klassifikation: Öppen Dränering utan att gräva Utvärdering av uttorkning av fukt i betongväggar med aktiv elektroosmos. Sammanfattning
Läs merHemlaboration 4 A (Norrköping)
Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet
Läs merFÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2
FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN KARLSDOTTER LYCKMAN FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-30
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merCANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM
CANDOR Sweden AB n Established in 1946 n Swedish Owned Company by LOTORPGRUPPEN (www.lotorp.com) n Head office in Sweden with subsidiaries in all Nordic countries n 50 employees n ISO 9000 and ISO 14000
Läs merKap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet
Kap 2 Reaktionshastighet Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Vilka faktorer påverkar reaktionshastigheten? Exempel: zink i saltsyra Zink i saltsyra: https://www.youtube.com/watch?v=x0qzv92smbm
Läs merSidan - 1 - av 11 Lag BEA Romantiken Unit 5 NV2 H 2005. Romantiken. Turner
Sidan - 1 - av 11 Lag BEA Romantiken Unit 5 NV2 H 2005 Romantiken Turner Sidan - 2 - av 11 Lag BEA Romantiken Unit 5 NV2 H 2005 Delacroix Marianne symbol för Frankrike Sidan - 3 - av 11 Lag BEA Romantiken
Läs merMagneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.
Magneter En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Om man lägger en magnetnål på en rörlig hållare ställer nålen in sig i nordsydlig
Läs merSorbOx. Skydd för uppvärmningsvatten. Installation Funktion Drift Service
SE Skydd för uppvrmningsvatten SorbOx Installation Funktion Drift Service SorbOx r det revolutionra vattenfiltret för energieffektiva vrmesystem. Det har 4 funktioner förpackade i en enhet: - Demineralisering
Läs merKap 6: Termokemi. Energi:
Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.
Läs merKopparkapsel i KBS-3. Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican
Sidan 1 av 12 Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican Johannes Johansson 2013-03-25 Kopparkapsel i KBS-3 Referensdesign Tätslutande 5cmkopparkapsel Segjärnsinsats Sidan 2 av 12 Olika svetsmetoder
Läs merElektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet
Elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet Lars Eriksson 12 januari 2016 ii Innehåll Förord ix 1 Bakgrund 1 1.1 Elektrokemiska celler - galvaniska celler - spontana processer - batterier..... 1
Läs merVarmförzinkning i nickellegerade bad för och nackdelar
Varmförzinkning i nickellegerade bad för och nackdelar Varför nickel? Nickel minskar reaktiviteten inom Sandelinområdet, så att problemen med extremt tjocka skikt med dålig vidhäftning blir mindre Minskar
Läs merRapport till Västerhaninge Båtsällskap
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på de kvarvarande ca 30 omätta båtskroven av föreningens
Läs merOptisk mätning av löst syre i kraft-och pannsystem
Optisk mätning av löst syre i kraft-och pannsystem Inledning APPLIKATIONSRAPPORT: LDO-GIVARE Löst syre (DO) är en av de viktigaste parametrarna som måste övervakas och kontrolleras i kraft- och pannsystem
Läs merAtt Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda:
Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda: Syfte: Jag kommer under följande laboration att försöka att påvisa olika sorters näringsämnen i olika sorters livsmedel (jag använde mig av skolans föda).
Läs merTentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merDiskutera resultaten. Riskbedömningar av demonstrationen Natrium i vatten. Natrium Na F, C
Natrium i vatten - beskrivning Material: Glasskål, glasskiva, kniv, pincett, handskar, skyddsglasögon, OH-apparat Kemikalier: Natrium, fenolftalein, diskmedel Utförande: Använd skyddsglasögon. Be eleverna
Läs mer4:4 Mätinstrument. Inledning
4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att
Läs merElektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9
Elektrokemi 1 anod (oxida0on) och katod (reduk0on) halvcellsreak0on cellreak0on cellpoten0al a8 teckna cellschema standard- vätgascellen och standardpoten0aler galvaniskt element vs. elektroly0sk cell
Läs merMINICAN Mikrobiologi Sulfatreducerande bakterier
Sidan 1 av 9 MINICAN Mikrobiologi Sulfatreducerande bakterier Lotta Hallbeck, Johanna Edlund, Lena Eriksson och Karsten Pedersen Microbial Analytics Sweden AB MINICAN Rapporter mikrobiologi och gas Hallbeck,
Läs merProtonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen
1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin
Läs merSKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.
Läs merPM: Sluttäckning av Toverumsdeponin
2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat
Läs mersolenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå
solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå innehållsförteckning kort historia utvinning energiomvandlingar miljövänlighet användning energikällans framtid kort historia På solenergiteknik.se
Läs mer