Tel: E-post: Tel: E-post:

Transkript

1 VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 214

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Ann-Charlotte Norborg Carlsson Ann-Charlotte Norborg Carlsson Susanne Holmström Ann-Charlotte Norborg Carlsson Tel: E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se Omslagsfoto: Lanån vid Hästsjöns utlopp i Nässjö kommun (station 39) (Foto: Johan Nilsson, ALcontrol AB) Tryckt:

3 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR 1 BAKGRUND. 21 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR. 24 REFERENSER BILAGA 1. Kontrollprogram BILAGA 2. Metodik BILAGA 3. Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd år BILAGA 4. Resultat från undersökning av vattenkemi år BILAGA 5. Uppgifter om vattenföring, ämnestransport och arealförlust år BILAGA 6. Uppgifter om utsläpp från punktkällor år BILAGA 7. Statusklassning av vattenkemi för treårsperioden BILAGA 8. Resultat från undersökning av metaller i vattenmossa år BILAGA 9. Resultat från undersökning av växtplankton år BILAGA 1. Resultat från undersökning av bottenfauna år BILAGA 11. Resultat från provfiske år

4

5 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar TEXTKOMMENTAR På uppdrag av Jönköpings kommun har ALcontrol AB i samarbete med Medins Biologi AB utfört 214 års undersökningar av vattenmiljön inom ramen för den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. Årets undersökningar omfattade vattenkemi, metaller i vattenmossa, växtplankton, bottenfauna och provfiske. Årets rapport finns i en version där samtliga bilagor finns på en CD-skiva som sitter i en ficka på insidan av omslagets baksida. Dessutom finns en populärversion i vikt A3-format. Efter några inledande avsnitt om väderförhållanden, vattenföring, ämnestransport och arealspecifik förlust, kommenteras resultaten delområdesvis. I Figur 1 (näringsstatus fosfor), Figur 11 (färgtal), Figur 12 (klorofyllstatus) och Figur 13 (näringsstatus bottenfauna) redovisas några vattenkvalitetsaspekter på färgkartor. Lufttemperatur och nederbörd År 214 var ett rekordvarmt år År 214 var ett av de 18 år sedan 1995 som haft en årsmedeltemperatur över den normala, och dessutom var rekordhög (7,7 jämfört med 5,2 C för perioden ) vid SMHI:s meteorologiska station vid Jönköpings flygplats. Bara två år (1996 och 21) hade lägre årsmedeltemperaturer jämfört med normalvärdet. År 214 var det bara juni som var aningen kallare än vanligt. Nederbörd (mm) Jönköping Dubbla normala regnmängden i augusti År 214 var årsnederbörden 18 % större än vanligt (925 jämfört med 787 mm för perioden ) vid SMHI:s meteorologiska station i Jönköping. Den i särklass största nederbördsmängden, som var dubbelt så stor som normalt, kom i augusti (Figur 1). Särskilt torra månader var mars, april, oktober och november (Figur 1). jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec min 19-tal max 19-tal Figur 1. Månadsnederbörd vid SMHI:s väderstation på Jönköpings flygplats (station 7446) år 214 samt normalvärden för perioden Streckade linjer visar min- och maxvärden under 19-talet. Vattenföring och ämnestransport Högre årsmedelvattenföring än normalt i hela området Att 214 var ett något mer nederbördsrikt år än normalåret avspeglades även i vattenföringen. För året som helhet var flödet större än vanligt i hela området (se exemplet Stensjöån i Figur 2). Störst var skillnaden i Lillån, där 214 års medelvattenföring var 28 % högre än medelvärdet för perioden I Huskvarnaån och Stensjöån var flödena 13 respektive 12 % större än långtidsmedelvärdet, medan motsvarande siffra var <1 % för Kierydsån, Lyckåsån och Tabergsån. 1

6 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Högst flöde i början och slutet av året Generellt var vattenföringen högre än normalt i början (januari och februari) och slutet (augusti till och med oktober samt december) av året. Lägre vattenföring än vanligt noterades under perioden mars till och med juli. Fosfor (ton/år) 1,2 1,,8,6 Stensjöån Flöde (m 3 /s) 1,5 1, Högre flöde gav större transport av organiskt material, men inte alltid näringsämnen Högre vattenföring bidrog till att 214 års transporter av syreförbrukande organiskt material (TOC) var genomgående cirka 1-4 % större än medelvärdet för perioden Däremot var transporterna av näringsämnena fosfor och kväve varierande större och mindre jämfört med långtidsmedelvärdet. Klart störst var skillnaden för fosfor i Stensjöån (Figur 2), där 214 års värde var 6 % större än normalt. Detta främst beroende på en mycket hög fosforhalt i samband med erosion orsakad av mycket regn i augusti.,4,2, Fosfor Flöde ,5, Figur 2. Ämnestransport av fosfor och årsmedelflöde i Stensjöån vid utloppet i Stensjön (station 33) åren Högst kväveförluster i de vattendrag som påverkas mest av utsläpp från reningsverk Årstransporten av kväve respektive fosfor dividerad med avrinningsområdets yta ger den arealspecifika förlusten. I Nässjöån, där genomslaget från Nässjö reningsverk är kraftigt, noterades extremt hög kväveförlust (38 kg/ha, år) med mycket stor avvikelse från jämförvärdet. Vidare hade Lillån (Bankeryd) mycket hög kväveförlust (17 kg/ha, år) med stor avvikelse från jämförvärdet. I Lyckåsån, Stensjöån och Huskvarnaån samt Tabergsån vid inloppet i Munksjön respektive utloppet i Vättern var kväveförlusterna höga (4,6 14 kg/(ha, år) med stor eller tydlig avvikelse från jämförvärden. Lillån och Tabergsån är tydligt påverkade av reningsverken i Bankeryd respektive Jönköping. Även även till Stensjöån och Huskvarnaån sker utsläpp från reningsverk, medan Lyckåsån sannolikt främst påverkas av omgivande jordbruksmark. Övriga vattendrag (Kierydsån, Lillån vid utloppet i Tabergsån, Hökesån och Knipån) hade måttligt höga kväveförluster med tydlig eller ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet. Höga fosforförluster i Nässjöån, Lillån (Bankeryd), Lyckåsån och Tabergsån vid utloppet i Vättern I Nässjöån och Lillån (Bankeryd) noterades även höga fosforförluster (,23 respektive,18 kg/ha, år) med stor avvikelse från jämförvärdet, vilket även gällde Lyckåsån och Tabergsån vid utloppet i Vättern (,3 respektive,19 kg/ha, år). I Lyckåsån klassades emellertid avvikelsen som mycket stor. Stensjöån, Huskvarnaån, Lillån vid inloppet i Tabergsån, Tabergsån vid inloppet i Munksjön och Hökesån hade måttligt höga fosforförluster med tydlig avvikelse från jämförvärdet. I Kierydsån och Knipån bedömdes fosforförlusterna som låga med ingen/obetydlig eller tydlig avvikelse från jämförvärdet. 2

7 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Röttleåns avrinningsområde Hög näringsstatus i Ören, god i Kierydsån och Bunn samt måttlig i Röttleån Medelhalten av näringsämnet fosfor var måttligt hög i Kierydsån år 214. Genom sedimentation och utspädning minskade halten till låg nedströms i sjöarna Ören och Bunn (augusti). Utloppet, Röttleån, hade mycket hög medelhalt av fosfor till följd av påverkan från jordbruk och enskilda avlopp. Även halterna av näringsämnet kväve var lägre i sjöarna Ören och Bunn (måttlig) jämfört med Kierydsån (hög halt) och Röttleån (mycket hög halt). I Röttleån utgjordes cirka 7 % av totalkvävet av nitrit- och nitratkväve. Klassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) gav god status för treårsperioden avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i Kierydsån och Bunn, hög i Ören och måttlig i Röttleån. Minskande halter av fosfor och kväve i Röttleån, kväve i Kierydsån och fosfor i Bunn I Kierydsån minskade medelhalterna av kväve från oftast mycket höga halter under 199-talet till oftast höga under 2-talet. I Bunn minskade fosformedelhalterna från huvudsakligen måttligt höga halter under 199-talet till på gränsen mellan låga och måttligt höga halter under 2-talet. Motsvarande minskning är inte lika tydlig i Ören. I Ören och Bunn finns inga tydliga trender för kväve. I Röttleån minskade medelhalterna av fosfor från oftast extremt höga halter på 197-talet till därefter oftast mycket höga halter. Under samma period minskade kvävehalterna i Röttleån inom klassen mycket höga halter, men 214 års halt var den högsta sedan 27 (Figur 3). Orsaker till minskande näringsämneshalter kan bland annat vara utbyggnad av reningsverk, minskad befolkningstäthet i glesbygd och förändrad inriktning på jordbruk. Totalkväve (µg/l) Röttleån Figur 3. Årsmedelhalter av kväve i Röttleån vid Röttle (station 1) åren Linjer anger gränser mellan låga, måttligt höga, höga och mycket höga halter. Hög status för både siktdjup och klorofyll i Ören och Bunn Klorofyllhalterna (mått på algmängd) var i augusti 214 låga i både Ören och Bunn. Detta står i överensstämmelse med de låga fosforhalterna i dessa sjöar. Liten algmängd, svagt färgat och svagt grumligt vatten (måttligt grumligt i Bunn) gav större siktdjup jämfört med övriga undersökta sjöar. Siktdjupet bedömdes som måttligt stort i både Ören (3,7 m) och Bunn (3,2 m). Klassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) gav hög status för treårsperioden avseende kvalitetsfaktorerna Siktdjup och Klorofyll i båda sjöarna. Växtplankton påvisade god näringsstatus i både Ören och Bunn i augusti 214 Växtplanktonundersökningen i Ören och Bunn i augusti 214 visade att biomassan av växplankton var liten i båda sjöarna med dominans av kiselalger och rekylalger. Andelen cyanobakterier (blågrönalger) var mycket liten respektive liten. Vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) fick båda sjöarna god näringsstatus. 3

8 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Orsaker till generellt ökande halter av organiskt material inte helt klarlagda I delområdet Röttleån var 214 års medelhalter av syreförbrukande organiskt material (mätt som TOC) måttligt höga i Kierydsån och Röttleån samt låga i Ören och Bunn. I Kierydsån ökade TOC-halterna från huvudsakligen måttligt höga halter under 199-talet till mestadels höga halter därefter. Under samma period ökade TOC-halterna i Ören och Bunn svagt från låga till måttligt höga halter, men var åren 213 och 214 åter låga. I Röttleån ökade halterna av organiskt material inom klassen måttligt höga halter under perioden För alla fyra provplatserna finns än tydligare trender för färgtal. De ökande humushalterna kan inte bara kopplas till ökande vattenföring. Samma fenomen är känt från stora delar av södra och mellersta Sverige, och även från andra länder på samma breddgrad, men forskarna är inte är helt överens om orsakerna. En teori är att klimatförändringar spelar in, till exempel genom att ökande temperatur (främst vintertid) medför att nedbrytning av organiskt material i marken med påföljande utlakning av humusämnen till vattendragen, i högre grad är möjlig även vintertid. En annan teori kopplar utvecklingen till minskande försurning såtillvida att humusämnen som tidigare var bundna till sulfat i marken nu frigörs. Återkommande syrebrist i Bunn Syreförhållandena var tillfredsställande i Kierydsån, Ören och Röttleån år 214. I Bunn rådde emellertid syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd mellan 7 och 19 meters djup vid provtagningen 19 augusti 214. I Bunn har det varit syrebrist i bottenvattnet (-,6 mg/l) vid samtliga provtagningar under perioden Edeskvarnaåns avrinningsområde Jordbruk bidrog till dålig näringsstatus i både Lyckåsån och Landsjön I den kraftigt jordbrukspåverkade Lyckåsån (43 % jordbruksmark i avrinningsområdet) bedömdes medelhalterna av fosfor som extremt höga (11 µg/l) och av kväve som mycket höga (223 µg/l) år 214. Årets högsta fosforhalter sammanföll med det grumligaste vattnet, vilket påvisar erosion från jordbruksmark, troligen i samband med ihållande regn. De allra högsta värdena noterades i augusti och oktober, då fosforhalten var 21 respektive 12 µg/l och turbiditeten 17 respektive 32 FNU. I Landsjön, som Lyckåsån mynnar i, var fosforhalten extremt hög i både ytoch bottenvattnet (23 µg/l) vid provtagningen 19 augusti, varav 74 % var fosfatfosfor. Bedömt enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) var näringsstatusen för treårsperioden dålig i både Lyckåsån och Landsjön. Ökande fosforhalter i Landsjön I Lyckåsån ökade medelhalterna av kväve inom klassen mycket höga halter under perioden Därefter har halterna emellertid åter varit lägre. I Landsjön ökade av okänd orsak fosforhalterna i ytvattnet dramatiskt vid millennieskiftet till extremt höga halter från att ha varit mycket höga under 199-talet, men minskade sedan lika drastiskt mellan åren 22 och 23 (Figur 4). Därefter har halterna varit omväxlande lägre och högre, men fortfarande huvudsakligen inom klassen extremt höga halter. År 213 noterades dock den allra högsta fosforhalten i tidsserien, och år 214 var halten nästan lika hög. Detta trots att det rådde syrerikt tillstånd vid dessa provtillfällen. Sannolikt förekommer dock perioder av syrebrist vid botten, vilket ger interngödning (fosforläckage från sedimentet). 4

9 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Fosfor (µg/l) Landsjön 94 5,5 m 1 m.ö.b Kväve/fosfor-kvoten påvisade extremt kväveunderskott i Landsjön i augusti 214 Landsjön hade den lägsta kvoten mellan näringsämnena kväve och fosfor (N/P-kvot 3) av alla undersökta sjöar i augusti 214. Detta bedöms som ett extremt kväveunderskott, vilket påvisar mycket stor risk för blomning av potentiellt giftiga blågrönalger. Klorofyllhalten (mått på algmängd) var mycket hög. Vid bedömning enligt Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) för treårsperioden uppnåddes inte god klorofyllstatus. Figur 4. Årsmedelhalter av fosfor i yt- och bottenvatten i Landsjön (station 25) åren Linjer anger gränser mellan höga, mycket höga och extremt höga halter. Expertbedömning av växtplankton gav otillfredsställande näringsstatus i Landsjön i augusti 214 Undersökningen av växtplankton i Landsjön i augusti 214 visade att sjön dominerades av pansarflagellater, framförallt arten Peridiniopsis polonicum, och att näringsgynnade arter var vanliga. Växtplanktonbiomassan var mycket stor, men andelen cyanobakterier (blågrönalger) mycket liten. Artsammansättningen i sjön har ändrats mycket mellan åren och domineras ofta av arter som vanligen är mer fåtaliga. Vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) klassades näringsstatusen som måttlig, men vid Medins Biologis expertbedömning sänktes denna till otillfredsställande. Starkt grumligt vatten i Lyckåsån år 214 Vattnet i Lyckåsån bedömdes år 214 som starkt grumligt (medel: 13 FNU) till följd av erosion från omgivande jordbruksmark. Särskilt höga värden noterades i augusti (17 FNU) och december (32 FNU), vilket kan bero på kraftigt regn och ökad vattenföring dagarna före provtagning. Ökande färgtal gav minskande siktdjup i Landsjön Liksom vid många andra provplatser ökade TOC-halterna i Lyckåsån mer än flödet under 199- och 2-talet (från oftast måttligt höga till höga halter). I Landsjön avspeglar sig ökande färgtal i minskande siktdjup. Syrerikt tillstånd i både Lyckåsån och Landsjön år 214 Lyckåsån hade tillfredsställande syreförhållanden vid samtliga provtagningar under år 214. Syrehalten i bottenvattnet i Landsjön varierade under perioden mellan syrerikt och syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd. Under de senaste fyra åren har det emellertid rått syrerikt tillstånd i bottenvattnet på 9 meters djup. I samband med syrebrist har det vissa år noterats förhöjda fosforhalter i bottenvattnet (utlösning av fosfat som annars är bundet till järn i sedimentet, Figur 4). I augusti 214 var fosforhalterna ungefär lika höga i både yt- och bottenvatten (extremt höga). 5

10 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Huskvarnaåns avrinningsområde Dålig näringsstatus i Lillån vid Huskvarna, otillfredsställande i Nässjöån och Huluån Fosformedelhalterna bedömdes som måttligt höga till höga vid flertalet av provplatserna i delområdet år 214. I Ryssbysjön, Huluån, Lilla Nätaren och Lillån (Huskvarna) var fosforhalterna mycket höga, men inga extremt höga fosformedelhalter noterades år 214. Jämfört med referensvärdet 17 µg/l i Lanån var avvikelsen mycket stor vid de fyra nämnda provplatserna samt stor i Ällingabäcken, Nässjöån och Huskvarnaån vid utloppet i Vättern. Bedömning enligt Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) gav god eller oftast måttlig näringstatus för treårsperioden vid 75 % av provplatserna i rinnande vatten. Nässjöån och Huluån hade otillfredsställande status, medan statusen var dålig i Lillån vid Huskvarna. Att näringsstatusen var sämre i Huluån jämfört med Stensjöån bekräftades av bottenfaunaundersökningarna, som gav måttlig näringsstatus för Huluån och hög status för Stensjöån vid 214 års expertbedömning. Bottenfaunan i Ryssbysjön (djupbotten och strand) gav bedömningen måttlig näringsstatus för båda lokalerna, medan den klassades som god för Stora Nätaren (strandlokal vid Karsäng) och Stensjön (strandlokal vid Öggestorp). Jämfört med näringsstatusen, som för treårsperioden var dålig i Ryssbysjön, otillfredsställande i Stora Nätaren och måttlig i Stensjön, gav bottenfaunan bättre klassningar. Jordbrukspåverkan och fosforläckage Förhöjda fosforhalter torde främst bero på jordbrukspåverkan. I Ryssbysjön och den strax nedströms belägna Huluån samt Lilla Nätaren bidrog sannolikt även fosforläckage från sjösediment till förhöjda fosforhalter. I augusti 214 var detta särskilt tydligt i Lilla Nätaren, där fosforhalten i bottenvattnet var nästan fyra gånger så hög jämfört med ytvattnet. I Lillån vid Huskvarna har sannolikt även dagvatten betydelse. Extremt hög kvävehalt i Nässjöån Flertalet platser hade höga medelhalter av kväve år 214. I Ällingabäcken, Huluån och Lillån (Huskvarna) var kvävehalterna mycket höga och i Nässjöån till och med extremt hög (5883 µg/l). Jämfört med referensvärdet 65 µg/l i Lanån klassades avvikelsen som extremt stor i Nässjöån. I Ällingabäcken, Huluån, Stensjöån och Lillån (Huskvarna) var avvikelsen stor. Nässjöån kraftigt påverkad av reningsverket Haltförhöjningen av kväve i Nässjöån orsakades främst av utsläpp från Nässjö reningsverk. För år 214 redovisades utsläpp av 373 kg fosfor och 74 ton kväve, att jämföra med transporten i Nässjöån vid utloppet i Ryssbysjön som för år 214 beräknades till 442 kg fosfor och 73 ton kväve. Av siffrorna framgår att Nässjöån var kraftigt påverkad av reningsverket som stod för merparten av både kväve- och fosfortransporten. Minskande kvävehalter vid flera stationer Vid flertalet provplatser uppvisar tidsserierna för kväve varken ökande eller minskande trender. Under perioden respektive minskade dock medelhalterna av kväve från mycket höga till höga i Ryssbysjön och den nedströms liggande Lilla Nätaren (Figur 5). I Stora Nätaren minskade kvävehalterna från höga till måttligt höga mellan åren 1992 och 214 (Figur 5). Också Ryssbysjöns utlopp, Huluån, uppvisar minskade kvävehalter inom klassen mycket höga halter under samma period (Figur 5). I Ryssbysjön, Huluån, Lilla Nätaren och Stora Nätaren var 214 års kvävemedelhalt den lägsta eller näst lägsta i respektive tidsserie (Figur 5). Svagt minskande kvävehalter syns även i Stensjöån (från mycket höga till höga) och den nedströms belägna Stensjön (inom klassen höga halter, dock måttligt hög år 213). I Huskvarnaån vid utloppet i Vättern minskade kvävemedelhalterna under perioden , men var oftast mycket höga. 6

11 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Totalkväve (µg/l) Huluån Ryssbysjön L. Nätaren St. Nätaren Figur 5. Medelhalter av kväve på,5 meters djup i Ryssbysjön (365), Huluån (36), L. Nätaren (356) och St. Nätaren (355) åren Gränsen mellan måttligt hög och hög halt är 625 µg/l och till mycket hög halt 125 µg/l. Ökande kvävehalter i Ällingabäcken En provplats uppvisar ökande kvävehalter, nämligen Ällingabäcken, där halterna ökade från höga under 199-talet till strax över eller strax under gränsen till mycket höga halter under 2-talet. Minskande fosforhalter vid sju provplatser Tidsserierna för fosfor uppvisar i halvdussinet fall svagt minskande tendenser. Detta gäller Nässjöån, Ryssbysjön, Huluån, Lilla och Stora Nätaren, Stensjön samt Huskvarnaån vid utloppet i Vättern. Detta överensstämmer i stort med de stationer som har minskande kvävehalter. Ovanligt höga fosforhalter år 214 i Ällingabäcken, Fredriksdalaån och Stensjöån I Ällingabäcken ökade däremot fosformedelhalterna från låga till måttligt höga under perioden och 214 års halt klassades till och med som hög. I Fredriksdalaån, Huskvarnaån vid Lekeryd och Stensjöån ökade fosforhalterna huvudsakligen inom klassen måttligt höga halter, men var år 214 höga i Fredriksdalaån och Stensjöån. I Lillån (Huskvarna) ökade fosforhalterna från mestadels höga till oftast mycket höga (år 211 till och med extremt höga) under perioden Förutom jordbruk påverkas Lillån i de nedre delarna av dagvatten. Generellt uppvisar vattenföringen en svagt ökande tendens under den senaste 2-årsperioden. Ökande halter av näringsämnen kan därför bero på ökat markläckage, medan minskande halter kan förklaras med minskat genomslag från punktkällor, antingen som en spädningseffekt eller på grund av minskade utsläppsmängder. Höga klorofyllhalter medförde lägre siktdjup i Ryssbysjön och Lilla Nätaren I augusti 214 klassades klorofyllhalterna (mått på algmängd) som höga i Ryssbysjön (31 µg/l) och Lilla Nätaren (27 µg/l), låg, på gränsen till måttligt hög, i Stora Nätaren (1 µg/l) och låg i Stensjön (9,4 µg/l). Särskilt Lilla Nätaren och Ryssbysjön hade högre klorofyllhalter än flertalet övriga undersökta sjöar, vilket återspeglades i siktdjupet som i dessa båda sjöar bara var,9 respektive 1,1 m. Vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) för treårsperioden uppnådde klorofyll inte god status i någon av de fyra sjöarna i delområdet. Statusen för siktdjup bedömdes för samma period som måttlig i Stensjön, Lilla och Stora Nätaren samt otillfredsställande i Ryssbysjön. I Stora Nätaren finns en tendens till minskande siktdjup under perioden , vilket eventuellt kan kopplas till svagt ökande humushalter (ökande färgtal och organiskt material, se nedan). Växtplankton gav otillfredsställande näringsstatus i Ryssbysjön och Lilla Nätaren Vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) utifrån data från växtplanktonundersökningen i augusti 214 fick Stensjön god status och mängden cyanobakterier (blågrönalger) var mycket liten. Vid Medins Biologis expertbedömning fick dock Stensjön måttlig status på grund av den stora mängden näringsgynnade arter. Stora Nätaren hade en måttligt stor mängd växtplankton, varav en liten mängd cyanobakterier. Denna sjö fick mått- 7

12 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar lig sammanvägd status både enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och vid expertbedömningen. I Stora Nätaren påträffades Gonyostomum semen. Mängden var dock liten vid provtagningstillfället. Större mängder av arten kan bland annat orsaka klåda för badande. I Lilla Nätaren och Ryssbysjön fanns stor respektive mycket stor biomassa, men bara en liten mängd cyanobakterier. Dessa båda sjöar har haft återkommande blomningar av cyanobakterier och även i år hittades flera potentiellt giftbildande släkten. Vid bedömning enligt föreskrifterna fick båda sjöarna måttlig status, men vid expertbedömningen sänktes statusen till otillfredsställande. Starkt grumligt vatten i Ryssbysjön och Lillån vid Huskvarna Minst grumligt (måttligt grumligt) var vattnet i Huskvarnaån vid Ylens utlopp och vid referensstationen i Lanån. Vid flertalet övriga provplatser bedömdes vattnet som betydligt grumligt. Undantagen var Ryssbysjön och Lillån vid Huskvarna (Figur 6), där vattnet var starkt grumligt (medelvärden 8,7 respektive 41 FNU). Det generellt grumliga vattnet beror huvudsakligen på erosion från jordbruksmark, vilket bekräftas av att provplatserna med det grumligaste vattnet hade de högsta fosforhalterna. Detta var särskilt tydligt i Lillån i augusti (Figur 6), där vattnet var både starkt grumligt (>2 FNU) och starkt färgat (225 mg Pt/l) med mycket höga halter av organiskt material (TOC: 31 mg/l) och kväve (3 µg/l) samt extremt hög fosforhalt (22 µg/l), sannolikt i samband med ihållande regn och stor ytavrinning. Till den starka grumlingen i Ryssbysjön bidrog även riklig algproduktion. Turbiditet (FNU) /Totalfosfor (µg/l) feb apr jun aug okt dec Turb. Fosfor Figur 6. Värden för turbiditet (grumlighet) och halter av totalfosfor i Lillån vid Huskvarna (station 315) vid 214 års provtagningar. > Generellt måttligt höga eller höga halter av organiskt material Flertalet provplatser i Huskvarnaåns avrinningsområde hade måttligt höga eller höga medelhalter av syreförbrukande organiskt material (TOC) år 214. Mycket höga halter förekom dock i Ällingabäcken (31 mg/l), Nässjöån (16 mg/l), Fredriksdalaån (23 mg/l) och Stensjöån (19 mg/l). Inga låga medelhalter noterades år 214. Halterna var generellt något högre längre uppströms i avrinningsområdet, vilket förklaras av större tillförsel av humus från skogs- och myrmark. Längre ned passerar vattnet stora sjöar där det organiska materialet kan sedimentera och nedbrytning påbörjas. Halterna minskar även på grund av utspädning från mindre humösa vattendrag. Ökande halter av organiskt material vid nästan samtliga provplatser Vid nästan samtliga provplatser finns tendenser till ökande medelhalter av organiskt material (mätt som TOC). Särskilt tydlig var ökningen i Fredriksdalaån, Huluån, Stora Nätaren och Stensjöån, där halterna ökade från måttligt höga till mycket höga under perioden Vid övriga stationer ökade halterna oftast från måttligt höga till höga. Utvecklingen kan delvis kopplas till nederbörd och avrinning. Mer nederbörd, och därmed större avrinning, ger större utlakning av humusämnen. TOC-halterna har dock ofta varit högre än förväntat i relation till vattenföringen, vilket kan vara en följd av klimatförändringar och/eller minskad försurning (se överst på sidan 4). År 214 noterades tidsseriernas högsta medelhalter av TOC i Ällingabäcken, Fredriksdalaån, Nässjöån och Stensjöån. 8

13 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Svagt syretillstånd i Huskvarnaån och syrefritt eller nästan syrefritt i Lilla och Stora Nätaren Under år 214 var syretillståndet tillfredsställande vid samtliga provplatser i rinnande vatten, möjligen med undantag av Huskvarnaån vid utloppet i Vättern, där syretillståndet bedömdes som svagt i juli. I Lilla och Stora Nätaren var det syrefritt eller nästan syrefritt i bottenvattnet vid provtagningen 2 augusti. Den främsta orsaken till den dåliga syretillgången var troligen stor tillförsel av organiskt material från omgivande mark samt stor algproduktion i sjöarna i kombination med begränsade djuphålor. (Tillgänglig mängd syre under språngskiktet räcker inte till för nedbrytning av det organiska materialet.) I både Ryssbysjön och Stensjön var det syrerikt. Återkommande syrebrist i fyra vattendrag och tre sjöar Vid flertalet provplatser i vattendrag har syretillståndet varit tillfredsställande under hela perioden Undantagen är Runnerydssjöns utlopp, Nässjöån, Huluån och Lanån, där det vissa år varit syrefattigt eller svagt syretillstånd. I Nässjöån ökade syrehalterna från syrefattigt till måttligt syrerikt eller syrerikt tillstånd från mitten av 199-talet till mitten av 2-talet. I Lilla och Stora Nätaren samt Stensjön har det ofta varit dålig syretillgång i bottenvattnet under perioden Hög blyhalt i Huskvarnaån uppströms Kåvasjön Uppmätta medelhalter av metaller i vatten var huvudsakligen låga eller till och med mycket låga år 214. I Runnerydssjöns utlopp noterades dock måttligt hög zinkhalt i februari. I Huskvarnaån uppströms Kåvasjön uppmättes en hög blyhalt i augusti samt måttligt höga halter av koppar i augusti och oktober och av zink i oktober. Till denna del av Huskvarnaån sker visst utsläpp från industri och Huskvarna samhälle. Flertalet tidsserier går mot minskande metallhalter under 2-talet, vilket åtminstone delvis kan kopplas till ökande vattenföring som medfört utspädning av utsläpp från punktkällor (dagvatten, bräddvatten, avloppsvatten). Måttligt höga halter av krom och koppar i vattenmossa I Stensjöån och Lillån uppströms Bankeryd uppmättes måttligt höga kromhalter i vattenmossa år 214, vilket i Lillån även gällde koppar. Vid referenslokalen i Lanån saknades tyvärr mossan vid hämtningen. Förvånansvärt låga tätheter av öring i Stensjöån Att de funna öringtätheterna vid 214 års elprovfiske i Stensjöån (lokal 33) inte var högre var något förvånande. Lokalen bedöms utgöra en mycket lämplig öringbiotop. Den aktuella lokalen blir relativt svårfiskad vid hög vattenföring. Osäkerheten vid beståndsskattningarna ökar därför snabbt med en stigande vattennivå. Att sträckans fiskbestånd i huvudsak utgjorts av öring och bergsimpor har resulterat i att lokalens ekologiska status sedan år 24 klassats som god vid bedömning i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Dominans av ensomrig öring i Lillån (Huskvarna) påvisar ett vandrande bestånd Sedan 24 års provfiske har förekomsten av öring i Lillån (lokal 315) varit relativt oförändrad. Årets fångst var i nivå med merparten av fiskena utförda under perioden Fångstens sammansättning med en dominans av ensomriga individer är typisk för vandrande bestånd. Sammantaget bedömdes lokalens fiskbestånd indikera en god ekologisk status. 9

14 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Tabergsåns avrinningsområde Extremvärde i augusti gav hög fosformedelhalt med mycket stor avvikelse i Kallebäcken Sex av nio provplatser i delområdet hade höga medelhalter av fosfor år 214. Tabergsån vid inloppet i Munksjön var den enda stationen med måttligt hög fosforhalt. Två provplatser hade låg fosforhalt, nämligen Vederydssjöns utlopp och Rocksjön. Jämfört med 12 µg/l i Vederydssjöns utlopp klassades avvikelsen som mycket stor i Kallebäcken (beroende på extremhalten 24 µg/l i augusti), medan den var stor i Sandserydsån, Tabergsån vid Bårarp, Lillån vid inloppet i Tabergsån, Munksjön och Tabergsån vid utloppet i Vättern. Vid klassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) för treårsperioden var näringsstatusen måttlig i Kallebäcken, Sandserydsån, Lillån vid inloppet i Tabergsån och Munksjön. Vid flertalet övriga provplatser klassades näringsstatusen som god, men hög i utloppen av Vederydssjön och Munksjön. I Munksjön bekräftades måttlig näringsstatus av bottenfaunaundersökningen, som gav måttlig status för Munksjöns strandzon vid 214 års expertbedömning. Bottenfaunan i Munksjöns djupområde påvisade emellertid otillfredsställande näringsstatus. Motsvarande bedömning avseende 214 års bottenfauna i Sandserydsån, Tabergsån vid Bårarp och Lillån vid Råslätt gav hög näringsstatus, vilket var minst en klass bättre jämfört med vattenkemin för treårsperioden Mycket höga kvävehalter i Kallebäcken, Munksjön och Tabergsån vid utloppet i Vättern I Kallebäcken, Munksjön och Tabergsån vid utloppet i Vättern var 214 års kvävemedelhalter mycket höga. Övriga provplatser hade höga halter med undantag för Vederydssjöns utlopp och Rocksjön, där halterna var måttligt höga. Jämfört med referensvärdet 488 µg/l i Vederydssjöns utlopp bedömdes avvikelsen som mycket stor i Kallebäcken, Munksjön och Tabergsån vid utloppet i Vättern. Haltförhöjningen i Munksjön och Tabergsån förklaras främst av utsläpp från Simsholmens reningsverk och i Kallebäcken av jordbrukspåverkan. Halterna av ammoniumkväve i Munksjön kan vara skadliga för fisk I juni, juli, augusti och september uppmättes ammoniumkvävehalter >15 µg/l i Munksjöns bottenvatten (Figur 7), vilket bedöms som mycket höga halter. I februari till och med maj samt oktober var halterna höga (>5 µg/l), vilket även gällde ytvattnet i februari till och med mars samt september. Vid halter över 15 µg/l anses ammonium vara giftigt för vanliga fiskarter som abborre och gädda. Halter över denna nivå förekom i Munksjöns bottenvatten. Ammonium är även kraftigt syreförbrukande och bidrar därför även till syrebrist i Munksjön (Figur 7). Syrgas (mg/l) feb apr jun aug okt dec Syrgas Ammoniumkväve (µg/l) < < Ammoniumkväve Figur 7. Halter av syrgas och ammoniumkväve i Munksjöns bottenvatten (station 45, 18-2 meters djup) vid 214 års provtagningar. 1

15 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Interngödning i Munksjön och Rocksjön Vid enstaka provtagningar (juli och augusti) var fosforhalten i Munksjöns bottenvatten mer än dubbelt så hög som i ytvattnet, vilket även gällde Rocksjön i augusti. Bidragande till detta var sannolikt interngödning (utlösning av fosfor från sedimentet) i samband med syrebrist. Kvävehalten i Tabergsån mer än fördubblades efter att ha passerat Munksjön I Munksjön sker ett stort tillskott av kväve och fosfor från främst Simsholmens reningsverk och till mindre del från Munksjö pappersbruk. År 214 ökade medelhalten av kväve med 15 % mellan inloppet i Munksjön (station 42) och utloppet i Vättern (station 4), medan fosforhalten bara ökade med 36 %. År 214 tillförde reningsverket Munksjön något mer kväve (+12 %) och fosfor (+8 %) än vad som transporterades med Tabergsån till Munksjön. Minskande fosforhalter i Rocksjön, Munksjön och Tabergsån vid inloppet i Munksjön Under perioden minskade medelhalterna av fosfor i Rocksjön och Munksjön, i Rocksjön även kvävehalterna, i ytvattnet. I bottenvattnet i Rocksjön var 214 års fosforhalt den i särklass högsta i tidsserien (13 µg/l), sannolikt beroende på interngödning. I Rocksjöns bottenvatten var även kvävehalten ovanligt hög, medan den i ytvattnet var tidsseriens lägsta. I Tabergsån vid inloppet i Munksjön minskade fosforhalterna från huvudsakligen höga till mestadels måttligt höga under perioden I Munksjöns utlopp minskade fosforhalterna inom klassen höga halter, medan kvävehalterna ökade något inom klassen mycket höga halter. Under samma period ( ) uppvisade vattenföringen i Tabergsån en svagt nedgående tendens. Detta talar för att haltminskningen av fosfor främst förklaras av minskat markläckage från främst jordbruksmark, medan haltökningen av kväve främst beror på ökat genomslag från punktkällor som en koncentrationseffekt. Värt att notera är också att fosformedelhalten i Kallebäcken, som under perioden nästan alltid bedömts som måttligt hög, var hög år 214. Det var främst extremvärdet 24 µg/l i augusti som drog upp medelvärdet. Vid samma tillfälle var vattnet starkt grumligt, varför orsaken till den förhöjda fosforhalten troligen var erosion från omgivande mark och bottensediment i samband med hög vattenföring och stor ytavrinning. Av samma orsak var 214 års fosformedelhalt i Tabergsån vid Bårarp den näst högsta i tidsserien. God status för siktdjup i Rocksjön och Munksjön samt för klorofyll i Rocksjön Klorofyllhalten (mått på algmängd) var låga i både Rocksjön och Munksjön i augusti 214. Vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) för treårsperioden var statusen god i Rocksjön, men uppnådde ej god status i Munksjön. Siktdjupet bedömdes som måttligt i Rocksjön och litet i Munksjön i augusti 214. Vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) för treårsperioden var siktdjupsstatusen god i båda sjöarna. I främst Rocksjön finns en tendens till minskande siktdjup under perioden , vilket eventuellt kan kopplas till svagt ökande humushalter (ökande färgtal). Växtplankton påvisade högre näringsstatus i Munksjön jämfört med Rocksjön Vid undersökningen av växtplankton i augusti 214 hade Rocksjön en liten växtplanktonbiomassa och mycket liten andel cyanobakterier (blågrönalger). Både enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) och vid Medins Biologis expertbedömning fick sjön hög status. I Munksjön var de näringsgynnade arterna fler än i Rocksjön. Munksjön fick god status enligt både Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och vid Medins expertbedömning, men nära gränsen till måttlig. Kraftig erosion i augusti gav starkt grumligt vatten i Kallebäcken och Tabergsån vid Bårarp Minst grumligt (måttligt grumligt) var vattnet i Rocksjön och Vederydssjöns utlopp. Vid samtliga övriga provplatser klassades vattnet som betydligt grumligt. I främst Kallebäcken (18 FNU) be- 11

16 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar dömdes dock vattnet som starkt grumligt, vilket även gällde Tabergsån vid Bårarp (7,1 FNU). Orsaken till detta var stor erosion från omgivande mark och bottensediment i samband med hög vattenföring och stor ytavrinning i augusti. Bottenvattnet i Rocksjön och Munksjön var tre till fyra gånger mer grumligt än ytvattnet. Eftersom det även förekom syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i bottenvattnet orsakades grumlingen sannolikt av efterfällning av järn i provflaskan. Från mycket låg TOC-halt i Rocksjön till mycket hög i Sandserydsån och Vederydssjöns utlopp Påverkan av humusämnen från skogs- och myrmark gav högst medelhalter av syreförbrukande organiskt material (TOC) i avrinningsområdets övre delar. Mycket hög halt uppmättes bara i Sandserydsån (24 mg/l) och Vederydssjöns utlopp (17 mg/l). Rocksjön hade mycket låg TOChalt. Vid övriga provplatser förekom måttligt höga eller höga halter. Ökande TOC-halter vid nästan alla stationer För nästan alla punkter syns en trend mot ökande medelhalter av organiskt material (TOC) under perioden Det var dock bara i Kallebäcken som 214 års medelhalt var bland de högsta i tidsserien. De procentuellt sett kraftigaste ökningarna skedde i Kallebäcken, Vederydssjöns utlopp och Sandserydsån, där TOC-halterna ökade med cirka 7-9 %. De senaste årens TOC-halter har varit högre än förväntat relaterat till vattenföringen, vilket kan bero på klimatförändringar och/eller minskad försurning (se sidan 4). Frekvent syrebrist i Munksjön och Rocksjön I Munksjön, som provtogs varje månad, var det syrebrist mellan cirka 8 och 18 meters djup under perioden juni till och med augusti 214. I september rådde syrebrist på meters djup och i maj rådde svagt syretillstånd på meters djup, men övriga månader var hela vattenmassan däremot väl syresatt. I Rocksjön var det helt syrefritt på 9-11 meters djup i augusti. I både Munksjön och Rocksjön har det varit frekvent syrebrist under hela perioden , medan syretillgången varit god vid provplatserna i rinnande vatten. Den dåliga syretillgången i främst Munksjön kan åtminstone delvis förklaras av stora utsläpp av syreförbrukande ämnen från Simsholmens reningsverk (ammonium och organiskt material) och Munksjö pappersbruk (organiskt material). Större delen av belastningen härrör från reningsverkets utsläpp av ammonium. Omvandling av ammonium till nitrat är starkt syrekrävande (1 kg ammonium kräver 4,6 kg syre). Vid 214 års bottenfaunaundersökning i Munksjöns djupområde bekräftades syrefattigt tillstånd vid expertbedömning. Surt vatten noterades i Sandserydsån och Hökesån vid Habo Motstånskraften mot försurning (buffertkapaciteten mätt som alkalinitet) har vid samtliga provplatser utom en, varit god eller mycket god under hela undersökningsperioden. I Sandserydsån har dock surstötar noterats i samband med höga flöden. År 214 klassades vattnet i Sandserydsån som surt i augusti och oktober (ph-värden 6,1 respektive 6,2). Alkaliniteten var dock inte anmärkningsvärt låg utan buffertkapaciteten klassades som svag. Även bottenfaunan i Sandserydsån indikerade surt tillstånd år 214 vid expertbedömningen. Även i Hökesån vid Habo noterades en surstöt (ph-värde 6,2) i samband med mycket nederbörd och stor ytavrinning i augusti. Kalkningsinsatser sker i de övre delarna av Tabergsåns avrinningsområde. Minskande medelhalter för flertalet metaller i Tabergsån vid inloppet i Munksjön I Tabergsån vid inloppet i Munksjön noterades bara låga eller mycket låga metallhalter år 214. För flertalet metaller uppvisar medelhalterna minskande trender för perioden och bara låga eller mycket låga halter har förekommit. 12

17 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Frekvent måttligt höga metallhalter i vattenmossa i Tabergsån vid Norrahammar I Tabergsån vid Norrahammar (station 48) uppmättes år 214 bara låga eller mycket låga halter av metaller i vattenmossa. Kopparhalten var emellertid på gränsen till måttligt hög, vilket den även klassats som vid flertalet provtillfällen åren Under samma period noterades måttligt höga halter av krom, kvicksilver, zink, kadmium, kobolt, bly och arsenik. Även nickelhalterna har ofta varit måttligt höga och var åren 1992 och 1993 till och med höga. Inga lekvandrande öringar och låg öringtäthet i Kallebäcken I Kallebäcken har fångsten av öring sedan provfiskets startår 23 mestadels legat under förväntat antal (jämförvärde lax och öring per 1 m²). Så var även fallet år 214. Orsaken till de låga individtätheterna är oklar. Provfiskena åren visade på förekomst av större lekvandrande öringar. Vid årets provfiske noterades inga lekfiskar. Sammantaget bedömdes årets fångst indikera en god ekologisk status, en klassning som gällt sedan år 23. År 21 klassades den ekologiska statusen som måttlig enligt fiskindexet VIX. Denna klassning kunde härledas till fångsten av en abborre (klassas som tolerant enligt VIX). Att denna art påträffades bedömdes dock inte indikera en försämrad ekologisk status. Lillåns och Domneåns avrinningsområden Från hög till otillfredsställande näringsstatus i Lillån vid utloppet i Vättern I Lillån ökade medelhalterna av näringsämnet fosfor från låg halt (hög näringsstatus för treårsperioden ) vid referensstationen Toveryd (station 62, ny sedan 24) till mycket hög halt (otillfredsställande näringsstatus för treårsperioden ) vid utloppet i Vättern (station 6). Näringsstatusen i Lillån vid utloppet i Vättern expertbedömdes som otillfredsställande även vid 214 års bottenfaunaundersökning. Medelhalterna av kväve ökade inom klassen mycket höga halter. Avvikelsen bedömdes som mycket stor för både fosfor och kväve. Mycket höga kvävehalter, varav knappt 9 % nitrat-+nitritkväve, samt mycket låg halt av organiskt material (mätt som TOC) och låg temperatur, avslöjar att provplatsen vid Toveryd var frekvent grundvattenpåverkad. Detta gör den mindre lämplig som referens. Mellan de båda provplatserna i Domneån (71, ny sedan 24, respektive 7) var skillnaderna i näringshalt mindre. Medelhalten av fosfor ökade inom klassen höga halter, medan kvävemedelhalten minskade från mycket hög till hög. Näringsstatusen (treårsmedelvärde ) bedömdes som god för station 71 och hög för station 7. I Lillån vid utloppet i Vättern (6) minskade kvävemedelhalterna från oftast extremt höga under perioden till oftast mycket höga därefter. För perioden som helhet syns en tendens mot både minskande kvävehalter och minskande vattenföring, vilket indikerar minskat markläckage från omgivande jordbruksmark. Bankeryds reningsverk bidrog med cirka 2-3 % av näringsämnestransporten i Lillån Haltökningen av näringsämnen nedströms i Lillån beror på inverkan från jordbruk och utsläpp från reningsverket i Bankeryd. Reningsverket bidrog år 214 med 2 % av fosfortransporten och 31 % av kvävetransporten med Lillån till Vättern. Halterna av ammoniumkväve i Lillån kan vara skadliga för fisk Under nästan hela året var halterna av ammoniumkväve i Lillån vid utloppet i Vättern höga eller oftast mycket höga (42-28 µg/l). Vid halter över 15 µg/l anses ammonium vara giftigt för vanliga fiskarter som abborre och gädda. Vid aktuella ph-värden och temperaturer överskred stundtals halterna av ammoniak miljökvalitetsnormen (25 µg/l) för laxfiskvatten (SFS 21:554). 13

18 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Betydligt grumligt vatten vid Lillåns och Domneåns utlopp i Vättern I Lillån ökade turbiditeten från måttligt grumligt vatten vid referensstationen Toveryd (62) till betydligt grumligt vid utloppet i Vättern (6). I Domneån ökade turbiditeten svagt inom klassen betydligt grumligt mellan stationerna 71 och 7. Grumlingen orsakades sannolikt främst av erosion från åkermark. Tredubblad absorbans/färgtal i Domneån vid utloppet i Vättern under en 4-årsperiod Medelhalten av organiskt material (TOC) ökade från mycket låg halt vid referensstationen Toveryd (62) till måttligt hög vid Lillåns utlopp i Vättern (6). Domneån med sitt myrrika avrinningsområde hade mycket höga halter både vid station 71 och 7. Att de höga halterna främst beror på tillförsel av humusämnen var särskilt tydligt vid station 7, där värdena för TOC och färg/absorbans följde varandra väl under året. Vid stationerna i Lillån och Domneån syns inte den tendens till ökande halter av organiskt material som är vanlig vid så många andra provplatser inom den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. Dock tredubblades absorbansen i Domneån vid utloppet i Vättern (7) från betydligt till starkt färgat vatten åren (Figur 8). År 214 var absorbansen jämförelsevis låg. Absorbans f iltr.42 nm/5 cm Vattenföring (m 3 /s),7 Domneån 1,2,6 1,,5,8,4,6,3,2,4,1,2,, Absorbans Vattenföring Måttligt höga medelhalter av koppar och bly i Lillåns vatten vissa år I Lillån vid utloppet i Vättern (6) var flertalet undersökta metallhalter i vatten mycket låga eller låga år 214. Det enda undantaget gällde koppar, som noterades i en måttligt hög halt i augusti. Under perioden var medelhalterna av samtliga undersökta metaller mycket låga eller låga med undantag för koppar och bly, som vissa år varit måttligt höga. År 1998 var medelhalten av koppar till och med hög. Medelhalterna av flera metaller uppvisar en minskande tendens. Figur 8. Årsmedelvärden för absorbans och vattenföring i Domneån vid utloppet i Vättern (station 7,,5 m) åren Horisontell linje anger gränsen mellan betydligt och starkt färgat vatten. Ökande, men oftast låga, halter av flera metaller i vattenmossa i Lillån I vattenmossa utplacerad i Lillån uppströms Bankeryd (61) noterades måttligt höga halter av koppar och krom år 214. I övrigt var metallhalterna låga. Mellan åren 1992 och 214 har som högst måttligt höga halter uppmätts av arsenik, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Flera av metallerna uppvisar ökande halter. Fiskindexet VIX på visade otillfredsställande status i Lillån vid Bankeryd Vid elprovfiske i Lillån vid Bankeryd har fångsten av öring sedan provfiskets start mestadels legat under förväntat antal (jämförvärde lax och öring per 1 m²). Så var fallet även år 214. Tidigare fanns en damm uppströms elfiskelokalen. Dammen är numera riven, vilket gör att årets provfiske framförallt är jämförbart med undersökningarna utförda efter år 25. Biotopvårdande åtgärder utfördes på lokalen efter 26 års provfiske. Dessa förändringar ökade antalet tänkbara ståndplatser för öring. Samtidigt bidrar den uppväxande strandvegetationen med allt mer 14

19 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar skugga. Den sammantagna effekten av dessa förändringar har varit tydlig och provfiskena utförda efter år 25 visar på betydligt högre tätheter än innan förändringarna av lokalen utfördes. Vid årets provfiske klassades den ekologiska statusen som otillfredsställande enligt fiskindexet VIX. Att fångsterna dominerats av öring är det viktigaste skälet till att lokalens ekologiska status tidigare överlag klassats som god till hög enligt VIX. Avrinningsområden inom Habo kommun Jordbruk gav förhöjda näringsämneshalter i Malmabäcken och Pirkåsabäcken Delområdets högsta fosformedelhalter uppmättes i Malmabäcken (station 9) och Pirkåsabäcken vid Furusjö (station 16), som hade mycket höga halter av både fosfor och kväve. Vid dessa provplatser var vattnet även starkt grumligt, vilket påvisar erosion från jordbruksmark. Vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) för treårsperioden hade dessa provplatser även den sämsta näringsstatusen dålig i Malmabäcken och otillfredsställande i Pirkåsabäcken vid Furusjö. I Pirkåsabäcken vid Habo (station 15) klassades näringsstatusen som måttlig (dock hög vid 214 års bottenfaunaundersökning). Vid övriga stationer bedömdes näringsstatusen som hög eller god för vattenkemin ( ) och hög för bottenfaunan. Totalkväve (µg/l) feb apr jun aug okt dec Kväve Konduktivitet (ms/m) Kond Figur 9. Årsmedelvärden för totalkväve och konduktivitet (salthalt) i Fiskebäcken (station 81,,5 m) vid 214 års provtagningar. Gränsen för extremt hög kvävehalt är 5 µg/l. Påverkan från punktkälla i Fiskebäcken Extremt höga kvävehalter och förhöjd salthalt indikerade genomslag från punktkälla. Allra högst var kvävehalten i Fiskebäcken (Figur 9), där årsmedelhalten bedömdes som extremt hög (11133 µg/l). Extremt höga halter noterades i både april (19 µg/l), juni (91 µg/l) och augusti (3 µg/l). Drygt 8 % av kväve förelåg som nitrit-+nitratkväve. Samtidigt förhöjd konduktivitet (Figur 9) indikerade genomslag från punktkälla. Både ökande och minskande näringsämneshalter under 2-talet I delområdet finns flera exempel på både ökande och minskande näringsämneshalter under 2-talet. I både Malmabäcken, Knipån (stationerna 122 och 12) och Krikån minskade halterna av både fosfor och kväve något, troligen främst beroende på minskat markläckage från i första hand jordbruksmark. De båda stationerna i Pirkåsabäcken vid Furusjö (16) respektive Habo (15) uppvisar däremot tydligt ökande halter av främst fosfor (från måttligt höga till mycket höga halter respektive från måttligt höga till höga halter). Också i Hökesån vid Habo (station 11) ökade fosfor- och kvävehalterna något under 2- talet. Vid alla dessa tre stationerna ökade turbiditeten (grumligheten) parallellt med fosforhalterna, vilket antyder ökad jordbrukspåverkan. Vid dessa stationer uppvisar vattenföringen en huvudsakligen svagt minskande tendens, varför haltökningarna troligen kan kopplas till ökat genomslag från punktkällor alternativt intensifierat, eller på annat sätt ändrat, jordbruk. 15

20 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Fortsatt lägre kvävehalter i Hökesån I Hökesån vid utloppet i Vättern (1) fördubblades kvävemedelhalterna under senare hälften av 199-talet från höga till mycket höga halter. Det var främst medelhalten av ammoniumkväve som ökade från <1 µg/l till maximalt 874 µg/l år 22. Vid halter över cirka 2 µg/l kan ammonium vara giftigt för bland annat öring. Under de elva senaste åren har dock kvävehalterna åter varit på samma nivå som tidigare på grund av att utsläppet från Habo reningsverk flyttats till en våtmark med avrinning direkt till Vättern. Små avrinningsområden med liten andel sjöar bidrog till humösa vatten Vid flertalet platser var medelhalterna av organiskt material (TOC) höga eller mycket höga och vattnet starkt färgat år 214. Något lägre värden (måttligt höga TOC-halter) uppmättes i Malmabäcken och Svedån. Vattendragen som mynnar i den sydvästra delen av Vättern har små avrinningsområden med mycket liten sjöprocent, varför förutsättningarna för självrening av det organiska materialet (främst humusämnen från omgivande mark) genom sedimentation, utspädning och nedbrytning är små. Tillfredsställande syretillgång trots hög humushalt Trots den stora tillförseln av syreförbrukande organiskt material hade samtliga provplatser tillfredsställande syreförhållanden under år 214. Tidigare är den enda provplats som inte haft tillfredsställande syreförhållanden Malmabäcken, där syretillståndet bedömdes som syrefattigt år 21 och svagt år 26. Liksom vid många andra provplatser i hela området, finns många trender mot ökande humushalter (se sidan 4). Vid stationerna i det aktuella delområdet tar sig detta främst uttryck som ökande färgtal/absorbans. Oftast låga, och minskande, metallhalter i Malmabäcken, men måttligt höga halter av främst koppar Medelhalterna av flertalet metaller i vatten var år 214 låga i Malmabäcken. Kopparhalterna var dock oftast måttligt höga. I februari och december noterades även måttligt höga zinkhalter. Under 2-talet har främst medelhalterna av koppar minskat (från höga till huvudsakligen måttligt höga halter), men även flera andra metaller. Förutom koppar, har även zink och bly förekommit i måttligt höga halter tidigare. Minskande metallhalter kan eventuellt bero på miljöåtgärder vid uppströms liggande ytbehandlingsföretag. I Fiskebäcken överskred halterna av labilt aluminium 3 µg/l i juni, vilket är effektgränsen för bland annat lax och mört (Länsstyrelsen i Jönköpings län 29). Lägre öringtäthet i Pirkåsabäcken jämfört med Hökesån Vid lokal 12 (mynningen) och 15 (Kråkeryd) i Hökesån fångades främst ensomrig öring (+). Detta är typiskt för en reproduktionslokal med sjövandrande öringbestånd. Fångsterna visar att de undersökta sträckorna utgör viktiga uppväxtmiljöer för sjövandrande vätteröring. Vid lokal 12 och 15 bedömdes fångsten indikera god respektive hög ekologisk status. Strax innan årets provfiske observerades ett flertal större lekvandrande öringar vid lokal 12. I förhållande till lokalerna i Hökesån påträffades betydligt lägre tätheter av öring i Pirkåsabäcken (lokal 15). Att tätheterna av ensomrig öring är låg här är dock att betrakta som normalt och kan i huvudsak kopplas till det faktum att lekvandrande fisk från Vättern inte når dessa delar av avrinningsområdet. Sammantaget indikerade fångsten i Pirkåsabäcken god ekologisk status. 16

21 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Figur 1. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorerna Näringsämnen i sjöar och Näringsämnen i vattendrag (treårsmedelvärde för,5 meters djup) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriet Dnr R57184_

22 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Figur 11. Klassning av färgtal (medelvärde år 214 för,5 meters djup) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriet Dnr R57184_

23 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Figur 12. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorn Klorofyll i sjöar (treårsmedelvärde för,5 meters djup) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) vid provplatser i sjöar i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriet Dnr R57184_

24 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Textkommentar Figur 13. Klassning av näringsstatus utifrån bottenfaunasamhället (år 214) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) och expertbedömning vid provplatser i sjöar och vattendrag i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriet Dnr R57184_151. 2

25 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bakgrund BAKGRUND Uppdraget Den som bedriver miljöfarlig verksamhet är enligt 26 kapitlet, 19 och 22 i miljöbalken (SFS 1998:88) skyldig att utföra kontroll av såväl utsläpp (utsläppskontroll) som av utsläppens inverkan på miljön (recipientkontroll). Utsläpp till sjöar och vattendrag är en sådan form av miljöfarlig verksamhet som avses i skrivningen. Samordnad recipientkontroll (SRK) syftar till att belysa utsläppens inverkan på vattenmiljön i ett avrinningsområde. Förutom miljöbalken regleras svensk vattenförvaltning framförallt av vattenförvaltningsförordningen (förordning 24:66 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) och länsstyrelseinstruktionen (förordning 22:864). Företag och kommuner med utsläpp till vatten inom de avrinningsområden som berör Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, bekostar löpande undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen för att bedöma eventuell miljöpåverkan. Undersökningar har bedrivits sedan år Uppdragsgivaren och huvudmannen, Jönköpings kommun, gav ALcontrol AB i samarbete med Medins Biologi AB, uppdraget att utföra 214 års undersökningar inom ramen för det kontrollprogram som fastställdes av Länsstyrelsen i Jönköpings län den 13 december 212. Förutom fysikaliska-kemiska vattenundersökningar omfattar kontrollprogrammet även undersökningar av metaller i vattenmossa, metaller och miljögifter i fisk och sediment samt biologiska variabler (växtplankton, bottenfauna och fisk). År 214 omfattade undersökningarna samtliga moment utom metaller och miljögifter i fisk och sediment. Även resultat från annan regional och nationell miljöövervakning redovisas i rapporten, främst undersökningar i Vätternvårdsförbundets regi. Följande personer medverkade vid 214 års undersökningar: Johan Nilsson, ALcontrol Jönköping, samt Björn Thiberg och Reijo Nygård, ALcontrol Linköping (provtagning av vatten, vattenmossa, växtplankton och djupbottenfauna i sjöar), Ina Bloch och Åsa Garberg, Medins Biologi (artbestämning av växtplankton), Ina Bloch, Medins Biologi (utvärdering av växtplankton), Ingrid Hårding och Mikael Christensson, Medins Biologi (provtagning av bottenfauna i rinnande vatten), Jonatan Johansson, Karin Johansson, Per-Anders Nilsson och Mikael Christensson, Medins Biologi (artbestämning av bottenfauna), Jonatan Johansson, Medins Biologi (utvärdering av bottenfauna), Hanna Larsson och Robert Rådén, Medins Biologi (fältarbete och utvärdering av provfiske), Måns Lindell, Länsstyrelsen i Jönköpings län (utsläppsdata samt bakgrundsuppgifter för statusklassning), Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (framtagande av GIS-kartor), 21

26 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bakgrund Ann-Charlotte Norborg Carlsson, ALcontrol Karlstad (projektansvarig, utvärdering av vattenkemi, metaller i vattenmossa samt rapportskrivning), Susanne Holmström, ALcontrol Linköping (kvalitetsgranskning av årsrapport). Målsättning Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen (vattenundersökningar). Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla. Några motsvarande, nya direktiv har inte kommit ut, varför intentionerna i Allmänna råd behålls tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen är enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd (86:3) att: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrundshalt och bedömningsgrunder för miljökvalitet, belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen, ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Riksdagen har fastställt sexton övergripande nationella miljökvalitetsmål och cirka 7 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 22). År 21 fattade riksdagen beslut om ett förändrat miljömålssystem med Naturvårdsverket utpekat som samordnare av miljömålsuppföljningen. Förutom de sexton miljökvalitetsmålen utgörs miljömålsstrukturen numera även av generationsmål och etappmål (kommer successivt att ersätta delmålen). De grundläggande värdena och de övergripande miljömålsfrågorna är inbakade i strecksatserna till generationsmålet. De fasta åtgärdsstrategierna är avskaffade. I stället ska den parlamentariska Miljömålsberedningen utarbeta miljöstrategier inom regeringens prioriterade områden. Det av regeringen tidigare inrättade Miljömålsrådet (år 22) är avskaffat. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål berör sjöar och vattendrag: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 22

27 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bakgrund Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Medlemsstaterna i EU har genom vattendirektivet (2/6/EG) enats om att förvalta sina vatten på ett likartat sätt. Alla vatten i Europa ska senast år 215 ha uppnått god ekologisk och kemisk status. De vatten som inte har godtagbar status ska åtgärdas och förvaltningsplaner och åtgärdsprogram ska tas fram. Vattenmyndigheterna tog i slutet av år 29 fram en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram för vart och ett av sveriges fem vattendistrikt att gälla för sexårsperioden Förvaltningsplanen redovisar de förhållanden och de miljökvalitetsnormer som ska gälla inom vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet beskriver vilka åtgärder som behövs för att upprätthålla eller uppnå en viss miljökvalitetsnorm. Övervakning är en förutsättning för arbetet med åtgärdsprogram och för att följa upp om miljökvalitetsnormerna uppfylls. Övervakningen ska ge en sammanhållen och heltäckande översikt av den ekologiska och kemiska statusen för ytvatten inom varje vattendistrikt. Övervakning kan ske i form av undersökande, kontrollerande respektive operativ övervakning, varav de två sistnämnda är de former som är mest jämförbara med nuvarande recipientkontroll. 23

28 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Område o. förorening OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR Beskrivning av området Kontrollprogrammet omfattar samtliga viktigare tillflöden till Vättern, belägna inom Jönköpings län. Avrinningsområdena är huvudsakligen belägna inom Jönköpings kommun, men berör också Aneby kommun (Röttleåns och Huskvarnaåns övre lopp), Nässjö kommun (övre delen av Huskvarnaåns avrinningsområde) och Vaggeryds kommun (övre delen av Tabergsåns avrinningsområde). I kontrollprogrammet ingår även ett antal vattendrag inom Habo kommun, som sedan år 1998 tillhör Jönköpings län (Domneån, Hökesån, Krikån med flera). Områdets utsträckning samt punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartor i Figur 14 och Figur 15. Redovisningen av undersökningsresultaten är uppdelad på sex delområden enligt följande: Röttleåns avrinningsområde, Edeskvarnaåns avrinningsområde, Huskvarnaåns avrinningsområde, Tabergsåns avrinningsområde, Lillåns och Domneåns avrinningsområden, vattendrag inom Habo kommun. Föroreningskällor Inom delområdena sker utsläpp från kommunala reningsverk och industrier. Aktuella verksamheter samt deras ungefärliga läge framgår av Figur 14. I bilaga 6 redovisas de utsläppsmängder som erhållits för år 214. De kommunala avloppsreningsverken släpper ut syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt metaller. Från ytbehandlingsföretagen sker utsläpp av främst metaller. Cellulosaindustrin Munksjö Paper AB och SCA Hygiene Products AB (Munksjön) bidrar med syreförbrukande organiskt material, näringsämnen (fosfor och kväve), metaller och halogenerade organiska föreningar (AOX). Jönköpings flygplats (Sandserydsån) har visst utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), kväve, metaller och lite olja. Några företag, som är verksamma inom avrinningsområdet, leder sitt spillvatten till kommunens reningsverk och har således inga egna utsläpp till recipient (sjö eller vattendrag) förutom eventuellt via dagvatten. Detta gäller bland annat Proton Finishing Bankeryd (Bankeryds re- 24

29 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Område o. förorening ningsverk), Jönköpings mejeri (Simsholmens reningsverk), Hult avfallsupplag (Huskvarna reningsverk) samt Nässjö kraftvärmeverk (Nässjö reningsverk). Inom området sker också betydande påverkan från jordbruk. Denna verksamhet bidrar främst med fosfor och kväve (växtnäringsämnen), organiskt material (ger syreförbrukning) och suspenderat material (ger grumlighet). Från fastigheter med bristfälliga enskilda avlopp kan utsläpp ske av främst fosfor och syretärande organiskt material. Påverkan sker även från skogsbruk. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och körskador ökar läckaget av organiskt material (humus) och näringsämnen. Avrinningsområdena är även påverkade av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar livsbetingelserna för djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, till exempel genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Främst sker detta genom nedfall av försurande och/eller övergödande svavel- och kväveföreningar. De övre delarna av Huskvarnaåns och Tabergsåns avrinningsområden samt bland annat Hökesån inom delområdet Vattendrag inom Habo kommun är föremål för kalkningsinsatser. 25

30 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Område o. förorening # HK7 HK6 # GRÄNNA Bunn Ören HK3 # d HK4 Domneån HK5 # #Y HK2 #Y HK1 LD4 #Y # LD3 #Y LD2 #Y LD1 BANKERYD Lillån Vättern Landsjön KAXHOLMEN Röttleån Ylen Kierydsån # R1 St Nätaren Sandserydsån Dunkehallaån $ T1 T3 T4 %a Ñ T2 # T5 #Y JÖNKÖPING H9 # HUSKVARNA r H8 H4 # Stensjön # H7 H3 # Hästsjön Tabergsån Lillån TENHULT H6 # < H5 FORSERUM Stensjöån Ryssbysjön Fredriksdalaån H2 # H1 ÿ NÄSSJÖ Vederydssjön Fredriksdalasjön Ñ Avfallshantering # Avloppsreningsverk d Deponi $ Flygplats %a Pappersbruk ÿ r < Tillverkning av elektrisk utrustning Tillverkning av gräsklippare Tillverkning av möbelstoppning #Y Ytbehandling Figur 14. Punktkällor i avrinningsområden som mynnar i Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av punktkällorna se bilaga 6. 26

31 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Område o. förorening BRANDSTORP 2 # 16 # Gagnån Knipån 15 # Domneån Hornån 122 # # HABO Svedån FAGERHULT # # # Lillån # # # # # # BANKERYD 6 Vättern Landsjön # KAXHOLMEN # Röttleån # GRÄNNA Bunn Ören 1 35 # # # # 14 Kierydsån Ylen St Nätaren 62 Sandserydsån # # Dunkehallaån 45 # # # # Tabergsån # # # # 42 # JÖNKÖPING Lillån 415 # ## # 315 HUSKVARNA 3 # # # # Stensjön TENHULT FORSERUM Stensjöån # 355 # Ryssbysjön 38 Fredriksdalaån 356 # 36 # # # 378 # 37 ## 39 Hästsjön 365 NÄSSJÖ 374 Vederydssjön Fredriksdalasjön Figur 15. Provtagningsplatser i avrinningsområden som mynnar i Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av punkterna se bilaga 2. 27

32 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Område o. förorening Röttleåns avrinningsområde Avrinningsområdet omfattar 216 km 2 (SMHI:s Vattenwebb, oktober 215) och är beläget i norra länsdelen inom Jönköpings och Anebys kommuner. Röttleån har sitt källområde söder om sjön Ören och mynnar i Vättern cirka två kilometer söder om Gränna. Ån har även ett utlopp via en kraftverkstub från sjön Bunn, i vilken merparten av vattnet passerar. Jordbruk (21%) Sankmark (,1%) Sjö (1%) Tätort (1,%) Skog (68%) Sjön Ören är av riksintresse för naturvård på grund av sitt öringbestånd och Bunn är en viktig sjö för friluftslivet. Röttleåns dalgång utnyttjas till stor del som jordbruksmark (Figur 16). Till Kierydsån sker utsläpp från Vireda kommunala avloppsanläggning. Till detta kommer påverkan från enskilda avlopp, skogsbruk och nedfall från luften. Röttleån 216 km 2 Figur 16. Markanvändning inom Röttleåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, oktober 215). Utsläppspunktens belägenhet framgår av Figur 14. Provtagningsplatser återfinns i Figur 15. Edeskvarnaåns avrinningsområde Edeskvarnaåns avrinningsområde, som omfattar 54 km 2 (SMHI:s Vattenwebb, oktober 215), ligger helt inom Jönköpings kommun. Källområdet finns i skogs- och jordbruksmarker cirka sju kilometer nordost om Landsjön. Ån mynnar i Vättern cirka åtta kilometer norr om Huskvarna. Jordbruk (39%) Tätort (2,%) Skog (5%) Såväl Lyckåsån som Landsjön är föremål för påverkan från omkringliggande jordbruksmark (Figur 17. Till detta kommer påverkan från eventuella enskilda avlopp samt nedfall från luften. I området sker inga utsläpp från punktkällor. Avloppsvattnet från Skärstad och Kaxviken samt tvätteriet i Lyckås leds till reningsverket i Huskvarna. Provplatser framgår av Figur 15. Sjö (9,6%) Edeskvarnaån 54 km 2 Figur 17. Markanvändning inom Edeskvarnaåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, oktober 215). 28

33 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Område o. förorening Huskvarnaåns avrinningsområde Huskvarnaåns avrinningsområde, som omfattar 662 km 2 (SMHI:s VattenWebb, oktober 215), ligger inom Jönköpings och Nässjö kommuner. Huskvarnaån har sina källområden cirka tio kilometer söder om Nässjö och mynnar i Vättern inom Huskvarna tätort. Landskapet präglas av skog och myr, men i de större dalgångarna samt kring sjön Ylen dominerar jordbruksmarken. Markanvändningens fördelning framgår av Figur 18. Befolkningen i området uppgår till knappt 24 2 personer (SCB 28). Av dessa bor drygt 29 1 utanför tätort. 87 % av glesbygdsbefolkningen är ansluten till enskilda avlopp (SCB 28). Flera av de undersökta sjöarna och vattendragen är av riksintresse för naturvård (Ryssbysjön, Huluån, Stora Nätaren och Stensjön). Jordbruk (18%) Sankmark (1,%) Sjö (6,7%) Tätort (3,4%) Skog (71%) Huskvarnaån 662 km 2 Figur 18. Markanvändning inom Huskvarnaåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, oktober 215). Punktkällor med direkta utsläpp till sjö eller vattendrag är (ARV = avloppsreningsverk): Nässjö ARV (Nässjöån), Sunds ARV (Stora Nätaren), Lekeryds ARV (Huskvarnaån), FIAB Forserum (Stensjöån), Forserums ARV (Stensjöån), Öggestorps ARV (Stensjön), Huskvarna AB (Huskvarnaån) Huskvarna ARV (Huskvarnaån). Avloppsreningsverken släpper ut syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt en del metaller. För FIAB Forserum AB, som tillverkar möbelstoppning, redovisas små utsläpp av syreförbrukande organiskt material och zink. Huskvarna AB redovisar utsläpp av metaller. Till detta kommer påverkan från skogs- och jordbruk, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av karta i Figur 14. Provtagningsplatser i området framgår av Figur

34 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Område o. förorening Tabergsåns avrinningsområde Tabergsåns avrinningsområde, som omfattar 245 km 2 (SMHI:s VattenWebb, oktober 215), ligger inom Jönköpings och Vaggeryds kommuner. Tabergsån rinner upp i de myrrika trakterna kring Vederydssjön söder om Månsarp. De största tillflödena är Sandserydsån och Lillån. Tabergsån mynnar i Vättern i Jönköpings tätort. Markslagsfördelningen framgår av Figur 19. Avrinningsområdet domineras av skog och myr. Andelen jordbruksmark (åker- och betesmark) är 13 %. Andelen tätortsmark är förhållandevis stor (14 %) medan sjöprocenten är liten (knappt 2 %). Sankmark (3,9%) Sjö (1,6%) Jordbruk (13%) Skog (67%) Tätort (14%) Munksjöns utlopp 245 km 2 Figur 19. Markanvändning inom Tabergsåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, oktober 215). Punktkällor med direkta utsläpp till sjö eller vattendrag är (ARV = avloppsreningsverk): Jönköpings Flygplats (Sandserydsån), Albins Krom AB (Tabergsån), SCA Hygiene Products AB (Munksjön), Munksjö Paper AB (Munksjön), Simsholmens ARV (Munksjön). Från flygplatsen sker utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium) samt kväve. Från ytbehandlingsverksamheten vid Albins Krom sker utsläpp av små mängder metaller. Verksamheten vid SCA Hygiene Products och Munksjö Paper genererar utsläpp av syreförbrukande organiskt material, kväve, fosfor, metaller och halogenerade organiska föreningar (AOX). Från Simsholmens avloppsreningsverk sker utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (kväve och fosfor) samt metaller. Utöver utsläpp från punktkällor tillkommer påverkan från skogs- och jordbruk, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 14. Provtagningsplatser i området framgår av Figur 15. 3

35 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Område o. förorening Lillåns och Domneåns avrinningsområden Lillåns avrinningsområde omfattar 35 km 2 och Domneåns 66 km 2 (SMHI:s VattenWebb, oktober 215). Områdena berör Jönköpings och Habo kommuner. Lillån rinner upp vid Dumme mosse, strax norr om Jönköpings flygplats, och mynnar i Vättern strax norr om Bankeryd. Även Domneån, som mynnar i Vättern nordväst om Bankeryd, har sitt källområde vid Dumme mosse. Domneån är meandrande och omges av trädbevuxna kärr och dalgången utfylls av mäktiga torvlager. I Domneåns avrinningsområde är andelen skog och myr 83 %, andelen jordbruk 13 % och andelen sjö endast 3 % (Figur 21). I Lillån (Figur 2) är andelen jordbruksmark avsevärt större (41 %) och andelen skog och myr mindre (49 %). Punktkällor med direkta utsläpp till vattendrag är (ARV = avloppsreningsverk): Bankeryds ARV (Lillån), Westal AB (Domneån). Reningsverket i Bankeryd redovisar utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt metaller. Från ytbehandlingsverksamheten vid Westal sker ett visst utsläpp av metaller. Till detta kommer tillförsel från jordbruks- och skogsmark, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 14. Provtagningsplatser i området framgår av Figur 15. Jordbruk (41%) Tätort (9,6%) Skog (49%) Sankmark (12%) Jordbruk (13%) Tätort (,8%) Skog (71%) Sjö (3,3%) Lillån 35 km 2 Domneån 66 km 2 Figur 2. Markanvändning inom Lillåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, oktober 215). Figur 21. Markanvändning inom Domneåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, oktober 215). 31

36 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Område o. förorening Avrinningsområden inom Habo kommun Från år 1999 ingår ett antal mindre vattendrag inom Habo kommun, som tidigare tillhörde Skaraborgs län, i undersökningen. Hökesåns avrinningsområde är relativt vittförgrenat och omfattar 69 km 2. Andelen sjö är 1 % och andelen skog 76 % (Figur 22). Hökesån är en av de större åarna kring Vättern som Vätterns sjölevande öringstammar utnyttjar som lek- och uppväxtområde. Pirkåsabäcken (12 km 2 ) har sina källområden i Store Mossen och Spångamossen mellan Furusjö och Habo. Bäcken mynnar i Hökesån strax uppströms Habo. Fiskebäcken, Malmabäcken, Tumbäcken (5 km 2 ) och Knipån (53 km 2, Figur 23) är mindre vattendrag som mynnar i Vättern i närheten av Habo. Hornån (3 km 2 ) mynnar i Vättern söder om Fagerhult, Gagnån (29 km 2 ) mynnar i Vättern i Fagerhult, Svedån (49 km 2 ) mynnar i Vättern norr om Fagerhult och Krikån (5 km 2 ) mynnar i Vättern vid Brandstorp. Uppgifter om avrinningsområdesytor från SMHI:s VattenWebb, oktober 215. Punktkällor med utsläpp till vatten är (ARV = avloppsreningsverk): Ahlins i Habo AB (Fiskebäcken), Sibbabo deponi (infiltration, Pirkåsabäcken), Fagerhults ARV (Gagnån), Brandstorp ARV (Krikån). Från ytbehandlingsverksamheten vid Ahlins i Habo sker visst utsläpp av metaller. Avloppsreningsverken släpper ut syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt metaller. Lakvattnet från Sibbabo deponi innehåller främst klorid, syreförbrukande organiskt material, kväve, metaller och olja. Lakvattnet infiltreras i marken, varför någon direkt utsläppspunkt inte finns. Utöver utsläpp från punktkällor tillkommer påverkan från skogs- och jordbruk, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 14. Provtagningsplatser i området framgår av Figur 15. Jordbruk Sankmark (2%) (1,4%) Sjö (1,%) Tätort (1,7%) Skog (76%) Sankmark (1,7% Sjö (2,4%) Jordbruk (17%) Tätort (,8%) Skog (78%) Hökesån 69 km 2 Knipån 53 km 2 Figur 22. Markanvändning inom Hökesåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, oktober 215). Figur 23. Markanvändning inom Knipåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, oktober 215). 32

37 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Referenser REFERENSER (Observera att vissa av referenserna hör till rapportens bilagedel.) ALABASTER & LLOYD Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALCONTROL AB. 2. Vätterns tillflöden (Jönköpings län) ALCONTROL AB. 21. Vätterns tillflöden (Jönköpings län) ALCONTROL AB. 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 21, 211, 212, 213 respektive 214. Vätterns tillflöden inom Jönköpings län 21, 22, 21-23, 24, 25, 22-26, 27, 28, 29, 21, 211, 212 respektive 213. DEGERMAN, E., FERNHOLM, B. & LINGDELL, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket Rapport DEGERMAN, E. & SERS, B Elfiske. Fiskeriverket information 1999:3, reviderad EG-DIREKTIV NR 2/6/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv av den 23 oktober 2 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E Bottenfaunans användbarhet som ph-indikator. Naturvårdsverket, PM ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? Naturvårdsverket, PM ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? Naturvårdsverket, PM ENGBLOM, E. & LINGDELL. P-E Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? Naturvårdsverket, PM ENGBLOM, E., LINGDELL. P-E. & NILSSON, A.N Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae). Artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Entomologisk Tidskrift 111: ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E Översiktlig bedömning av försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i några sjöar och vattendrag i Kristianstads län. Limnodata HB. Rapport till Länsstyrelsen i Kristianstads län. ERIKSSON, M.O.G., HENRIKSON, L. & OSCARSON, H.G Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgs län, Naturvårdsenheten 1981:2. GÄRDENFORS, U. (ed.). 21. Rödlistade arter i Sverige 21. The 21 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19. 33

38 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 HENRIKSON, B.I., HENRIKSON, L., NYMAN, H.G. & OSCARSON, H.G ph och predation. Populationsreglerande faktorer i försurade sjöar. Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet. Rapport till Fiskeristyrelsen. HÅRDING I., LIUNGMAN, A., NILSSON, C., SUNDBERG, I. & SVENSSON, J-E Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. (tillgänglig på HÖRNSTRÖM, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytolanktonanalys. SNV PM HÖRNSTRÖM, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: KM LAB SKARA Redogörelse för samordnad recipientkontroll i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län 1992, 1993, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999 respektive 2. KM LAB. 2. Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad LINDELL, M. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Personlig kommunikation. LIUNGMAN, M. & ERICSSON, U. 26. Profundalt Trofi-index (PTI) och Eutrofieffekt-index (EEI) för bedömning av tillstånd samt för påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar. Medins Biologi AB. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN Tillstånd och påverkansgrad i länets sjöar och vattendrag. Meddelande nr 1997:48. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN. 23. Landsjön. Hot och framtid (författare: Maria Carlsson). Meddelande nr 23:36. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN. 29. Utvärdering av labilt aluminium. Kalkningsverksamheten i Jönköpings län (författare: Ingela Tärnåsen). Meddelande nr 29:15. MEDIN, M., ERICSSON, U., LIUNGMAN, M., HENRICSSON, A., BOSTRÖM, A. & RÅDÉN, R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( MOOG, O. (ed.) Fauna aquatica Austriaca, Version Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft, Wien. NATURVÅRDSVERKET Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. Statens Naturvårdsverks Publikationer 1969:1. NATURVÅRDSVERKET. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. NATURVÅRDSVERKET. 1986b. Recipientkontroll vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 318. NATURVÅRDSVERKET. 1986c. Recipientkontroll vatten. Del 2. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport 319. NATURVÅRDSVERKET Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna Råd 9:4. 34

39 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 NATURVÅRDSVERKET. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport NATURVÅRDSVERKET. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport 492. NATURVÅRDSVERKET. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport NATURVÅRDSVERKET. 24. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Metaller i vattenmossa. Version 1:, NATURVÅRDSVERKET. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. NATURVÅRDSVERKET. 21a. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Vattenkemi i sjöar. Version 1:1, NATURVÅRDSVERKET. 21b. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Vattenkemi i vattendrag. Version 1:3, NATURVÅRDSVERKET. 21c. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Växtplankton i sjöar. Version 1:3, NATURVÅRDSVERKET. 21d. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten. Version 1:5, NATURVÅRDSVERKET. 21e. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:, NATURVÅRDSVERKET. 21f. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: NFS 28:1. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Naturvårdsverkets författningssamling. ISSN NATURVÅRDSVERKETS HEMSIDA: (miljömål och undersökningstyper). OTTO, C. & SVENSSON, B.S Properties of acid brown waters in southern Sweden. ARCH. HYDROBIOL. 99: PERSSON, G. & OLSSON, H Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag. Tillstånd, utvecklingsorsak och verkan. Naturvårdsverket, Rapport RADDUM, G.G. & FJELLHEIM, A Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. VERH. INTERNAT. VEREIN. LIMNOL. 22: ROSENBERG, D. & RESH, V Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates Routledge, Chapman & Hall, Inc. SCB. 28. Statistik för avrinningsområden 25. Statistiska meddelanden, MI 11 SM

40 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 SFS 1998:88. Miljöbalk. Miljödepartementet. SFS 22:864. Förordning (22:864) med länsstyrelseinstruktion. SFS 24:66. Förordning (24:66) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. SIS Svensk Standard, SS Svensk Standard. Vattenundersökningar. Provtagning med Ekmanhämtare av bottenfauna på mjukbottnar. SIS Svensk Standard, SS-EN :1994. Water quality. Methods for biological sampling. Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828: 1985). SIS. 26. Svensk Standard, SS-EN 1411:26. Vattenundersökningar. Provtagning av fisk med elektricitet. SIS. 26. Svensk Standard, SS-EN 1524:26. Vattenundersökningar. Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhlteknik). SIS. 212a. Svensk Standard, SS-EN ISO :212. Vattenundersökningar. Provtagning. Del 3: Riktlinjer för konservering och hantering av vattenprover. SIS. 212b. Svensk Standard, SS-EN ISO 187. Vattenundersökningar. Vägledning för val av metoder och utrustning för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SMHI METEOROLOGI Temperaturen och nederbörden i Sverige Referensnormaler. SMHI Meteorologi. Nr 81, SMHI SVENSKT VATTENARKIV Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. SMHI Hydrologi. Nr 5, SMHI:S HEMSIDA: (nederbörd, temperatur, vattenföring och markanvändning). SNFS 199:11 MS:29. Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m. Statens naturvårdsverks författningssamling. ISSN SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITETS HEMSIDA: (vattenkemi i Vätterns tillflöden). SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET (SLU) Resultat och index från 214 och tidigare års provfisken. Data från Elfiskeregistret sammanställda av Berit Sers, SLU. UTERMÖHL, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplanktonmethodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9:1-38. WIEDERHOLM, T. (ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport WIEDERHOLM, T. (ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport. Biologiska parametrar. Naturvårdsverket, Rapport

41 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 BILAGA 1 Kontrollprogram 37

42 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 Provplatser och analysomfång Undersökningarna följer Program för samordnad recipientkontroll i Vätterns tillflöden 212 och framåt inom Jönköpings län, fastställt av Länsstyrelsen i Jönköpings län 13 december 212. Undersökningsmoment och provtagningsfrekvens för de punkter inom programmet där ALcontrol ansvarar för undersökningarna, framgår av Tabell 1. Tabell 1. Undersökningsmoment och provtagningsfrekvens för de provpunkter inom den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, där ALcontrol ansvarar för undersökningarna. Momenten redovisas efter tabellen Moment (1-11) Antal prov per år ID Plats Röttleån 125 Bunn Ören Kierydsån 6 Edeskvarnaån 25 Landsjön 1 1 1/6 Fosfor 22 Lyckåsån 6+PO 4 P Huskvarnaån 35 Kåvasjön 1/3 1/6+PCB 31 Huskvarnaån, uppströms Kåvasjön Lillån, Huskvarna Huskvarnaån, Karlsfors 6+Al 325 Stensjön 1 1 1/3 1/6 33 Stensjöån, utlopp i Stensjön 6 1 1/ Huskvarnaån, Lekeryd 6 35 Huskvarnaån, Ylens utlopp Stora Nätaren 1 1 1/3 1/6 356 Lilla Nätaren Huluån 12 1/3 365 Ryssbysjön 1+NH 4 N 1 1/3 1/3 1/6+PCB 37 Nässjöån Runnerydssjöns utlopp 6 6+NH 4 N 378 Ällingabäcken 6 38 Fredriksdalaån, Äsperyd 6 39 Lanån, Hästsjöns utlopp (referens) 6 1 Tabergsån 45 Munksjön 12+NH 4 N+Hg 1 1/3 1/3 1/3 1/6+PCB+olja 415 Rocksjön 1 1 1/6 417 Strömsbergsdammen 1/3 42 Tabergsån, inlopp i Munksjön Lillån, inlopp i Tabergsån Lillån, Råslätt 1/3 44 Tabergsån, Bårarp 6 1/3 45 Sandserydsån 6 1/3 46 Kallebäcken Tabergsån, Norrahammar 1 49 Vederydssjöns utlopp (referens) 6 38

43 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 Tabell 1 (fortsättning). Undersökningsmoment och provtagningsfrekvens för de provpunkter inom den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, där ALcontrol ansvarar för undersökningarna. Momenten redovisas efter tabellen Moment (1-11) Antal prov per år ID Plats Tillflöden på Vätterns västra sida 6 Lillån, utlopp i Vättern / Lillån, uppströms Bankeryd 1 62 Lillån, Toveryd (referens) 6 71 Domneån, inlopp i hamnbassäng 6 81 Fiskebäcken, ovan järnvägen 6+Al 9 Malmabäcken Hökesån, mynningen 1 15 Hökesån, Habo 1/ Hökesån, Habo kyrkby 6 15 Pirkåsabäcken, Habo 6 1/ Pirkåsabäcken, Furusjö Knipån, bergtäkt, uppströms damm Gagnån, nedstr. Fagerhults ren.verk 1/3 2 Krikån, nedstr. Brandstorps ren.verk 6 Moment 1 = Fys.kem L1 Moment 5 = Växtplankton Moment 9 = Provfiske, rinnande Moment 2 = Fys.kem L2 Moment 6 = Bottenfauna, rinn. Moment 1 = PCB + metaller i fisk Moment 3 = Fys.kem L3 Moment 7 = Bottenfauna, prof. Moment 11 = Sediment Moment 4 = Vattenmossa Moment 8 = Bottenfauna, litoral L1. Vattendrag L2. Sjöar L3. Metaller m.m. i vattendrag Temperatur Temperatur Aluminium ph Siktdjup (med, utan kikare) Aluminium efter jonbyte Alkalinitet ph Kadmium Konduktivitet Alkalinitet Krom Färg * Konduktivitet Koppar TOC Färg * Nickel Grumlighet TOC Bly Syrgashalt Grumlighet Zink Syrgasmättnad Syrgashalt Arsenik Totalfosfor Syrgasmättnad Kobolt Totalkväve Totalfosfor Kisel Nitrit-+nitratkväve Fosfatfosfor Kalcium Totalkväve Magnesium Sediment Nitrit-+nitratkväve Natrium Arsenik I ytvatten även: Kalium Kadmium kalcium, magnesium, Klorid Krom natrium, kalium, klorid, Sulfat Koppar sulfat, klorofyll Kvicksilver Kvicksilver Nickel PCB och metaller i fisk Vattenmossa Bly Bly Arsenik Zink Kadmium Kadmium Kobolt Krom Krom Torrsubstans, glödgningsförlust Koppar Koppar Totalt organiskt kol (TOC) Kobolt Järn Totalkväve Kvicksilver Kvicksilver Totalfosfor Nickel Nickel PAH (summa 6) Zink Bly Aluminium Zink PCB (sju kongener) Kobolt * Från och med augusti 214 mättes absorbans 42 nm/5 cm filtrerat som ett tillägg till kontrollprogrammet. 39

44 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 4

45 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 BILAGA 2 Metodik Lufttemperatur och nederbörd.. 42 Vattenföring 42 Ämnestransport och arealspecifik förlust. 42 Utsläpp från punktkällor Vattenkemi Metaller i vattenmossa 58 Växtplankton Bottenfauna Provfiske

46 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Lufttemperatur och nederbörd Uppgifter om lufttemperatur (månadsmedelvärden) och nederbördsmängd (månadsvärden) under år 214 vid den meteorologiska stationen på Jönköpings flygplats (7446) hämtades via SMHI:s hemsida ( Uppgifterna redovisas i bilaga 3. Vattenföring Uppgifter om vattenföring (dygnsvärden) under år 214 hämtades för tio stationer via SMHI:s hemsida ( som modellberäknade så kallade S-HYPE-data (HYPE_version_4_8_). Vattenföringen vid station 3 i Huskvarnaån vid utloppet i Vättern beräknades utifrån en mätstation vid Carlfors (mätningar utförs av Jönköpings Energi i Huskvarna kraftverk). Även dessa värden hämtades via SMHI:s hemsida ( Tappningen vid Carlfors korrigerades för tillflödet från Lillån (*1,1) samt konstant utsläpp från Huskvarna reningsverk (+,2 m 3 /s). Vattenföringen i Tabergsån vid utloppet i Vättern (station 4) beräknades genom arealvägning mot vattenföringen vid inloppet i Munksjön (station 42). Korrigering gjordes för det vatten som tillförs från Rocksjön samt Simsholmens reningsverk. (Vattenföringen vid Tabergsåns utlopp i Vättern = vattenföringen vid Tabergsåns inflöde i Munksjön * 1,11 + 1,4 +,5 m 3 /s). Till vattenföringen i Nässjöån och Ryssbysjöns utlopp adderades,14 m 3 /s från Nässjö reningsverk. Till vattenföringen i Lillån adderades,3 m 3 /s från Bankeryds reningsverk. Månads- och årsmedelvärden för 214 års vattenföring redovisas i bilaga 5. Ämnestransport och arealspecifik förlust Transportberäkningar gjordes för totalfosfor, totalkväve, nitrat-+nitritkväve, organiskt material (TOC) och i förekommande fall metaller, för de tillflöden där uppgifter om vattenföring fanns tillgängliga. För de månader då uppgifter om såväl analysresultat som vattenföring förelåg, beräknades transporten som uppmätt halt (µg/l) multiplicerad med vattenföring (m 3 /s) multiplicerat med 2,628, vilket gav mängden i kg per månad (2,628 = omvandling från µg till kg och från sekunder till månad, en månad = 1/12 av året). För de månader som saknade analyserad halt beräknades denna som medelvärdet för intilliggande månader. Transporterna beräknades totalt för året samt för tvåmånadersperioder. De arealspecifika förlusterna av fosfor och kväve beräknades som den årligen transporterade mängden per hektar avrinningsområdesyta. Ämnestransporter och arealspecifika förluster för år 214 finns redovisade i bilaga 5. 42

47 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor, härrörande från respektive kommuns eller företags miljörapport, tillhandahölls av Länsstyrelsen i Jönköpings län (Måns Lindell). Data för år 214 redovisas i bilaga 6. 43

48 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Vattenkemi Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 15. Exakt läge med koordinater återfinns i Tabell 2 nedan. Tabell 2. Provtagningsplatser för vattenkemi med positionsangivelser och provtagningsdjup i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 214. Koordinater angivna enligt Rikets nät, RT 9, 2,5 gon V Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Röttleåns avrinningsområde 1 Röttleåns utlopp (Vätternvårdsförbundet) Bunn,5 / Ören,5 / Kierydsån, före utloppet i Ören Edeskvarnaåns avrinningsområde 25 Landsjön,5 / Lyckåsån, före utloppet i Landsjön Huskvarnaåns avrinningsområde 3 Huskvarnaåns utlopp (Vätternvårdsförbundet) Huskvarnaån, uppströms Kåvasjön Lillån, Huskvarna Huskvarnaån, Karlsfors Stensjön,5 / Stensjöån, före utloppet i Stensjön Huskvarnaån, Lekeryd Huskvarnaån, Ylens utlopp Stora Nätaren,5 / Lilla Nätaren,5 / 8, Huluån Ryssbysjön,5 / Nässjöån Runnerydssjöns utlopp Ällingabäcken Fredriksdalaån, Äsperyd Lanån, Hästsjöns utlopp. (referens)

49 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Tabell 2 (fortsättning). Provtagningsplatser för vattenkemi med positionsangivelser och provtagningsdjup i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 214. Koordinater angivna enligt Rikets nät, 2,5 gon V Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Tabergsåns avrinningsområde 4 Tabergsån, Munksjöns utlopp (Vätternvårdsförb.) Munksjön,5 / Rocksjön,5 / Tabergsån, inlopp i Munksjön Lillån, inlopp i Tabergsån Tabergsån, Bårarp Sandserydsån Kallebäcken Vederydssjöns utlopp (referens) Tillflöden på Vätterns västra sida 6 Lillån, utlopp i Vättern Lillån, Toveryd. Referens Domneån, utlopp i Vättern (nat. ref.vattendrag) Domneån, inlopp i hamnbassäng Fiskebäcken, ovan järnvägen Malmabäcken, bron vid Munkaskog Hökesån, utlopp i Vättern (Vätternvårdsförb.) Hökesån, Habo kyrkby. Referens Pirkåsabäcken, Habo Pirkåsabäcken, Furusjö Knipån, Träbron (Vätternvårdsförb.) Knipån, bergtäkt uppströms dammen Gagnån, utlopp i Vättern (Vätternvårdsförb.) Svedån, utlopp i Vättern (nat.ref.vattendrag) Krikån, nedströms Brandstorps reningsverk

50 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Provtagning Vid vattenprovtagning i sjöar och från broar användes en så kallad Ruttnerhämtare (Figur 24). Den är konstruerad så att den kan stängas på önskat djup med hjälp av en tyngd som löper på linan. Efter upptagning tappades vattnet på provflaskor. I grunda vattendrag, eller där bro saknades, användes istället en så kallad teleskophämtare. Vattenprovet kunde med detta hjälpmedel tas i åfårans mitt eller en bit ut från stranden. Figur 24. Vattenprovtagare av Ruttnermodell. I rinnande vatten togs prov på cirka,5 meters djup sex gånger per år (jämn månad). Huluån (station 36), Tabergsån vid inloppet i Munksjön (station 42) och Lillån (station 6) provtogs dock tolv gånger per år (varje månad). Även provtagning vid provpunkter i Vätternvårdsförbundets regi (stationerna 1, 3, 4, 7, 1, 12, 165 och 175) utfördes tolv gånger per år. Provtagning i sjöar utfördes vid ytan (,5 m) samt cirka,5 m över botten. Sjöprovtagningen utfördes den 19-2 augusti 214. I Munksjön togs prover varje månad med undantag för januari, då isläget var dåligt. Syrgashalten och vattentemperaturen mättes i fält med en portabel syrgasmätare. Den är utrustad med en kabel, vilket gör att den också kan användas i sjöar för att upprätta syrgas- och temperaturprofiler. I sjöarna mättes även siktdjupet med hjälp av vattenkikare och en så kallad siktskiva, vilket är en rund vit skiva ( =25 cm) fäst på en graderad lina. Proven transporterades och förvarades enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar (SS-EN ISO :212). Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 199:11, MS:29). Provtagningsmetoden är dessutom ackrediterad av SWEDAC. Analys Temperatur, syrgashalt och siktdjup bestämdes i fält. Övriga analyser utfördes på laboratorium. Analyser gjorda av ALcontrol, ackrediteringsnummer 16, utfördes enligt metoderna i följande tabell. Samtliga fysikaliska och vattenkemiska resultat för år 214 redovisas i bilaga 4. 46

51 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Tabell 3. Metoder för fysikaliska och kemiska vattenanalyser i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 214. Om inget annat anges har analysen utförts vid ALcontrol i Karlstad Parameter Enhet Metod ph - SS-EN ISO 1523:212 Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod. Konduktivitet ms/m SS-EN Färg, filtrerat mg/l SS-EN ISO 7887, metod D Absorbans 42 nm/5 cm, filtrerat - SS-EN ISO 7887:1, del 3 mod. TOC 1) mg/l SS-EN 1484, utg.-1 Turbiditet FNU SS-EN ISO 727:1999 HACH Syrgas mg/l, % SS-EN Totalfosfor µg/l SS-EN ISO :24 Fosfatfosfor µg/l SS-EN ISO :24 mod. Totalkväve µg/l TrAAcs ST892-NO23/2 Kjeldahlkväve µg/l Beräkning Ammoniumkväve µg/l TrAAcs Meth. NoJ-1-88-B Nitrat-+nitritkväve µg/l TrAAcs ST892-NO23/2 Klorofyll a 1) µg/l SS mod. Kalcium, magnesium, natrium, kalium, mg/l SS-EN ISO :29 kisel 1) Klorid och sulfat 1) mg/l SS-EN ISO 134-1:29 Kvicksilver 1) µg/l PS Analytical Merlin Metaller, övr. 2) µg/l ICP-SFMS Aluminium 1) µg/l SS-EN ISO :25 Aluminium, reaktivt 3) µg/l Intern spektrofoto. Aluminium, labilt 3) µg/l Beräkning 1) Analyserat av ALcontrol Linköping. 2) Analyserat av ALS Scandinavia, Luleå, ackr.nr 23. 3) Analyserat av LabNett, Skien, ackr.nr 13. 4) Från och med augusti 214 mättes absorbans som ett tillägg till kontrollprogrammet. Utvärdering Analysresultaten utvärderades med hjälp av Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes i enlighet med en skrivelse från KM Lab (KM Lab 2). Naturvårdsverkets Rapport 4913 ligger även till grund för de klassgränser som finns markerade i rapportens diagram. 47

52 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden för år 214. För ph-värden och alkalinitet avses medianvärden och för syre årslägsta halter. För sjöar ingår endast ytvattenprov (,5 m) i bedömningen, frånsett för syre där provet på bottenvatten bedömdes. Vid beräkning av kväve/fosfor-kvot användes endast resultat från sommarprovtagningar (juni-september). Vid beräkningar av årsmedelvärden har resultat understigande metodens rapporteringsgräns ingått med halva värdet. Ramdirektivet för vatten, som har införlivats i svensk lagstiftning, har målet att i princip alla vatten bland annat ska ha en god ekologisk status år 215. För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för så kallade kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport bedömdes följande kvalitetsfaktorer: Näringsämnen i sjöar, Klorofyll i sjöar respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Bedömningen, som avser medelvärden för treårsperioden , gjordes enligt bedömningsgrunder i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). I avsaknad av resultat från absorbansmätning, som inte ingick i kontrollprogrammet under perioden (men mättes som ett tillägg från och med augusti 214), användes istället färgtal vid beräkningarna. Eftersom även resultat för kalcium, magnesium och klorid i stort sett saknas, tillämpades den förenklade metoden vid statusklassning av Näringsämnen i vattendrag. I prover från de vattendrag som ingår i Vätternvårdsförbundets undersökningar kunde dock den vanliga metoden användas. Uppgifter om stationernas höjd över havet och sjöarnas medeldjup erhölls från Länsstyrelsen i Jönköpings län eller inhämtades via SMHI:s hemsida ( Eftersom flera provplatser ligger i områden med >1 % jordbruksmark gjordes korrigering för detta. För detta behövs uppgifter om andel jordbruksmark och referensvärde för totalfosfor, vilka erhölls från SMHI:s Vattenweb respektive Länsstyrelsen i Jönköpings län. Resultatet av statusklassningen för de olika kvalitetsfaktorerna redovisas i bilaga 7. Analysvariablernas innebörd och bedömningsgrunder Vattentemperatur ( C) Vattentemperaturen mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. 48

53 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning. Höga phvärden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under cirka 5,5 uppstår biologiska störningar, till exempel nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter med mera. Vid värden under cirka 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet och därmed giftighet i vatten. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på ph-värde (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg av ALcontrol: >6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt <5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, det >,2 Mycket god buffertkapacitet vill säga förmågan att motstå försurning.,1,2 God buffertkapacitet Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala (mekv/l):,5,1 Svag buffertkapacitet,2,5 Mycket svag buffertkapacitet <,2 Ingen/obetydlig buffertkapacitet Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är: kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika utsläppsvattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. 49

54 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt skalan till höger. <1 Ej eller obetydligt färgat 1 25 Svagt färgat 25 6 Måttligt färgat 6 1 Betydligt färgat >1 Starkt färgat Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Detta upprepas flera gånger. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt skalan till höger. >8 Mycket stort siktdjup 5 8 Stort siktdjup 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup <1 Mycket litet siktdjup Turbiditet (FNU) Grumligheten (turbiditeten) ger ett mått på vattnets innehåll av partiklar. Partiklarna kan bestå av lermineral och organiskt material (humus, plankton). Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassning med avseende på grumlighet göras enligt skalan till höger. <,5 Ej eller obetydligt grumligt,5 1, Svagt grumligt 1, 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7, Betydligt grumligt >7, Starkt grumligt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiskt material. TOC-halten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 1-25 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande <4 Mycket låg halt 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet förbrukar syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga 4 8 Låg halt syrgashalter Måttligt hög halt Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt följande skala (mg/l): Hög halt >16 Mycket hög halt 5

55 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Syrehalt (mg/l) Syrehalt anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material samt oxidation av ammonium. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller vid tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiskt material, ammonium). Risken för syrebrist är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur ) samt vid slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamt rinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4 mg/l är ogynnsamt för många fiskarter. Forslevande bottenfaunaarter kan dock påverkas negativt redan vid syrehalter mellan 5 och 6 mg/l. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt vidstående skala (mg/l): >7 Syrerikt 5 7 Måttligt syrerikt 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt/nästan syrefritt Avvikelse från bedömningsgrunder Klassningen av en skiktad sjö skall enligt bedömningsgrunderna göras på en station/provtagningsdjup som motsvarar minst 1 % av sjöns bottenyta. Provtagningarna i de nu akuella sjöarna görs i djuphålan. Klassningen gjordes utifrån dessa mätningar, oavsett vilken andel av sjöns bottenyta dessa motsvarar. Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten till exempel hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt ). Fosfor (µg/l) Totalfosfor anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Fosfatfosfor (PO 4 -P) är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor är den fraktion av fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (till exempel humus, alger, lerpartiklar) och som därför kan filtreras bort. 51

56 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (majoktober) i sjöar bedömas enligt vidstående skala (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten. <12,5 Låga halter 12,5 25 Måttligt höga halter 25 5 Höga halter 5 1 Mycket höga halter Avvikelse från bedömningsgrunder Dessa gränser tillämpades för medelhalter av värden >1 Extremt höga halter uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten gjordes enligt samma normer som för sjöar. Avvikelse Graden av avvikelse för totalfosfor bedömdes genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen gjordes enligt den indelning som i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gäller för fosfor i sjöar: <1,5 Ingen/obetydlig avvikelse 1,5 2, Tydlig avvikelse 2, 3, Stor avvikelse 3, 6, Mycket stor avvikelse >6, Extrem avvikelse Kväve (µg/l) Totalkväve anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom så kallat markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammoniumkväve omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster & Lloyd 1982). 52

57 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Enligt Naturvårdsverket (1969) är gränsvärdet för laxartad fisk (till exempel öring och lax),2 mg/l och för fisk i allmänhet (till exempel abborre, gädda och gös) 1,5 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (till exempel ruda, mört och braxen) klarar dock högre halter. Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt skalan till höger (µg/l): Avvikelse från bedömningsgrunder Dessa gränser tillämpades för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten gjordes på samma sätt. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning (µg/l) har därför föreslagits av KM Lab (2) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (Naturvårdsverket 1969:1): Avvikelse <3 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5 Extremt höga halter <5 Mycket låga halter 5 2 Låga halter 2 5 Måttligt höga halter 5 15 Höga halter >15 Mycket höga halter Graden av avvikelse för totalkväve i sjöar och vattendrag bedömdes genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen gjordes enligt den indelning som i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gäller för fosfor i sjöar (se rubriken Fosfor ovan). Arealspecifik förlust av fosfor och kväve (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, det vill säga årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av kväve och fosfor från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av kväve och fosfor inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under tre år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelningar. 53

58 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Avvikelse från bedömningsgrunder Transporterna av fosfor och kväve beräknades på månadsbasis och avser år 214. <1, Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1, 2, Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2, 4, Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4, 16, Höga kväveförluster Åker i slättbygd >16, Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning <,4 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark,4,8 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark,8,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling,16,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk >,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark Avvikelse Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt klassindelningen till höger (övre rutan). Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt klassindelningen till höger (nedre rutan). Som jämförvärde användes det högst erhållna värdet vid beräkning utifrån den specifika avrinningen (medelvärde ) respektive procenten sjö i avrinningsområdet i enlighet med formler i bedömningsgrunderna. Övriga formler bedömdes som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa, vattnen. <2,5 Ingen eller obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 2 Stor avvikelse 2 6 Mycket stor avvikelse >6 Extrem avvikelse <1,5 Ingen eller obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse >12 Extrem avvikelse 54

59 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juniseptember) i sjöar bedömas enligt skalan till höger. Vid kväveöverskott (N/P-kvot >3) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot <3). >3 Kväveöverskott 15 3 Kväve-fosforbalans 1 15 Måttligt kväveunderskott 5 1 Stort kväveunderskott <5 Extremt kväveunderskott Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju mer näringsrik en sjö är. 2, Mycket låga halter Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för maj-oktober) med beteckningar från låga (<2 µg/l) till extremt höga (>25 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt vidstående skala. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för augusti) med beteckningar från låga (<2,5 µg/l) till extremt höga (>4 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt skalan till höger. Avvikelse från bedömningsgrunder I föreliggande rapport bedömdes endast 214 års klorofyllhalter. 2,-5, Låga halter 5,-12, Måttligt höga halter 12,-25, Höga halter 25,-1 Mycket höga halter >1 Extremt höga halter 2,5 Mycket låga halter 2,5-1 Låga halter 1-2 Måttligt höga halter 2-4 Höga halter >4 Mycket höga halter Natrium, kalium, kalcium och magnesium Dessa är vanliga och ofarliga ämnen som förekommer naturligt i vatten. Förhöjda halter kan bero på till exempel industriutsläpp. 55

60 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Aluminium Aluminium är ett vanligt förekommande ämne i jord, som kan lakas ut vid försurning och i löslig form föras ut i vattendragen. Aluminium, främst i form av så kallat labilt aluminium, verkar i höga koncentrationer som ett gift för vattenlevande organismer, däribland fisk. Bjärnborg (1987) anger att den toxiska (giftiga) halten för fisk ligger i intervallet 5-15 µg/l. För att få ett mått på den för vattenorganismer mest giftiga formen av aluminium får provet först passera en katjonbytare. På detta sätt erhålls tre olika fraktioner av löst aluminium: monomert aluminium: bestämning utan syrakonservering, kallas även reaktivt aluminium. stabilt monomert aluminium: efter jonbyte labilt monomert aluminium: fast i jonbytaren (monomert minus stabilt monomert), kallas även labilt aluminium. Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med en densitet >5 g per cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, till exempel zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt nedanstående tabell. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. 56

61 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Arsenik,4, >75 Bly,2, >15 Kadmium,1,1,1,1,3,3 1,5 >1,5 Koppar,5, >45 Krom,3, >75 Nickel,7, >225 Zink >3 För aluminium, järn, kobolt, kvicksilver, mangan och vanadin saknas bedömningsgrunder. Avvikelse Vad gäller avvikelsen från jämförvärdet med avseende på metaller har vidstående indelning föreslagits av KM Lab (2) med utgångspunkt i bakgrundsdokument (Rapport 492, tabell 17) till Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. <2 Ingen avvikelse 2 4 Liten avvikelse 4 1 Tydlig avvikelse 1 25 Stor avvikelse >25 Mycket stor avvikelse 57

62 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Metaller i vattenmossa Provtagningsplatser Undersökningen omfattade fyra lokaler i rinnande vatten. Exakta positionsangivelser med koordinater redovisas i Tabell 4 nedan. Provplatserna finns även markerade på kartan i Figur 15. Tabell 4. Provtagningsplatser för metaller i vattenmossa med positionsangivelser i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 214. Koordinater angivna enligt Rikets när, RT 9, 2,5 gon V Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Huskvarnaåns avrinningsområde 33 Stensjöån, utlopp i Stensjön Lanån, Hästsjöns utlopp (referens) Tabergsåns avrinningsområde 48 Tabergsån, Norrahammar Tillflöden på Vätterns västra sida 61 Lillån, uppströms Bankeryd Provtagning Provtagning och analys utfördes enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Metaller i vattenmossa, version 1:, Vattenmossa (Fontinalis sp.), vilken insamlades från ett opåverkat referensvattendrag, bands ihop i knippen. På varje provtagningsplats placerades två knippen ut. Dessa var förankrade i botten med en lina knuten till en stenfylld nätkasse. Mossan befann sig därigenom på ett konstant djup oberoende av vattenståndets variation. Vid samtliga provplatser sattes mossan ut 2 oktober och inhämtades 31 oktober. Vattenmossan i Lanån saknades tyvärr vid hämtningen. Analys Efter exponering analyserades de färska skotten på mossan med avseende på metaller. Analyserna utfördes av ALcontrol i Linköping, ackrediteringsnummer 16, enligt metoder i Tabell 5. Analysresultat för år 214 redovisas i bilaga 8. 58

63 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Tabell 5. Analysmetoder för metaller i vattenmossa i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 214 Parameter Enhet Metod Torrsubstans Arsenik Bly Järn Kadmium Kobolt Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mgkg TS SS-EN 1288, utg. 1 SS-EN ISO :29 SS-EN ISO :29 SS-EN ISO :29 SS-EN ISO :29 SS-EN ISO :29 SS-EN ISO :29 SS-EN ISO :29 SS-EN 1483:27 SS-EN ISO :29 SS-EN ISO :29 Utvärdering och bedömningsgrunder Analysresultaten utvärderades med hjälp av bedömningsgrunder för miljökvalitet (Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket 1999a). Många av de ur miljösynpunkt intressanta metallerna förekommer i naturvatten i koncentrationsintervall mellan,1-1 µg/l (1µg =,1 mg). Vissa av dem kan påverka miljön redan i så låga halter som,1 µg/l. Detta ställer stora krav på provtagning och analys. I många fall kan det därför vara lämpligare att studera metallhalterna i organismer där de anrikas, till exempel vattenmossa (Fontinalis). Vattenmossa svarar påfallande snabbt på metaller i vattnet. En jämviktshalt som ligger 1 1 gånger högre än i vattnet nås redan inom några dagar. Samtidigt har vattenmossan dock en viss förmåga att kvarhålla haltpåslag från till exempel tidigare belastningstoppar. Vid ph-värden omkring 7 föreligger inom koncentrationsintervallet,5 1 µg/l i stort sett direkt proportionalitet mellan halter i mossa och vatten. Upptaget minskar snabbt med minskande phvärde. 59

64 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet avseende metaller i vattenmossa (mg/kg torrsubstans) indelas enligt: Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Arsenik,5, >4 Bly >15 Kadmium,3,3 1, 1, 2,5 2,5 15 >15 Koppar >25 Krom 1,5 1,5 3,5 3, >5 Kvicksilver,4,4,1,1,3,3 1,5 >1.5 Kobolt >15 Nickel >15 Mycket höga halter Zink >25 6

65 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Växtplankton Allmänt Planktiska (i vattenmassan svävande) alger är av stor betydelse för en sjös näringsväv genom att de producerar syre och organiskt material samt utgör en viktig födoresurs för mikrober, djurplankton, ciliater, bottenfauna och fisk. Merparten av algerna har fotosyntetiserande förmåga och har därför tidigare räknats till växtriket, vilket också avspeglas i termen växtplankton som tidigare användes synonymt med planktiska alger. Numera är algernas systematiska tillhörighet mycket omdiskuterad och det finns ingen helt accepterad indelning. Utifrån molekylärbiologiska undersökningar placeras algerna i tre olika phyla: prokaryoter (blågrönalger), protister (bland annat guldalger, kiselalger, dinoflagellater och rekylalger) och växter (grönalger). Sammansättningen av de planktiska algerna varierar mellan olika typer av vatten. Viktiga faktorer är näringstillgång, humushalt och det övriga ekosystemets struktur, till exempel vilka fiskarter och vilken mängd fisk som finns i sjön. När ovanstående faktorer förändras ger det snabbt förändringar i växtplanktonsamhällets sammansättning. Algsamhället förändras också under året. I början av växtsäsongen dominerar små snabbväxande arter medan stora långsamväxande arter dominerar under sensommaren. Vissa planktiska alger, främst inom gruppen blågrönalger, kan bilda toxin (gift) och ämnen som ger en otrevlig smak och doft. Massutveckling av sådana alger kan orsaka problem i dricksvattentäkter. Problemen förekommer främst i näringsrika sjöar med höga fosforhalter, men även mindre näringsrika sjöar kan drabbas (Persson & Olsson 1992). De planktiska (i vattenmassan svävande) algerna reagerar snabbt på kemisk-fysikaliska förändringar i den omgivande vattenmiljön, vilket gör dem användbara inom miljöövervakningen. De används främst för att ge information om näringssituationen i sjöar. På senare tid har man även analyserat rester av kiselalger i sjösediment från olika djup för att få en uppfattning om hur sjöns ph-värde har förändrats över tiden. Figur 25. Cyanobakterien (blågrönalgen) Microcystis viridis påträffades i Ryssbysjön i augusti 211 (foto: Medins Biologi AB). 61

66 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas läge framgår av Tabell 6 nedan. De redovisas även geografiskt på karta i Figur 15. Tabell 6. Provtagningsplatser för växtplankton med positionsangivelser i sjöar inom den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län år 214. Koordinater angivna enligt Rikets nät, RT 9, 2,5 gon V Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Röttleåns avrinningsområde 125 Bunn Ören Edeskvarnaåns avrinningsområde 25 Landsjön Huskvarnaåns avrinningsområde 325 Stensjön Stora Nätaren Lilla Nätaren Ryssbysjön Tabergsåns avrinningsområde 45 Munksjön Rocksjön Provtagning Provtagning av växtplankton, som genomfördes 19-2 augusti 214, skedde i enlighet med Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21), vilken överensstämmer med SS-EN 1524:26. Provtagningsmetoden är ackrediterad av SWEDAC. Vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett Rambergrör. Hela vattenpelaren i djupintervallet -6 m provtogs i samtliga sjöar utom Ryssbysjön, där provtagningsintervallet var -2 m (se lokalbeskrivningar i bilaga 9). Ur provet togs ett delprov för analys. Vid varje lokal togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning (Figur 26). Håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning (jod/jodidlösning). 62

67 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Figur 26. Planktonhåv. Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes av Ina Bloch vid Medins Biologi AB med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym varierade mellan 1 och 3 ml. Beräkning av individtäthet och biovolym gjordes enligt SS-EN 1524:26 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163 i Naturvårdsverket 1986b). Analysresultaten bearbetades och utvärderades, dels enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19), dels genom en expertbedömning. Artlistor finns i bilaga 9. Utvärdering och bedömningsgrunder Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder För klassificering av sjöar med hjälp av växtplankton har Sverige delats in i tre ekoregioner: 1) Fjällen ovan trädgränsen, 2) Norrland och 3) Södra Sverige. Vidare har Norrlands och södra Sveriges sjöar delats in i klara (motsvarande <3 mg Pt/l) respektive humösa sjöar (motsvarande >3 mg Pt/l). I denna undersökning antogs att Bunn, Ören, Landsjön och Rocksjön tillhör typen Södra Sverige, klara sjöar och att övriga sjöar tillhör typen Södra Sverige, humösa sjöar. Bedömning av status enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213) får bara ske på prov som är tagna under perioden juli till augusti. På grund av de planktiska algernas, ofta väderstyrda, mellanårsvariationer bör medelvärden från minst tre års provtagningar användas i den slutgiltiga klassificering. Klassificeringen av sjöarna i den nu aktuella undersökningen utfördes på enbart 214 års data. 63

68 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Klassificering av näringsstatus För att klassificera lokalernas näringsstatus användes följande parametrar: totalbiomassan av växtplankton, andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, trofiskt planktonindex (TPI). TPI-värdet beräknas med hjälp av biomassan av olika oligotrofi- och eutrofiindikerande arter (oligotrof = näringsfattig, eutrof = näringsrik) och dessa arters värde som indikatorer på en skala från -3 (bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (bästa eutrofiindikatorerna). Ett växtplanktonprovs TPI-värde kan således i teorin variera mellan -3 och +3. Ju fler näringskrävande växtplanktonarter som finns i provet, desto högre blir TPI-värdet. Enligt bedömningsgrunderna bör TPI inte användas på prov som innehåller fyra eller färre indikatorarter. I proven från samtliga sjöar i denna undersökning fanns fler indikatorarter. Ovanstående tre parametrar redovisas var och en för sig som värden, ekologisk kvalitetskvot och klass i den femgradiga klassningsskalan (hög, god, måttlig, otillfredsställande, dålig). Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen. De tre parametrarna ligger sedan till grund för beräkningen av sammanvägd näringsstatus, där statusklasserna omvandlas till numeriska värden genom ett viktningsförfarande, varefter ett medelvärde av de tre parametrarna kan beräknas (Havs- och vattenmyndigheten 213). Den numeriska skala som används för den sammanvägda statusklassningen visas i Tabell 7. Tabell 7. Klasser för näringsstatus och deras indelning i numeriska värden vid växtplanktonanalyser enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) Status Numeriskt värde Hög 4-4,99 God 3-3,99 Måttlig 2-2,99 Otillfredsställande 1-1,99 Dålig -,99 I sjöar som domineras av Gonyostomum semen kan totalbiomassan ibland vara stor utan att det indikerar eutrofiering (övergödning). Bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 27) rekommenderas att sådana sjöar klassificeras enbart med hjälp av TPI-värde eller genom en sammanvägning av TPI-värde och andel cyanobakterier (blågrönalger). Gonyostomum förekom i en av de undersökta sjöarna (Stora Nätaren), men inte i sådan mängd att statusklassificeringen påverkades. 64

69 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Surhetsklassning För bedömning av surhet/försurning användes en parameter: artantal (antal taxa) av växtplankton. Parametern kan inte skilja ut antropogent (orsakad av mänsklig påverkan) försurade sjöar från naturligt sura sjöar. Surhetsklassning med hjälp av växtplankton (Tabell 8) bör dessutom endast utföras vid misstanke om surhet/försurning, eftersom artantal är en svårtolkad parameter som är starkt beroende av analysansträngning. Eftersom sjöarna i denna undersökning ligger i en region med såväl antropogen belastning som naturligt sura vatten har en surhetsklassning gjorts. Artantalet är dessutom en viktig stödparameter vid bedömning av näringsbelastning. Tabell 8. Surhetsklasser och de ungefärliga ph-intervall de motsvarar enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19) Surhetsklass ph-intervall Nära neutralt 6-7 Surt 5,5-6 Mycket surt 5-5,5 Extremt surt < 5 En utförlig beskrivning av bedömningsgrunderna finns tillgänglig i rapportform (Naturvårdsverket 27) och på Havs- och vattenmyndighetens hemsida ( Där redovisas klassgränserna för de ingående parametrarna från de olika sjötyperna och där beskrivs i detalj förfarandet vid beräkning av TPI-värde och sammanvägd näringsstatus. Expertbedömning Vid Medins expertbedömning beaktades även följande parametrar: Hörnströms trofiindex (BIN PR163), biomassan av Gonystomum semen, förekomst av potentiellt toxiska cyanobakterier (giftbildande blågrönalger), förekomst av indikatorarter enligt OEI-systemet. Hörnströms trofiindex kan i teorin variera mellan 11 och 1. Ju högre värdet är desto vanligare är näringskrävande växtplanktonarter i provet. Indikatorarterna enligt OEI-systemet redovisas som O (oligotrofiindikatorer), E (eutrofiindikatorer) och I (indifferenta) i artlistorna. OEI-systemet har sitt ursprung i en definition av indikatorarter som gjorts vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet, vilken ibland avviker från Naturvårdsverkets indelning enligt TPI-systemet. Även andra iakttagelser än ovanstående kan ha vägts in vid expertbedömningen, till exempel förekomst av partiklar, bentiska alger och vissa djurplankton i provet, eller annan erfarenhet från det aktuella avrinningsområdet. Om Medins Biologis bedömning avviker från bedömningsgrundernas har ställningstagandet motiverats. En utförlig beskrivning av utvärderingsförfarandet vid växtplanktonanalyser finns beskriven i Hårding med flera (211). 65

70 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Bottenfauna Allmänt Det är numera vanligt med biologiska undersökningar, bland annat i samband med effektkontroll av kalkningsverksamheten och i recipientkontrollen. Naturvårdsverket har publicerat bedömningsgrunder som underlättar och likformar tolkningen av undersökningsresultaten (Naturvårdsverket 1999 och 27 samt Havs- och vattenmyndigheten 213). Nedan beskrivs dessa och hur Medins Biologi AB använder de olika indexen. Dessutom redovisas gränsvärden för ytterligare några index som används när resultaten bedöms. Biologiska undersökningar, som till exempel bottenfaunaprovtagning, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är till exempel mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta ph-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett viktigt inslag i den biologiska mångfalden. Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag utgörs till största delen av insekter, men även snäckor, musslor, iglar, fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. De flesta insekter i bottenfaunan har ett vattenlevande larvstadium, som utgör större delen av livscykeln, samt ett kortare landlevande adult(vuxen-)stadium. Larvstadiet kan vara bara någon månad för vissa arter medan andra tillbringar flera år som larver innan de kläcks till vingade insekter. Några grupper av insekter har såväl larv- som vuxenstadium i vattnet. Artantal och artsammansättning varierar mycket, såväl inom ett vatten, som mellan olika vatten. Detta beror dels på biologiska faktorer som konkurrens och rovdjurens inverkan och dels på faktorer som inte har med biologiska förhållanden att göra, till exempel lokalens struktur (bredd, djup, vattenhastighet, substrat med mera) och vattenkvaliteten. Ju mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheten med en sjö, bland annat genom att syreinnehållet minskar. Botten består då ofta av mjukbotten och i sådana miljöer förekommer till exempel få eller inga bäcksländor. Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt som artsammansättningen förändras, från källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat näringsinnehåll i vattnet och bredare vattendrag som ger fler biotoper ( miljöer ) är några orsaker till detta. Man får även förändringar i artsammansättningen om ett vatten torkar ut till exempel under en torr sommar. Beroende på torrperiodens längd kommer kanske vissa arter att försvinna helt tills nykolonisation inträffar, medan arter med torktåliga stadier finns kvar vid periodens slut. Bottenfaunan har till stor del varit dåligt känd vad gäller arternas utbredning och vilka arter som är sällsynta eller hotade i svenska sjöar och vattendrag. Kunskapen är speciellt dålig om vilka arter som är hotade. Det successivt ökade kunskapsläget, genom undersökningar av den typ som redovisas här, har möjliggjort bedömningar av bottenfaunans naturvärden. För att kunna använda bottenfaunan som föroreningsindikator krävs kunskaper bland annat om hur olika arter lever, i vilka miljöer de lever, deras livscykler, hur de påverkas av andra faktorer som inte har med miljöpåverkan att göra samt givetvis hur de reagerar på olika typer av föroreningar. När det gäller försurning så klarar vissa arter inte ett lågt ph-värde utan slås ut, medan 66

71 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 andra ökar i antal. Att arter försvinner när ph-värdet minskar behöver inte alltid bero på att de själva drabbas, utan orsaken kan till exempel vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. Olika arters föroreningskänslighet, främst med avseende på försurning och organisk belastning, finns dokumenterad i en rad arbeten. I denna rapport har uppgifter hämtats, förutom från Medins eget databasmaterial, främst från Engblom & Lingdell (1983, 1985a, 1985b, 1987 och 1994), Engblom m.fl. (199), Raddum & Fjellheim (1984), Otto & Svensson (1983), Eriksson m.fl. (1981), Henrikson m.fl. (1983), Rosenberg & Resh (1993), Degerman m.fl. (1994), Moog (1995) och Wiederholm (1999). Det är viktigt att påpeka att de bedömningar som görs framförallt gäller bottenfaunan på den yta som undersökts. Det innebär till exempel att en annan sträcka i ett vattendrag skulle kunna få en annan bedömning än den undersökta. Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas läge framgår av Tabell 9. De redovisas även geografiskt i Figur 15. Tabell 9. Provtagningsplatser för bottenfauna med positionsangivelser i vattendrag och sjöar inom den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län år 214. Litoral = strandzon, profundal = djupområde Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Huskvarnaåns avrinningsområde 35 Kåvasjön, profundal Stensjön, litoral Stensjöån, rinnande Stora Nätaren, litoral Huluån, rinnande Ryssbysjön, litoral Ryssbysjön, profundal Tabergsåns avrinningsområde 45 Munksjön, litoral Munksjön, profundal Strömsbergsdammen, profundal Lillån, rinnande Tabergsån, rinnande Sandserydsån, rinnande Lillåns avrinningsområde 6 Lillån, rinnande Avrinningsområden inom Habo kommun 15 Hökesån, rinnande Pirkåsabäcken, rinnande Gagnån, rinnande

72 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Provtagning Rinnande vatten och sjöars strandzon Provtagning av bottenfauna i rinnande vatten och sjöars strandzon (litoral) utfördes under oktober 214 av personal från Medins Biologi AB. Totalt 13 lokaler undersöktes (Tabell 9 och Figur 15). En beskrivning av provplatserna vid provtillfället och en exakt lägesangivelse med bland annat foton och kartskisser finns sammanställt i lokalbeskrivningar i bilaga 1. Provtagningssträckorna valdes, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten vid exponerade sjöstränder eller strömmande vattendragssträckor. Vid varje lokal uppmättes en 1 m lång sträcka och inom denna togs fem prov. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN ISO 187 (SIS 212). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x,25 m framför håven rördes upp med foten. Utöver de fem standardiserade proven togs ett kvalitativt sökprov. Detta togs genom att med cirka 3 små, riktade delprov samla in djur från samtliga miljöer på, och i omedelbar anslutning till, den undersökta sträckan. Samtliga prov konserverades på plats i 95 % etanol till en slutlig koncentration av cirka 7 %. Sjöars djupområde Provtagningen av bottenfauna i sjöars djupområde (profundal) utfördes 13 november 214 av personal från ALcontrol AB. Totalt fyra sjöars profundal provtogs (Tabell 9 och Figur 15). På respektive lokal togs fem delprover med en Ekmanhämtare med provytan,224 m 2 enligt den standardiserade metoden SS Provtagningen följde även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Proverna sållades på plats genom ett såll med masktätheten,5 x,5 mm och konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av cirka 7 %. De fältprotokoll som upprättades vid provtagningen redovisas i form av lokalbeskrivningar i bilaga 1. Analys Rinnande vatten och sjöars strandzon Djuren sorterades ut på laboratoriet, varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. I det kvalitativa provet noterades endast taxa som inte påträffades i de kvantitativa proven. Nivån för artbestämningarna följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Artlistor redovisas i bilaga 1. Sjöars djupområde Djuren sorterades ut på laboratoriet och konserverades i 7 % sprit, varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 28:1, men även fåborstmaskar artbestämdes). Fullständiga artlistor redovisas i bilaga 1. 68

73 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Utvärdering och bedömningsgrunder Rinnande vatten och sjöars strandzon Statusklassningen följde Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). Index har utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) och MILA (Multimetric Index for Lake Acidification) är multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. Klassning sker i en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. Vid klassning av sjöar tillkommer ett femte steg i skalan, extremt surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering (övergödning) i vattendrag. Klassning av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Utöver statusklassningen enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter, gjordes expertbedömningar av surhet, eutrofiering (övergödning), hydromorfologisk påverkan och annan påverkan. Vid expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bland annat de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. Två nya index (Taxaindex och Regleringsindex) har tagits fram vid Medins Biologi för att bedöma påverkan på bottenfaunan (Ericsson 21). Taxaindex utnyttjar att vattendragens bredd är en av de viktigaste faktorerna som avgör artrikedomen på en lokal (Malmqvist & Hoffsten 2). Genom att jämföra det uppmätta artantalet på en lokal med det förväntade referensvärdet utifrån vattendragets bredd vid lokalen, kan man få en indikation på om bottenfaunan är negativt påverkad. Regleringsindex är ett multimetriskt index för att bedöma regleringspåverkan i sjöar (Ericsson et al 211). I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al 29) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som användes för expertbedömning av påverkan och bedömningen av naturvärden. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex baserat på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al. 29). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt. Sjöars djupområde Utvärderingen följde Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). Enligt bedömningsgrunderna används indexet BQI (Benthic Quality Index) för att klassa status med avseende på eutrofiering (övergödning) i sjöars profundalområden. Klassning sker i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Vid föreliggande statusklassning gjordes även en rimlighetsbedömning och en expertbedömning. Vid expertbedömningen vägdes kända förhållanden i och kring sjön in tillsammans med erfarenheter från andra sjöar i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, framförallt O/C-index (Wiederholm ed a, b) och det sammansatta indexet EEI (Eutrofieffekt-index, Liungman & Ericsson 26). I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen i bilaga 1. 69

74 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Förutom statusklassning enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213) utvärderades även näringstillgång och syreförhållanden i bottenvattnet. Vid bedömning av näringstillgång användes framförallt PTI (Profundalt Trofiindex, Liungman & Ericsson 26). Näringstillgång klassades i en femgradig skala: mycket näringsfattigt tillstånd, näringsfattigt tillstånd, måttligt näringsrikt tillstånd, näringsrikt tillstånd och mycket näringsrikt tillstånd. Syreförhållandena i bottenvattnet bedömdes utifrån förekomst av indikatorarter. Syretillståndet klassades efter en femgradig skala: mycket syrerika förhållanden, syrerika förhållanden, måttligt syrerika förhållanden, syrefattiga förhållanden och mycket syrefattiga förhållanden. Bedömning av annan påverkan omfattade framförallt påverkan av toxiska (giftiga) ämnen, till exempel tungmetaller, som genom sin förekomst kan skapa missbildningar hos djuren eller vara direkt dödande. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al. 29) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier och gränsvärden som användes vid bedömningen. Figur 27. Provtagning av bottenfauna i en sjö med Ekmanhuggare (foto: Susanne Holmström, ALcontrol AB) 7

75 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Provfiske Allmänt Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas tillstånd och eventuella förändringar i dessa. Undersökningarna utgör underlag för återkommande studier av fiskfaunans utveckling. De kompletterar de undersökningar av bottenfauna, växtplankton och vattenkemi som också utförs i avrinningsområdet. Undersökningarnas huvudsakliga syfte och målsättning i rinnande vatten är att: inventera förekomsten av fiskarter, kvantifiera de olika fiskarternas beståndstäthet, uppskatta produktionen av årsungar av laxfisk. Detta ger bland annat en möjlighet att studera förändringar över tiden av artsammansättning och beståndstäthet vid de undersökta lokalerna. Undersökningarna planerades, genomfördes och utvärderades med ambitionen att möjliggöra kvantitativa jämförelser med tidigare och kommande provfisken på samma lokaler. Huvudsyftet med undersökningarna är således att studera förändringar i fiskpopulationernas täthet (antal per ytenhet) och struktur (art- och längdfördelning) i tiden på utvalda, fasta lokaler. Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas läge framgår av Tabell 1 nedan. De redovisas även geografiskt på karta i Figur 15. Tabell 1. Provtagningsplatser för fisk med positionsangivelser i rinnande vatten inom den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län år 214. Koordinater angivna enligt Rikets nät, RT 9, 2,5 gon V Benämning Lägesbeskrivning Provtyp Koordinater Huskvarnaåns avrinningsområde 315 Lillån, Kyrkogården nedre rinnande Stensjöån, Sofiero rinnande Tabergsåns avrinningsområde 46 Kallebäcken, Bäckalyckan rinnande Tillflöden på Vätterns västra sida 6 Lillån, nedströms f.d. Sjöåkradammen rinnande Hökesån, mynningen rinnande Hökesån, Kråkeryd rinnande Pirkåsabäcken, Mostugan rinnande

76 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 Provtagning Elfiskeundersökningarna utfördes 1-11 september 214 av personal från Medins Biologi AB. Elfiskena gjordes med så kallad successiv utfiskning i enlighet med Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Elfiske i rinnande vatten, version 1:5, , och enligt Svensk standard, SS-EN 1411:26 (SIS 26). I fält ifylldes ett standardiserat fältprotokoll. Detta fältprotokoll, rådata och beräknade index kan erhållas från datavärden, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Analys och utvärdering Vid utvärderingen av provfisket i rinnande vatten lades tyngdpunkten på öringförekomsten. Skälen till detta är flera: a) öringens yngelstadier är stationära, b) dess ekologi är väl dokumenterad, c) den är vanligt förekommande i rinnande vatten, d) den är en god indikator på försurningsrelaterade effekter, e) den omfattas av ett stort referensmaterial från tidigare elfiskeundersökningar, f) den är intressant för såväl sport- som yrkesfisket. Resultat från tidigare elfisken hämtades från tidigare rapporter från ALcontrol och Elfiskeregistret (SLU 214). Sammanställning av resultat och bedömningar från provfisket återfinns i bilaga 11. Bedömningsgrunder Utvärderingen följde Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). Indexet VIX (VattendragsIndeX) används för att klassa ett rinnande vattendrags generella ekologiska status med hjälp av fisk. Detta index räknas ut vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och baseras på uppgifter och data som noteras vid standardiserade elfisken. VIX visar i första hand på effekter av: a) näringsämnespåverkan, b) påverkan av surhet samt c) morfologisk och hydromorfologisk påverkan. Indexet indikerar även diffusa negativa effekter inklusive försämrad habitatkvalitet på grund av vandringshinder och eller jord- och skogsbruk. 72

77 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 VIX-värden för det aktuella provfisket samt värden baserade på uppgifter från tidigare provfisken redovisas i bilaga 11. I samma bilaga redovisas även en resultatsammanställning, bedömningar samt diagram som illustrerar beståndsutvecklingen på de enskilda lokalerna. Fisktätheterna beräknades olika beroende på hur fångsten såg ut. Om möjligt användes Zippin-metoden. I vissa fall är den skattade fisktätheten uträknad med hjälp av varje arts specifika fångstbarhet och i andra fall direkt kopplad till fångsten och den provfiskade lokalens storlek. Den sistnämnda metoden resulterar ofta i högre värden, då den inte väger in skillnaden i fångstbarhet mellan olika arter och inte heller yttre faktorer som väder- och vattenförhållanden. De värden på individtätheter som redovisas i denna rapport är samma värden som anges i Elfiskeregistret. Resultat och uträknade index från tidigare utförda elfisken hämtades från Databasen för provfiske i vattendrag (SLU 214). Figur 28. Öring (Salmo trutta). Teckning: Wilhelm von Wright ( ). 73

78 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 2 74

79 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 3 BILAGA 3 Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd år

80 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 3 Jönköpings flygplats (station 7446) Månadsmedeltemperatur ( C) min 19-tal max 19-tal jan -1,9-3,7-11,2 3,1 feb 1,8-3,9-12,8 4, mars 3,8-1, -7,2 5,1 april 6,8 3,4,8 8,7 maj 1,7 9,3 6,1 12,7 juni 13,5 13,6 1,3 16,5 juli 18,2 14,8 12,8 2,2 aug 14,3 14, 11,9 19, sep 11,7 1,1 7,4 14,2 okt 8,9 6,3 2,4 1,4 nov 4,3 1,4-2,3 5,6 dec -,3-2,1-8,2 3,8 MEDEL 7,7 5,2 - - Månadsnederbörd (mm) min 19-tal max 19-tal jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec TOTALT

81 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Månadsmedeltemperatur ( C) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt min 19-tal max 19-tal nov dec Månadsnederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec min 19-tal max 19-tal Streckade linjer avser medelvärdet för perioden Årsmedeltemperatur ( C) 8 Årsnederbörd (mm)

82 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 3 78

83 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 BILAGA 4 Resultat från undersökning av vattenkemi år 214 Samordnad recipientkontroll: Grundprogram. 8 Samordnad recipientkontroll: Metaller och joner Samordnad recipientkontroll: Temperatur- och syreprofiler 16 Vätternvårdsförbundets undersökningar Nationella referensvattendrag

84 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Samordnad recipientkontroll: Grundprogram = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42/5 mg/l mg/l % Röttleåns avrinningsområde Kierydsån , ,3 7,6,94 14,4 2, , , ,4 7,7,82 13,5 1, , , ,8 8,1 1,3 19,4 2,1 45-7,6 8, , ,3 7,9 1,5 21,5 2,3 4,73 5,8 9, , ,3 7,4,66 12,4 1,5 15, , , ,2 7,3,46 9,7 2,1 12, ,3 1 Min ,3 7,3,46 9,7 1,5 4,73 5,8 8,9 9 Medel ,7 7,7,88 15,2 2, 83, ,4 97 Max ,8 8,1 1,5 21,5 2,3 15, ,3 1 Ören ,5 3,7 3,4 17,5 7,8,9 14,4,98 15,27 6,5 8, ,4 7,6,88 14,5 2, 3,53 6,3 5,6 47 Bunn ,5 3,2 2,9 18, 7,7,76 12,5 1,4 2,114 7,4 8, ,7 7,5,99 14,3 1,9 35,223 8,1 <,2 <2, Edeskvarnaåns avrinningsområde Lyckåsån ,2 - -,3 7,8 1,7 31,3 8,4 65-8,4 13, , ,9 8, 1,3 23,9 8,6 7-8,2 13, , ,3 8,2 2,7 39, 3,2 4-6,4 9, , ,3 8, 2,4 39, 17 8, , , ,9 7,6 1,1 21,2 1 13, , , ,5 7,4,65 16, 32 12, , 99 Min - - -,3 7,4,65 16, 3,2 4,15 6,4 9, 93 Medel ,4 7,9 1,5 28, , ,6 98 Max ,3 8,2 2,7 39, 32 13, ,7 15 Landsjön ,5 1,7 1,4 18, 8, 1,8 25,6 4,2 3,59 6,3 7, ,1 8,1 1,8 25,3 3,7 3,72 6,6 7,7 85 8

85 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Röttleåns avrinningsområde , Kierydsån , , , , , Min Medel Max - < <5 8 3, , Ören < < <5 11 3, , Bunn < Edeskvarnaåns avrinningsområde , Lyckåsån , , , , , Min Medel Max - < , Landsjön - <

86 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42/5 mg/l mg/l % Huskvarnaåns avrinningsområde Ällingabäcken , ,5 7,1,44 1,6 2, , , ,9 7,3,7 13, 4, , , ,1 7,9 1,4 19,4 6, , , ,1 6,9,46 11, , , , ,7 6,9,48 1,4 5,4 5 1,14 4 9, , ,3 7,,4 9, 5,3 4, ,6 96 Min ,3 6,9,4 9, 2, 225, , 8 Medel ,8 7,1,47 12,3 6, , ,7 92 Max ,1 7,9 1,4 19, , , 97 Runnerydssjön , , 7,1,76 18, 4, ,7 81 utlopp , ,2 7,6 1, 21,2 4, 6-8, 1, , ,6 7,9 1,1 2,6 3,2 5-9,4 8, , ,2 7,6 1,2 18,8 1,6 45,89 6,5 6, , ,4 7,5 1,1 17, 1,8 5,92 7,7 7, ,3 - -,9 7,5 1,1 19,5 4,7 9, ,3 83 Min - - -,9 7,1,76 17, 1,6 45,89 6,5 6,2 69 Medel ,7 7,6 1,1 19,2 3,3 66,127 8,8 9,2 8 Max ,6 7,9 1,2 21,2 4,7 1, ,3 94 Nässjöån , ,6 7,2,66 22,5 3, , , ,3 7,2,8 27,1 2, , , , 7,4,68 35,4 3,6 65-9,3 8, , ,1 7,,61 21,9 3,2 2, , , ,2 6,9,53 17,7 4,1 25, , , ,1 7,1,57 19,1 4,1 225, ,7 91 Min ,1 6,9,53 17,7 2,9 65,412 9,3 6,4 65 Medel ,1 7,2,64 24, 3,5 158, ,3 81 Max , 7,4,8 35,4 4,1 25, ,7 91 Fredriksdalaån , ,9 6,6,12 5,7 1, , , ,3 6,9,19 6,6 2, , , ,1 7,4,36 7,9 1, , , ,9 6,7,21 6,7 6,2 325, , , ,8 6,6,18 6,3 2,7 3,85 3 1, , ,8 6,7,14 5,9 2,4 25, ,2 99 Min ,8 6,6,12 5,7 1, 7, ,6 85 Medel ,1 6,7,19 6,5 2,7 212, ,9 94 Max ,1 7,4,36 7,9 6,2 325, ,2 99 Ryssbysjön ,5,9,7 15,6 7,6,56 15,4 8,7 1, , ,6 7,5,57 15, 9,5 8, ,

87 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Huskvarnaåns avrinningsområde , Ällingabäcken , , , , , Min Medel Max , Runnerydssjön , utlopp , <1 < , , , <1 < Min Medel Max , Nässjöån , , , , , Min Medel Max , Fredriksdalaån , , , , , Min Medel Max 16 < , Ryssbysjön 2 <

88 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42/5 mg/l mg/l % Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde Huluån , ,3 6,8,26 11,1 2, , , ,7 6,7,21 8,9 1, , , ,1 7,1,26 11,7 2, , , ,2 7,1,24 11,9 3, , , ,4 7,1,26 12,1 4, , , ,1 7,5,37 13,6 2, , , ,3 8,7,41 13,8 5, , , ,3 7,4,58 15, 5,3 7, , , ,5 7,1,38 11,7 8,1 13, , , ,7 7,1,35 11,4 8,1 2,386-9, , ,6 7,1,29 1,2 4,6 2, , , , 7,1,28 1,4 8,5 225, ,7 1 Min , 6,7,21 8,9 1,6 7,15 1 8,2 83 Medel ,3 7,1,29 11,8 4,8 134, Max ,3 8,7,58 15, 8,5 225, Lanån , , 7,,37 8,2 1, ,6 92 Hästsjöns utlopp , ,7 7,3,32 7,6, , , ,3 7,2,38 8,1, , , ,1 7,1,41 8,6 4,5 55, , , ,1 7,1,41 8,4 1,4 6, , , ,4 7,1,35 7,8 1,1 7, ,6 94 Min , 7,,32 7,6,8 45, ,9 72 Medel ,9 7,1,38 8,1 1,6 6, ,2 87 Max ,3 7,3,41 8,6 4,5 7, ,6 94 Lilla Nätaren ,5 1,1,9 16,6 7,3,43 11,4 4,8 1, , , ,8 7,2 1,2 16,4 8,3 35, <,2 <2, Stora Nätaren ,5 1,4 1,2 16,5 7,5,36 9,7 3,9 7, , ,1 7,6,93 14,2 5,7 14, <,2 <2, Huskvarnaån ,4 - -,8 7,,37 9,5 1, , 93 Ylens utlopp , ,8 7,4,34 9,5 1, , , ,8 7,5,35 9,3 1, , , ,7 7,5,36 9,3 2,4 4, , , ,7 7,3,36 9,7 1,1 5,1 11 1, , ,6 7,4,35 9,9 1,4 5, ,8 99 Min - - -,8 7,,34 9,3 1, 4, ,6 93 Medel ,1 7,4,36 9,5 1,4 58, ,1 96 Max ,7 7,5,37 9,9 2,4 7, , 1 84

89 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde , Huluån , , , , , , < , , , , , < Min Medel Max , Lanån , Hästsjöns utlopp , , , , Min Medel Max - < , Lilla Nätaren - < , < < , Stora Nätaren , Huskvarnaån , Ylens utlopp , , , , Min Medel Max 85

90 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42/5 mg/l mg/l % Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde Huskvarnaån ,5 - -,6 7,2,41 9,9 1, ,4 88 Lekeryd , ,3 7,5,41 1,2 1, , , ,1 7,5,7 13,8 4, , , ,4 7,4,72 13,9 5,3 11, , , ,2 7,1,43 1,2 2,2 9, , , ,2 7,2,41 1,4 2,8 125, ,6 95 Min - - -,6 7,1,41 9,9 1,7 65, ,4 86 Medel ,3 7,3,42 11,4 3,1 88, ,8 92 Max ,1 7,5,72 13,9 5,3 125, ,7 1 Stensjöån ,2 - -,2 7,4,49 1,8 3, , , , 7,4,4 9,2 2, , , ,2 7,7,69 13,7 3, , , ,8 6,9,23 7,3 14 3, , , ,7 7,1,31 7,7 2,7 25, , , ,7 6,9,2 6,7 2,9 18, ,5 11 Min - - -,2 6,9,2 6,7 2,3 1, ,9 93 Medel ,6 7,3,36 9,2 4,8 188, ,7 97 Max ,2 7,7,69 13,7 14 3, ,5 11 Stensjön ,5 1,4 1,2 15,7 7,6,57 11,8 2,7 9, , ,2 7,5,55 11,7 3,3 9, ,9 92 Huskvarnaån ,5 - -,4 7,1,42 1,2 1, ,4 87 Karlsfors , ,8 7,4,4 1,3 2, , , ,4 7,5,56 11,8 2, , , ,5 7,3,59 12,2 3,2 55, , , , 7,2,41 9,9 2,6 13, , , ,5 7,2,39 1,2 4,1 12, ,4 99 Min - - -,4 7,1,39 9,9 1,5 55, ,3 78 Medel ,6 7,3,42 1,8 2,8 88, ,6 92 Max ,5 7,5,59 12,2 4,1 13, ,4 99 Lillån ,2 - -,3 7,7 1,4 42,3 5,7 6-9,5 13,2 92 Huskvarna , ,8 8, 1,4 26, 3,2 55-9,2 13, , ,6 8, 2, 32,2 4,5 55-9,4 8, , ,4 7,5,95 18,7 >2 225, , , ,9 7,7 1,2 2,2 1,9 1,2 14 1, , ,5 7,6,68 18,5 3 12, ,1 99 Min - - -,3 7,5,68 18,5 1,9 55,2 9,2 8,4 86 Medel ,8 7,7 1,3 26, , ,3 95 Max ,6 8, 2, 42,3 >2 225, ,

91 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde , Huskvarnaån , Lekeryd , , , , Min Medel Max , Stensjöån , , , , , Min Medel Max <5 26 9, , Stensjön < , Huskvarnaån , Karlsfors , , , , Min Medel Max , Lillån , Huskvarna , , , , Min Medel Max 87

92 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42/5 mg/l mg/l % Tabergsåns avrinningsområde Vederydssjön , ,4 6,6,17 4,9 1, ,8 89 utlopp , ,9 7,,18 4,8 1, , , ,6 6,8,25 5,4 1, , , ,7 7,3,32 5,7 3,1 175, , , ,2 7,,22 5, 2,2 3, , , ,4 7,,19 4,9 2,8 25, ,8 95 Min ,4 6,6,17 4,8 1,3 15, ,5 89 Medel , 7,,21 5,1 2,2 217, ,9 95 Max ,7 7,3,32 5,7 3,1 3, ,8 98 Kallebäcken , ,3 7,8 1,2 17,6 2,7 7-6,1 12, , ,5 7,9 1,2 17,3 3, 7-6, 13, , ,1 8, 1,5 2, ,7 8, , ,7 7,5,69 11, , , , ,7 7,7,97 14,5 2,7 175, , , ,1 7,8 1,1 17, 4,6 13,224 9,2 13,2 99 Min ,1 7,5,69 11,1 2,7 3,224 4,7 8,7 89 Medel ,6 7,8 1,2 16, , ,4 96 Max ,1 8, 1,5 2, , ,2 99 Sandserydsån ,4 - -,6 6,8,26 6,8 3, , , ,2 6,9,22 5,9 2, , , ,3 7,3,46 7, , , ,7 6,1,9 4, , , , ,9 6,2,1 4,7 3,3 35, , , ,1 6,7,18 5,7 4,5 2, ,3 95 Min - - -,6 6,1,9 4,7 2,7 175, ,5 84 Medel ,5 6,8,2 6, 7, 258, ,1 91 Max ,7 7,3,46 7, , ,3 95 Tabergsån , ,5 7,5,74 13,1 3, ,8 95 Bårarp , ,9 7,7,7 12,2 1,8 11-9,3 12, , ,2 7,8 1, 15,8 4,1 7-7,6 9, , ,2 7,3,39 7, , , , ,9 7,5,54 9,5 3,8 2, , , ,4 7,5,62 11,4 3,7 22, , 99 Min ,4 7,3,39 7,7 1,8 7,416 7,6 9,1 94 Medel ,9 7,5,66 11,6 7,1 168, ,5 97 Max ,2 7,8 1, 15, , , 99 88

93 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Tabergsåns avrinningsområde , Vederydssjön , utlopp , , , , Min Medel Max - 17 < , Kallebäcken , , , , , < Min Medel Max < , Sandserydsån < , < , < , < , < , < Min < Medel < Max , Tabergsån , Bårarp , , , , Min Medel Max 89

94 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42/5 mg/l mg/l % Forts. Tabergsåns avrinningsområde Lillån , ,6 7,7 1,1 2,3 5,6 9-9,1 12,6 91 inlopp i Tabergsån , ,5 7,8 1,1 19,1 5, 1-9,8 12, , , 7,9 1,3 2,3 3, 7-7,6 8, , ,3 7,7 1,2 2,8 7, 55,85 6,1 9, , ,7 7,4,93 16,7 4,2 175, , , ,2 7,7,99 18,2 6,3 12, ,5 98 Min ,6 7,4,93 16,7 3, 55,85 6,1 8,6 87 Medel ,1 7,7 1,1 19,2 5,2 12,219 9,8 11,1 93 Max , 7,9 1,3 2,8 7, 175, ,5 98 Tabergsån , ,2 7,2,45 11,3 4, ,4 92 inlopp i Munksjön , ,8 7,4 1,1 19,7 4, , , ,3 7,5,87 15,7 3,9 11-9,4 12, , ,1 7,5,94 16,6 3,1 11-9,4 12, , ,5 7,4,45 9,1 3, , , ,3 7,7 1,2 2,6 4,2 7-7,1 9, , ,8 7,6 1,1 17,9 3, , , ,7 7,2,36 8,5 3,5 25, , , ,1 7,5 1,3 2,8 3,2 15, , , ,2 7,3,56 11,2 4,3 225, , , ,8 7,4,73 13,3 5,6 2, , , ,5 7,,32 9,2 5, 2, ,8 95 Min ,8 7,,32 8,5 3,1 7,233 7,1 8,8 85 Medel ,6 7,4,8 14,5 4,1 169, ,8 92 Max ,8 7,7 1,3 2,8 5,6 25, ,8 98 Rocksjön ,5 2,9 2,6 15,8 7,7,71 14,7 1,5 15,12 3,1 9, ,5 7,4 1,3 18,5 5,6 1,239 5,4 <,2 <2, Munksjön 45 jan-14* ,5 1,9 1,7 2,8 7,3,7 15,1 3, , ,5 2,3 2, 5,2 7,5,83 17,3 2, , ,5 1,9 1,5 6,6 7,5,92 18,4 3,3 9-8,5 1, ,5 2,2 1,8 15,1 7,7,82 16,2 3,1 9-9,8 9, ,5 2,8 2,5 16,8 7,6 1, 19,7 1,1 55-7,8 8, ,5 2,3 2, 23,7 8,,97 18,5 1,7 25-6, 9, ,5 1,5 1,2 16,1 7,7 1,1 2,7 3, 5,26 7,2 6, ,5 1,2-12,1 7,2,78 15, 3,9 15, , ,5 1,5-1,6 7,3,84 16,2 3,4 15, , ,5 1,7 1,4 6,1 7,4,81 16,6 5,2 15, , ,5 1,2 1, 2,7 7,4,68 15,2 5,3 12, ,7 88 Min - 1,2 1, 2,7 7,2,68 15, 1,1 25,26 6, 6,7 68 Medel - 1,9 1,7 1,7 7,5,83 17,2 3,3 14, ,4 84 Max - 2,8 2,5 23,7 8, 1,1 2,7 5,3 15, ,7 17 * Ingen provtagning p.g.a. dålig is. 9

95 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Tabergsåns avrinningsområde , Lillån , inlopp i Tabergsån , , , , Min Medel Max , Tabergsån , inlopp i Munksjön , , , , , , , , , , Min Medel Max <5 11 6, , Rocksjön - < jan-14* 45 Munksjön < , < , < , < , < , <5 2 9, , <5 31 6, , < , , , < , <5 2 6, Min <5 3 7, Medel , Max * Ingen provtagning p.g.a. dålig is. 91

96 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42/5 mg/l mg/l % Forts. Tabergsåns avrinningsområde Munksjön 45 jan-14* ,7 7,3,71 15,2 3, , , 7,4,89 18,6 2,3 1-8,7 11, ,1 7,4,9 18, 2,7 9-8,6 9, ,1 7,4 1,1 2, 2,5 9-8,1 3, ,9 7,1 1,2 2, ,7,3 3, ,8 7, 1,3 21, 4,6 9-9,3,3 1, ,6 7,1 1,4 21,9 2,3 175,489 9,4 <,2 < ,5 6,9 1,4 2, , <,2 < ,9 7,2,82 16, 3,6 175, , ,9 7,4,8 15,7 5,4 18, , ,5 7,4,77 18,3 4, 12, , 85 Min ,7 6,9,71 15,2 2,3 9,183 8,1,3 <2 Medel ,5 7,3,9 18, , , 46 Max ,5 7,4 1,4 21, , ,4 88 Tillflöden på Vätterns västra sida Lillån , ,1 7,7 1,3 22,3 1,1 15-2,2 11,8 93 Toveryd , ,8 7,6 1,3 21,9, ,3 1, , ,8 7,5 1,4 23,9 2,2 25-3,6 8, , ,4 7,8 1,2 21,4 1,2 6,145 7,1 1, , , 7,6 1,4 22,9 1,7 3,197 3,7 1, , ,7 7,7 1,3 23,2 1,8 25,47 2,7 11,6 91 Min ,1 7,5 1,2 21,4,89 15,47 2,2 8,9 9 Medel ,6 7,7 1,3 22,6 1,5 32,13 3,8 1,7 92 Max ,8 7,8 1,4 23,9 2,2 6,197 7,1 11,8 93 Lillån ,2 - -,9 7,6 1,3 3,7 4,2 5-5,7 12,5 89 utlopp i Vättern , ,6 7,7 1,4 32,2 4,3 45-6,9 12, , , 7,7 1,2 28,9 4, 45-6,3 11, , ,6 7,6,92 23,9 6,4 7-8,8 1, , ,3 7,7 1,3 28,9 2,9 5-7,7 6, , ,1 7,4 1,4 32,2 4,4 5-7,4 9, , ,4 7,5 1,3 3,7 1,5 5-6,9 8, , ,5 7,7,98 24,7 5,9 1, , , , 7,4 1,5 31,8 2,9 4,72 6,8 5, , ,1 7,5 1,2 29, 4,1 7,114 8,6 9, , ,4 7,6,95 21,7 6,9 1, , , ,9 7,6 1,2 28,2 4,7 5,133 9,4 11,6 86 Min - - -,9 7,4,92 21,7 1,5 4,72 5,7 5,6 54 Medel ,6 7,6 1,3 28,6 4,4 6,142 8,3 9,7 84 Max ,4 7,7 1,5 32,2 6,9 1, ,

97 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Tabergsåns avrinningsområde jan-14* 45 Munksjön < < < < < < < < < Min Medel Max Tillflöden på Vätterns västra sida , Lillån , Toveryd , , , , Min Medel Max , Lillån , utlopp i Vättern , , , , , , , , , , Min Medel Max 93

98 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42/5 mg/l mg/l % Forts. Tillflöden på Vätterns västra sida Domneån , ,3 7,,42 1,9 3, , , ,6 7,2,47 11,7 2,4 11-8,9 9, , ,6 7,1,97 23,2 6, , , ,7 7,5,41 1, 3,4 225, , , ,9 7,1,31 7,8 3,9 25, , , ,4 6,9,21 7, 5,3 325, ,8 94 Min ,3 6,9,21 7, 2,4 11,393 8,9 8,4 85 Medel ,4 7,1,42 11,8 4,3 27, ,4 89 Max ,7 7,5,97 23,2 6,8 325, ,8 94 Fiskebäcken , ,2 7,5,59 27,4 1,2 55-9,6 13, , ,3 7,4,53 72,8, , , ,1 7,4 1, , , , 7,8 1, ,2 13, , , ,5 7,6 1,2 57,2 2,8 14, , , ,6 7,5,79 23,4 2, 1, ,3 98 Min ,2 7,4,53 23,4,7 55,28 9,6 8,2 88 Medel ,1 7,5 1, 11 8, 11, , 95 Max ,1 7,8 1, , ,6 99 Malmabäcken , ,7 7,4 1,5 39,8 5,2 5-7,5 11, , ,5 7,6,83 17, ,6 11, , ,7 7,8,91 14,5 6,8 7-8, 9, , ,2 7,3,82 13, ,79 6,8 8, , ,7 7,5 1,2 21,3 11 7,78 8,8 9, , ,3 7,5 1,2 24,8 22 7, ,1 82 Min ,7 7,3,82 13,3 5,2 5,78 6,8 8,5 82 Medel ,5 7,5 1,1 21, ,85 8,5 1,3 9 Max ,2 7,8 1,5 39,8 22 7, ,9 99 Pirkåsabäcken ,1 - -,2 6,8,41 9,2 5, ,5 82 Furusjö , ,7 6,8,3 7,3 4, , , ,1 7,1,65 11, , , ,5 6,7,26 6, , , , ,9 6,7,34 8, 5,9 275, , , ,6 6,9,4 8,9 6,9 2, ,5 84 Min - - -,2 6,7,26 6,8 4,3 13, ,9 82 Medel ,2 6,8,37 8,6 9,5 226, ,1 86 Max ,1 7,1,65 11, , ,

99 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Tillflöden på Vätterns västra sida , Domneån , , , , , Min Medel Max , Fiskebäcken , , , , , Min Medel Max , Malmabäcken , , , , , Min Medel Max , Pirkåsabäcken , Furusjö , , , , Min Medel Max 95

100 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42/5 mg/l mg/l % Forts. Tillflöden på Vätterns västra sida Pirkåsabäcken ,1 - -,1 7,,43 12,2 4, ,9 92 Habo , , 7,1,32 9,9 3, , , ,2 7,4,72 15,4 8, , , ,9 7,1,41 9,8 6,1 35, , , ,1 7,,46 1,9 4,7 275, , , ,8 7,,39 1,9 6,1 25, , 95 Min - - -,1 7,,32 9,8 3,7 15, ,5 88 Medel ,7 7,1,42 11,5 5,6 246, ,4 95 Max ,2 7,4,72 15,4 8,2 35, , 11 Hökesån ,2 - -,5 6,8,17 7,2 2, ,9 1 Habo , ,5 6,7,11 5,7 1, , , ,2 7,2,36 9, 5, , , ,5 6,2,7 5,2 3,9 4, , , ,3 6,5,11 5,7 2,8 225, , , ,3 6,8,17 6,7 2,3 175, ,6 98 Min - - -,5 6,2,7 5,2 1,9 15, ,7 93 Medel ,9 6,8,14 6,6 3,1 217, ,6 98 Max ,2 7,2,36 9, 5,1 4, ,9 1 Knipån , ,5 6,7,12 5,6 1, , , ,7 6,9,17 6,5 1, , , ,8 7,3,68 17, 2,2 45-7,9 9, , ,1 7,3,26 7,1 2,9 12, , , ,4 7,1,29 7,5 2,8 12, , , ,1 7,,23 6,9 2,2 14, ,4 98 Min ,1 6,7,12 5,6 1,1 45,23 7,9 9,4 92 Medel ,6 7,1,25 8,4 2,1 18, ,2 97 Max ,1 7,3,68 17, 2,9 14, ,5 1 Krikån , ,4 6,9,14 5,9,82 9-9, 13,6 99 Brandstorp , ,4 6,8,12 5,4, , , ,2 7,3,22 5,5 1,2 7-5,4 8, , ,9 6,6,1 5,2 1,2 25, , , , 7,,19 5,8 1,3 175, , , ,7 7,,16 5,9 1,1 13, ,6 1 Min ,4 6,6,1 5,2,71 7,32 5,4 8,8 89 Medel ,8 7,,15 5,6 1,1 148, ,6 98 Max ,2 7,3,22 5,9 1,3 25, ,6 1 96

101 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Tillflöden på Vätterns västra sida , Pirkåsabäcken , Habo , , , , Min Medel Max , Hökesån , Habo , , , , Min Medel Max , Knipån , , , , , Min Medel Max , Krikån , Brandstorp , , , , Min Medel Max 97

102 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Samordnad recipientkontroll: Metaller och joner = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 3 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt (bedömningsgrunder saknas). Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Al tot. Al reaktivt Al labilt As Pb Cd Co Cu Cr Ni m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Röttleåns avrinningsområde Bunn , Ören , Edeskvarnaåns avrinningsområde Landsjön , Huskvarnaåns avrinningsområde Runnerydssjön , ,41,38,42,16 2,5,5 2,3 utlopp , ,35,53,84,14 2,1,35 2, , ,7,26 <,2,11 1,5,15 2, , <,6,92,24,46 1,2,12 1, , ,43,25,38,52 1,7,17 1, , ,41,53,12,13 2,4,41 2,3 Min ,35,92 <,2,46 1,2,12 1,7 Medel ,43,34,12,11 1,9,28 2,1 Max ,7,53,42,16 2,5,5 2,3 Nässjöån , ,38,28,19,58 2,,49 1, , ,27,24,11,58 1,5,36 1, , ,41,23,55,52 1,6,24 2, , <,7,43,15,38 2,,51 1, , ,53,49,18,51 1,8,64 1, , ,43,49,26,61 1,6,58 1,6 Min ,27,23,55,38 1,5,24 1,6 Medel ,39,36,16,53 1,7,47 1,9 Max ,53,49,26,61 2,,64 2,2 Ryssbysjön , Lilla Nätaren , Stora Nätaren , Stensjön ,

103 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Zn Hg Ca Mg Na K Si Cl SO4 Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l ng/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l m Röttleåns avrinningsområde ,1 5,7 1,4-8, , Bunn , 6,2 1,6-9, , Ören Edeskvarnaåns avrinningsområde ,7 9,9 3, , Landsjön Huskvarnaåns avrinningsområde , 17 2,2 3,5 23 9, , Runnerydssjön 6, ,4 18 2,5 2,6 27 9, , utlopp 2,1 <2 2 3,8 17 1,8, , , ,5 <2 21 3,4 14 1,7,4 19 5, , ,6 <2 19 3,2 12 2,2 1,1 15 6, , , ,2 14 2,7 3,7 2 7, , ,5 <2 16 3, 12 1,7,4 15 5,6 - - Min 9, ,3 15 2,2 2, 22 7,6 - - Medel ,8 18 2,7 3,7 27 9, - - Max ,6 19 3,9 4, , Nässjöån 5, ,9 2 4,4 4, , ,7 <2 24 5,1 29 7,6 3, , , ,7 18 3,5 3,5 33 9, , , ,4 13 3,4 4,1 24 8, , , , 14 3,3 4,9 26 8, , ,7 <2 14 3, 13 3,3 3,5 24 8,5 - - Min 7, ,8 19 4,4 4, Medel ,1 29 7,6 4, Max ,3 13 2,7-22 6, , Ryssbysjön ,5 9,6 1,9-15 6, , Lilla Nätaren - - 9,1 2,2 7,9 1,6-12 6, , Stora Nätaren ,1 7,6 1,6-1 9, , Stensjön 99

104 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Al tot. Al reaktivt Al labilt As Pb Cd Co Cu Cr Ni m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde Huskvarnaån , Karlsfors , < , , , < , Min < Medel Max Huskvarnaån , ,23,42,61,69 1,9,23 1,1 uppströms Kåvasjön , ,15,33,56,54 1,6,63, , ,34,23,53,17 1,3,46, , ,42 3,7,16,26 4,9,58 1, , ,28,98,12,16 3,8,3 1, , ,33,48,19,22 2,5,33 1,6 Min ,15,23,53,54 1,3,46,81 Medel ,29 1,,11,15 2,7,26 1,3 Max ,42 3,7,19,26 4,9,58 1,6 Tabergsåns avrinningsområde Tabergsån , <,3,45,11,15 1,,25,65 inlopp i Munksjön , ,19,23,11,19,72,21, , <,2,25,11,15,61,24, , ,17,2,418,14,47,16, , ,3,37,16,13,98,23, , ,28,25,63,14,9,69, , ,3,34 <,2,16,8,18, , ,48,78,18,22 2,1,37 2, , ,33,28,71,17,68,24, , <5,44,62,14,24,87,23, , <5,4,43,2,13,46,23, , ,35,59,19,22 1,5,31,88 Min <5 <,2,2 <,2,13,46,69,24 Medel ,29,4,11,17,92,23,8 Max ,48,78,2,24 2,1,37 2,5 1

105 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Zn Hg Ca Mg Na K Si Cl SO4 Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l ng/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l m Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde , Huskvarnaån , Karlsfors , , , , Min Medel Max 1,9 <2 28 5,6 19 2,1 4, , Huskvarnaån,89 <2 29 5,7 9,6 2,1 3, , uppströms Kåvasjön 1, , 7,5 1,6 1,6 11 9, , , ,6 1 3,1 4, , ,7 7,6 2,7 4, 9, , , ,3 1 1,8 4, , ,89 <2 12 3, 7,5 1,6 1,6 9,9 9,7 - - Min 8, ,5 11 2,2 3, Medel ,7 19 3,1 4, Max Tabergsåns avrinningsområde 3, ,1 8,4 1,2 3,9 13 8, , Tabergsån 3,2 <2 21 3,7 13 1,5 4, , inlopp i Munksjön 2,7 <2 18 3,3 8,7 1,4 4, , ,6 <2 19 3,5 8,7 1,4 4, , , , 5,6 1, 3, 8,2 6, , ,8 <2 25 4,7 11 1,5 4, , ,2 <2 21 3,9 9,2 1,3 4, , , ,1 5,6 1,2 3,5 7,3 6, , ,3 <2 26 4,5 1 1,7 4, , , ,7 7,3 1,5 4,3 9,9 7, , , ,9 7,6 1,4 4,7 11 8, , ,5 5 9,9 1,9 7,7 1,2 3,9 1 6, , ,6 <2 9,9 1,9 5,6 1, 3, 7,3 6,2 - - Min 3, ,1 8,6 1,4 4,2 13 9,2 - - Medel 6, ,7 13 1,7 4, Max 11

106 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Al tot. Al reaktivt Al labilt As Pb Cd Co Cu Cr Ni m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Forts. Tabergsåns avrinningsområde Rocksjön , Munksjön 45 jan-14*, , , , , , , , , , , , Min Medel Max Munksjön 45 jan-14* Min Medel Max * Ingen provtagning p.g.a. dålig is. 12

107 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Zn Hg Ca Mg Na K Si Cl SO4 Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l ng/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l m Forts. Tabergsåns avrinningsområde ,7 8,9 1, , Rocksjön ,5 jan-14* 45 Munksjön ,7 12 2, , ,1 13 2, , ,2 13 2, , ,1 12 2, , ,4 13 2, , ,4 13 2, , ,7 14 2, , ,9 11 2, , ,2 12 2, , , 11 2, , ,6 11 2, , ,6 11 2, Min ,1 12 2, Medel ,7 14 2, Max jan-14* 45 Munksjön < < < < < Min Medel Max * Ingen provtagning p.g.a. dålig is. 13

108 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Al tot. Al reaktivt Al labilt As Pb Cd Co Cu Cr Ni m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Tillflöden på Vätterns västra sida Lillån , ,31,15,59,26 1,5,2 2,3 utlopp i Vättern , ,27,34,52,32 2,1,38 2, , ,48,32,51,35 2,,17 4, , ,6,52,62,28 3,6,42 3, , ,6,21,93,35 2,,32 3, , ,51,18,81,29 1,7,29 2,6 Min ,27,15,51,26 1,5,17 2,3 Medel ,46,29,66,31 2,2,3 2,9 Max ,6,52,93,35 3,6,42 4, Fiskebäcken , , , , , < , Min < Medel Max Malmabäcken , ,38,15,15,26 4,,28 4, , ,39,52,91,22 6,3,8 4, , ,38,42,1,16 2,4,31 3, , ,54,85,5,2 5,2,54 3, , ,43,82,12,23 3,9,42 3, , ,4,59,12,22 4,8,75 3,7 Min ,38,15,5,16 2,4,28 3, Medel ,42,56,11,22 4,4,52 3,8 Max ,54,85,15,26 6,3,8 4,6 14

109 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Zn Hg Ca Mg Na K Si Cl SO4 Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l ng/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l m Tillflöden på Vätterns västra sida 3,1 <2 3 5,7 19 3,8 6, , Lillån 4, ,2 16 3,9 5, , utlopp i Vättern 5,1 <2 32 6, 21 5, 5, , , ,9 17 3,8 5, , , ,5 17 4,6 6, , , ,2 16 4,2 6, , ,1 <2 22 4,2 16 3,8 5, Min 4, ,3 18 4,2 5, Medel 5, , 21 5, 6, Max , Fiskebäcken , , , , , Min Medel Max 36 <2 37 7,6 31 4,5 5, , Malmabäcken ,5 12 3,7 3, , <2 17 3,2 8,2 2,8 1,8 1 9, , ,6 7,2 3, 2,8 9, , ,7 11 4,3 3, , ,5 12 4,7 5, , <2 15 2,6 7,2 2,8 1,8 9,4 9,9 - - Min ,5 14 3,8 3, Medel ,6 31 4,7 5, Max 15

110 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Temperatur- och syreprofiler = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt (bedömningsgrunder saknas) Bunn, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 18, 8, , 8, , 8, , 8, , 8, , 8, , 8, ,4,8 8, ,3,2 2, <,2, <2 1 1,6,2 2, <,2, <2 12 8,8,2 2, <,2, <2 14 8,1,2 2, <,2, <2 17 7,9,2 2, <,2, <2 18 7,7,2 2, <,2, <2 19 7,7,2 2, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 135. Ören, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 17,5 8, ,5 8, ,5 8, ,5 8, ,5 8, ,5 8, ,5 8, ,5 8, ,3 8, ,4 7, ,8 6, ,7 6, ,7 7, ,2 7, ,7 7, ,1 8, ,2 8, ,7 7, ,5 6, ,4 5, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 35 Djup (m) Syre 16

111 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Landsjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 18, 7, ,1 7, ,1 7, ,1 7, ,1 7, ,1 7, ,1 7, ,1 7, ,1 7, ,1 7, Stensjön, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 12 Djup (m) Syre Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 15,7 9, ,7 9, ,7 9, ,7 9, ,7 9, ,7 9, ,7 9, ,3 8, ,2 8, Syre (mg/l) Temp ( C) Stora Nätaren, Djup (m) Temp Syre Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 16,5 8, ,5 8, ,5 8, ,5 8, ,5 8, ,5 8, ,4 8, ,4 8, ,3 8, ,1 7, ,4 5, ,8,2 2, <,2, < ,1,2 2, <,2, <2 13 1,4,2 2, <,2, <2 14 1,2,2 2, <,2, <2 15 1,1,2 2, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 17

112 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Lilla Nätaren, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 16,6 8, ,6 8, ,5 8, ,4 8, ,4 8, ,4 8, ,3 8, ,3 8, ,2,2 2, <,2, <2 8,5 9,8,2 2, Ryssbysjön, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 1 Djup (m) Syre Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 15,6 9, ,6 9, ,6 9, ,6 9, Syre (mg/l) Temp ( C) Rocksjön, Djup (m) Temp Syre Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 15,8 9, ,8 9, ,8 9, ,8 9, ,7 9, ,7 9, ,7 9, ,6 9, ,1 9, ,8,2 2, <,2, <2 1 11,6,2 2, <,2, < ,5,2 2, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 12 Djup (m) Syre 18

113 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Munksjön, januari 214 Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 Ingen provtagning p.g.a. dålig is Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 2,8 11, ,8 11, ,7 11, ,7 11, ,7 11, ,7 11, ,7 11, ,7 11, ,7 11, ,7 11, ,9 11, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 5,2 11, ,1 11, ,1 11, ,1 11, ,1 11, , 11, , 11, , 11, , 11, , 11, , 11, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 19

114 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 9,6 1, ,3 1, ,1 1, , 1, , 1, ,8 9, ,8 9, ,8 9, ,8 9, ,7 9, ,6 9, ,6 9, ,5 9, ,9 9, ,9 9, ,9 9, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 15,1 9, ,7 9, ,6 8, , 7, ,8 7, , 7, ,2 7, ,6 7, ,1 6, ,8 5, ,3 5, ,1 4, , 4, ,1 3, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 11

115 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 16,8 8, ,6 8, ,6 8, ,5 8, ,3 7, ,7 5, ,1 5, ,3 2, ,,9 8, ,2,2 2, ,7,2 1,4-14 9,3,2 1,5-16 9,3,2 1,5-18 9,9,3 3, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 23,7 9, ,4 9, ,2 6, ,1 5, ,3 3, , 1, ,4,1 1, ,3,2 1,2-12 1,5,3 2, ,3,2 1,4-16 9,8,2 1,3-18 9,8,3 1, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 111

116 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 16,1 6, ,1 6, ,1 6, ,1 6, ,1 6, ,1 6, ,1 6, ,1 6, ,1 2, ,,2 2, <,2, <2 1 11,8,2 2, <,2, <2 12 1,5,2 2, <,2, <2 14 1,,2 2, <,2, <2 16 9,7,2 2, <,2, <2 18 9,7,2 2, <,2, <2 19 9,6,2 2, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 12,1 7, ,1 7, ,1 7, ,1 7, , 7, ,8 7, ,7 7, ,6 7, ,6 7, ,6 6, ,5 6, ,4 6, ,4 5, ,2 4, ,2 3, ,,8 7, <,2, <2 18 1,5,2 2, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 112

117 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 1,6 7, ,6 7, ,6 7, ,6 7, ,6 7, ,5 7, ,5 7, ,5 7, ,5 7, ,4 7, ,4 7, ,4 7, ,3 6, , 6, , 6, ,9 6, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 6,1 9, ,1 9, ,1 9, ,1 9, ,1 9, ,1 9, ,1 9, , 9, , 9, , 9, , 9, ,9 9, , 9, , 9, , 9, , 9, ,9 9, ,9 9, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 113

118 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 2,7 11, ,7 11, ,8 11, ,8 11, ,8 11, ,9 11, ,9 11, , 11, , 11, , 11, ,1 11, ,3 11, ,4 11, ,5 11, ,5 11, ,5 11, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 114

119 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Vätternvårdsförbundets undersökningar = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Röttleån ,1 13,5 7,7 25 1,35,436,435,77 1,,48,539,1 Röttle ,8 11,3 7,8 25 1,45,436,565,84,94,43,679, , 12,2 7,9 27 1,55,477,522,66 1,3,47,579, ,9 11,1 7,8 24 1,35,412,435,66 1,2,4,479, ,9 1,5 7,8 21 1,2,346,37,61 1,2,31,379, ,8 9,4 8, 21 1,35,337,37,49 1,3,3,389, , 9,2 7,8 16 1,1,263,274,43 1,,24,29, ,7 9,5 7,8 2 1,15,321,413,59 1,3,27,379, ,4 1,3 7,9 15,998,23,261,41,97,22,27, ,8 1,6 7,9 2 1,15,313,39,61 1,2,35,33, ,7 11,1 7,9 24 1,4,428,383,79 1,3,42,389, ,6 12,4 7,8 21 2,9,543,374,92,93,35,389,17 Min,1 9,2 7,7 15,998,23,261,41,93,22,27,1 Medel 9,1 1,9 7,8 22 1,34,379,392,65 1,2,35,424,17 Max 17, 13,5 8, 27 2,9,543,565,92 1,3,48,679,2 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Röttleån ,242,128 5, 4,6 5,5 9, Röttle ,348,154 5, , ,187,13 3,8 5, 3,1 7, ,194,133 3,3 9,2 3,3 9, ,24,136 2,9 11 5, ,138,79 1,7 5,4 3,9 8, ,136,74 1,1 6,4 6,1 8, ,16,78 1,9 8, 3,3 7, ,91,68 1,7 3,6 1,8 8, ,141,113 3,5 2,4 1, ,256,184 5,4 4,1 2, ,355,192 5, Min ,91,68 1,1 2,4 1,4 7, Medel ,27,12 3,4 6,8 5,3 9,2 Max ,355,192 5, Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Röttleån Röttle Min Medel Max

120 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Huskvarnaån ,7 13,1 7,1 12,499,26,287,38,4,2,31 <,1 utlopp i Vättern ,7 11,8 7,3 14,599,23,374,43,46,22,429, ,2 12,7 7,2 12,499,26,3,38,43,18,34, ,1 11,2 7,1 13,599,222,335,43,49,19,369, , 1,3 7,1 15,648,255,37,51,64,21,389, ,1 6,9 7,1 15,698,263,357,49,7,21,389, ,5 4,3 6,8 16,798,288,383,51,79,22,419, ,4 7, 7, 16,698,239,348,49,75,26,399, ,7 9,1 7,2 18,898,354,696,11,75,23,559, ,3 11, 7,2 11,549,222,274,43,45,19,28, ,5 1,7 7,3 12,549,222,296,43,5,18,31 <, , 11,7 7,3 13,599,239,383,49,5,19,399,12 Min 1,7 4,3 6,8 11,499,26,274,38,4,18,28 <,1 Medel 1,2 1, 7,2 14,636,246,367,51,5,21,383,11 Max 19,5 13,1 7,3 18,898,354,696,11,79,26,559,14 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Huskvarnaån ,317,241 3,6 3,2 2,7 14 utlopp i Vättern ,364,26 4,1 6,3 7, ,232,167 3,1 2,7 2, ,224,158 2,8 5,8 1, ,353,193 3,2 12 7, ,23,156 2, 7, 3, ,27,127 1,5 4,7 2, ,143,145 1,3 4, 2,1 7, ,221,184 2,1 3,9 3, ,346,273 3, 6,2 1, ,348,273 3,2 4,7 2, ,38,238 3,6 14 8,3 13 Min ,143,127 1,3 2,7 1,8 7,7 Medel ,28,197 2,8 6,2 3,9 12 Max ,38,273 4,1 14 8,3 17 Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Huskvarnaån ,3 2,4 19 <,1,24 -,36 1,1,15,36,52 utlopp i Vättern ,5 3,2 46 <,1,33 -,54 1,1,2,38 1, ,2 3,8 1 <,1,19 -,26,91,12,3, ,1 1,4 91 <,1,2 -,27 1,,13,34, ,9 4, 3,12,52 -,48 1,2,28,41, , 4,1 99,12,52 -,32 1,3,31,45, ,3 4,2 46 <,1,35 -,24 1,2,25,47, ,8 3,1 67 <,1,37 -,23 1,2,23,45, ,4 2,9 7 <,1,24 -,26 1,8,22,4, ,7 2,3 18,11,32 -,43 1,3,22,4, ,4 2,1 17 <,1,37 -,31 1,3,18,37, , 5,7 6,21,65 -,78 1,5,38,46 1, Min ,1 1,4 46 <,1,19 -,23,91,12,3,17 Medel ,6 3,3 198 <,1,36 -,37 1,2,22,4,51 Max ,3 5,7 6,21,65 -,78 1,8,38,47 1,1 116

121 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Tabergsån ,8 11,1 7,1 14,648,189,383,43,57,21,389 <,1 Munksjöns utlopp ,2 9,6 7,3 19,848,23,522,51,8,29,559, ,7 1,4 7,3 18,798,23,522,56,76,26,489, ,3 1,1 7,2 19,848,247,522,56,8,27,479 <, ,4 8,4 7,2 21,998,28,565,69 1,1,31,519, ,4 9,7 7,8 2,948,263,522,61,95,29,469, ,4 8, 7,5 2 1,5,296,565,66 1,,32,499, ,6 8,6 7,5 21,948,255,478,61 1,1,34,499, ,5 8, 7,3 18,898,255,478,64,91,27,419, ,3 6,3 7,1 16,798,239,44,56,8,23,389, ,4 8, 7,3 17,798,23,422,59,79,23,389, ,9 9,8 7,4 18,798,247,478,56,81,26,489,11 Min 3,8 6,3 7,1 14,648,189,383,43,57,21,389 <,1 Medel 11,2 9, 7,3 18,865,247,488,58,81,27,466,11 Max 19,4 11,1 7,8 21 1,5,296,565,69 1,1,34,559,13 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Tabergsån ,435,335 3,4 2,8 3,3 13 Munksjöns utlopp ,37,22 3,5 3,6 3,3 9, ,271,193 3,2 3, 3,6 9, ,259,174 3,1 2,7 4,1 9, ,188,12 2,7 2,1 2, 6, ,18,137 2,3 2,1 1,4 8, <2 3,16,84 2, 3,2 2,3 6, <2 21,113,58,27 3,9 1,4 4, ,275,255 2,6 1,3 1, ,49,331 3,3 2, 1, ,43,35 3,3 2,5 2, ,384,32 3,7 3,4 4,1 12 Min <2 21,113,58,27 1,3 1,2 4,6 Medel ,284,213 2,8 2,7 2,6 1 Max ,435,35 3,7 3,9 4,1 15 Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Tabergsån ,2 5,5 17,12,38 2,9,29,87,2,35,51 Munksjöns utlopp ,1 5,8 11 <,1,25 2,6,27,68,24,31, ,2 5,4 98 <,1,3 2,9,25,74,2,26, ,2 5,1 86 <,1,34 3,,24,81,21,25, ,2 6, 44 <,1,26 2,1,21,96,15,31, ,3 4,6 39 <,1,22 1,6,23,94,18,28, ,3 3,5 27 <,1,18 1,5,15,91,12,25 <, ,3 3,3 15 <,1,12 1,,13,89,12,27, ,3 3,7 58 <,1,24 2,4,19,84,12,35, ,3 4,2 11 <,1,39 3,9,3,92,27,38, ,4 5,1 12 <,1,51 3,6,23,98,23,38, ,5 6,7 17,12,58 3,7,35 1,1,28,42,42 Min ,1 3,3 15 <,1,12 1,,13,68,12,25 <,5 Medel ,3 4,9 87 <,1,31 2,6,24,89,19,32,3 Max ,5 6,7 17,12,58 3,9,35 1,1,28,42,61 117

122 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Hökesån ,2 13,6 6,6 7,6,319,132,29,38,15,15,21 <,1 Habo ,9 11,2 6,9 7,7,319,123,29,41,16,16,21, ,1 11,4 7, 9,6,399,156,243,43,27,17,26 <, ,9 11,4 6,8 8,4,364,14,226,41,23,14,23 <, ,5 1,2 7, 8,3,364,14,239,41,24,13,23 <, ,5 9,1 7,5 13,599,23,39,49,55,18,31, ,7 9,1 7,3 11,549,214,283,54,49,17,27, ,1 9,2 7,4 13,599,239,313,59,62,18,31, ,9 9,9 7,4 13,599,239,39,51,58,19,31 <, ,1 1,6 7,1 9,2,454,181,252,46,33,14,25 <, ,1 1,9 7, 8,4,384,148,217,43,25,13,22 <, ,3 11,8 6,8 6,7,39,123,2,41,15,11,21 <,1 Min 1,2 9,1 6,6 6,7,39,123,2,38,15,11,21 <,1 Medel 9,4 1,7 7, 9,7,438,172,251,46,26,15,25 <,1 Max 17,5 13,6 7,5 13,599,239,313,59,62,19,31,12 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Hökesån ,527,444 4,7 4, 2,2 19 Habo ,532,421 4,8 6,1 5, ,48,279 5,1 7,5 5, ,488,441 4,6 2,9 2, ,629,52 4,7 8,7 4, ,548,398 5,8 9, ,531,34 5, ,494,349 5,5 8,2 8,7 9, ,443,269 6,3 6,4 8, ,634,455 5,8 6, 2, ,7,6 5,1 5, 3, ,698,62 4,7 4,7 5,1 23 Min ,48,269 4,6 2,9 2,2 9,7 Medel ,553,427 5,2 6,8 5,8 17 Max ,7,62 6, Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Hökesån Habo Min Medel Max

123 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Knipån ,7 13,5 6,7 6,8,284,99,17,31,13,15,18 <,1 Kvarnkulla ,7 11,3 7, 7,2,334,91,143,36,15,17,19 <, ,6 11,3 6,9 7,1,289,99,183,33,16,15,2 <, ,1 11,5 6,8 7,,289,99,183,33,16,13,19 <, ,8 1,3 7, 7,7,314,115,29,33,2,15,22 <, ,5 9,1 7,4 8,1,344,123,213,36,28,14,23 <, ,8 9,2 7,2 7,8,359,123,213,36,26,12,22 <, ,6 9,3 7,2 9,1,394,14,239,41,35,13,26, ,8 1, 7,4 8,2,384,123,222,36,32,12,22 <, ,2 1,8 7,2 7,3,354,115,2,41,26,11,2, ,2 11, 7,2 7,2,369,115,2,38,22,1,19 <, , 12, 7, 6,5,329,17,174,36,18,11,18 <,1 Min 1,7 9,1 6,7 6,5,284,91,143,31,13,1,18 <,1 Medel 9,8 1,8 7,1 7,5,337,112,196,36,21,13,21 <,1 Max 18,5 13,5 7,4 9,1,394,14,239,41,35,17,26,12 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Knipån <2 15,316,255 3,6 1,4 1,3 13 Kvarnkulla ,376,278 4,3 7,2 3, <2 14,244,197 3,7 2,4 1,4 8, ,29,225 3,6 2,7 1, <2 19,248,191 3,5 5,7 2, 9, ,231,19 3,1 4, 3,2 9, <2 2,265,28 2,6 4,3 2, < ,234,22 3,5 7,2 2,4 8, ,29,166 3,3 3,1 2,2 9, <2 22,32,232 3,6 5,4 1, ,423,349 3,7 3,9 2, ,461,44 4,4 3,9 2,4 18 Min < <2 14,29,166 2,6 1,4 1,3 8,2 Medel ,3,243 3,6 4,3 2,2 12 Max ,461,44 4,4 7,2 3,2 18 Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Knipån Kvarnkulla Min Medel Max

124 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Gagnån , 13,2 6,8 5,6,254,61,135,19,17,96,14 <,1 Kvarnliden ,3 11,1 6,7 4,7,269,58,117,17,11,97,12 <, ,2 11,37 7, 6,4,284,75,174,26,22,1,17 <, ,2 11,6 6,8 5,8,284,69,157,24,19,83,15 <, ,2 1,46 6,9 5,7,319,73,148,21,22,75,17 <, ,2 9,2 7,3 7,2,319,99,191,31,31,11,16 <, ,9 9,2 7, 5,8,299,91,17,25,23,91,12 <, , 9,3 6,9 6,4,319,91,183,26,26,79,15 <, ,2 1,6 7,4 6,3,39,91,174,25,34,99,12 <, ,7 1,82 7,1 5,4,349,78,148,21,22,72,12 <, ,3 1,91 7, 5,4,314,72,143,2,2,69,12 <, ,8 11,74 6,7 4,6,289,64,148,19,11,67,13 <,1 Min 2, 9,2 6,7 4,6,254,58,117,17,11,67,12 <,1 Medel 9, 1,8 7, 5,8,31,77,157,23,22,87,14 <,1 Max 16,2 13,2 7,4 7,2,349,99,191,31,34,11,17 <,1 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Gagnån ,523,459 4,3 <2,,99 19 Kvarnliden ,65,51 3,9 6, 1, ,328,281 4,8 1,9 1, ,44,381 4,5 <1,3, <2 15,529,487 4,2 1,9 2, ,283,244 5,4 2,3 2,5 7, ,481,424 5,3 3,9 3, ,574,51 4,8 <2,5 3, < ,229,19 5,9 1,7 1,7 7, <2 14,564,458 5,1 3, 1, ,633,535 4,8 2, 1, ,753,67 4,4 2,8 1,8 26 Min < <2 9,229,19 3,9 <1,3,9 7,6 Medel ,499,428 4,8 2,4 1,9 16 Max ,753,67 5,9 6, 3,4 26 Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Gagnån Kvarnliden Min Medel Max

125 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Nationella referensvattendrag (analyser utförda av SLU) = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Domneån ,8 12,7 6,56 6,27,28,12,22,3,13,11,2,5 utlopp i Vättern ,1 11, 6,62 7,39,32,13,24,3,17,13,23, ,3 11,3 6,76 6,26,28,12,21,3,17,1,19, ,7 9,2 6,92 15,6,69,26,44,5,66,28,42, ,3 1, 7,5 8,71,38,15,26,4,28,16,24, ,4 8,7 6,88 7,2,32,13,22,3,26,1,2, , 5,1 6,83 16,,77,29,44,6,83,21,39, ,3 7,1 7,2 14,3,7,26,39,5,72,2,34, ,9 7,7 6,97 13,5,6,22,35,4,68,16,32, ,3 1,1 6,99 8,19,41,16,25,4,3,1,22, ,4-6,77 6,82,34,13,21,4,19,8,2, ,2 11,8 6,8 7,86,38,15,24,4,21,12,22,6 Min 2,8 5,1 6,56 6,26,28,12,21,3,13,8,19,5 Medel 1,1 9,5 6,86 9,83,46,18,29,4,27,15,26,8 Max 19,4 12,7 7,5 16,,77,29,44,6,83,28,42,11 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Slam Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Domneån , -,52 3,5-4,4 23,2 utlopp i Vättern ,6 -,57 3,9-4,2 22, ,8 -,42 3,5-4,1 18, ,8 -,22 5,5-2,7 1, ,8 -,32 4, , ,3 -,43 3,5-3,4 17, ,9 -,27 5,5-4,1 12, ,4 -,29 5,5-2,8 12, ,2 -,38 5,5-3,3 16, ,4 -,66 4,4-4,6 25, ,1 -,73 3,9-8,2 29, ,8 -,64 4,2-9, 25,7 Min ,8 -,22 3,5-2,7 1,7 Medel ,5 -,45 4,4-5,1 19,2 Max ,8 -,73 5,5-1 29,1 Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Domneån utlopp i Vättern Min Medel Max

126 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 4 Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Svedån ,3 13, 6,56 4,69,2,8,15,2,1,12,12,6 Sved ,9-6,25 4,47,18,7,14,2,8,11,12, ,7 11,3 6,87 4,98,21,8,16,2,17,12,12, ,5 11,4 6,88 4,85,2,8,15,2,16,11,12, ,3 1, 6,86 4,76,21,8,16,2,16,1,11, ,7 9,1 7,12 5,34,22,8,16,2,23,11,11, ,7 8,7 7,6 5,1,22,8,16,2,2,1,11, ,1 9,3 6,96 5,3,23,8,16,2,2,1,11, ,6 1, 7,8 5,48,22,8,16,2,24,11,11, ,3 1,4 6,75 4,92,22,8,16,2,16,1,12, ,6 1,5 6,74 4,8,22,8,16,3,15,1,12, ,1-6,59 4,34,19,7,15,2,1,9,12,6 Min 2,3 8,7 6,25 4,34,18,7,14,2,8,9,11,6 Medel 9,7 1,4 6,87 4,9,21,8,16,2,16,11,12,7 Max 17,7 13, 7,12 5,48,23,8,16,3,24,12,12,8 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Slam Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Svedån , -,24 4,3 -,92 12,2 Sved ,4 -,32 4, - 1,5 14, ,9 -,13 4,7 -,84 6, ,1 -,18 4,2-1, 9, ,4 -,24 4,1-2,5 11, ,6 -,9 4,7-1,2 4, <1 14,5 -,17 4,4-1,8 8, ,9 -,21 4,6-1,4 9, <3 6,8 -,9 5,1 -,86 4, <3 9,2 -,26 4,5 -,95 12, <3 9,8 -,28 4,7-1,3 12, <3 11,4 -,36 4,3-1,7 17,2 Min <1 6,8 -,9 4, -,84 4,5 Medel ,8 -,21 4,5-1,3 1,3 Max ,4 -,36 5,1-2,5 17,2 Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Svedån , Sved , , , , , , , , , , , Min , Medel , Max ,

127 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 5 BILAGA 5 Uppgifter om vattenföring, ämnestransport och arealspecifik förlust år 214 Vattenföring Ämnestransport Arealspecifik förlust

128 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 5 Vattenföring (m 3 /s) Röttleåns avrinningsområde 14. Kierydsån, inlopp i Ören jan,511 feb,618 mars,34 april,244 maj,272 juni,886 juli,591 aug,188 sep,437 okt,433 nov,378 dec,61 Medel,347 Edeskvarnaåns avrinningsområde 22. Lyckåsån, inlopp i Landsjön jan,399 feb,561 mars,223 april,175 maj,28 juni,438 juli,614 aug,242 sep,452 okt,256 nov,34 dec,538 Medel,289 Beräknad av SMHI med S-HYPE. Beräknad av SMHI med S-HYPE. Huskvarnaåns avrinningsområde 37. Nässjöån, 365. Ryssbysjöns 33. Stensjöån, 3. Huskvarnaån, inlopp i Ryssbysjön utlopp inlopp i Stensjön utlopp i Vättern jan,584 2,38 1,66 11,6 feb,575 2, 1,74 11,8 mars,398 1,65,991 9,77 april,358 1,26,85 6,76 maj,361 1,1,783 4,2 juni,221,614,31 1,8 juli,223,452,289,75 aug,445 1,6 1,23 5,38 sep,413 1,41 1,8 8,54 okt,415 1,59 1,4 8,95 nov,414 1,48 1,8 9,97 dec,542 2,2 1,62 11,6 Medel,412 1,42 1,5 7,58 Vattenföringen i Nässjöån (37), Ryssbysjöns utlopp (365) och Stensjöån (33) beräknad av SMHI med S-HYPE. Till vattenföringen i Nässjöån och Ryssbysjöns utlopp har adderats,14 m 3 /s för tillskott från Nässjö reningsverk. Vattenföringen i Huskvarnaån (3) är mätt vid Carlfors av Huskvarna kraftverk. Tappningen vid Carlfors har korrigerats för tillflödet från Lillån (*1,1) samt konstant utsläpp från Huskvarna reningsverk (+,2 m 3 /s). 124

129 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 5 Tabergsåns avrinningsområde 43. Lillån, 42. Tabergsån, 4. Tabergsån, inlopp i Tabergsån inlopp i Munksjön utlopp i Vättern jan 1,42 4,64 7,5 feb 1,52 4,56 6,96 mars,882 2,63 4,82 april,674 1,98 4,1 maj,63 1,84 3,94 juni,312,972 2,98 juli,433 1,41 3,47 aug 1,2 3,29 5,55 sep,949 2,76 4,96 okt,96 2,73 4,93 nov,911 2,7 4,9 dec 1,39 4,26 6,63 Medel,921 2,81 5,2 Vattenföringen i Lillån (43) och Tabergsån vid inloppet i Munksjön (42) är beräknade av SMHI med S-HYPE. Vattenföringen i Tabergsån vid utloppet i Vättern (4) har beräknats med utgångspunkt i vattenföringen vid inloppet i Munksjön (42). Korrigering har gjorts för tillkommande areal (*1,11) samt det vatten som tillförs direkt till Munksjön via Rocksjön samt från Simsholmens reningsverk (+ 1,4 +,5 m 3 /s). Lillåns och Domneåns avr.omr. 6. Lillån, utlopp i Vättern jan,628 feb,666 mars,393 april,298 maj,274 juni,148 juli,213 aug,357 sep,428 okt,386 nov,43 dec,623 Medel,41 Vattendrag inom Habo kommun 1. Hökesån, 12. Knipån, utlopp i Vättern jan 1,33 1,11 feb 1,22,955 mars,8,647 april,562,459 maj,447,37 juni,24,189 juli,333,32 aug,431,385 sep,661,556 okt,747,624 nov,767,642 dec 1,14,899 Medel,723,595 Beräknad av SMHI med S-HYPE. Till vattenföringen har adderats,3 m 3 /s för tillskott från Bankeryds reningsverk. Beräknade av SMHI med S-HYPE. 125

130 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 5 Ämnestransport Röttleåns avrinningsområde 14. Kierydsån, inlopp i Ören (37 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 31,3 18, 1,8 6,57 34,8 47,9 149,4 Tot-N ,22 NO23-N ,64 TOC ,3 Vattenföring,565,292,18,124,435,371,347 m 3 /s Edeskvarnaåns avrinningsområde 22. Lyckåsån, inlopp i Landsjön (3 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,1 51, ,282 Tot-N ,3 NO23-N ,85 TOC ,1 Vattenföring,48,199,126,152,354,357,289 m 3 /s Huskvarnaåns avrinningsområde 37. Nässjöån, inlopp i Ryssbysjön (19 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 78,4 53,1 43,4 75,8 91,9 99,1 442,21 Tot-N , NO23-N ,2 TOC ,3 Al , ,14 Cd,51,26,11,235,375,61,21,955 Cr 1,38,783,424,816 1,32 1,49 6,21,282 Cu 5,63 3,24 2,4 3,39 4,3 4,13 22,8,14 Ni 5,63 3,48 3,13 3,28 4,8 4,18 23,8,18 Pb,822,498,357,696 1,3 1,23 4,64,211 Zn 34,7 14,6 7,48 1,3 14,3 2,2 11,461 As 1,2,594,561,632 1,6 1,13 5,,227 Co 1,77 1,15,824,78 1,4 1,48 6,98,317 Vattenföring,58,378,291,334,414,45,412 m 3 /s 126

131 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Stensjöån, inlopp i Stensjön (75 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,7 53, ,131 Tot-N ,26 NO23-N ,79 TOC ,2 Vattenföring 1,7,898,542,76 1,6 1,26 1,5 m 3 /s 3. Huskvarnaån, utlopp i Vättern (662 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,129 Tot-N ,57 NO23-N ,92 TOC ,3 Al ,868 Cd,37,217,183,86,371,773 1,93,292 Cr 27,7 11,5 6,58 3,73 15,9 32, 97,4,147 Cu 86,1 5,3 29,5 3, 71,4 97,9 365,552 Ni 67,6 41,1 18,8 19,3 7,9 79,9 298,45 Pb 17,5 8,43 7,94 5,92 12,9 29,6 82,3,124 Zn ,6 52, ,114 As 22,7 13,7 6,45 7,29 18,4 23,8 92,4,14 Co 1,8 5,39 4,42 3,75 1,1 16,3 5,8,767 Vattenföring 11,7 8,26 2,91 3,7 8,74 9,5 7,58 m 3 /s Tabergsåns avrinningsområde 43. Lillån, inlopp i Tabergsån (74 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 147 8,6 46, ,129 Tot-N ,86 NO23-N ,41 TOC ,6 Vattenföring 1,47,778,471,727,928 1,1,921 m 3 /s 127

132 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Lillån, inlopp i Tabergsån (212 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,893 Tot-N ,65 NO23-N ,82 TOC ,9 Al ,628 Cd,267,957,935,158,151,353 1,12,58 Cr 5,49 2,48 1,29 3,88 3,37 5,7 21,6,981 Cu 2,9 6,66 7,3 2,9 11,1 19,8 86,5,393 Ni 16,3 7,13 4,71 22,4 11,1 14,7 76,3,347 Pb 8,21 2,8 2,41 8,1 6,53 9,64 37,6,171 Zn 8,5 26,9 22, 65,2 63, 76,8 334,152 As 4,15 1,57 2,15 5,24 5,58 6,75 25,4,116 Co 4,5 1,77,967 2,47 2,97 3,4 15,6,71 Vattenföring 4,6 2,31 1,41 2,35 2,75 3,47 2,81 m 3 /s 4. Tabergsån, utlopp i Vättern (245 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,194 Tot-N ,9 NO23-N ,86 TOC ,4 Al ,622 Cd,314,117,99,118,13,273 1,4,426 Cr 1,3 5,75 3,98 3,26 6,37 9,6 38,7,158 Cu 42,4 28,1 22,6 3,8 33,8 44,1 22,824 Ni 28,6 18,1 17,3 21,3 22,9 31,8 14,571 Pb 11,6 7,46 4,42 3,39 8,18 16,7 51,7,211 Zn ,2 8, ,324 As 12,2 5,99 5,4 6,22 9,49 12,2 51,5,21 Co 8,1 4,79 2,96 2,84 5,6 7,84 31,6,129 Vattenföring 7,1 4,46 3,46 4,51 4,95 5,75 5,2 m 3 /s 128

133 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 5 Lillåns och Domneåns avrinningsområden 6. Lillån, utlopp i Vättern (35 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 19 87, 64, ,181 Tot-N ,7 NO23-N ,73 TOC ,7 Al ,539 Cd,189,98,569,898,182,225,84,24 Cr,771,597,264,559,741,798 3,73,17 Cu 5,18 3,5 2,25 4,94 5,18 4,74 25,8,737 Ni 7,74 4,18 3,82 5,2 7, 7,38 35,1,1 Pb,52,519,362,723,624,51 3,23,923 Zn 1,4 6,8 5,26 8,49 8,78 1,5 5,2,144 As,972,511,457,865 1,28 1,42 5,51,157 Co,876,55,377,439,79,814 3,77,18 Vattenföring,647,346,211,285,47,54,41 m 3 /s Vattendrag inom Habo kommun 1. Hökesån, utlopp i Vättern (69 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P , 61,6 83, ,971 Tot-N ,41 NO23-N ,59 TOC ,1 Vattenföring 1,28,681,344,382,74,954,723 m 3 /s 12. Knipån, utlopp i Vättern (53 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 11 4,7 28,9 37,1 58, 93,1 359,678 Tot-N ,75 NO23-N ,4 TOC ,6 Vattenföring 1,3,553,28,344,59,771,595 m 3 /s 129

134 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Kierydsån, inlopp i Ören (Röttleåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år),5 Flöde (m 3 /s),5 Kväve (ton/år) 25 Flöde (m 3 /s),5,4,4 2,4,3,3 15,3,2,2 1,2,1,1 5,1,,, Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) 2 Flöde (m 3 /s),5 15,4 1,3,2 5, TOC Flöde, 13

135 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Lyckåsån, inlopp i Landsjön (Edeskvarnaåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år) 2,5 Flöde (m 3 /s),5 Kväve (ton/år) 5 Flöde (m 3 /s),5 2,,4 4,4 1,5,3 3,3 1,,2 2,2,5,1 1,1,,, Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) 2 Flöde (m 3 /s),5 15,4 1,3,2 5, TOC Flöde, 131

136 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 5 3. Huskvarnaån, utlopp i Vättern (Huskvarnaåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år) 12 Flöde (m 3 /s) 1 Kväve (ton/år) 8 Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) 4 Flöde (m 3 /s) TOC Flöde 132

137 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 5 4. Tabergsån, utlopp i Vättern (Tabergsåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år) 7 Flöde (m 3 /s) 7 Kväve (ton/år) 5 Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) 25 Flöde (m 3 /s) TOC Flöde 133

138 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 5 6. Lillån, utlopp i Vättern (Lillåns och Domneåns avrinningsområden) Fosfor (ton/år) Flöde (m 3 /s) 2,5,5 2,,4 1,5,3 1,,2,5,1,, Fosfor Flöde Kväve (ton/år) Flöde (m 3 /s) 7,5 6,4 5 4,3 3,2 2 1,1, Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s),5,4,3,2, TOC Flöde, 134

139 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 5 Arealspecifik förlust = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Kväve Tillstånd Klass Av- Klass kg/(ha, år) vikelse 14. Kierydsån, utlopp i Ören 3,27 3. Måttligt höga förluster 2,7 2. Tydlig 22. Lyckåsån, utlopp i Landsjön 7,65 4. Höga förluster 7,6 3. Stor 37. Nässjöån, inlopp i Ryssbysjön* 37,6 5X. Extremt höga förluster Mycket stor 33. Stensjöån, utlopp i Stensjön* 5,46 4. Höga förluster 5,1 3. Stor 3. Huskvarnaån, utlopp i Vättern* 4,57 4. Höga förluster 4,2 2. Tydlig 43. Lillån, utlopp i Tabergsån 3,4 3. Måttligt höga förluster 2,9 2. Tydlig 42. Tabergsån, inlopp i Munksjön 4,82 4. Höga förluster 4,5 2. Tydlig 4. Tabergsån, utlopp i Vättern* 13,9 4. Höga förluster Stor 6. Lillån, utlopp i Vättern* 16,6 5. Mycket höga förluster Stor 1. Hökesån, utlopp i Vättern 3,42 3. Måttligt höga förluster 3,4 2. Tydlig 12. Knipån, utlopp i Vättern 2,76 3. Måttligt höga förluster 2,3 1. Ingen/obetydl. Fosfor Tillstånd Klass Av- Klass kg/(ha, år) vikelse 14. Kierydsån, utlopp i Ören,41 2. Låga förluster,7 1. Ingen/obetydl. 22. Lyckåsån, utlopp i Landsjön, Höga förluster 9,2 4. Mycket stor 37. Nässjöån, inlopp i Ryssbysjön*, Höga förluster 4,2 3. Stor 33. Stensjöån, utlopp i Stensjön*, Måttligt höga förluster 3,5 2. Tydlig 3. Huskvarnaån, utlopp i Vättern*, Måttligt höga förluster 3,1 2. Tydlig 43. Lillån, utlopp i Tabergsån, Måttligt höga förluster 3,8 2. Tydlig 42. Tabergsån, inlopp i Munksjön,93 3. Måttligt höga förluster 2,4 2. Tydlig 4. Tabergsån, utlopp i Vättern*, Höga förluster 3,6 2. Tydlig 6. Lillån, utlopp i Vättern*, Höga förluster 5,1 3. Stor 1. Hökesån, utlopp i Vättern,97 3. Måttligt höga förluster 2,9 2. Tydlig 12. Knipån, utlopp i Vättern,68 2. Låga förluster 1,1 1. Ingen/obetydl. * Den arealspecifika förlusten inkluderar utsläpp från kommunala avloppsreningsverk. 135

140 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 5 Översiktsdiagram Streckad linje anger gränsen mellan låga och måttligt höga förluster. Över tunn, heldragen linje är förlusterna höga, över mellantjock, heldragen linje är förlusterna mycket höga och över den tjockaste, heldragna linjen är förlusterna extremt höga. Arealspecifik förlust av kväve (kg/ha, år) 4 Faktiskt värde 214 Beräknat jämförvärde Kierydsån, utl. Ören Lyckåsån, utl. Landsjön Nässjöån, inl. Ryssbysjön Stensjöån, utl. Stensjön Huskvarnaån, utl. Vättern Lillån, utl. Tabergsån Tabergsån, inl. Munksjön Tabergsån, utl. Vättern Lillån, utl. Vättern Hökesån, utl. Vättern Knipån, utl. Vättern Arealspecifik förlust av fosfor (kg/ha, år),4 Faktiskt värde 214 Beräknat jämförvärde,3,2,1, Kierydsån, utl. Ören Lyckåsån, utl. Landsjön Nässjöån, inl. Ryssbysjön Huskvarnaån, utl. Vättern Lillån, utl. Tabergsån Tabergsån, utl. Vättern Lillån, utl. Vättern Hökesån, utl. Vättern 136

141 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 6 BILAGA 6 Uppgifter om utsläpp från punktkällor år

142 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 6 Recipient Verksamhet ID Flöde COD Cr TOC BOD 7 NH 4 -N Syretär. Tot-N Tot-P m 3 /år kg/år Röttleåns avrinningsområde Kierydsån Vireda ARV 1) R Huskvarnaåns avrinningsområde Delsumma Nässjöån Nässjö ARV H Stora Nätaren Sunds ARV 1) H Huskvarnaån Lekeryds ARV 1) H Stensjöån FIAB Forserum AB 1) H Stensjöån Forserums ARV H Stensjön Öggestorps ARV 1) H Huskvarnaån Huskvarna AB 1) H Huskvarnaån Huskvarna ARV H Tabergsåns avrinningsområde Delsumma Sandserydsån Jönköpings Flygplats 1) T Tabergsån Albins Krom AB 1) T Munksjön SCA Hygiene Products AB 1) T Munksjön Munksjö Paper AB T Munksjön Simsholmens ARV T Munksjön Kraftvärmeverket Torsvik Delsumma Lillåns och Domneåns avrinningsområden Lillån (Bankeryd) Bankeryds ARV LD Domneån Westal AB 1) LD Delsumma Avrinningsområden inom Habo kommun Fiskebäcken Ahlins i Habo AB 1) HK Pirkåsabäcken Sibbabo avfallsanläggning 1) HK Gagnån Fagerhults ARV 1) HK Krikån Brandstorps ARV 1) HK Delsumma Totalsumma ) Uppgifter saknas för år

143 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 6 Ag As Pb Cd Cu Cr tot Hg Ni Zn Cl ID Verksamhet Recipient kg/år Röttleåns avrinningsområde R1 Vireda ARV 1) Kierydsån Delsumma - - 1,1, ,, H2 Nässjö ARV Nässjöån H3 Sunds ARV 1) Stora Nätaren H4 Lekeryds ARV 1) Huskvarnaån H5 FIAB Forserum AB 1) Stensjöån H6 Forserums ARV Stensjöån H7 Öggestorps ARV 1) Stensjön H8 Huskvarna AB 1) Huskvarnaån,9 1,8 3,2,2 89 3,6, H9 Huskvarna ARV Huskvarnaån,9 1,8 4,3, ,6, Delsumma T1 Jönköpings Flygplats 1) Sandserydsån T2 Albins Krom AB 1) Tabergsån T4 SCA Hygiene Products AB 1) Munksjön T4 Munksjö Paper AB Munksjön 1,9 4,3 5,5, ,1 1, T5 Simsholmens ARV Munksjön -,6,6,1,25,15,5,22, Kraftvärmeverket Torsvik Munksjön 1,9 4,3 5,5, ,1 1, Delsumma LD3 Bankeryds ARV Lillån (Bankeryd) LD4 Westal AB 1) Domneån Delsumma HK1 Ahlins i Habo AB 1) Fiskebäcken HK4 Sibbabo avfallsanläggning 1) Pirkåsabäcken HK6 Fagerhults ARV 1) Gagnån HK7 Brandstorps ARV 1) Krikån Delsumma 2,8 6,1 9,8, , Totalsumma 1) Uppgifter saknas för år

144 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 6 14

145 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 7 BILAGA 7 Statusklassning av vattenkemi för treårsperioden

146 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 7 Provplats Korr. >1 % Andel jordbr.- Ref.värde fosfor (µg/l) Höjd över Status jordbr.mark mark i % (A jo ) jordbruksmark (P jo ) havet (m) Näring 1 Röttleån Röttle Ja 21, Måttlig 14 Kierydsån Ja 19, God 22 Lyckåsån Ja 42, Dålig 3 Huskvarnaån utlopp Vättern Ja 18, God 315 Lillån Huskvarna Ja 29, Dålig 32 Huskvarnaån Karlsfors Ja 17, Måttlig 33 Stensjöån Ja 17, Måttlig 34 Huskvarnaån Lekeryd Ja 17, Måttlig 35 Huskvarnaån Ylens utlopp Ja 13, Måttlig 36 Huluån Ja 1, Otillfredsställande 37 Nässjöån Nej <1-263 Otillfredsställande 374 Runnerydssjöns utlopp Nej <1-291 Måttlig 378 Ällingabäcken Nej <1-278 Måttlig 38 Fredriksdalaån Ja 11, Måttlig 39 Lanån Hästsjöns utlopp Ja 11, God 4 Munksjöns utlopp Ja 13, Hög 42 Tabergsån inlopp Munksjön Ja 12, God 43 Lillån inlopp Tabergsån Ja 14, Måttlig 44 Tabergsån Bårarp Ja 1, God 45 Sandserydsån Nej <1-215 Måttlig 46 Kallebäcken Ja 18, Måttlig 49 Vederydssjöns utlopp Nej <1-232 Hög 6 Lillån utlopp Vättern Ja 41, Otillfredsställande 62 Lillån Toveryd Ja (41,)* 33 2 Hög 7 Domneån utlopp Vättern Ja 13, Hög 71 Domneån inlopp hamnbass. Ja 13, God 81 Fiskebäcken Ja (32,5)* God 9 Malmabäcken Ja (32,5)* Dålig 1 Hökesån Habo Ja 2, Hög 11 Hökesån Habo kyrkby Ja 12, God 15 Pirkåsabäcken Habo Ja 24, Måttlig 16 Pirkåsabäcken Furusjö Ja (24,9)* Otillfredsställande 12 Knipån Kvarnkulla Ja 17, Hög 122 Knipån bergtäkt Ja 17, God 165 Gagnån Kvarnliden Nej <1-168 Hög 175 Svedån Sved Nej <1-193 Hög 2 Krikån Brandstorp Ja 11, Hög * Ingen egen vattenförekomst, varför uppgift om andel jordbruksmark antagits från SMHI:s VattenWeb. Sjö Ekoregion Höjd över Medelhavet (m) djup (m) Näring Klorofyll Status Siktdjup 125 Bunn Södra Sveriges klara sjöar 197 6,4 God Hög Hög 135 Ören Södra Sveriges klara sjöar ,5 Hög Hög Hög 25 Landsjön Södra Sveriges klara sjöar 146 6,6 Dålig Uppnår ej god Måttlig 325 Stensjön Södra Sveriges humösa sj ,1 Måttlig Uppnår ej god Måttlig 356 Lilla Nätaren Södra Sveriges humösa sj ,7 Otillfredsställande Uppnår ej god Måttlig 355 Stora Nätaren Södra Sveriges humösa sj ,2 Otillfredsställande Uppnår ej god Måttlig 365 Ryssbysjön Södra Sveriges humösa sj ,1 Dålig Uppnår ej god Otillfredsställande 45 Munksjön Södra Sveriges humösa sj. 89 7,9 Måttlig Uppnår ej god God 415 Rocksjön Södra Sveriges klara sjöar 89 4,3 God God God 142

147 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 8 BILAGA 8 Resultat från undersökning av metaller i vattenmossa år

148 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 8 = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 3 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Stationsnamn Stnnr Provdatum Fe Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni Co As Provnr Utsättning Upptagning mg/kg TS Stensjöån, utlopp i Stensjön ,6 4,6,95 3,7 5,1 7,7 1, Lanån, Hästsjöns utlopp (ref.)* Tabergsån, Norrahammar ,6 5,7,6 3, 3,5 7,4 1, Lillån, uppströms Bankeryd ,6 5,9,73 4,5 7,7 4,8 2, * Mossan fanns inte kvar vid hämtningen. Översiktsdiagram Streckad linje anger gränsen mellan låg och måttligt hög halt. För järn saknas bedömningsgrunder. Järn (mg/kg TS) 1 Koppar (mg/kg TS) Mossan saknades vid hämtningen Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) Mossan saknades vid hämtningen. 48. Tabergsån 61. Lillån 144

149 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 8 Zink (mg/kg TS) 1 Kadmium (mg/kg TS), Mossan saknades vid hämtningen.,6,5,4,3,2,1, 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) Mossan saknades vid hämtningen. 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån Bly (mg/kg TS) 8 Kvicksilver (mg/kg TS), Mossan saknades vid hämtningen.,1,8,6,4,2, 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) Mossan saknades vid hämtningen. 48. Tabergsån 61. Lillån Krom (mg/kg TS) 5 Nickel (mg/kg TS) Mossan saknades vid hämtningen Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) Mossan saknades vid hämtningen. 48. Tabergsån 61. Lillån 145

150 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 8 Kobolt (mg/kg TS) 12 Arsenik (mg/kg TS) 3, Mossan saknades vid hämtningen. 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) Mossan saknades vid hämtningen. 48. Tabergsån 61. Lillån 146

151 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 9 BILAGA 9 Resultat från undersökning av växtplankton år 214 (Ina Bloch, Medins Biologi AB) Övergripande resultat Resultatsammanställning per lokal Artlistor 161 Lokalbeskrivningar

152 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 9 Övergripande resultat Röttleåns avrinningsområde Både Bunn och Ören hade en liten växplanktonbiomassa år 214 (Figur 29). Kiselalger och rekylalger dominerade växtplanktonsamhället i båda sjöarna. Andelen cyanobakterier (blågrönalger) var också liten respektive mycket liten i sjöarna vid provtagningstillfället. I Bunn identifierades en något större mängd näringsgynnade arter (eutrofiindikatorer), men båda sjöar fick ett lågt TPI-värde. Enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213) fick båda sjöarna god näringsstatus (Tabell 11). Även vid Medins expertbedömning fick båda sjöarna god status. Artantalet var normalt vid båda lokalerna och de klassades som nära neutrala. Edeskvarnaåns avrinningsområde Växtplanktonsamhället i Landsjön kännetecknades av en mycket stor totalbiomassa och en mycket liten andel cyanobakterier (blågrönalger, Figur 29). Pansarflagellaten Peridiniopsis polonicum dominerade biomassan detta år. I övrigt förekom få arter och antalet eutrofiindikatorer (näringsgynnade arter) var något fler än antalet oligitrofiindikatorer (arter som gynnas av näringsfattigdom). TPI-värdet var dock lågt. En sammanvägd bedömning enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213) gav måttlig näringsstatus (Tabell 11). Vid Medins expertbedömning sänktes statusen till otillfredsställande på grund av den stora biomassan och tidigare års resultat (Tabell 11). Det identifierades så få arter att sjön klassades som sur enligt bedömningsgrunderna, men vid expertbedömningen klassades Landsjön som nära neutral eftersom det identifierades arter som föredrar nära neutrala förhållanden. Artsammansättningen i sjön är omväxlande och verkar ofta domineras av arter som sällan är dominerande i andra sjöar. Huskvarnaåns avrinningsområde Stensjön hade en liten växtplanktonbiomassa och mycket liten andel cyanobakterier (blågrönalger), men ett högt TPI-värde. Sjön dominerades av rekyl- och kiselalger (Figur 29). Enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213) fick sjön god näringsstatus (Tabell 11). Vid Medins expertbedömning klassades näringsstatusen emellertid ned till måttlig på grund av den stora biomassan av vissa eutrofiindikatorer (näringsgynnade arter, Tabell 11). Stora Nätaren hade ett bättre utfall på flertalet delkriterier än Lilla Nätaren. Stora Nätaren hade måttligt stor biomassa och liten andel cyanobakterier (blågrönalger, Figur 29) samt ett måttligt högt TPI-värde. Den sammanvägda näringsstatusen enligt bedömningsgrunderna (Havsoch vattenmyndigheten 213) var måttlig (Tabell 11). Även vid Medins expertbedömning fick sjön måttlig status. I provet från Stora Nätaren förekom en liten mängd av nålflagellaten Gonyostomum semen (Figur 29). Mängden var dock så liten att den inte bör ha varit besvärande för badande. Lilla Nätaren hade en stor biomassa och mycket liten andel cyanobakterier (blågrönalger, Figur 29) samt ett mycket högt TPI-värde. Sjön fick måttlig sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213), men vid Medins expertbedömning fick 148

153 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 9 sjön otillfredsställande status med anledning av den stora biomassan och mängden eutrofiindikatorer (Tabell 11). Sjön har haft återkommande blomningar av cyanobakterier och även i år hittades fyra potentiellt giftbildande släkten. Ryssbysjön hade störst biomassa av alla undersökta sjöar år 214 (Figur 29). Totalbiomassan var mycket stor och dominerades av kiselalger. De näringsgynnade arterna (eutrofiindikatorerna) var många och TPI-värdet mycket högt. Andelen cyanobakterier (blågrönalger) var mycket liten och enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213) fick sjön måttlig näringsstatus (Tabell 11). Vid Medins expertbedömning sänktes statusen till otillfredställande. Ryssbysjön hade en stor andel cyanobakterier i undersökningarna mellan åren 1994 och 22. Även enstaka år sedan dess har biomassan dominerats av cyanobakterier, men mängden verkar ha minskat. Tabergsåns avrinningsområde Växtplanktonsamhället i Munksjön dominerades av kiselalger och totalbiomassan var liten (Figur 29). Andelen cyanobakterier (blågrönalger) var mycket liten, men det förekom flera eutrofiindikerande (näringsgynnade) arter och TPI-värdet var mycket högt. En sammanvägd bedömning enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213) gav god näringsstatus (Tabell 11). Också vid Medins expertbedömning klassades näringsstatusen som god, men Munksjön är svårbedömd och ligger nära gränsen till måttlig status. Rocksjön hade en liten totalbiomassa, som främst utgjordes av rekylalger (Figur 29). Andelen cyanobakterier (blågrönalger) var mycket liten och TPI-värdet mycket lågt. Sjön fick hög status både enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213) och Medins expertbedömning (Tabell 11). Biomassa (mg/l) 12, 1, 8, 6, 4, Övriga Gonyostomum Konjugater Grönalger Ögonalger Kiselalger Guldalger Pansarflagellater Rekylalger Blågrönalger 2,, Bunn Ören Landsjön Stensjön Stora Nätaren Lilla Nätaren Ryssbysjön Munksjön Rocksjön Röttleån Edeskvarnaån Huskvarnaån Tabergsån Figur 29. Biomassan av växtplankton fördelad på olika alggrupper vid provtagning i sjöar inom den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län i augusti

154 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 9 Tabell 11. Statusklassning med avseende på växtplankton vid provtagning i sjöar inom den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län i augusti 214 Lokal Numeriskt värde för sammanvägd status HVMFS (213) Expertbedömning Bunn 3,66 God God Ören 3,99 God God Landsjön 2,88 Måttlig Otillfr. Stensjön 3,59 God Måttlig Stora Nätaren 2,94 Måttlig Måttlig Lilla Nätaren 2,89 Måttlig Otillfr. Ryssbysjön 2,23 Måttlig Otillfr. Munksjön 3,4 God God Rocksjön 4,37 Hög Hög 15

155 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 9 Förklaring av begrepp i resultatsammanställningar och artlistor Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). För att klassificera surhet/försurning används parametern artantal. För att klassificera näringsstatus används: 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa tre parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av: 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. Indikatortalet för växtplanktonarter enligt TPI-systemet redovisas i bedömningsgrunderna (HVMFS 213:19) för cirka 35 oligtrofi- och cirka 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i bedömningsgrunderna (HVMFS 213:19). Värdet varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Expertbedömning. Vid expertbedömningen tar Medins Biologi hänsyn till kriterier i bedömningsgrunderna (HVMFS 213:19), andra kriterier som kan vara relevanta (t.ex. Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i växtplanktonartlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt bedömningsgrunderna (HVMFS 213:19). EG = Ekologisk grupp enligt OEI:systemet. Äldre klassificeringssystem för indikatorarter med ursprung hos planktonekologer vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, det vill säga har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5, där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg/l (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm 3 /l). 151

156 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Bunn Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 6 3,41,72 14,15,27, 58 3,33,78 9,64 1,3,28,9,19 Nära neutralt God God God God Mycket liten biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Näringsstatus Nära neutralt God AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Konjugater mg/l Övriga % antal % 1% 8% Cyanobakterier,1 14,2 Cyanobakterier 6 1, Grönalger Rekylalger,15 21,5 14% 3 5, 5% Pansarflagellater,1 1,9 4 6,7 Ögonalger Guldalger1%,1 13,8 12 2, Kiselalger,24 33,3 12 2, Rekylalger Ögonalger,1 1,2 2 22% 3,3 Grönalger,4 5, ,7 Konjugater,1,8 3 5, Kiselalger Gonyostomum 33%,,, Övriga,6 7,9 5 8,3 2% Summa, Guldalger 14% Pansarflagellater Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G G G G G G G Expertbedömning: M M M M M G G Biomassa (mg/l) 1,5 Antal taxa * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 1 Cyanobakterier Övriga, Kommentar Växtplanktonsamhället i Bunn kännetecknades av en liten totalbiomassa och en liten andel cyanobakterier. Både eutrofiindikerande och oligotrofiindikerande arter förekom men TPI-värdet var lågt. Gonyostomum påträffades inte i provet. En sammanvägning enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunderna gav god näringsstatus. Risken för långvariga blomningar av toxiska cyanobakterier bedöms som liten då mängden cyanobakterier var liten. Det har gjorts planktonundersökningar i Bunn sedan 1994 och totalbiomassan har varit oftast liten, men något år måttligt stor. Samtliga bedömningar gjorda efter 27 har gett sjön god status enligt bedömningsgrunderna. 152

157 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Ören Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 49 3,99,52 6,96 -,44, 43 3,87,76 4,65 -,12,38,98,3 Nära neutralt God God Hög God Mycket liten biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Näringsstatus Nära neutralt God AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Övriga mg/l % antal % Cyanobakterier 5%,4 7,Cyanobakterier 5 1,2 Rekylalger Grönalger 7%,12 23,6 4 8,2 6% Pansarflagellater,3 5,8 5 1,2 Guldalger,6 11,9 Rekylalger 12 24,5 Kiselalger,21 39,7 24% 9 18,4 Ögonalger,,2 1 2, Grönalger,3 6,3 8 16,3 Konjugater,, 1 2, Gonyostomum Kiselalger,,, Övriga 4%,3 5,5 4 6% 8,2 Summa,52 Guldalger % Pansarflagellater Antal taxa * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G G G H G G G Expertbedömning: G G G G G G G Biomassa (mg/l) 2 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 1,5 1,5 Cyanobakterier Övriga Kommentar Växtplanktonbiomassan var liten och dominerades av kiselalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten och TPI-värdet var lågt. Sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift gav god status, även expertbedömningen gav god status. Gonyostomum påträffades inte i provet. Artantalet var normalt och sjön klassades som nära neutral. Det har gjorts planktonundersökningar i Ören ända sedan 1994 och nästan samtliga år har totalbiomassan varit liten och mängden cyanobakterier liten. Ören har blivit bedömd att ha god eller hög status från

158 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Landsjön Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 4 2,88 8,43,47,86, 38 2,59 6,15 1,72 2,9,2 1,,14 Surt Måttlig Dålig Hög God Mycket liten biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Näringsstatus Nära neutralt Otillfredsställande AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l Cyanobakterier % antal % Cyanobakterier Övriga 1% 2%,4,5Rekylalger 3 7,5 Rekylalger,19 2,3 2% 5 12,5 Pansarflagellater 7,99 94,8 5 12,5 Guldalger,, 4 1, Kiselalger,2,3 8 2, Ögonalger,,, Grönalger,2,3 8 2, Konjugater,,1 3 7,5 Gonyostomum,,, Övriga Pansar-flagellater,16 1,8 4 1, Summa 95% 8, Antal taxa * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G M O M G M M Expertbedömning: M O O O O O O Biomassa (mg/l) 2 Övriga 15 1 Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Kommentar Växtplanktonsamhället i Landsjön kännetecknades av en mycket stor totalbiomassa och en mycket liten andel cyanobakterier. Arten Peridiniopsis polonicum är en pansarflagellat som dominerade hela biomassan detta år. För övrigt var det väldigt få arter och antalet eutrofiindikatorer var något fler än antalet oligitrofiindikatorer. TPI-värdet var lågt. Sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs-och vattenmyndigheten 213) gav måttlig status, Medins expertbedömningen gav otillfredställande status. Det identifierades så få arter att sjön klassades som sur enligt bedömningsgrunderna men i expertbedömningen klassades Landsjön som nära neutral eftersom det identifierades arter som föredrar nära neutrala förhållanden såsom Ceratium hirundinella. Det har gjorts planktonundersökningar i Landsjön sedan 1994 och sjön har haft en stor variation i växtplanktonsammansättningen mellan åren. Medins expertbedömningen har gett otillfredsställande status sedan 29, men sjön är svårbedömd. 154

159 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Stensjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 6 3,59 1,14 2,17 1,23, 56 3,65 1,22 1,95 1,1,26 1,,18 Nära neutralt God God Hög Måttlig Mycket liten biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Näringsstatus Nära neutralt Måttlig AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l Övriga % antal % Cyanobakterier Grönalger 1%,2 2,2Cyanobakterier 3 5, 9% 2% Rekylalger Ögonalger,54 47,2 6 1, Pansarflagellater 4%,1,9 2 3,3 Guldalger,9 8, 9 15, Kiselalger,32 28, , Ögonalger,4 3,6 Rekylalger 6 1, Kiselalger 47% Grönalger 28%,1 8,7 12 2, Konjugater,, 1 1,7 Gonyostomum,,, Övriga,1 1,1 6 1, Summa 1,14 1Pansarflagellater 6 1 Guldalger 8% 1% Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G G G G G G G Expertbedömning: M M M M M M M Biomassa (mg/l) 4 Antal taxa * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Cyanobakterier Övriga Kommentar Växtplanktonsamhället i Stensjön kännetecknades av en liten totalbiomassa med en mycket liten andel cyanobakterier. Rekylalger och kiselalger dominerade. TPI-värdet var högt pga av eutrofiindikatorerna som påträffades bland kiselalger, ögon- och grönalger men det fanns även vissa oligotrofiindikatorer, bl.a. Dinobryon borgei. Gonyostomum påträffades inte i provet En sammanvägning enligt enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 213) gav god näringsstatus. Liksom vid tidigare undersökningar har vi på grund av den höga biomassan av vissa eutrofiindikatorer valt att klassificera ned näringsstatusen till måttlig i expertbedömningen. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som liten. 155

160 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Stora Nätaren Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 78 2,94 2,4 14,1 1,42, ,69 3,9 17,63 1,47,15,92,17 Nära neutralt Måttlig Måttlig God Måttlig Liten biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Näringsstatus Nära neutralt Måttlig AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Gonyostomum Övriga Cyanobakterier 7%,29 1% 14, 1 12,8 Konjugater Cyanobakterier Rekylalger 3%,25 12,5 14% 7 9, Pansarflagellater Grönalger,3 1,6 4 5,1 2% Guldalger,5 2,3 Rekylalger 9 11,5 12% Kiselalger Ögonalger 1,11 54,6 16 2,5 2% Ögonalger,4 1,9 2 2,6 Grönalger,4 2,1 16 2,5 2% Konjugater,5 2,6 5 6,4 Gonyostomum,14 6,9 1 1,3 Guldalger Övriga,3 1,5 82% 1,3 Kiselalger Summa 2, % Pansarflagellater Antal taxa * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): M M M M M M M Expertbedömning: M M M M M M M Biomassa (mg/l) 8 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Cyanobakterier Övriga Kommentar Växtplanktonsamhället i Stora Nätaren kännetecknades av en måttlig stor totalbiomassa och dominerades av kiselalger, framförallt av släktet Aulacoseira. Andelen cyanobakterier var liten och TPI-värdet var högt eftersom de eutrofiindikerande arterna var vanligare än oligotrofiindikatorerna. Bedömningen enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213) gav måttlig status. Även i expertbedömningen bedömdes näringsstatusen i Stora Nätaren som måttlig. Det identifierades fyra släkten av potentiellt toxiska av cyanobakterier, därmed föreligger en viss risk för långvariga blomningar. Gonyostomum semen påträffades men mängden var liten. Det har gjorts planktonundersökningar i denna sjön ända sedan 1994 och samtliga undersökningar har visat att Stora Nätaren är en näringsrik sjö och den har fått måttlig status enligt bedömningsgrunderna och i expertbedömningen från 28 till

161 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Lilla Nätaren Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 6465 / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 73 2,89 3,18 4,3 2,37, 6 2,15 4,63 26,1 2,31,9 1,,13 Nära neutralt Måttlig Otillfredsställande Hög Otillfredsställande Mycket liten biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Näringsstatus Nära neutralt Otillfredsställande AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l Övriga % antal % Cyanobakterier Grönalger,13 1% 4, 9 12,3 4% Cyanobakterier Rekylalger 1,41 44,4 4% 6 8,2 Ögonalger Pansarflagellater 1%,5 1,7 3 4,1 Guldalger,43 13, ,1 Kiselalger,66 2,8 9 12,3 Ögonalger,32 1,1 Rekylalger Kiselalger 7 9,6 44% Grönalger 21%,14 4, ,8 Konjugater,1,2 4 5,5 Gonyostomum,,, Övriga,2,6 3 4,1 Summa Guldalger 3,18 1 Pansarflagellater % 2% Antal taxa * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): M O M M M O M Expertbedömning: O O O O O O O Biomassa (mg/l) 2 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Cyanobakterier Övriga Kommentar Växtplanktonsamhället i Lilla Nätaren kännetecknades av en mycket stor totalbiomassa och dominerades av rekylalger och kiselalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten men TPI-värdet var mycket högt och eutrofiindikatorerna, t ex bland ögonalgerna, grönalgerna och cyanobakterier var talrika. En sammanvägning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs-och vattenmyndigheten 213) gav måttlig näringsstatus. I expertbedömningen fick Lilla Nätaren otillfredsställande näringsstatus pga den stora biomassan och mängden eutrofiindikatorer. Gonyostomum semen förekom inte i provet. Artantalet var normalt. Det påträffades fyra släkten av potentiellt toxiska cyanobakterier och med tanke på tidigare undersökningar bedömdes risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier som stor. Det har gjorts planktonundersökningar i denna sjön ända sedan 2 och samtliga undersökningar har visat att Lilla Nätaren är en näringsrik sjö och den har fått måttlig elller otillfredsställande status enligt (NV 27) från 28 till

162 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Ryssbysjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 58 2,23 1,35 12,56 2,64, 56 2,11 1,61 15,9 2,63,3,94,12 Nära neutralt Måttlig Dålig Hög Otillfredsställande Mycket liten biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Näringsstatus Nära neutralt Otillfredsställande AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Övriga mg/l % antal % 2% Cyanobakterier 1,3 12,6 Cyanobakterier Grönalger 1 17,2 13% Rekylalger 7%,28 2,7 Rekylalger 5 8,6 Pansarflagellater,14 1,3 23% 3,4 GuldalgerÖgonalger,, Pansarflagellater 1 1,7 12% 1% Kiselalger 6,39 61,7 1 17,2 Ögonalger 1,29 12,5 4 6,9 Grönalger,76 7, ,7 Konjugater,,, Gonyostomum,,, Övriga,19 1,9 3 5,2 Summa 1,35 1 Kiselalger % Antal taxa Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): M M O M M O M Expertbedömning: O M O O O O O Biomassa (mg/l) 5 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Cyanobakterier Övriga Kommentar Växtplanktonsamhället i Ryssbysjön kännetecknades av en mycket stor totalbiomassa med en mycket liten andel cyanobakterier. Biomassan dominerades av Aulacoseira spp. TPI-värdet var mycket högt och det förekom många eutrofiindikatorerna och bara några få oligotrofiindikatorer. Gonyostomum påträffades inte iprovet. En sammanvägning enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunderna gav måttlig näringsstatus. I expertbedömningen sänktes statusen till otillfredsställande pga den stora biomassan och mängden eutrofiiindikatorer. Artantalet var normalt och tydde inte på surhetspåverkan. Det påträffades fyra släkten av potentiellt toxiska cyanobakterier och med tanke på tidigare undersökningar bedömdes risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier som stor. Det har gjorts planktonundersökningar i denna sjön ända sedan 1994 och samtliga undersökningar har visat att Ryssbysjön är en näringsrik sjö och den har växlat mellan måttligt eller otillfredsställande status enligt bedömningsgrunderna från 28 till

163 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Munksjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 45 3,4,99 1,26 2,6, 45 3,14 2,25 1,8 1,73,3 1,,14 Nära neutralt God God Hög Otillfredsställande Mycket liten biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Näringsstatus Nära neutralt God AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Konjugater Övriga Cyanobakterier Cyanobakterier 1%,1 1% 1,3 1% 3 6,7 Grönalger Rekylalger 9%,11 1,8 Rekylalger 6 13,3 Pansarflagellater,, 11%, Ögonalger Guldalger,5 5,3 Guldalger 2% 8 17,8 5% Kiselalger,7 7,2 8 17,8 Ögonalger,1 1,4 1 2,2 Grönalger,9 9, ,7 Konjugater,1,6 3 6,7 Gonyostomum,,, Övriga,1 1,2 4 8,9 Summa, Kiselalger 7% Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): H G G G G M G Expertbedömning: G G G G G G G Biomassa (mg/l) 15 Antal taxa Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 1 Cyanobakterier Övriga Kommentar Växtplanktonsamhället i Munksjön dominerades av kiselalger. Totalbiomassan var liten och andelen cyanobakterier var mycket liten. Flera eutrofiindikerande arter förekom och TPI-värdet var mycket högt. Gonyostomum påträffades inte i provet. Sammanvägningen enligt bedömningsgrunderna (HVMFS 213) gav god näringsstatus. I expertbedömningen klassificerades näringsstatusen också som god, men Munksjön är svårbedömd och ligger nära gränsen till måttlig status. Artantalet var normalt och sjön bedömdes som nära neutral. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedömdes som liten men de högre totalbiomassorna några av de senaste åren, 29, 21 och 213 indikerar näringspåverkan. 159

164 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Rocksjön Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 52 4,29 1,8,5-1,32, 46 4,33 1,,18-1,46,18 1, 1, Nära neutralt Hög Måttlig Hög Hög Mycket liten biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Näringsstatus Nära neutralt Hög AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Konjugater mg/l % antal % 1% Cyanobakterier,, Övriga Grönalger 1 1,9 3% Rekylalger 2%,59 54,4 5 9,6 Pansarflagellater Kiselalger,5 4,6 4 7,7 16% Guldalger,21 19, ,8 Kiselalger,17 16, 9 17,3 Ögonalger,, Rekylalger, Grönalger,2 2,1 54% 1 19,2 Konjugater,1,7 3 5,8 Gonyostomum Guldalger,,, 19% Övriga,3 3, 5 9,6 Summa Pansarflagellater 1, % Antal taxa Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): H H G H H H H Expertbedömning: G G G G G H H Biomassa (mg/l) 2,5 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 2 1,5 1,5 Cyanobakterier Övriga Kommentar Växtplanktonbiomassan var liten och andelen cyanobakterier var nära noll, endast en koloni av Chrooccocus sp. kunde hittas i 3 ml och därmed fanns ingen av de potentiellt toxiska cyanobakterierna representerat i provet. Växtplanktonsamhället dominerades av oligotrofiindikatorer till exempel identifierades flera av de mindre guldalgerna såsom Dinobryon borgei, Mallomonas akrokomos och Spiniferomonas sp. Sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs-och vattenmyndigheten 213) gav hög status, även expertbedömningen gav hög status. Rocksjöns tillstånd är näringsfattigt och artantalet indikerar ingen surhet. Det har gjorts planktonundersökningar i Rocksjön ända sedan 1994 och samtliga år har visat på en liten totalbiomassa och nästan inga cyanobakterier. 16

165 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Bunn Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bloch Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter oni a I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece sp. - NÄGELI ,1 Cyanodictyon sp. - PASCHER ,4 Microcystis cf. botrys - TEIL. 3 E 1 2,13 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 333,15 Nostocales Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 3 833,64 Dolichospermum spp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 27,4 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas spp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 76,99 Katablepharis ovalis - SKUJA I 4 567,34 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 378,22 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 1,3,5 Ceratium sp. (furcoides/hirundinella) 1,3,3 Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 1 13,2 Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 1,3,4 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysidiastrum catenatum - LAUTERBORN -2 I 2 5,23 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 88,19 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 11,12 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 76,3 Dinobryon sociale - EHRENBERG I 2 88,9 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 2 25,2 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1,3,1 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 1 13,4 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 1 13,1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 63,1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 76,7 Chrysophyceae obestämda monader (5-1 µm) 2 88,1 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 25,6 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 1,5 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 17,16 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 4 65,6 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 88,48 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 1 13,1 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 5,2 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 2 5,3 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 8,7 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 4 13,31 Bacillariophyceae (5-1 µm) - HAECKEL I 3 164,56 Bacillariophyta (obestämd bandbildande) I 2 15,5 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Lepocinclis sp. - PETRY 3 E 1,3,6 Euglenales 3 1,3,2 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 25,1 Ankyra sp. - FOTT I 2 5,1 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1,3,1 Chlamydomonas-typ I 1 13,1 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 76,7 Koliella cf. longiseta - (VISCHER) HINDÀK 3 227,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 3 151,8 Oocystis sp. - BRAUN I 2 63,1 Acutodesmus acuminatus - (LAGERHEIM) P.M. TSARENKO 3 E 1 3,1 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 2 76,1 Volvocales, (Eudorina sp./pandorina sp.) 1 4,4 Chlorococcales obestämd 2 25,1 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 2 4,3 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 38,1 Cosmarium sp. - RALFS O 2 25,4 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1,3,4 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,38 Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK I 2 5,1 Monomastix sp. - SCHERFFEL 1 13,3 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 126,3 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 5,16 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 161

166 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Ören Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bloch Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter oni a I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,6 Aphanothece sp. - NÄGELI ,6 Nostocales Aphanizomenon klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E ,18 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 1 1,6 Oscillatoriales Oscillatoriales obestämd 1 63,1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 63,39 Katablepharis ovalis - SKUJA I 4 347,19 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 889,59 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 2 32,6 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 3 82,12 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 19,6 Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 6,4 Peridinium sp. (annan) - EHRENBERG I 1,3,4 Peridiniales obestämd 2 13,5 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 2 19,1 Chrysidiastrum catenatum - LAUTERBORN -2 I 2 44,32 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 57,8 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 6,1 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 4,1 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 1 6,4 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 19,3 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 44,5 Pseudopedinella sp. - N. CARTER 2 25,6 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 13,1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 1 6,1 Chrysophyceae obestämda monader (1-2 µm) 1 6,4 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 6,1 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 2 5,16 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 195,16 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 4 359,5 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 1 6,3 Coscinodiscophyceae (2-3 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 1,3,2 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 38,2 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 2 14,14 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 18,13 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglenales 3 1,3,1 CHLOROPHYTA (grönalger) Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 44,16 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 1 126,7 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 25,1 Oocystis sp. - BRAUN I 2 69,2 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 25,1 Scenedesmus sp. (annan) - MEYEN E 1 1,1 Volvocales, (Eudorina sp./pandorina sp.) 1 4,1 Chlorophyta obestämda enstaka klotformiga 2 5,4 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 1,3,1 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,6 Elakatothrix sp. - WILLE I 2 32,2 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 4 441,7 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 3 12,15 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 162

167 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Landsjön Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter oni a I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Nostocales Aphanizomenon cf. klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E ,39 Dolichospermum cf. lemmermannii - (RICHT.) WACKLIN et al. 1 I 2 24,1 Oscillatoriales Limnothrix sp. - MEFFERT E 1 71,2 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 167,72 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 25,34 Katablepharis ovalis - SKUJA I 4 674,66 Katablepharis sp. - SKUJA I 2 43,5 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 433,14 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 2 2,5 Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 2 12,4 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 37,2 Peridiniopsis polonicum - (WOLOSZYNSKA) BOURRELLY E ,99 Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 6,6 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bicosoeca sp. - JAMES-CLARK 1 6,5 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 12,3 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 2 19,1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 12,1 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 1 1,3 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 1 1,3 Stephanodiscus sp. (1-2 µm) - EHRENBERG 2 E 1 6,5 Stephanodiscus sp. (3-4 µm) - EHRENBERG 2 E 1,3,3 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 1 1,1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 1 4,2 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 2 1,9 Bacillariophyceae (1-2 µm) - HAECKEL I 1,3,1 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra judayi - (G. M. SMITH) FOTT I 2 31,2 Chlamydomonas-typ I 1 6,12 Golenkinia sp. - CHODAT E 2 12,2 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,3,1 Planktosphaeria gelatinosa - G. M. SMITH 1 6,1 Schroederia sp. - LEMMERMANN 1 6,2 Selenastrum sp. - REINSCH E 1 6,1 Övrigt Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 1 6,5 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 4,5 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 1,3,1 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1 1,4 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,27 Övriga, färglös flagellat (5-1 µm) 3 149,23 Övriga, oidentifierad flagellat (1-2 µm) 2 37,13 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 74,3 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 163

168 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Stensjön Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bloch Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter oni a I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,3 Snowella sp. - ELINKIN I ,22 Oscillatoriales Romeria sp. - KOCZWARA E 1 25,1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas spp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 4 347,266 Cryptomonas spp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 139,185 Cryptomonas spp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 3 6,18 Cryptomonas spp. (>4 µm) - EHRENBERG 2 I 2 1,3 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 145,12 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 649,54 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 2 19,3 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 19,7 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 5,61 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 1 6,1 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 8,1 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 2,6 Mallomonas spp. (1-2 µm) - PERTY I 2 44,8 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 1 6,1 Synura sp. - EHRENBERG I 2 22,8 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 13,1 Chrysophyceae obestämda monader (5-1 µm) 2 32,5 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 2,1 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 3 27,78 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 2 6,8 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 1 13,3 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 3 76,29 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 5,5 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 57,52 Coscinodiscophyceae (>3 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 1,3,3 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 2,1 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 32,2 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 3 69,29 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 3 15,77 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 2 3,3 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2 28,3 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 1,3,1 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 2 1,9 Lepocinclis sp. - PETRY 3 E 2 1,15 Phacus tortus - (LEMMERMANN) SKVORTZOV 3 E 1,3,1 Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 2 2,1 Trachelomonas sp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,5 Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 1,3,1 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 38,4 Chlamydomonas-typ I 2 19,6 Micractinium pusillum - FRESENIUS 2 E 1 1,3 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 38,2 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 1 6,1 Oocystis sp. - BRAUN I 3 95,32 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 1,3 Pseudopediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 2 1,2 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 13,1 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 2 13,4 Chlorophyta obestämda enstaka klotformiga 2 11,4 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 2 11,4 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 7,4 ÖVRIGA Aulomonas purdyi - LACKEY, ,1 Chrysochromulina parva - LACKEY ,1 Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 19,1 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 19,2 Pyramimonas sp. - SCHMARDA 2 13,1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 4 43,7 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 164

169 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Stora Nätaren Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bloch Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter oni a I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 167,2 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 2 367,41 Microcystis sp. - KÜTZING E 2 467,36 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 767,31 Woronichinia sp. - ELENKIN E ,9 Nostocales Aphanizomenon sp. (flos-aquae/klebahnii) - MORREN ex BORN. et FLAH. 3 E 2 9,1 Dolichospermum cf. macrosporum - (KLEB.) WACKLIN et al. 2 E 2 67,1 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 3 833,142 Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 2 1,15 Romeria elegans - (WOLOSZYN SKA) WOLOSZYN SKA & KOCZWARA E 1 32,2 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas spp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 145,112 Cryptomonas spp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 5,54 Cryptomonas spp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 2 3,8 Cryptomonas spp. (>4 µm) - EHRENBERG 2 I 2 2,7 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 22,12 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 529,55 Rhodomonas cf. lens - PASCHER & RUTTNER 2 44,7 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 2 25,3 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 25,9 Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 2 2,7 Peridinium willei - HUITFELD-KAAS I 2 1,14 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 1 6,4 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 19,2 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 13,3 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 3 189,8 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 3,7 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 25,4 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 38,8 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 19,3 Synura sp. - EHRENBERG I 2 19,6 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 6,4 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 2 113,26 Aulacoseira ambigua - (GRUNOW) SIMONSEN 1 I 3 21,576 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 3 55,186 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 1 3,1 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 1 32,1 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 32,3 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 57,47 Coscinodiscophyceae (2-3 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 1,5 Melosira varians - C. A. AGARDH 1 2,26 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 38,5 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 4 12,62 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 4 769,14 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2 5,11 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 2 1,9 Bacillariophyceae (1-3 µm) - HAECKEL I 1 6,1 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena acus - EHRENBERG 3 E 2 1,8 Lepocinclis sp. - PETRY 3 E 2 2,3 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 3 17,4 Chlamydomonas-typ I 2 25,1 Coelastrum sphaericum - NÄGELI 3 I 1 11,2 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 13,1 Koliella sp. - HINDÁK 2 19,1 Micractinium pusillum - FRESENIUS 2 E 1 11,4 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 1 6,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 6,3 Oocystis sp. - BRAUN I 2 32,5 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1 6,2 Pseudopediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 1,3,3 Tetraëdron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 6,1 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 1 6,1 Chlorophyta obestämda enstaka klotformiga 2 32,3 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 2 44,1 Chlorophyta obestämda kolonibildande ovala 2 37,15 165

170 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 9 Forts. Stora Nätaren 355. S:a Vättern, Stora Nätaren Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bloch Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter oni a I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 19,1 Closterium cf. limneticum - LEMMERMANN 1 E 2 2,8 Staurastrum setigerum - CLEVE O 2 1,12 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2 3,13 Xanthidium antilopaeum - (BREBISSON) KÜTZING O 2 1,19 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3 8,14 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,4 Elakatothrix sp. - WILLE I 2 19,2 Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 13,6 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 38,1 Pseudostaurastrum limneticum - (BORGE) CHODAT I 1,3,1 Pyramimonas sp. - SCHMARDA 1 6,4 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 4 372,7 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 3 139,11 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 166

171 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Lilla Nätaren Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: 6465 / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bloch Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter oni a I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,2 Microcystis botrys - TEILING 3 E 1 267,14 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 2 267,35 Woronichinia cf. compacta - (LEMMERMANN) KOMÁREK & HINDÁK E ,9 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 14,24 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT 3 I ,22 Dolichospermum macrosporum - (KLEB.) WACKLIN et al. 2 E 1 7,2 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 1,4 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 63,18 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas spp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 4 441,46 Cryptomonas spp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 43,863 Cryptomonas spp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 3 1,32 Cryptomonas spp. (>4 µm) - EHRENBERG 2 I 2 2,11 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 252,42 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 134,57 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 1 13,2 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 1 13,3 Peridinium sp. - EHRENBERG I 2 3,5 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bicosoeca sp. - JAMES-CLARK 2 25,1 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 63,9 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 1 13,1 Dinobryon cf. crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 13,3 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 47,13 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 13,1 Mallomonas caudata - IWANOFF I 3 5,9 Mallomonas spp. (1-2 µm) - PERTY I 1 13,3 Stichogloea sp. - CHODAT 2 29,22 Synura sp. - EHRENBERG I 2 5,11 Chrysophyceae obestämda monader (1-2 µm) 4 769,362 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 2,1 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 3 59,31 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 2 479,26 Coscinodiscophyceae (2-3 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 1,3 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 25,5 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 2 13,1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 4 373,12 Ulnaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 2 2,1 Bacillariophyceae (3-5 µm) - HAECKEL I 1 13,5 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena acus - EHRENBERG 3 E 2 1,6 Lepocinclis sp. - PETRY 3 E 2 1,15 Phacus tortus - (LEMMERMANN) SKVORTZOV 3 E 1,3,15 Trachelomonas sp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 3 176,173 Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 2 5,92 Trachelomonas sp. (2-25 µm) - EHRENBERG 3 E 2 2,7 Euglenales 3 2 1,12 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 126,2 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 1,6 Chlamydomonas-typ I 2 38,5 Coelastrum microporum - NÄGELI 3 E 1 6,1 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 25,2 Koliella sp. - HINDÁK 2 1,1 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 1 13,2 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 113,5 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 1 13,3 Oocystis sp. - BRAUN I 2 164,13 Oocystis sp. (annan) - BRAUN I 2 38,12 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,3,1 Pseudopediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 1,3,1 Desmodesmus cf. denticulatus - (LAGERHEIM) AN, FRIEDL & E. HEGEWALD E 1 25,5 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 5,4 167

172 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 9 Forts. Lilla Nätaren 356. S:a Vättern, Lilla Nätaren Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: 6465 / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bloch Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter oni a I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l Siderocelis sp. - (NAUMANN) FOTT 1 13,1 Sphaerocystis schroeteri - CHODAT 1 454,16 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 2 63,28 Treubaria triappendiculata - BERNARD ,6 Chlorophyta obestämda enstaka klotformiga 2 76,27 Chlorophyta obestämda klotformiga 2 76,13 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 63,3 Closterium cf. limneticum - LEMMERMANN 1 E 2 38,3 Staurastrum smithii - TEILING 2 1,3,2 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2 1,3 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,1 Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 5,16 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 29,4 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 168

173 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Ryssbysjön Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bloch Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter oni a I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,257 Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 2 756,329 Cyanonephron sp. - HICKEL E 1 756,4 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 2 2,165 Microcystis sp. - KÜTZING E 2 32,17 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 16,24 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) ,32 Nostocales Aphanizomenon sp. (tomma ändceller) - MORREN ex BORNET et FLAH. 3 E 2 41,29 Dolichospermum sp. spiral - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 3 I 2 48,125 Oscillatoriales Romeria elegans - (WOLOSZYN SKA) WOLOSZYN SKA & KOCZWARA E ,228 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptaulax sp. 2 76,7 Cryptomonas spp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 33,147 Cryptomonas spp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 11,14 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 416,6 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 681,53 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 2 7,113 Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 2 2,25 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Mallomonas spp. (2-3 µm) - PERTY I 2 2,2 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 3 18,328 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 1 378,27 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I ,573 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 3 65,75 Coscinodiscophyceae (2-3 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 9,32 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 2 34,19 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 26,46 Ulnaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT ,134 Bacillariophyceae (1-3 µm) - HAECKEL I 2 113,6 Bacillariophyceae (3-5 µm) - HAECKEL I ,146 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena acus - EHRENBERG 3 E 2 6,23 Phacus tortus - (LEMMERMANN) SKVORTZOV 3 E 1 1,29 Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 2 113,346 Trachelomonas sp. (2-25 µm) - EHRENBERG 3 E 2 151,896 CHLOROPHYTA (grönalger) Actinastrum hantzschii - LAGERHEIM 2 I 2 16,2 Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 113,6 Chlamydomonas-typ I 3 945,125 Coelastrum astroideum - DE.-NOT 3 E 2 33,15 Franceia ovalis - (FRANCÉ) LEMMERM ,24 Golenkinia radiata - (CHODAT) KORSHIKOV E 2 227,28 Micractinium pusillum - FRESENIUS 2 E 3 363,173 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 2 113,2 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 189,3 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 2 227,2 Monoraphidium cf. mirabile - (W. & G.S. WEST) PANKOW 2 76,1 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 2 76,2 Oocystis sp. - BRAUN I 1 38,6 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 6,118 Pseudopediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 2 3,19 Desmodesmus cf. armatus - (CHODAT) E. HEGEWALD E 2 33,3 Desmodesmus cf. denticulatus - (LAGERHEIM) AN, FRIEDL & E. HEGEWALD E 2 151,65 Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD E ,12 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 151,3 Selenastrum sp. - REINSCH E 2 65,13 Treubaria triappendiculata - BERNARD ,7 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 2 98,2 Chlorophyta obestämda kolonibildande ovala 2 227,2 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,37 Nephroselmis olivacea - typ STEIN ,136 Pseudopolyedriopsis skujae - HOLLERB. 1 38,2 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 169

174 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Munksjön Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bloch Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter oni a I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 315,3 Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 1 13,1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 4,11 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas spp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 69,13 Cryptomonas spp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 44,51 Cryptomonas spp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 3 5,12 Cryptomonas spp. (>4 µm) - EHRENBERG 2 I 2 1,6 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 126,5 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 397,2 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 32,5 Dinobryon divergens - IMHOF I 1 7,1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 38,3 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 1,4 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 19,16 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 63,8 Synura sp. - EHRENBERG I 2 32,7 Chrysophyceae obestämda monader (1-2 µm) 2 38,8 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1,3,1 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 2 7,22 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 1 6,1 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 25,6 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 3 45,9 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 3 237,14 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 4 422,516 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 2,3,1 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas spp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 2 19,14 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra judayi - (G. M. SMITH) FOTT I 1 6,1 Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 25,2 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1 22,16 Eudorina sp. - EHRENBERG 2 43,7 Monoraphidium cf. dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 6,1 Oocystis sp. - BRAUN I 2 19,8 Pseudopediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 1,3,6 Planktosphaeria gelatinosa - G. M. SMITH 2 13,5 Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD E 1 25,1 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 1 6,4 Chlorophyta obestämda klotformiga 4 328,38 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 2 227,9 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 25,3 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 2 1,2 Cosmarium sp. - RALFS O 1,3,2 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,2 Elakatothrix sp. - WILLE I 2 57,2 Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 13,3 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 4 39,6 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 17

175 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Rocksjön Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bloch Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter oni a I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 1 2,5 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 4 435,389 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 69,89 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 3 4,9 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 195,13 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 996,89 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium uberrimum - KOFOID & SWEZY -1 I 1,3,3 Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 2 13,1 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 19,26 Peridiniopsis sp. - LEMMERMANN E 2 13,2 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 2 13,1 Chrysidiastrum catenatum - LAUTERBORN -2 I 2 13,12 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 3 151,89 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 13,3 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 6,1 Dinobryon divergens - IMHOF I 3 121,17 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 2 13,1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 38,2 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 3,3 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 32,8 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 38,5 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 13,1 Synura sp. - EHRENBERG I 1 6,2 Uroglena sp. - EHRENBERG I 4 731,57 Chrysophyceae obestämda monader (5-1 µm) 2 32,8 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 1 6,3 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 1 6,1 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 1 6,3 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 1 6,3 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 4 59,52 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 23,15 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 4 11,98 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 2 1,1 Bacillariophyceae (5-1 µm) - HAECKEL I 1 6,1 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 3 69,1 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1,3,2 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 19,6 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 19,2 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 2 13,1 Oocystis sp. - BRAUN I 1 13,1 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 1 6,7 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 5,4 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 1 6,1 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 1 9,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 1,3,4 Cosmarium sp. - RALFS O 2 19,7 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2 1,1 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,6 Elakatothrix sp. - WILLE I 2 25,2 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 6,8 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 4 353,5 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 3 189,13 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 171

176 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Bunn Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: S:a Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 125 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Bunn Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Thiberg/Nilsson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 15:3 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 19 Vattentemperatur (,5m): 18 C Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: klart Språngskiktets läge: 6-7 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 3,2 m Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt S:a Vättern, Ören Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: S:a Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 135 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Ören Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Thiberg/Nilsson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 9:5 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 33 Vattentemperatur (,5m): 17,5 C Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: klart Språngskiktets läge: 9-1 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 3,7 m Väderlek: Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 172

177 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Landsjön Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: S:a Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 25 Top. karta: SE Lokalnamn: Landsjön Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Thiberg/Nilsson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:3 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 9,5 Vattentemperatur (,5m): 18,1 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: - m Trofinivå: eutrof Siktdjup m vattenkikare: 1,7 m Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt S:a Vättern, Stensjön Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: S:a Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 325 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Stensjön Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Thiberg/Nilsson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 16: Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 9 Vattentemperatur (,5m): 15,7 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: - m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 1,4 m Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt

178 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Stora Nätaren Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: S:a Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 355 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Stora Nätaren Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Thiberg/Nilsson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 11:4 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 17 Vattentemperatur (,5m): 16,5 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 1-11 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 1,4 m Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt S:a Vättern, Lilla Nätaren Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: S:a Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 356 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Lilla Nätaren Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: 6465 / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Thiberg/Nilsson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 13:2 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 9 Vattentemperatur (,5m): 16,6 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 7-8 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 1,1 m Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt

179 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Ryssbysjön Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: S:a Vättern Kommun: Nässjö Lokalnummer: 365 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Ryssbysjön Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Thiberg/Nilsson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 14:3 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 3,5 Vattentemperatur (,5m): 17,2 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: starkt färgat Språngskiktets läge: - m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare:,9 m Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -2 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt S:a Vättern, Munksjön Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: S:a Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 45 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Munksjön Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Thiberg/Nilsson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 9:5 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 19 Vattentemperatur (,5m): 16,1 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 7-8 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 1,5 m Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 175

180 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga S:a Vättern, Rocksjön Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: S:a Vättern Kommun: Jönköping Lokalnummer: 415 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Rocksjön Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Thiberg/Nilsson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 11:15 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 13 Vattentemperatur (,5m): 15,8 C Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: klart Språngskiktets läge: 8-9 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 2,4 m Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 176

181 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 BILAGA 1 Resultat från undersökning av bottenfauna år 214 (Jonatan Johansson, Medins Biologi AB) Övergripande resultat Resultatsammanställning per lokal Artlistor 21 Lokalbeskrivningar

182 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 Övergripande resultat Nedan redovisas resultaten av 214 års bottenfaunaundersökningar i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län enligt Medins expertbedömningar. I Tabell 12 finns en sammanställning av undersökningarna i sjöars strandzon (litoral) och rinnande vatten, medan Tabell 13 avser undersökningar i sjöars djupbotten (profundal). I texten efter de båda tabellerna kommenteras resultaten delområdesvis. Tabell 12. Expertbedömningar för de 13 bottenfaunalokalerna i sjöars strandzon (litoral) och rinnande vatten i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län år 214. Inrutad text visar bedömningar som avviker från statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMF 213:19) Expertbedömningar Surhets- Status map Status map Status map Naturvärden Lokal klass Näring hydromorfologisk påverkan annan påverkan 325. Stensjön, Öggestorp Nära neutralt God Hög Hög höga 33. Stensjöån, utlopp i Stensjön Nära neutralt Hög Hög Hög höga 355. Stora Nätaren, Karsäng Nära neutralt God God Hög i övrigt 36. Huluån, Ryssbykvarn Nära neutralt Måttlig Hög Hög i övrigt 365. Ryssbysjön, Björkudden Nära neutralt Måttlig Hög Hög i övrigt 45. Munksjön, Munksjön Nära neutralt Måttlig Hög Hög mycket höga 432. Lillån, Råslätt Nära neutralt Hög Hög Hög höga 44. Tabergsån, Bårarp Nära neutralt Hög Hög God i övrigt 45. Sanderydsån, Fridhem Surt Hög Hög Måttlig i övrigt 6. Lillån, Oset Nära neutralt Otillfredsställande Hög Hög i övrigt 15. Hökesån, Habo Kråkeryd Nära neutralt Hög Hög Hög höga 15. Pirkåsabäcken, Brogården Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt 165. Gagnaån, Bjälkatorpet Nära neutralt Hög Hög Hög höga Tabell 13. Expertbedömningar för de fyra bottenfaunalokalerna i sjöars djupbotten (profundal) i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län år 214. Inrutad text visar bedömningar som avviker från statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMF 213:19) Expertbedömningar Näringstillstånd Syretillstånd Status map Status map Station eutrofiering annan påverkan 45. Munksjön Näringsrikt Syrefattigt Otillfredsställande God 35. Kåvasjön, Kåvasjön Näringsrikt Mycket syrerikt God Hög 365. Ryssbysjön Mycket näringsrikt Måttligt syrerikt Måttlig Hög 417. Strömsbergsdammen Mycket näringsrikt Syrerikt Måttlig Hög Huskvarnaåns avrinningsområde Kåvasjön (35), som genomströmmas av Huskvarnaån, tillförs en stor mängd näring, vilket återspeglades i den höga individtätheten och dominansen av oligochaeta (fåbortsmaskar). Trots belastningen av näringsämnen förekom dock syrekrävande och näringsämneskänsliga arter vid lokalen, vilket möjliggörs av vattnets strömmande karaktär. Förekomsten av dessa känsliga arter tyder på en viss förbättring av förhållandena sedan föregående undersökning år 211 och motiverade bedömningen god status enligt Medins expertbedömning. Bottenfaunan i Stensjöån (33) indikerade, likt föregående undersökning, nära neutrala förhållanden och hög status med avseende på eutrofiering (övergödning) enligt Medins expertbedömning. Den rödlistade dagsländan Rhithrogena germanica (NT) samt två ovanliga nattsländor visade på höga naturvärden. 178

183 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 Undersökningen av Stensjöns strandzon (325) visade en positiv trend med en markant ökning av EPT-index jämfört med 28 års resultat. Ett mycket högt EPT-värde tyder på förbättrad vattenkvalitet. Bottenfaunan visar emellertid fortfarande på hög biologisk produktion, vilket motiverade bedömningen god status med avseende på eutrofiering (övergödning) enligt Medins expertbedömning. Med avseende på försurning bedömdes statusen som nära neutral. I likhet med Stensjön visade bottenfaunaundersökningen i Stora Nätarens strandzon (355) på nära neutrala förhållanden och en god status avseende näringsämnesbelastning enligt Medins expertbedömning. Den låga artdiversiteten och få nattsländor tyder dock på en viss hydromorfologisk påverkan, vilket motiverade bedömningen god status avseende denna variabel. Bottenfaunan i Ryssbysjöns strandzon (365) samt djupbotten (profundal) indikerade enligt Medins expertbedömning måttlig status med avseende på eutrofiering (övergödning). Positivt är att O/C-index vid profundalstationen minskat stadigt sedan 22 års undersökning, vilket indikerar en minskad eutrofieringspåverkan. Med avseende på försurning bedömdes Ryssbysjöns status som neutral. Huluån (36) avvattnar Ryssbysjön som är en naturlig källa till näring i vattendraget. Dock tyder avsaknaden av renvattenkrävande arter och låga värden på faunaindex samt föroreningsindex på eutrofiering (övergödning) utöver den förväntade. Enligt Medins expertbedömning bedöms därför statusen med avseende på eutrofiering som måttlig. Statusen med avseende på försurning visade, likt föregående undersökning år 211, nära neutrala förhållanden. Tabergsåns avrinningsområde Bottenfaunan i Munksjöns (45) djupbotten (profundal) indikerade otillfredsställande status med avseende på eutrofiering (övergödning) enligt Medins expertbedömning. I strandzonen var individtätheten mycket hög och dominerades av måttligt näringsämneskänsliga arter, vilket bidrog till bedömningen måttlig näringsstatus. Tre ovanliga snäckor, som samtliga är mycket känsliga mot försurning, påträffades vid lokalen. Tillsammans med höga indexvärden motiverade dessa bedömningen nära neutral status. Strömsbergsdammens (417) bottenfauna dominerades av näringsgynnade arter. Individtätheten och O/C-index var dessutom mycket höga, vilket motiverade bedömningen måttlig näringsstatus enligt Medins expertbedömning. Uppströms lokalen i Sandserydsån (45) ligger Jönköpings flygplats samt en större mosse, vilken sannolikt påverkar åns ph-värde och alkalinitet. Bottenfaunans sammansättning och låga värden på viktiga index motiverade bedömningen sur status. Det låga artantalet och den låga förekomsten av dagsländor indikerade dessutom någon annan typ av påverkan än försurning och övergödning, vilken bedömdes som måttlig. Statusen med avseende på eutrofiering (övergödning) bedömdes som hög vid Medins expertbedömning. Förekomsten av såväl försurningskänsliga som syrekrävande taxa (arter/artgrupper) i Tabergsån (44) och Lillån (432), motiverade expertbedömningen nära neutrala förhållanden och hög näringsstatus. Den låga tätheten av bäck- och dagsländor vid lokalen i Tabergsån indikerade dock viss annan påverkan än försurning och övergödning. Statusen från föregående år (211) sänktes därför till god år

184 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 Lillåns avrinningsområde Lillåns (6) bottenfauna dominerades av näringsgynnade arter som fåborstmaskar och tvåvingar. Faunaindex och EPT-index var dessutom mycket låga, vilket motiverade expertbedömningen otillfredsställande status med avseende på eutrofiering (övergödning). Statusen med avseende på försurning klassades likt tidigare år som nära neutral. Tillflöden på Vätterns västra sida Förekomst av såväl försurningskänsliga som syrekrävande taxa (arter/artgrupper) vid lokalerna Pirkåsabäcken (15) och Hökesån (15), motiverade expertbedömningen nära neutrala förhållanden samt hög status med avseende på eutrofiering (övergödning). Förekomsten av den rödlistade dagsländan Rhithrogena germanica (NT) och den ovanliga bäcksländan Nemoura flexuosa indikerade höga naturvärden vid lokalen i Hökesån. Vid lokalen i Gagnån (165) förekom återigen den rödlistade dagsländan Rhithrogena germanica (NT) tillsammans med den ovanliga bäcksländan Dinocras cephalotes, vilket visar på höga naturvärden. Genomgående höga index samt förekomst av såväl försurningskänsliga som syrekrävande arter, motiverade expertbedömningen nära neutrala förhållanden samt hög status med avseende på eutrofiering (övergödning). Figur 3. Skalbaggen Limnius volckmari var vanlig i Stensjöån vid utloppet i Stensjön (33), Tabergsån vid Bårarp (44), Pirkåsabäcken vid Brogården (15) och Gagnån vid Bjälkatorpet (165) vid 214 års undersökningar av bottenfauna i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län. ALcontrol AB 18

185 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 Förklaring till resultatsammanställning vattendrag och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering (övergödning) i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al (29). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Regleringsindex: Sammansatt index för bedömning av regleringspåverkan i sjöar. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet med avseende på bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller -släkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status med avseende på surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning samt på Medins egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd som en hjälp vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 181

186 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Stensjön, Öggestorp Datum: EU-ID: SE Koordinat: / E SV Vass Foto X X X X X Vass P Grusväg N Hus Proverna togs i vasskanten kring badplatsen Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MILA: ASPT-index: 91 5,5 1,18,94 Nära neutralt God Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Nära neutralt God Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 46 mycket högt Höga naturvärden 16 Regleringsindex: 11 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Gyraulus crista 3 poäng EPT-index: 2 mycket högt Valvata piscinalis 3 poäng Diversitetsindex: 3,77 måttligt högt Danskt faunaindex: 5 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 9 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 9 mycket högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa EPT-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 6 År Påverkan/Status map eutrofiering EPT 3 96 Ingen eller obetydlig påverkan 99 Stark eller mycket stark påverkan Betydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan God status 11 God status 14 God status Kommentar Individtätheten och det höga artantalet tyder på en hög biologisk produktion. Emellertid förekom ett fåtal syrekrävande och näringskänsliga arter vid lokalen vilket motiverade bedömningen god status med avseende på eutrofiering. Noterbart är att artantalet och EPT-index har ökat markant sedan föregående undersökning vilket indikerade en förbättring av vattenkvalitén. Två ovanliga snäckor förekom på lokalen vilket medförde att bottenfaunan bedömdes hysa höga naturvärden. 182

187 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Stensjöån, utlopp i Stensjön Datum: EU-ID: SE Koordinat: 64145/ RT9 N X X X X X Foto -1 m uppströms bron Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 49 6,6 14 1,3 1,22 1,8 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 43 högt Höga naturvärden 14 Taxaindex (%): 116 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Rhithrogena germanica 6 poäng EPT-index: 27 högt Ceratopsyche silfvenii 3 poäng Diversitetsindex: 4,8 högt Hydropsyche saxonica 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 12 mycket högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa EPT-/DJ-index Expertbedömning Dj 6 År Påverkan/Status map eutrofiering EPT 3 96 Ingen eller obetydlig påverkan 99 Ingen eller obetydlig påverkan 4 2 Ingen eller obetydlig påverkan 15 5 Ingen eller obetydlig påverkan 2 8 Hög status 11 Hög status 14 Hög status Kommentar Flera mycket försurningskänsliga taxa samt ett stort antal syrekrävande arter påträffades. Detta indikerade nära neutrala förhållande samt att statusen med avseende på eutrofiering var hög. Förekomsten av den rödlistade dagsländan Rhitrogena germanica samt de ovanliga nattsländorna Ceratopsyche silfenii och Hydropsyche saxonica motiverade bedömningen höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. 183

188 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Stora Nätaren, Karsäng Datum: EU-ID: SE Koordinat: / RT 9 Grusväg Brygga Hus N Foto X X X X X Staket -1 m söder om där staketet går ner i vattnet, ca 3 m söder om huset Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MILA: ASPT-index: 79 5,7 1,1,97 Nära neutralt Hög Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Nära neutralt God God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 25 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Regleringsindex: 7 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 899 högt Gyraulus crista 3 poäng EPT-index: 11 måttligt högt Diversitetsindex: 2,57 lågt Danskt faunaindex: 5 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 6 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa EPT-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 6 År Påverkan/Status map eutrofiering EPT 3 96 Ingen eller obetydlig påverkan 99 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan God status 11 God status 14 God status Kommentar Förekomsten av ett fåtal näringskänsliga och dominans av måttligt näringsämneskänsliga arter motiverade bedömningen god status med avseende på eutrofiering. Den höga individtätheten och måttligt höga värden på föroreningsindex indikerar dock en eutrofieringseffekt på bottenfaunan och statusen gränsar därför till måttlig. Ett måttligt högt regleringsindex och få nattsländor tyder dessutom på en hydromorfologisk påverkan vilket motiverade en sänkning av föregående undersöknings expertbedömning till god status. 184

189 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Huluån, Ryssbykvarn Datum: EU-ID: SE Koordinat: /1431 6E NO Väg Hus Foto X X X X X N Proverna togs 5-15 m uppströms, vägen längs västra sidan. Dammlucka Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 44 5, 1,93,93 1, Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 84 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.)3 poäng EPT-index: 13 måttligt högt Diversitetsindex: 3,15 måttligt högt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 7 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa EPT-/DJ-index Expertbedömning Dj 6 År Påverkan/Status map eutrofiering EPT 3 96 Betydlig påverkan 99 Stark eller mycket stark påverkan Betydlig påverkan 5 Betydlig påverkan Måttlig status 11 Måttlig status 14 Måttlig status Kommentar Bottenfaunans sammansättning, med en stor andel filtrerande arter, är typisk för ett rinnande vatten nedströms en damm eller ett sjöutlopp. Avsaknad av renvattenkrävande arter samt måttligt höga värden på bl.a. föroreningsindex, visade på en förhöjd belastning av näringsämnen/organiskt material, utöver det naturliga tillskottet från sjön. Bottenfaunan bedömdes därför indikera måttligt hög status med avseende på eutrofiering. 185

190 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Ryssbysjön, Björkudden Datum: EU-ID: SE Koordinat: / RT9 N Foto X X X X X Proverna togs rakt nedanför ensam liten bod. Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MILA: ASPT-index: 86 5,2 1,11,9 Nära neutralt God Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Nära neutralt Måttlig Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 26 måttligt högt Naturvärden i övrigt Regleringsindex: 9 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 538 måttligt högt EPT-index: 11 måttligt högt Diversitetsindex: 2,98 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 7 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 4 måttligt högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa EPT-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 6 År Påverkan/Status map eutrofiering EPT 3 96 Betydlig påverkan 99 Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan 5 Betydlig påverkan Måttlig status 11 Måttlig status 14 Måttlig status Kommentar Förekomsten av endast tåliga och måttligt näringskänsliga arter samt låga värden på flera viktiga index motiverade bedömningen måttlig status med avseende på eutrofiering. Statusen med avseende på försurning bedömdes vara nära neutral då flertalet känsliga arter förekom på lokalen, däribland skivsnäckan I. complanatus. 186

191 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Munksjön, Munksjön Datum: EU-ID: SE Koordinat: / E SV Vass X X X X X Foto Gångväg Vass N Hus Väg Proverna togs vid båtilläggningsplats vid vattenskidklubben Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MILA: ASPT-index: 97 5,1 1,25,87 Nära neutralt God Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Nära neutralt Måttlig Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 45 mycket högt Mycket höga naturvärden 22 Regleringsindex: 8 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 4 62 mycket högt Holocentropus. stagnalis, EPT-index: 19 mycket högt Gyraulus crista, Gyraulus Diversitetsindex: 2,85 lågt riparius, Valvata cristata 12 poäng Danskt faunaindex: 3 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Antal taxa 1 poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa EPT-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 6 År Påverkan/Status map eutrofiering EPT 3 96 Betydlig påverkan 99 Betydlig påverkan Betydlig påverkan 5 Betydlig påverkan Måttlig status 11 Måttlig status 14 Måttlig status Kommentar Individtätheten var mycket hög och bottenfaunasamhället dominerades av måttligt näringsämneskänsliga arter vilket motiverade bedömningen måttlig status med avseende på eutrofiering. Andelen fåborstmaskar (oligochaeta) var dessutom hög vilket ytterligare indikerar en näringsämespåverkan. De senaste årens ökning med avseende på artantal indikerar dock en viss förbättring av vattenkvalitén. Förekomsten av flera mycket försurningskänsliga arter samt genomgående höga index motiverade bedömningen nära neutral status. Fyra ovanliga arter påträffades och bottenfaunan bedömdes hysa mycket höga naturvärden. 187

192 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Lillån, Råslätt Datum: EU-ID: SE Koordinat: / E SV stor gran Foto Stig N X X X X X 5-15 m uppströms stor gran som har sågats ned. Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 45 6,4 13,94 1,19 1,6 Nära neutralt Hög Hög Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 3 måttligt högt Höga naturvärden 7 Taxaindex (%): 83 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 541 måttligt högt Nemoura flexuosa 3 poäng EPT-index: 17 måttligt högt Hydropsyche saxonica 3 poäng Diversitetsindex: 4,3 högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 1 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 96 Ingen eller obetydlig påverkan 99 Ingen eller obetydlig påverkan 2 Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan 8 God status 11 Hög status 14 Hög status Antal taxa Nära neutralt Hög Kommentar Förekomst av både försurningskänsliga och syrekrävande taxa motiverade expertbedömningen nära neutrala förhållanden samt hög status med avseende på eutrofiering Lokalens bottenfauna bedömdes hysa höga naturvärden. Denna bedömning motiverades av en hög diversitet samt förekomst av två ovanliga arter. Taxa Dj EPT EPT-/DJ-index

193 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Tabergsån, Bårarp Datum: EU-ID: SE Koordinat: 64275/ RT9 Öppen mark Foto Väg X X X X X Skog Öppen mark Skog -1 m nedströms bron. Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 44 5,9 12,94 1,1 1,4 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 26 måttligt högt Naturvärden i övrigt Taxaindex (%): 71 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 217 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 13 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,63 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa EPT-/DJ-index Expertbedömning Dj 6 År Påverkan/Status map eutrofiering EPT 3 96 Ingen eller obetydlig påverkan 99 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan Hög status 11 Hög status 14 Hög status Kommentar Förekomsten av såväl försurningskänsliga som syrekrävande taxa motiverade expertbedömningen nära neutrala förhållanden och en hög status med avseende på eutrofiering. Bedömningen av eutrofieringspåverkan gränsade dock till god status. Den låga tätheten av bäck- och dagsländor i kombination med måttligt höga artantal indikerade viss annan påverkan, Statusen sänktes därför till god, jämfört med föregående undersökning. 189

194 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Sanderydsån, Fridhem Datum: EU-ID: SE Koordinat: 6428/13975 RT9 Grusväg N Träbro X X X X X Foto -7 m nedströms bron. Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 2 5,7 12,43 1,7 1,4 Måttligt surt Hög Hög Surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Måttlig Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 25 lågt Naturvärden i övrigt Taxaindex (%): 71 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 462 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 13 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,68 lågt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 5 måttligt högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa EPT-/DJ-index Expertbedömning Dj 6 År Påverkan/Status map eutrofiering EPT 3 96 Ingen eller obetydlig påverkan 99 Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan 5 Ingen eller obetydlig påverkan Hög status 11 Hög status 14 Hög status Kommentar Bottenfaunan var art- och individfattig och diversiteten låg. Detta kan delvis förklaras av hård och blockig botten men sannolikt begränsas bottenfaunan även av vattenkvaliteten. Sparsam förekomst av försurningskänsliga arter indikerar försurning, men det kan inte uteslutas påverkan av andra ämnen. Förekomst av syrekrävande arter som sävsländan Sialis fuliginosa och bäcksländan Nemoura avicularis samt höga eutrofieringsindex motiverade expertbedömningen hög status med avseende på eutrofiering. 19

195 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 6. Lillån, Oset Datum: EU-ID: SE Koordinat: /1465 7E SV Proverna togs i den breda fåran där ån delar sig, ca 2 m nedströms bron. Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 62 4,3 8 1,29,81,6 Nära neutralt God God Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Otillfredsställande Hög Hög Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Naturvärden i övrigt 6 Taxaindex (%): 85 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 5 92 mycket högt Dina lineata 3 poäng EPT-index: 7 mycket lågt Hydropsyche saxonica 3 poäng Diversitetsindex: 2,34 mycket lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 1 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa EPT-/DJ-index Expertbedömning Dj 6 År Påverkan/Status map eutrofiering EPT 3 99 Stark eller mycket stark påverkan 2 Stark eller mycket stark påverkan Stark eller mycket stark påverkan 8 Otillfredsställande status Otillfredsställande status 14 Otillfredsställande status Kommentar Bottenfaunan dominerades av filtrerande arter vilket är typiskt för ett vattendrag som ligger nedströms en damm med hög biologisk produktion. Andelen eutrofieringsgynnade arter var dessutom mycket hög vilket tillsammans med flera låga index motiverade bedömningen otillfredsställande status med avseende på eutrofiering. Expertbedömningen avvek sårledes från klassningen enligt HVMFS (213:19) Noterbart är att den ovanliga igeln Dina lineata och nattsländan Hydropsyche saxonica förekom vid lokalen. 191

196 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Hökesån, Habo Kråkeryd Datum: EU-ID: SE Koordinat: / RT9 Väg X X X X X N Foto Från kröken och 1 m uppströms, ca 3-4 m nedströms vägtrumma. Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 39 6,3 14,82 1,18 1,8 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 28 måttligt högt Höga naturvärden 9 Taxaindex (%): 77 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 939 måttligt högt Rhithrogena germanica 6 poäng EPT-index: 17 måttligt högt Nemoura flexuosa 3 poäng Diversitetsindex: 3,84 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 1 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa EPT-/ASPT-index Expertbedömning DJ 6 År Påverkan/Status map eutrofiering EPT 3 99 Betydlig påverkan 2 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 Hög status Hög status 14 Hög status Kommentar Förekomst av flera försurningskänsliga och renvattenkrävande arter visade att bottenfaunan var opåverkad av såväl försurning som eutrofiering. Noterbart är att den rödlistade dagsländan Rhithrogena germanica återigen påträffades vilket motiverade bedömningen höga naturvärden. 192

197 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Pirkåsabäcken, Brogården Datum: EU-ID: SE Koordinat: 64231/ RT9 Grusväg X X X X X N Foto -1 m nedströms bron Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 3 6,8 13,63 1,26 1,6 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 13 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 751 måttligt högt Nemoura flexuosa 3 poäng EPT-index: 18 måttligt högt Diversitetsindex: 3,83 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 1 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa EPT-/DJ-index Expertbedömning DJ 6 År Påverkan/Status map eutrofiering EPT 3 99 Ingen eller obetydlig påverkan 2 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 Hög status Hög status 14 Hög status Kommentar Förekomst av såväl försurningskänsliga som syrekrävande taxa motiverade expertbedömningen nära neutrala förhållanden samt hög status med avseende på eutrofiering. Noterbart var att den ovanliga bäcksländan Nemoura flexuosa påträffades. 193

198 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Gagnaån, Bjälkatorpet Datum: EU-ID: SE Koordinat: / E NV N X X X X X Foto -1 m uppströms bron Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 47 6,9 14,98 1,28 1,8 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 36 måttligt högt Höga naturvärden 1 Taxaindex (%): 13 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 579 måttligt högt Rhithrogena germanica 6 poäng EPT-index: 21 måttligt högt Dinocras cephalotes 3 poäng Diversitetsindex: 4,1 högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa EPT-/DJ-index Expertbedömning DJ 6 År Påverkan/Status map eutrofiering EPT 3 99 Ingen eller obetydlig påverkan 2 Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 8 Hög status Hög status 14 Hög status Kommentar Genomgående höga index samt förekomsten av såväl förurningskänsliga som syrekrävande arter motiverade bedömningen neutrala förhållanden samt hög status med avseende på eutrofiering. Noterbart är att den rödlistade dagsländan Rhitrogena germanica samt den ovanliga bäcksländan Dinocras cephalotes återigen förekom vid lokalen vilket indikerade höga naturvärden. 194

199 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 Förklaring till resultatsammanställning sjöars djupbotten Stationsuppgifter Stationsnummer, sjönamn och stationsnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, koordinater enligt RT9 (Rikets nät). Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Klassningar av ekologisk status enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig BQI: Benthic Quality Index ett kvalitetsindex baserat på förekomst av nyckelarter eller nyckelgrupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Expertbedömning av tillstånd och status Medins slutgiltiga bedömning av tillstånd m.a.p. närings- och syrehalt samt status m.a.p.eutrofiering (övergödning) och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning samt på Medins egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet m.a.p. näring respektive syre klassas enligt en femgradig skala: Mycket näringsfattiga/mycket syrerika förhållanden Näringsfattiga/Syrerika förhållanden Måttligt näringsrika/måttligt syrerika förhållanden Näringsrika/Syrefattiga förhållanden Mycket näringsrika/mycket syrefattiga förhållanden Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan klassas enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999), Liungman och Ericsson (26) samt Medin et al.(29). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. PTI (Profundalt Trofi-Index): Ett sammansatt index som främst mäter näringsförhållandena i sjöars djupbottenområden. EEI (EutrofiEffekt-Index): Använder PTI samt förekomsten av taxa med olika eutrofieringskänslighet för att bedöma påverkansgraden hos bottenfaunan. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 195

200 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Kåvasjön, Kåvasjön Datum: EU-ID: SE Koordinat: 64835/1485 Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,224 Antal prov: 1 Provdjup (m): 5 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 3,9 1,46 Hög Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd God Hög Näringsrikt Mycket syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 21 mycket högt O/C-index: 18,5 mycket högt Medelantal taxa/prov: 1,8 PTI: 1,8 lågt Individtäthet (antal/m 2 ): mycket hög EEI: 4,8 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (8-framåt) Syretillstånd 93 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 96-2 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 5 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 8 Måttlig status status Syrerikt 11 Måttlig status status Syrerikt 14 God status Mycket syrerikt Med. taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Individtätheten och artantalet var mycket högt vid årets undersökning och O/C-index indikerade näringsrika förhållanden vilket motiverade expertbedömningen. Kåvasjön är belägen i Huskvarnaån vilket sannolikt leder till god syresättning. Detta leder till att flera eutrofieringskänsliga och syrekrävande arter kan leva här trotts de höga näringshalterna. Bedömningen av statusen med avseende på eutrofiering avvek från klassningen enligt HVMFS (213:19) då hänsyn har tagits till de speciella förhållanden som råder vid stationen. Bedömningen var dock en förbättring jämfört med föregående år. 196

201 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Ryssbysjön Datum: EU-ID: SE Koordinat: 6398/1435 Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,224 Antal prov: 1 Provdjup (m): 4 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,,37 Otillfredsställande Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Mycket näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 14 högt O/C-index: 15,2 mycket högt Medelantal taxa/prov: 8,1 PTI: 1, mycket lågt Individtäthet (antal/m 2 ): 6 36 mycket hög EEI: 3, måttligt högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (8-framåt) Syretillstånd 93 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 96-2 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 5 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 8 Måttlig status Måttligt syrerikt 11 Otillfredsställande status Måttligt syrerikt 14 Måttlig status Måttligt syrerikt Med. taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Individtätheten på stationen var vid årets undersökning mycket hög och bottenfaunan dominerades av näringsgynnade arter. Dock förekom två måttligt känsliga taxa inom grupperna chironomidae och oligochaeta vilket motiverade bedömningen måttlig status med avseende på eutrofiering. O/C-index har stadigt minskat sedan 22 års undersökning vilket indikerar en minskad eutrofieringspåverkan. 197

202 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Munksjön Datum: EU-ID: SE Koordinat: 6465/14239 Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,224 Antal prov: 1 Provdjup (m): 2 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,,37 Otillfredsställande Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Otillfredsställande God Näringsrikt Syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 5 lågt O/C-index: 2,5 lågt Medelantal taxa/prov: 2,2 PTI: 2,2 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 2 27 hög EEI: 2,2 måttligt högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (8-framåt) Syretillstånd 93-2 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 5 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 8 Otillfredsställande status Mycket syrefattigt 11 Otillfredsställande status Mycket syrefattigt 14 Otillfredsställande status Syrefattigt Med. taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Bottenfaunan dominerades av den mot låga syrehalter tåliga tofsmyggan Chaoborus flavicans vilket indikerar att det åtminstone stundtals förekommer syrebrist i bottenvattnet. Huruvida denna faktor enbart kan förklara den låga artsammansättningen är dock svårt att säga. Den måttligt eutrofieringskänsliga fåborstmasken A. pluriseta som senast förekom 25 har inte återfunnits vid de senaste provtagningstillfällena. Detta kan tolkas som att en ökad näringstillförsel till sjön de senaste åren försämrat levnadsförhållandena för bottenfaunan vilket resulterat i artens försvinnande. BQI-index har även minskat gradvis sedan senare delen av 9-talet. En chironomid med mundelsskador påträffades vid stationen. Då förekomsten av chironomider var låg går det inte avgöra hur stor skadefrekvensen i myggsamhället verkligen är, vilket medför en osäker bedömning. Statusen med avseende på annan påverkan bedömdes därmed som god. 198

203 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Strömsbergsdammen Datum: EU-ID: SE Koordinat: 64424/ Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,224 Antal prov: 1 Provdjup (m): 3 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 2,3,86 Hög Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Mycket näringsrikt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 16 måttligt högt O/C-index: 31, mycket högt Medelantal taxa/prov: 8,4 PTI: 1,2 lågt Individtäthet (antal/m 2 ): mycket hög EEI: 4,2 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (9-framåt) Syretillstånd 5 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 9 Måttlig status Måttligt syrerikt 14 Måttlig status Syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Individtätheten och O/C-index är mycket höga och indikerar mycket näringsrika förhållanden. Enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder (BQI-värdet) klassades statusen med avseende på eutrofiering som hög. Expertbedömningen avvek därmed från denna klassificering. Detta beror på att expertbedömningen har grundat sig på ytterligare index och parametrar samt bottenfaunans sammansättning. Bl.a. motiverade dominansen av näringsgynnade arter bedömningen måttlig status. Den lilla dammen tillförs näring från omgivande jordbruksmarker vilket medför en hög biologisk produktion i bottenvattnet. Antalet arter och BQIindex har ökat de senaste åren vilket kan indikera en minskad påverkan från näringsämnen (eutrofiering). Varierande syretillgång vid bottnen kan också påverka huruvida känsliga arter förekommer vid stationen, och därmed även BQI-indexet. 199

204 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 Förklaring till artlistor rinnande vatten och sjöars strandzon Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd, 1 taxa som har visats klara ph-värden <4,5, 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 4,5, 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 5,, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 5,5, 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 6,2. Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd, 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering (övergödning), 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering, 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten, 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa (näringsfattiga) vatten, 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten. Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 2

205 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Stensjön, Öggestorp x: y: Det. Jonatan Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % PORIFERA, svampdjur Spongillidae * TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2,1 NEMATA, rundmaskar Nemata 1,2,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 16,5 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2,1 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 3 1,2,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) , 3,9 ACARI, sötvattenskvalster Acari , 1,3 ODONATA, trollsländor Coenagrionidae 3 1,2,1 Ischnura elegans - (Vander Linden, 182) ,4,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2 15,8 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 16, Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,4 12,6 Ephemera vulgata - Linné, ,6,2 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,6 3,8 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,2,1 Leptophlebia sp ,2,7 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, Plecoptera,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agrypnia sp. 3 1,2,1 Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,6,9 Athripsodes sp ,6 1,2 Cyrnus flavidus - McLachlan, ,2,1 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2,1 Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,2,1 Holocentropus picicornis - (Stephens, 1836) 3 2 1,2,1 Hydroptila sp ,2 1,1 Limnephilidae ,,3 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,4,1 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,8 1,6 Oecetis sp ,2,4 Oxyethira sp. 2 2,4,1 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,4,5 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp ,2 2,4 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,2,1 GGyrinus sp. Ad ,2,4 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4,1 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2,1 OOulimnius sp. Lv , 2,3 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 186) ,6,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 1,1 Chironomidae ,8 7,8 Simuliidae 1 1,2,1 Tipulidae * 5 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,4,1 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,2,1 Gyraulus albus - O. F. Müller, ,2,1 Gyraulus crista - (Linné, 1758) Ov 2 1,6,2 Gyraulus sp. (albus/acronicus/laevis) ,4,5 Radix balthica - (Linné, 1758) ,4,1 Radix sp ,6,2 Valvata piscinalis - (O. F. Müller, 1774) Ov 2 2,8,3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp , 5,6 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 21

206 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Stensjöån, utlopp i Stensjön x: y: Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 3, HIRUDINEA, iglar HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8,6 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,8 6,5 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 12,7 Baetis sp ,8 4,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) , 5, Leptophlebia sp. * Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,,4 Rhithrogena germanica - Eaton, NT ,8 3,7 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) a 11,6 2,5 AAmphinemura sp ecoptera,4,1 BBrachyptera sp a 3,8,8 CCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) a 2,4,5 I Isoperla difformis - (Klapalék, 199) Plecoptera,6,1 I Isoperla sp a 2,4,5 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) a 18,2 4, NNemoura sp. 5 1a,2, PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) Plecoptera,2, PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a 14,2 3,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,8 1, Athripsodes sp. 3 1,2, Ceratopsyche silfvenii - (Ulmer, 196) Ov ,4,3 Hydatophylax infumatus - (McLachlan, 1865) * 5 4 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6,1 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, Ov 1 2 1,8,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 2,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2, Limnephilidae ,6,8 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,6,1 Potamophylax latipennis - (Curtis, 1834) 5 4 1,2, Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,,2 Rhyacophila sp ,4,3 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) ,4 1,6 Sericostomatidae 5 4,8,2 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,8 2,6 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 186) ,2, EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,4 2,3 EElodes sp. Lv. 2 1,2, HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,8 1,9 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,4,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 23,9 OOulimnius sp. Lv ,2, OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 186) ,6,1 PPlatambus maculatus Lv. - (Linné,1758) * DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2, Chironomidae ,2 9, Limoniidae ,2,3 Pediciidae ,2 2,4 Simuliidae ,2 1,6 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,6,3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4,1 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 22

207 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Stora Nätaren, Karsäng x: y: Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,4,2 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 1,2,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 8,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 3,6 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,6,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 13,6 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,4 14,9 Ephemera vulgata - Linné, ,2,5 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,8 47,5 Leptophlebia sp ,,9 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, Plecoptera,2,1 NNemoura sp. 5 1 Plecoptera,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) ,4,6 Limnephilidae ,6,3 Mystacides sp ,4,2 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2,1 Tinodes sp ,6,3 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,2,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp. 2 2,4,2 COLEOPTERA, skalbaggar Haliplidae 1,2,1 HHaliplus sp. Ad. * 3 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) * DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 6 1,4,6 Chironomidae ,8 2,6 Tipulidae 5 1 1,4,2 GASTROPODA, snäckor Gyraulus crista - (Linné, 1758) Ov 1,2,1 Gyraulus sp ,4,2 Radix sp ,4 1,5 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 3,2 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 23

208 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Huluån, Ryssbykvarn x: y: 1431 Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % HYDROZOA, hydror Hydridae * 4 1 TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,2 1,8 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4,2 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,4,1 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,8,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) , 11,1 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1,2, EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) , 1,3 Baetis sp ,2,4 Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) 4 3 Ov 1,2, Caenis horaria - (Linné, 1758) ,4,3 PLECOPTERA, bäcksländor I Isoperla sp a 2,4,3 NNemoura sp a 7,6 8,8 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,4,1 Ceraclea sp ,2, Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) , 14,8 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 1,1 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 5 3 1,2, Limnephilidae 5 2,4,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,4 3,4 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,4,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,6,1 Rhyacophila sp ,2,2 COLEOPTERA, skalbaggar OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2, Chironomidae ,6 19,7 Muscidae ,2 1,3 Psychodidae ,8,5 Simuliidae , 22,9 Tipulidae 5 1,2, GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,2, Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,8,1 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,6,2 Radix sp ,2, BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8 2, SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 24

209 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Ryssbysjön, Björkudden x: y: Det. Per-Anders Nilsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2,1 Polycelis sp , 2,2 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 1,2,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 5,4 HIRUDINEA, iglar EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 3 1,2,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 25, ODONATA, trollsländor Erythromma najas - (Hansemann, 1823) * EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2 1,6 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 1,2 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,8 11, Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) , 15,6 Leptophlebia sp ,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes aterrimus - (Stephens, 1836) ,2,1 Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,4,3 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,2,1 Limnephilidae 5 1 1,4,3 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,2,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,,7 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,4 2,5 COLEOPTERA, skalbaggar DDytiscidae Lv ,4,3 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae , 25,3 Tipulidae 5 1,2,1 GASTROPODA, snäckor Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,2,1 Hippeutis complanatus - (Linné, 1758) ,4,3 Radix balthica - (Linné, 1758) * BIVALVIA, musslor PPisidium sp , 6,7 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 25

210 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Munksjön, Munksjön x: y: Det. Jonatan Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4, Polycelis sp ,,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 17,6 HIRUDINEA, iglar AAlboglossiphonia heteroclita - (Linné, 1761) ,6,1 EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,4, EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 3 2,4, HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,2, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 5,7 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,8,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,6 31, Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 2,7 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,2 5, Cloeon sp. (dipterum gr.) ,,2 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,2,1 Leptophlebia sp ,,1 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) ,4,3 TRICHOPTERA, nattsländor Agraylea sexmaculata - Curtis, ,2, Agraylea sp ,2, Agrypnia sp ,6,2 Athripsodes aterrimus - (Stephens, 1836) ,6,1 Cyrnus flavidus - McLachlan, ,2, Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2, Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,4, Holocentropus stagnalis - (Albarda, 1874) 3 2 Ov ,4,1 Leptoceridae 1 1,4, Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,6,1 Molanna sp. (angustata-typ) ,4, Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,2, Mystacides sp. (longicornis/nigra) ,,3 Orthotrichia sp. 1 1,4, Phryganea bipunctata - Retzius, ,4, Tinodes sp ,4, HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp ,4 26, COLEOPTERA, skalbaggar HHygrotus versicolor Ad. - (Schaller, 1783) ,2, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2, Chironomidae , 3,5 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,,1 Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,6,1 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,6,1 Gyraulus acronicus - (A. Ferussac, 187) ,8,2 Gyraulus albus - O. F. Müller, ,4, Gyraulus crista - (Linné, 1758) Ov ,4,5 Gyraulus riparius - (Westerlund, 1865) 5 4 Ov 1,2, Gyraulus sp. (albus/acronicus/laevis) ,4,5 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,2, Radix balthica - (Linné, 1758) ,2, Radix sp ,4, Valvata cristata - O. F. Müller, Ov 4 1 1,,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 3,2 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) ,8,8 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 26

211 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Lillån, Råslätt x: y: Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 4, AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,4 3,3 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1 1,4,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,4,3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8 13,9 Baetis sp , 3,7 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,8 21,3 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) a,6,4 AAmphinemura sp a,6,4 BBrachyptera sp a,4,3 I Isoperla sp a 4,4 3,3 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) a,4,3 LLeuctra sp. 2 1a,2,1 NNemoura flexuosa - Aubert, Ov 1 Plecoptera,2,1 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a,8,6 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,2 3,1 Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,2,1 Athripsodes sp ,2 1,6 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6 4,1 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, Ov , 1,5 Hydropsyche siltalai - Döhler, , 11,1 Limnephilidae 5 1,2,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,4,3 Rhyacophila sp ,2 3,1 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,2 6,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,4 1, HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,6,4 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,4,3 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,8 2,8 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) * DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 1,9 Chironomidae ,4 4,7 Empididae , 1,5 Pediciidae ,6 1,2 Simuliidae 1 1,2,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 2,4 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 27

212 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Tabergsån, Bårarp x: y: Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 7,7 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,4 8,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1,2,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,4,7 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) , 9,2 Baetis sp ,6 3, PLECOPTERA, bäcksländor BBrachyptera sp Plecoptera,2,4 I Isoperla difformis - (Klapalék, 199) Plecoptera,2,4 I Isoperla sp a 1,2 2,2 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,4 8,1 Athripsodes sp. 3 1,2,4 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4,7 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,8 1,5 Limnephilidae 5 1,2,4 Polycentropodidae 1,2,4 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2,4 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) * Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,2,4 Rhyacophila sp , 1,8 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,4 15,5 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,8 7, HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 * LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,2,4 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,8 23,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae * Chironomidae 2 1,6 1,1 Pediciidae 3 1 1,4,7 Simuliidae ,2 4,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,4,7 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2,4 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 28

213 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Sanderydsån, Fridhem x: 6428 y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 9,7 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6,5 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,4 1,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,,9 PLECOPTERA, bäcksländor BBrachyptera sp Plecoptera,2,2 I Isoperla difformis - (Klapalék, 199) a,4,3 I Isoperla sp. 3 1a,2,2 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera 5,2 4,5 LLeuctra nigra - (Olivier, 1811) Plecoptera,8,7 LLeuctra sp Plecoptera,4,3 NNemoura avicularis - Morton, a 1,6 1,4 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) Plecoptera,2,2 NNemoura sp a 1,,9 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 1,,9 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis fuliginosa - Pictet, ,8,7 TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae 5 1,2,2 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,2,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8 3,3 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,8 2,4 Polycentropus sp ,6 2,2 Rhyacophila sp ,2,2 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2,2 OOulimnius sp. Ad ,,9 OOulimnius sp. Lv , 1,7 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 8,8 Chironomidae ,2 55,5 Limoniidae 1 1,4,3 Pediciidae 3 1 2,6,5 Simuliidae ,8,7 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4,3 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 29

214 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 6. Lillån, Oset x: y: 1465 Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 2,4, Polycelis sp ,2, OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 5,2 HIRUDINEA, iglar DDina lineata - (Müller, 1774) 3 2 Ov ,,1 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 3 1,2, Glossiphoniidae 3 1 1,4, HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) , 12,8 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2, TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2 1, Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, Ov 5 4 1,8,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4 8,7 Limnephilidae 5 1,2, Rhyacophila sp ,4, HEMIPTERA, skinnbaggar Sigara sp. * 2 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,2, EElodes sp. Lv. * 2 HHaliplidae Lv. 1,2, HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,8,1 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,4, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4,3 Chironomidae ,2 31,8 Empididae 3 1,2, Muscidae ,6,3 Pediciidae ,8,5 Psychodidae ,2,2 Simuliidae , 36,4 Tipulidae 5 1,2, GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2, Galba truncatula - (O. F. Müller, 1774) * Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,8,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 2, SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 21

215 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Hökesån, Habo Kråkeryd x: y: Det. Jonatan Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 1 1,4,2 HIRUDINEA, iglar HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) , 11,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2,1 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8 25,5 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) , 6, Rhithrogena germanica - Eaton, NT , 1,7 PLECOPTERA, bäcksländor BBrachyptera sp ecoptera 4,4 1,9 CCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) Plecoptera,4,2 I Isoperla difformis - (Klapalék, 199) ecoptera 1,4,6 I Isoperla grammatica - (Poda, 1761) Plecoptera,2,1 I Isoperla sp a 5,6 2,4 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) a,6,3 NNemoura flexuosa - Aubert, Ov 1 1ecoptera,4,2 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a 11,2 4,8 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,2 4,3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,8,8 Hydropsyche siltalai - Döhler, , 1,6 Limnephilidae 5 2,4,2 Lype sp ,2,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,8 1,2 Rhyacophila sp ,2,5 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,2 6, COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 186) ,8 1,6 EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,,9 HHydraena gracilis Ad. - Germar, , 2,1 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,4,6 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,6 4,9 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,4 4,4 Empididae 3 1,2,1 Pediciidae ,8,8 Psychodidae ,6 1,1 Simuliidae , 4,3 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2,1 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 211

216 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Pirkåsabäcken, Brogården x: y: Det. Jonatan Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6,9 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,2 21,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1 1,4,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 8,8 Ephemera danica - (Müller, 1764) * Ephemera sp ,2,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2,6 Leptophlebia sp ,2,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,4 1,3 PLECOPTERA, bäcksländor BBrachyptera sp Plecoptera,2,1 CCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) a 2,4 1,3 I Isoperla sp ecoptera,8,4 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) ecoptera 1,6,9 LLeuctra nigra - (Olivier, 1811) a 2,2 1,2 NNemoura avicularis - Morton, 1894 * Plecoptera NNemoura flexuosa - Aubert, Ov 1 1ecoptera,4,2 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, , 2,1 Limnephilidae ,4 2,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2,1 Potamophylax cingulatus - (Stephens, 1837) 5 4 1,2,1 Rhyacophila sp ,4,2 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) ,6,3 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,,5 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp. 2 1,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 186) ,8 3,6 EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,8 6,3 EElodes sp. Lv. 2 1,2,1 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,4 4,5 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,8 2, LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2 11,3 OOulimnius sp. Lv ,4,7 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1,4,2 Chironomidae ,6 16,3 Limoniidae ,6 1,4 Pediciidae ,8 4,2 PPtychoptera sp ,2,1 Simuliidae ,6 1,4 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 4,6 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 212

217 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Gagnaån, Bjälkatorpet x: y: Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 1,2,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,8 1,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 3 1,8,6 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 13,3 Baetis sp ,4 3,7 Ephemera sp ,2,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,4 7,9 Leptophlebia sp ,2,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,4,3 Rhithrogena germanica - Eaton, NT 1 1 1,6,4 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) ecoptera 1,2,8 AAmphinemura sp ecoptera,4,3 BBrachyptera sp a 15,2 1,5 CCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) a,6,4 DDinocras cephalotes - (Curtis, 1827) Ov 1 1 Plecoptera,4,3 I Isoperla sp a 1,4 1, LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) a 1,,7 LLeuctra nigra - (Olivier, 1811) Plecoptera,2,1 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a,8,6 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis fuliginosa - Pictet, ,2,1 Sialis sp. 3 2,4,3 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,8 18,5 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2,8 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2,1 Lype reducta - (Hagen, 1868) ,6,4 Lype sp ,6,4 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4,3 Rhyacophila sp ,,7 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) , 4,8 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 186) , 1,4 EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,4 1, EElodes sp. Lv. * 2 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,2 2,2 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,4 1, LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 7,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1 1,6,4 Chironomidae ,6 1,1 Limoniidae ,,7 Psychodidae 1,2,1 Simuliidae ,2 4,3 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2 2,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8,6 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 213

218 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 Förklaring till artlistor sjöars djupbotten Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,224 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 1 %. Syrekänslighet (Sy): taxa vars känslighet är okänd, 1 taxa som är tåligt mot låga syrehalter, 2 taxa som är måttligt känsligt, 3 taxa som är mycket känsligt. Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd, 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering (övergödning), 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering, 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten, 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa (näringsfattiga) vatten, 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten. Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 214

219 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Kåvasjön, Kåvasjön x: y: 1485 Det. Jonatan Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pigueti - Kowalewski, ,7 5,3 Aulodrilus limnobius - Bretscher, ,6 4,6 Dero sp ,4,3 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,6 8,7 Limnodrilus sp , 9, Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) ,4 1,7 Tubificidae (med hårborst) ,6 51,6 Tubificidae (utan hårborst) ,6 3,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1,1,1 DIPTERA, tvåvingar Anatopynia plumipes - (Fries, 1823) ,1,1 Apsectrotanypus trifascipennis - (Zetterstedt, 1838) ,6,4 Ceratopogonidae ,2 3,6 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,1,1 Cryptochironomus sp ,4 1, Heterotrissocladius marcidus - (Walker, 1856) ,2 1,5 Microchironomus tener - (Kieffer,1918) ,3,2 Paratendipes albimanus - (Meigen, 1818) ,3,2 Polypedilum sp. (nubeculosum-typ) ,3,2 Procladius sp ,3 3,7 Prodiamesa olivacea - (Meigen, 1818) ,7 3,3 Stempellinella sp ,3,2 Tanytarsus sp ,2,1 GASTROPODA, snäckor Valvata piscinalis - (O. F. Müller, 1774) Ov 1 1 1,3,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,3,9 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 215

220 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Ryssbysjön x: 6398 y: 1435 Det. Jonatan Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,6,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus limnobius - Bretscher, ,2,9 Limnodrilus claparedeanus - Ratzel, ,9 7,3 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,8 2,8 Limnodrilus sp , 1,4 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) ,2 3,8 Tubificidae (med hårborst) , 22,2 Tubificidae (utan hårborst) ,2 1,6 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1,1,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,1,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1,2,1 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) , 4,4 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,7 3,1 Einfeldia sp ,9 1,4 Procladius sp ,1 14,1 Tanytarsus sp ,1,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,1,1 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,1 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 45. Munksjön x: 6465 y: Det. Jonatan Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Dero sp ,1,2 Tubificidae (med hårborst) 2 1 1,2,4 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,6 96, Chironomus sp. (plumosus-typ) ,3,7 Procladius sp ,2 2,6 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 216

221 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Strömsbergsdammen x: y: Det. Jonatan Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata 1,1, OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2 3,3 Limnodrilus sp ,4 18, Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) ,2 19,7 Tubificidae (med hårborst) , 37, Tubificidae (utan hårborst) 2 4,4,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,1, ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1,1, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,7,8 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,6 9,9 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,4 2,9 Einfeldia sp ,1, Macropelopia sp ,9,4 Micropsectra sp ,5 1,1 Pentaneurini 2 3 1,1, Procladius sp ,7,3 Prodiamesa olivacea - (Meigen, 1818) ,3,1 Tanypus sp ,1 3,2 Tanytarsus sp ,5 2,5 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,8,4 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 217

222 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Stensjön Öggestorp EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Södra Vätterns tillflöden Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Jönköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,7 m Lokalens bredd: 8 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8,9 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs i vasskanten kring badplatsen Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Kvalet togs på sten närmare strandkanten. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 218

223 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Stensjöån utlopp i Stensjön EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Södra Vättern Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: 64145/ RT9 Kommun: Jönköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 8 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 8 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 8 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,3 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1 m uppströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-5% Mossor: <5 % Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 219

224 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Stora Nätaren Karsäng EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Södra Vätterns tillflöden Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT 9 Kommun: Jönköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8,7 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1 m söder om där staketet går ner i vattnet, ca 3 m söder om huset Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: >5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 22

225 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Huluån Ryssbykvarn EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Södra Vätterns tillflöden Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: /1431 RT9 Kommun: Nässjö Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8,3 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs 5-15 m uppströms, vägen längs västra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >5% Mossor: 5-5% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 221

226 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Ryssbysjön Björkudden EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Södra Vätterns tillflöden Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Nässjö Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,9 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8,1 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs rakt nedanför ensam liten bod. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >5% Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 222

227 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Munksjön Munksjön EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Södra Vätterns tillflöden Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Jönköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,8 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Proverna togs vid båtilläggningsplats vid vattenskidklubben Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: 5-5% Grus: 5-5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort - B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 223

228 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Lillån Råslätt EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Södra Vätterns tillflöden Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: /14195 RT9 Kommun: Jönköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,1 C Lokalens medeldjup:,35 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 5-15 m uppströms stor gran som har sågats ned. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: kalhygge Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass hallon - Dominerande 3: - gräs - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 224

229 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Tabergsån Bårarp EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Södra Vätterns tillflöden Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: 64275/ RT9 Kommun: Jönköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,8 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 9,9 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 225

230 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Sanderydsån Fridhem EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Södra Vätterns tillflöden Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: 6428/13975 RT9 Kommun: Jönköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,7 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 4 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 4 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 9,8 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -7 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: >5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 226

231 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 1 6. Lillån Oset EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Södra Vätterns tillflöden Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: /1465 RT9 Kommun: Jönköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,5 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8,9 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs i den breda fåran där ån delar sig, ca 2 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: 5-5% Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al ek Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 227

232 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Hökesån Habo Kråkeryd EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Södra Vätterns tillflöden Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Habo Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,5 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: fors (>,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,5 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Från kröken och 1 m uppströms, ca 3-4 m nedströms vägtrumma. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: 5-5% Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 228

233 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Pirkåsabäcken Brogården EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Södra Vätterns tillflöden Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: 64231/ RT9 Kommun: Habo Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 2 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,5 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: -1 m nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd gran al Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 229

234 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Gagnaån Bjälkatorpet EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Program: SRK, Södra Vätterns tillflöden Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: /14129 RT9 Kommun: Habo Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: fors (>,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 4 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 4 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,4 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1 m uppströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: >5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk - Dominerande 2: - gran - Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 23

235 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Kåvasjön Kåvasjön EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: Kommun: Jönköping Stationens EU-ID: / 1485 RT9 SE SE6483 SE6483 SE6483- Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Reijo Nygård/Johan Nilsson Provyta (m 2 ):,224 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 5 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 6,9 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 1,3 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: mellanbrunt Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort måttlig B: - saknas C: - saknas Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 231

236 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Ryssbysjön RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory EU-ID: SE / Sjö-ID: Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: 6398 / 1435 RT9 Kommun: Nässjö Stationens EU-ID: SE SE6398 SE6398 SE6398- Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Reijo Nygård/Johan Nilsson Provyta (m 2 ):,224 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 4 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 6,3 C Vattenfärg: färgat Siktdjup:,9 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: Mörkbrunt Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: saknas C: saknas Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 232

237 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Munksjön RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory EU-ID: SE / Sjö-ID: Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: 6465 / RT9 Kommun: Jönköping Stationens EU-ID: SE SE6467 SE6467 SE6467- Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Reijo Nygård/Johan Nilsson Provyta (m 2 ):,224 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 2 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 8 C Vattenfärg: färgat Siktdjup:,9 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: Svart Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort måttlig B: Industriutsläpp måttlig C: Dagvatten stark Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 233

238 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Strömsbergsdammen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory EU-ID: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motala ström Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Jönköping Stationens EU-ID: SE SE644 SE644 SE6447- Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Reijo Nygård/Johan Nilsson Provyta (m 2 ):,224 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 3 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 7,1 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 1,4 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: Ytan Brunt sedan Grå Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort stark B: Jordbruk stark C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 234

239 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 11 BILAGA 11 Resultat från provfiske år 214 (Hanna Larsson och Robert Rådén, Medins Biologi AB) Övergripande resultat Resultatsammanställning/lokalbeskrivning per lokal

240 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 11 Övergripande resultat Huskvarnaåns avrinningsområde I Huskvarnaåns avrinningsområde provfiskades två lokaler: 315 Lillån (Kyrkogården nedre) och 33 Stensjöån (Sofiero). Sedan 24 års provfiske har förekomsten av öring i Lillån (315) varit relativt oförändrad. Årets fångst var i nivå med merparten av fiskena utförda under perioden (Figur 31). Fångstens sammansättning med en dominans av ensomriga individer är typisk för vandrande bestånd. Sammantaget bedömdes lokalens fiskbestånd indikera en god ekologisk status. Att de funna tätheterna av öring vid lokalen i Stensjöån (33) inte är högre är något förvånande (Figur 31). Lokalen bedöms utgöra en mycket lämplig öringbiotop. Den aktuella elfiskelokalen blir dock relativt svårfiskad vid hög vattenföring. Osäkerheten vid skattningarna av beståndet ökar snabbt med stigande vattennivå. Att sträckans fiskbestånd i huvudsak utgörs av öring och bergsimpa har resulterat i att lokalens ekologiska status sedan år 24 klassats som god. I det avseendet avvek inte årets resultat (Figur 32). Tabergsåns avrinningsområde I Tabergsåns avrinningsområde provfiskades en lokal: 46 Kallebäcken (Bäckalyckan). Lokalen i Kallebäcken (46) har provfiskats årligen sedan år 23. Fångsten av öring har sedan provfiskets start mestadels varit under förväntat antal (jämförvärde lax och öring per 1 m²). Så var även fallet i år (Figur 31). Orsaken till de låga individtätheterna är oklar. Provfiskena åren visade på förekomst av större lekvandrande öringar. Vid årets provfiske noterades inga lekfiskar. Sammantaget bedömdes årets fångst indikera en god ekologisk status (Figur 32), en klassning som gällt sedan år 23. År 21 klassade VIX den ekologiska statusen som måttlig. Denna klassning kunde härledas till fångsten av en abborre (klassas som tolerant av VIX). Att denna art påträffades bedömdes dock inte indikera en försämrad ekologisk status. Lillåns avrinningsområde I Lillåns avrinningsområde provfiskades en lokal: 6 Lillån (nedströms f.d. Sjöåkradammen). Lokalen i Lillån (6) har provfiskats årligen sedan år 23. Fångsten av öring har sedan provfiskets start mestadels varit under förväntat antal (jämförvärde lax och öring per 1 m²). Så var även fallet i år (Figur 31). Tidigare fanns en damm uppströms elfiskelokalen. Dammen är numera riven, vilket gör att årets provfiske framförallt är jämförbart med undersökningarna utförda efter år 25. Biotopvårdande åtgärder utfördes på lokalen efter 26 års provfiske. Dessa förändringar ökade antalet tänkbara ståndplatser för öring. Samtidigt bidrar den uppväxande strandvegetationen med allt mer skugga. Den sammantagna effekten av dessa förändringar har varit tydlig och provfiskena utförda efter år 25 visar på betydligt högre tätheter än innan förändringarna av lokalen utfördes. Vid årets provfiske klassade VIX den ekologiska statusen som otillfredsställande (Figur 32). Att fångsterna dominerats av öring är det viktigaste skälet till att VIX överlag tidigare klassat lokalens ekologiska status som god till hög. 236

241 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 11 Hökesåns avrinningsområde I Hökesåns avrinningsområde provfiskades tre lokaler: 12 Hökesån (mynningen), 15 Hökesån (Kråkeryd) och 15 Pirkåsabäcken (Mostugan). Vid lokalerna i Hökesån (12, mynningen och 15, Kråkeryd) fångades främst ensomriga öringar (+, Figur 31). Detta är typiskt för en reproduktionslokal med sjövandrande öringbestånd. Fångsterna visar att de undersökta sträckorna utgör viktiga uppväxtmiljöer för den sjövandrande vätter-öring. Vid dessa båda lokaler bedömdes fångsten indikera en god respektive hög ekologisk status (Figur 32). Strax innan årets fiske observerades ett flertal större lekvandrande öringar vid lokal 12. I förhållande till lokalerna i Hökesån påträffades betydlig lägre tätheter av öring i Pirkåsabäcken (15, Figur 31). Att tätheten av ensomriga öringar är låg här är dock att betrakta som normalt och kan i huvudsak kopplas till det faktum att den lekvandrande fisken från Vättern inte når dessa delar av avrinningsområdet. Sammantaget bedömdes fångsten i Pirkåsabäcken indikera en god ekologisk status (Figur 32). Figur 31. Beräknad täthet (antal individer per 1 m 2 ) av ensomrig öring vid lokaler i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län år 214. Medelfångsten vid respektive lokal beräknades utifrån fångsterna vid samtliga utförda provfisken. 237

242 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 11 Figur 32. Värden på indexet VIX beräknade enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) och baserade på provfisken vid lokaler i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län år 214. Figur 33. Braxen (Abramis brama). Teckning: Wilhelm von Wright ( ). 238

243 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 11 Förklaring till resultatsammanställningar per lokal Överst på sidan I sidhuvudet på de båda resultatsidorna per lokal redovisas vilken elfiskelokal resultaten gäller, lokalens koordinat (nedströms gräns) samt datum för elfiskeundersökningen. Allmän information Här redovisas ett foto från lokalen samt en kort beskrivning av den provfiskade ytan, en bedömning av dess förutsättningar att hysa fisk samt en kommentar kring förutsättningarna (väderförhållanden, vattenstånd, vattenfärg m.m.) vid elfisketillfället. Fångstresultat Fisktätheterna har beräknats olika beroende på hur fångsten såg ut. Om möjligt har zippinmetoden använts. I vissa fall är den skattade fisktätheten uträknad med hjälp av varje arts specifika fångstbarhet, och i andra fall direkt kopplad till fångsten och den provfiskade lokalens storlek. Den sistnämnda metoden resulterar ofta i högre värden, då den inte väger in skillnaden i fångstbarhet mellan olika arter och inte heller yttre faktorer som väder- och vattenförhållanden. De värden på individtätheter som redovisas i denna rapport är samma värden som anges i elfiskeregistret. Undantag vid provfiske och redovisning av fångst Elprovfiske är ett skonsamt sätt att fånga, dokumentera och inventera eventuellt förekommande fiskarter i rinnande vatten. Men det finns tillfällen då Medins Biologi väljer att göra avsteg från den standardiserade metodiken. I huvudsak gäller detta vid följande fall: 1. Storvuxna individer Utrustningen som används vid elfiske är i huvudsak utformad för fångst av mindre fiskar (i storlekar kring eller under drygt 3 cm). För att möjliggöra fångst av storvuxna fiskar krävs ofta att fiskarna utsätts för ström under en längre tid (än deras mindre artfränder). Denna ökade exponering innebär en oproportionerligt hög stress för fiskarna. I de fall verkligt storvuxna individer (exempelvis lekvandrande öringar) påträffas skattas därför dessa fiskars längd. Vikten på de skattade individerna beräknas med hjälp av artspecifika tillväxtformler. Dessa ekvationer är framtagna av f.d. Fiskeriverket och baseras på längd/vikt-förhållanden från ett stort antal individer av respektive art. 2. Ål och nejonögon Elfiske efter dessa fiskar anser Medins Biologi överlag vara olämpligt. Fångst av större ålar och nejonögon (främst havsnejonögon) innebär ofta att fiskarna behöver utsättas för en mer långvarig bedövning (av elström), vilket ökar risken för att fiskarna skall erhålla permanenta skador. Därmed motverkas undersökningarnas huvudsyfte (att inventera fisksamhällen på ett för objekten skonsamt sätt). När det gäller mindre individer (< ca 2 cm) har Medins Biologi erfarit att dessa fiskar påverkas negativt (av elström) i betydligt högre grad än exempelvis öring av motsvarande storlek. Av detta skäl vikt- och längdmäter Medins Biologi endast de individer som kan infångas snabbt och skonsamt. I övrigt uppskattar Medins Biologi förekomst och storlek (viktskattning sker enligt ovan) av de kvarvarande fiskarna. 239

244 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Massförekomst I de fall då småväxta cyprinider (karpfiskar) och/eller elritsor förekommer i mycket höga numerärer täthetsskattas dessa. Dessa små individer (normalt <3 mm) är känsliga för hantering och därmed ej lämpliga att fånga. Skattningarna utförs enligt följande. Arten vars täthet skall uppskattas fiskas noggrant i fiskeomgång 1. Därmed kan man efter första omgången ta beslut kring huruvida skattningar behövs. Den uppskattade fångsten i de två följande fiskeomgångarna beräknas sedan med hjälp av fasta (artspecifika) p-värden. För obestämda cyprinider används p-värden för mört. De fasta p-värdena som används är hämtade från Fiskeriverket Information 1999:3, Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet för såväl fisk som fiskare, Erik Degerman och Berit Sers. 4. Kräftförekomst Då kräftor ej omfattas av elfisketillståndet och av etiska skäl är helt olämpliga att fånga med elfiske så noteras endast förekomst av dessa. I de fall som individer lätt kan fångas artbestäms de. I övrigt utförs elfisket på ett sätt som i möjligaste mån ej påverkar kräftorna. En eventuell kräftförekomst redovisas sedan i sammanfattningen på resultatsida 2. Längdfördelning Under denna rubrik redovisas längd-frekvens-diagram för en eller två utvalda arter. Huvudsyftet med diagrammen är att grafiskt beskriva fiskbeståndens längdfördelning och därmed även visa på förekomst av eventuella årsklasser. Beståndsutveckling I de fall som fångstdata från tidigare provfisken av lokalen finns tillgängliga (data hämtas från SLU:s elfiskedatabas) så redovisas dessa för en eller två utvalda arter. För lax och öring redovisas beräknade jämförvärden baserade på data från elfiskeregistret. Den förväntade sammanlagda fångsten av lax och öring per 1 m 2 är ett delindex i fiskindexet VIX och fungerar som ett stöd vid utvärderingen av provfiskeresultaten. Det framräknade värdet beror exempelvis av den provfiskade ytans storlek. Exempelvis variationer i vattenstånd (andel torra partier och bredd) medför därför att den förväntade tätheten kan variera. VIX (Vattendragsindex) Indexet används för att klassa den elfiskade lokalens ekologiska status med avseende på fisk. VIX visar påverkan från i första hand eutrofiering (övergödning) och surt vatten samt morfologiska och hydromorfologiska ingrepp. Den ekologiska statusen anges i en femgradig skala som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Indexet beräknas vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). SLU är även datavärd för utförda elprovfisken i Sverige. Samtliga i denna rapport ingående elfiskedata kan erhållas från deras databas. Vid beräkning av VIX ingår sex parametrar (se nedan). Respektive parameters bidrag till det framräknade indexvärdet (p-värden) redovisas på resultatsida Sammanlagd täthet av öring och lax. 2. Andel toleranta individer. 3. Andel lithofila individer (lithofila arter leker på grus- och stenbottnar, d.v.s. hårt bottenmaterial). 4. Andel toleranta arter. 5. Andel intoleranta arter. 6. Andel laxfiskar som reproducerar sig på lokalen. 24

245 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 11 Samtliga ingående parametrar utom en (sammanlagd täthet av öring och lax) baseras på andelar av fångsten, t.ex. Andel toleranta arter. Att merparten av indexet baseras på procentuell fördelning av fångsten kräver i vissa fall extra försiktighet vid utvärderingen. Vid extremt låga tätheter riskerar fångst av enstaka individer att få ett oproportionerligt stort genomslag i det slutliga indexvärdet. En sjunde parameter (Simpsons diversitetsindex) ingår endast i sidoindex VIXh. 7. Simpsons diversitetsindex. VIXh och VIXsm För att ytterligare kunna påvisa specifika påverkansfaktorer har de två nedan beskrivna sidoindexen tagits fram. VIXh Detta sidoindex är speciellt utformat för att påvisa hydromorfologisk påverkan. En viktig skillnad i förhållande till VIX är att Simpsons diversitetsindex ingår i beräkningen (utöver detta diversitetsindex ingår parametrarna 1,2 och 4, se ovan). VIXsm Detta sidoindex är speciellt utformat för att påvisa försurning/och eller morfologisk påverkan (i detta index ingår parametrarna 1,3,5 och 6, se ovan). I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) redovisas mer i detalj hur VIX och de båda sidoindexen beräknas och används. 241

246 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Lillån, Kyrkogården nedre Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) 64535/1498 Datum: Lokalen är belägen på en plats där Lillån meandrar genom ett område med lövskog. Inför 29 års provfiske hade en viss avverkning skett i åns närområde med ett ökat ljusinsläpp som följd. Lokalen är efter ingreppen fortsatt relativt välskuggad. Bottensubstratet dominerades av grus och mindre sten. Sammantaget bedömdes lokalen utgöra en mycket lämplig uppväxtbiotop för öring. Vid provfisketillfället var väder och vattenföring gynnsamma för elfiske. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,5 54 8,,5,8,9 ÖRING > ,2 21 5,2,5,8,9 NEJONÖGA 2 2, - 1, Summa: 77 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING ,5 37 NEJONÖGA ,1 3, , Int, Lit, Lax - Summa: Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) 462 Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 242

247 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Lillån, Kyrkogården nedre Koordinat: 64535/1498 Längdfördelning Antal 2 Elprovfiske 2 (2) Datum: ÖRING Längd (mm) Beståndsutveckling Antal/1 m 2 15 Öring + Öring >+ Jämförvärde (lax och öring/m²) * 97* VIX (VattendragsIndeX) * Data saknas/inget kvantitativtprovfiske utfört. VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),72 God,58,73,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1 P-värden för delindex,8,6,4,8,6,4, * * Data saknas/inget kvantitativt provfiske utfört År,2 Sammanfattning Sedan provfisket 24 har förekomsten av öring varit relativt oförändrad. Resultaten visade att den aktuella sträckan av Lillån är av betydelse som uppväxtplats för öring. Vid provfiskena 21 och 211 noterades för lokalen avvikande låga tätheter, till viss del kunde dessa förklaras av svåra elfiskeförhållanden. Årets fångstgick i linje med de två senaste åren där fångsten av ensomriga öringar var god. Att ensomriga individer (+) tydligt dominerar fångsterna är typiskt för ett vandrande bestånd. Lokalens fiskbestånd bedömdes enligt VIX indikera en fortsatt god ekologisk status. Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel Andel intoleranta laxfiskar med arter reproduktion Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 243

248 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Stensjöån, Sofiero Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) 6415/ Datum: Lokalen Sofiero i Stensjöån utgjorde en fin och varierad lokal med mycket skugga och skydd. Den innehöll ståndplatser passande både ensomriga och fleråriga öringar. Lokalens botten dominerades av mindre block och stenar. Vid provfisketillfället var väder och vattenföring gynnsamma för elfiske. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,5 2,3 8,4 2,,6,9,9 ÖRING > ,2 17 2,8,6,9,9 BERGSIMPA ,4,6,7 Summa: 45 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING ,2 84 BERGSIMPA 36 12, Int, Lit, Lax Int, Lit Summa: Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) 343 Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 244

249 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Stensjöån, Sofiero Koordinat: 6415/ Längdfördelning Elprovfiske 2 (2) Datum: Antal 1 ÖRING Längd (mm) Beståndsutveckling Antal/1 m 2 4 Öring + Öring >+ Jämförvärde (lax och öring/1m²) VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),73 God,45,72,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1 P-värden för delindex,8,8,6,6,4,4,2, År Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel Andel intoleranta laxfiskar med arter reproduktion Sammanfattning Sedan provfiskeseriens början år 24 har fångsten av öring generellt legat under det framräknade jämförvärdet. Att de funna tätheterna av öring inte varit högre är något förvånande då lokalen bedöms utgöra en mycket lämplig öringbiotop. Den aktuella elfiskelokalen blir relativt svårfiskad vid ökande vattenföring. Hög vattenföring medför därför en ökad osäkerhet avseende den beräknade tätheten av fisk. Att sträckans fiskbestånd domineras av öring och bergsimpor har resulterat i att VIX sedan 24 klassat lokalens ekologiska status som god. Årets fångst avvek obetydligt från tidigare års. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 245

250 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Kallebäcken, Bäckalyckan Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) 641/ Datum: Lokalen utgjorde en varierad och välskuggad biotop väl lämpad för mindre öringar. Vid högre flöden fanns även ett flertal ståndplatser passande större öringar. Vid årets provfiske var förutsättningarna för elprovfiske goda. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,8 52 8,1,5,8,9 ÖRING > ,3 29 1,3,8 1, 1, BERGSIMPA 1 1,5-1,6 -,3,5,7 Summa: 83 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING ,3 89 BERGSIMPA ,5 1,5 64 1,6 Int, Lit, Lax Int, Lit Summa: Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) 641 Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 246

251 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Kallebäcken, Bäckalyckan Koordinat: 641/ Längdfördelning Datum: Elprovfiske 2 (2) Antal ÖRING Längd (mm) Beståndsutveckling Antal/1 m 2 2 Öring + Öring >+ Jämförvärde (lax och öring/1m²) VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),54 God,53,51,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1 P-värden för delindex,8,8,6,6,4,4,2, År Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel Andel intoleranta laxfiskar med arter reproduktion Sammanfattning Fångsten av öring har sedan provfiskets start mestadels legat under förväntat antal (jämförvärde lax och öring/1m²), och detta var även fallet i år. Orsaken till de lägre individtätheterna är oklar. Positivt är att tätheten av ensomriga öringar vid årets fiske ökat jämfört med de tre senaste åren, och låg i samma nivå som vid provfisket 21. Noterbart är att det ofta påträffats större lekvandrande öringar på lokalen. Vid årets provfiske noterades dock ingen lekfisk. Sedan 23 har lokalens ekologiska status med avseende på fiskfaunan överlag varit god. I det avseendet avvek inte årets resultat. Klassningen 21 (måttlig status) kunde härledas till fångsten av en abborre (klassas som tolerant av VIX). Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 247

252 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 11 6 Lillån, Ned.fd.Sjöåkradamm Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) /1465 Datum: Tidigare fanns en damm, Sjöåkradammen, uppströms elfiskelokalen. Inför provfisket år 24 revs dammen ut. Efter detta utfördes biotopförbättrande åtgärder och lokalen förändrades till en strömmande välskuggad åsträcka. Sammantaget bedömdes lokalen vara väl lämpad för både en- och flersomriga öringar. Vid provfisketillfället var väder och vattenföring gynnsamma för elfiske. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,7 2,9 9, 3,,6,8,9 ÖRING > ,8 17 4,9,5,8,9 MÖRT 1 3 5,8 11 6, 11,3,5,7 Summa: 32 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING ,5 11 MÖRT ,6 2,2 81 8,4 Int, Lit, Lax Tol, För Summa: Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) 81 Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 248

253 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga 11 6 Lillån, Ned.fd.Sjöåkradamm Koordinat: /1465 Längdfördelning Elprovfiske 2 (2) Datum: Beståndsutveckling VIX (VattendragsIndeX) 1 Antal VIX-värde 1 VIX-värde:,22 2 Antal/1 m Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi) Otillfredsställande,17,32,47 gräns till god status VIX Gräns till god status ,43 måttlig - dålig status ÖRING Längd (mm) Öring + Öring >+ Jämförvärde (lax och öring/1m²) 9 91* 92* 93* 94* 95* 96 97* 98* 99* * 1* 2* * Data saknas/inget kvantitativt provfiske utfört. 1 P-värden för delindex,8,6,4,8,6,4,2 9 91* 92* 93* 94* 95* 96 97* 98* 99* * 1* 2* År,2 * Data saknas/inget kvantitativt provfiske utfört. Sammanfattning De låga öringtätheterna som noterades 28 kunde med stor sannolikhet kopplas till att vattenkvaliten nedströms reningsverket i Bankeryd tidvis var dålig. Sedan år 24 har lokalen gradvis förändrats, vattnets lopp är något annorlunda och strandvegetationen rikligare. Förändringarna har medfört att sträckan numera bedöms vara lämplig även för mindre öring. Sedan provfiskets start har dock individtätheten av öring ständigt legat under det förväntade värdet (jämförvärde lax och öring/1m²). Orsaken till detta är oklar. I år var fångsten av ensomriga individer, i likhet med 213, låg. Att fångsterna dominerats av öring är det viktigaste skälet till att VIX överlag klassat lokalens ekologiska status som god till hög. Årets låga VIX-värdet berodde i huvudsak på förekomst av mört (en art som klassas som tolerant av VIX). Så var även fallet år 21. Förekomsten av mört bedömdes dock ej spegla en försämrad vattenkvalitet i Lillån. Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel Andel intoleranta laxfiskar med arter reproduktion Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 249

254 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Hökesån, Mynningen Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) 64239/1425 Datum: Lokalen är belägen ett par hundra meter uppströms Hökesåns utlopp i Vättern. Bottensubstratet dominerades av mindre stenar och grus. Den rikliga strandvegetationen bidrog till att lokalen var förhållandevis välskuggad. Vid provfisketillfället var väder och vattenföring gynnsamma för elfiske. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING , 32 2,1,6,9 1, ÖRING > ,1 1 3,2,5,7,9 LAKE 1 2 3,8 4,9 1,3 1,7,4,6,8 BERGSIMPA ,3,5,6 NEJONÖGA 1 1, -, Summa: 56 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING ,5 9 LAKE ,8 91 BERGSIMPA ,2 8,2 NEJONÖGA ,5 1, ,59 Int, Lit, Lax Lit, Röd(NT) Int, Lit - Summa: 366 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 25

255 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Hökesån, Mynningen Koordinat: 64239/1425 Längdfördelning Antal Datum: Elprovfiske 2 (2) ÖRING Beståndsutveckling Längd (mm) Antal/1 m 2 VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde VIX-värde:,66 Ekologisk status:,47 gräns till god status Öring + Öring >+ Jämförvärde (lax och öring/1m²) VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi) God,46,56 VIX Gräns till god status 1,43 måttlig - dålig status P-värden för delindex,8,8,6,6,4,4,2, År Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel Andel intoleranta laxfiskar med arter reproduktion Sammanfattning Liksom vid de tidigare undersökningarna dominerades fångsten av ensomriga öringar. Detta är typiskt för sträckor med vandrande öringbestånd. Årets fångst av ensomriga öringar var något lägre än de två senaste åren, och låg under förväntat värde (jämförvärde lax och öring /1m²). De generellt höga tätheterna av årsungar av öring indikerar att Hökesån är av stor betydelse för vätteröringens reproduktion. Provfiskeresultaten har sedan 1987 visat på god till hög ekologisk status. I det avseendet avvek inte årets provfiskeresultat från tidigare år. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 251

256 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Hökesån, Kråkeryd Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) / Datum: Den provfiskade sträckan var väl skuggad och bottensubstratet dominerades av sten och grus. Sammantaget utgjorde sträckan en mycket lämplig livsmiljö för öring. Vid den aktuella vattenföringen bedömdes lokalen vara mycket väl lämpad för ensomriga öringar (+). Vid provfisketillfället var väder och vattenföring gynnsamma för elfiske. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,4,6,8,9 ÖRING > , 25 3,3,6,8,9 Summa: 88 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING 4 45, Int, Lit, Lax Summa: 894 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 252

257 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Hökesån, Kråkeryd Koordinat: / Längdfördelning Datum: Elprovfiske 2 (2) Antal 5 ÖRING Beståndsutveckling Längd (mm) Antal/1 m 2 2 Öring + Öring >+ Jämförvärde (lax och öring/1m²) VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),74 Hög,47,74,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1 P-värden för delindex,8,8,6,6,4,4,2, År Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel Andel intoleranta laxfiskar med arter reproduktion Sammanfattning Provfiskeresultaten har sedan mitten av 199-talet visat att Hökesån är av betydelse som uppväxtmiljö för sjövandrande vätternöring. Fångsten av öring har varierat en hel del. Att en öringpopulations individtäthet varierar relativt kraftigt är dock vanligt och tidserien bedöms uppvisa en naturlig mellanårsvariation. Det avvikande, låga öringtätheterna år 27 orsakades av utsläpp av avloppsvatten uppströms lokalen. Den oftast rikliga förekomsten av öring har varit huvudorsak till att VIX överlag klassat lokalens ekologiska status som god sedan år I förhållande till provfiskena utförda de senaste åren avvek inte årets fångst mer än vad som kan betraktas som normalt. Resultaten indikerade inte någon större förändring av öringpopulationen och den ekologiska statusen klassades som hög. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 253

258 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Pirkåsabäcken, Mostugan Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) 64235/13952 Datum: Lokalen låg i liten välskuggad skogsbäck. Vattnet var svagt strömmande och död ved noterades i vattendraget. Bottensubstratet dominerades av sand med inslag av mindre stenar. Sammantaget bedömdes lokalen vara måttligt lämpad för öring. Vid provfisketillfället var väder och vattenföring lämpliga för elprovfiske. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,6 12 2,7,6,8,9 ÖRING > ,5 13 3,6,6,8,9 Summa: 25 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING , Int, Lit, Lax Summa: 468 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 254

259 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga Pirkåsabäcken, Mostugan Koordinat: 64235/13952 Längdfördelning Datum: Elprovfiske 2 (2) Antal 1 ÖRING Längd (mm) Beståndsutveckling Antal/1 m 2 5 Öring + Öring >+ Jämförvärde (lax och öring/1m²) VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi),59 God,47,6,47 gräns till god status,43 måttlig - dålig status VIX-värde 1 VIX Gräns till god status 1 P-värden för delindex,8,8,6,6,4,4,2, År Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel Andel intoleranta laxfiskar med arter reproduktion Sammanfattning Årets elfiske visade på en för lokalen tämligen "normal" täthet av öring. Att fisksamhället helt domineras av öring är den viktigaste orsaken till att VIX sedan år 24 klassat lokalens status som god. Förekomst av laxfiskar påverkar ett stort antal av de ingående delindexen positivt och bidrar till en hög klassning. De låga tätheterna av ensomriga öringar är en typisk indikation på att lokalens öringbestånd är strömlevande och att de sjövandrande öringarna från Vättern under sina lekvandringar inte når Pirkåsabäcken. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 255

260 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 214 Bilaga

261

262 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: