NORRA VÄNERN Norra Vänerns Intressenter

Transkript

1 NORRA VÄNERN 2016 Norra Vänerns Intressenter

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Norra Vänerns Intressenter Margareta Sandström, Skoghalls Bruk Tel: E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Ann-Charlotte Norborg Carlsson Ann-Charlotte Norborg Carlsson Susanne Holmström Ann-Charlotte Norborg Carlsson Tel E-post: Omslagsfoto: Tryckt: Sorkan (station Kr40) i Kristinehamns kommun (Foto: Marcus Andersson ALcontrol AB)

3 INNEHÅLL SAMMANSTÄLLNING AV BEDÖMNINGAR... 4 TEXTKOMMENTAR... 6 BAKGRUND OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR REFERENSER.. 32 BILAGA 1. Metodik.. 37 BILAGA 2. Väderförhållanden år BILAGA 3. Resultat från vattenkemisk undersökning år 2016 (tabeller) BILAGA 4. Resultat från vattenkemisk undersökning (diagram: 2016, tidsserier) BILAGA 5. Statusklassning av vattenkemi för treårsperioden BILAGA 6. Uppgifter om vattenföring, ämnestransport och arealspecifik förlust år BILAGA 7. Uppgifter om utsläpp från punktkällor år BILAGA 8. Resultat från undersökning av växtplankton år BILAGA 9. Resultat från undersökning av kiselalger år BILAGA 10. Resultat från undersökning av bottenfauna år BILAGA 11. Resultat från undersökning av miljögifter i fisk år BILAGA 12. Resultat från undersökning av kvicksilver i gädda år BILAGA 13. Särskilda händelser och utredningar år

4 44 NORRA VÄNERN 2016 Sammanställn. bed. SAMMANSTÄLLNING AV BEDÖMNINGAR Vattenkemi ( ) Vattenkemi (2016) Växtplankton (2016) Kiselalger (2016) Näringsstatus Siktdjupsstatus Klorofyll Syretillstånd Buffertkap. NH3-N Näring Surhet Näring Surhet Byviken By200. Byälven uppströms Säffle God - - Syrerikt God U - - God Nära neutr. By15. Byälven nedströms Säffle God - - Syrerikt God U - - God Nära neutr. By16. Byviken inre (yta) Måttlig God God - God By16. Byviken inre (botten) Syrerikt By17. Byviken centralt (yta) Hög Hög God - Mycket god - God Nära neutr. - - By17. Byviken centralt (botten) Syrerikt By40. Gatviken centralt (yta) God God Måttlig - Mycket god - God Nära neutr. - - By40. Gatviken centralt (botten) Syrerikt Åsfjorden Ås512. Tarmsälven Dålig Måttlig Nära neutr. Ås513. Ekholmssjön (yta) Dålig Dålig Måttlig - Mycket god U Måttlig Nära neutr. - - Ås513. Ekholmssjön (botten) Måttlig - U Ås510. Kyrkebysjön (yta) Måttlig Måttlig God - Mycket god - Måttlig Nära neutr. - - Ås510. Kyrkebysjön (botten) Syrerikt Ås300. Borgviksälven, Borgvik God - - Syrerikt God U Ås15. Grumsfjorden (yta) Hög Hög God - God Ås15. Grumsfjorden (botten) Syrerikt Ås400. Norsälven, Norsbron God - - Syrerikt God U - - Hög Nära neutr. Ås5. Åsfjorden norr Ås9. Åsfjorden väster (yta) Hög Hög Hög - Mycket god Ås9. Åsfjorden väster (botten) Syrerikt Ås141. Åsfjorden centralt (yta) Hög Hög Hög - Mycket god Ås141. Åsfjorden centralt (botten) Syrerikt Kattfjorden Ka10. Kattfjorden öster (yta) Hög Hög Hög - Mycket god Ka10. Kattfjorden öster (botten) Syrerikt Ka20. Kattfjorden söder (yta) Hög Hög Hög - Mycket god Ka20. Kattfjorden söder (botten) Syrerikt Ka90. Kattfjorden väster (yta) Hög Hög Hög - Mycket god Ka90. Kattfjorden väster (botten) Syrerikt Sätterholmsfjärden Sä500. Klarälven, Almar Hög - - Syrerikt God U Sä32. Hammarösjön (yta) Hög God Hög - God Sä32. Hammarösjön (botten) Syrerikt Sä600. Alsterälven, Alster Otillfredsst. - - Måttligt Mycket god U Sä311. Sätterholmsfjärden (yta) Hög Hög Hög - Mycket god Sä311. Sätterholmsfjärden (botten) Syrerikt Sä325. Glumman Dålig Dålig Alkaliskt Sä323. Välingesundet Dålig Sä320. Arnöfjorden (yta) Måttlig Måttlig Måttlig Syrerikt Mycket god - Måttlig Nära neutr. - - Kristinehamns skärgård Kr80. Lunnerviken (yta) Hög God Hög Syrerikt Mycket god - Måttlig Nära neutr. - - Kr80. Lunnerviken (botten) Kr40. Sorkan Dålig - - Måttligt Mycket god U - - Dålig Alkaliskt Kr100. Ölman, Hult Otillfredsst. - - Syrerikt Mycket god U - - Måttlig Nära neutr. Kr90. Ölmeviken (yta) Otillfredsst. Dålig Måttlig Syrerikt Mycket god U God Nära neutr. - - Kr90. Ölmeviken (botten) Kr60. Lötälven Otillfredsst. - - Måttligt Mycket god U - - Måttlig Alkaliskt Kr50. Varnan uppströms Lötälven Måttlig - - Syrerikt Mycket god U - - God Nära neutr. Kr70. Varnumsviken (yta) Måttlig Måttlig Måttlig - Mycket god U Måttlig Nära neutr. - - Kr70. Varnumsviken (botten) Syrerikt - U Kr20. Vålösundet Prästerud (yta) Måttlig Måttlig Måttlig - Mycket god U Måttlig Nära neutr. - - Kr20. Vålösundet Prästerud (botten) Syrerikt - U Kr30. Vålösundet Picasso (yta) God God God - Mycket god U Kr30. Vålösundet Picasso (botten) Syrerikt - U Visman och Kolstrandsviken Vi51. Visman nedströms Björneborg Vi5. Visman uppströms Bäckhammar Hög - - Syrerikt God U - - Hög Alkaliskt Vi6. Visman nedstr. Bäckh., före luftn. Måttlig - - Nästan syrefr Vi7. Visman nedstr. Bäckh., efter luftn. Måttlig - - Måttligt God Ö - - Hög Måttl. surt Vi700. Visman, Nybble Måttlig - - Måttligt Mycket god U Vi30. Visman nedstr. Nybble, före fall Måttlig - - Svagt Vi31. Visman nedstr. Nybble, efter fall Måttlig - - Måttligt Vi14. Kolstrandsviken (yta) Måttlig Otillfredsst. Måttlig Syrerikt God U Vi12. Kilsviken (yta) Måttlig Otillfredsst. God Syrerikt Mycket god U

5 55 NORRA VÄNERN 2016 Sammanställn. bed. Tabell 1. Bedömningar av status och tillstånd för stationer i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern år NH3-N = ammoniakkväve, U = underskrider bedömningsgrunden för särskilda förorenande ämnen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2015:4). För kiselalger är lokal By200 egentligen By36, By15 är By37, Vi5 är Vi15 och Vi7 är Vi16. För bottenfauna är lokal Vi5 egentligen Vi15, Vi7 är Vi16, By17 är By12, Ka90 är Ka44, Sä311 är Sä24 och Ås510 är Ås503 Bottenfauna i sjöar (2016) Bottenfauna i vattendrag (2016) Näring Annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Näring Surhet Annan påverkan Hydromorfologi Byviken God Nära neutr. God God By200. Byälven uppströms Säffle God Nära neutr. Måttlig God By15. Byälven nedströms Säffle By16. Byviken inre (yta) By16. Byviken inre (botten) By17. Byviken centralt (yta) Hög God Näringsfattigt Syrerikt By17. Byviken centralt (botten) By40. Gatviken centralt (yta) By40. Gatviken centralt (botten) Åsfjorden Ås512. Tarmsälven Ås513. Ekholmssjön (yta) Otillfredsst. God Näringsrikt Syrefattigt Ås513. Ekholmssjön (botten) Ås510. Kyrkebysjön (yta) Otillfredsst. Hög Näringsrikt Syrefattigt Ås510. Kyrkebysjön (botten) Ås300. Borgviksälven, Borgvik Ås15. Grumsfjorden (yta) Hög Hög Näringsfattigt Måttl. syrerikt Ås15. Grumsfjorden (botten) Ås400. Norsälven, Norsbron Hög Hög Näringsfattigt Syrerikt Ås5. Åsfjorden norr Ås9. Åsfjorden väster (yta) God Måttlig Måttl. när.rikt Måttl. syrerikt Ås9. Åsfjorden väster (botten) Ås141. Åsfjorden centralt (yta) Hög Hög Näringsfattigt Syrerikt Ås141. Åsfjorden centralt (botten) Kattfjorden Ka10. Kattfjorden öster (yta) God Måttlig Näringsfattigt Måttl. syrerikt Ka10. Kattfjorden öster (botten) Ka20. Kattfjorden söder (yta) Ka20. Kattfjorden söder (botten) Ka90. Kattfjorden väster (yta) Hög Hög Mkt när.fattigt Syrerikt Ka90. Kattfjorden väster (botten) Sätterholmsfjärden Sä500. Klarälven, Almar Sä32. Hammarösjön (yta) God Måttlig Måttl. när.rikt Måttl. syrerikt Sä32. Hammarösjön (botten) Sä600. Alsterälven, Alster Sä311. Sätterholmsfjärden (yta) Hög Hög Näringsfattigt Syrerikt Sä311. Sätterholmsfjärden (botten) Sä325. Glumman Sä323. Välingesundet Sä320. Arnöfjorden (yta) Kristinehamns skärgård Kr80. Lunnerviken (yta) Hög Hög Måttl. när.rikt Mkt syrerikt Kr80. Lunnerviken (botten) Kr40. Sorkan Kr100. Ölman, Hult Kr90. Ölmeviken (yta) Otillfredsst. Hög Mkt när.rikt Syrerikt Kr90. Ölmeviken (botten) Kr60. Lötälven Kr50. Varnan uppströms Lötälven Kr70. Varnumsviken (yta) Otillfredsst. Otillfredsst. Näringsrikt Måttl. syrerikt Kr70. Varnumsviken (botten) Kr20. Vålösundet Prästerud (yta) Otillfredsst. Hög Mkt när.rikt Måttl. syrerikt Kr20. Vålösundet Prästerud (botten) Kr30. Vålösundet Picasso (yta) Kr30. Vålösundet Picasso (botten) Visman och Kolstrandsviken God Måttl. surt Måttlig Måttlig Vi51. Visman nedströms Björneborg Hög Måttl. surt Hög Hög Vi5. Visman uppströms Bäckhammar Vi6. Visman nedstr. Bäckh., före luftn Dålig Måttl. surt Otillfredsst. Dålig Vi7. Visman nedstr. Bäckh., efter luftn Måttlig Måttl. surt Måttlig Otillfredsst. Vi700. Visman, Nybble Vi30. Visman nedstr. Nybble, före fall Vi31. Visman nedstr. Nybble, efter fall Vi14. Kolstrandsviken (yta) Vi12. Kilsviken (yta) 5

6 66 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar TEXTKOMMENTAR På uppdrag av Norra Vänerns Intressenter utförde ALcontrol AB i samarbete med Medins Havsoch Vattenkonsulter AB 2016 års undersökningar av vattenmiljön i sjöar och vattendrag inom ramen för den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern och tillflödande älvars mynningsområden inom Värmlands län. Årets undersökningar omfattade vattenkemi, växtplankton, kiselalger, bottenfauna och kvicksilver i gädda från Kattfjorden. Dessutom redovisas resultat från undersökning av miljögifter i fisk, som utfördes av ÅF på uppdrag av Norra Vänerns Intressenter och Vänerns Vattenvårdsförbund. I enlighet med gällande kontrollprogram är årets rapport en så kallad förenklad rapport. Endast en relativt kortfattad sammanfattning görs därför av undersökningsresultaten. En utförlig redovisning av de biologiska undersökningarna samt undersökningen av miljögifter i fisk görs i bilagorna. Där redovisas även metodik, vattenkemiska analysresultat och kvicksilverhalter i gäddor från Kattfjorden samt uppgifter om väderförhållanden, vattenföring, ämnestransporter och utsläpp från punktkällor. Efter några inledande avsnitt om väderförhållanden och vattenföring samt miljögifter i fisk, som är gemensamma för flera delområden, sammanfattas resultaten delområdesvis. I Figur 4-Figur 6 på sidorna presenteras några vattenkemiska och biologiska variabler på översiktskartor. Väderförhållanden 3-4 C mildare än normalt i februari och mars, september och december År 2016 var årsmedeltemperaturen 1,4-1,7 C högre än respektive normalvärde för åren vid SMHI:s väderstationer i Säffle (9210), Karlstad (9322) och Kristinehamn (9418). Särskilt milda månader med 3-4 C över normalvärdet var februari och mars, september och december. I januari var det däremot drygt 2 C kallare än vanligt. Cirka % mindre årsnederbörd än vanligt Under år 2016 var årsnederbörden mindre jämfört med normalvärdet för perioden i både Säffle (-11 %), Karlstad/Väse (-22 %) och Kristinehamn (-21 %). Minst nederbörd jämfört med normalvärdet föll det generellt i juni och juli, september och oktober samt december. I Karlstad och Kristinehamn kom de största nederbördsmängderna jämfört med normalt i april och maj. I Säffle föll istället mest nederbörd i januari, mars, april, augusti och oktober. Vattenföring % lägre årsmedelvattenföring än vanligt i de större tillflödena Jämfört med medelvärdet för perioden var 2016 års medelvattenföring % lägre i både Byälven (-21 %), Borgviksälven (-25 %), Norsälven (-16 %) och Klarälven (-10 %). Detta är i paritet med nederbördsunderskottet på % (se rubriken Väderförhållanden ). Generellt lägre vattenföring än normalt i maj till och med december Generellt var flödet mindre än normalt under hela perioden maj till och med december. För Klarälven gällde detta dock ej december och för Borgviksälven ej maj. Orsaken till den lägre vattenföringen var de mindre nederbördsmängderna under årets andra hälft. Nolltappning förekom i Borgviksälven från mitten av juni till mitten av september. Högre flöden än vanligt var det under perioden januari/februari till och med april/maj. 6

7 77 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar Miljögifter i fisk Begränsad provmängd avseende abborrar från Åsunda i den norra delen av Vänern Målet är att årliga undersökningar skall genomföras av abborre i en viss storlek från Åsunda i den norra delen av Vänern och från Torsö i den sydöstra delen av Vänern. I undersökningen ingår analyser av metaller och organiska miljögifter som dioxiner, PCB, PBDE och PFAS. Målet uppfylldes inte helt då antalet fiskar från respektive område var något färre än önskat. Abborrarna från Åsunda var dessutom mindre än vad de ska vara enligt kontrollprogrammet. Vid 2016 års undersökning utgick åter analys av PFAS i lever på grund av otillräcklig provmängd. Kvicksilverhalterna underskred gränsvärdet för abborre beträffande konsumtion Kvicksilverhalten i 1-hektos abborre från Torsö var år 2016 inom intervallet ng/g vv, liksom de senaste åren. Medelhalten av kvicksilver i 1-hektos abborre från Åsunda tenderar att ligga på en något högre haltnivå ( ng/g vv) jämfört med Torsö, vilket även var fallet år Kvicksilverhalten överskred den lågt satta miljökvalitetsnormen för skydd av djur, vilket är ett generellt fenomen för ytvatten i Sverige. De registrerade kvicksilverhalterna år 2016 underskred däremot gränsvärdet för abborre beträffande konsumtion. Kvicksilverhalten kan dock vara högre i större fiskar. Halterna av dioxiner och dioxinlika PCB i abborrmuskel lägre än gränsvärden Dioxiner och dioxinlika PCB (polyklorerade bifenyler) i muskel från abborre har analyserats sedan år 2004, undantaget Åsunda åren 2014 och Halterna av dioxiner och dioxinlika PCB i muskel från abborre låg år 2016 med bred marginal under gällande gränsvärden för livsmedel samt gällande miljökvalitetsnorm. Högsta uppmätta PCB-halten vid Åsunda, men lägre än gränsvärde och bedömningsgrund PCB i abborrmuskel från Åsunda och Torsö har analyserats sedan år 1996, undantaget Åsunda åren 2014 och PCB-halten i abborrmuskel från Torsö bedöms som låg, då halten av kongenen CB-153 var i nivå med vad som registrerats i fisk från bakgrundslokalen Bysjön. Enstaka halttoppar av PCB 7 i vänerfisk har registrerats tidigare under undersökningsperioden År 2016 registrerades en högre haltnivå i fisk från Åsunda. Trots den högsta registrerade PCB-halten sedan startåret 1996 underskreds gällande gränsvärde för livsmedel samt bedömningsgrunden för att uppnå god status. Halterna av PFOS i abborrmuskel underskred miljökvalitetsnormen för biota Halten av PFAS (perfluorerade ämnen) i abborrmuskel från Torsö och Åsunda var år 2016 i nivå med åren 2013 och 2015 och något lägre jämfört med 2012 och Föreningen PFOS (perfluoroktansulfonat) bidrog med största andelen av PFAS-halten, men underskred miljökvalitetsnormen för PFOS i biota. Halterna av PBDE överskred, medan halterna av HBCD underskred, miljökvalitetsnormerna Halterna av PBDE (polybromerade difenyletrar) i fiskmuskel var på samma nivå som åren Halterna överskred den lågt satta miljökvalitetsnormen, vilket är ett generellt fenomen för svenska ytvatten. Halterna av HBCD (hexabromcyclododekan) underskred däremot miljökvalitetsnormen med marginal. Gällande gränsvärden för fiskkött avseende bly och kadmium underskreds med bred marginal. Metallerna bly, nickel och kadmium i abborrmuskel underskred analysernas rapporteringsgränser, vilket är i linje med tidigare undersökningar i Vänern. Gällande gränsvärden för fiskkött avseende bly och kadmium underskreds med bred marginal. 7

8 88 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar Arsenikhalten i abborrlever från Åsunda var den högsta noterade under perioden Metaller har analyserats i abborrlever från Torsö och Åsunda sedan år Zinkhalterna var år 2016 på den nivå som förekommer generellt i fisklever från svenska sjöar. Även kopparhalterna var inom det intervall som registrerats tidigare i Vänern och i de andra stora sjöarna i Sverige. Kadmiumhalten i fisklever från Torsö har varit på en lägre nivå sedan år 2009, vilket även gällde år 2016, medan kadmiumhalten vid Åsunda var på en högre nivå. Tidigare resultat visar på mellanårsvariationer för kadmiumhalten i fisklever från Åsunda. Ännu högre kadmiumhalter har dock registrerats från bakgrundslokalen Bysjön. Medelhalten av arsenik i fisklever från Torsö var år 2016 var inom det intervall som registrerats tidigare. Vid Åsunda var däremot arsenikhalten på en högre nivå, och 2016 års medelhalt av arsenik i fisklever var den högsta noterade under perioden Arsenikhalten vid Åsunda tenderar att visa stora mellanårsvariationer. Liksom i andra delar av norra Vänern har högre arsenikhalter registrerats tidigare. Halterna av bly, nickel och krom i fisklever var år 2016 fortsatt mycket låga, och liksom tidigare år i regel under analysernas rapporteringsgränser. Byviken Låga eller måttligt höga halter av näringsämnen och organiskt material I både Byälven (By200 och By15), Byviken (By16 och By17) och Gatviken (By40) var vattenkvaliteten god år 2016 med måttligt höga halter av näringsämnena fosfor (dock låga i centrala Byviken, By17) och kväve och låga eller måttligt höga halter av syreförbrukande organiskt material (analyserat som TOC) samt syrerikt tillstånd. Vid provtagningen 23 augusti noterades surt vatten (ph-värde 6,2) i Byälven nedströms Säffle. Dock klassades buffertförmågan (analyserad som alkalinitet) som mycket god. Hög näringsstatus i centrala Byviken, god i Byälven och Gatviken samt måttlig i Byvikens inre del Vid statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) bedömdes näringsstatusen för treårsperioden som god i Byälven, både upp- (By200) och nedströms (By15) Säffle. För samma kvalitetsfaktor klassades statusen som måttlig i den inre delen (By16) och hög i den centrala delen (By17) av Byviken. I Gatviken (By40) klassades näringsstatusen som god. För samma period var siktdjupsstatusen god i både Gatviken och Byvikens inre del, men hög i centrala Byviken. Klorofyllstatusen bedömdes som god i Byviken (By16 och By17), men uppnådde inte god status i Gatviken (By40) för treårsperioden Kiselalger indikerade god näringsstatus i Byälven, både upp- och nedströms Säffle Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening. År 2016 hamnade båda lokalerna i Byälven, upp- (By36) och nedströms (By37) Säffle i klass 2, god status, men mycket nära gränsen till hög status). Bottenfauna påvisade god näringsstatus i Byälven, både upp- och nedströms Säffle Utifrån bottenfaunasamhället i Byälven påvisade expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering (övergödning) god status både upp- (By200) och nedströms (By15) Säffle år 2016 (vid uppströmslokalen dock på gränsen till måttlig). Vid en samlad bedömning av förekomst av mundelsskador hos fjädermyggslarver sedan år 2003, bedömdes statusen med avseende på föroreningspåverkan med gifteffekter ( annan påverkan ) som god upp- (By200) och måttlig nedströms (By15). Både bedömningarna av näringsstatus utifrån vattenkemi (treårsmedel ), kiselalger (2016) och bottenfauna (2016) gav således god näringsstatus i Byälven. 8

9 99 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar Cirka 20 % lägre årsmedelvattenföring och 30 % mindre ämnestransporter med Byälven Under perioden följde ämnestransporterna av kväve och fosfor med Byälven till Vänern vattenföringen mycket väl med större transporter under år med högre vattenföring och tvärtom. År 2016 var medelflödet 21 % lägre än medelvärdet för hela perioden, medan transporterna av kväve och fosfor var drygt 30 % mindre än långtidsmedelvärdet. Transporten av organiskt material (analyserad som TOC) ökade avsevärt mer än vattenföringen, vilket sannolikt kan förklaras av den så kallade brunifieringen (generellt ökande humushalter i vatten på samma breddgrad). År 2016 var TOC-transporten 26 % mindre jämfört med långtidsmedelvärdet. Växtplanktonsamhället påvisade god näringsstatus i både Byviken och Gatviken Vid undersökningarna av växtplankton i Byviken (By17) och Gatviken (By40) i augusti 2016 bedömdes näringsstatusen som god vid expertbedömningen. I Byviken var detta en klass lägre än vid klassningen av vattenkemin (treårsmedel ), där näringsstatusen bedömdes som hög, vilket även gällde bottenfauna (By12, 2016). I Gatviken var bedömningen däremot densamma som för vattenkemin. I Gatviken var den totala biomassan av växtplankton mycket stor och Gonyostomum semen förekom i sådan mängd att den kan ha varit besvärande för badande. Minskande årsmedelhalter av kväve i centrala Byviken I Byvikens centrala del (By17) ökade medelhalterna av fosfor under 1990-talet från huvudsakligen låga till huvudsakligen måttligt höga halter i både yt- och bottenvatten. Orsaken var att ökad nederbörd och avrinning gav ökad erosion av åkermark. Efter år 2000 var halterna lägre, men i ytvattnet oftast inom klassen måttligt höga halter. År 2016 bedömdes dock fosforhalten som låg. Kvävehalterna minskade från höga till måttligt höga halter under 1990-talet, vilket var särskilt tydligt i bottenvattnet. Medelhalterna av organiskt material (TOC) var oftast låga under hela perioden och som lägst noterades måttligt syrerikt tillstånd år Mycket höga halter av kväve, TOC och slam samt extremt hög fosforhalt i typområde S13 I det starkt jordbrukspåverkade vattendraget typområde S13 på Värmlandsnäs, var 2016 års medelhalter av näringsämnena fosfor (124 µg/l) och kväve (3255 µg/l) extremt höga respektive mycket höga. Även medelhalten av organiskt material var mycket hög (TOC: 18 mg/l) liksom slamhalten (suspenderade ämnen: 28 mg/l). De arealspecifika förlusterna var höga för både kväve (5,7 kg/ha, år) och fosfor (0,21 kg/ha, år). Avvikelsen mot beräknade jämförvärden bedömdes som stor för kväve och mycket stor för fosfor. Vid 2016 års undersökning av kiselalger bedömdes lokalen (By30) ha otillfredsställande näringsstatus. Värt att notera är också att det noterades en del missbildade kiselalgsskal (dock ej räknade), vilket kan tyda på påverkan av miljögifter som till exempel bekämpningsmedel. Åsfjorden Intensivt jordbruk gav extremt höga fosforhalter och starkt grumligt vatten i Tarmsälven I Tarmsälven (Ås512), som avvattnar jordbruksintensiva områden på Värmlandsnäs, var 2016 års medelhalt av fosfor extremt hög (136 µg/l) och av kväve mycket hög (1482 µg/l). Vid samtliga provtillfällen var vattnet även starkt grumligt (turbiditet: FNU) och ofta starkt färgat (absorbans 420 nm/5 cm: 0,23-0,42) med tillfälligt mycket höga halter av organiskt material (TOC: mg/l). Den arealspecifika förlusten (transporterad mängd per avrinningsområdesyta) bedömdes som måttligt hög för kväve och hög för fosfor med tydlig respektive mycket stor avvikelse från beräknade jämförvärden. 9

10 1010 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar Dålig näringsstatus i Tarmsälven utifrån vattenkemi och måttlig utifrån kiselalger Vid klassning av Tarmsälven (Ås512) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) fick kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag för treårsperioden dålig status. Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening. År 2016 hamnade lokalen i Tarmsälven (Ås512) i klass 3, måttlig status, men nära gränsen till otillfredsställande. Ingen interngödning, men måttligt kväveunderskott och mycket litet siktdjup i Ekholmssjön Tarmsälven mynnar i Ekholmssjön. I Ekholmssjön (Ås513, 0,5 m) var fosformedelhalten en klass lägre än i Tarmsälven, och klassades som mycket hög (63 µg/l). Kvävehalten var avsevärt lägre jämfört med Tarmsälven, men bedömdes ändå som hög (695 µg/l). I bottenvattnet (6 meters djup) var årsmedelhalten av fosfor bara något högre än i ytvattnet, varför ingen interngödning (fosforläckage från sedimentet vid syrebrist) kunde konstateras år Som en följd av den rikliga näringstillgången var produktionen av växtplankton (alger) relativt stor. Som ett mått på algmängden mäts klorofyllhalten, som var måttlig i juli och hög i augusti. Undersökningen av växtplankton i augusti 2016 påvisade måttlig näringsstatus och tydlig risk för långvarig blomning av potentiellt giftbildande blågrönalger. Vid juniprovtagningen var kväve/fosfor-kvoten 12, vilket innebär måttligt kväveunderskott och att blomning av giftiga alger var sannolik. Riklig algtillväxt avspeglades även i siktdjupet, vilket bedömdes som mycket litet (medel: 0,8 m). Dålig status för näringsämnen och siktdjup i Ekholmssjön Vid klassning av Ekholmssjön (Ås513) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) för treårsperioden fick kvalitetsfaktorerna Näringsämnen i sjöar och Siktdjup i sjöar dålig status, medan parametern Klorofyll inte uppnådde god status. Undersökningen av växtplankton påvisade bättre näringsstatus i Ekholmssjön jämfört med vattenkemin, nämligen måttlig status. Bottenfaunaundersökningen i Ekholmssjön indikerade dock otillfredsställande näringsstatus. Förbättrad vattenkvalitet utåt i delområdet Genom sedimentation och utspädning förbättrades vattenkvaliteten utåt i delområdet. Detta avspeglades i lägre halter av fosfor, organiskt material och klorofyll samt större siktdjup. Kvävehalten ökade dock från låga till måttligt höga halter från Grumsfjorden (Ås15) till den inre (Ås9) och centrala (Ås141) delen av Åsfjorden beroende på större inblandning av kväverikt vatten från stor-vänern. Vid provplatserna i Kyrkebysjön (Ås510), Grumsfjorden (Ås15) och Åsfjorden (Ås9 och Ås141) var vattenkvaliteten förhållandevis god med låga eller måttligt höga fosforhalter, måttligt höga kvävehalter samt låga halter av klorofyll och organiskt material (TOC). Vattenkemi och växtplankton påvisade måttlig näringsstatus, medan bottenfaunan gav otillfredsställande näringsstatus, i Kyrkebysjön Vid klassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) för treårsperioden fick Kyrkebysjön (Ås510) bedömningen måttlig status avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i sjöar och Siktdjup i sjöar, medan statusen för parametern Klorofyll var god. Även utifrån 2016 års växtplanktonundersökning bedömdes näringsstatusen i Kyrkebysjön som måttlig, medan bottenfaunan i Kyrkebysjön påvisade otillfredsställande näringsstatus år Bottenfauna i Åsfjordens västra del påvisade god näringsstatus och måttlig föroreningspåverkan Vid övriga provplatser i Grumsfjorden och Åsfjorden klassades statusen, med ett undantag, som hög för samtliga ovan nämnda kvalitetsaspekter ( Näringsämnen, Klorofyll respektive Siktdjup i sjöar). I Grumsfjorden (Ås15) bedömdes emellertid klorofyllstatusen som god. Bottenfaunan i både Grumsfjorden (Ås15) samt den norra (Ås5) och centrala (Ås141) delen av Åsfjorden, påvisade hög näringsstatus samt näringsfattiga och syrerika eller måttligt syrerika förhållanden. Vid Ås9 i den västra delen av Åsfjorden, nära Gruvöns bruk, klassades emellertid nä- 10

11 1111 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar ringsstatusen utifrån bottenfaunasamhället som god vid expertbedömningen, och det var måttligt näringsrikt och måttligt syrerikt. Vid en samlad expertbedömning med utgångspunkt i mundelsskador hos fjädermyggslarver sedan år 2001 klassades även statusen med avseende på påverkan av miljögifter i sedimentet som måttlig vid Ås9. Minskande kvävehalter i centrala Åsfjorden I den centrala delen av Åsfjorden (Ås141) ökade medelhalterna av fosfor från låga till måttligt höga halter under perioden i både yt- och bottenvatten. Orsaken till detta var att ökad nederbörd och avrinning gav ökad erosion av främst åkermark. Därefter har halterna oftast varit låga. Under mätperioden minskade kvävehalterna från höga till måttligt höga och 2011 till 2016 års medelhalter var de lägsta uppmätta (Figur 1). Förhållandet kan förklaras av större utspädning med kvävefattigt vatten från tillflöden och mindre inblandning av kväverikt vatten från stor-vänern vid högre vattenföring. Miljöåtgärder vid Gruvöns Bruk gav förbättrad vattenkvalitet Till följd av minskade utsläpp från Gruvöns Bruk minskade halterna av syreförbrukande organiskt material i centrala Åsfjorden Figur 1. Medelhalter av totalkväve i yt- (0,5 m) och bottenvatten (en meter över botten, cirka 53 m) i centrala Åsfjorden (station Ås141) åren Streckad linje anger gränsen mellan måttligt höga och höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). (Ås141) under och 80-talen. Särskilt dramatisk var minskningen i bottenvattnet i början av 1970-talet. Sedan slutet av 1980-talet har halterna varit konstant låga. Parallellt med minskande halter av organiskt material förbättrades syresituationen avsevärt. Under och 80- talen rådde syrefria förhållanden nästan varje år. Under perioden uppmättes som lägst 3,6 mg/l (27 %) i mars 1996 (isvinter). Förbättringen kan tillskrivas en rad miljöåtgärder vid Gruvöns Bruk vid mitten och slutet av 1980-talet, bland annat den luftade dammen, som startade i november 1985, ombyggnad av sulfatkokaren 1986 och minskad klorblekning (Ganrot 2005, personlig kommunikation). Ovanligt låg vattenföring gav jämförelsevis små ämnestransporter i Borgviks- och Norsälven I Borgviksälven (Ås300) och Norsälven (Ås400) fanns inga anmärkningsvärda resultatet under år I både Borgviksälven och Norsälven ökade ämnestransporterna av både kväve, fosfor och organiskt material (TOC) under perioden på grund av ökad vattenföring. Därefter har transporterna, frånsett TOC, oftast varit något mindre. I Borgviksälven var 2016 års vattenföring 25 % lägre och ämnestransporterna 34 % (kväve), 44 % (fosfor) och 27 % (TOC) mindre än medelvärdet för perioden I Norsälven var 2016 års vattenföring 16 % lägre, vilket stod i överensstämmelse med transporten av TOC, som var 22 % mindre jämfört med medelvärdet för perioden I Norsälven var 2016 års transporter av kväve och fosfor ännu mindre (32 respektive 46 %) jämfört med långtidsmedelvärdet. I båda älvarna ökade transporterna av organiskt material avsevärt mer än vattenföringen under samma period, vilket sannolikt kan kopplas till den så kallade brunifieringen (generellt ökande humushalter i vatten på samma breddgrad). I Borgviksälven bedömdes 2016 års arealspecifika förluster (transporterad mängd per avrinningsområdesyta) av kväve och fosfor som mycket låga, medan de var låga i Norsälven. För båda älvarna var avvikelsen från beräknade jämförvärden ingen eller obetydlig. 11

12 1212 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar Kattfjorden Ovanligt låg vattenföring gav jämförelsevis små ämnestransporter i Klarälven Liksom i By-, Borgviks- och Norsälven ökade transporterna i Klarälven (Sä500) av kväve och fosfor samt organiskt material (TOC) under perioden på grund av ökad vattenföring. Därefter var mängderna av framförallt kväve och fosfor oftast mindre, dock åter ökande från år Under 2000-talet var transporterna av organiskt material ofta större än förväntat i förhållande till flödet, troligen beroende på den så kallade brunifieringen (generellt ökande humushalter i vatten på samma breddgrad). År 2016 var emellertid TOC-transporten med Klarälven 19 % mindre än medelvärdet för perioden , beroende på att även flödet var lägre (10 %). Transporterna av kväve och fosfor var ännu mindre i förhållande till långtidsmedelvärden (25 respektive 32 %). Den arealspecifika förlusten (transporterad mängd per avrinningsområdesyta) var låg för både kväve och fosfor med ingen/obetydlig avvikelse från beräknade jämförvärden. Bottenfaunan i östra Kattfjorden indikerade måttlig påverkan av miljögifter i sedimentet Vid provplatserna i Klarälven vid Almar och Kattfjorden (samt vid Tärnan i stor-vänern) var vattenkvaliteten mycket god. Medelhalterna av fosfor var låga och kvävehalterna måttligt höga (låga i Klarälven). Vid samtliga stationer var halterna av syreförbrukande organiskt material (TOC) låga och det rådde ett syrerikt tillstånd. I Kattfjorden var klorofyllhalterna (mått på algmängden) låga. Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor var avsevärt över 30, vilket påvisar kväveöverskott och mycket liten risk för blomning av potentiellt giftiga blågrönalger. Svagt till måttligt färgat vatten med lite alger gav måttligt stort siktdjup (medel: 3,4-4,5 m). Vid klassning enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (2013) för treårsperioden fick kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag hög status i Klarälven (Sä500). Samtliga tre stationer i Kattfjorden (Ka10, Ka20 och Ka90) fick hög status både för Näringsämnen, Klorofyll och Siktdjup. Bottenfaunan i Kattfjordens östra del, nära Skoghalls bruk (Ka10) indikerade ett näringsfattigt tillstånd och måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet år Näringsstatusen expertbedömdes som god utifrån bottenfaunan. Vid en samlad expertbedömning med utgångspunkt i mundelsskador hos fjädermyggslarver sedan år 2001 klassades statusen med avseende på påverkan av miljögifter i sedimentet som måttlig. Bottenfaunan i centrala Kattfjorden (Ka44) påvisade ett mycket näringsfattigt och syrerikt tillstånd, och statusen för både eutrofiering (påverkan av näringsämnen) och annan påverkan (miljögifter i sedimentet) bedömdes som hög. Minskande kvicksilverhalter i gädda Jämfört med tidigare undersökningar av kvicksilver i gädda från Kattfjorden var 2016 års halt lägre än medelvärdet för perioden , men högre än 2014 och 2015 (Figur 2). Under 1970-talet uppmättes höga halter, medan halterna därefter oftast varit måttligt höga, vilket även gällde år 2016 (halter omräknade till enkilos gädda). Kvicksilverhalterna i gädda från Millesvik, som senast undersöktes år 2015, har alltid varit låga och lägre än i Kattfjorden. I samtliga gäddor från Kattfjorden år 2016 underskred kvicksilverhalterna gällande gränsvärde för livsmedel, vilket är 1,0 mg/kg vv för gädda (EG1881/2006). Figur 2. Kvicksilverhalter i gädda från Kattfjorden och Millesvik (referens) åren Linjer anger gränserna mellan låga, måttligt höga, höga och mycket höga halter. 12

13 1313 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar Konstant bra vattenkemisk kvalitet i Kattfjordens västra del sedan 1990-talet Vid provplatsen i den västra delen av Kattfjorden (Ka90) var medelhalterna av fosfor förhållandevis konstant låga under perioden i både yt- och bottenvatten. Kvävehalterna minskade från höga till måttligt höga halter under 1990-talet, tydligast i bottenvattnet, för att åter öka till höga i början av 2000-talet. Under den senaste åttaårsperioden har dock kvävehalterna åter varit måttligt höga. Variationerna beror troligen främst på variationer i vattenföring. Vid lägre vattenföring sker större inblandning av kväverikt vatten från stor-vänern och mindre utspädning med kvävefattigt vatten från Klarälven. År 2016 var kvävehalten i både yt- och bottenvattnet en av de lägsta i tidsserien. Till följd av minskade utsläpp från Skoghalls bruk minskade halterna av syreförbrukande organiskt material (COD Mn /TOC) från mycket höga till låga halter under och 80-talen. Från 1990-talet och framåt har halterna varit konstant låga. Syretillgången har hela tiden varit god. Under perioden uppmättes som lägst 63 % mättnad (år 1979). Sätterholmsfjärden För kommentarer till vattenkvaliteten i Klarälven, se rubriken Kattfjorden ovan. Otillfredsställande näringsstatus och måttligt hög fosforförlust i Alsterälven I Alsterälven (Sä600) noterades bara ett anmärkningsvärt resultat år 2016, nämligen en strax över gränsen till mycket hög fosforhalt i juli. Vid statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) för treårsperioden fick kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag otillfredsställande status i Alsterälven (Sä600). Den arealspecifika förlusten (transporterad mängd per avrinningsområdesyta) var låg för kväve och måttlig för fosfor. I förhållande till beräknade jämförvärden var avvikelsen ingen eller obetydlig för kväve och tydlig för fosfor. Bottenfaunan i Hammarösjön indikerade måttligt näringsrika och måttligt syrerika förhållanden samt måttlig påverkan av miljögifter i sedimentet Vid provplatserna i Hammarösjön (Sä32) och Sätterholmsfjärden (Sä311) fanns inte mycket att anmärka på kvaliteten avseende vattenkemin. Vid statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) för treårsperioden bedömdes statusen som hög för både Näringsämnen och Klorofyll. För Sätterholmsfjärden bedömdes även statusen för Siktdjup som hög, medan den var god för Hammarösjön. Till skillnad mot undersökningarna av vattenkemi påvisade bottenfaunaundersökningen måttligt näringsrikt och måttligt syrerikt tillstånd i Hammarösjön (Sä32). Enligt expertbedömningen klassades näringsstatusen som god år Vid en samlad expertbedömning med utgångspunkt från undersökningarna av mundelsskador på fjädermyggslarver sedan år 2001 klassades statusen med avseende på påverkan av miljögifter i sedimentet som måttlig i Hammarösjön. Undersökningen av bottenfauna i Sätterholmsfjärden påvisade ett näringsfattigt och syrerikt tillstånd med hög status för både eutrofiering (påverkan av näringsämnen) och annan påverkan (miljögifter i sedimentet). Dålig näringsstatus vid provplatserna i Glumman och Välingesundet I de starkt jordbrukspåverkade (35-40 % jordbruksmark enligt SMHI:s Vattenweb) Glumman (Sä325) och Välingesundet (Sä323) var medelhalterna av näringsämnena fosfor (89 respektive 85 µg/l) och kväve (1018 respektive 1214 µg/l) mycket höga respektive höga. Dessutom var vattnet vid samtliga provtagningar starkt grumligt (medelvärde: 23 respektive 30 FNU) år Det syns ett visst samband mellan förhöjda värden för fosfor, turbiditet (grumlighet) och högflöden, vilket påvisar erosion från jordbruksmark. I Glumman vid Väse kyrka var även medelhalten av syreförbrukande organiskt material mycket hög (TOC: 17 mg/l). Både i Glumman vid Väse kyrka och Välingesundet påvisade absorbansen starkt färgat vatten på grund av tillförsel av humusämnen från omgivande mark vid nästan samtliga provtillfällen. För Glumman bedömdes 13

14 1414 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar den arealspecifika förlusten (transporterad mängd per avrinningsområdesyta) som måttligt hög för kväve och hög för fosfor. I förhållande till beräknade jämförvärden var avvikelsen ingen eller obetydlig för kväve och mycket stor för fosfor. Vid statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) för treårsperioden bedömdes näringsstatusen som dålig vid båda stationerna, vilket även gällde vid expertbedömning av 2016 års kiselalgsundersökning i Glumman. Måttlig status för näring och siktdjup och sämre än god för klorofyll i Arnöfjorden Glumman rinner genom sjön Panken och mynnar i Arnöfjorden. I Arnöfjorden (Sä320) fanns inget särskilt att anmärka på vad gäller 2016 års vattenkemiresultat. Vid statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) för treårsperioden bedömdes statusen i Arnöfjorden som måttlig för Näringsämnen och Siktdjup, men uppnådde inte god status för Klorofyll. Även 2016 års växtplanktonundersökning påvisade måttlig näringsstatus. Kristinehamns skärgård Dålig näringsstatus för både vattenkemi och kiselalger i Sorkan Ölman (Kr100) hade strax över hög medelhalt av organiskt material (TOC: 12 mg/l) och starkt färgat vatten (medelvärde filtrerad absorbans 420 nm/5 cm: 0,245 motsvarande färgtal: 122 mg Pt/l) år De allra högsta värdena uppmättes i augusti och september, troligen i samband med mycket regn. Medelhalten av näringsämnet fosfor var mycket hög (56 µg/l) och i mars noterades till och med en extremt hög fosforhalt (112 µg/l). Vid samma tillfälle var även kvävehalten mycket hög. Vid statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) för treårsperioden fick kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag otillfredsställande status i Ölman. Den arealspecifika förlusten (transporterad mängd per avrinningsområdesyta) var måttligt hög för både kväve och fosfor. Jämfört med beräknade jämförvärden var avvikelsen för kväveförlusten ingen eller obetydlig och för fosforförlusten tydlig. I det angränsande vattendraget Sorkan (Kr40) var näringsämneshalterna ännu högre än i Ölman, och näringsstatusen klassades som dålig. Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening. År 2016 bedömdes näringsstatusen vid lokalen i Ölman som en klass bättre utifrån kiselalgerna jämfört med vattenkemin, nämligen måttlig. För Sorkan var däremot statusen dålig för både vattenkemi och kiselalger. Växtplankton påvisade bättre näringsstatus i Ölmeviken jämfört med referensviken Lunnerviken, medan det var tvärtom för bottenfauna Både Ölman och Sorkan mynnar i Ölmeviken (Kr90), som vid fyra av fem provtillfällen under år 2016 hade mycket litet siktdjup (medelvärde: 0,7 m). Till det dåliga siktdjupet bidrog sannolikt periodvis starkt färgat vatten och riklig algproduktion. Klorofyllhalten (mått på algmängd) var hög i juli och måttligt hög i augusti. I maj och juni uppmättes mycket höga fosforhalter och i juni var även kvävehalten mycket hög. Vid statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) för treårsperioden bedömdes statusen i Ölmeviken som dålig för kvalitetsfaktorn Siktdjup, otillfredsställande för Näringsämnen och uppnådde inte god status för Klorofyll. Undersökning av Ölmevikens växtplanktonsamhälle påvisade dock god näringsstatus år 2016, medan samma status bedömdes som otillfredsställande utifrån bottenfaunan. Ölmevikens bottenfauna påvisade ett mycket näringsrikt och syrerikt tillstånd med hög status avseende påverkan av miljögifter i sedimentet. I referensviken, Lunnerviken (Kr80), bedömdes statusen för treårsperioden som hög för kvalitetsfaktorerna Näringsämnen och Klorofyll, medan den var god för Siktdjup. Växtplanktonundersökningen påvisade måttlig näringsstatus i Lunnerviken år Bottenfaunan i Lunnerviken påvisade ett måttligt näringsrikt och mycket syrerikt tillstånd med hög status avseende både påverkan av näringsämnen (eutrofiering) och miljögifter i sedimentet. 14

15 1515 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar Kiselalgerna påvisade bättre näringsstatus än vattenkemin i Lötälven och Varnan Lötälven (Kr60) och Varnan (Kr50) hade år 2016 generellt starkt färgat vatten (medelvärden, absorbans 420/5: 0,29 respektive 0,25). Vattnet var även starkt grumligt (medelvärde: 15 respektive 8,8 FNU) med tillfälligt mycket höga halter av organiskt material, fosfor och kväve. Orsaken torde vara stor tillförsel av humusämnen och eroderade partiklar från främst omgivande jordbruksmark (Kr60) samt skogs- och myrmark (Kr50). Liksom flera tidigare år noterades vid båda dessa provplatser samtidigt förhöjda värden för alkalinitet och konduktivitet (augusti och oktober), vilket indikerade genomslag från punktkälla alternativt förorenat grundvatten. Statusklassning av kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) för treårsperioden gav bedömningen otillfredsställande status för Lötälven och måttlig för Varnan. Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening. År 2016 bedömdes näringsstatusen vid lokalerna i Lötälven och Varnan som bättre (måttlig status respektive god status) vid bedömning utifrån kiselalgerna jämfört med vattenkemin. Lötälven är främst påverkad av jordbruk och enskilda avlopp, medan Varnan i sin övre del främst påverkas av skogsmark och i den nedre delen av dagvatten och bräddat avloppsvatten i Kristinehamns tätort. För Lötälven var de arealspecifika förlusterna (transporterad mängd per avrinningsområdesyta) av både kväve och fosfor måttligt höga, medan de var låga för Varnan (före Lötälven). För Lötälven bedömdes avvikelsen i förhållande till beräknade jämförvärden som ingen eller obetydlig för kväve och stor för fosfor. För Varnan (före Lötälven) klassades avvikelsen som ingen eller obetydlig för både kväve och fosfor. Bäst vattenkemisk status i Vålösundet vid Picasso Vid de två stationerna i Varnumsviken (Kr70) samt Vålösundet vid Prästerud (Kr20) var vattnet starkt färgat vid både ytan (0,5 m) och botten (1 m över botten) i början av maj. Vid dessa båda provplatser noterades vid samma provtillfälle även mycket höga kvävehalter vid både ytan och botten samt mycket litet siktdjup. Vid Kr70 var även klorofyllhalten (mått på algmängden) hög i juli. Vid statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) för treårsperioden bedömdes statusen för både Varnumsviken och Vålösundet vid Prästerud som måttlig för kvalitetsfaktorerna Näringsämnen och Siktdjup, men uppnådde inte god status för Klorofyll. Även i Vålösundet vid Picasso (Kr30) noterades tillfälligt starkt färgat vatten och mycket hög kvävehalt i bottenvattnet i början av maj. För denna station klassades statusen som god för både Näringsämnen, Klorofyll och Siktdjup för treårsperioden Den inte helt tillfredsställande vattenkvaliteten i främst Varnumsviken och Vålösundet vid Prästerud beror på att Varnumsviken är grund med dåligt vattenutbyte med stor-vänern, varför den är känslig för utsläpp. Liksom vattenkemin påvisade växtplankton måttlig näringsstatus i Varnumsviken och Vålösundet vid Prästerud, medan bottenfaunan indikerade otillfredsställande näringsstatus Vid växtplanktonundersökningarna i Varnumsviken (Kr70) och Vålösundet vid Prästerud (Kr20) bedömdes näringsstatusen som måttlig, vilket överensstämde med vattenkemin, och risken för långvariga blomningar av potentiellt giftbildande blågrönalger bedömdes som tydlig. Det har inte skett några påtagliga förbättringar i Varnumsvikens växtplanktonsamhälle sedan jämförbara undersökningar startade år Bottenfaunasamhällena påvisade näringsrika och måttligt syrerika förhållanden i Varnumsviken och mycket näringsrika och måttligt syrerika förhållanden i Vålösundet vid Prästerud. Näringsstatusen klassades som otillfredsställande vid båda lokalerna. Vid en samlad expertbedömning med utgångspunkt i undersökningarna av mundelsskador på fjädermyggslarver sedan år 2001 respektive 2011 klassades statusen avseende påverkan av miljögifter i sedimentet som otillfredsställande vid Kr70 och hög vid Kr20. 15

16 1616 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar Stabilt höga näringsämneshalter i Varnumsviken under 2000-talet Från slutet av 1970-talet till slutet av 1980-talet minskade medelhalterna av fosfor på 0,5 meters djup i Varnumsviken från extremt höga till höga halter. Från slutet av 1970-talet till slutet av 1990-talet minskade kvävehalterna från mycket höga till huvudsakligen höga halter. Till dessa haltminskningar bidrog troligen främst åtgärder vid Kristinehamns reningsverk. Även år 2016 klassades medelhalterna av fosfor och kväve som höga i både yt- och bottenvatten. Sedan mitten av 1990-talet har det totala kväveutsläppet till Varnumsviken från Kristinehamns reningsverk och Casco minskat. Trots minskade utsläpp ökade kvävemedelhalten under perioden , men därefter var halterna huvudsakligen lägre. Syretillgången har periodvis varit dålig i bottenvattnet. Sex år under perioden var den årslägsta syrehalten mindre än 5 mg/l (syrefritt eller nästan syrefritt till svagt syretillstånd). År 2016 rådde emellertid syrerikt tillstånd. Visman-Kolstrandsviken Artfattig bottenfauna i Visman nedströms Björneborg påvisade föroreningspåverkan I Visman upp- (Vi50) och nedströms (Vi51) Björneborg mäts sedan år 2003 metaller som en kontroll av utsläppet från Scana Steel. År 2016 var flertalet metallhalter mycket låga eller låga. Nedströms Björneborg (Vi51) noterades emellertid en hög blyhalt i oktober (ofiltrerade prov). Vid samma station var blyhalten måttligt hög i december (ofiltrerade och filtrerade prov). Vid Vi51 var även halterna av zink och koppar måttligt höga i oktober (ofiltrerade prov). Jämförelse av medelhalter mellan provplatserna gav ingen eller liten avvikelse för flertalet metaller. För molybden var dock avvikelsen mycket stor (44 gånger för ofiltrerade prov och 51 gånger för filtrerade prov). Molybden är en indikator på färska utsläpp från järn- och stålverk (via vatten, nedfall från luften eller deponi). För bly och zink var avvikelsen tydlig (5 respektive 6 gånger i ofiltrerade prov). Haltökningarna bly, zink (och koppar) kan bero på utsläpp från järnverket alternativt läckage från "gamla synder" (läckage från omgivande mark och/eller sediment i ån eller den strax uppströms belägna dammen). Bottenfaunan nedströms Björneborg påvisade måttlig status med avseende på annan påverkan år Den något artfattiga och ojämnt fördelade bottenfaunan indikerade att någon typ av föroreningspåverkan med gifteffekter förelåg. (Mot bakgrund av tidigare års resultat troligen bly eller olja.) Ån är även regleringspåverkad. Onaturligt varmt vatten, surt och syrefattigt i Visman strax nedströms Bäckhammar I Visman hade vattnet mycket höga medelhalter av syreförbrukande organiskt material och var starkt färgat vid flertalet provplatser (Vi5, Vi6, Vi7, Vi30 och Vi31), dock ej Vi700, år Den främsta orsaken var stor tillförsel av humusämnen från skogs- och myrmark. I samband med låg vattenföring och hög vattentemperatur under perioden juli till och med november minskade syrehalten från syrerikt tillstånd uppströms Bäckhammar (Vi5) till syrefattigt nedströms (Vi6) i juli (1,5 mg/l), augusti (1,5 mg/l), oktober (1,6 mg/l) och november (2,7 mg/l). I september noterades till och med syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd (0,9 mg/l) vid Vi6. Mellan dessa platser minskade även vattnets ph-värde på grund av oxidation av svavelföreningar och kolsyrabildning. De årslägsta ph-värdena noterades i augusti och september (6,2 respektive 6,1 = surt). Detta samtidigt som konduktiviteten nästan femdubblades och vattentemperaturen mer än fördubblades (årsmedelvärden). I augusti och september uppmättes drygt 30 C vid Vi6. Efter luftning ökade syrehalten till måttligt syrerikt tillstånd i Vismans nedre del (Vi7, Vi30, Vi31 och Vi700). Ammoniakhalten i Visman nedströms Bäckhammar överskred gränsvärdet som årsmedelvärde Medelhalterna av fosfor ökade från måttligt höga halter uppströms Bäckhammar (Vi5) till höga halter nedströms (Vi7). Vid nämnda provplatser ökade även kvävemedelhalterna från måttligt höga till mycket höga halter. Haltökningen, som sannolikt främst orsakades av utsläpp från Bäckhammars Bruk, klassades som stor för fosfor och mycket stor för kväve. Vid flera tillfällen under året uppmättes höga halter av ammoniumkväve nedströms Bäckhammar (Vi7) och vid 16

17 1717 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar Nybble (Vi700). Vid Vi700 noterades till och med en mycket hög halt av ammoniumkväve i september (1570 µg/l). Omräkning utifrån ammoniumkvävehalter, ph-värden och temperaturer gav halter av ammoniakkväve som överskred gränsvärden i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19 med ändringsföreskrifter 2015:4), som årsmedelvärde (1,2 µg/l) i Visman nedströms Bäckhammar, efter luftning (Vi7). Längre nedströms vid Nybble (Vi700) ökade halterna av fosfor och kväve ytterligare inom klassen höga respektive mycket höga halter på grund av jordbrukspåverkan. Den arealspecifika förlusten (transporterad mängd per avrinningsområdesyta) var hög för kväve och måttligt hög för fosfor med stor respektive tydlig avvikelse i förhållande till beräknade jämförvärden. Statusklassning av Visman enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag för treårsperioden gav bedömningen hög status uppströms Bäckhammar (Vi5) och måttlig status nedströms Bäckhammar (Vi6, Vi7, Vi30, Vi31 och Vi700). Bottenfaunan påvisade avsevärt sämre näringsstatus nedströms Bäckhammar än kiselalgerna Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. År 2016 hamnade båda lokalerna i Visman, upp- (Vi15) och nedströms (Vi16) Bäckhammar, i klass 1, hög status. Vid nedströmslokalen visar kiselalgsresultaten att det skett en förbättring med avseende på närings- och föroreningssituationen sedan år 2006, men kiselalgssamhället uppvisar vissa år en störning, vilken troligen orsakas av stora variationer i temperatur, vilket eventuellt maskerar påverkan av näringsämnen. Vid undersökningar av bottenfaunan expertbedömdes näringsstatusen som hög vid Tallbo uppströms Bäckhammar (Vi15), dålig nedströms Bäckhammar vid Nytorp (Vi16) och måttlig vid Nybble (Vi17). Lokalen vid Nytorp nedströms Bäckhammar (Vi16) bedömdes även ha otillfredsställande status avseende annan påverkan än försurning och näringsämnen, till exempel temperaturhöjning eller periodvis litet vattenflöde, medan statusen för annan påverkan klassades som måttlig vid Nybble (Vi17). Vid lokalerna Vi16 och Vi17 förekom snäckan Ferissia clessiniana. Denna snäcka, som ursprungligen kommer från Nordamerika, är tålig mot höga näringsämneshalter och förekommer ofta i konstgjorda, varma vatten. Figur 3. Sötvattengråsugga (Asellus aquaticus) dominerade bottenfaunasamhället i Visman nedströms Bäckhammar (station Vi16 vid Nytorp) år Både Kolstrands- och Kilsviken hade måttlig näringsstatus och otillfredsställande siktdjupsstatus I Kolstrandsviken (Vi14) noterades starkt färgat vatten (absorbans: 0,43) med mycket höga halter av organiskt material (TOC: 20 mg/l) och kväve (1400 µg/l) på 0,5 meters djup i april I både april och augusti klassades siktdjupet som mycket litet (0,6 respektive 0,8 m), vilket åtminstone i april delvis kan förklaras med det starkt färgade vattnet. Även i Kilsviken (Vi12) uppmättes mycket litet siktdjup (0,8 m) vid dessa tillfällen. Vid statusklassning för treårsperioden enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) bedömdes statusen för både Kolstrands- och Kilsviken som måttlig för kvalitetsfaktorn Näringsämnen i sjöar och otillfredsställande för Siktdjup i sjöar. Statusen för Klorofyll uppnådde god status i Kilsviken, men inte i Kolstrandsviken. 17

18 1818 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar Figur 4. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorerna Näringsämnen i vattendrag och Näringsämnen i sjöar (övre kartan) samt Siktdjup i sjöar (nedre kartan) för treårsperioden enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern år Lantmäteriet

19 1919 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar Figur 5. Tillståndsbedömning för organiskt material (medelhalter av TOC på 0,5 meters djup) och syre (årslägsta halter en meter över botten) år 2016 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) vid stationer i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern (för syre avses vid Sä320, Kr80, Kr90, Vi14 och Vi12 0,5 m). Lantmäteriet

20 2020 NORRA VÄNERN 2016 Textkommentar Figur 6. Klassning av näringsstatus (IPS-index) och annan påverkan (miljögifter i sedimentet) utifrån kiselalgs- respektive bottenfaunasamhället år 2016 enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) respektive expertbedömning vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern år Lantmäteriet

21 NORRA VÄNERN 2016 Bakgrund BAKGRUND Inledning Norra Vänerns Intressenter gav ALcontrol AB uppdraget att genomföra miljöundersökningar i norra Vänern med tillflöden år 2016 i samarbete med Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Årets undersökningar omfattade vattenkemi, växtplankton, kiselalger, bottenfauna, kvicksilver i gädda från Kattfjorden och miljögifter i fisk. Samordnade undersökningar i regi av Norra Vänerns Intressenter har pågått sedan år Tidigare (sedan slutet av 1960-talet) skedde miljökontrollen genom skogsindustrins försorg. Norra Vänerns Intressenter består av kommuner och företag, som är verksamma i närområdet till Vänern inom Värmlands län. Syftet med sammanslutningen är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver. Medlemmar i Norra Vänerns Intressenter är bland annat Nordic Paper Säffle, BillerudKorsnäs Gruvöns bruk, Stora Enso Skoghalls bruk, Vänerhamn, Casco Adhesives, Scana Steel Björneborg, Nordic Paper Bäckhammars bruk samt Säffle, Grums, Karlstads, Hammarö och Kristinehamns kommuner. Samtliga vattenkemiska och biologiska moment utfördes vid av SWEDAC ackrediterade laboratorier. Följande personer deltog vid 2016 års undersökningar: Margareta Sandström, Stora Enso Skoghalls bruk (samordnare för Norra Vänerns Intressenter), Mats Ganrot, BillerudKorsnäs Gruvöns bruk (uppgifter om utsläpp och drift vid Gruvöns bruk), Tarjei Svensen, Nordic Paper Bäckhammars bruk (uppgifter om utsläpp, vattenföring och drift vid Bäckhammars bruk samt ansvarig för provtagning och analys av vatten i Visman, Kolstrandsviken och Kilsviken), Tjänstemän vid kommuner och företag (uppgifter om utsläpp med mera), Claes Kjörk, Fortum (uppgifter om dygnsvattenföring i Norsälven vid Edsvalla, Klarälven vid Edsforsen) och Uvån vid Norra Råda), Lennart Larsson med flera, Säffle kommun (vattenprovtagning i Averstadån och Tarmsälven), Urban Nyqvist och Jenny Monsén, Länsstyrelsen i Värmlands län (vattenprovtagning i regionala referensvattendrag samt Byälven och Glumman), Bodil Pettersson med flera SLU (vattenprovtagning i stor-vänern vid Tärnan), Marcus Andersson, Oskar Askling, Magnus Bergström, Johan Nilsson, Björn Thiberg och Eric Zagon, ALcontrol Karlstad (provtagning av vatten och biologi förutom bottenfauna i Visman), Ina Bodin, Mikael Forssén och Annika Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter (artbestämning och utvärdering av växtplankton), Iréne Sundberg och Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter (artbestämning och utvärdering av kiselalger), Filip Erkenborn, Medins Havs- och Vattenkonsulter (provtagning av bottenfauna i Visman), 21

22 NORRA VÄNERN 2016 Bakgrund Pär Blomqvist, Ulf Ericsson, Martin Liungman och Carin Nilsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter (artbestämning och utvärdering av bottenfauna), Göran Fransson, (fångst av gäddor i Kattfjorden), Caroline Grotell, ÅF (utvärdering av miljögifter i fisk), Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (framtagande av GIS-kartor), Ann-Charlotte Norborg Carlsson, ALcontrol Karlstad (projektansvarig och utvärdering av vattenkemi samt rapportskrivning), Susanne Holmström, ALcontrol Linköping (kvalitetsgranskning av rapport). Miljömål Enligt programmet för den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern med tillflöden, daterat (reviderat ), är syftet med undersökningarna att: beskriva både det kemiska och biologiska tillståndet i vattenområdet, relatera tillståndet och utvecklingstendenser till påverkan från punktkällor, markanvändning, enskilda avlopp, nedfall från luften och väderförhållanden, åskådliggöra tillförsel och transporter av kväve, fosfor och organiskt material för delar av området, ge underlag för uppföljning av de miljökvalitetsnormer som Vattenmyndigheten fastställt för de olika vattenförekomsterna, ge underlag för klassificering av status med avseende på vattenkemi och biologi i enlighet med ramdirektivet för vatten och Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, ge underlag för att planera, utföra och utvärdera miljöskyddande åtgärder. Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och cirka 70 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 2020). År 2010 fattade riksdagen beslut om ett förändrat miljömålssystem med Naturvårdsverket utpekat som samordnare av miljömålsuppföljningen. Förutom de 16 miljökvalitetsmålen utgörs miljömålsstrukturen numera även av generationsmål och etappmål (kommer successivt att ersätta delmålen). De grundläggande värdena och de övergripande miljömålsfrågorna är inbakade i strecksatserna till generationsmålet. De fasta åtgärdsstrategierna är avskaffade. Istället ska den nyinrättade parlamentariska Miljömålsberedningen utarbeta miljöstrategier inom regeringens prioriterade områden. Även det av regeringen år 2002 inrättade Miljömålsrådet är avskaffat. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål är de som främst berör sjöar och vattendrag: 22

23 NORRA VÄNERN 2016 Bakgrund Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystem försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Medlemsstaterna i EU har genom vattendirektivet (2000/60/EG) enats om att förvalta sina vatten på ett likartat sätt. Ramdirektivet för vatten, införlivat i svensk lagstiftning genom den så kallade Vattenförvaltningsförordningen, har målet att alla vattenförekomster ska uppnå minst god ekologisk status till år 2021 eller 2027 (för de med dispens). Utgångspunkten för att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster är bedömningsskalor för så kallade kvalitetsfaktorer (biologiska, hydromorfologiska med flera) och dess underliggande parametrar (bottenfauna, växtplankton med flera). Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. De vatten som inte har godtagbar status ska åtgärdas och förvaltningsplaner och åtgärdsprogram ska tas fram. Arbetet med vattenförvaltning drivs i förvaltningscykler om sex år, där olika arbetsmoment återkommer. Den första cykeln avslutades år 2009, följande avslutades år 2015, och nästa igen år Vattenmyndigheterna tog i slutet av år 2009 fram en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram för vart och ett av Sveriges fem vattendistrikt. Nu aktuella förvaltningsplaner och åtgärdsprogram ska gälla för perioden Förvaltningsplanen redovisar de förhållanden och de miljökvalitetsnormer som ska gälla inom vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet beskriver vilka åtgärder som behövs för att upprätthålla eller uppnå en viss miljökvalitetsnorm. Övervakning är en förutsättning för arbetet med åtgärdsprogram och för att följa upp om miljökvalitetsnormera uppfylls. Övervakningen ska ge en sammanhållen och heltäckande översikt av den ekologiska och kemiska statusen för ytvatten inom varje vattendistrikt. Övervakning kan ske i form av undersökande, kontrollerande respektive operativ övervakning, varav de två sistnämnda är de former som är mest jämförbara med nuvarande recipientkontroll. 23

24 NORRA VÄNERN 2016 Bakgrund Vattenvårdsplan för Vänern En vattenvårdsplan för Vänern antogs av Vänerns vattenvårdsförbund år Denna ska vara ett levande dokument som ska användas under många år och bidra till att förbättra, bevara eller utveckla Vänerns vattenkvalitet, natur och friluftsliv. I vattenvårdsplanen för Vänern ingår ett kortare dokument Mål och åtgärder och tre bakgrundsdokument: Hur mår Vänern?, Djur och växter i Vänern och Vänern och människan. Dokumentet Mål och åtgärder uppdaterades år I de nationella miljömålens anda föreslås några vänermål att nås senast år Enligt EU:s vattendirektiv ska god ekologisk status nås för alla ytvatten till år 2021 eller 2027 (med dispens). I dokumentet finns också förslag på åtgärder och vem eller vilka som ska genomföra dem. Arbete har vidtagits med att prioritera åtgärderna och ta fram en handlingsplan för hur åtgärderna ska utföras och målen nås. Åtgärderna och målen ska följas upp med ett antal indikatorer. Förslagen till övergripande Vänermål: Vänern ska fortsätta att vara en viktig nationell dricksvattenresurs och vara av internationellt intresse för naturvård, friluftsliv och fiske. Vänern med dess vikar och skärgårdar ska ha en god vattenkvalitet och ett väl fungerande ekosystem med hög biologisk mångfald. Vänern ska användas av människan på ett långsiktigt hållbart sätt. Naturskönheten ska bevaras och sjön och dess stränder ska bli mer tillgängliga. Under rubriken Vattnets kvalitet ges följande förslag till Vänermål samt uppföljning av dessa (och nationella mål och delmål). Dricksvatten Badvatten Näringsämnen fosfor Näringsämnen kväve Övergödning i vikar Övergödning i vattendrag Vänerns vatten ska fortsätta att vara en viktig dricksvattenresurs och Vänerns vatten som råvatten för dricksvattenproduktion ska vara minst lika bra som idag. Vänerns vatten ska vara tjänligt som badvatten. Totalfosforhalten i Vänern ska fortsätta vara på samma låga nivå som i dagsläget (6-8 µg/l). Kvävehalten i Vänerns utlopp ska minska till 600 µg/l från nuvarande halt på µg/l. Belastningen av fosfor och kväve på några övergödda vikar (bland annat Ekholmssjön, Arnöfjorden, Ölmeviken och Varnumsviken) ska minska så att syrebrist och skadliga algblomningar inte längre förekommer. För flertalet av vikarna krävs åtgärder i tillrinningsområdet. Belastningen av fosfor och kväve på mycket näringsrikajordbruksåar (bland annat Tarmsälven, Glumman, Ölman och Lötälven/Varnan) ska minska så att vattenkvaliteten blir så god att växter och djur i åarna inte är påverkade av syrebrist, giftig ammonium, kraftig igenväxning eller andra övergödningsproblem. 24

25 NORRA VÄNERN 2016 Bakgrund Indikatorer för uppföljning 1. Antal kommunala dricksvattenintag och anslutna personer. 2. Vattenkvalitet och åtgärder vid vattenintagen. 3. Antal kommunala badplatser med anmärkning och åtgärder vid dessa. 4. Fosforhalt i Vänern. 5. Kvävetransport i Vänerns utlopp och tillflöden. Kvävehalt i Vänern. 6. Vattenkvalitet i de övergödda vikarna och vattendragen och vidtagna åtgärder för att minska kväve- och fosfortillförseln. Under rubriken Miljögifter presenteras nedanstående förslag till vänermål samt uppföljning av dessa (och nationella mål och delmål). Fisk Bekämpningsmedel Övergripande Alla fiskar från Vänern ska kunna ätas så ofta man vill. Det innebär att halterna av PCB, dioxin och kvicksilver i fisk måste minska så att Livsmedelsverkets kostrekommendationer inte längre behövs. Rester av bekämpningsmedel ska endast hittas i halter nära noll (mycket låga halter) i Vänern eller vattendrag som mynnar i sjön. Miljögifter ska finnas i så låga halter att de inte skadar Vänerns ekosystem och organismer. Indikatorer för uppföljning 1. Halter av PCB, dioxin och kvicksilver i fisk och sediment. 2. Halt extraherbara klororganiska ämnen (EOCl) i sediment. 3. Halt bekämpningsmedelsrester i vattendrag till Vänern, försäljningsstatistik. 4. Antal påbörjade saneringar av förorenade områden som kan läcka PCB, dioxin och kvicksilver till Vänern. 5. Effekten av organiska miljögifter och kemikalier på Vänern bör följas genom exempelvis fiskfysiologiska studier och kontroll av fiskgjusars häckningsframgång. 6. Provbankning (djupfrysning) av fisk för framtida analyser. Vattenvårdsplanen innehåller även kapitlet Natur och friluftsliv, vilket inte tas upp närmare här. 25

26 NORRA VÄNERN 2016 Område och föroreningskällor OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR Avrinningen till norra Vänern kommer huvudsakligen från Byälvens, Borgviksälvens, Norsälvens, Klarälvens, Alsterälvens, Ölmans, Varnans och Vismans avrinningsområden. Arealen, som omfattar km 2, täcker större delen av Värmland samt delar av Dalarna, Härjedalen och Hedmark (Norge). Tillrinningsområdet domineras av skogsmark med ett visst inslag av jordbruksmark, sjöar och fjäll. I den berörda delen av området (norra Vänern och tillrinnande älvars mynningsområden) sker utsläpp främst från de punktkällor som framgår av Tabell 2 och karta i Figur 7. Utsläppsmängder för år 2016 redovisas i Bilaga 7. De kommunala avloppsreningsverken släpper främst ut näringsämnena fosfor och kväve samt syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium). Massa- och pappersindustrin bidrar med utsläpp av syreförbrukande organiskt material, näringsämnena fosfor och kväve samt hormonstörande substanser (fettsyror och steroler). Från metall- och verkstadsindustrin, främst Scana Steel i Björneborg, sker utsläpp av olja och metaller. Ytbehandlingsföretagen ger främst utsläpp av metaller. Tillverkningen av lim och impregnerat papper vid Casco Adhesives ger främst utsläpp av kväve. I vissa områden sker också en betydande påverkan från jordbruk. Detta gäller främst Ekholmssjön (Grums kommun), Arnöfjorden (Karlstads kommun) och Ölmeviken (Kristinehamns kommun). Vattendrag som är starkt jordbrukspåverkade är: Tarmsälven, som mynnar i Ekholmssjön (Säffle kommun), Alsterälven, som mynnar i Sätterholmsfjärden (Karlstads kommun), Glumman, som mynnar i Arnöfjorden (Karlstads kommun), Ölman och Sorkan, som mynnar i Ölmeviken (Kristinehamns kommun), Lötälven, ett biflöde till Varnan, som mynnar i Varnumsviken (Kristinehamns kommun), Visman, som mynnar i Kolstrandsviken (Kristinehamns kommun). Jordbruket bidrar främst med näringsämnena fosfor och kväve, syreförbrukande organiskt material (humus) och suspenderat material (ger grumlighet). Eftersom tillrinningsområdet till norra Vänern är mycket stort och domineras av skogsmark är skogsbrukets påverkan stor. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar, avverkningar och körskador kan öka tillförseln av syreförbrukande organiskt material samt näringsämnena fosfor och kväve till vattendragen. 26

27 NORRA VÄNERN 2016 Område och föroreningskällor Det stora tillrinningsområdet med stora sjöytor bidrar även till att det atmosfäriska nedfallet får stor betydelse för vattnets kvalitet. Detta eftersom en stor del av tillförseln av kväve och metaller sker via nedfall från luften. Tabell 2. Källor till punktutsläpp i norra Vänern och tillrinnande älvars mynningsområden år C = cellulosaindustri, K = kemisk industri, M = metall- och verkstadsindustri, R = avloppsreningsverk, Y = ytbehandlingsindustri, V = värmeverk, H = hamn Kod Utsläppskälla Recipient C1 Nordic Paper Säffle Byälven C2 BillerudKorsnäs Gruvöns Bruk Åsfjorden C3 Stora Enso Skoghalls Bruk Kattfjorden C4 Nordic Paper Bäckhammars Bruk Visman K4 Casco Adhesives Varnumsviken M1 Rolls-Royce* Varnumsviken M2 GE Energy* Lötälven M3 Scana Steel Björneborg Visman M4 ZamPart (f.d. Zakrisdalsverken) Kattfjorden R1 Säffle reningsverk Byälven R2 Vålbergs reningsverk Norsälven R3 Segmons reningsverk Kyrkebysjön R4 Borgviks reningsverk Borgvikssjön R5 Grums-Slottsbrons reningsverk Åsfjorden R6 Skåre reningsverk Klarälven R7 Hammarö reningsverk Klarälven (Skoghallsådran) R8 Karlstads reningsverk Klarälven (Kaplansådran) R9 Kristinehamns reningsverk Varnumsviken R10 Bäckhammars reningsverk Visman R11 Nybble reningsverk Visman R12 Sättersvikens reningsverk Sättersviken Y1 Säffle Förnickling Byälven V1 Värmlands Värme* Varnumsviken H1 Vänerhamn Sätterholmsfjärden/ Varnumsviken * Inga eller obetydliga utsläpp till vatten. 27

28 NORRA VÄNERN 2016 Område och föroreningskällor % R6 R4 % GRUMS% R2 ÊK1 C2 $ % R5 % R3 KARLSTAD Ê K2 % R7 K3Ê$ C3 R8 % M1 # K4 R9 Ê % # M2 KRISTINEHAMN M3# C1 SÄFFLE $ % R1 Vänern $ Cellulosaindustri (C) Ê Kemisk industri (K) # Metall- och verkstadsindustri (M) % Avloppsreningsverk (R) BÄCKHAMMAR $ % R10 C4 % R11 Figur 7. Källor till punktutsläpp i norra Vänern och tillrinnande älvars mynningsområden år C = cellulosaindustri, K = kemisk industri, M = metall- och verkstadsindustri, R = avloppsreningsverk. För identifiering av punkterna, se Tabell 2 på föregående sida. GRUMS KARLSTAD KRISTINEHAMN Åsfjorden Kattfjorden Sätterholmsfjärden Kristinehamnsskärgård SÄFFLE BÄCKHAMMAR Vänern Byviken Visman/Kolstrandsviken Figur 8. Redovisningen av undersökningarna i programmet för samordnad recipientkontroll i norra Vänern med tillflöden följer delområdena: Byviken, Åsfjorden, Kattfjorden, Sätterholmsfjärden, Kristinehamns skärgård och Visman-Kolstrandsviken. 28

29 NORRA VÄNERN 2016 Område och föroreningskällor Byviken Byviken tillförs vatten från Byälven, som avvattnar bland annat sjön Glafsfjorden. Före mynningen i Byviken passerar Byälven Säffle samhälle och tillförs utsläpp (syreförbrukande organiskt material och näringsämnena fosfor och kväve) från Nordic Paper (skogsindustri) och Säffle kommunala avloppsreningsverk. Ett visst utsläpp av främst metaller sker från Säffle Förnickling (ytbehandling). Punktkällornas belägenhet framgår av Figur 7. Byälvens nedre del utgör en viktig lekplats för gös och asp, som vandrar upp från Vänern under våren. Asp listas som nära hotad (NT) i den svenska rödlistan (Artdatabanken 2015) och den omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv. Ett åtgärdsprogram fastställdes år 2006 för att försöka rädda arten i Sverige. Fiskeförbud efter asp råder under perioden april maj i alla vattendrag som mynnar i Hjälmaren, Vänern och Mälaren. Provtagningsplatser i Byälven och Byviken framgår av Figur 9, Figur 11, Figur 12 och Figur 13 i bilaga 1. Åsfjorden I den nordvästra delen av området mynnar Borgviksälven, som avvattnar sjön Värmeln, rinner genom Borgvik och mynnar i Borgvikssjön. I Borgvikssjön sker utsläpp från ett mindre reningsverk i Borgvik. Borgvikssjön övergår i Grumsfjorden, som mynnar i Åsfjorden mellan Slottsbron och Grums. Grumsfjorden är till viss del påverkad av gamla fiberutsläpp från sedan länge avvecklad skogsindustri.. Både Borgvikssjön och Grumsfjorden är viktiga lekplatser och uppväxtområden för gös. I den nordvästra delen av Åsfjorden sker utsläpp från Grums-Slottsbrons reningsverk och BillerudKorsnäs Gruvöns bruk (skogsindustri). I den norra delen av Åsfjorden mynnar Norsälven, som avvattnar Frykensjöarna. Norsälven tillförs utsläpp från samhällena Kil (via Hyndalsån), Edsvalla och Vålberg. Vid Norsälvens mynning i Åsfjorden låg numera nedlagda Svenska Rayon. Den nedre delen av Norsälven är även påverkad av jordbruk. I den sydvästra delen av området ligger Ekholmssjön och Kyrkebysjön. I Ekholmssjön mynnar Tarmsälven, som avvattnar jordbruksområden på Värmlandsnäs. Ekholmssjön är därför starkt påverkad av jordbruk. Mellan Ekholmssjön och Kyrkebysjön sker utsläpp från Segmons reningsverk. Kyrkebysjön är till viss del påverkad av gamla fiberutsläpp från sedan 1979 avvecklad skogsindustri (Kyrkebyns bruk). Ekholmssjön och Kyrkebysjön är också viktiga lek- och uppväxtområden för gös. Punktkällornas belägenhet redovisas i Figur 7. Provtagningsplatser i delområdet Åsfjorden framgår av Figur 9, Figur 11, Figur 12 och Figur 13 i bilaga 1. 29

30 NORRA VÄNERN 2016 Område och föroreningskällor Kattfjorden Kattfjorden ligger väster om Karlstad och Skoghall (Hammarö kommun). I området mynnar två av Klarälvens grenar, Dingelsundsådran och Skoghallsådran, som tillsammans svarar för cirka 14 % av Klarälvens totala flöde. Kattfjorden tar emot utsläpp från Stora Enso Skoghalls bruk (skogsindustri) och från Hammarö kommunala reningsverk. Vid Kattfjorden ligger även ZamPart (före detta Zakrisdalsverken, metall- och verkstadsindustri) med utsläpp av främst metaller. I området låg även den numera nedlagda kloralkaliindustrin Akzo Nobel, där stora mängder kvicksilver hanterats. Punktkällornas belägenhet redovisas i Figur 7. Provtagningsplatser i Klarälven och Kattfjorden framgår av Figur 9, Figur 11, Figur 12 och Figur 13 i bilaga 1. Sätterholmsfjärden Det aktuella vattenområdet ligger öster om Hammarö. I Hammarösjön mynnar flera av Klarälvens ådror, som tillsammans svarar för cirka 86 % av Klarälvens totala flöde och därmed kraftigt påverkar vattenkvaliteten i området. Dominerande punktkälla är Karlstads kommunala reningsverk (Sjöstad), vars utsläpp sker i Kaplansådran. Även en del av utsläppet från reningsverket i Skåre tillförs Hammarösjön. I Hammarösjön ligger även Karlstads hamn, där transporter sker av främst olja och skogsprodukter. I Klarälvens mynningsområde sker lekvandring av både vild Klarälvslax och Klarälvsöring samt odlad lax och öring. Alsterälven avvattnar områden i norra delen av Karlstads kommun och rinner ut i sydöstra delen av Hammarösjön. Det största samhället i avrinningsområdet är Molkom. Jämfört med Klarälven är vattenflödet i Alsterälven litet. Särskilt i den södra delen av området finns en del jordbruksmark, medan den norra delen domineras av skogs- och myrmark. Mynningsområdet i Hammarösjön är påverkat av jordbruk. Alsterälvens nedre del utgör lekplats för den sällsynta fiskarten asp. Asp listas som nära hotad (NT) i den svenska rödlistan (Artdatabanken 2015) och omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv. Hammarösjön mynnar i Sätterholmsfjärden. Detsamma gäller Arnöfjorden och Bottenviken, som ligger öster om Sätterholmsfjärden. De båda sistnämnda vikarna är omgivna av områden med relativt stort jordbruksinslag. Arnöfjorden får tillrinning från vattendraget Glumman samt några mindre bäckar och diken. Glumman och sjön Panken, som ligger strax uppströms vattendragets mynningsområde i Arnöfjorden, omges också till stor del av jordbruksmark. Detta område är därför starkt påverkat av jordbruk. Bottenviken har mycket liten tillrinning från bäckar och diken. Viken påverkas av Väse reningsverk. Arnöfjorden, Bottenviken, Glumman och sjön Panken är viktiga lekplatser för gös. Punktkällornas belägenhet redovisas i Figur 7. Provtagningsplatser i delområdet Sätterholmsfjärden framgår av Figur 9, Figur 11, Figur 12 och Figur 13 i bilaga 1. 30

31 NORRA VÄNERN 2016 Område och föroreningskällor Kristinehamns skärgård Området Kristinehamns skärgård utgörs från väster till öster av bland annat Lunnerviken, Hagelviken, Ölmeviken, Hjälmarsfjorden och Varnumsviken. Ölmeviken omges av jordbruksmark. Dessutom mynnar de starkt jordbrukspåverkade vattendragen Ölman och Sorkan i viken. Bristfälliga enskilda avlopp kan också bidra med föroreningar. Varnumsviken, som delvis omges av Kristinehamns tätort, är mycket känslig för föroreningspåverkan, eftersom den är grund och har ett begränsat vattenutbyte med stor-vänern. Muddring i inloppet har förbättrat utbytet något. Viken är dock starkt påverkad av bland annat utsläpp från Kristinehamns kommunala reningsverk samt till viss del från Casco Adhesives. (Tidigare leddes utsläppet från Casco till det kommunala reningsverket, men sedan 1998 sker reningen i eget reningsverk.) I Varnumsviken finns även en hamn. Varnumsviken är också påverkad av jordbruk och enskilda avlopp via Lötälven. Lötälven mynnar i Varnan, som i de övre delarna påverkas av försurning, skogsbruk och reglering för produktion av elkraft. De nedre delarna påverkas av bräddat avloppsvatten och dagvatten från Kristinehamn. Lunnerviken, Ölmeviken och Varnumsviken utgör viktiga lekplatser för gös. Ölman och Varnan hyser svaga öringbestånd. Punktkällornas belägenhet redovisas i Figur 7. Provtagningsplatser i delområdet Kristinehamns skärgård framgår av Figur 9, Figur 11, Figur 12 och Figur 13 i bilaga 1. Visman-Kolstrandsviken Det aktuella vattenområdet består av vattendraget Visman, som rinner i sydlig riktning mellan sjön Vismen och Kolstrandsviken i östra Vänern. Denna vik får också tillflöde från Gullspångsälven. Från Kolstrandsviken förs vattnet vidare i västlig riktning till Kilsviken, som också ingår i det berörda området. Vid Vismens utlopp i Visman ligger Björneborg, där utsläpp sker från Scana Steel Björneborg (stålverk). Vid Vismans mitt ligger Bäckhammar med ett kommunalt reningsverk och Nordic Paper Bäckhammars Bruk (skogsindustri). I den nedre delen av Visman ligger samhället Nybble, som också har ett litet reningsverk med utsläpp till Visman. Den övre delen av avrinningsområdet domineras av skogsmark, medan området nedströms Bäckhammar präglas av jordbruk. Både Kolstrandsviken och Kilsviken omges till stor del av jordbruksmark. Visman är starkt påverkad av utsläpp av syreförbrukande organiskt material (vedrester) från Bäckhammars Bruk samt fysisk påverkan i form av temperaturhöjning. Den nedre delen är också ganska kraftigt jordbrukspåverkad. Beroende på ett litet vattenflöde är vattendraget mycket känsligt för påverkan. Punktkällornas belägenhet redovisas i Figur 7. Provtagningsplatser i delområdet framgår av Figur 9, Figur 11, Figur 12 och Figur 13 i bilaga 1. 31

32 NORRA VÄNERN 2016 Referenser REFERENSER (Observera att vissa av referenserna hör till rapportens bilagedel). ALABASTER & LLOYD Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALCONTROL AB Norra Vänern 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005 respektive Norra Vänerns Intressenter. ALCONTROL AB Norra Vänern Norra Vänerns Intressenter. ALCONTROL AB. 2009a. Metaller och organiska miljögifter i Vänersediment 2008/2009. Rapport till Vänerns vattenvårdsförbund, Norra Vänerns intressenter, Mariestads kommun, Metsä Tissue AB och Åmåls kommun. ALCONTROL AB. 2009b Norra Vänern 2008, 2009, 2010 respektive Norra Vänerns Intressenter. ALCONTROL AB. 2011b. Program för samordnad recipientkontroll i norra Vänern med tillflöden (reviderat ). Norra Vänerns Intressenter. ALCONTROL AB Norra Vänern Norra Vänerns Intressenter. ALCONTROL AB Norra Vänern 2012, 2013, 2014 respektive Norra Vänerns Intressenter. ALCONTROL AB. 2017a. By- och Borgviksälven Byälvens och Borgviksälvens Vattenvårdsförbund. ALCONTROL AB. 2017b. Norsälven Norsälvens Intressenter. ALCONTROL AB. 2017c. Klarälven Klarälvens Vattenvårdsförbund. ARTDATABANKEN Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. ANDRÉN, C. & JARLMAN, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): CEMAGREF Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône- Méditeranée-Corse: 218 p. DEGERMAN, E., FERNHOLM, B. & LINGDELL, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket, Rapport EG-förordning nr 1881/2006. Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. ELK AB Recipientundersökningar i norra Vänern 1997 respektive Norra Vänerns intressenter. ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E Bottenfaunans användbarhet som ph-indikator. SNV PM ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? SNV PM

33 NORRA VÄNERN 2016 Referenser ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? SNV PM ENGBLOM, E. & LINGDELL. P-E Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? SNV PM ENGBLOM, E., LINGDELL. P-E. & NILSSON, A.N Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae). Artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Entomologisk Tidskrift 111: ENGBLOM,E. & LINGDELL. P-E Översiktlig bedömning av försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i några sjöar och vattendrag i Kristianstads län. Limnodata HB. Rapport till Länsstyrelsen i Kristianstads län. ERIKSSON, M.O.G., HENRIKSON, L. & OSCARSON, H.G Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgs län. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Naturvårdsenheten 1981:2. ERICSSON, U Undersökning av påverkan på bottenfaunan i reglerade sjöar och vattendrag i Värmlands län Rapport till Länsstyrelsen i Värmlands län. Medins Biologi AB. ERIKSSON, M. & JARLMAN, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5. FALASCO, E., BONA, F., BADION, G., HOFFMAN, L. & ECTOR, L Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, GANROT, M Personlig kommunikation. HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2015:4. HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys. Version 3:2, HENRIKSON, B.I., HENRIKSON, L., NYMAN, H.G. & OSCARSON, H.G ph och predation. Populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet. Rapport till Fiskeristyrelsen. HÅKANSSON, L Kvicksilver i Vänern. Nuläge och prognos. SNV PM 563/NLU Rapport 80. HÅRDING, I., LIUNGMAN, A., NILSSON, C., SUNDBERG, I. & SVENSSON, J-E Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. KAHLERT, M Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten. Länsstyrelsen i Blekinge län, rapport 2012:12. KELLY, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32:

34 NORRA VÄNERN 2016 Referenser KM LAB AB Norra Vänern 1989, 1990, 1991, 1992, 1993, 1994, 1995 respektive Del 1. Undersökningar i Säffle, Grums, Karlstads och Hammarö kommun. Norra Vänerns Intressenter. KM LAB AB Norra Vänern Del 2. Undersökningar i Varnan och Kristinehamns skärgård. KM LAB AB Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad LIUNGMAN, M. & ERICSSON, U Profundalt Trofi-index (PTI) och Eutrofieffekt-index (EEI) för bedömning av tillstånd och påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar. Medins Biologi AB. MALMQVIST, B. & HOFFSTEN, P-O Macroinvertebrate taxonomic richness, community structure and nestedness in Swedish streams. -Arch. Hydrobiol. 150: MEDIN, M. m.fl Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I KRISTINEHAMNS KOMMUN. 1990, Samordnad recipientkontroll i Norra Vänern: Varnan och Kristinehamns skärgård 1989, 1991, 1992, 1993, 1994 respektive MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I KRISTINEHAMNS KOMMUN Samordnad recipientkontroll i Norra Vänern: Visman 1989, 1990, 1991, 1992, 1993, 1994 respektive MOOG, O. (ed.) Fauna aquatica Austriaca, version Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft, Wien. NATURVÅRDSVERKET Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. Statens Naturvårdsverkets Publikationer 1969:1. NATURVÅRDSVERKET. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. NATURVÅRDSVERKET. 1986b. Metodbeskrivningar. Recipientkontroll vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport NATURVÅRDSVERKET. 1986c. Metodbeskrivningar. Recipientkontroll vatten. Del 2. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport NATURVÅRDSVERKET Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Allmänna Råd 90:4. NATURVÅRDSVERKET Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport NATURVÅRDSVERKET Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Utgåva 1, december Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. NATURVÅRDSVERKET. 2010a. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Vattenkemi i sjöar. Version 1:1, NATURVÅRDSVERKET. 2010b. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Vattenkemi i vattendrag. Version 1:3,

35 NORRA VÄNERN 2016 Referenser NATURVÅRDSVERKET. 2010c. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Växtplankton i sjöar. Version 1:3, NATURVÅRDSVERKET. 2010d. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:0, NATURVÅRDSVERKET. 2010e. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier. Version 1:1, NATURVÅRDSVERKET Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag - kiselalgsanalys. Version 3:2, NORDIC ENVIRONMENTAL SPECIMEN BANKING. Tema Nord 1995:534. Nordiska rådet. OTTO, C. & SVENSSON, B.S Properties of acid brown waters in southern Sweden. Arch. Hydrobiol. 99: PERSSON, G. & OLSSON, H Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag: tillstånd, utvecklingsorsak och verkan. Naturvårdsverket Rapport RADDUM, G. & FJELLHEIM, A Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. Verh. Internat. Verein. Limnol. 22: ROSENBERG, D. & RESH, V Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates Routledge, Chapman & Hall, Inc. SIS Svensk Standard, SS Vattenundersökningar Provtagning med Ekmanhämtare av bottenfauna på mjukbottnar. SIS Svensk Standard, SS-EN 15204:2006. Water quality Guidance standard on the enumeration of Phytoplankton using inverted microscopy (Utermöhl technique). Utgåva 1. SIS Svensk Standard, SS-EN ISO :2007. Vattenundersökningar Provtagning Del 1: Vägledning om provtagningsteknik och utformning av provtagningsprogram SIS. 2012a. Svensk Standard, SS-EN ISO 10870:2012. Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SIS. 2012b. Svensk Standard, SS-EN 1483:2007. Vattenundersökningar Bestämning av kvicksilver med atomabsorbtionsspektrometri. SIS. 2012c. Svensk Standard, SS-EN ISO :2012. Vattenundersökningar Provtagning Del 3: Riktlinjer för konservering och hantering av vattenprover. SIS. 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014. Water quality Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS. 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014. Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. SIS Svensk Standard, SS-EN 16698:2015. Vattenundersökningar - Vägledning för kvantitativ och kvalitativ provtagning av fytoplankton från sjöar och vattendrag. SMHI Temperaturen och nederbörden i Sverige Referensnormaler. SMHI Meteorologi. Nr 18. SNFS 1990:11 MS:29. Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m. 35

36 NORRA VÄNERN 2016 Referenser SONESTEN, L., WALLIN, M. OCH KVARNÄS. H Kväve & fosfor till Vänern och Västerhavet. Transporter, retention och åtgärdsscenarier inom Göta älvs avrinningsområde. Institutionen för miljöanalys, SLU, på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län (rapport nr 2004:33, ISSN: X), Länsstyrelsen i Värmlands län (rapport nr 2004:17) och Vänerns vattenvårdsförbund (rapport nr , ISSN: ). SUNDBERG, I. & JARLMAN, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt Medins Biologi AB. SUNDBERG, I., JARLMAN, A. & MEISSNER, Y Kiselalger i Värmlands län 2010 (en undersökning av 50 vattendragslokaler). Medins Biologi AB. UTERMÖHL. H Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplankton Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9:1-38. VAN DAM, H., MERTENS, A. & SINKELDAM, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): VEDAMANIKAM, V.J. & SHAZILI, N.A.M Observations of mouthpart deformities in the Chironomus larvae exposed to different concentrations of nine heavy metals. Toxicological & Environmental Chemistry, 91:1, VÄNERNS VATTENVÅRDSFÖRBUND Vattenvårdsplan för Vänern. Mål och åtgärder. Rapport nr 39. ISSN: VÄNERNS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fem skäl att satsa på Vänern. Vattenvårdsplan kampanjer Rapport nr 94. ISSN: WIEDERHOLM, T Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. - Hydrobiologia 109: WIEDERHOLM, T. (ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport WIEDERHOLM, T. (ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport WIEDERHOLM, T. (ed.) 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport ZELINKA, M. & MARWAN, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: Internetadresser ArtDatabanken: (uppgifter om hotade arter). Länsstyrelsen i Västra Götalands län: (vattenvårdsplan för Vänern). SLU: (analysdata för regionala referensvattendrag Vänerns tillflöden ). SMHI: (data från väderstationer samt uppgifter om vattenföring från VattenWeb). 36

37 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 BILAGA 1 Metodik Väderförhållanden.. 38 Vattenföring 38 Ämnestransport och arealspecifik förlust. 38 Utsläpp från punktkällor Vattenkemi Växtplankton.. 55 Kiselalger Bottenfauna 65 Miljögifter i fisk

38 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Väderförhållanden Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2016 för SMHI:s väderstationer i Säffle (9210), Karlstad (9322) / Väse (9321) och Kristinehamn (9418) inhämtades via SMHI:s hemsida ( Uppgifterna redovisas i bilaga 2. Vattenföring Dygnsvattenföringen i Byälven vid Säffle damm och Borgviksälven (Borgviks kraftverk) inhämtades som modellberäknade så kallade S-HYPE-data via SMHI:s VattenWeb ( HYPE_version_4_13_2). Dygnsvattenföringen i Norsälven (Edsvalla kraftverk) erhölls från Fortum (Claes Kjörk). Vattenflödet vid Norsälvens utlopp i Vänern beräknades genom arealkorrigering för tillkommande avrinningsområdesyta med faktorn 1,02. För Ölman vid Arnestorp (station 2311) inhämtades dygnsvattenföringen som mätningar via SMHI:s VattenWeb ( Flödet vid Ölmans utlopp i Vänern beräknades genom arealkorrigering med faktorn 1,10. Vattenflödet i Klarälven vid Almar beräknades som summan av flödet i Klarälven vid Edsforsen (arealkorrigerat med faktorn 1,18) och Uvån vid Norra Råda. Uppgifter om vattenföringen i Edsforsen och Norra Råda inhämtades som dygnsmedelflöden från Fortum. Andelen vatten som rinner till Kattfjorden beräknades som 14 % av flödet vid Almar och andelen till Sätterholmsfjärden (Hammarösjön) som 86 % av flödet vid Almar. Vattenföringen i Visman tillhandahölls av Bäckhammars Bruk (Tarjei Svensen). Flödet vid Vismans utlopp i Kolstrandsviken beräknades utgående från flödet vid Bäckhammar (Persbol) med korrigering för tillkommande avrinningsområdesyta (faktor 1,73). Eftersom Bäckhammars Bruk pumpar upp vatten från Vänern för att öka flödet i Visman togs hänsyn även till detta. Uppgifter om vattenföringen i Averstadån, Tarmsälven, Alsterälven, Glumman, Lötälven och Varnan inhämtades som dygnsmedelvärden via SMHI:s VattenWeb ( HYPE_version_4_13_2) som modellberäknade S-HYPE-data. Månadsmedelvattenföringen under år 2016 för de olika älvarna redovisas i bilaga 6. Ämnestransport och arealspecifik förlust Transportberäkningar gjordes för fosfor, kväve och organiskt material (TOC) för samtliga tillflöden till Vänern där flödesdata fanns tillgängliga. Detta gjordes i enlighet med anvisningar i Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 4913), vilket innebär att dygnsflöden multiplicerades med interpolerade dygnshalter, varefter samtliga dygnstransporter summerades för hela året. 38

39 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Transport i Byälven beräknades utifrån flödet vid Säffle damm och halter vid By200. Till transporterna av kväve och fosfor i Byälven adderades utsläpp från Nordic Paper och Säffle reningsverk. Transport i Norsälven beräknades utifrån flödet i mynningen till Åsfjorden och halter vid Ås400. Till transporterna av kväve och fosfor i Norsälven adderades utsläpp från Vålbergs reningsverk. Transport i Klarälven beräknades utifrån flöde och halter i Klarälven vid Almar (Sä500). Transporten till Kattfjorden beräknades som 14 % av transporten vid Almar medan transporten till Sätterholmsfjärden (Hammarösjön) beräknades som 86 % av transporten vid Almar. Till transporterna av kväve och fosfor i Klarälven adderades dessutom utsläpp från Skåre, Hammarö och Karlstads reningsverk. För beräkning av kväve- och fosfortransport till Kattfjorden adderades 14 % av utsläpp från Skåre reningsverk och 100 % av utsläpp från Hammarö reningsverk. För beräkning av transport till Sätterholmsfjärden (Hammarösjön) adderades 86 % av utsläpp från Skåre reningsverk och 100 % av utsläpp från Karlstads reningsverk. Transport i Varnans mynning i Varnumsviken beräknades som summan av transporterna i Lötälven och Varnan. Transport i Lötälven beräknades utifrån flödet vid mynningen i Varnan och halter vid Kr60. Transport i Varnan beräknades utifrån flöde och halter vid Kr50. Transporterna i Ölman och Visman beräknades utifrån flödet i mynningarna till Ölmeviken respektive Kolstrandsviken och halter vid Kr100 respektive Vi700. Transporterna i Averstadån, Tarmsälven, Borgviksälven, Alsterälven och Glumman beräknades utifrån flöde och halter vid de respektive provpunkterna By30, Ås512, Ås300, Sä600 och Sä325. Samtliga transporter avser kalenderåret Förutom transporter beräknades även arealspecifika förluster av fosfor och kväve som årstransport (kg/år) dividerat med avrinningsområdets yta (ha). Utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (1999) beräknades även jämförvärden, med vilka de arealspecifika förlusterna jämfördes. Transporterade ämnesmängder samt arealspecifika förluster redovisas i bilaga 6. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor härrör från respektive verksamhetsutövare (kommun eller företag). Utsläppsmängder för år 2016 finns i bilaga 7. De viktigaste punktkällorna finns markerade på kartan i Figur 7. 39

40 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Vattenkemi Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas belägenhet framgår av kartan i Figur 9 samt Tabell 3. Figur 9. Provtagningsplatser för vattenkemi i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern med tillflöden år Svarta cirklar är stationer där provtagning och analys ingår i upphandlingen av den samordnade recipientkontrollen. Vita cirklar är stationer där provtagning utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyser görs vid SLU. Svarta trianglar är stationer där provtagning och analys görs av personal från Bäckhammars Bruk. 40

41 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Tabell 3. Provtagningsplatser med positionsangivelser för undersökning av vattenkemi i programmet för samordnad recipientkontroll i norra Vänern med tillflöden år Analyser inom respektive analyspaket framgår längre fram i denna bilaga. Koordinater är angivna enligt Rikets nät, RT90, 2,5 gon V Benämning Lägesbeskrivning Frekv.(ggr/år) Provdjup (m) Koordinater Analyser By200 Byälven, uppströms Säffle 12 0, SLU By15 Byälven, nedströms Säffle 12 0, C By16 Byviken, inre 4 0, A By17 Byviken, centralt 4 0, A By40 Gatviken, centralt 4 0, A By30 Typområde S13* 12 0, AÅ Ås512 Tarmsälven, mynning 12 0, D Ås513 Ekholmssjön, djuphålan 5 0, A + B Ås510 Kyrkebysjön, djuphålan 4 0, A Ås300 Borgviksälven, Borgvik 12 0, SLU Ås15 Grumsfjorden 5 0, A Ås400 Norsälven, Norsbron 12 0, SLU Ås9 Åsfjorden, väst 4 0, A Ås141 Åsfjorden, centralt 5 0, A Ka10 Kattfjorden, ost 4 0, A Ka20 Kattfjorden, syd 4 0, A Ka90 Kattfjorden, väst 4 0, A 1 (Vän. vvf) Tärnan, sysydost 5 0, F + SLU Sä500 Klarälven, Almar 12 0, SLU Sä600 Alsterälven, Alster 12 0, SLU Sä32 Hammarösjön 4 0, A Sä 311 Sätterholmsfjärden, centralt 4 0, A Sä325 Glumman, Väse kyrka 12 0, D Sä323 Välingesundet 12 0, D Sä320 Arnöfjorden, sydväst 4 0, A Kr80 Lunnerviken, väst 4 0, A Kr100 Ölman, Hult 12 0, F + SLU Kr90 Ölmeviken, centralt 4 0, A + B Kr40 Sorkan 6 0, C Kr60 Lötälven 6 0, C Kr50 Varnan, före Lötälven 6 0, C Kr70 Varnumsviken, djuphålan 5 0,5 + 8, A + B Kr20 Varnumsviken, Prästerud 4 0, A + B Kr30 Varnumsviken, Picasso 4 0, A + B Vi50 Visman, uppströms Björneborg 6 0, E Vi51 Visman, nedströms Björneborg 6 0, E Vi5 Visman, uppströms Bäckhammar 12 0, C + BB Vi6 Visman, ns Bäckham. (före. luftn.) 12 0, BB Vi7 Visman, ns Bäckham. (efter luftn.) 12 0, C + BB Vi700 Visman, Nybble 12 0, SLU Vi31 Visman, nedstr. Nybble (efter fall) 12 0, BB Vi14 Kolstrandsviken 5 0, A Vi12 Kilsviken 4 0, A * Namn och exakt läge anges inte för områden i miljöövervakningsprogrammet Typomr.jordbruksmark. 41

42 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Provtagning Provtagning vid stationer i så kallade referensvattendrag i Byälven (By200), Borgviksälven (Ås300), Norsälven (Ås400), Klarälven (Sä500), Alsterälven (Sä600), Ölman (Kr100) och Visman (Vi700) samt i Byälven nedströms Säffle (By15), Glumman (Sä325) och Välingesundet (Sä323) utfördes av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län (Urban Nyqvist och Jenny Monsén). I Averstadån (By30) och Tarmsälven (Ås512) ombesörjdes provtagningen av personal från Säffle kommun (Lennart Larsson med flera). Provtagare från Bäckhammars bruk (Helena Einarsson med flera) skötte provtagningen vid flertalet provplatser i Visman (Vi5, Vi6, Vi7, Vi30 och Vi31) samt i Kolstrandsviken (Vi14) och Kilsviken (Vi12). Vid Tärnan SSO (1) utfördes provtagningen av personal från SLU. Övriga prover togs av ALcontrol (Marcus Andersson, Oskar Askling, Magnus Bergström, Johan Nilsson, Björn Thiberg och Eric Zagon). Proverna togs med Ruttnerhämtare (Figur 10) enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyperna Vattenkemi i vattendrag (Naturvårdsverket 2010b) och Vattenkemi i sjöar (Naturvårdsverket 2010a) samt gällande standard (SS-EN ISO :2007). Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift SNFS 1990:11 MS:29. ALcontrol är dessutom ackrediterade av SWEDAC för aktuell provtagning. Figur 10. Vattenprovtagare av Ruttnermodell. Vid provplatser i rinnande vatten och vikar med bara ett par meters djup togs proverna på 0,5 meters djup. Övriga stationer provtogs vid ytan (0,5 m) samt 1 meter över botten. Sorkan (Kr40), Lötälven (Kr60) och Varnan (Kr50) samt Visman upp- (Vi50) respektive nedströms (Vi51) Björneborg undersöktes sex gånger under året (jämna månader) medan övriga provpunkter i rinnande vatten undersöktes varje månad. I Vänerns kustzon utfördes provtagning fyra gånger under året (början av maj, juni, augusti och oktober). Vid stationerna Ås513 (Ekholmssjön), Ås15 (Grumsfjorden), Ås141 (centrala Åsfjorden), Kr70 (centrala Varnumsviken) och Vi14 (Kolstrandsviken) ska prov även tas i februari om säker provtagning kan ske från is eller om isen legat mer än en månad (gäller Ås141). Eftersom detta inte var fallet år 2016, togs inga prover i februari. Vid stationerna Ås513 (Ekholmssjön), Kr90 (Ölmeviken), Kr70 (centrala Varnumsviken), Kr20 (Varnumsviken Prästerud) och Kr30 (Varnumsviken Picasso) togs prov för analys av klorofyll även i juli. Proverna transporterades och förvarades enligt gällande standard (SS-EN ISO :2012). 42

43 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Analys Temperatur, syrehalt och -mättnad samt siktdjup bestämdes i fält. Övriga analyser utfördes på laboratorium. Analyserna av vattenprover från själva Vänern utfördes vid ALcontrol med undantag för Tärnan (1), där analyserna utfördes vid SLU. Analyser av vatten från så kallade referensvattendrag samt Typområde S13 (märkta SLU respektive AÅ i Tabell 3) gjordes av Institutionerna för vatten och miljö respektive mark och miljö vid SLU. Bäckhammars bruk utförde samtliga analyser av vatten från stationerna Vi6, Vi30 och Vi31 samt analyserna udda månader vid Vi5 och Vi7. Analyser gjorda av ALcontrol, ackrediteringsnummer 1006, utfördes enligt metoderna i nedanstående tabell. Tabell 4. Analysmetoder för vattenkemiska undersökningar i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern med tillflöden år Om inget annat anges utfördes analysen vid laboratoriet i Karlstad Parameter Metod Temperatur ( C) Siktdjup (m) Absorbans 420 nm filtrerad SS-EN ISO 7887:2012 metod C Turbiditet (FNU) SS-EN ISO 7027:1999 HACH ph SS-EN ISO 10523:2012 Alkalinitet (mekv/l) SS-EN ISO mod. Konduktivitet (ms/m) SS-EN TOC 1) (mg/l) SS-EN 1484 utgåva 1 COD Mn (mg/l) F.d. SS Syrgas, elektrod (mg/l, %) SS-EN Syrgas, Winkler (mg/l, %) SS-EN Totalfosfor (µg/l) SS-EN ISO :2004 Fosfatfosfor (µg/l) SS-EN ISO :2005 Totalkväve (µg/l) TrAAcs ST8902-NO23/2 Kjeldahlkväve (µg/l) Beräknad Ammoniumkväve (µg/l) SS-EN ISO 11732:2005 Nitrit-+nitratkväve (µg/l) TrAAcs 8902-NO23/2 Klorofyll 1) (µg/l) SS mod. Kvicksilver 1) (µg/l) PS Analytical Merlin Kalcium, magnesium 1) (µg/l) SS-EN ISO :2009 Klorid 1) (µg/l) SS-EN ISO :2009 Övriga metaller 1) (µg/l) SS-EN ISO :2005 1) Analyser utförda av ALcontrol, Linköping 43

44 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Analyspaket (enligt Tabell 3) Paket A, sjö (Vänern) - Temperatur ( C) - Siktdjup (m) - ph - Alkalinitet (mekv/l) - Konduktivitet (ms/m) - Absorbans filtrerad (420 nm, 5 cm) - TOC (mg/l) 1) - COD Mn (mg/l) - Syrehalt (mg/l) - Syremättnad (%) - Totalfosfor (µg/l) - Fosfatfosfor 2) (µg/l) - Totalkväve (µg/l) - Kjeldahlkväve (µg/l) - Nitrit-+nitratkväve (µg/l) - Ammoniumkväve 3) (µg/l) - Klorofyll 4) (µg/l) 1) Mäts endast vid Ås141 och Ka90. 2) Mäts endast vid By40, Ås513, Kr70 och Kr90. 3) Mäts endast vid Ås513, Kr70, Kr90 och Vi14. 4) Mäts endast i ytvatten i augusti. Vid Ås513, Kr70 och Kr90 mäts klorofyll även i juli. Paket B, tillägg sjö i juli - Temperatur ( C) - Siktdjup (m) - Klorofyll (µg/l) Paket C, vattendrag - Temperatur ( C) - ph - Alkalinitet (mekv/l) - Konduktivitet (ms/m) - Absorbans filtrerad (420 nm, 5 cm) - TOC (mg/l) 1) - COD Mn (mg/l) - Syrehalt (mg/l) - Syremättnad (%) - Totalfosfor (µg/l) - Totalkväve (µg/l) - Kjeldahlkväve (µg/l) - Nitrit-+nitratkväve (µg/l) - Ammoniumkväve (µg/l) - Kalcium (mekv/l) - Magnesium (mekv/l) - Klorid (mekv/l) - Turbiditet (FNU) 1) Mäts endast vid By15, Vi5 och Vi7. Paket D, jordbruksåar - Temperatur ( C) - TOC (mg/l) - Totalfosfor (µg/l) - Totalkväve (µg/l) - Absorbans filtrerad (420 nm, 5 cm) - Kalcium (mekv/l) - Magnesium (mekv/l) - Klorid (mekv/l) - Turbiditet (FNU) Paket E, metaller - Temperatur ( C) - TOC (mg/l) - Turbiditet (FNU) - Bly 1) (µg/l) - Kadmium 1) (µg/l) 1) - Koppar 1) (µg/l) - Krom 1) (µg/l) - Kvicksilver 1) (µg/l) 44

45 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 - Molybden 1) (µg/l) - Nickel 1) (µg/l) - Zink 1) (µg/l) 1) Analyseras i både filtrerat och ofiltrerat prov. Paket SLU - Temperatur ( C) - Siktdjup 1) (m) - ph - Alkalinitet (mekv/l) - Konduktivitet (ms/m) - Absorbans, filtrerat (420/5) - TOC (mg/l) 2) - KMnO 4 (mg/l) - Syrehalt (mg/l) - Syremättnad (%) - Totalfosfor (µg/l) - Fosfatfosfor (µg/l) - Totalkväve (µg/l) - Nitrit-+nitratkväve (µg/l) - Ammoniumkväve (µg/l) - Klorofyll 1) (µg/l) - Kalcium (mekv/l) - Magnesium (mekv/l) - Natrium (mekv/l) - Kalium (mekv/l) - Sulfat (mekv/l) - Klorid (mekv/l) - Fluorid (mg/l) - Kisel (mg/l) - Järn 3) (µg/l) - Mangan 3) (µg/l) - Aluminium 3) (µg/l) - Koppar 3) (µg/l) - Zink 3) (µg/l) - Kadmium 3) (µg/l) - Bly 3) (µg/l) - Krom 3) (µg/l) - Nickel 3) (µg/l) - Kobolt 3) (µg/l) - Arsenik 3) (µg/l) - Vanadin 3) (µg/l) 1) Mäts endast vid Tärnan (1). 2) Mäts ej vid Tärnan (1). 3) Metaller mäts ej vid Tärnan (1), Byälven (By200) eller Ölman (Kr100). Paket AÅ (S13 1) ) - ph - Alkalinitet (mekv/l) - Konduktivitet (ms/m) - TOC (mg/l) - Suspenderade ämnen (mg/l) - Totalfosfor (µg/l) - Fosfatfosfor (µg/l) - Partikulärt fosfor (µg/l) - Totalkväve (µg/l) - Nitrit-+nitratkväve (µg/l) - Ammoniumkväve (µg/l) 1) Namn och exakt läge anges inte för områden i miljöövervakningsprogrammet Typområde på jordbruksmark). Paket BB (Bäckhammars bruk) - Temperatur ( C) - ph - Konduktivitet (ms/m) - Färg (mg/l) - COD Mn (mg/l) - Syrehalt (mg/l) - Syremättnad (%) 45

46 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Utvärdering Analysresultaten från år 2016 samt tidsserier utvärderades med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 Sjöar och vattendrag). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes (skrivelse angående bedömningsgrunder, KM Lab 2000). Dessa kommenteras under respektive parameter nedan. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden i ytvatten (0,5 m) för år För phvärde och alkalinitet avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). Vid beräkning av kväve/fosfor-kvot användes endast resultat från juni och augusti/början av september. För analysresultat mindre än (<) användes halva rapporteringsgränsen vid beräkning av medelvärde och transporter. Ramdirektivet för vatten, införlivat i svensk lagstiftning genom den så kallade Vattenförvaltningsförordningen, har målet att alla vattenförekomster ska uppnå minst god ekologisk status till år 2021 eller 2027 (för de med dispens). Utgångspunkten för att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster är bedömningsskalor för så kallade kvalitetsfaktorer (biologiska, hydromorfologiska med flera) och dess underliggande parametrar (bottenfauna, växtplankton med flera). Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport bedömdes följande kvalitetsfaktorer: Näringsämnen i sjöar, Siktdjup i sjöar och Näringsämnen i vattendrag samt parametern Klorofyll under kvalitetsfaktorn Växtplankton i sjöar. Bedömningen, som avser medelvärden för treårsperioden , gjordes enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19 med ändringsföreskrifter HVMFS 2015:4). Även 2016 års halter av ammoniakkväve (omräknade från bland annat halterna av ammoniumkväve) jämfördes med bedömningsgrunden i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Vid statusklassning av Näringsämnen i vattendrag tillämpades den vanliga metoden för samtliga provplatser utom vissa stationer i Visman (Vi6, Vi30 och Vi31), där analyser av kalcium, magnesium, klorid och absorbans inte ingick i kontrollprogrammet. För dessa tre provplatser användes istället den förenklade metoden. För station By30 saknades värden för färg eller absorbans, varför näringsstatus inte kunde beräknas. För sju stationer (Ås512, Sä600, Sä325, Sä323, Kr100, Kr40 och Kr60) gjordes en korrigering eftersom respektive avrinningsområde omfattar >10 % jordbruksmark. Vid statusklassning av Näringsämnen i sjöar tillämpades den förenklade metoden, eftersom medeldjup inte kan anges för vänervikarna. Vid klassning av Klorofyll respektive Siktdjup i sjöar hänfördes flertalet vikar till regionen Södra Sveriges humösa sjöar. Stationerna i Kattfjorden (Ka20 och Ka90) samt Lunnerviken (Kr80) bedömdes dock tillhöra gruppen Södra Sveriges klara sjöar. Uppgifter om höjd över havet erhölls från Länsstyrelsen eller uppskattades från Kartex. Parametrarnas innebörd och bedömningsgrunder Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fy- 46

47 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 sikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Detta upprepas flera gånger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt skalan till höger. > 8 Mycket stort siktdjup 5 8 Stort siktdjup 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup < 1 Mycket litet siktdjup Absorbans Vattenfärg kan mätas på olika sätt. I detta undersökningsprogram analyseras vattenfärg som absorbans vid 420 nm våglängd i 5 cm kyvett (abs 420/5) i filtrerat vatten. Absorbans är ett mått på vattnets färg, i första hand dess innehåll av humusämnen och järn. I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för färgvärdet, men vid grundvattenutflöde kan även järn- och manganhalterna ha betydelse. Variabeln absorbans (420/5) är bland annat viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av näringsämnen i sjöar och vattendrag. Mätning av absorbansen föredras framförallt vid låg vattenfärg, eftersom precisionen är högre jämfört med mätningar med färgkomparator. < 0,02 0,02 0,05 0,05 0,12 Ej/obetydligt färgat Svagt färgat Måttligt färgat Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på absorbans (420/5 cm) göras enligt: 0,12 0,20 Betydligt färgat > 0,20 Starkt färgat Turbiditet (FNU) Grumlighet, eller turbiditet (FNU), är ett mått på vattnets innehåll av partiklar. Partiklarna kan bestå av lermineral och organiskt material (humus, plankton). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassning med avseende på grumlighet göras enligt skalan till höger. < 0,5 Ej eller obetydligt grumligt 0,5 1,0 Svagt grumligt 1,0 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7,0 Betydligt grumligt > 7,0 Starkt grumligt 47

48 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Suspenderade ämnen (mg/l) Suspenderade ämnen (mg/l) är ett annat mått på uppslammade partiklar i vattnet. Dessa kan vara av organiskt eller oorganiskt ursprung. Oorganiska partiklar består främst av finare jordpartiklar, som lera. < 1,5 1,5 3 Mycket låg slamhalt Låg slamhalt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) innehåller inga bedömningsnormer för suspenderade ämnen. Enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd 90:4 anges tillståndet utgående från mängden suspenderat material (mg/l) enligt skalan till höger > 12 Måttligt hög slamhalt Hög slamhalt Mycket hög slamhalt ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 10 gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,5-5,0. Låga ph-värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under cirka 5,5 uppstår biologiska störningar, till exempel nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter med mera. Vid värden under cirka 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet och därmed giftighet i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan vattnets tillstånd med avseende på ph (medianvärde) indelas enligt vidstående effektrelaterade skala med tillägg. > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph > 9 Mycket högt ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, det > 0,20 Mycket god buffertkapacitet vill säga förmågan att motstå försurning. 0,10 0,20 God buffertkapacitet Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala (mekv/l): 0,05 0,10 Svag buffertkapacitet 0,02 0,05 Mycket svag buffertkapacitet < 0,02 Ingen/obetydlig buffertkapacitet 48

49 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är: kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika utsläppsvattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiskt material. TOC-halten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. < 4 Mycket låg halt Nedbrytningen av det organiska materialet förbrukar syre. TOChalten ger därför även information om risken för låga syrgashalter Måttligt hög 4 8 Låg halt halt Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt vidstående skala (mg/l): Hög halt > 16 Mycket hög halt COD Mn (mg/l) COD Mn (kemisk syreförbrukning) ger information om halten av organiskt material och vissa oorganiska ämnen som järn och ammonium. Värdet anger mängden syre som åtgår vid den kemiska oxidationen av provet. Tidigare angavs det så kallade permanganattalet, KMnO 4, vilket i princip är detsamma som COD Mn multiplicerat med faktorn 3,95. Halterna av COD Mn ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 20 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är klassindelningen för COD Mn identisk med TOC-skalan (se rubriken TOC ). COD Cr COD Cr (kemisk syreförbrukning) används för att mäta den totala mängden syretärande ämnen i avlopps- och lakvatten. De syretärande ämnena utgörs främst av organiskt material och ammonium. I utgående vatten från kommunala reningsverk utgör ofta ammonium merparten av COD Cr. COD Cr -halten är ofta högre än motsvarande värde för TOC eller COD Mn. 49

50 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 BOD 7 (mg/l) BOD 7 (biokemisk syreförbrukning) är ett mått på vattnets halt av organiskt material som är biologiskt nedbrytbart. Värdet anger mängden syre som åtgår vid biologisk nedbrytning av provet under standardiserade förhållanden (7 dygn, 20 C). Syrehalt (mg/l) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiskt material, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur ), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4- > 7 Syrerikt 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. 5 7 Måttligt syrerikt Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt (mg/l): 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd < 1 Syrefritt/nästan syrefritt Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 C kan sötvatten till exempel hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt ). Fosfor (µg/l) Totalfosfor (tot.-p) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat (PO 4 -P). Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. 50

51 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (maj-oktober) i sjöar bedömas enligt vidstående skala (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten. Dessa gränser tillämpades för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten gjordes enligt samma normer. < 12,5 Låga halter 12,5 25 Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter Avvikelse Graden av avvikelse för totalfosfor bedömdes genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen gjordes enligt den indelning som i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) gäller för fosfor i sjöar. < 1,5 Ingen/obetydlig avvikelse 1,5 2,0 Tydlig avvikelse 2,0 3,0 Stor avvikelse 3,0 6,0 Mycket stor avvikelse > 6,0 Extrem avvikelse Kväve (µg/l) Totalkväve (tot.-n) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom så kallat markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster & Lloyd 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (till exempel öring och lax) 0,2 mg/l och för fisk i allmänhet (till exempel abborre, gädda och gös) 1,5 mg/l. Det finns dock en del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (till exempel ruda, mört och braxen) som klarar högre halter. 51

52 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt skalan till höger (µg/l). Dessa gränser tillämpades för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten gjordes på samma sätt. < 300 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 5000 Extremt höga halter I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning (µg/l) har därför föreslagits av KM Lab (2000) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (Naturvårdsverket 1969:1): För ammoniak finns bedömningsgrunder för särskilt förorenande ämnen angivna i Havs- och Vattenmyndighetens > 1500 Mycket höga halter föreskrifter (HVMFS 2013:19 med ändringsföreskrifter HVMFS 2015:4). Kvalitetsfaktorn Särskilda förorenande ämnen ska klassas till god status om övervakningsresultat visar att halten ammoniak inte överskrids som årsmedelvärde (1 µg/l) eller maximal tillåten koncentration uppmätt vid ett enskilt mättillfälle (6,8 µg/l) vid någon övervakningsstation och som måttlig status om halten överskrids. Halten ammoniak, uttryckt som ammoniakkväve (NH3-N), beräknas utifrån halten ammoniumkväve (NH4-N), temperatur och ph-värde. Avvikelse < 50 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Graden av avvikelse för totalkväve i sjöar och vattendrag bedömdes genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen gjordes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) för fosfor i sjöar (se rubriken Fosfor ovan). Arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, det vill säga årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under 3 år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelningar (kg/ha,år). I föreliggande rapport bedömdes 2016 års värden. 52

53 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1,0 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2,0 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4,0 16,0 Höga kväveförluster Åker i slättbygd 16,0 32,0 Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombinaion med djurhållning > 32,0 Extremt höga kväveförluster < 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark 0,04 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark 0,08 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling 0,16 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk 0,32 0,64 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark Avvikelse Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt följande klassindelning: Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt: Som jämförvärde användes det högst erhållna värdet vid beräkning utifrån den specifika avrinningen (år 2016) respektive procenten sjö i avrinningsområdet enligt formler i bedömningsgrunderna. Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/Pkvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på kväve/fosforkvot (juni-september) i sjöar bedömas enligt följande: < 2,5 Ingen eller obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 20 Stor avvikelse Mycket stor avvikelse > 60 Extrem avvikelse < 1,5 Ingen eller obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse > 12 Extrem avvikelse > 30 Kväveöverskott Kväve-fosforbalans Måttligt kväveunderskott 5 10 Stort kväveunderskott < 5 Extremt kväveunderskott Vid kväveöverskott (N/P-kvot >30) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot <30). 53

54 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Klorofyllhalten kan därför användas som mått på algmängden i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare sjön är. 2,0 2,0-5,0 Mycket låga halter Låga halter Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för maj-oktober) med beteckningar från låga (< 2 µg/l) till extremt höga (> 25 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan: 5,0-12,0 Måttligt höga halter 12,0-25,0 Höga halter 25,0-100 Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för augusti) med beteckningar från låga (< 2,5 µg/l) till extremt höga (> 40 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt: I denna rapport bedömdes bara 2016 års klorofyllhalter. 2,5 Mycket låga halter 2,5-10 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter > 40 Mycket höga halter Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med en densitet större än 5 gram per cm 3 De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, till exempel zink, krom och koppar är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt nedanstående tabell. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. För aluminium, järn, kobolt, kvicksilver, mangan och vanadin saknas bedömningsgrunder. 54

55 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Arsenik 0,4 0, > 75 Bly 0,2 0, > 15 Kadmium 0,01 0,01 0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 > 1,5 Koppar 0,5 0, > 45 Krom 0,3 0, > 75 Nickel 0,7 0, > 225 Zink > 300 Mycket höga halter Avvikelse Vad gäller avvikelsen från jämförvärdet med avseende på metaller har följande indelning föreslagits av KM Lab (2000) med utgångspunkt i bakgrundsdokument (Rapport 4920, tabell 17) till Naturvårdsverkets bedömningsgrunder: < 2 Ingen avvikelse 2 4 Liten avvikelse 4 10 Tydlig avvikelse Stor avvikelse > 25 Mycket stor avvikelse Växtplankton Allmänt Planktiska (i vattenmassan svävande) alger är av stor betydelse för en sjös näringsväv genom att de producerar syre och organiskt material samt utgör en viktig födoresurs för mikrober, djurplankton, ciliater, bottenfauna och fisk. Merparten av algerna har fotosyntetiserande förmåga och har därför tidigare räknats till växtriket, vilket också avspeglas i termen växtplankton som tidigare användes synonymt med planktiska alger. Numer är algernas systematiska tillhörighet mycket omdiskuterad och det finns ingen helt accepterad indelning. Utifrån molekylärbiologiska undersökningar placeras algerna i tre olika phyla: prokaryoter (blågrönalger), protister (bland annat guldalger, kiselalger, dinoflagellater och rekylalger) samt växter (grönalger). Sammansättningen av de planktiska algerna varierar mellan olika typer av vatten. Viktiga faktorer är näringstillgång, humushalt och det övriga ekosystemets struktur, till exempel vilka fiskarter och vilken mängd fisk som finns i sjön. När ovanstående faktorer förändras ger det snabbt förändringar i växtplanktonsamhällets sammansättning. Algsamhället förändras också under året. I början av växtsäsongen dominerar små snabbväxande arter, medan stora långsamväxande arter dominerar under sensommaren. Vissa planktiska alger, främst inom gruppen blågrönalger, kan bilda toxin (gift) och ämnen som ger en otrevlig smak och doft. Massutveckling av sådana alger kan orsaka problem i dricksvattentäkter. Problemen förekommer främst i näringsrika sjöar med höga fosforhalter, men även mindre näringsrika sjöar kan drabbas (Persson & Olsson 1992). De planktiska algerna reagerar snabbt på kemisk-fysikaliska förändringar i den omgivande vattenmiljön, vilket gör dem användbara inom miljöövervakningen. De används främst för att ge information om näringssituationen i sjöar. Det går även att analysera rester av kiselalger i sjösediment från olika djup för att få information om hur sjöns ph-värde har förändrats över tiden. 55

56 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas läge framgår av kartan i Figur 11 samt Tabell 5. Figur 11. Provtagningsplatser för undersökning av växtplankton i den samordnade recipientkontrollen i i norra Vänern år Tabell 5. Provtagningsplatser med positionsangivelser för undersökning av växtplankton i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern år Koordinater angivna enligt Rikets nät, RT90, 2,5 gon V Benämning Lägesbeskrivning Koordinater By40 Gatviken By17 Byviken, centralt Ås513 Ekholmssjön, djuphålan Ås510 Kyrkebysjön Sä320 Arnöfjorden, sydväst Kr80 Lunnerviken, väst Kr90 Ölmeviken, centralt Kr70 Varnumsviken, djuphålan Kr20 Vålösundet, Prästerud

57 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Provtagning Provtagning av växtplankton utfördes augusti 2016 av provtagare från ALcontrol AB. Provtagningen genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Växtplankton i sjöar (Naturvårdsverket 2010c). Metoden överensstämmer med Svensk Standard, SS-EN 16698:2006:2015 (SIS 2015). Vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett två meter långt plexiglasrör (Rambergrör). Hela vattenpelaren provtogs ner till lokalspecifika djup (se lokalbeskrivningar i bilaga 8). Ur provet togs ett delprov för analys. Vid varje lokal togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning. Håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov konserverades med Lugols lösning. Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes av Ina Bodin, Mikael Forssén och Annika Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). För samtliga lokaler sedimenterades mellan 1,5 och 10 ml prov för analys. Beräkning av individtäthet och biovolym gjordes enligt SS-EN 15204:2006 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Analysresultaten bearbetades och utvärderades, dels enligt bedömningsgrunderna ((HVMFS 2013:19 och Naturvårdsverket 2007), dels genom en expertbedömning. Sammanställningar av resultat per lokal, artlistor och lokalbeskrivningar finns i bilaga 8. Utvärdering Bedömning enligt bedömningsgrunderna För klassificering av sjöar med hjälp av växtplankton har Sverige delats in i tre ekoregioner: Fjällen ovan trädgränsen, Norrland och Södra Sverige. Vidare har Norrlands och Södra Sveriges sjöar delats in i klara (motsvarande <30 mg Pt/l) respektive humösa sjöar (motsvarande >30 mg Pt/l). Lunnerviken (Kr 80) klassades att tillhöra gruppen Södra Sverige, klara sjöar medan övriga lokaler hänfördes till gruppen Södra Sverige, humösa sjöar. Klassificering av näringsstatus För att klassificera lokalernas näringsstatus användes följande parametrar: totalbiomassan av växtplankton, andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, trofiskt planktonindex (TPI). TPI-värdet beräknas med hjälp av biomassan av olika oligotrofi- och eutrofiindikerande arter och dessa arters värde som indikatorer i en skala från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ett växtplanktonprovs TPI-värde kan således i teorin variera mellan -3 och +3. Ju fler näringskrävande växtplanktonarter som finns i provet desto högre blir TPIvärdet. Enligt bedömningsgrunderna bör TPI-värde inte användas på prov som innehåller fyra eller färre indikatorarter. I proven från alla vikarna i denna undersökning fanns avsevärt fler indikatorarter. 57

58 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Ovanstående tre parametrar redovisas var och en för sig som värden, ekologisk kvalitetskvot och klass i den femgradiga klassningsskalan (hög, god, måttlig, otillfredsställande, dålig). Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen. De tre parametrarna ligger sedan till grund för beräkning av sammanvägd näringsstatus, där statusklasserna omvandlas till numeriska värden genom ett viktningsförfarande, varefter ett medelvärde av de tre parametrarna kan beräknas (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Den numeriska skala som används för den sammanvägda statusklassningen visas i Tabell 6. Tabell 6. Klasser för näringsstatus och deras indelning i numeriska värden vid växtplanktonanalyser enligt bedömningsgrunderna (Havsoch vattenmyndigheten 2013) Status Numeriskt värde Hög 4-4,99 God 3-3,99 Måttlig 2-2,99 Otillfredsställande 1-1,99 Dålig 0-0,99 Tabell 7. Surhetsklasser och de ungefärliga ph-intervall de motsvarar enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013) Surhetsklass ph-intervall Nära neutralt 6-7 Surt 5,5-6 Mycket surt 5-5,5 Extremt surt < 5 Surhetsklassning För bedömning av surhet/försurning användes en parameter: Artantal (antal taxa) av växtplankton Parametern kan inte skilja ut antropogent (mänskligt orsakad) försurade sjöar från naturligt sura sjöar. Surhetsklassning med hjälp av växtplankton (Tabell 7) bör dessutom endast utföras vid misstanke om surhet/försurning, eftersom artantal är en svårtolkad parameter som är starkt beroende av analysansträngning. Eftersom sjöarna i denna undersökning ligger i en region med såväl antropogen belastning som naturligt sura vatten har Medins Havs- och Vattenkonsulter dock valt att göra en surhetsklassning av resultaten från växtplanktonundersökningarna. En utförlig beskrivning av bedömningsgrunderna finns tillgänglig i rapportform (Naturvårdsverket 2007) och på Havs- och Vattenmyndighetens hemsida. Där redovisas klassgränserna för de ingående parametrarna för de olika sjötyperna och där beskrivs i detalj förfarandet vid beräkning av TPI-värde och sammanvägd näringsstatus. Expertbedömning Vid Medins expertbedömning av näringssituation och statusklassning har även följande parametrar beaktats: biomassan av Gonystomum semen, förekomst av potentiellt toxiska cyanobakterier (blågrönalger), förekomst av indikatorarter. 58

59 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Indikatorarter redovisas även som O (oligotrofiindikatorer), E (eutrofiindikatorer) och I (indifferenta) i artlistorna. De har sitt ursprung i en definition av indikatorarter som gjorts vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet, vilken ibland avviker från bedömningsgrundernas indelning. Även andra iakttagelser än ovanstående kan ha vägts in vid expertbedömningen, till exempel förekomst av partiklar, bentiska alger och vissa djurplankton i provet eller annan erfarenhet från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. En utförlig beskrivning av utvärderingsförfarandet vid växtplanktonanalyser finns beskriven i Hårding med flera Kiselalger Allmänt Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtsamhället. Begreppet påväxtalger innefattar de alger som sitter fast på, eller lever i direkt anslutning till, olika substrat (till exempel stenar och större växter) i sjöar och vattendrag. Klassificering och bedömning av vattendrag utifrån kiselalger är relativt nytt för Sverige, men används allmänt i Europa och andra delar av världen. Kiselalger finns i alla vattenmiljöer (även fuktiga jordar med mera) och de beräknas stå för minst 25 % av jordens primärproduktion. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö är de mycket bra indikatorer på vattenkvaliteten. Små förändringar kan göra att vissa arter ökar i antal medan andra försvinner. Man får därför en bra bild av förhållandena på en lokal genom att analysera vilka kiselalger som växer där. Kiselalger kan bland annat användas till att bedöma näringsgrad, organisk belastning och surhet. Exempel på olika arter av kiselalger. 59

60 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Provtagningplatser Provtagningsplatsernas läge framgår av kartan i Figur 12 samt Tabell 8. Figur 12. Provtagningsplatser för undersökning av kiselalger i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern med tillflöden år

61 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Tabell 8. Provtagningsplatser med positionsangivelser för undersökning av kiselalger i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern med tillflöden år Koordinater är angivna enligt Rikets nät, RT90, 2,5 gon V Benämning Lägesbeskrivning Koordinater By30 Averstadån By36 Byälven, uppströms Säffle By37 Byälven, nedströms Säffle Ås512 Tarmsälven, Mellbyn Ås400 Norsälven, Norsbron Sä325 Glumman Kr100 Ölman, Hult Kr40 Sorkan Kr60 Lötälven Kr50 Varnan, uppströms Vågbron Vi15 Visman, uppströms Bäckhammar (Tallbo) Vi16 Visman, nedströms Bäckhammar (Nytorp) Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av provtagare från ALcontrol AB 7-8 september Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN (SIS 2014a) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havsoch Vattenmyndigheten 2016) på 12 lokaler i tillflöden till Vänerns norra del (Figur 12 och Tabell 8). På samtliga lokaler togs prov från stenar, men i fyra fall togs prov istället från växter. Proven fixerades med etanol. Analys och utvärdering Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Iréne Sundberg och Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, enligt metod SS-EN (SIS 2014b) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och Vattenmyndigheten 2016). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Analys av frekvensen missbildade kiselalgsskal gjordes för lokalerna Ås400 (Norsälven, Norsbron) och Vi16 (Visman, nedströms Bäckhammar) samt även för lokalerna By36 (Byälven, uppströms Säffle) och By37 (Byälven, nedströms Säffle) i programmet för samordnad recipientkontroll i By- och Borgviksälven. Utvärderingen av resultaten utfördes av Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, och följde Naturvårdsverkets handledning (Naturvårdsverket 2007) och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och Vattenmyndigheten 2013). 61

62 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna % PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 ( och utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 9 (Naturvårdsverket 2007). IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): ΣAjSjVj / ΣAjVj, där A är den relativa abundansen i procent, S är föroreningskänsligheten (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och V är indikatorvärdet (1-3, där ett högt värde betyder att arten endast tål begränsade ekologiska variationer, det vill säga är en stark indikator) för arten j. Resultaten räknas om till skalan 1-20 (4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är indexvärdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av % PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framförallt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. % PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening (Kelly 1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. (I Sverige används TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, vilken inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.) År 2015 genomfördes en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter av Institutionen för vatten och miljö vid SLU, Jarlman Konsult AB och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. De flesta ändringarna rör TDI-indexet. Omräkningar av äldre data har utförts. En expertbedömning avseende statusklassningen kan i vissa fall behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Tabell 9. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (=ekologisk kvot, d.v.s. IPS-värde/referensvärde) Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 - - Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 62

63 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 ACID och surhetsklassning Vidare har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), som visar vilken ph-regim vattendraget tillhör, beräknats enligt: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1 när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI group I-III) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph-värden <5,5, acidofil huvudsakligen förekommande vid ph-värden <7, circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7, alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph-värden >7, alkalibiont endast förekommande vid ph-värden >7. Klassningen gjordes enligt Tabell 10 (Naturvårdsverket 2007). Surhetsindexet ACID är framtaget framförallt för att bedöma surheten i vattendrag med ph-värden lägre än 7. Vid höga phvärden ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph-värden (Andrén & Jarlman 2008). Även för indexet ACID tillämpas i vissa fall en expertbedömning, till exempel om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter. Artlistor och resultat redovisas i bilaga 9. Tabell 10. Bedömning av surheten med hjälp av kiselalgsindexet ACID. De fem klasserna visar olika stadier av surhet, inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent (mänskligt orsakad) ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimumvärde för ph Surhetsklass Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde för 12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 63

64 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Missbildade kiselalgsskal I denna undersökning beräknades även andelen missbildade (deformerade) kiselalgsskal vid fyra lokaler, By36 och By37 i Byälven (i regi av By- och Borgviksälvens vattenvårdsförbund) samt Ås400 i Norsälven och Vi16 i Visman (i regi av Norra Vänerns intressenter). Erfarenheter från tidigare undersökningar (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011, Kahlert 2012) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, till exempel bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. En preliminär metod för missbildningar på kiselalgsskal som miljögiftsindikator finns i den senaste undersökningstypen (Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys, Havsoch Vattenmyndigheten 2016). En missbildningsfrekvens över 1 % indikerar en möjlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande förorening. En preliminär indelning av missbildningsfrekvens och påverkansgrad finns i Tabell 11. Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. De delas in i två olika typer och i två deformationsgrader enligt Tabell 12. Det finns emellertid för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögift ger vissa specifika skador på kiselalgerna. Resultaten, och vilka missbildningstyper som noterades på de aktuella lokalerna, finns i bilaga 9. Tabell 11. Preliminär indelning av missbildningsfrekvens (Havs- och Vattenmyndigheten 2016) och påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult AB och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB) Preliminär klassning av missbildningsfrekvens Preliminär påverkansgrad <1 % ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 1-2 % låg svag 2-4 % måttlig måttlig 4-8 % hög stark > 8 % mycket hög mycket stark Tabell 12. Indelning av olika missbildningstyper samt förklaring av vad som ingår i respektive kategori (Havs- och Vattenmyndigheten 2016) Missbildningskategorier onormal form - svag missbildning onormal form stark missbildning Onormal form: asymmetri böjning inbuktning utbuktning övriga avvikelser i form onormalt mönster svag missbildning onormalt mönster stark missbildning Onormalt mönster: avvikande striering avvikande raf övriga avvikelser i mönster Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (<15 räknade arter, diversitet <1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen. 64

65 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Bottenfauna Allmänt Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag utgörs till största delen av insekter, men även snäckor, musslor, iglar, fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. De flesta insekter bland bottenfaunan har ett vattenlevande larvstadium, som utgör större delen av livscykeln, samt ett kortare landlevande adult-(vuxen-)stadium. Larvstadiet kan vara bara någon månad för vissa arter, medan andra tillbringar flera år som larver innan de kläcks till vingade insekter. Några grupper av insekter har såväl larv- som adultstadium i vattnet. Artantal och -sammansättning varierar mycket, såväl inom, som mellan, olika vatten. Detta beror dels på biologiska faktorer som t.ex. konkurrens och rovdjurens inverkan, och dels på faktorer som inte har med biologiska förhållanden att göra, t.ex. lokalens struktur (bredd, djup, vattenhastighet, substrat m.m.) och vattenkvalitet. Ju mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheten med en sjö, bl.a. genom att syreinnehållet minskar. Bottnen består då ofta av mjukbotten och i sådana miljöer förekommer t.ex. få eller inga bäcksländor. Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt som artsammansättningen förändras, från källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat näringsinnehåll i vattnet och bredare vattendrag som ger fler biotoper ( miljöer ) är några orsaker till detta. Man får även förändringar i artsammansättningen om en bäck torkar ut, t.ex. under en torr sommar. Beroende på torrperiodens längd kommer kanske vissa arter att försvinna helt tills nykolonisation inträffar, medan arter med torktåliga stadier finns kvar vid periodens slut. Dessutom kommer nykolonisationen att gå olika snabbt för olika arter, vilket medför en naturlig och successiv förändring av bottenfaunasamhället. Denna förändring sker inte bara efter en torrperiod, utan kan observeras efter alla sorters störningar. För att kunna använda bottenfaunan som föroreningsindikator krävs kunskaper bl.a. om hur olika arter lever, i vilka miljöer de lever, deras livscykler, hur de påverkas av andra faktorer som inte har med miljöpåverkan att göra samt givetvis hur de reagerar på olika typer av föroreningar. När det gäller försurning så klarar vissa arter inte ett lågt ph-värde utan slås ut, medan andra ökar i antal. Att arter försvinner när ph-värdet minskar behöver inte alltid bero på att de själva drabbas, utan orsaken kan t.ex. vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. När det gäller eutrofiering (övergödning) kan vissa arter påverkas negativt av höga näringsämneshalter eller stora mängder organiskt material. Påverkan kan vara direkt orsakad av fysiokemiska gränser för vad arterna klarar av, men oftast hänger den samman med låga syrehalter i bottenvattnet p.g.a. en hög biologisk produktion, vanligen i kombination med dålig syresättning i exempelvis lugnflytande vattendrag eller sjöars djuphålor. Dessutom kan arter, som normalt sett hade tålt höga halter av näringsämnen, konkurreras ut av andra arter som gynnas mer av eutrofieringen. Olika arters föroreningskänslighet, främst med avseende på försurning och organisk belastning, finns dokumenterad i en rad arbeten. I denna rapport har uppgifter hämtats, förutom från Medins eget databasmaterial, främst från Engblom & Lingdell (1983, 1985a, 1985b, 1987 och 1994), Engblom m.fl. (1990), Raddum & Fjellheim (1984), Otto & Svensson (1983), Eriksson m.fl. (1981), Henrikson m.fl. (1983), Rosenberg & Resh (1993), Degerman m.fl. (1994), Moog (1995) och Wiederholm (1999c). Bottenfaunan har tidigare varit ganska dåligt känd vad gäller arternas utbredning och vilka arter som är sällsynta eller hotade i svenska sjöar och vattendrag. Tack vare ökat fokus på bottenfaunaundersökningar har kunskapen ökat markant och det har därmed blivit möjligt att göra kvalificerade bedömningar av bottenfaunans naturvärden. Det är viktigt att påpeka att de bedömningar som görs framförallt gäller bottenfaunan på den sträcka som undersökts. Det innebär t.ex. att en annan sträcka i vattendraget skulle kunna få en annan bedömning. 65

66 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas belägenhet framgår av kartan i Figur 13 samt Tabell 13. Figur 13. Provtagningsplatser för undersökning av bottenfauna i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern med tillflöden år

67 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 Tabell 13. Provtagningsplatser med positionsangivelser för undersökning av bottenfauna i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern med tillflöden år Koordinater angivna i RT90 2,5 gonv Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater By200 Byälven, uppströms Säffle By15 Byälven, nedströms Säffle By12 Byviken, centrala Ås513 Ekholmssjön, djuphålan Ås503 Kyrkebysjön, sydost Ås15 Grumsfjorden Ås5 Åsfjorden, norr Ås9 Åsfjorden, väster Ås141 Åsfjorden, centrala Ka10 Kattfjorden, östra Ka44 Kattfjorden, centrala Sä32 Hammarösjön Sä24 Sätterholmsfjärden, centrala Kr90 Ölmeviken, centrala Kr80 Lunnerviken, västra Kr70 Varnumsviken, djuphålan 9, Kr20 Vålösundet, Prästerud Vi51 Visman, nedströms Björneborg Vi15 Visman, uppströms Bäckhammar Vi16 Visman, nedströms Bäckhammar Vi17 Visman, Nybble Vi14* Kolstrandsviken *Provtogs först våren 2017 och kommer att redovisas i 2017 års rapport. Provtagning Provtagning av bottenfauna på stationer i Vänerns profundalzon (djupbottenområden) utfördes 3, 4 och 9 maj Från varje station togs fem delprover med en Ekmanhämtare (Figur 14) med provytan 0,0248 m 2 enligt den standardiserade metoden SS (SIS 1986). Provtagningen följde även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral (Naturvårdsverket 2010d). Proven sållades på plats genom ett såll med masktätheten 0,5 x 0,5 mm och konserverades i 95 % etanol till en slutkoncentration av cirka 70 %. Denna provtagning gjordes av personal från ALcontrol AB. De fältprotokoll som upprättades vid provtagningen redovisas som lokalbeskrivningar i bilaga 10. Lokalen i Kolstrandsviken (Vi14) missades av någon anledning våren Den togs därför våren 2017 och kommer att redovisas i nästa års rapport. Provtagning av bottenfauna på lokaler i Visman (rinnande vatten) gjordes 23 och 30 oktober Från varje lokal togs fem kvantitativa prov enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN (SIS 2012a). Dessutom följdes anvisningarna i Naturvårdsverkets Handledning för 67

68 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 miljöövervakning, undersökningstyp Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier (Naturvårdsverket 2010e). Metoden innebär i korthet att proverna tas med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hålls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rörs upp med foten (Figur 15). På lokalerna togs dessutom ett kvalitativt prov bestående av ett antal delprov från olika typer av substrat på, och i omedelbar anslutning till, provsträckan. Denna provtagning utfördes av personal från Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Det uppsamlade materialet konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av cirka 70 %. Beskrivning av lokalernas bottenförhållanden med mera finns i bilaga 10. Provtagning i Byälven utfördes 13 oktober Bottenförhållandena på lokalerna i detta vattendrag var dock inte lämpliga för ovan nämnda sparkmetodik. På dessa lokaler togs proverna därför med Ekmanhuggare (Figur 14). Denna provtagning gjordes av personal från ALcontrol AB. Lokalernas läge och en beskrivning av lokalerna återfinns i lokalbeskrivningarna i bilaga 10. Figur 14. Ekmanhuggare. Figur 15. Provtagning med sparkmetoden. Förändringar och avvikelser Från och med 2004 års undersökning minskades antalet delprov per station i Vänern från tio till fem. Ett mindre antal delprover kan innebära att något färre arter påträffas, vilket måste tas i beaktande vid jämförelser av resultaten mellan åren. Analys Djuren sorterades ut från bottenmaterialet på laboratorium och identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. I de kvalitativa prov som togs vid lokalerna i Visman noterades endast taxa (grupp) som inte påträffades i de kvantitativa proven. Nivån för artbestämningarna följde Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Dessutom artbestämdes fjädermyggslarver (chironomidae) och fåborstmaskar (oligochaeta) från lokaler i vänervikar samt lokaler i Byälven. Fullständiga artlistor redovisas i bilaga 10. Utvärdering Statusklassificering Statusklassningen följde Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havsoch Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Index har utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhets- 68

69 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 index för vattendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöars strandzon och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering (övergödning) i vattendrag. Enligt bedömningsgrunderna används indexet BQI (Benthic Quality Index) för att klassa statusen med avseende på eutrofiering i sjöars djupområden. Klassningen sker i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Expertbedömningar Utöver statusklassningen enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) gjordes expertbedömningar av surhet, eutrofiering, hydromorfologisk påverkan och annan påverkan för lokaler i vattendrag. Vid expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bland annat de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. Två nya index (Taxaindex och Regleringsindex) har tagits fram vid Medins Biologi (numera Medins Havs- och Vattenkonsulter AB) för att bedöma påverkan på bottenfaunan (Ericsson 2010). Taxaindex utnyttjar att vattendragens bredd är en av de viktigaste faktorerna som avgör artrikedomen på en lokal (Malmqvist & Hoffsten 2000). Genom att jämföra det uppmätta artantalet på en lokal med det förväntade referensvärdet utifrån vattendragets bredd vid lokalen kan man få en indikation på om bottenfaunan är negativt påverkad. Vid föreliggande statusklassningar för stationer i sjöars djupområde gjordes även en rimlighetsbedömning och en expertbedömning. Vid expertbedömningen vägdes kända förhållanden i och kring sjön in tillsammans med erfarenheter från andra sjöar i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, framförallt O/C-index (Wiederholm ed a, b) och det sammansatta indexet EEI (Eutrofieffekt-index, Liungman & Ericsson 2006). Förutom statusklassningen enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) utvärderades även näringstillgång och syreförhållanden i bottenvattnet. Vid bedömningen av näringstillgång användes framförallt PTI (Profundalt Trofi-index, Liungman & Ericsson 2006). Näringstillgång bedömdes i en femgradig skala: mycket näringsfattigt tillstånd, näringsfattigt tillstånd, måttligt näringsrikt tillstånd, näringsrikt tillstånd och mycket näringsrikt tillstånd. Syreförhållandena i bottenvattnet bedömdes utifrån förekomst av indikatorarter. Syretillståndet indelades i en femgradig skala: mycket syrerika förhållanden, syrerika förhållanden, måttligt syrerika förhållanden, syrefattiga förhållanden och mycket syrefattiga förhållanden. Bedömning av naturvärden för lokaler i rinnande vatten gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin m.fl. 2009). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt. Bedömningen av annan påverkan omfattade framförallt påverkan av toxiska (giftiga) ämnen, till exempel tungmetaller som genom sin förekomst kan skapa missbildningar hos djuren eller vara direkt dödande. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m.fl. 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. 69

70 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 De två lokalerna i Byälven som provtogs med Ekmanhämtare behandlades på samma sätt vid utvärderingen som de lokaler i rinnande vatten som provtogs med sparkmetoden. För att få bättre artunderlag artbestämdes fjädermyggor och fåborstmaskar i möjligaste mån. Denna högre artningsnivå medför att vissa av de erhållna indexvärdena inte är direkt jämförbara med det underlag som klassgränserna i bedömningsgrunderna är baserade på. Mundelsskador Förutom diverse index utgjorde eventuell förekomst av mundelsskador bland chironomider (hos gruppen Chironomini) underlag till bedömningarna. Skador på mundelarna, som orsakas under djurets tillväxt, yttrar sig som deformationer på till exempel mentum eller mandibler (Figur 16). Denna typ av subletala effekter är väl dokumenterade från många olika håll i samband med utsläpp av flera olika typer av miljögifter och industriavfall, till exempel tungmetaller, pesticider och DDT (Rosenberg & Resch 1993, Vedamanikam & Shazili 2009). Ett flertal undersökningar har visat att skadefrekvensen blir större med ökad miljögiftshalt och det finns dokumenterade skadefrekvenser i påverkade miljöer från några få procent upp till nära åttio procent av populationen. I rena och opåverkade miljöer är den här typen av skador mycket ovanliga och skadefrekvensen nära noll (Wiederholm 1984). Medins har i tidigare studier arbetat fram preliminära klassgränser för missbildningsfrekvensen hos sedimentlevande fjädermyggslarver inom den taxonomiska gruppen Chironomini. Skadefrekvensen har indelats i fem klasser enligt: Naturlig frekvens 0-1 % Låg frekvens 1-5 % Måttligt hög frekvens 5-10 % Hög frekvens % Mycket hög frekvens >20 % Figur 16. Mentum (mundel) av fjädermyggor av släktet Chironomus. Den vänstra bilden visar en skadad mundel och den högra bilden visar en normal mundel. Foto: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Miljögifter i fisk Undersökningen av miljögifter i fisk görs på uppdrag av Vänerns vattenvårdsförbund och publiceras även i förbundets årsskrift Vänern Enligt kontrollprogrammet för samordnad re- 70

71 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1 cipientkontroll i norra Vänern med tillflöden ska texten återges i sin helhet även i denna årsrapport (bilaga 11). De år som nätprovfiske utförs i norra Vänern undersöks även metaller och görs biologiska analyser på abborrar från dessa lokaler. Under 2000-talet har nätprovfisken hittills utförts åren 2005, 2008, 2011 och I det reviderade kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i norra Vänern med tillflöden, som togs i drift i augusti 2011 (nu i en reviderad version daterad ), infördes årlig undersökning av kvicksilver i gädda från Kattfjorden. Denna undersökning ingick tidigare i programmet för stor-vänern (Vänerns vattenvårdsförbund), men tämligen sporadiskt, eftersom gäddorna ofta inte blev fiskade. Resultaten ska jämföras med kvicksilverhalter i gäddor fångade i Millesviks skärgård, där undersökning sker vart femte år i regi av Vänerns vattenvårdsförbund. Provfiske De tio gäddorna fångades av yrkesfiskare Göran Fransson i Kattfjorden våren 2016 på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län. Även vid flertalet tidigare undersökningar insamlades gäddorna på våren i samband med lek i mars/april. Vid fångsten mättes och vägdes gäddorna och lades i separata, märkta plastpåsar, som förvarades i frys tills de skickades till ALcontrol för analys. Enligt kontrollprogrammet ska gäddorna väga mellan 0,8 och 1,2 kg, men en av gäddorna vägde 770 gram. Analys Gäddorna tinades vid ALcontrols laboratorium i Linköping. Därefter togs ett muskelprov ut från varje gädda (Tema Nord 1995). Gäddorna analyserades i månadsskiftet juni/juli Gäddorna analyserades individuellt enligt metoden SS-EN 1483:2007. Utvärdering Analysresultaten (mg/kg våtvikt) samt uppgifter om längd (cm) och vikt (kg) sammanställdes i en tabell (bilaga 12). Kvicksilverhalterna omräknades även till halter i enkilos gädda genom division med vikten och ett medelvärde beräknades. Medelhalten kvicksilver i enkilos gädda år 2016 jämfördes med tidigare uppmätta halter i gädda från Kattfjorden ( ) och Millesvik ( ) och bedömdes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Rapport 4913). Resultaten jämfördes även med gällande gränsvärde för livsmedel, vilket är 1,0 mg/kg våtvikt för gädda (EG1881/2006). Gädda, Esox lucius. Teckningen är gjord av Wilhelm von Wright ( ). 71

72 72 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 1

73 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 2 BILAGA 2 Väderförhållanden år

74 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 2 Månadsmedeltemperatur ( C) Månadsnederbörd (mm) Säffle (9210) jan -6,3-4, feb -1,0-4, mars 2,5-0, april 5,9 4, maj 12,1 10, juni 15,9 14, juli 17,5 15, aug 15,3 14, sep 14,7 10, okt 6,6 6, nov 1,5 1, dec 2,0-2, Medel 7,2 5, Summa Karlstad (9322) Väse (9321)* jan -6,5-4, feb -1,0-4, mars 2,5-1, april 5,4 3, maj 11,8 10, juni 15,6 14, juli 17,0 16, aug 14,7 15, sep 14,2 11, okt 6,1 6, nov 1,1 1, dec 1,5-2, Medel 6,9 5, Summa Kristinehamn (9418) jan -6,9-4, feb -0,9-4, mars 2,6-0, april 5,8 4, maj 12,5 10, juni 16,3 15, juli 17,8 16, aug 15,6 15, sep 15,1 11, okt 6,7 6, nov 1,5 1, dec 1,2-2, Medel 7,3 5, Summa *Nederbörden för Karlstad uppmäts i Väse 74

75 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 2 Säffle (9210) Karlstad flygplats (9322) Väse (9321) Kristinehamn (9418) 75

76 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 2 * Nederbörden för Karlstad uppmäts i Väse. 76

77 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 BILAGA 3 Resultat från vattenkemisk undersökning år 2016 (tabeller) Analyser på ALcontrol basparametrar 78 Analyser på ALcontrol metaller Analyser på SLU regionala referensvattendrag Analyser på SLU stor-vänern (Vänerns vattenvårdsförbund). 117 Analyser på SLU S13 (typområde på jordbruksmark)

78 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Analyser på ALcontrol - basparametrar Samtliga resultat inom klass 5 (röd/mörk skuggning) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange/ljus skuggning) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Svart ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % Byviken - Säffle kommun By15. Byälven nedströms Säffle 1) ,5-0,0 6,8 0,13 5,3 2,2-0,095 8,3 8,1 12, ,5-1,0 6,8 0,14 4,5 4,4-0,11 9,3 7,9 12, ,5-2,7 6,8 0,13 4,7 3,2-0,10 9,0 9,5 12, ,5-7,7 7,0 0,14 4,4 2,9-0,099 8,4 7,1 12, ,5-12,0 7,0 0,16 4,4 3,7-0,096 8,5 8,0 10, ,5-17,1 6,8 0,14 5,3 3,7-0,085 9,2 8,9 8, ,5-19,3 6,9 0,17 7,3 3,7-0,084 9,2 9,6 8, ,5-18,7 7,0 0,18 4,4 3,0-0,077 7,3 6,9 9, ,5-19,1 7,0 0,19 6,5 2,5-0, ,7 8, ,5-8,9 7,0 0,20 6,9 1,9-0, ,6 10, ,5-3,2 7,0 0,16 6,8 5,2-0,075 9,0 7,4 12, ,5-1,5 7,0 0,15 5,5 4,4-0,072 8,2 7,2 12,5 88 Min - - 0,0 6,8 0,13 4,4 1,9-0,072 7,3 6,9 8,1 87 Medel - - 9,3 7,0 0,16 5,5 3,4-0,087 8,9 8,2 10,7 91 Max ,3 7,0 0,20 7,3 5,2-0, ,6 12,8 102 By16. Byviken inre (yta) ,5 **** 9,3 7,0 0,13 4, ,093-7,2 11, ,5 1,5 17,6 6,8 0,14 5, ,093-9,3 9, ,5 1,8 18,5 6,8 0,19 7, ,069-8,7 7, ,5 2,0 9,1 7,1 0,19 6, ,078-8,7 10,4 89 Min - 1,5 9,1 6,8 0,13 4, ,069-7,2 7,5 81 Medel - 1,8 13,6 6,9 0,17 5, ,083-8,5 9,8 93 Max - 2,0 18,5 7,1 0,19 7, ,093-9,3 11,6 102 By16. Byviken inre (botten) ,3 6,9 0,15 4, ,094-7,3 11, ,1 6,8 0,14 5, ,092-8,5 9, ,6 6,9 0,21 7, ,078-8,5 7, ,1 7,1 0,18 6, ,078-8,5 10,7 92 Min - - 9,1 6,8 0,14 4, ,078-7,3 7,8 82 Medel ,3 6,9 0,17 5, ,086-8,2 10,0 94 Max ,6 7,1 0,21 7, ,094-8,5 11, ) Prov taget av personal från Säffle kommun. **** Siktdjup gick ej att mäta p.g.a. starkt strömmande vatten. 78

79 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l Byviken - Säffle kommun By15. Byälven nedströms Säffle 1) ,3 1,2 4, ,4 1,1 6, ,7 1,3 4, ,4 1,1 4, ,4 1,0 4, ,5 1,6 4, < ,7 2,4 4, ,1 0,96 4, , ,7 1,9 4, ,5 1,5 4, ,6 1,9 5, ,2 1,7 5, < ,1 0,96 4, ,5 1,5 4, ,7 2,4 6,9 - By16. Byviken inre (yta) , By16. Byviken inre (botten) ) Prov taget av personal från Säffle kommun. **** Siktdjup gick ej att mäta p.g.a. starkt strömmande vatten. 79

80 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % By17. Byviken centralt (yta) ,5 2,1 8,8 7,1 0,19 5, ,076-6,2 11, ,5 2,8 19,8 7,2 0,23 6, ,063-6,1 11, ,5 2,2 18,7 6,2 0,26 7, ,053-6,6 8, ,5 4,6 11,5 7,5 0,33 7, ,031-4,3 10,7 97 Min - 2,1 8,8 6,2 0,19 5, ,031-4,3 8,6 92 Medel - 2,9 14,7 7,2 0,25 6, ,056-5,8 10,6 100 Max - 4,6 19,8 7,5 0,33 7, ,076-6,6 11,9 109 By17. Byviken centralt (botten) ,9 7,3 0,25 7, ,042-4,7 12, ,3 7,3 0,31 7, ,037-4,6 12, ,6 6,7 0,32 7, ,054-4,5 9, ,5 7,3 0,26 7, ,054-6,3 10,4 92 Min - 6,9 6,7 0,25 7, ,037-4,5 9,1 91 Medel - 10,1 7,3 0,29 7, ,047-5,0 11,0 96 Max - 15,6 7,3 0,32 7, ,054-6,3 12,5 102 By40. Gatviken centralt (yta) ,5 1,3 10,8 7,3 0,30 7, ,098-7,2 11, ,5 1,6 19,0 7,4 0,30 7, ,075-7,4 10, ,5 2,0 18,2 7,5 0,34 7, ,055-6,0 10, ,5 1,9 8,6 7,5 0,35 7, ,048-5,9 11,2 95 Min - 1,3 8,6 7,3 0,30 7, ,048-5,9 10,0 95 Medel - 1,7 14,2 7,5 0,32 7, ,069-6,6 10,8 104 Max - 2,0 19,0 7,5 0,35 7, ,098-7,4 11,5 111 By40. Gatviken centralt (botten) ,6 7,4 0,31 7, ,099-7,0 10, ,0 7,2 0,29 7, ,061-5,9 8, ,5 7,2 0,35 7, ,046-5,6 7, ,5 7,5 0,35 7, ,049-6,1 11,6 98 Min - - 8,5 7,2 0,29 7, ,046-5,6 7,6 79 Medel ,2 7,3 0,33 7, ,064-6,2 9,6 88 Max ,5 7,5 0,35 7, ,099-7,0 11,

81 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l By17. Byviken centralt (yta) , By17. Byviken centralt (botten) By40. Gatviken centralt (yta) < < , < < By40. Gatviken centralt (botten) < < < < <

82 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % Åsfjorden - Grums kommun Ås512. Tarmsälven Mellbyn 2) ,2-0, , ,2-0, , ,2-1, , ,2-7, , ,2-9, , ,2-16, , ,2-18, , ,2-17, ,11-9,8 - - sep-16*** okt-16*** ,2-2, , ,2-1, , Min - - 0, ,11-9,8 - - Medel - - 7, , Max , , Ås513. Ekholmssjön djuphålan (yta) feb-16* ,5 0,3 11,8 7,3 0,31 7, , , ,5 0,7 19,3 7,5 0,38 7, ,20-9,6 10, ,5-24, ,5 1,5 18,3 7,6 0,40 7, ,092-8,0 9, ,5 0,9 9,3 7,5 0,41 8, ,097-8,5 10,3 89 Min - 0,3 9,3 7,3 0,31 7, ,092-8,0 9,8 89 Medel - 0,8 16,6 7,5 0,39 7, ,16-9,3 10,6 104 Max - 1,5 24,1 7,6 0,41 8, , ,5 115 Ås513. Ekholmssjön djuphålan (botten) feb-16* ,9 7,2 0,36 7, ,28-9,6 10, ,2 7,0 0,39 7, ,24-9,6 3, ,5 7,1 0,43 8, ,096-8,0 7, ,8 7,5 0,42 8, ,096-8,3 11,5 98 Min - - 8,8 7,0 0,36 7, ,096-8,0 3,5 32 Medel ,9 7,2 0,41 8, ,18-8,9 8,0 73 Max ,5 7,5 0,43 8, ,28-9,6 11,5 98 * Provtagning ej möjlig att utföra på grund av dåliga isförhållanden. *** Prov ej inkommit från Säffle kommun. ***** Värdet struket p.g.a. kontaminering från föregående prov. 82

83 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l Åsfjorden - Grums kommun Ås512. Tarmsälven Mellbyn 2) ,2 9, ,4 4,6 ***** ,0 2,9 7, ,9 5,0 7, , , , , ,8 5, ,0 2,9 7, , Ås513. Ekholmssjön djuphålan (yta) < < Ås513. Ekholmssjön djuphålan (botten) < < * Provtagning ej möjlig att utföra på grund av dåliga isförhållanden. *** Prov ej inkommit från Säffle kommun. ***** Värdet struket p,g.a. kontaminering från föregående prov. 83

84 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % Ås510. Kyrkebysjön djuphålan (yta) ,5 0,8 9,8 7,4 0,30 7, ,14-8,1 12, ,5 1,6 18,1 7,4 0,31 7, ,087-7,1 10, ,5 2,1 17,4 7,5 0,34 7, ,044-5,6 9, ,5 2,9 10,7 7,5 0,35 8, ,042-5,0 10,8 96 Min - 0,8 9,8 7,4 0,30 7, ,042-5,0 9,6 96 Medel - 1,9 14,0 7,5 0,33 7, ,078-6,5 10,9 105 Max - 2,9 18,1 7,5 0,35 8, ,14-8,1 12,3 116 Ås510. Kyrkebysjön djuphålan (botten) ,0 7,3 0,30 7, ,075-5,8 12, ,7 7,1 0,30 7, ,065-6,0 9, ,6 7,2 0,32 7, ,041-4,9 8, ,9 7,5 0,35 8, ,045-5,0 11,0 95 Min - - 7,0 7,1 0,30 7, ,041-4,9 8,9 83 Medel ,6 7,3 0,31 7, ,057-5,4 10,5 93 Max ,6 7,5 0,35 8, ,075-6,0 12,5 102 Ås15. Grumsfjorden (yta) feb-16* ,5 2,9 9,9 7,1 0,24 4, ,068-6,2 12, ,5 3,3 18,4 7,3 0,18 4, ,066-8,3 11, ,5 3,1 17,6 7,4 0,20 4, ,047-6,3 9, ,5 3,3 10,8 7,2 0,20 4, ,051-6,1 10,2 91 Min - 2,9 9,9 7,1 0,18 4, ,047-6,1 9,6 91 Medel - 3,2 14,2 7,3 0,20 4, ,058-6,7 10,9 105 Max - 3,3 18,4 7,4 0,24 4, ,068-8,3 12,5 118 Ås15. Grumsfjorden (botten) feb-16* ,0 7,1 0,17 4, ,069-6,1 12, ,1 6,8 0,18 4, ,068-6,2 10, ,3 6,8 0,18 4, ,074-6,2 7, ,6 6,8 0,20 4, ,064-6,6 7,2 61 Min - - 6,1 6,8 0,17 4, ,064-6,1 7,2 61 Medel - - 7,8 6,8 0,18 4, ,069-6,3 9,4 78 Max - - 9,3 7,1 0,2 4, ,074-6,6 12,2 100 * Provtagning ej möjlig att utföra på grund av dåliga isförhållanden. 84

85 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l Ås510. Kyrkebysjön djuphålan (yta) , Ås510. Kyrkebysjön djuphålan (botten) Ås15. Grumsfjorden (yta) < , < Ås15. Grumsfjorden (botten) * Provtagning ej möjlig att utföra på grund av dåliga isförhållanden. 85

86 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % Ås9. Åsfjorden väster (yta) ,5 2,6 7,5 7,3 0,24 6, ,080-6,2 12, ,5 2,6 15,8 7,5 0,28 7, ,068-6,3 12, ,5 3,6 17,9 6,8 0,34 8, ,045-5,0 10, ,5 3,0 11,7 7,5 0,35 9, ,048-4,9 10,2 93 Min - 2,6 7,5 6,8 0,24 6, ,045-4,9 10,1 93 Medel - 3,0 13,2 7,4 0,31 7, ,060-5,6 11,2 107 Max - 3,6 17,9 7,5 0,35 9, ,080-6,3 12,5 123 Ås9. Åsfjorden väster (botten) ,4 7,3 0,28 7, ,078-6,0 12, ,4 7,4 0,35 9, ,072-6,2 11, ,4 6,8 0,38 9, ,062-5,3 9, ,5 7,5 0,35 9, ,049-5,1 10,3 93 Min - - 6,4 6,8 0,28 7, ,049-5,1 9,2 88 Medel - - 9,9 7,4 0,35 9, ,065-5,7 10,9 96 Max ,4 7,5 0,38 9, ,078-6,2 12,5 101 Ås141. Åsfjorden centralt (yta) feb-16* ,5 3,4 6,8 7,3 0,23 7, ,069 6,0 6,0 12, ,5 3,4 15,2 7,5 0,30 7, ,054 6,0 5,6 12, ,5 4,4 17,3 7,5 0,32 7, ,040 4,6 4,8 9, ,5 4,0 11,7 7,5 0,34 8, ,045 5,2 5,0 10,3 94 Min - 3,4 6,8 7,3 0,23 7, ,040 4,6 4,8 9,7 94 Medel - 3,8 12,8 7,5 0,31 7, ,052 5,5 5,4 11,2 104 Max - 4,4 17,3 7,5 0,34 8, ,069 6,0 6,0 12,7 119 Ås141. Åsfjorden centralt (botten) feb-16* ,1 7,3 0,29 7, ,073 6,2 6,0 12, ,0 7,3 0,31 8, ,061 5,7 6,2 12, ,9 7,3 0,34 8, ,043 4,7 5,6 9, ,3 7,4 0,34 8, ,045 5,2 4,9 10,1 91 Min - - 6,0 7,3 0,29 7, ,043 4,7 4,9 9,9 91 Medel - - 8,8 7,3 0,33 8, ,056 5,5 5,7 11,2 95 Max ,9 7,4 0,34 8, ,073 6,2 6,2 12,5 100 * Provtagning ej möjlig att utföra på grund av dåliga isförhållanden. 86

87 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l Ås9. Åsfjorden väster (yta) , Ås9. Åsfjorden väster (botten) Ås141. Åsfjorden centralt (yta) , Ås141. Åsfjorden centralt (botten) * Provtagning ej möjlig att utföra på grund av dåliga isförhållanden. 87

88 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % Kattfjorden - Karlstads kommun Ka10. Kattfjorden öster (yta) ,5 2,6 12,8 7,1 0,22 5, ,098-6,2 11, ,5 2,2 13,9 7,0 0,18 4, ,11-7,0 11, ,5 3,3 18,3 7,4 0,31 7, ,086-5,2 9, ,5 5,3 10,2 7,5 0,34 7, ,037-4,1 11,1 98 Min - 2,2 10,2 7,0 0,18 4, ,037-4,1 9,3 98 Medel - 3,4 13,8 7,3 0,27 6, ,082-5,6 10,7 103 Max - 5,3 18,3 7,5 0,34 7, ,11-7,0 11,3 107 Ka10. Kattfjorden öster (botten) ,3 7,2 0,30 8, ,052-5,4 12, ,6 6,7 0,21 6, ,059-5,0 11, ,3 7,2 0,32 8, ,065-5,1 9, ,7 7,5 0,22 7, ,039-4,0 11,2 98 Min - - 8,3 6,7 0,21 6, ,039-4,0 9,2 96 Medel ,5 7,2 0,26 7, ,054-4,9 11,0 100 Max ,3 7,5 0,32 8, ,065-5,4 12,1 103 Ka20. Kattfjorden söder (yta) ,5 4,6 11,3 7,4 0,31 7, ,044-5,0 12, ,5 3,3 15,5 7,4 0,32 5, ,071-5,6 11, ,5 3,8 18,0 7,5 0,32 7, ,041-4,6 9, ,5 5,0 10,1 7,5 0,34 8, ,036-4,0 11,2 99 Min - 3,3 10,1 7,4 0,31 5, ,036-4,0 9,7 99 Medel - 4,2 13,7 7,5 0,32 7, ,048-4,8 11,2 107 Max - 5,0 18,0 7,5 0,34 8, ,071-5,6 12,4 113 Ka20. Kattfjorden söder (botten) ,3 7,3 0,30 7, ,047-5,0 12, ,0 7,3 0,31 7, ,049-4,9 12, ,3 7,2 0,32 7, ,037-4,5 9, ,0 7,5 0,34 7, ,036-4,0 11,2 99 Min - - 6,0 7,2 0,30 7, ,036-4,0 9,7 92 Medel - - 7,9 7,3 0,32 7, ,042-4,6 11,5 98 Max ,0 7,5 0,34 7, ,049-5,0 12,

89 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l Kattfjorden - Karlstads kommun Ka10. Kattfjorden öster (yta) , < < Ka10. Kattfjorden öster (botten) Ka20. Kattfjorden söder (yta) , < < Ka20. Kattfjorden söder (botten) - < < < < <

90 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % Ka90. Kattfjorden väster (yta) ,5 4,3 12,5 7,3 0,30 7, ,050 5,4 5,1 12, ,5 4,8 16,3 7,4 0,29 7, ,051 6,0 5,7 11, ,5 4,0 18,1 7,5 0,31 7, ,041 5,1 4,7 9, ,5 4,7 10,2 7,5 0,32 7, ,037 6,8 4,1 11,1 98 Min - 4,0 10,2 7,3 0,29 7, ,037 5,1 4,1 9,7 98 Medel - 4,5 14,3 7,5 0,31 7, ,045 5,8 4,9 11,1 108 Max - 4,8 18,1 7,5 0,32 7, ,051 6,8 5,7 12,2 117 Ka90. Kattfjorden väster (botten) ,3 7,3 0,31 7, ,048 5,1 5,0 12, ,6 7,2 0,31 7, ,048 5,0 4,9 12, ,7 7,2 0,32 7, ,039 4,7 4,5 9, ,0 7,5 0,24 7, ,038 4,5 3,9 11,1 98 Min - - 5,6 7,2 0,24 7, ,038 4,5 3,9 9,6 91 Medel - - 7,9 7,3 0,31 7, ,043 4,8 4,6 11,4 97 Max ,0 7,5 0,32 7, ,048 5,1 5,0 12,5 101 Sätterholmsfjärden - Karlstads kommun Sä32. Hammarösjön (yta) ,5 2,2 7,3 6,8 0,12 2, ,15-7,4 11, ,5 2,1 15,0 6,8 0,12 2, ,12-6,4 10, ,5 2,0 18,2 7,1 0,18 3, ,079-5,1 9, ,5 3,2 8,5 7,4 0,25 5, ,060-4,6 11,6 99 Min - 2,0 7,3 6,8 0,12 2, ,060-4,6 9,5 99 Medel - 2,4 12,3 7,0 0,15 3, ,10-5,9 10,9 101 Max - 3,2 18,2 7,4 0,25 5, ,15-7,4 11,9 106 Sä32. Hammarösjön (botten) ,7 7,2 0,21 4, ,10-6,2 12, ,1 7,1 0,27 6, ,073-5,4 10, ,0 6,9 0,22 4, ,075-5,2 7, ,6 7,3 0,22 4, ,079-4,5 12,1 101 Min - - 6,7 6,9 0,21 4, ,073-4,5 7,7 78 Medel - - 9,4 7,2 0,22 5, ,082-5,3 10,6 91 Max ,0 7,3 0,27 6, ,10-6,2 12,

91 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l Ka90. Kattfjorden väster (yta) , Ka90. Kattfjorden väster (botten) - < < < < < Sätterholmsfjärden - Karlstads kommun Sä32. Hammarösjön (yta) , Sä32. Hammarösjön (botten)

92 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % Sä311. Sätterholmsfjärden centralt (yta) ,5 3,1 7,1 7,2 0,23 5, ,085-5,9 12, ,5 2,8 13,0 7,3 0,28 6, ,066-5,7 11, ,5 3,9 17,5 7,5 0,28 6, ,041-4,6 9, ,5 3,7 9,4 7,5 0,28 6, ,051-4,1 11,4 99 Min - 2,8 7,1 7,2 0,23 5, ,041-4,1 9,6 99 Medel - 3,4 11,8 7,4 0,28 6, ,061-5,1 11,2 103 Max - 3,9 17,5 7,5 0,28 6, ,085-5,9 12,3 108 Sä311. Sätterholmsfjärden centralt (botten) ,6 7,2 0,22 5, ,090-5,8 12, ,7 7,2 0,28 6, ,062-5,1 11, ,4 7,1 0,30 7, ,040-4,7 9, ,2 7,4 0,24 6, ,062-4,2 11,5 100 Min - - 6,6 7,1 0,22 5, ,040-4,2 9,0 84 Medel - - 8,7 7,2 0,26 6, ,064-5,0 11,1 95 Max ,4 7,4 0,30 7, ,090-5,8 12,2 100 Sä325. Glumman Väse kyrka 1) ,5-0, , ,5-0, , ,5-0, , ,5-6, , ,5-9, , ,5-16, , ,5-18, , ,5-14, , ,5-14, , ,2-6, , ,5-1, , ,5-0, , Min - - 0, , Medel - - 7, , Max , , ) Prov taget av personal från Säffle kommun. 92

93 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l Sä311. Sätterholmsfjärden centralt (yta) , < < Sä311. Sätterholmsfjärden centralt (botten) Sä325. Glumman Väse kyrka 1) ,2 2,6 5, ,2 1,9 4, ,7 2,5 4, ,7 2,1 4, ,3 2,6 4, ,6 2,4 4, ,6 2,8 5, ,4 2,4 6, ,3 3,1 7, ,2 3,6 8, ,7 3, ,4 2,6 7, ,2 1,9 4, ,9 2,7 6, ,2 3,7 11-1) Prov taget av personal från Säffle kommun. 93

94 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % Sä323. Välingesundet ,5-0, , ,5-0, , ,5-2, , ,5-7, , ,5-10, , ,5-17, , ,5-19, , ,5-15, , ,5-17, , ,5-5, ,11-7, ,5-0, ,11-7, ,5-0, , Min - - 0, ,11-7,5 - - Medel - - 8, , Max , , Sä320. Arnöfjorden sydväst (yta) ,5 1,1 10,3 7,3 0,28 6, ,12-7,0 11, ,5 1,2 16,7 7,5 0,29 6, ,12-9,0 11, ,5 1,4 18,8 7,4 0,29 5, ,054-5,3 9, ,5 2,0 6,8 7,4 0,28 6, ,057-4,3 12,2 97 Min - 1,1 6,8 7,3 0,28 5, ,054-4,3 9,9 97 Medel - 1,4 13,2 7,4 0,29 6, ,088-6,4 11,3 107 Max - 2,0 18,8 7,5 0,29 6, ,12-9,0 12,2 116 Kristinehamns skärgård - Kristinehamns kommun Kr40. Sorkan ,5-2,6 6,8 0,51 10, , , ,5-4,1 7,1 0,55 9,9 29-0, , ,3-14,4 7,7 1,2 17,1 38-0, , ,5-16,0 7,3 1,0 17,7 22-0, , ,5-8,0 7,6 1,4 22,5 17-0, , ,5-1,9 7,1 0,43 11,1 27-0, ,2 94 Min - - 1,9 6,8 0,43 9,9 17-0, ,4 65 Medel - - 7,8 7,2 0,78 14,8 53-0, ,9 82 Max ,0 7,7 1,4 22, , ,

95 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l Sä323. Välingesundet ,8 2,7 5, ,9 2,3 ***** ,1 2,5 7, ,4 2,4 5, ,1 2,4 5, ,0 2,6 5, ,8 2,7 5, ,1 2,6 6, ,3 2,6 6, ,6 1,9 5, ,8 2,1 6, ,1 2,7 8, ,9 1,9 5, ,5 2,5 6, ,1 2,7 8,6 - Sä320. Arnöfjorden sydväst (yta) , Kristinehamns skärgård - Kristinehamns kommun Kr40. Sorkan ,5 7, ,6 4,1 7, , , , ,8 4, ,6 4,1 7, , , ***** Värdet struket p,g.a. kontaminering från föregående prov. 95

96 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % Kr80. Lunnerviken väster (yta) ,5 1,6 9,8 7,4 0,33 7, ,063-5,9 11, ,5 2,1 15,3 7,4 0,33 7, ,049-5,5 10, ,5 1,9 17,9 7,5 0,33 7, ,037-4,8 9, ,5 3,5 7,2 7,5 0,34 7, ,035-4,5 12,2 100 Min - 1,6 7,2 7,4 0,33 7, ,035-4,5 9,8 100 Medel - 2,3 12,6 7,5 0,33 7, ,046-5,2 11,2 104 Max - 3,5 17,9 7,5 0,34 7, ,063-5,9 12,2 106 Kr90. Ölmeviken centralt (yta) ,5 0,3 10,5 7,3 0,28 6, , , ,5 0,5 17,9 7,1 0,32 7, , , ,5 0,6 18, ,5 0,8 18,5 7,6 0,35 7, ,050-5,1 9, ,5 >1,5 5,3 7,5 0,35 7, ,039-4,5 12,9 102 Min - 0,3 5,3 7,1 0,28 6, ,039-4,5 9,4 99 Medel - 0,7 14,1 7,4 0,34 7, ,14-8,9 10,9 103 Max - >1,5 18,5 7,6 0,35 7, , ,9 106 Kr60. Lötälven ,5-3,0 6,8 0,28 9,7 28-0, , ,5-3,9 6,7 0,18 7,5 16-0, , ,5-13,6 7,5 0,91 17,4 13-0, , ,5-15,4 7,4 1,4 23,1 6,9-0, , ,5-7,3 7,5 1,5 23,8 10-0, , ,5-0,5 7,0 0,27 14,2 16-0, ,0 97 Min - - 0,5 6,7 0,18 7,5 6,9-0, ,1 61 Medel - - 7,3 7,2 0,60 16,0 15-0, ,7 78 Max ,4 7,5 1,5 23,8 28-0, ,0 97 Kr50. Varnan uppströms Vågbron ,5-3,1 6,7 0,11 5,6 16-0, , ,5-5,2 6,4 0,08 4,3 7,4-0, , ,5-14,6 7,1 0,23 6,4 4,6-0, , ,5-16,9 7,2 0,47 10,8 6,6-0,13-9,8 7, ,5-7,5 7,2 0,73 16,9 9,3-0, , ,5-0,7 6,9 0,19 9,4 8,6-0, ,3 100 Min - - 0,7 6,4 0,08 4,3 4,6-0,13-9,8 7,1 58 Medel - - 8,0 7,0 0,21 8,9 8,8-0, ,3 86 Max ,9 7,2 0,73 16,9 16-0, ,

97 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l Kr80. Lunnerviken väster (yta) , Kr90. Ölmeviken centralt (yta) < < Kr60. Lötälven ,5 2, ,7 2, , , , ,7 3, ,7 2, , , Kr50. Varnan uppströms Vågbron ,0 1,1 9, ,3 0,82 5, ,1 1,2 8, ,1 2, , ,0 1, ,3 0,82 5, ,6 1, ,

98 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % Kr70. Varnumsviken djuphålan (yta) feb-16* ,5 0,9 9,8 7,2 0,26 9, , , ,5 1,0 15,9 7,3 0,29 9, , , ,5 2,1 19, ,5 1,3 18,4 7,7 0,37 9, ,072-6,7 10, ,5 1,3 6,2 7,4 0,40 10, ,053-6,1 11,7 94 Min - 0,9 6,2 7,2 0,26 9, ,053-6,1 10,4 94 Medel - 1,3 13,9 7,4 0,33 9, ,14-9,2 11,0 104 Max - 2,1 19,0 7,7 0,40 10, , ,7 112 Kr70. Varnumsviken djuphålan (botten) feb-16* ,5-8,9 7,1 0,26 9, , , ,5-9,4 7,2 0,32 8, ,093-6,7 10, ,5-8,7 7,2 0,36 8, ,048-5,1 13, ,5-6,2 7,5 0,40 10, ,052-5,9 11,6 93 Min - - 6,2 7,1 0,26 8, ,048-5,1 10,6 85 Medel - - 8,3 7,2 0,34 9, ,12-7,7 11,7 91 Max - - 9,4 7,5 0,40 10, , ,8 94 Kr20. Vålösundet Prästerud (yta) ,5 0,8 9,9 7,2 0,26 9, , , ,5 1,0 15,8 7,3 0,30 8, , , ,5 2,1 19, ,5 1,3 17,9 7,5 0,37 9, ,062-6,3 10, ,5 3,0 7,2 7,5 0,34 7, ,035-4,4 12,0 99 Min - 0,8 7,2 7,2 0,26 7, ,035-4,4 10,0 99 Medel - 1,6 14,0 7,4 0,32 8, ,13-8,4 11,0 103 Max - 3,0 19,0 7,5 0,37 9, , ,0 107 Kr20. Vålösundet Prästerud (botten) ,4 7,2 0,27 9, , , ,3 7,3 0,32 7, ,056-5,6 12, ,2 7,2 0,34 8, ,044-5,5 9, ,2 7,5 0,34 7, ,035-4,4 11,9 98 Min - - 7,2 7,2 0,27 7, ,035-4,4 9,4 90 Medel - - 9,5 7,3 0,33 8, ,096-6,9 11,1 97 Max ,2 7,5 0,34 9, , ,2 104 * Provtagning ej möjlig att utföra på grund av dåliga isförhållanden. 98

99 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l Kr70. Varnumsviken djuphålan (yta) < < < < Kr70. Varnumsviken djuphålan (botten) < < Kr20. Vålösundet Prästerud (yta) < < Kr20. Vålösundet Prästerud (botten) < , < * Provtagning ej möjlig att utföra på grund av dåliga isförhållanden. 99

100 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % Kr30. Vålösundet Picasso (yta) ,5 3,2 10,4 7,4 0,32 7, ,072-5,9 12, ,5 1,2 16,1 7,3 0,29 8, ,15-9,5 11, ,5 2,3 18, ,5 2,1 16,8 7,6 0,35 8, ,047-5,7 10, ,5 3,5 7,4 7,5 0,35 7, ,034-4,3 12,1 100 Min - 1,2 7,4 7,3 0,29 7, ,034-4,3 10,7 100 Medel - 2,5 13,8 7,5 0,34 8, ,076-6,4 11,6 109 Max - 3,5 18,4 7,6 0,35 8, ,15-9,5 12,2 113 Kr30. Vålösundet Picasso (botten) ,9 7,2 0,27 9, , , ,6 7,3 0,32 7, ,039-4,8 12, ,1 7,4 0,34 8, ,044-5,1 9, ,2 7,5 0,34 7, ,034-4,4 12,0 99 Min - - 6,6 7,2 0,27 7, ,034-4,4 9,9 94 Medel - - 9,7 7,4 0,33 8, ,084-6,3 11,4 100 Max ,1 7,5 0,34 9, , ,7 104 Visman och Kolstrandsviken - Kristinehamns kommun Vi5. Visman uppströms Bäckhammar 3) ,5-1,0 6,4-5, , ** 0,5-1,5 6,5 0,11 5,4 3,0-0, , ,5-6,2 6,6-6, , ** 0,5-7,5 6,4 0,09 4,9 2,7-0, , ,5-10,5 6,7-5, , ,5-16,5 6,6 0,11 4,6 2,4-0, , ,5-18,7 6,8-4, , ,5-16,5 6,7 0,15 4,9 1,7-0, , ,5-17,5 6,9-5, , ,5-7,5 6,9 0,16 5,2 2,4-0, , ,5-4,5 6,9-6, , ,5-3,0 6,8 0,19 8,4 4,9-0, ,4 92 Min - - 1,0 6,4 0,09 4,6 1,7 80 0, ,6 72 Medel - - 9,2 6,7 0,13 5,6 2, , ,4 89 Max ,7 6,9 0,19 8,4 4, , ,4 104 ** Analysdatum först två dagar senare p.g.a. för sent skickat prov. 3) Udda månad: provtagning och analys utförd av Bäckhammars Bruk. Jämn månad: provtagning och syreanalys utförd av Bäckhammars bruk, övriga analyser utförda av ALcontrol. 100

101 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l Kr30. Vålösundet Picasso (yta) , , < < , , , Kr30. Vålösundet Picasso (botten) < < < Visman och Kolstrandsviken - Kristinehamns kommun Vi5. Visman uppströms Bäckhammar 3) ,7 1,1 6, ,6 1,1 6, ,2 1,0 5, ,1 1,1 6, ,4 1,2 6, ,4 2, ,1 1,0 5, ,9 1,3 7, ,4 2, ** Analysdatum först två dagar senare p.g.a. för sent skickat prov. 3) Udda månad: provtagning och analys utförd av Bäckhammars Bruk. Jämn månad: provtagning och syreanalys utförd av Bäckhammars bruk, övriga analyser utförda av ALcontrol. 101

102 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % Vi6. Visman nedströms Bäckhammar, före luftning 4) ,5-12,2 6,3-28, , ,5-6, , ,5-11,2 6,7-18, , ,5-11,2 6,5-12, , ,5-15,5 6,5-15, , ,5-23,2 6,4-20, , ,5-28,1 6,3-27, , ,5-30,5 6,2-28, , ,5-35,2 6,1-34, , ,5-27,5 6,3-34, , ,5-25,0 6,6-37, , ,5-18,5 6,3-26, ,8 62 Min - - 6,5 6,1-12, ,9 13 Medel ,4 6,3-25, ,5 54 Max ,2 6,7-37, ,5 94 Vi7. Visman nedströms Bäckhammar, efter luftning 3) ,5-6,5 6,4-27, , ** 0,5-4,8 6,7 0,17 13,3 4,5-0, , ,5-10,5 6,9-18, , ** 0,5-10,5 6,5 0,14 13,0 3,3-0, , ,5-15,5 6,6-14, , ,5-23,0 6,6 0,15 22,0 2,1-0, , ,5-25,0 6,7-26, , ,5-25,5 6,8 0,23 28,4 3,6-0, , ,5-30,0 6,5-41, , ,5-18,8 6,9 0,25 27,2 4,3-0, , ,5-18,5 6,6-32, , ,5-12,0 6,8 0,27 26,8 6,1-0, ,0 74 Min - - 4,8 6,4 0,14 13,0 2,1 60 0, ,3 67 Medel ,7 6,7 0,20 24,3 4, , ,3 83 Max ,0 6,9 0,27 41,8 6, , ,1 97 3) Udda månad: provtagning och analys utförd av Bäckhammars Bruk. Jämn månad: provtagning och syreanalys utförd av Bäckhammars bruk, övriga analyser utförda av ALcontrol. 4) Provtagning och analys utförd av Bäckhammars bruk. ** Analysdatum först två dagar senare p.g.a. för sent skickat prov. 102

103 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l Vi6. Visman nedströms Bäckhammar, före luftning 4) Vi7. Visman nedströms Bäckhammar, efter luftning 3) ,3 1,4 7, ,4 1,4 7, ,3 1,4 6, < ,5 7, ,7 7, , < ,3 1,4 6, ,2 1,6 7, ,1 12-3) Udda månad: provtagning och analys utförd av Bäckhammars Bruk. Jämn månad: provtagning och syreanalys utförd av Bäckhammars bruk, övriga analyser utförda av ALcontrol. 4) Provtagning och analys utförd av Bäckhammars bruk. ** Analysdatum först två dagar senare p.g.a. för sent skickat prov. 103

104 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % Vi30. Visman nedströms Nybble, före fall 4) ,5-5,2 6,6-21, , ,5-3, , ,5-8,3 6,9-16, , ,5-10,2 6,5-12, , ,5-12,5 6,6-13, , ,5-20,5 6,8-19, , ,5-21,5 6,7-27, , ,5-20,5 6,7-28, , ,5-23,5 6,6-37, , ,5-14,0 6,8-28, , ,5-8,5 6,5-30, ,0-5, ,5-9,5 6,6-27, ,7 67 Min - - 3,2 6,5-12, ,0-5,0 48 Medel ,1 6,6-23, ,6 70 Max ,5 6,9-37, Vi31. Visman nedströms Nybble, efter fall 4) ,5-6,0 6,6-21, , ,5-3, , ,5-8,2 6,8-16, , ,5-10,2 6,5-12, , ,5-12,5 6,6-13, , ,5-20,0 6,7-19, , ,5-22,0 6,7-27, , ,5-21,0 6,8-24, , ,5-23,0 6,7-37, , ,5-14,0 6,9-27, , ,5-8,5 6,5-31, ,0-6, ,5-10,0 6,7-27, ,0 70 Min - - 3,5 6,5-12, ,0-6,2 53 Medel ,2 6,7-23, ,3 77 Max ,0 6,9-37, ,6 94 4) Provtagning och analys utförd av Bäckhammars bruk. 104

105 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l Vi30. Visman nedströms Nybble, före fall 4) Vi31. Visman nedströms Nybble, efter fall 4) ) Provtagning och analys utförd av Bäckhammars bruk. 105

106 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. ph Alkal. Kond. Turb. Färg Abs. COD Mn TOC Syre Syre m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 420/5 mg/l mg/l mg/l % Vi14. Kolstrandsviken (yta) 3) feb-16* ** 0,5 0,6 10,5 6,6 0,16 8, , , ,5-19,0 7,0 0,18 8, , , ,5 0,8 19,0 7,1 0,19 14, , , ,5-8,0 7,2 0,20 5, ,094-7,4 11,2 95 Min - 0,6 8 6,6 0,16 5, ,094-7,4 9,0 93 Medel - 0,7 14,1 7,1 0,19 9, , ,2 99 Max - 0,8 19,0 7,2 0,20 14, , ,2 109 Vi12. Kilsviken söder (yta) 3) ** 0,5 0,8 11,2 7,0 0,21 6, , , ,5-19,0 7,3 0,26 6, , , ,5 0,8 17,5 7,2 0,29 7, , , ,5-8,0 7,4 0,31 8, ,063-8,9 11,5 97 Min - 0,8 8,0 7,0 0,21 6, ,063-8,9 8,9 96 Medel - 0,8 13,9 7,3 0,28 7, ,11-9,7 10,4 100 Max - 0,8 19,0 7,4 0,31 8, , , ) Udda månad: provtagning och analys utförd av Bäckhammars Bruk. Jämn månad: provtagning och syreanalys utförd av Bäckhammars bruk, övriga analyser utförda av ALcontrol. * Provtagning ej möjlig att utföra på grund av dåliga isförhållanden. ** Analysdatum först två dagar senare p.g.a. för sent skickat prov. 106

107 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N N/P- K-fyll Ca Mg Cl Provnr. Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l mg/l mg/l mg/l Vi14. Kolstrandsviken (yta) 3) Vi12. Kilsviken söder (yta) 3) < < , < ) Udda månad: provtagning och analys utförd av Bäckhammars Bruk. Jämn månad: provtagning och syreanalys utförd av Bäckhammars bruk, övriga analyser utförda av ALcontrol. * Provtagning ej möjlig att utföra på grund av dåliga isförhållanden. ** Analysdatum först två dagar senare p.g.a. för sent skickat prov. 107

108 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Analyser på ALcontrol - metaller Samtliga resultat inom klass 5 (röd/mörk skuggning), klass 4 (orange/mellanmörk skuggning) och klass 3 (gul/ljus skuggning) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Svart ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. Stationsnamn Provdatum Provdj. Temp. Turb. TOC Zn Cr Cd Pb Cu Ni Hg Mo Provnr. m C FNU mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ng/l ug/l Visman och Kolstrandsviken - Kristinehamns kommun Vi50. Visman uppströms Björneborg ofiltrerade prov ,5 2,1 1,1 13 4,0 0,37 0,010 0,34 0,65 1,0 2 0, ,5 6,6 0, ,3 0,24 0,011 0,25 0,51 0,36 3 0, ,5 16,3 1,2 13 3,3 0,26 0,010 0,26 0,54 0,48 2 0, ,5 16,3 1,1 12 2,7 0,20 <0,010 0,41 0,54 0,38 <2 0, ,4 7,6 1,1 11 2,1 0,20 <0,010 0,40 0,46 0,33 2 0, ,5 1,5 0, ,6 0,25 <0,010 0,31 0,58 0,42 2 0, Min - 1,5 0, ,1 0,20 <0,010 0,25 0,46 0,33 <2 0,066 - Medel - 8,4 0, ,0 0,25 <0,010 0,33 0,55 0,50 2 0,086 - Max - 16,3 1,2 13 4,0 0,37 0,011 0,41 0,65 1,0 3 0,12 - filtrerade prov ,5 2, ,4 0,59 <0,010 0,22 0,62 0,46 2 0, ,5 6, ,1 0,13 <0,010 0,18 0,48 0,32 2 0, ,5 16, ,0 0,24 <0,010 0,16 0,49 0,34 <2 0, * * ,5 1, ,6 0,23 <0,010 0,28 0,67 0,37 <2 0, Min - 1, ,6 0,13 <0,010 0,16 0,48 0,32 <2 0,065 - Medel - 6, ,0 0,30 <0,010 0,21 0,57 0,37 <2 0,090 - Max - 16, ,4 0,59 <0,010 0,28 0,67 0,46 2 0,12 - * Analys av filtrerade metaller uteblev. 108

109 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Stationsnamn Provdatum Provdj. Temp. Turb. TOC Zn Cr Cd Pb Cu Ni Hg Mo Provnr. m C FNU mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ng/l ug/l Vi51. Visman nedströms Björneborg ofiltrerade prov ,5 2,9 2,9 12 8,8 1,0 0,015 0,78 1,2 0,78 3 3, ,4 7,7 0, ,9 0,70 0,012 0,36 0,87 0,40 3 3, ,5 17,2 1,2 13 4,4 0,54 0,011 0,55 1,4 0,45 2 2, ,5 18,5 1,3 11 4,8 0,50 0,010 0,79 2,4 0,61 2 2, ,2 11,1 2, ,76 0,018 6,3 4,9 0,53 <2 2, ,5 5,0 1, ,96 0,017 2,8 2,3 0,70 <2 9, Min - 2,9 0, ,9 0,50 0,010 0,36 0,87 0,40 <2 2,1 - Medel - 10,4 1, ,74 0,014 1,9 2,2 0,58 2 3,8 - Max - 18,5 2, ,0 0,018 6,3 4,9 0,78 3 9,3 - filtrerade prov ,5 2, ,7 1,0 0,013 0,41 0,99 0,52 2 3, ,4 7, ,4 0,58 0,011 0,20 0,80 0,36 2 2, ,5 17, ,4 0,47 0,010 0,22 1,1 0,39 <2 2, * * ,5 5, ,76 0,015 1,9 2,1 0,51 2 9, Min - 2, ,4 0,47 0,010 0,20 0,80 0,36 <2 2,1 - Medel - 8, ,1 0,70 0,012 0,68 1,2 0,45 <2 4,6 - Max - 17, ,0 0,015 1,9 2,1 0,52 2 9,4 - * Analys av filtrerade metaller uteblev. 109

110 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Analyser på SLU regionala referensvattendrag By200. Byälven, Säffle vattenverk (Säffle kommun) Samtliga resultat inom klass 5 (röd/mörk skuggning) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange/ljus skuggning) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Svart ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph-värde och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Provdatum Provdj. Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alkal. SO 4 Cl F m C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l ,5 0,3 12,6 6,76 4,10 0,16 0,072 0,14 0,018 0,124 0,062 0,116 0, ,5 1,2 12,5 6,68 4,13 0,15 0,075 0,14 0,019 0,121 0,060 0,122 0, ,5 2,8 12,3 6,64 4,10 0,15 0,071 0,13 0,018 0,117 0,061 0,116 0, ,5 7,6 12,2 6,93 4,62 0,17 0,091 0,15 0,021 0,167 0,063 0,129 0, ,5 11,8 10,4 6,86 4,07 0,16 0,072 0,14 0,019 0,132 0,062 0,117 0, ,5 16,5 8,4 6,66 4,12 0,16 0,074 0,14 0,021 0,138 0,061 0,117 0, ,5 19,0 9,1 6,95 4,16 0,15 0,072 0,14 0,018 0,147 0,059 0,123 0, ,5 18,2 9,3 6,98 4,16 0,16 0,074 0,14 0,019 0,153 0,058 0,120 0, ,5 18,3 9,1 6,81 4,10 0,15 0,069 0,13 0,019 0,141 0,058 0,120 0, ,5 8,5 10,8 6,83 4,13 0,15 0,072 0,14 0,019 0,143 0,062 0,120 0, ,5 2,5 12,2 6,88 4,37 0,16 0,077 0,15 0,020 0,139 0,065 0,140 0, ,5 1,7 11,9 6,73 4,41 0,16 0,077 0,15 0,020 0,133 0,067 0,130 0,07 Min - 0,3 8,4 6,64 4,07 0,15 0,069 0,13 0,018 0,117 0,058 0,116 0,06 Medel - 9,0 10,9 6,82 4,21 0,16 0,075 0,14 0,019 0,139 0,062 0,123 0,07 Max - 19,0 12,6 6,98 4,62 0,17 0,091 0,15 0,021 0,167 0,067 0,140 0,08 Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber. Tot.-N TNb PO 4 -P Tot.-P Abs. filtr. TOC Si Turb. µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 mg/l mg/l FNU <4 9,2 0,099 7,9 1, <4 14,3 0,112 8,5 2, < <4 10,2 0,104 8,4 1, <4 19,7 0,115 8,1 2, <4 15,3 0,096 7,7 1, ,1 0,092 7,9 1, < <1 16,5 0,077 8,1 0, < <1 16,0 0,068 7,4 0, <1 12,9 0,074 7,5 0, ,0 0,074 6,8 0, ,8 0,084 6,9 1, ,9 0,090 7,2 1,5 - Min <3 < <1 9,2 0,068 6,8 0,58 - Medel <4 14,9 0,090 7,7 1,3 - Max <4 19,7 0,115 8,5 2,2-110

111 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Ås300. Borgviksälven, Borgvik (Grums kommun) Alla resultat inom klass 5 (röd/mörk skugga) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange/mellanmörk skugga) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade (för metaller även klass 3, gul/ljus skugga). Svart ram anger anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Provdatum Provdj. Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alkal. SO 4 Cl F m C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l ,5 0,8 12,8 6,90 4,13 0,15 0,082 0,13 0,020 0,148 0,059 0,111 0, ,5 2,0 12,5 6,81 4,13 0,15 0,082 0,13 0,020 0,144 0,059 0,112 0, ,5 3,2 12,1 6,78 4,40 0,15 0,082 0,14 0,021 0,147 0,060 0,112 0, ,5 7,1 11,8 6,81 4,01 0,14 0,082 0,13 0,020 0,144 0,058 0,110 0, ,5 10,5 11,0 7,06 4,03 0,15 0,078 0,13 0,020 0,151 0,060 0,111 0, ,5 17,1 9,3 6,93 4,13 0,15 0,082 0,14 0,023 0,163 0,059 0,111 0, ,5 17,5 8,4 6,70 4,19 0,15 0,082 0,14 0,021 0,168 0,059 0,112 0, ,5 18,1 9,3 6,97 4,25 0,16 0,082 0,14 0,021 0,180 0,056 0,110 0, ,5 18,1 9,2 6,93 4,26 0,15 0,082 0,14 0,021 0,177 0,056 0,110 0, ,5 7,3 10,9 6,88 4,27 0,15 0,082 0,14 0,021 0,177 0,058 0,120 0, ,5 1,8 13,3 6,83 4,32 0,16 0,082 0,14 0,022 0,174 0,062 0,120 0, ,5 1,8 12,5 6,91 4,28 0,16 0,082 0,14 0,021 0,164 0,062 0,120 0,08 Min - 0,8 8,4 6,70 4,01 0,14 0,078 0,13 0,020 0,144 0,056 0,110 0,07 Medel - 8,8 11,1 6,89 4,20 0,15 0,082 0,14 0,021 0,164 0,059 0,113 0,08 Max - 18,1 13,3 7,06 4,40 0,16 0,082 0,14 0,023 0,180 0,062 0,120 0,09 Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber. Tot.-N TNb PO 4 -P Tot.-P Abs. filtr. TOC Si Turb. µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 mg/l mg/l FNU <4 6,4 0,068 6, <4 6,1 0,071 7, <4 6,6 0,072 7, <4 9,6 0,077 7, <4 9,4 0,063 7, <1 13,9 0,064 8, < <1 19,5 0,063 7, < <1 10,1 0,059 7, < <1 10,9 0,053 6, < <1 8,8 0,050 6, <1 10,3 0,052 6, <1 8,5 0,057 6,4 - - Min 4 < <1 6,1 0,050 6,3 - - Medel <4 10,0 0,062 7,0 - - Max <4 19,5 0,077 8,

112 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Ås400. Norsälven, Norsbron (Karlstads kommun) Alla resultat inom klass 5 (röd/mörk skugga) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange/mellanmörk skugga) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade (för metaller även klass 3, gul/ljus skugga). Svart ram anger anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Provdatum Provdj. Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alkal. SO 4 Cl F m C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l ,5 0,3 12,6 6,71 3,67 0,14 0,063 0,13 0,017 0,107 0,072 0,080 0, ,5 2,6 11,9 6,64 3,80 0,14 0,069 0,14 0,018 0,107 0,072 0,087 0, ,5 3,5 11,9 6,62 4,22 0,14 0,071 0,16 0,021 0,113 0,074 0,104 0, ,5 6,3 11,6 6,69 3,88 0,14 0,068 0,15 0,018 0,118 0,074 0,091 0, ,5 10,0 11,0 6,74 3,94 0,14 0,067 0,14 0,018 0,119 0,076 0,091 0, ,5 15,0 10,0 6,74 3,80 0,14 0,066 0,14 0,019 0,118 0,075 0,086 0, ,5 17,7 9,0 6,69 4,06 0,14 0,066 0,15 0,018 0,123 0,075 0,091 0, ,5 17,9 9,0 6,77 3,80 0,13 0,063 0,14 0,018 0,119 0,077 0,085 0, ,5 17,4 9,3 6,72 3,73 0,13 0,057 0,14 0,018 0,110 0,077 0,079 0, ,5 9,2 10,4 6,70 3,94 0,13 0,063 0,16 0,017 0,117 0,085 0,087 0, ,5 2,5 12,4 6,76 4,40 0,14 0,070 0,18 0,020 0,120 0,092 0,110 0, ,5 3,1 11,8 6,70 3,99 0,13 0,063 0,16 0,018 0,108 0,085 0,093 0,09 Min - 0,3 9,0 6,62 3,67 0,13 0,057 0,13 0,017 0,107 0,072 0,079 0,08 Medel - 8,8 10,9 6,71 3,94 0,14 0,066 0,15 0,018 0,118 0,078 0,090 0,09 Max - 17,9 12,6 6,77 4,40 0,14 0,071 0,18 0,021 0,123 0,092 0,110 0,11 Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber. Tot.-N TNb PO 4 -P Tot.-P Abs. filtr. TOC Si Turb. µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 mg/l mg/l FNU <4 8,5 0,128 8, <4 12,5 0,133 8, <4 17,2 0,135 8, <4 12,5 0,135 8, <4 15,1 0,124 8, ,9 0,121 8, ,8 0,114 8, ,2 0,104 7, ,6 0,105 8, ,3 0,105 7, ,8 0,111 7, ,0 0,119 7,9 - - Min ,5 0,104 7,4 - - Medel ,6 0,120 8,3 - - Max ,2 0,135 8,

113 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Sä500. Klarälven, Almar (Karlstads kommun) Alla resultat inom klass 5 (röd/mörk skugga) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange/mellanmörk skugga) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade (för metaller även klass 3, gul/ljus skugga). Svart ram anger anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Provdatum Provdj. Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alkal. SO 4 Cl F m C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l ,5 0,3 12,9 6,63 2,58 0,14 0,052 0,061 0,010 0,122 0,029 0,042 0, ,5 0,4 12,5 6,57 2,67 0,13 0,052 0,074 0,010 0,107 0,031 0,054 0, ,5 0,7 12,8 6,59 2,98 0,14 0,054 0,078 0,011 0,129 0,033 0,054 0, ,5 5,0 12,3 6,57 2,30 0,12 0,045 0,065 0,012 0,095 0,026 0,043 0, ,5 11,3 9,9 6,64 2,18 0,11 0,042 0,052 0,015 0,104 0,023 0,033 0, ,5 14,1 10,0 6,71 2,14 0,12 0,045 0,043 0,011 0,119 0,024 0,026 0, ,5 18,4 8,8 6,81 2,73 0,14 0,053 0,065 0,011 0,151 0,029 0,040 0, ,5 16,6 9,2 6,88 2,67 0,15 0,055 0,061 0,011 0,158 0,027 0,037 0, ,5 15,8 9,7 6,89 2,73 0,14 0,053 0,061 0,011 0,152 0,027 0,039 0, ,5 8,1 11,2 6,81 2,75 0,14 0,055 0,061 0,011 0,154 0,029 0,042 0, ,5 2,8 7,5 6,81 2,68 0,14 0,053 0,065 0,012 0,139 0,029 0,042 0, ,5 0,3 13,5 6,75 2,62 0,14 0,051 0,070 0,010 0,130 0,029 0,042 0,06 Min - 0,3 7,5 6,57 2,14 0,110 0,042 0,043 0,010 0,095 0,023 0,026 0,05 Medel - 7,8 10,9 6,73 2,59 0,134 0,051 0,063 0,011 0,130 0,028 0,041 0,06 Max - 18,4 13,5 6,89 2,98 0,150 0,055 0,078 0,015 0,158 0,033 0,054 0,06 Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber. Tot.-N TNb PO 4 -P Tot.-P Abs. filtr. TOC Si Turb. µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 mg/l mg/l FNU <4 8,2 0,146 7, <4 8,7 0,149 8, <4 8,1 0,132 7, <4 12,0 0,171 9, <4 12,9 0,150 7, <1 9,9 0,111 6, <1 9,0 0,096 6, <1 8,5 0,103 6, <1 8,4 0,100 6, <1 7,4 0,103 6, <1 6,9 0,109 6, <1 6,8 0,125 7,4 - - Min <1 6,8 0,096 6,0 - - Medel <4 8,9 0,125 7,2 - - Max <4 12,9 0,171 9,

114 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Sä600. Alsterälven, Alster (Karlstads kommun) Alla resultat inom klass 5 (röd/mörk skugga) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange/mellanmörk skugga) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade (för metaller även klass 3, gul/ljus skugga). Svart ram anger anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Provdatum Provdj. Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alkal. SO 4 Cl F m C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l ,5 1,2 12,7 6,86 5,02 0,20 0,110 0,17 0,033 0,176 0,061 0,143 0, ,5 1,5 12,3 6,70 4,94 0,18 0,110 0,17 0,028 0,161 0,058 0,147 0, ,5 2,0 12,7 6,65 5,09 0,18 0,099 0,18 0,031 0,166 0,059 0,158 0, ,5 6,6 11,4 6,73 4,99 0,18 0,099 0,17 0,028 0,176 0,058 0,147 0, ,5 10,7 10,2 6,88 4,82 0,18 0,099 0,17 0,026 0,173 0,058 0,142 0, ,5 17,3 8,9 6,82 4,81 0,18 0,099 0,17 0,026 0,180 0,057 0,141 0, ,5 18,3 6,4 6,50 5,15 0,18 0,110 0,18 0,026 0,205 0,052 0,149 0, ,5 16,2 7,7 6,67 5,17 0,18 0,099 0,19 0,028 0,201 0,058 0,160 0, ,5 15,4 7,0 6,56 5,22 0,19 0,110 0,18 0,028 0,211 0,052 0,150 0, ,5 7,0 5,5 6,43 5,79 0,20 0,120 0,20 0,031 0,258 0,056 0,160 0, ,5 11,5 6,0 6,60 6,49 0,22 0,120 0,21 0,043 0,258 0,071 0,190 0, ,5 4,7 10,6 6,85 5,72 0,19 0,110 0,20 0,028 0,190 0,071 0,180 0,13 Min - 1,2 5,5 6,43 4,81 0,180 0,099 0,170 0,026 0,161 0,052 0,141 0,11 Medel - 9,4 9,3 6,69 5,27 0,188 0,107 0,183 0,030 0,185 0,059 0,156 0,12 Max - 18,3 12,7 6,88 6,49 0,220 0,120 0,210 0,043 0,258 0,071 0,190 0,14 Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber. Tot.-N TNb PO 4 -P Tot.-P Abs. filtr. TOC Si Turb. µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 mg/l mg/l FNU ,0 0,180 10, ,8 0,174 10, ,9 0,168 10, ,4 0,180 10, ,5 0,161 9, ,2 0,137 10, ,2 0,145 11, < ,4 0,104 9, < ,1 0,106 9, ,6 0,131 8, ,0 0,135 9, ,5 0,117 8,7 - - Min 6 < ,1 0,104 8,7 - - Medel ,2 0,145 9,9 - - Max ,2 0,180 11,

115 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Kr100. Ölman, Hult (Kristinehamns kommun) Samtliga resultat inom klass 5 (röd/mörk skuggning) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange/ljus skuggning) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Svart ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph-värde och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Provdatum Provdj. Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alkal. SO 4 Cl F m C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l ,5 0,8 12,5 6,78 6,14 0,24 0,16 0,19 0,028 0,342 0,063 0,116 0, ,5 0,4 13,3 6,58 4,36 0,16 0,12 0,14 0,022 0,163 0,058 0,100 0, ,5 0,8 12,8 6,87 7,36 0,30 0,21 0,19 0,051 0,410 0,064 0,119 0, ,5 11,0 9,6 6,73 4,28 0,16 0,12 0,14 0,026 0,183 0,051 0,090 0, ,5 8,1 10,5 6,92 5,75 0,23 0,16 0,18 0,028 0,315 0,054 0,107 0, ,5 13,9 8,3 6,91 7,40 0,30 0,21 0,22 0,036 0,476 0,061 0,123 0, ,5 16,4 7,6 7,12 9,72 0,37 0,27 0,26 0,046 0,671 0,072 0,155 0, ,5 14,4 7,9 7,00 8,18 0,34 0,24 0,23 0,043 0,490 0,069 0,150 0, ,5 13,9 7,4 6,86 8,06 0,33 0,23 0,23 0,043 0,496 0,056 0,140 0, ,5 5,6 9,8 7,11 10,1 0,41 0,29 0,27 0,051 0,716 0,077 0,170 0, ,5 4,7 11,4 6,98 8,35 0,33 0,24 0,24 0,043 0,488 0,079 0,160 0, ,5 1,3 12,4 6,75 5,73 0,22 0,16 0,18 0,028 0,230 0,083 0,130 0,12 Min - 0,4 7,4 6,58 4,28 0,16 0,12 0,14 0,022 0,163 0,051 0,090 0,09 Medel - 7,6 10,3 6,89 7,12 0,28 0,20 0,21 0,037 0,443 0,066 0,130 0,16 Max - 16,4 13,3 7,12 10,1 0,41 0,29 0,27 0,051 0,716 0,083 0,170 0,25 Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber. Tot.-N TNb PO 4 -P Tot.-P Abs. filtr. TOC Si Turb. µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 mg/l mg/l FNU ,2 0,216 10,6 5, ,9 0,265 13,8 4, ,229 11,1 6, ,0 0,277 13,9 4, < ,9 0,278 12,6 3, ,9 0,227 10,3 4, ,8 0,166 7,2 4, ,9 0,307 15,1 4, ,8 0,331 16,4 4, ,2 0,132 6,4 5, ,2 0,249 12,7 5, ,7 0,266 14,7 5,0 - Min < ,2 0,132 6,4 3,9 - Medel ,6 0,245 12,1 5,0 - Max ,331 16,4 6,4-115

116 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Vi700. Visman, Nybble (Kristinehamns kommun) Alla resultat inom klass 5 (röd/mörk skugga) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange/mellanmörk skugga) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade (för metaller även klass 3, gul/ljus skugga). Svart ram anger anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Provdatum Provdj. Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alkal. SO 4 Cl F m C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l ,5 5,8 9,1 6,48 21,3 0,46 0,14 1,0 0,110 0,242 1,26 0,225 0, ,5 3,5 11,3 6,28 13,0 0,31 0,12 0,61 0,059 0,144 0,647 0,224 0, ,5 6,1 10,8 6,73 16,2 0,49 0,22 0,65 0,092 0,392 0,638 0,266 0, ,5 11,3 8,7 6,33 11,9 0,31 0,13 0,52 0,054 0,139 0,560 0,209 0, ,5 12,8 8,6 6,56 13,5 0,35 0,13 0,61 0,066 0,184 0,650 0,229 0, ,5 20,3 5,8 6,31 19,4 0,41 0,12 1,0 0,100 0,150 1,20 0,193 0, ,5 22,5 5,7 6,46 28,6 0,43 0,12 1,7 0,120 0,177 1,90 0,256 0, ,5 20,1 5,5 6,73 28,6 0,55 0,13 1,6 0,160 0,316 1,90 0,210 0, ,5 21,3 5,5 6,49 37,0 0,70 0,13 2,0 0,210 0,224 2,90 0,220 0, ,5 14,0 7,2 6,51 27,2 0,60 0,13 1,4 0,110 0,225 1,90 0,210 0, ,5 1,4 11,5 6,43 30,3 0,70 0,15 1,6 0,150 0,213 2,10 0,250 0, ,5 10,2 8,0 6,63 25,9 0,55 0,19 1,3 0,120 0,268 1,50 0,370 0,11 Min - 1,4 5,5 6,28 11,9 0,31 0,12 0,52 0,054 0,139 0,560 0,193 0,08 Medel - 12,4 8,2 6,49 22,7 0,49 0,14 1,2 0,113 0,219 1,43 0,239 0,11 Max - 22,5 11,5 6,73 37,0 0,70 0,22 2,0 0,210 0,392 2,90 0,370 0,15 Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber. Tot.-N TNb PO 4 -P Tot.-P Abs. filtr. TOC Si Turb. µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 mg/l mg/l FNU ,4 0,259 22, ,0 0,330 19, ,2 0,272 17, ,7-19, ,8 0,298 17, ,6 0,180 16, ,5 0,140 14, ,2 0,098 10, ,8 0,095 9, ,8 0,065 10, ,6 0,049 9, ,6 0,173 15,2 - - Min ,6 0,049 9,3 - - Medel ,5 0,178 15,3 - - Max ,2 0,330 22,

117 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Analyser på SLU stor-vänern (Vänerns vattenvårdsförbund) 1. Tärnan SSO (Säffle kommun) Samtliga resultat inom klass 5 (röd/mörk skuggning) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange/ljus skuggning) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Svart ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph-värde och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Provdatum Provdj. Siktdj. Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alkal. SO 4 Cl F m m C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l ,5 3,0 3,8 13,4 7,32 7,88 0,34 0,11 0,25 0,028 0,316 0,18 0,158 0, ,5 3,8 6,9 13,1 7,39 7,81 0,33 0,11 0,25 0,028 0,315 0,18 0,156 0, ,5 2,8 14,3 12,2 7,65 7,84 0,34 0,11 0,25 0,028 0,320 0,18 0,159 0, ,5 4,0* 17,7 10,3 7,55 7,79 0,33 0,11 0,25 0,028 0,326 0,17 0,160 0, ,5 4,6 11,0 10,5 7,37 7,85 0,35 0,12 0,26 0,028 0,320 0,18 0,160 0,09 Min - 2,8 3,8 10,3 7,32 7,79 0,33 0,11 0,25 0,028 0,315 0,17 0,156 0,09 Medel - 3,6 10,7 11,9 7,39 7,83 0,34 0,11 0,25 0,028 0,320 0,18 0,159 0,10 Max - 4,6 17,7 13,4 7,65 7,88 0,35 0,12 0,26 0,028 0,326 0,18 0,160 0, ,4 13,4 7,34 7,87 0,34 0,11 0,25 0,026 0,316 0,18 0,158 0, ,5 13,0 7,38 7,81 0,34 0,11 0,25 0,028 0,314 0,18 0,156 0, ,8 11,9 11,4 7,56 7,90 0,34 0,11 0,25 0,028 0,322 0,18 0,160 0, ,4 10,0 7,56 7,79 0,33 0,11 0,25 0,028 0,326 0,17 0,160 0, ,0 10,3 7,36 7,85 0,34 0,12 0,26 0,028 0,319 0,18 0,160 0,09 Min - - 3,4 10,0 7,34 7,79 0,33 0,11 0,25 0,026 0,314 0,17 0,156 0,09 Medel - - 9,8 11,6 7,38 7,84 0,34 0,11 0,25 0,028 0,319 0,18 0,159 0,10 Max ,4 13,4 7,56 7,90 0,34 0,12 0,26 0,028 0,326 0,18 0,160 0, ,0-7,34 7,85 0,34 0,11 0,25 0,026 0,315 0,18 0,158 0, ,0 12,9 7,31 7,82 0,33 0,11 0,24 0,028 0,313 0,18 0,155 0, ,0 12,2 7,29 7,85 0,33 0,11 0,25 0,028 0,313 0,18 0,159 0, ,1 11,0 7,20 7,84 0,33 0,12 0,26 0,028 0,318 0,18 0,160 0, ,5 10,7 7,36 7,85 0,35 0,12 0,26 0,028 0,319 0,18 0,160 0,09 Min - - 0,0 10,7 7,20 7,82 0,33 0,11 0,24 0,026 0,313 0,18 0,155 0,09 Medel - - 7,1 11,7 7,31 7,84 0,34 0,11 0,25 0,028 0,315 0,18 0,158 0,10 Max ,1 12,9 7,36 7,85 0,35 0,12 0,26 0,028 0,319 0,18 0,160 0, ,3 12,8 7,35 7,90 0,34 0,11 0,25 0,026 0,315 0,18 0,160 0, ,9 12,7 7,29 7,82 0,33 0,11 0,25 0,028 0,313 0,18 0,156 0, ,5 12,2 7,22 7,92 0,33 0,11 0,24 0,026 0,313 0,18 0,158 0, ,5 11,1 7,12 7,84 0,33 0,11 0,25 0,028 0,320 0,18 0,160 0, ,3 10,4 7,23 7,85 0,34 0,11 0,26 0,028 0,318 0,18 0,160 0,09 Min - - 5,3 10,4 7,12 7,82 0,33 0,11 0,24 0,026 0,313 0,18 0,156 0,09 Medel - - 7,7 11,8 7,23 7,87 0,33 0,11 0,25 0,027 0,315 0,18 0,159 0,10 Max ,3 12,8 7,35 7,92 0,34 0,11 0,26 0,028 0,320 0,18 0,160 0,11 * Siktdjup mätt utan vattenkikare. 117

118 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Fortsättning. 1. Tärnan SSO (Säffle kommun) Provdatum Provdj. NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Kj.-N ber. Tot.-N TNb PO 4 -P Tot.-P N/P- Abs. filtr. Si Turb. TOC Kfyll m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot 420/5 mg/l FNU mg/l mg/m , <4 6,4-0,044 0,86 1,2 5,2 2, , <1 6,4-0,041 0,76 1,0 5,0 2, , <1 7,0 78 0,040 0,85 0,91 5,1 5, , <1 6,8 91 0,038 0,72 1,2 5,1 3, , <1 5,2-0,034 0,82 0,89 4,9 1,1 Min <1 5,2 78 0,034 0,72 0,89 4,9 1,1 Medel <4 6,4 85 0,039 0,80 1,0 5,1 3,1 Max <4 7,0 91 0,044 0,86 1,2 5,2 5, <4 6,2-0,044 0,91 1,2 5, <1 6,4-0,041 0,76 1,1 5, <1 4,7-0,039 0,84 0,68 4, <1 5,7-0,038 0,70 1,3 5, <1 5,3-0,034 0,83 0,94 4,6 - Min <3 4,7-0,034 0,70 0,68 4,6 - Medel <4 5,7-0,039 0,81 1,0 4,9 - Max <4 6,4-0,044 0,91 1,3 5, < <4 6,2-0,044 0,88 1,2 5, <1 5,1-0,042 0,76 0,98 4, <1 6,1-0,041 0,93 0,79 4, < <1 5,6-0,040 0,83 0,95 4, < <1 5,1-0,034 0,83 0,95 4,9 - Min - < <1 5,1-0,034 0,76 0,79 4,8 - Medel <4 5,6-0,040 0,85 1,0 4,9 - Max <4 6,2-0,044 0,93 1,2 5, <4 6,3-0,043 0,87 1,2 5, <1 5,5-0,042 0,84 1,1 4, < <1 7,8-0,043 0,88 2,4 4, <1 5,5-0,042 0,88 1,8 4, <1 5,6-0,035 0,84 1,2 4,6 - Min - < <1 5,5-0,035 0,84 1,1 4,6 - Medel <4 6,1-0,041 0,86 1,5 4,8 - Max <4 7,8-0,043 0,88 2,4 5,0-118

119 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3 Analyser på SLU S13 (typområde på jordbruksmark) S13. (Säffle kommun) Samtliga resultat inom klass 5 (röd/mörk skuggning) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange/ljus skuggning) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Svart ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph-värde och alkalinitet avser Medel medianvärdet. Provdatum ph Kond. Alkal. NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber. Tot.-N PO 4 -P filtr. Part.-P Tot.-P TOC Susp. ms/m mekv/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l ,9 15,9 0, ,9 16, ,1 19,0 1, ,3 27, ,0 14,2 0, ,6 87, ,0 12,3 0, ,0 27, ,5 8,6 0, ,4 39, ,8 12,2 0, ,5 33, ,1 12,8 0, ,9 27, ,2 13,3 0, ,8 27, ,1 12,0 0, ,7 23, ,6 24,3 1, ,8 14, ,0 14,8 0, ,1 20, ,3 27,7 1, ,2 9, ,2 34,7 2, ,6 1, ,3 36,6 2, ,4 12, ,1 48,6 1, ,8 21, ,9 26,4 1, ,3 23, ,9 37,3 1, ,1 27, ,9 24,7 0, ,2 41, ,9 20,2 0, ,9 23, ,9 22,4 0, ,6 54, ,2 24,5 0, ,1 30,6 Min 6,5 8,6 0, ,1 1,0 Medel 7,0 22,0 0, ,1 28,1 Max 7,6 48,6 2, ,1 87,5 119

120 120 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 3

121 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 BILAGA 4 Resultat från vattenkemisk undersökning (översiktsdiagram för år 2016 samt tidsserier) År 2016 Delområde Byviken Delområde Åsfjorden Delområde Kattfjorden Delområde Sätterholmsfjärden Delområde Kristinehamns skärgård Delområde Visman-Kolstrandsviken Tidsserier Byviken, centralt (By17) 136 Åsfjorden, centralt (Ås141). 138 Kattfjorden, väster (Ka90) 141 Varnumsviken, djuphålan (Kr70)

122 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Delområde Byviken år 2016 Årsmedelvärde (staplar) med min- och maxvärde. 122

123 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Delområde Byviken år 2016 Kväve/fosfor-kvoten avser provtagningarna i juni och augusti. Klorofyllhalten avser provtagningen i augusti och i förekommande fall även andra mätningar under maj t.o.m. oktober. Övriga parametrar avser medelvärden av samtliga provtagningar under året med min- och maxvärden. Om inte annat anges avses ytvatten (0,5 m). 123

124 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Delområde Åsfjorden år 2016 Årsmedelvärde (staplar) med min- och maxvärde. 124

125 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Delområde Åsfjorden år 2016 Årsmedelvärde (staplar) med min- och maxvärde. 125

126 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Delområde Åsfjorden år

127 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Delområde Kattfjorden år 2016 Årsmedelvärde (staplar) med min- och maxvärde. 127

128 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Delområde Kattfjorden år

129 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Delområde Sätterholmsfjärden år 2016 Årsmedelvärde (staplar) med min- och maxvärde. 129

130 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Delområde Sätterholmsfjärden år 2016 Kväve/fosfor-kvoten avser provtagningarna i juni och augusti. Klorofyllhalten avser provtagningen i augusti och i förekommande fall även andra mätningar under maj t.o.m. oktober. Övriga parametrar avser medelvärden av samtliga provtagningar under året med min- och maxvärden. Om inte annat anges avses ytvatten. 130

131 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Delområde Kristinehamns skärgård år 2016 Årsmedelvärde (staplar) med min- och maxvärde. 131

132 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Delområde Kristinehamns skärgård år 2016 Årsmedelvärde (staplar) med min- och maxvärde. 132

133 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Delområde Kristinehamns skärgård år

134 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Delområde Visman-Kolstrandsviken år 2016 Årsmedelvärde (staplar) med min- och maxvärde. 134

135 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Delområde Visman/Kolstrandsviken år 2016 Kväve/fosfor-kvoten avser provtagningarna i juni och augusti. Klorofyllhalten avser provtagningen i augusti och i förekommande fall även andra mätningar under maj t.o.m. oktober. Övriga parametrar avser medelvärden av samtliga provtagningar under året med min- och maxvärden. Om inte annat anges avses ytvatten. 135

136 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Byviken, centralt (By17) Staplar avser medelvärden med min- och maxvärden. Yta (0,5 m) Botten (18-19 m) 136

137 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Byviken, centralt (By17) Staplar avser medelvärden med min- och maxvärden. Pil markerar tidpunkt för metodbyte från COD Mn till TOC. Värden för TOC för perioden är beräknade som värden för COD Mn multiplicerade med faktorn 1,07 respektive 1,14 (medelvärdet för förhållandet mellan TOC och COD Mn under perioden för yta respektive botten). Yta (0,5 m) Botten (18-19 m) 137

138 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Åsfjorden, centralt (Ås141) Staplar avser medelvärden med min- och maxvärden. Yta (0,5 m) Botten (53-54 m) 138

139 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Åsfjorden, centralt (Ås141) Staplar avser medelvärden med min- och maxvärden. Pil markerar tidpunkt för metodbyte från COD Mn till TOC. Värden för TOC för perioden är beräknade som värden för COD Mn multiplicerade med faktorn 1,09 respektive 1,10 (medelvärdet för förhållandet mellan TOC och COD Mn under perioden för yta respektive botten). Yta (0,5 m) Botten (53-54 m) 139

140 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Åsfjorden, centralt (Ås141) Staplar avser medelvärden med min- och maxvärden. Yta (0,5 m) Botten (53-54 m) 140

141 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Kattfjorden, väster (Ka90) Staplar avser medelvärden med min- och maxvärden. Yta (0,5 m) Botten (44-45 m) 141

142 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Kattfjorden, väster (Ka90) Staplar avser medelvärden med min- och maxvärden. Pil markerar tidpunkt för metodbyte från COD Mn till TOC. Värden för TOC för perioden är beräknade som värden för COD Mn multiplicerade med faktorn 1,19 respektive 1,18 (medelvärdet för förhållandet mellan TOC och COD Mn under perioden för yta respektive botten). Yta (0,5 m) Botten (44-45 m) 142

143 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Kattfjorden, väster (Ka90) Staplar avser medelvärden med min- och maxvärden. Yta (0,5 m) Botten (44-45 m) 143

144 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Varnumsviken, djuphålan (Kr70) Staplar avser medelvärden med min- och maxvärden. Yta (0,5 m) Botten (8-9 m) 144

145 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Varnumsviken, djuphålan (Kr70) Staplar avser medelvärden med min- och maxvärden. Yta (0,5 m) Botten (8-9 m) 145

146 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Varnumsviken, djuphålan (Kr70) Staplar avser medelvärden med min- och maxvärden. Pil markerar tidpunkt för metodbyte från COD Mn till TOC. Värden för perioden avser COD Mn medan senare värden avser TOC. Yta (0,5 m) Botten (8-9 m) 146

147 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4 Fortsättning. Varnumsviken, djuphålan (Kr70) Staplar avser medelvärden med min- och maxvärden. Yta (0,5 m) Botten (8-9 m) 147

148 148 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 4

149 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 5 BILAGA 5 Statusklassning av vattenkemi för treårsperioden

150 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 5 Anmärkningsvärda resultat är markerade. Vattendrag Näringsämnen By200 Byälven uppströms Säffle God By15 Byälven nedströms Säffle God By30 Averstadån* - Ås512 Tarmsälven** Dålig Ås300 Borgviksälven God Ås400 Norsälven God Sä500 Klarälven Hög Sä600 Alsterälven** Otillfredsställande Sä325 Glumman** Dålig Sä323 Välingesundet** Dålig Kr100 Ölman** Otillfredsställande Kr40 Sorkan** Dålig Kr60 Lötälven** Otillfredsställande Kr50 Varnan Måttlig Vi5 Visman uppströms Bäckhammar Hög Vi6 Visman nedstr. Bäckhammar (före luftn.)*** Måttlig Vi7 Visman nedstr. Bäckhammar (efter luftn.) Måttlig Vi700 Visman Nybble Måttlig Vi30 Visman nedströms Nybble (före fall)**** Måttlig Vi31 Visman nedströms Nybble (efter fall)**** Måttlig * Värden för färg eller absorbans saknas, varför klass inte kunde beräknas. ** Korrigering för >10 % jordbruksmark i avrinningsområdet gjordes. *** Värden för absorbans och fosfor "lånades" från station Vi7. **** Värden för absorbans och fosfor "lånades" från station Vi700. Sjö Näringsämnen Klorofyll Siktdjup By40 Gatviken God Uppnår ej god God By16 Byviken inre Måttlig God God By17 Byviken centralt Hög God Hög Ås513 Ekholmssjön Dålig Uppnår ej god Dålig Ås510 Kyrkebysjön Måttlig God Måttlig Ås15 Grumsfjorden Hög God Hög Ås9 Åsfjorden väst Hög Hög Hög Ås141 Åsfjorden centralt Hög Hög Hög Ka10 Kattfjorden ost Hög Hög Hög Ka20 Kattfjorden syd Hög Hög Hög Ka90 Kattfjorden väst Hög Hög Hög Sä32 Hammarösjön Hög Hög God Sä311 Sätterholmsfjärden Hög Hög Hög Sä320 Arnöfjorden Måttlig Uppnår ej god Måttlig Kr80 Lunnerviken Hög Hög God Kr90 Ölmeviken Otillfredsställande Uppnår ej god Dålig Kr70 Varnumsviken Måttlig Uppnår ej god Måttlig Kr20 Vålösundet Prästerud Måttlig Uppnår ej god Måttlig Kr30 Vålösundet Picasso God God God Vi14 Kolstrandsviken Måttlig Uppnår ej god Otillfredsställande Vi12 Kilsviken Måttlig God Otillfredsställande 150

151 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 6 BILAGA 6 Uppgifter om vattenföring, ämnestransport och arealspecifik förlust år 2016 Vattenföring år Ämnestransporter år Ämnestransporter Arealspecifik förlust av kväve och fosfor år

152 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 6 Vattenföring år 2016 m 3 /s Byälven Typområde Tarmsälven Borgviksälven Norsälven Norsälven Säffle damm S13 Mellbyn Borgviks krv Edsvalla krv mynning januari 62,8 0,553 1,99 13,1 65,4 66,7 februari 95,4 0,476 2,13 15,3 68,9 70,3 mars 83,0 0,531 1,91 14,4 76,8 78,4 april 76,1 0,304 0,958 14,0 81,6 83,2 maj 64,0 0,103 0,381 10,9 41,9 42,7 juni 25,2 0,0448 0,114 4,05 28,5 29,1 juli 14,7 0,0311 0,112 0, ,2 19,5 augusti 16,1 0,0434 0,176 0, ,5 18,8 september 20,7 0,0310 0,131 1,68 32,0 32,7 oktober 11,6 0,0497 0,286 0,700 30,7 31,4 november 53,0 0,330 1,63 5,67 29,9 30,5 december 57,8 0,117 0,547 8,90 45,0 45,9 Min 11,6 0,0310 0,112 0, ,5 18,8 Medel 48,4 0,218 0,864 7,39 44,9 45,8 Max 95,4 0,553 2,13 15,3 81,6 83,2 m 3 /s Klarälven Uvån Klarälven Alsterälven Glumman Edsforsen Norra Råda Almar Alster Väse kyrka januari , ,85 1,60 februari , ,78 2,47 mars , ,12 1,41 april , ,65 2,01 maj 189 8, ,87 1,08 juni , ,22 0,417 juli 118 3, ,25 0,193 augusti , ,15 0,329 september , ,04 0,288 oktober 84,1 9, ,857 0,118 november 92,2 19, ,19 1,28 december 82,6 31, ,98 0,901 Min 82,6 3, ,857 0,118 Medel , ,83 1,01 Max , ,78 2,47 152

153 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 6 Fortsättning. Vattenföring år 2016 m 3 /s Ölman Ölman Lötälven Varnan Varnan Arnestorp mynning före Varnan före Lötälven mynning januari 3,10 3,41 0,561 1,17 1,76 februari 3,64 4,01 1,03 2,17 3,23 mars 2,04 2,24 0,546 1,20 1,76 april 3,62 3,98 0,871 1,78 2,69 maj 2,31 2,54 0,344 0,957 1,32 juni 0,733 0,806 0,146 0,391 0,543 juli 0,421 0,463 0,0898 0,161 0,256 augusti 0,708 0,779 0,0787 0,144 0,235 september 0,536 0,590 0,0670 0,148 0,219 oktober 0,366 0,403 0,0325 0,0703 0,108 november 2,63 2,90 0,166 0,596 0,775 december 1,54 1,69 0,196 0,664 0,870 Min 0,366 0,403 0,0325 0,0703 0,108 Medel 1,80 1,98 0,344 0,788 1,15 Max 3,64 4,01 1,03 2,17 3,23 m 3 /s Visman Visman Persbol* mynning januari 1,99 3,00 februari 3,02 4,78 mars 2,29 3,53 april 3,14 4,99 maj 1,87 2,80 juni 1,23 1,73 juli 0,943 1,23 augusti 0,681 0,776 september 0,602 0,736 oktober 0,574 0,618 november 0,710 0,872 december 0,789 1,02 Min 0,574 0,618 Medel 1,49 2,17 Max 3,14 4,99 * Inklusive uppumpat vatten från Vänern. 153

154 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 6 Ämnestransporter år 2016 ton/år Kväve Fosfor Organiskt material (TOC) Byälven, Säffle damm 1) , Typområde S13 20,3 0, Tarmsälven, Mellbyn 43,0 3, Borgviksälven, Borgvik 85,5 1, Norsälven, Norsbron 2) , Klarälven, Almar , Klarälven, mynning i Kattfjorden 3) 223 7, Klarälven, mynning i Hammarösjön 4) , Alsterälven, Alster 48,9 3, Glumman, Väse kyrka 32,3 2, Ölman, mynning i Ölmeviken 41,3 3, Lötälven, före Varnan 12,1 0, Varnan, före Lötälven 13,0 0, Varnan, mynning i Varnumsviken 25,1 1, Visman, Nybble 171 2, SUMMA ) Transporterna av kväve och fosfor med Byälven inkluderar utsläpp från Nordic Paper och Säffle reningsverk. 2) Transporterna av kväve och fosfor med Norsälven inkluderar utsläpp från Vålbergs reningsverk. 3) Transporterna av kväve och fosfor med Klarälven till Kattfjorden inkluderar utsläpp från Skåre (14%) och Hammarö (100%) reningsverk. 4) Transporterna av kväve och fosfor med Klarälven till Hammarösjön inkluderar utsläpp från Skåre (86%) och Karlstad (100%) reningsverk. 154

155 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 6 Ämnestransporter Byälven, uppströms Säffle (By200) Borgviksälven, Borgvik (Ås300) 155

156 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 6 Norsälven, Norsbron (Ås400) Klarälven, Almar (Sä500) 156

157 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 6 Arealspecifika förluster år 2016 Kväve Tillstånd Klass Avvikelse Klass kg/(ha, år) Byälven, Säffle damm 1) 1,5 2. Låga förluster 1,5 1. Ingen/obetydlig Typområde S13 2) 5,7 4. Höga förluster 5,9 3. Stor Tarmsälven, Mellbyn 3,6 3. Måttligt höga förluster 3,6 2. Tydlig Borgviksälven, Borgvik 1,0 1. Mycket låga förluster 1,0 1. Ingen/obetydlig Norsälven, Norsbron 3) 1,7 2. Låga förluster 1,6 1. Ingen/obetydlig Klarälven, Almar 1,2 2. Låga förluster 1,1 1. Ingen/obetydlig Alsterälven, Alster 1,4 2. Låga förluster 1,4 1. Ingen/obetydlig Glumman, Väse kyrka 2,5 3. Måttligt höga förluster 2,5 1. Ingen/obetydlig Ölman, mynning i Ölmeviken 2,0 3. Måttligt höga förluster 1,7 1. Ingen/obetydlig Lötälven, före Varnan 2,3 3. Måttligt höga förluster 2,4 1. Ingen/obetydlig Varnan, före Lötälven 1,3 2. Låga förluster 1,1 1. Ingen/obetydlig Varnan, mynning i Varnumsviken 3,4 3. Måttligt höga förluster 2,9 2. Tydlig Visman, Nybble 7,3 4. Höga förluster 6,3 3. Stor Fosfor Tillstånd Klass Avvikelse Klass kg/(ha, år) Byälven, Säffle damm 1) 0,05 2. Låga förluster 1,5 1. Ingen/obetydlig Typområde S13 2) 0,21 4. Höga förluster 7,9 4. Mycket stor Tarmsälven, Mellbyn 0,31 4. Höga förluster Mycket stor Borgviksälven, Borgvik 0,02 1. Mycket låga förluster 0,7 1. Ingen/obetydlig Norsälven, Norsbron 3) 0,04 2. Låga förluster 1,1 1. Ingen/obetydlig Klarälven, Almar 0,04 2. Låga förluster 1,0 1. Ingen/obetydlig Alsterälven, Alster 0,10 3. Måttligt höga förluster 3,0 2. Tydlig Glumman, Väse kyrka 0,19 4. Höga förluster 6,2 4. Mycket stor Ölman, mynning i Ölmeviken 0,16 3. Måttligt höga förluster 2,7 2. Tydlig Lötälven, före Varnan 0,12 3. Måttligt höga förluster 4,2 3. Stor Varnan, före Lötälven 0,06 2. Låga förluster 1,3 1. Ingen/obetydlig Varnan, mynning i Varnumsviken 0,25 4. Höga förluster 4,6 3. Stor Visman, Nybble 0,13 3. Måttligt höga förluster 2,5 2. Tydlig 1) Transporterna av kväve och fosfor med Byälven inkluderar utsläpp från Nordic Paper och Säffle reningsverk. 2) Namn och exakt läge anges inte för områden inom miljöövervakningsprogrammet "Typområden på jordbruksmark". 3) Transporterna av kväve och fosfor med Norsälven inkluderar utsläpp från Vålbergs reningsverk. 157

158 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 6 Streckad linje anger gränsen mellan mycket låga och låga förluster. Tunn, heldragen linje är gränsen till måttligt höga förluster. Mellantjock linje är gränsen till höga förluster, tjock linje är gränsen till mycket höga förluster och heltjock linje är gränsen till extremt höga förluster. 158

159 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 7 BILAGA 7 Uppgifter om utsläpp från punktkällor år

160 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 7 Kod Utsläppskälla Recipient Flöde Susp. COD Cr BOD 7 TOC NH 4 -N Syretär. Tot.-N Tot.-P Form. Fenol m 3 ton ton ton ton ton ton O2 ton ton kg kg Y1 Säffle Förnickling 1) Byälven C1 Nordic Paper Byälven ,7 5) ,0 2, R1 Säffle reningsverk Byälven ,0 63,0 10,0 19,0 20, ,0 0, R2 Vålbergs reningsverk 4) Norsälven ,9 3,80 6,278-3,80 13,0 0, Karlbergs avfallsstation bäck till Åsfjorden ,200 1,50 0,100 0,500 0,010 0,146 0,050 0, R3 Segmons reningsverk Kyrkebysjön ,10 0, ,900 2,50 0, R4 Borgviks reningsverk Borgvikssjön ,50 0, ,400 0,500 0, R5 Grums-Slottsbrons ren.verk Åsfjorden ,0 3, ,70 17,0 0, C2 BillerudKorsnäs AB, Gruvöns bruk Åsfjorden ,0 - - R6 Skåre reningsverk 4) Klarälven ,5 4,07 7,18-4,07 16,5 0, R7 Hammarö reningsverk Klarälven ,9 6,07-4,07 24,8 18,5 0, (Skoghallsådran) - Sättersvikens reningsverk Sättersviken ,45 0,371-0,139 1,01 1,76 0, C3 Stora Enso AB, Skoghalls Bruk Kattfjorden , ,1 7, M4 ZamPart (f.d. Zakrisdalsverken) 1) Kattfjorden R8 Karlstads reningsverk 4) Klarälven ,1 84,5 18, ,2 1, (Kaplansådran) - Avfallsvärmeverket Heden 1 Klarälven <0, ,50 6, (Kaplansådran) - Kraftvärmeverket Heden 2 Klarälven <0, ,50 6, (Kaplansådran) - Kraftvärmeverket Heden 3 Klarälven , ,050 0, (Kaplansådran) H1 Vänerhamn 2) Hammarösjön Varnumsviken - Strandmossens avf.anl. 1) Varnan K4 Casco Adhesives 6) Varnumsviken , , ,6 R9 Kristinehamns reningsverk Varnumsviken ,3-22, ,9 2, M1 Rolls-Royce 3) Varnumsviken V1 Värmlands Värme 3) Varnumsviken M2 GE Energy 3) Lötälven M3 Scana Steel Björneborg 1) Visman R10 Bäckhammars reningsverk Visman ,04 1, ,88 15,3 0, C4 Nordic Paper AB, Bäckham. bruk Visman - 97, ,8 0, R11 Nybble reningsverk Visman ,91 1, ,22 0,800 0, ) Inga uppgifter redovisade. C = cellulosaindustri 2) Inget egentligt punktutsläpp. K = kemisk industri 3) Inga eller obetydliga utsläpp till vatten. M = metall- och verkstadsind. 4) COD-Cr analyseras inte längre. Istället används faktorn 3 multiplicerad med TOC för att få COD-Cr. R = avloppsreningsverk 5) Susp 70. Y = ytbehandlingsindustri 6) Uppgifter hämtade från Naturvårdsverkets "Utsläpp i siffror" ( = värmeverk H = hamn 160

161 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 7 AOX Klorat Komplex- Tot.extr. Tot.extr. Al As Pb Cd Cu Cr tot Hg Ni Zn Kod ton ton bild., ton alif.,ton arom.,ton kg kg kg kg kg kg kg kg kg Y ,44-0,600 17,0 6,00 0,140 26,0 284 C R R ,010 0,010 <0,001 0,040 0,020 0,002 0,500 1, R R R5 44, , , ,0-64, C R R ,9 7, ,0 27,0 6, ,00 60, C M ,40 0, ,40 0,400 11,9 151 R <0,006 <0,080 <0,001 1,74 <0,020 <0,030 <0,030 3, <0,005 <0,010 <0,007 <0,020 <0,020 0,050 <0,010 <0, <0,010 <0,010 <0,002 <0,060 <0,040 <0,040 <0,040 <0, H K ,34 0,076 41,1 1,49 0,210 16,5 122 R M V M M R ,89 2,74 0,385 15,1 27,3 0,054 0,118 65,5 C , R11 Susp. = suspenderade ämnen, COD Cr = kemisk syreförbrukning (dikromat), BOD 7 = biologisk syreförbrukning, TOC = totalt organiskt kol, NH4 = ammoniumkväve, syretär. = BOD7 + (4.6 * ammoniumkväve); d.v.s. total mängd syre som teoretiskt kan förbrukas av utsläppet, AOX = adsoberbara organiska halogenföreningar, Ca = kalcium, Tot.extr.alif. = totalt extraherbara alifatiska kolväten, Tot.extr.arom.kolv. = totalt extraherbara aromatiska kolväten, Al = aluminium, As = arsenik, Pb = bly, Cd = kadmium, Cu = koppar, Cr = krom, Hg = kvicksilver, Mo = molybden, Ni = nickel, Ti = titan, Zn = zink. Form. = formaldehyd 161

162 162 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 7

163 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 BILAGA 8 Resultat från undersökning av växtplankton år 2016 (Ina Bodin, Medins Havs och Vattenkonsulter AB) Övergripande resultat Resultat per lokal Artlistor Lokalbeskrivningar

164 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Övergripande resultat Undersökningen av växtplankton omfattade nio lokaler, som provtogs i augusti Nedan följer en övergripande resultatredovisning, där lokalerna jämförs med varandra. Senare i denna bilaga finns sammanställningar av resultat per lokal, artlistor och lokalbeskrivningar. Metodbeskrivning finns i bilaga 1. God näringsstatus i Gatviken och Byviken och måttlig i Ekholmssjön och Kyrkebysjön vid expertbedömningen Av de sydvästliga lokalerna var det en lokal, Byviken (By17), som fick god status både enligt bedömningsgrunderna och vid Medins expertbedömning (Tabell 14). Gatviken (By 40) hade den största biomassan av alla lokaler i undersökningen (Figur 17) och fick måttlig status enligt bedömningsgrunderna (Tabell 14). Den förhöjde biomassan orsakades främst av förekomsten av den potentiellt besvärsbildande nålflagellaten Gonyostomum semen (Figur 17) och vid Medins expertbedömning höjdes därför statusen till god. Lokalerna norr om Byviken, det vill säga Ekholmsjön (Ås513) och Kyrkebysjön (Ås510), fick måttlig status både enligt bedömningsgrunderna och vid Medins expertbedömning (Tabell 14). God näringsstatus i Ölmeviken och måttlig i Arnöfjorden, Lunnerviken, Varnumsviken och Vålösundet Av de nordostligt belägna lokalerna hade Ölmeviken (Kr90) bäst status, vilken klassades som god både enligt bedömningsgrunderna och vid Medins expertbedömning (Tabell 14). Lokalen hade den minsta biomassan av de nordostliga lokalerna (Figur 17). De övriga lokalerna, Arnöfjorden (Sä320), Lunnerviken (Kr80), Varnumsviken (Kr70) och Vålösundet (Kr20), uppvisade förhöjda biomassor och många näringsgynnade arter förekom, men andelen cyanobakterier (blågrönalger) var mycket liten eller liten (Figur 17). Dessa lokaler fick måttlig status både enligt bedömningsgrunderna och vid Medins expertbedömning (Tabell 14). Flera släkten av potentiellt giftbildande blågrönalger i Varnumsviken och Vålösundet och stor mängd av Gonyostomum semen i Gatviken Samtliga lokaler hade mycket liten eller liten andel cyanobakterier (blågrönalger) vid provtagningstillfället år 2016, men det identifierades potentiellt toxiska cyanobakterier vid alla lokalerna. Varnumsviken (Kr70) och Vålösundet (Kr20) hade ett stort antal potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier (Figur 17). Den problemskapande nålflagellaten Gonyostomum semen, som är känd för att i stora mängder kunna orsaka besvär hos badande eller sätta igen filter, påträffades i proven från fyra av lokalerna (Figur 17), Gatviken (By40), Byviken (By17), Kyrkebysjön (Ås510) och Arnöfjorden (Sä320). I Gatviken påträffades algen i tillräckligt stor mängd för att ha kunnat orsaka problem (Figur 17). Artantalet varierade mellan 49 och 79 arter och samtliga lokaler klassades därmed som nära neutrala. 164

165 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Tabell 14. Klassificering av näringsstatus i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013) samt expertbedömning med hjälp av växtplankton vid nio undersökta lokaler i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern i augusti 2016 Lokalnr Lokalnamn HVMFS:s föreskrift Sammanvägd status Expertbedömning By 40 Gatviken Måttlig God By 17 Byviken centralt God God Ås 513 Ekholmssjön Måttlig Måttlig Ås 510 Kyrkebysjön Måttlig Måttlig Sä 320 Arnöfjorden Måttlig Måttlig Kr 80 Lunnerviken Måttlig Måttlig Kr 90 Ölmeviken God God Kr 70 Varnumsviken Måttlig Måttlig Kr 20 Vålösundet Prästerud Måttlig Måttlig Biomassa mg/l 14 Cyanobakterier Rekylalger Pansarflagellater Guldalger Kiselalger Gonyostomum semen Övriga Gatviken Byviken Ekholmssjön Kyrkebysjön Arnöfjorden Lunnerviken Ölmeviken Varnumsviken Vålösundet By 40 By 17 Ås 513 Ås 510 Sä 320 Kr 80 Kr 90 Kr 70 Kr 20 Figur 17. Fördelning av algernas biomassa på olika alggrupper vid nio undersökta lokaler i den samordnade recipientkontrollen i norra Värnen i augusti år

166 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Förklaring av begrepp i växtplanktonbilagan Bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013 och Naturvårdsverket 2007). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna: 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet används i bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Indexet beräknas med hjälp av: 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI-värdet kan teoretiskt variera mellan -3 (de mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (de mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013) för cirka 35 oligtrofi- och cirka 60 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Värdet bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Värdet varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar Medins Havs och vattenkonsulter AB hänsyn till bedömningsgrundernas kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (till exempel mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, till exempel från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt bedömningsgrunderna (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, det vill säga har en bred ekologisk tolerans Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 166

167 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Resultat per lokal By40. Vänern, Gatviken centralt Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 12,97 6,93 2,75 2, ,32 5,53 5,27 2,10 2, ,02 1,00 0,12 Dålig Hög Otillfredsställande Måttlig Nära neutralt Mycket stor biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning God Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,90 6, ,6 Rekylalger 0,99 7,6 6 7,7 Pansarflagellater 0,19 1,4 3 3,8 Guldalger 0,19 1,5 7 9,0 Kiselalger 0,99 7, ,8 Ögonalger 1,86 14,4 6 7,7 Grönalger 0,32 2, ,2 Konjugater 0,14 1,1 6 7,7 Gonyostomum 7,32 56,4 1 1,3 Övriga 0,07 0,5 4 5,1 Summa 12, Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G G G G G M Expertbedömning: M G G G G G Biomassa (mg/l) Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonsamhället dominerades av nålflagellaten Gonyostomum semen. Den totala växtplanktonbiomassan var mycket stor men andelen cyanobakterier var mycket liten. TPI-värdet var mycket högt p.g.a. förekomsten av många starka näringsindikatorer. Den sammanvägda klassningen av näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (HVMFS 2013) gav måttlig status. I expertbedömningen höjdes statusen till god eftersom biomassans status påverkades negativ av förekomsten av G. semen. När man uteslutar totalbiomassan ur sammanvägningen blir näringsstatusen god. Risken för blomning av toxiska cyanobakterier bedömdes som liten. Mängden Gonyostomum semen var mycket stor och har förmodligen varit besvärande för badande eftersom G. semen i stora mängder kan ge hudirritation vid bad. Mängden G. semen kan variera mycket mellan provtagningar. Antal taxa Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 167

168 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 By17. Vänern, Byviken centralt Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 0,30 6,20 2,40 3, ,02 0,53 13,73 1,89 3, ,00 1,00 0,13 Hög Hög Otillfredsställande God Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning God Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,02 6,2 9 18,4 Rekylalger 0,14 46,9 3 6,1 Pansarflagellater 0,05 16,2 5 10,2 Guldalger 0,01 2,2 6 12,2 Kiselalger 0,03 10, ,4 Ögonalger 0,00 0,0 0 0,0 Grönalger 0,02 7,9 7 14,3 Konjugater 0,00 0,3 3 6,1 Gonyostomum 0,02 7,2 1 2,0 Övriga 0,01 2,4 5 10,2 Summa 0, Antal taxa * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G G G G G G Expertbedömning: M G G G G G Biomassa (mg/l) 2 1,5 1 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 0, Kommentar Växtplanktonbiomassan var mycket liten och dominerades av rekylalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten. TPIvärdet var mycket högt och det förekom mest indikatorer på näringsrikedom. Den sammanvägda statusen enligt bedömningsgrunderna (HVMFS 2013) gav god status, liksom Medins expertbedömning. Gonyostomum semen påträffades i mindre mängd än vad som anses vara potentiellt besvärandsbildande. Risken för blomning av toxiska cyanobakterier bedömdes som liten. Under de tidigare åren som centrala Byviken har undersökt har den sammanvägda statusen varit på gränsen till måttlig status. 168

169 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Ås513. Vänern, Ekholmssjön djupområde Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 3,64 17,61 2,68 2, ,00 3,40 13,60 2,47 2, ,08 0,89 0,12 Otillfredsställande God Otillfredsställande Måttlig Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Måttlig Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,64 17, ,4 Rekylalger 0,51 14,0 4 6,9 Pansarflagellater 0,32 8,9 3 5,2 Guldalger 0,10 2,6 4 6,9 Kiselalger 0,76 21, ,0 Ögonalger 1,08 29,7 4 6,9 Grönalger 0,09 2, ,7 Konjugater 0,04 1,1 4 6,9 Gonyostomum 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,09 2,5 3 5,2 Summa 3, Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G M M G M M M M Expertbedömning: M M M M M M M M Biomassa (mg/l) Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonsamhället dominerades av ögonalger och kiselalger. Totalbiomassan var stor men andelen cyanobakterier var liten. Däremot påträffades många arter som indikerar näringsrika förhållanden. TPI-värdet var därför mycket högt. Gonyostomum semen påträffades inte. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (HVMFS 2013) gav måttlig status år 2016, liksom Medins expertbedömning. Det har inte skett några tydliga förändringar sedan jämförbara undersökningar startade och den sammanvägda klassningen har varierat mellan god och måttlig. Andelen cyanobakterier ser ut att ha minskat något, men risken för långvariga toxiska algblomningar bedöms som tydlig. Antal taxa Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig

170 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Ås510. Vänern, Kyrkbysjön djupområde Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 2,92 3,24 2,00 2, ,53 2,17 5,13 2,21 3, ,10 1,00 0,14 Otillfredsställande Hög Måttlig Måttlig Nära neutralt Liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Måttlig Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,09 3,2 6 10,9 Rekylalger 0,41 13,9 2 3,6 Pansarflagellater 0,04 1,4 4 7,3 Guldalger 0,07 2,3 7 12,7 Kiselalger 1,44 49, ,8 Ögonalger 0,03 1,2 2 3,6 Grönalger 0,04 1, ,6 Konjugater 0,08 2,7 4 7,3 Gonyostomum 0,53 18,1 1 1,8 Övriga 0,19 6,6 4 7,3 Summa 2, Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G G M G G M Expertbedömning: M M M M M M Biomassa (mg/l) 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonsamhället dominerades av kiselalger. Den totala växtplanktonbiomassan var stor men andelen cyanobakterier var mycket liten. Bland indikatorarterna övervägde näringsindikatorerna och därför blev TPI-värdet högt. Den sammanvägda bedömningen enligt bedömningsgrunderna (HVMFS 2013) gav måttlig status. I expertbedömningen gjordes samma bedömning, men sjön liggger på gränsen till god status. Gonyostomum semen påträffades i provet men i minde mängd än vad som anses vara besvärsbildande. Risken för långvariga blomningar av toxiska cyanobakterier bedöms som måttlig. Antal taxa Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 170

171 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Sä320. Vänern, Arnöfjorden SV Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 6,91 6,81 1,90 2, ,04 4,59 27,43 2,18 2, ,04 1,00 0,15 Dålig Hög Måttlig Måttlig Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Måttlig Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,47 6,8 7 14,9 Rekylalger 1,28 18,5 3 6,4 Pansarflagellater 0,08 1,1 2 4,3 Guldalger 0,33 4,8 4 8,5 Kiselalger 2,37 34, ,4 Ögonalger 0,19 2,8 3 6,4 Grönalger 1,63 23, ,5 Konjugater 0,00 0,0 0 0,0 Gonyostomum 0,04 0,6 1 2,1 Övriga 0,52 7,5 4 8,5 Summa 6, Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G G - O G M Expertbedömning: M M - O M M Biomassa (mg/l) Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier Ingen växtplanktonundersökning av lokalen 2013 * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonsamhället dominerades av kiselalger och grönalger. Den totala växtplanktonbiomassan var mycket stor men andelen cyanobakterier var mycket liten. Bland indikatorarterna övervägde eutrofiindikatorerna och TPI-värdet var högt. Den sammanvägda bedömningen enligt bedömningsgrunderna (HVMFS 2013) gav måttlig status, liksom expertbedömningen. Gonyostomum semen påträffades i mycket liten mängd. Det är femte året lokalen undersöks inom kontrollprogrammet och undersökningen visar liknade resultat som 2011, 2012 och I 2014 års prov kunde det misstänkas att det var en pågående blomning av toxiska cyanobakterier vid provtagningen, men i 2016 års prov fanns inget tecken som kan ge en sådan misstanke men framtida undersökningar får visa om blomningar av toxiska cyanobakterier blir vanligare. Däremot var andelen grönalger större 2016 och sammantagit har lokalen visat ett instabilt växtplanktonsamhälle. Antal taxa Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 171

172 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Kr80. Vänern, Lunnerviken väst Datum: S. Sverige klara sjöar, 30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 1,64 10,41 2,26 2, ,00 0,82 14,88 1,61 3, ,12 0,94 0,09 Måttlig God Otillfredsställande Måttlig Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Måttlig Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,17 10, ,3 Rekylalger 0,16 9,9 3 5,1 Pansarflagellater 0,00 0,0 0 0,0 Guldalger 0,04 2,6 7 11,9 Kiselalger 0,34 20, ,0 Ögonalger 0,03 1,7 2 3,4 Grönalger 0,87 53, ,9 Konjugater 0,03 1,6 2 3,4 Gonyostomum 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,00 0,0 0 0,0 Summa 1, Antal taxa * Status avser årets värden Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G G G G M G G M Expertbedömning: M M G G G G G M Biomassa (mg/l) 2 1,5 1 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 0, Kommentar Växtplanktonsamhället dominerades av grönalger. Totalbiomassan var måttligt stor och andelen cyanobakterier var mycket liten. Det förekom många arter som indikerar näringsrika förhållanden framförallt bland grönalgerna och TPI-värdet var mycket högt. Gonyostomum semen påträffades inte. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (HVMFS 2013) indikerade måttlig status. I expertbedömningen gjordes samma bedömning. Risken för långvariga blomningar av toxiska cyanobakterier bedöms som liten eftersom mängden cyanobakterier även i år var liten. Totalbiomassan 2016 är den största under jämförelseperioden och även näringsstatusen var sämre i år. 172

173 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Kr90. Vänern, Ölmeviken Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 0,50 14,14 2,00 3, ,00 1,26 12,11 2,13 3, ,60 0,92 0,14 Hög God Måttlig God Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning God Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,07 14, ,6 Rekylalger 0,03 5,2 2 3,2 Pansarflagellater 0,03 5,4 3 4,8 Guldalger 0,10 20,5 9 14,3 Kiselalger 0,22 44, ,0 Ögonalger 0,00 0,7 1 1,6 Grönalger 0,03 6, ,6 Konjugater 0,01 2,7 3 4,8 Gonyostomum 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,00 0,7 2 3,2 Summa 0, Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): M G G G M M G G Expertbedömning: M M M M M M M G Biomassa (mg/l) Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonsamhället dominerades av kiselalger och guldalger. Totalbiomassan var mycket liten och andelen cyanobakterier liten. Det påträffades flera arter som indikerar näringsrikedom, TPI-värdet var därför högt. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (HVMFS 2013) indikerade god status. I expertbedömningen gjordes samma bedömning. Gonyostomum semen påträffades inte. Biomassan 2016 var mindre än de senaste årens undersökningar. Risken för blomningar av toxiska cyanobakterier bedöms som liten. Antal taxa Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig

174 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Kr70. Vänern, Varnumsviken Djuphålan Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 3,56 4,53 2,50 2, ,00 4,87 10,14 2,46 2, ,08 1,00 0,12 Otillfredsställande Hög Otillfredsställande Måttlig Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Måttlig Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,16 4, ,7 Rekylalger 2,50 70,1 4 6,1 Pansarflagellater 0,14 4,0 4 6,1 Guldalger 0,01 0,3 4 6,1 Kiselalger 0,23 6,4 8 12,1 Ögonalger 0,01 0,4 2 3,0 Grönalger 0,25 7, ,8 Konjugater 0,26 7,2 8 12,1 Gonyostomum 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,00 0,1 2 3,0 Summa 3, Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G M M M O M M M Expertbedömning: M M M M M M M M Biomassa (mg/l) Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier * Status avser årets värden Kommentar Biomassan dominerades av rekylalger. Totalbiomassan var stor men andelen cyanobakterier var mycket liten. Det påträffades många arter som indikerar näringsrikedom. TPI-värdet var därför mycket högt. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (HVMFS 2013) indikerade måttlig status. Även i expertbedömningen bedömdes lokalen som måttlig. Artrikedomen var stor bland cyanobakterierna och antalet potentiellt toxinbildande släkten var högt. Risken för långvariga blomningar av toxiska cyanobakterier bedöms som tydlig. Det är mindre kiselalger vid 2016 års undersökning jämfört med tidigare år, men det har inte skett några uppenbara förändringar i näringsstatusen i Varnumsvikens växtplanktonsamhälle sedan Antal taxa Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig

175 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Kr20. Vänern, Vålösundet Prästerud Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 3,57 11,17 2,62 2, ,00 2,82 23,12 2,35 2, ,08 0,96 0,12 Otillfredsställande Hög Otillfredsställande Måttlig Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Måttlig Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,40 11, ,7 Rekylalger 2,21 62,0 6 7,6 Pansarflagellater 0,12 3,4 4 5,1 Guldalger 0,02 0,6 4 5,1 Kiselalger 0,43 12, ,9 Ögonalger 0,02 0,5 2 2,5 Grönalger 0,20 5, ,2 Konjugater 0,07 1,9 6 7,6 Gonyostomum 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,10 2,8 5 6,3 Summa 3, Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): M M M M M M Expertbedömning: M M M M M M Biomassa (mg/l) Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier * Status avser årets värden Kommentar Växtplanktonsamhället vid lokalen i Vålösundet dominerades av rekylalger. Den totala växtplanktonbiomassan var stor men andelen cyanobakterier var mycket liten. Det förekom många arter som indikerar näringsrika förhållanden och TPI-värdet var mycket högt. Den sammanvägda bedömningen enligt bedömningsgrunderna (HVMFS 2013) gav måttlig status. Även i expertbedömningen bedömdes statusen som måttlig. Gonyostomum semen påträffades inte i provet. Artrikedomen bland cyanobakterierna var relativt stor, bl. a. påträffades fem potentiellt toxiska släkten. Risken för vattenblomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som tydlig. Antal taxa Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 175

176 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Artlistor By40. Vänern, Gatviken centralt Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,002 Aphanocapsa sp. (annan) - NÄGELI ,022 Aphanothece sp. - NÄGELI ,001 Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI 82 0,011 Cyanocatena cf. imperfecta - (CRONBERG & WEIBULL) JOOSTEN E ,002 Lemmermanniella sp. - GEITLER E 272 0,001 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 458 0,018 Microcystis sp. - KÜTZING E 33 0,003 Snowella lacustris - (CHODAT) KOMAREK & HINDÁK I ,538 Snowella sp. - ELINKIN I ,012 Woronichinia sp. - ELENKIN E ,053 Woronichinia sp. (annan) - ELENKIN E 133 0,001 Chroococcales obestämd kolonibildande art ,001 Chroococcales obestämd kolonibildande art (2-5 µm) ,052 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT 3 I 137 0,001 Dolichospermum cf. smithii - (KOMÁREK) WACKLIN et al. 2 E 125 0,048 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 500 0,092 Dolichospermum spp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 223 0,031 Oscillatoriales Planktothrix spp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 370 0,005 Romeria sp. - KOCZWARA E ,006 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (>40 µm) - EHRENBERG 2 I 0,3 0,002 Cryptomonas spp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 749 0,308 Cryptomonas spp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 368 0,461 Cryptomonas spp. (30-40 µm) - EHRENBERG I 27 0,113 Cryptomonas spp. (>40 µm) - EHRENBERG 2 I 7 0,036 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,072 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<10 µm) - STEIN -3 I 27 0,006 Gymnodinium sp. (10-20 µm) - STEIN I 27 0,013 Peridinium sp. - EHRENBERG I 14 0,166 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 27 0,002 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 276 0,052 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 27 0,002 Mallomonas cf. caudata - IWANOFF I 41 0,092 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 41 0,006 Chrysophyceae obestämda monader (2-5 µm) 41 0,001 Chrysophyceae obestämda monader (5-10 µm) 136 0,036 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 20 0,004 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 28 0,244 Aulacoseira spp. (<5 µm) - THWAITES I 41 0,016 Aulacoseira spp. (5-10 µm) - THWAITES I 170 0,119 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 27 0,012 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 85 0,008 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 357 0,131 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 133 0,054 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 453 0,394 Ulnaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 5 0,009 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena cf. oxyuris - SCHMARDA 3 E 1 0,022 Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 0,3 0,008 Phacus cf. longicauda - (EHRENB.) DUJARDIN 3 E 2 0,040 Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E 136 0,093 Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E 463 0,981 Trachelomonas sp. (20-25 µm) - EHRENBERG 3 E 163 0,

177 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Fortsättning. By40. Vänern, Gatviken By40. Vänern, Gatviken centralt Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) Nivå: 0-5 m Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. Det. Annika Liungman Kvantitativ växtplanktonanalys RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 340 0,006 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 0,3 0,004 Crucigenia cf. quadrata - MORREN I 54 0,003 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 54 0,007 Desmodesmus cf. denticulatus - (LAGERHEIM) AN, FRIEDL & E. HEGEWALD E 54 0,017 Dimorphococcus lunatus - A. BRAUN 1 E 17 0,001 Lacunastrum gracillimum - (W.WEST & G.S.WEST) H. Mc MANUS * E 7 0,169 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 14 0,0002 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 82 0,005 Oocystis sp. - BRAUN I 68 0,005 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 7 0,092 Quadrigula pfitzeri - (SCHRÖDER) G. M. SMITH O 20 0,001 Scenedesmus cf. quadricauda - (TURPIN) BRÉB. E 3 0,003 Scenedesmus sp. - MEYEN E 245 0,005 Chlorophyta (Koliella sp./monoraphidium sp.) 41 0,001 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 334 0,023 Closterium cf. limneticum - LEMMERMANN 1 E 0,3 0,001 Cosmarium sp. - RALFS O 68 0,114 Sphaerozosma filiforme - (EHRENBERG) RALFS 13 0,002 Spondylosium planum - (WOLLE) WEST & WEST O 3 0,001 Staurastrum sp. (annan) - (MEYEN) RALFS 0,3 0,002 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 197 7,323 ÖVRIGA Elakatothrix sp. - WILLE I 27 0,001 Gyromitus cordiformis - SKUJA 27 0,016 Övriga, oidentifierad flagellat 54 0,002 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) 313 0,048 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 177

178 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 By17. Vänern, Byviken centralt Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-8 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bodin/Malin Mohlin Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,0004 Aphanothece sp. - NÄGELI 374 0,00002 Cyanodictyon planctonicum - MEYER 3 I ,0002 Merismopedia sp. - MEYEN 90 0,0004 Woronichinia spp. - ELENKIN E 15 0,001 Nostocales Aphanizomenon sp. (tomma ändceller) - MORREN ex BORNET et FLAH. 3 E 650 0,015 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 6 0,001 Dolichospermum sp. spiral - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 3 I 1 0,0003 Oscillatoriales Romeria sp. - KOCZWARA E 45 0,0001 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas spp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 86 0,039 Cryptomonas spp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 42 0,068 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 329 0,032 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 0,4 0,019 Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 0,3 0,017 Gymnodinium sp. (10-20 µm) - STEIN I 4 0,001 Gymnodinium sp. (20-40 µm) - STEIN I 0,3 0,003 Peridiniales (Peridinium sp./peridiniopsis sp.) 4 0,008 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon bavaricum - IMHOF O 4 0,002 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 4 0,00004 Dinobryon cylindricum - IMHOF -3 I 0,3 0,0001 Dinobryon divergens - IMHOF I 4 0,001 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 7 0,001 Chrysophyceae obestämda monader (5-10 µm) 11 0,003 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 4 0,001 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 37 0,007 Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES I 2 0,002 Coscinodiscophyceae (<10 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 37 0,007 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 7 0,0002 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 4 0,0002 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 7 0,003 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 1 0,001 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 3 0,009 Bacillariophyceae ( µm) - HAECKEL I 0,3 0,0001 CHLOROPHYTA (grönalger) Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 11 0,0002 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 37 0,002 Oocystis sp. - BRAUN I 11 0,0005 Chlorophyta (Korschikoviella sp./schroederia sp.) 15 0,001 Chlorophyta obestämda klotformiga 4 0,002 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 60 0,014 Chlorophyta obestämda kolonibildande ovala 30 0,004 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 1 0,0001 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 0,2 0,001 Staurodesmus sp. - TEILING I 0,1 0,0001 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 2 0,021 ÖVRIGA Centritractus belonophorus - (SCHMIDLE) LEMMERMANN 0,1 0,0002 Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK I 4 0,0001 Övriga, oidentifierad flagellat (<10 µm) 15 0,001 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 116 0,004 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) 15 0,002 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 178

179 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Ås513. Vänern, Ekholmssjön djupområde Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bodin/Malin Mohlin Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,030 Aphanothece sp. - NÄGELI ,007 Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI ,008 Snowella lacustris - (CHODAT) KOMAREK & HINDÁK I ,008 Nostocales Aphanizomenon klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E ,103 Cuspidothrix issatschenkoi - (USAČEV) P. RAJANIEMI et al 3 E ,024 Dolichospermum cf. crassum - (LEMM.) WACKLIN et al. 3 E ,045 Dolichospermum cf. planctonicum - (BRUNNTH.) WACKLIN et al. 2 E ,037 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I ,138 Dolichospermum sp. böjd (annan) - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I ,014 Oscillatoriales Limnothrix sp. - MEFFERT E ,013 Planktolyngbya limnetica - (LEMM) KOM.-LEGN. & CRONB. 3 E ,065 Romeria sp. - KOCZWARA E ,148 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (<10 µm) - EHRENBERG I ,009 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,277 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,178 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,045 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 3 9 0,296 Peridinium sp. (cinctum/willei) - EHRENBERG I 1 1 0,016 Peridiniales (Peridinium sp./peridiniopsis sp.) ,013 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I ,017 Dinobryon bavaricum - IMHOF O ,032 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 2 0,006 Synura sp. - EHRENBERG I ,040 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 1 0,0001 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E ,029 Aulacoseira italica - (EHRENB.) SIMONSEN ,055 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I ,284 Coscinodiscophyceae (<10 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I ,019 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I ,131 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O ,002 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I ,161 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 3 8 0,066 Bacillariophyceae (10-30 µm) - HAECKEL I ,004 Bacillariophyceae ( µm) - HAECKEL I ,013 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus longicauda - (EHRENBERG) DUJARDIN 3 E 1 1 0,008 Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 1 1 0,002 Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E ,889 Trachelomonas sp. (20-25 µm) - EHRENBERG 3 E ,

180 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Fortsättning. Ås513. Vänern, Ekholmssjön Ås513. Vänern, Ekholmssjön djupområde Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) Nivå: 0-5 m Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. Det. Ina Bodin/Malin Mohlin Kvantitativ växtplanktonanalys RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYTA (grönalger) Crucigenia sp. - MORREN I ,007 Golenkinia radiata - (CHODAT) KORSHIKOV E ,005 Lagerheimia sp. - CHODAT 2 E ,0002 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,033 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I ,003 Monoraphidium mirabile - (W. & G.S. WEST) PANKOW ,006 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I ,004 Oocystis sp. - BRAUN I ,006 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 1 0,005 Scenedesmus sp. - MEYEN E ,007 Chlorophyta (Korschikoviella sp./schroederia sp.) ,012 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga ,005 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I ,014 Staurastrum chaetoceras - (SCHRÖDERT) G. M. SMITH 2 E 1 1 0,001 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I ,020 Staurodesmus sp. - TEILING I ,007 ÖVRIGA Övriga, oidentifierad flagellat (10-20 µm) ,063 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,006 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) ,023 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 180

181 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Ås510. Vänern, Kyrkbysjön djupområde Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bodin/Malin Mohlin Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece spp. - NÄGELI ,002 Snowella atomus - KOMAREK & HINDÁK I ,001 Woronichinia sp. - ELENKIN lösa celler E 381 0,022 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) ,006 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT 3 I ,025 Dolichospermum sp. spiral - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 3 I 588 0,038 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas spp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 526 0,345 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,061 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 0,1 0,002 Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 0,1 0,003 Gymnodinium helveticum - PENARD I 0,1 0,0005 Gymnodinium sp. (20-40 µm) - STEIN I 14 0,034 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 27 0,022 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 36 0,011 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 9 0,002 Dinobryon divergens - IMHOF I 72 0,015 Dinobryon suecicum var. longispinum - LEMMERM. O 9 0,0005 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 18 0,002 Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY I 27 0,012 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 9 0,001 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 57 0,584 Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES I 36 0,029 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 36 0,079 Cyclotella spp. (10-20 µm) - (KÜTZING) BRÉBISSON I 27 0,026 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 27 0,027 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 18 0,001 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 109 0,083 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 453 0,460 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 45 0,088 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 9 0,051 Bacillariophyceae ( µm) - HAECKEL I 36 0,008 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas spp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E 18 0,020 Euglenales 3 9 0,

182 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Fortsättning. Ås510. Vänern, Kyrkebysjön Ås510. Vänern, Kyrkbysjön djupområde Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bodin/Malin Mohlin Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter Bacillariophyceae ( µm) - HAECKEL I EG I (1-5) µm/l celler/l 36 mg/l 0,008 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas spp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E 18 0,020 Euglenales 3 9 0,015 CHLOROPHYTA (grönalger) Coelastrum microporum - NÄGELI 3 E 73 0,005 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 9 0,001 Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD E 73 0,003 Lagerheimia genevensis - CHODAT 2 E 18 0,0004 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 82 0,010 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 36 0,001 Oocystis sp. - BRAUN I 54 0,002 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 9 0,002 Planktosphaeria gelatinosa - G. M. SMITH 9 0,001 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 9 0,012 Chlorophyta (Koliella sp./monoraphidium sp.) 27 0,0001 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 54 0,004 Chlorophyta 9 0,002 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 9 0,002 Cosmarium sp. - RALFS O 9 0,003 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 18 0,061 Staurodesmus sp. - TEILING I 9 0,014 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum sp. - K. DIESING 7 0,530 ÖVRIGA Övriga, färglös flagellat (<5 µm) 526 0,031 Övriga, färglös flagellat (20-30 µm) 14 0,076 Övriga, oidentifierad monad (10-20 µm) 109 0,061 Övriga, oidentifierad monad (inkl. Chrysochromulina parva) (2-5 µm) 626 0,026 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 182

183 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Sä320. Vänern, Arnöfjorden SV Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bodin/Malin Mohlin Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Woronichinia sp. - ELENKIN E ,074 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) ,013 Chroococcales obestämd kolonibildande art (2-5 µm) ,085 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT 3 I ,090 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 518 0,198 Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 127 0,006 Pseudanabaena sp. - LAUTERBORN E ,004 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 733 0,795 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 61 0,093 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,388 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (20-40 µm) - STEIN I 15 0,072 Peridiniales obestämd 1 0,003 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysidiastrum catenatum - LAUTERBORN -2 I 30 0,030 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 153 0,030 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 153 0,068 Dinobryon divergens - IMHOF I 763 0,202 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 0,001 Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES I 350 0,164 Aulacoseira sp. (15-20 µm) - THWAITES I 168 0,944 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 244 0,012 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 305 0,005 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 640 0,780 Diatoma tenuis - AGARDH E 53 0,052 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 8 0,005 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 8 0,067 Bacillariophyceae ( µm) - HAECKEL I 122 0,079 Bacillariophyceae ( µm) - HAECKEL I 38 0,266 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 1 0,008 Trachelomonas sp. (20-25 µm) - EHRENBERG 3 E 61 0,106 Euglenales ,078 CHLOROPHYTA (grönalger) Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 30 0,004 Golenkinia radiata - (CHODAT) KORSHIKOV E 76 0,163 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 672 0,047 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 305 0,004 Pediastrum sp. - MEYEN * 30 0,728 Scenedesmus sp. - MEYEN E 122 0,030 Scenedesmus sp. (annan) - MEYEN E 61 0,002 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 244 0,511 Chlorophyta (Korschikoviella sp./schroederia sp.) 672 0,016 Chlorophyta obestämda enstaka klotformiga 427 0,041 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 672 0,076 Chlorophyta 153 0,010 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 2 0,041 ÖVRIGA Gyromitus cordiformis - SKUJA 15 0,090 Övriga, oidentifierad flagellat (<10 µm) ,212 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,073 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) ,144 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 183

184 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Kr80. Vänern, Lunnerviken väst Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) Nivå: 0-3 m Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. Det. Ina Bodin Kvantitativ växtplanktonanalys RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,084 Aphanothece cf. bachmannii - KOM:-LEGN. & CRONB. E ,003 Aphanothece sp. - NÄGELI ,015 Chroococcus sp. - NÄGELI 25 0,003 Cyanodictyon cf. planctonicum - MEYER 3 I ,001 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT 3 I 73 0,001 Cuspidothrix issatschenkoi - (USAČEV) P. RAJANIEMI et al 3 E 127 0,001 Dolichospermum cf. planctonicum - (BRUNNTH.) WACKLIN et al. 2 E 102 0,018 Dolichospermum sp. (circinale/crassum) - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN 2 E 138 0,041 Oscillatoriales Planktolyngbya sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK ,001 Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 78 0,003 Romeria sp. - KOCZWARA E 50 0,0002 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 139 0,150 Katablepharis ovalis - SKUJA I 6 0,002 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 132 0,012 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 13 0,002 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 6 0,001 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 32 0,001 Dinobryon cylindricum - IMHOF -3 I 151 0,025 Dinobryon divergens - IMHOF I 32 0,004 Uroglena sp. - EHRENBERG I 6 0,001 Chrysophyceae obestämda monader (10-20 µm) 13 0,009 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 32 0,010 Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES I ,112 Coscinodiscophyceae (<10 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 38 0,007 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 76 0,077 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 6 0,0005 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 76 0,010 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 38 0,088 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 43 0,027 Staurosira berolinensis - (LEMMERMANN) LANGE-BERTALOT 3 E 11 0,003 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 1 0,003 Bacillariophyceae (10-30 µm) - HAECKEL I 6 0,001 Bacillariophyceae (30-50 µm) - HAECKEL I 6 0,001 Bacillariophyceae ( µm) - HAECKEL I 0,3 0,0001 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 1 0,011 Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E 13 0,

185 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Fortsättning. Kr80. Vänern, Lunnerviken Kr80. Vänern, Lunnerviken väst Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) Nivå: 0-3 m Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. Det. Ina Bodin Kvantitativ växtplanktonanalys RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG I 3 EG E (1-5) µm/l celler/l 13 mg/l 0,017 CHLOROPHYTA (grönalger) Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1 0,018 Crucigenia lauterbornii - (SCHMIDLE) SCHMID. 38 0,002 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 13 0,003 Desmodesmus opoliensis - (P. RICHTER) E. HEGEWALD E 76 0,025 Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD E 25 0,001 Franceia sp. - LEMMERMANN ,001 Golenkinia radiata - (CHODAT) KORSHIKOV E 258 0,608 Koliella cf. longiseta - (VISCHER) HINDÀK 195 0,003 Lagerheimia genevensis - CHODAT 2 E 25 0,001 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 120 0,001 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 95 0,003 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 32 0,0003 Oocystis sp. - BRAUN I 6 0,002 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 0,158 Pseudopediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 1 0,036 Scenedesmus sp. - MEYEN E 25 0,001 Scenedesmus sp. (annan) - MEYEN E 25 0,001 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 13 0,006 Chlorophyta (Koliella sp./monoraphidium sp.) 19 0,001 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 38 0,002 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Euastrum sp. - EHRENBERG O 6 0,001 Mougeotia sp. - C. AGARDH O 8 0,026 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 185

186 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Kr90. Vänern, Ölmeviken Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) Nivå: 0-2 m Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. Det. Ina Bodin Kvantitativ växtplanktonanalys RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,002 Chroococcus sp. - NÄGELI 1 7 0,0005 Cyanodictyon planctonicum - MEYER 3 I ,001 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E ,003 Microcystis sp. - KÜTZING E ,008 Snowella sp. - ELINKIN I ,004 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,001 Woronichinia sp. - ELENKIN E ,0004 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT 3 I ,001 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 1 2 0,001 Dolichospermum sp. - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 3 0,0003 Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK ,049 Romeria sp. - KOCZWARA E ,0002 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,018 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,008 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 2 0,3 0,009 Gymnodinium sp. (20-40 µm) - STEIN I 2 0,3 0,002 Peridiniopsis sp. - LEMMERMANN E ,016 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I ,002 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I ,001 Dinobryon divergens - IMHOF I ,019 Dinobryon sociale - EHRENBERG I ,048 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 4 0,0001 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 1 4 0,0003 Kephyrion sp. - PASCHER -3 I 1 4 0,0002 Uroglena sp. - EHRENBERG I ,029 Chrysophyceae obestämda monader (5-10 µm) ,004 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 7 0,002 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 1 3 0,009 Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES I ,078 Coscinodiscophyceae (<10 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 1 4 0,001 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I ,011 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 7 0,001 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O ,001 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 3 5 0,006 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I ,020 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I ,090 Bacillariophyceae (10-30 µm) - HAECKEL I 1 4 0,0005 Bacillariophyceae ( µm) - HAECKEL I ,003 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 2 0,4 0,

187 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Fortsättning. Kr90. Vänern, Ölmeviken Kr90. Vänern, Ölmeviken Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bodin Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYTA (grönalger) Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1 0,1 0,0004 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 2 7 0,001 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 7 0,001 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I ,007 Kirchneriella sp. - SCHMIDLE I ,001 Lacunastrum gracillimum - (W.WEST & G.S.WEST) H. Mc MANUS * E 2 0,3 0,001 Monoraphidium arcuatum - (KORSHIKOV) HINDÁK) 1 4 0,0001 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I ,001 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,007 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 1 4 0,0002 Oocystis sp. - BRAUN I 1 7 0,001 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 0,3 0,006 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 7 0,0004 Tetraëdron caudatum - (CORDA) HANSGIRG I 1 4 0,0002 Tetraëdron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 4 0,0002 Ulotrichales obestämd kolonibildande art 2 6 0,001 Chlorophyta (Koliella sp./monoraphidium sp.) ,0003 Chlorophyta 2 19 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) 0,002 Closterium acerosum - (SCHRANK) EHRENBERG ex RALFS E 1 0,1 0,013 Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 1 0,0001 Staurastrum lunatum - RALFS ,2 0,0004 ÖVRIGA Chrysochromulina sp. - LACKEY ,0001 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 4 0,003 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 187

188 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Kr70. Vänern, Varnumsviken Djuphålan Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa holsatica - (LEMM.) G.CRON. & KOM. E ,017 Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,001 Aphanothece sp. - NÄGELI ,001 Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI 5 0,002 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 108 0,011 Microcystis sp. (>4 µm) - KÜTZING E 90 0,005 Snowella sp. - ELINKIN I ,013 Woronichinia sp. - ELENKIN E ,020 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) ,002 Nostocales Aphanizomenon cf. klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E ,069 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 67 0,005 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 33 0,009 Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 307 0,004 Pseudanabaena sp. - LAUTERBORN E 120 0,0004 Romeria sp. - KOCZWARA E 681 0,002 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 163 0,107 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 579 1,010 Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG I 265 1,228 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,153 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 0,3 0,019 Gymnodinium sp. (10-20 µm) - STEIN I 14 0,014 Peridiniales (Peridinium sp./peridiniopsis sp.) 0,3 0,008 Peridiniales obestämd 27 0,102 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bicosoeca sp. - JAMES-CLARK 14 0,0003 Dinobryon sociale - EHRENBERG I 7 0,003 Chrysophyceae obestämda monader (2-5 µm) 14 0,002 Chrysophyceae obestämda monader (5-10 µm) 14 0,005 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira cf. ambigua - (GRUNOW) SIMONSEN 1 I 313 0,035 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 68 0,142 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 3 0,003 Entomoneis sp. - EHRENBERG E 0,3 0,006 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 10 0,003 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 7 0,003 Ulnaria ulna var. acus - (KÜTZING) LANGE-BERTALOT 0,3 0,001 Bacillariophyceae (10-30 µm) - HAECKEL I 14 0,034 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 0,3 0,003 Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E 14 0,012 CHLOROPHYTA (grönalger) 188

189 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Fortsättning. Kr70. Vänern, Varnumsviken Kr70. Vänern, Varnumsviken Djuphålan Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 82 0,002 Coelastrum sphaericum - NÄGELI 3 I 9 0,002 Crucigenia cf. quadrata - MORREN I 54 0,007 Desmodesmus cf. armatus - (CHODAT) E. HEGEWALD E 54 0,002 Desmodesmus cf. denticulatus - (LAGERHEIM) AN, FRIEDL & E. HEGEWALD E 109 0,019 Desmodesmus opoliensis - (P. RICHTER) E. HEGEWALD E 27 0,003 Micractinium bornhemiense - (CONR.) KORS 15 0,001 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 41 0,010 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 41 0,001 Oocystis sp. - BRAUN I 27 0,002 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 0,059 Pseudopediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 0,3 0,014 Scenedesmus quadricauda - (TURPIN) BRÉB. E 1 0,0001 Scenedesmus sp. - MEYEN E 54 0,006 Schroederia setigera - (SCHRÖDER) LEMMERM. 14 0,009 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 54 0,045 Tetraëdron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 14 0,003 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 54 0,019 Chlorophyta obestämda kolonibildande ovala 54 0,046 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 14 0,001 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 0,3 0,002 Cosmarium sp. - RALFS O 14 0,083 Euastrum sp. - EHRENBERG O 177 0,097 Mougeotia sp. - C. AGARDH O 32 0,008 Spondylosium planum - (WOLLE) WEST & WEST O 197 0,063 Staurastrum cf. anatinum - COOKE & WILLS O 1 0,001 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 0,3 0,0001 ÖVRIGA Goniochloris sp. - GEITLER 14 0,002 Övriga, oidentifierad flagellat 14 0,001 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 189

190 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Kr20. Vänern, Vålösundet Prästerud Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Mikael Forssén/Ina Bloch Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,015 Chroococcus sp. (>10 µm) - NÄGELI ,013 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E ,026 Microcystis viridis - (A. BRAUN) LEMMERMANN 3 E ,010 Microcystis sp. - KÜTZING E ,023 Snowella sp. - ELINKIN I ,008 Woronichinia compacta - (LEMMERMANN) KOMÁREK & HINDÁK E ,014 Woronichinia sp. - ELENKIN E ,018 Nostocales Aphanizomenon klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E ,063 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I ,002 Dolichospermum sp. spiral - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 3 I ,192 Oscillatoriales Limnothrix sp. - MEFFERT E ,005 Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK ,009 Romeria sp. - KOCZWARA E ,001 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,152 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,663 Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG I ,331 Katablepharis ovalis - SKUJA I ,010 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,053 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I ,003 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<10 µm) - STEIN -3 I ,001 Gymnodinium sp. (10-20 µm) - STEIN I ,026 Gymnodinium sp. (20-40 µm) - STEIN I ,077 Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 6 0,018 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I ,015 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 6 0,002 Dinobryon divergens - IMHOF I 1 6 0,002 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 1 6 0,003 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 6 0,001 Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES I ,174 Aulacoseira sp. (10-15 µm) - THWAITES I ,099 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I ,035 Coscinodiscophyceae (20-30 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I ,045 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 3 0,0005 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 2 5 0,014 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I ,043 Surirella sp. - TURPIN I 2 1 0,003 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I ,016 Bacillariophyceae (30-50 µm) - HAECKEL I ,001 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6 0,004 Euglenales ,

191 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Fortsättning. Kr20. Vänern, Vålösundet Kr20. Vänern, Vålösundet Prästerud Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) Nivå: 0-5 m Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. Det. Mikael Forssén/Ina Bloch Kvantitativ växtplanktonanalys RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Euglenales Arter 3I EG (1 2-5) µm/l celler/l 19 mg/l 0,015 CHLOROPHYTA (grönalger) Acutodesmus acuminatus - (LAGERHEIM) P.M. TSARENKO 3 E 2 1 0,001 Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I ,002 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I ,014 Crucigeniella sp. - LEMMERMANN ,008 Desmodesmus cf. denticulatus - (LAGERHEIM) AN, FRIEDL & E. HEGEWALD E ,009 Desmodesmus serratus - (CORDA) AN, FRIEDL & E. HEGEWALD E ,001 Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD E ,008 Dictyosphaerium ehrenbergianum - NÄGELI E ,023 Franceia sp. - LEMMERMANN ,011 Keratococcus suecicus - HINDÁK ,001 Korshikoviella limnetica - (LEMMERMANN) SILVA 1 6 0,002 Lacunastrum gracillimum - (W.WEST & G.S.WEST) H. Mc MANUS * E 2 3 0,001 Lagerheimia genevensis - CHODAT 2 E 1 6 0,0001 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 1 6 0,00005 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,008 Oocystis sp. - BRAUN I ,007 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 3 0,001 Pseudopediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 1 2 0,003 Scenedesmus cf. ecornis - (EHRENBERG) CHODAT E ,001 Scenedesmus quadricauda - (TURPIN) BRÉB. E ,027 Scenedesmus sp. - MEYEN E ,001 Selenastrum sp. - REINSCH E ,009 Tetraëdron caudatum - (CORDA) HANSGIRG I 1 6 0,0004 Tetraëdron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 6 0,001 Ulotrichales obestämd kolonibildande art ,017 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga ,040 Chlorophyta 1 6 0,002 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 9 0,001 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 2 3 0,001 Closterium sp. (annan) - NITSCH ex RALFS 1 0,3 0,0001 Cosmarium sp. - RALFS O 1 3 0,039 Euastrum sp. - EHRENBERG O ,017 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I ,010 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,001 Elakatothrix sp. - WILLE I ,001 Goniochloris sp. - GEITLER ,009 Gyromitus cordiformis - SKUJA ,059 Övriga, oidentifierad monad (10-20 µm) ,028 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 191

192 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Lokalbeskrivningar By40. Vänern, Gatviken centralt Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjönamn: Vänern Kommun: Säffle Lokalnummer: By40 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Gatviken centralt Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Marcus Andersson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 13:00 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 7 Ytvattentemperatur ( C): 18 Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: klart Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: - Siktdjup m vattenkik. (m): 2 Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): 0-5 Kvantitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergsrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - By17. Vänern, Byviken centralt Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjönamn: Vänern Kommun: Säffle Lokalnummer: By17 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Byviken centralt Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Marcus Andersson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:40 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 19 Ytvattentemperatur ( C): 19 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: klart Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: - Siktdjup m vattenkik. (m): 2 Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): 0-8 Kvantitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergsrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 192

193 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Ås513. Vänern, Ekholmssjön djupområde Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjönamn: Vänern Kommun: Grums Lokalnummer: Ås513 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Ekholmssjön djupområde Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Marcus Andersson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 10:05 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 7 Ytvattentemperatur ( C): 18 Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: - Siktdjup m vattenkik. (m): 2 Väderlek: halvklart Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): 0-5 Kvantitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergsrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - Ås510. Vänern, Kyrkbysjön djupområde Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjönamn: Vänern Kommun: Grums Lokalnummer: Ås510 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Kyrkbysjön djupområde Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Marcus Andersson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 09:50 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 12 Ytvattentemperatur ( C): 17 Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): -- Trofinivå: - Siktdjup m vattenkik. (m): 2 Väderlek: halvklart Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: --- Kvalitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): 0-6 Kvantitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergsrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 193

194 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Sä320. Vänern, Arnöfjorden SV Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjönamn: Vänern Kommun: Karlstad Lokalnummer: Sä320 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Arnöfjorden SV Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Marcus Andersson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:05 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 3 Ytvattentemperatur ( C): 19 Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: - Siktdjup m vattenkik. (m): 1 Väderlek: mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): 0-2 Kvantitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergsrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - Kr80. Vänern, Lunnerviken väst Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjönamn: Vänern Kommun: Kristinehamn Lokalnummer: Kr80 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Lunnerviken väst Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Marcus Andersson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 09:45 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 4 Ytvattentemperatur ( C): 18 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: - Siktdjup m vattenkik. (m): 2 Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): 0-3 Kvantitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergsrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 194

195 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Kr90. Vänern, Ölmeviken Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjönamn: Vänern Kommun: Krsitinehamn Lokalnummer: Kr90 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Ölmeviken Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Marcus Andersson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 10:05 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 2,5 Ytvattentemperatur ( C): 19 Grumlighet: mycket grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: - Siktdjup m vattenkik. (m): 1 Väderlek: mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): 0-2 Kvantitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergsrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - Kr70. Vänern, Varnumsviken Djuphålan Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjönamn: Vänern Kommun: Kristinehamn Lokalnummer: Kr70 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Varnumsviken Djuphålan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Marcus Andersson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 11:15 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 9,5 Ytvattentemperatur ( C): 18 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: - Siktdjup m vattenkik. (m): - Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): 0-6 Kvantitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergsrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 195

196 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 8 Kr20. Vänern, Vålösundet Prästerud Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjönamn: Vänern Kommun: Kristinehamn Lokalnummer: Kr20 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Vålösundet Prästerud Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Marcus Andersson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 11:00 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 6 Ytvattentemperatur ( C): 17 Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): -- Trofinivå: - Siktdjup m vattenkik. (m): 2 Väderlek: Mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: --- Kvalitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): 0-5 Kvantitativ metod: SS-EN16698: NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergsrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 196

197 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 BILAGA 9 Resultat från undersökning av kiselalger år 2016 (Ylva Meissner och Iréne Sundberg, Medins Biologi AB) Övergripande resultat Resultat per lokal Artlistor Missbildade kiselalgsskal Lokalbeskrivningar

198 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Övergripande resultat Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index beaktades även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (% PT) kiselalger (Tabell 15). Hög näringsstatus i Norsälven vid Norsbron samt Visman, upp- och nedströms Bäckhammar År 2016 tillhörde lokalen i Norsälven vid Norsbron (Ås400) samt lokalerna i Visman upp- (Vi15) och nedströms (Vi16) Bäckhammar, klass 1, hög status (Tabell 15). I Norsälven låg IPS-indexet i den nedre, sämre, delen av klassintervallet. I Visman uppströms Bäckhammar (Vi15) var diversiteten mycket låg, vilket troligen beror på en störning på grund av stora vattenflödesvariationer. Kiselalgssamhället på lokalen i Visman nedströms Bäckhammar (V16) indikerar också en störning genom en ovanlig artsammansättning. Det förekommer stora variationer i vattentemperatur i lokalen, och vid provtillfället uppmättes 27,8 ºC, medan det bara var 15,6 ºC vid uppströmspunkten. Näringsämnesbelastningen är något större nedströms Bäckhammar och kiselalgsindexet IPS var något lägre (sämre) i nedströmslokalen än uppströms. Kiselalgssamhället verkar dock vara instabilt (varierande artsammansättning mellan åren, se Resultat per lokal längre fram i denna bilaga) och det är möjligt att kiselalgerna påverkas mer av vattentemperaturen än av näringsämnena. God näringsstatus i Byälven, upp- och nedströms Säffle samt Varnan I klass 2, god status (Tabell 15), hamnade lokalerna i Byälven upp- (By36) och nedströms (By37) Säffle samt Varnan (Kr50). IPS-indexet låg för båda lokalerna i Byälven mycket nära gränsen mot klass 1, hög status, men mängden näringskrävande arter (TDI) var något förhöjd och andelen föroreningstoleranta kiselalger (% PT) svagt förhöjd i båda lokalerna, vilket stämmer med klassningen god status. Lokalerna har uppvisat ett liknande resultat alla år (se Resultat per lokal längre fram i denna bilaga). Måttlig näringsstatus i Tarmsälven, Ölman och Lötälven I lokalerna Tarmsälven (Ås512), Ölman (Kr100) och Lötälven (Kr60) visade IPS-index klass 3, måttlig status (Tabell 15). Tarmsälven låg dock nära gränsen mot klass 4 och andelen föroreningstoleranta arter (% PT) var mycket stor, vilket visar att lokalen befinner sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Lokalerna i Tarmsälven (Ås512) och Lötälven (Kr60) har visat ett sämre resultat de tre till fyra senaste åren jämfört med tidigare (se Resultat per lokal längre fram i denna bilaga). Otillfredsställande näringsstatus i Averstadån Lokalen i Averstadån (By30) erhöll otillfredsställande status, klass 4 (Tabell 15). Andelen föroreningstoleranta kiselalger (% PT) var extremt stor, vilket visar att lokalen närmar sig dålig status. År 2016 var IPS-indexet det hittills lägsta under undersökningsperioden (se Resultat per lokal längre fram i denna bilaga). Dålig näringsstatus i Glumman och Sorkan Sämst resultat, klass 5, dålig status (Tabell 15), konstaterades i Glumman (Sä325) och Sorkan (Kr40). I Glumman låg visserligen IPS-indexet i otillfredsställande status, men nära dålig status, och eftersom andelen föroreningstoleranta arter (% PT) var extremt stor ändrades klassningen till dålig status vid en expertbedömning. Sorkan låg nära otillfredsställande status, men även här var % PT extremt hög, vilket styrker bedömningen dålig status. Årets resultat är de hittills sämsta för båda lokalerna (se Resultat per lokal längre fram i denna bilaga). 198

199 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Tabell 15. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och % PT samt statusklassning i enlighet med Naturvårdsverket (2007) vid lokaler i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern med tillflöden år Otillfredst. = otillfredsställande 2016 Antal räknade arter Diversitet Nr Vattendrag, lokal Status Byviken By30 Averstadån 39 2,75 8,9 4 87, ,3 5 Otillfreds. By36 Byälven, uppströms Säffle 62 4,42 17,4 2 37,7 1 5,7 1-2 God By37 Byälven, nedströms Säffle 59 3,86 17,4 2 35,3 1 10,2 3 God Åsfjorden Ås512 Tarmsälven, Mellbyn 69 4,64 11,3 3 71, ,8 5 Måttlig Ås400 Norsälven, Norsbron 75 4,61 18,2 1 38,6 1 3,5 1-2 Hög Sätterholmsfjärden Sä325 Glumman, Väse kyrka 55 3,10 8,4 4 91, ,1 5 Dålig* Kristinehamns skärgård Kr100 Ölman, Hult 60 4,40 11,6 3 79, ,1 4 Måttlig Kr40 Sorkan 27 1,67 7,8 5 95, ,7 5 Dålig Kr60 Lötälven 79 5,01 12,1 3 77, ,6 4 Måttlig Kr50 Varnan, uppströms Vågbron 33 2,55 16,6 2 55, ,0 1-2 God Visman-Kolstrandsviken Vi15 Visman, uppstr. Bäckhammar 19 0,74 19,9 1 25,2 1 0,0 1-2 Hög Vi16 Visman, nedstr. Bäckhammar 47 3,60 18,4 1 15,4 1 1,5 1-2 Hög *expertbedömning IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Figur 18. Den näringskänsliga och surhetståliga kiselalgsarten Pinnularia subcapitata (till vänster) dominerade i Visman uppströms Bäckhammar (Vi15) år Den föroreningstoleranta arten Eolimna minima (mitten) var särskilt vanlig i Sorkan (Kr40), Averstadån (By30) och Glumman (Sä325), som hade de lägsta IPS-indexen år Den näringskrävande Navicula germainii (till höger) var vanligast i Tarmsälven (Ås512). Lokalerna undersöktes inom ramen för den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern med tillflöden år Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. 199

200 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Nära neutrala eller alkaliska förhållanden på elva av tolv lokaler Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph-värden lägre än 7. På de flesta lokalerna motsvarade surhetsindexet ACID (Tabell 16) antingen alkaliska (årsmedelvärde för ph över 7,3), eller nära neutrala, förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Måttligt sura förhållanden i Visman nedströms Bäckhammar Endast lokalen i Visman nedströms Bäckhammar (Vi16) hade ett lägre index, vilket hamnade i måttligt sura förhållanden (Tabell 16). Detta tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9 och 6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot nära neutralt. Lokal Vi16 hade en ovanlig artsammansättning med dominans av den surhetståliga arten Pinnularia subcapitata (Figur 18). Mindre än 1 % missbildade kiselalgsskal indikerade ingen eller obetydlig miljögiftspåverkan Lokalerna i Byälven (By36 och By37), Norsälven (Ås400) och Visman (Vi16) undersöktes även med avseende på förekomsten av missbildade kiselalgsskal (se rubriken Missbildade kiselalgsskal längre fram i denna bilaga). Missbildningar kan tyda på miljögiftspåverkan av till exempel metaller, bekämpningsmedel eller liknande. År 2016 var andelen mindre än 1 % i alla fyra lokalerna, vilket motsvarar ingen eller obetydlig påverkan. Indikationer på störning i kiselalgssamhället i Visman uppströms Bäckhammar I Visman uppströms Bäckhammar (Vi15) var antalet räknade arter lågt och diversiteten mycket låg, vilket kan tyda på en störning i kiselalgssamhället. Kiselalgssamhället i denna lokal dominerades helt av artgruppen Achnanthidium minutissimum (92 %), vilket kan vara en följd av mycket högt eller mycket lågt vattenflöde. Om det sker en omlagring, renspolning eller uttorkning av substraten som kiselalgerna växer på, gynnas Achnanthidium minutissimum, som är en så kallad primärkolonisatör, vilket innebär att den är snabb på att kolonisera nya/rena substrat. I Sorkan (Kr40) var diversiteten låg, vilket berodde på dominans av den näringskrävande och föroreningstoleranta Eolimna minima (Figur 18). Förhöjd vattentemperatur i Visman nedströms Bäckhammar kan vara orsak till instabilt kiselalgssamhälle I Visman nedströms Bäckhammar (Vi16) tycks kiselalgssamhället vara instabilt. En bidragande orsak till det kan vara högre vattentemperaturer nedströms (27,8 C vid provtagningstillfället) jämfört med uppströms (15,6 C). År 2016 var artsammansättningen ovanlig med dominans av den surhetståliga arten Pinnularia subcapitata (Figur 18). 200

201 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Tabell 16. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning i enlighet med Naturvårdsverket (2007) vid lokaler i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern med tillflöden år I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID 2016 ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) Nr Vattendrag ACID ph-regim Byviken By30 Averstadån 8,3 0, ,86 Alkaliskt By36 Byälven, uppströms Säffle 31,2 1, ,18 Nära neutralt By37 Byälven, nedströms Säffle 44,8 0, ,91 Alkaliskt Åsfjorden Ås512 Tarmsälven, Mellbyn 7,3 1, ,44 Nära neutralt Ås400 Norsälven, Norsbron 29,2 0, ,19 Nära neutralt Sätterholmsfjärden Sä325 Glumman, Väse kyrka 5,6 0, ,18 Alkaliskt Kristinehamns skärgård Kr100 Ölman, Hult 3,4 3, ,12 Nära neutralt Kr40 Sorkan 2,4 0, ,51 Alkaliskt Kr60 Lötälven 5,8 0, ,63 Alkaliskt Kr50 Varnan, uppströms Vågbron 47,4 0, ,12 Nära neutralt Visman-Kolstrandsviken Vi15 Visman, uppstr. Bäckhammar 91,7 0, ,64 Alkaliskt Vi16 Visman, nedstr. Bäckhammar 13,6 3, ,57 Måttligt surt acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) 201

202 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Resultat per lokal Förklaring till resultat per lokal Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater (anges enligt RT90, Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms EK (IPS) = Ekologisk kvot, d.v.s. IPS-värde/referensvärde) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet) 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 202

203 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 By36. Byälven, uppströms Säffle Koordinater: / (RT90) Län: 17 Värmland Kommun: Säffle Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: ALcontrol AB Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Analysmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 100 m Medeldjup provyta: 0,2 m Vattennivå: låg Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 14,4 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: <5 % Provplats: sandstranden Resultat index och klassning Antal räknade skal: 407 IPS: 17,4 (klass 2) Antal räknade taxa: 62 TDI: 37,7 (klass 1) Diversitet: 4,42 % PT: 5,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Missbildningar (%): 0,0 ACID: 7,18 NÄRA NEUTRALT EK (IPS): 0,89 (klass 2) Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Byälven uppströms Säffle motsvarade klass 2, god status, men indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var något förhöjd och förekomsten av t.ex. Eolimna minima, visar svag påverkan av lättnedbrytbar organisk förorening. Antalet räknade arter var högt. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. GOD STATUS mycket nära hög status Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,7 1 36,2 1 4, ,27 Hög status Nära neutralt nära god status IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID 10 Alkaliskt 8 Nära neutr. 6 Måttligt surt 4 Surt 2 Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts 2006 och Observera att IPS-indexet för 2011 räknades om år 2012, pga. att Aulacoseira ambigua fått ändrat indexvärde. Omräkningen innebar att indexvärdet ändrades från 17,9 till 18,3. Tidigare år var andelen av arten inte så stor att det påverkade indexet. Lokalen har vid de flesta undersökningstillfällen tillhört klass 1, hög status. Bara 2014 och 2016 hamnade den i klass 2, god status och år 2013 befann sig lokalen mycket nära gränsen mot klass 2. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) har oftast varit små, men de var något förhöjda 2013, 2014 och Även lokalen nedströms Säffle, By37, visade ett något sämre resultat 2013, 2014 och 2016 än övriga år. Treårsmedelvärdet ( ) av IPS visar hög status, men det ligger nära gränsen mot god status. Treårsmedelvärdet av surhetsindexet ACID ligger i den övre delen av klassintervallet för nära neutralt (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Andelen deformerade kiselalgskal har varit 0 %, eller mindre än 1 % hela tiden ( ). Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

204 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 By37. Byälven, nedströms Säffle Koordinater: / (RT90) Län: 17 Värmland Kommun: Säffle Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: ALcontrol AB Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Analysmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 100 m Medeldjup provyta: 0,2 m Vattennivå: låg Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 14,2 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50 % Provplats: väg rakt ned från herrgård Resultat index och klassning Antal räknade skal: 420 IPS: 17,4 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 59 TDI: 35,3 (klass 1) Diversitet: 3,86 % PT: 10,2 (klass 3) Statusklassning (surhet) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Missbildningar (%): 0,0 ACID: 7,91 ALKALISKT EK (IPS): 0,89 (klass 2) Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Byälven uppströms Säffle motsvarade klass 2, god status. Indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot hög status och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var något förhöjd, vilket stärker klassningen god status. Resultatet var i stort sett detsamma som i lokalen uppströms Säffle (By36). Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. mycket nära hög status Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,5 2 34,3 1 8, ,26 God status Nära neutralt mycket nära hög status IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID 10 Alkaliskt 8 Nära neutr. 6 Måttligt surt 4 Surt 2 Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för räknades om år 2012 eftersom arten Aulacoseira ambigua hade fått ändrat indexvärde. Omräkningen innebar endast en liten höjning av IPS-indexet. Lokalen har tidigare undersökts 2006 och varje år sedan IPS-indexet har visat hög status alla år utom 2014 och 2016 då det hamnade i god status (dock mycket nära hög status). År 2013 låg IPS relativt nära och 2015 nära gränsen mot god status. Mängderna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger har varit liten de flesta åren, men de var svagt förhöjda Treårsmedelvärdet ( ) av IPS ligger i god status, men mycket nära hög status. Surhetsindexet ACID har visat nära neutrala förhållanden alla år, utom 2016 då det hamnade i alkaliskt. Treårsmedelvärdet ligger i nära neutralt. Skillnaden mellan lokalerna uppströms (By36) respektive nedströms (By37) Säffle har alla år varit liten. Vissa näringskrävande kiselalger förekommer på båda lokalerna, men arter som framförallt trivs i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten dominerar. Båda lokalerna hade något lägre (sämre) IPS-värden 2013, 2014 och 2016 än övriga år är resultatet något sämre i By37 när IPS-indexet där låg nära gränsen mot god status, men väl inom gränsen för hög status i By36. Andelen missbildade kiselalgsskal har varit mindre än 1 % alla år utom 2015 då andelen var något större (1,4 %), vilket kan betyda en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

205 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 By30. Averstadån Koordinater: / (RT90) Län: 17 Värmland Kommun: Säffle Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: ALcontrol AB Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Analysmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 3 m Medeldjup provyta: 0,1 m Vattennivå: låg Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 15,4 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: >50 % Provplats: uppströms bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 434 IPS: 8,9 (klass 4) Antal räknade taxa: 39 TDI: 87,9 (klass 4-5) Diversitet: 2,75 % PT: 70,3 (klass 5) Statusklassning (surhet) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS Missbildningar (%): - ACID: 8,86 ALKALISKT EK (IPS): 0,45 (klass 4) Kommentar årets undersökning Averstadån hade ett IPS-index som motsvarar klass 4, otillfredsställande status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var extremt stor. Kiselalgssamhället utgjordes till 59 % av Eolimna minima, som är en god indikator på förekomst av lättnedbrytbara organiska ämnen. Lokalen kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i klass 5, dålig status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Noterbart är att en del missbildade kiselalgsskal noterades (dock ej räknade), vilket kan tyda på påverkan av miljögifter som t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,1 4 79, ,1 5 7,32 Otillfredsställande status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har tidigare undersökts 2008 (i regi av Västerhavets vattendistrikt) samt (Norra Vänerns intressenter). Indexen har för räknats om beroende på att vissa arters indexvärden ändrats sedan dess. Omräkningen innebar att IPS sänktes från 12,3 till 11,4 för 2008 och för höjdes TDI-värdena (mängden näringskrävande arter). IPS-indexet har legat i gränslandet mellan måttlig och otillfredsställande status de flesta åren. Bäst resultat kan konstateras 2012 då lokalen visade god status och sämst 2016 som hade det hittills lägsta IPS-indexet och den högsta andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT). Treårsmedelvärdet ( ) av IPS visar otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID har visat antingen nära neutrala eller alkaliska förhållanden. Treårsmedelvärdet ligger i nära neutralt, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

206 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Ås512. Tarmälven, Mellbyn Koordinater: / (RT90) Län: 17 Värmland Kommun: Grums Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: ALcontrol AB Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Analysmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 3 m Medeldjup provyta: 0,1 m Vattennivå: låg Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 15,4 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50 % Provplats: Bron RV45 Resultat index och klassning Antal räknade skal: 411 IPS: 11,3 (klass 3) Antal räknade taxa: 69 TDI: 71,6 (klass 2-3) Foto från 2015 Diversitet: 4,64 % PT: 41,8 (klass 5) Statusklassning (surhet) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIG STATUS nära otillfredsställande status Missbildningar (%): - ACID: 7,44 EK (IPS): 0,58 (klass 3) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT mycket nära alkaliskt IPS-indexet i Tarmsälven visade klass 3, måttlig status, men indexvärdet ligger nära gränsen mot klass 4 och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor. Lokalen ligger i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3, men indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden ((årsmedelvärde för ph över 7,3). En viss osäkerhet finns i indexvärdet, eftersom cirka 17 % av de räknade kiselalgsskalen är odefinierade ur surhetssynpunkt. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,5 3 67, ,3 4 6,34 Måttlig status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts varje år sedan 2011 och en närliggande punkt (ca 1,5 kilometer nedströms) undersöktes 2008 i regi av Västerhavets vattendistrikt. Indexen har räknats om , men detta innebar endast en svag höjning av vissa års TDI-värden (mängden näringskrävande arter). IPS-indexet visade god status 2008, 2011 och 2012, men låg i den nedre delen av klassintervallet 2008 och 2011 samtidigt som andelen föroreningstoleranta organismer (%PT) var stor. Det skedde en försämring till måttlig status 2013 och otillfredsställande status Åren 2015 och 2016 visade IPSindexet måttlig status, dock nära otillfredsställande Andelen föroreningstoleranta kiselalger var särskilt stor 2013, 2014 och Treårsmedelvärdet ( ) av IPS visar måttlig status, men det ligger nära otillfredsställande status. ACID-indexet hamnade i måttligt sura förhållanden , men visade nära neutrala förhållanden 2015 och Treårsmedelvärdet ( ) ligger i nära neutralt (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Mellan 11 och 31 % av kiselalgssamhället har utgjorts av arter som är odefinierade när det gäller surhetspreferens åren , vilket gör ACID-värdena något osäkra. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

207 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Ås400. Norsälven, Norsbron Koordinater: / (RT90) Län: 17 Värmland Kommun: Karlstad Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: ALcontrol AB Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Analysmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 75 m Medeldjup provyta: 0,2 m Vattennivå: låg Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 14,8 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: <5 % Provplats: vid brygga, nedströms båda broarna, stig ned Resultat index och klassning Antal räknade skal: 432 IPS: 18,2 (klass 1) Antal räknade taxa: 75 TDI: 38,6 (klass 1) Diversitet: 4,61 % PT: 3,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,0 ACID: 7,19 EK (IPS): 0,93 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS-indexet i Norsälven motsvarade klass 1, hög status. Indexvärdet ligger i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet och mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var något förhöjd, Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var dock liten. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. HÖG STATUS NÄRA NEUTRALT Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,2 1 37,3 1 2, ,34 Hög status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts årligen sedan 2011 och har visat samma resultat hela tiden, dvs. hög status. IPS-indexet har dock legat mer eller mindre nära gränsen mot klass 2, god status de flesta åren på grund av förekomst av vissa näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter. Treårsmedelvärdet ( ) ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet för hög status. Surhetsindexet ACID har ökat från måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) 2011 och 2012 till alkaliska eller nära neutrala förhållanden Treårsmedelvärdet ( ) ligger i nära neutralt (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3), men nära gränsen mot alkaliskt (årsmedelvärde för ph över 7,3). Inga missbildningar på kiselalgsskal noterades och noterades bara 0,5 % och ,9 %. En andel under 1 % innebär ingen/obetydlig påverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

208 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Sä325. Glumman, Väse kyrka Koordinater: / (RT90) Län: 17 Värmland Kommun: Karlstad Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: ALcontrol AB Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Vattendragsbredd: 2 m Medeldjup provyta: 0,2 m Vattennivå: låg Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: mycket grumligt Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 14,6 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: <5 % Provplats: nedströms bro Resultat index och klassning Statusklassning (näring & org. föroren.) Expertbedömning Antal räknade skal: 413 IPS: 8,4 (klass 4) Antal räknade taxa: 55 TDI: 91,6 (klass 4-5) (OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS) Diversitet: 3,10 % PT: 75,1 (klass 5) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 8,18 ALKALISKT EK (IPS): 0,43 (klass 4) Kommentar årets undersökning I Glumman hamnade IPS-indexet i klass 4, otillfredsställande status, men eftersom indexvärdet ligger nära gränsen mot klass 5 och andelen föroreningstoleranta (%PT) var extremt stor görs en expertbedömning att lokalen bör tillhöra dålig status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. DÅLIG STATUS Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,0 4 85, ,6 5 7,07 Otillfredsställande status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes 2008 i Västerhavets regi och för Norra Vänerns intressenter. Indexen har räknats om eftersom en del arter indexvärden har ändrats sedan Omräkningen innebar i stort att samtliga TDI-värden (mängden näringskrävande arter) höjdes och IPS-indexet ändrades framför allt för 2008, från 14,0 till 13,5. Förhållandena på lokalen har försämrats från måttlig status 2008, 2011 och 2012 till gränslandet mellan måttlig och otillfredsställande status samt till dålig status Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor 2013 och 2015 samt extremt stor Treårsmedelvärdet ( ) av IPS ligger i klass 4, otillfredsställande status och både mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter är mycket stor. Surhetsindexet ACID har varierat och visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 2008, 2014 och 2015, men hamnade i måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) 2011 och År 2013 och 2016 indikerade ACID alkaliska förhållanden. Treårsmedelvärdet hamnar i nära neutrala förhållanden. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

209 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Kr100. Ölman, Hult Koordinater: / (RT90) Län: 17 Värmland Kommun: Kristinehamn Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: ALcontrol AB Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Analysmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 5 m Medeldjup provyta: 0,3 m Vattennivå: låg Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 12,4 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50 % Provplats: nedströms kraftverk, samma sida som "vägen" Resultat index och klassning Antal räknade skal: 415 IPS: 11,6 (klass 3) Antal räknade taxa: 60 TDI: 79,8 (klass 2-3) Diversitet: 4,40 % PT: 36,1 (klass 4) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 6,12 EK (IPS): 0,59 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIG STATUS NÄRA NEUTRALT I Ölman motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger dock i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor, liksom mängden näringskrävande arter (TDI). Dominerande arter var den näringskrävande och föroreningståliga Eolimna minima och den näringskrävande Navicula escambia. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,2 3 73, ,7 4 5,98 Måttlig status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även och indexen fram till och med 2015 har räknats om eftersom vissa arters indexvärden ändrats sedan dess. Omräkningen innebar att samtliga TDI-värden (mängden näringskrävande arter) höjdes. IPS-indexet har hela tiden visat måttlig status. De lägsta indexvärdena noterades 2013 och 2016, då de låg mer eller mindre nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden 2011, 2012 och 2015, men nära neutrala förhållanden 2013, 2014 och Treårsmedelvärdet av ACID visar nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3), men det ligger nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

210 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Kr40. Sorkan Koordinater: / (RT90) Län: 17 Värmland Kommun: Kristinehamn Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: ALcontrol AB Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Analysmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 6 m Medeldjup provyta: 0,4 m Vattennivå: låg Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: mycket grumligt Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 14,9 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50 % Provplats: nedströms bron ca 2 m Resultat index och klassning Antal räknade skal: 424 IPS: 7,8 (klass 5) Antal räknade taxa: 27 TDI: 95,6 (klass 4-5) Diversitet: 1,67 % PT: 84,7 (klass 5) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,51 EK (IPS): 0,40 (klass 5) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) DÅLIG STATUS ALKALISKT nära otillfredsställande status mycket nära nära neutralt I Sorkan hamnade IPS-indexet i klass 5, dålig status. Indexvärdet ligger nära gränsen mot otillfredsställande status, men bedömningen dålig status styrks av att andelen föroreningstoleranta kiselalger (% PT) var extremt stor. Eolimna minima, som är en bra indikator på förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening, dominerade helt i kiselalgssamhället (77 %), vilket orsakade en låg diversitet. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3), men det ligger mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,4 4 89, ,6 5 7,31 Otillfredsställande status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Expertbedömning ACID 2011 till nära neutralt 10 8 Alkaliskt 6 Nära neutr. Måttligt surt 4 Surt 2 Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008 (Västerhavets vattendistrikt) och (Norra Vänerns intressenter) och indexen har räknats om före 2015, eftersom vissa arters indexvärden ändrats sedan dess. Omräkningen innebar en ökning av samtliga TDI-värden (mängden näringskrävande arter). IPS-indexet har visat otillfredsställande status de flesta åren. IPSindexet var högre, dvs. bättre 2012 och visade måttlig status. Sämst resultat konstaterades 2016 då IPS hamnade i dålig status och andelen föroreningstoleranta kiselalger (% PT) var extremt stor. Även 2013 var %PT extremt stor och IPS låg relativt nära otillfredsställande status. Treårsmedelvärdet ( ) av IPS hamnar i otillfredsställanden status. Lokalen har bedömts (expertbedömning 2011) tillhöra nära neutrala förhållanden alla år, utom 2016 då ACID-indexet hamnade i alkaliska förhållanden (dock mycket nära nära neutralt). Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

211 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Kr60. Lötälven Koordinater: / (RT90) Län: 17 Värmland Kommun: Kristinehamn Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: ALcontrol AB Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Analysmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 4 m Medeldjup provyta: 0,1 m Vattennivå: låg Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 14,5 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50 % Provplats: nedströms bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 417 IPS: 12,1 (klass 3) Antal räknade taxa: 79 TDI: 77,9 (klass 2-3) Diversitet: 5,01 % PT: 33,6 (klass 4) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,63 EK (IPS): 0,62 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIG STATUS ALKALISKT I Lötälven motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,5 3 73, ,2 4 7,05 Måttlig status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts 2008 (ca 500 m nedströms i regi av Västerhavets vattendistrikt) och (Norra Vänerns intressenter). Indexen har räknats om eftersom vissa arters indexvärden ändrats sedan Omräkningen innebar en sänkning från 13,7 till 13,0 för 2008 och samtliga TDI-värden (mängden näringskrävande arter) höjdes. Förhållandena verkar ha försämrats de tre senaste åren, vilket visas av lägre IPS-index och större andel föroreningstoleranta kiselalger (%PT) jämfört med perioden 2008/ Treårsmedelvärdet av IPS ligger i måttlig status, men relativt nära gränsen mot otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) eller alkaliska förhållanden alla år utom 2012 då det hamnade i måttlig sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Treårsmedelvärdet ligger i nära neutralt, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

212 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Kr50. Varnan, uppströms Vågbron Koordinater: / (RT90) Län: 17 Värmland Kommun: Kristinehamn Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: ALcontrol AB Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Analysmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 20 m Medeldjup provyta: 0,3 m Vattennivå: låg Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 16,9 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: <5 % Provplats: 75 m nedströms bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 416 IPS: 16,6 (klass 2) Antal räknade taxa: 33 TDI: 55,9 (klass 2-3) Diversitet: 2,55 % PT: 2,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,12 EK (IPS): 0,84 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) GOD STATUS NÄRA NEUTRALT IPS-indexet i Varnan motsvarade klass 2, god status. Kiselalgssamhället dominerades av den näringskrävande artgruppen Achnanthidium minutissimum (group III) och Achnanthidium subatomoides som förekommer i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,3 1 37,5 1 1, ,45 Hög status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Ungefär samma lokal (ca 40 m uppströms) analyserades 2010 av länsstyrelsen i Värmland och samma lokal av Norra Vänerns intressenter. IPS-indexet motsvarade hög status alla år, utom 2011 och 2016 då det visade god status. Näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger förekommer på lokalen, men mängderna har varit små eller relativt små de flesta åren. Treårsmedelvärdet ( ) av IPS ligger i den nedre, sämre delen av klassen hög status. ACID-indexet ökade under perioden från måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller phminimum under 6,4) 2010 och 2011, till nära neutrala förhållanden 2012 och alkaliska förhållanden 2013 och År 2015 och 2016 har indexet sjunkit något till nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet av ACID hamnar i nära neutralt, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3, men det ligger mycket nära gränsen mot alkaliskt (årsmedelvärde för ph över 7,3). Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

213 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Vi15. Visman, uppströms Bäckhammar Koordinater: / (RT90) Län: 17 Värmland Kommun: Kristinehamn Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: ALcontrol AB Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Analysmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 6 m Medeldjup provyta: 0,3 m Vattennivå: låg Vattenhastighet: strömt Grumlighet: klart Vattenfärg: starkt färgat Vattentemperatur: 15,6 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: >50 % Provplats: i vattendragets sväng vid vägen Resultat index och klassning Antal räknade skal: 421 IPS: 19,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 19 TDI: 25,2 (klass 1) Diversitet: 0,74 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 8,64 EK (IPS): 1,01 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS ALKALISKT IPS-indexet i Visman uppströms Bäckhammar motsvarade klass 1, hög status. Diversiteten var dock mycket låg, vilket kan bero på någon form av störning. Kiselalgssamhället utgjordes till 92 % av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Denna artgrupp anses också vara en s.k. primärkolonisatör och kan gynnas om det nyligen förekommit fluktuationer i vattenståndet (torrläggning av substraten vid lågt vattenstånd alternativt omlagring och/eller mekanisk påverkan på substraten vid högt vattenstånd). Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. ACIDindexet påverkas av den mycket höga andelen Achnanthidium minutissimum, dvs. troligen blir indexet för högt. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,5 1 24,3 1 0, ,67 Hög status Alkaliskt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har även undersökts 2006 (Länsstyrelsen Värmland)och varje år sedan 2009 (Norra Vänerns intressenter). IPSindexet hamnade i god status år 2006, men värdet låg nära gränsen mot hög status. Därefter har samtliga undersökningar visat hög status. Kiselalgssamhället dominerades helt av artgruppen Achnanthidium minutissimum även Tidigare har samhället haft höga artantal och varit väl varierat de flesta åren. Surhetsindexet ACID har ökat under perioden från måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller phminimum under 6,4) 2006, 2009 och 2010 till nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 2011, 2012 och Indexet var högre 2013, 2015 och 2016 och visade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Treårsmedelvärdet ( ) av ACID hamnar i alkaliskt och 2016 påverkades ACID-indexet av de mycket höga andelarna Achnanthidium minutissimum. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

214 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Vi16. Visman, nedströms Bäckhammar Koordinater: / (RT90) Län: 17 Värmland Kommun: Gullspång Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: ALcontrol AB Prov taget från: sten Antal borstade stenar: 5 Analysmetodik: SS-EN Vattendragsbredd: 6 m Medeldjup provyta: 0,3 m Vattennivå: medel Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 27,8 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: >50 % Provplats: efter gångbro till höger Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 411 IPS: 18,4 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 47 TDI: 15,4 (klass 1) Diversitet: 3,60 % PT: 1,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,7 ACID: 5,57 MÅTTLIGT SURT EK (IPS): 0,94 (klass 1) Kommentar årets undersökning PS-indexet i Visman nedströms Bäckhammar tillhörde klass 1, hög status med avseende på näringsämnen och organisk förorening. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Andelen deformerade kiselalgsskal var 0,7 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Vattentemperaturen var ovanligt hög för årstiden vid provtillfället, vilket orsakas av utsläpp från Bäckhammars bruk. Artsammansättningen var ovanlig med dominans av Pinnularia subcapitata och släktet Gomphonema. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,4 1 18,5 1 2, ,40 Hög status Måttligt surt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID 10 Alkaliskt 8 Nära neutr. 6 Måttligt surt 4 Surt 2 Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts 2006 och Kiselalgssamhället var individfattigt år 2006 och dominerades av två föroreningstoleranta arter (Mayamaea/Navicula atomus var. permitis och Nitzschia palea) vilket resulterade i bedömningen dålig status med avseende på näringsämnen och organisk förorening. Undersökningarna har visat ett betydligt bättre resultat och bedömningen har varierat mellan hög och god status och de föroreningståliga formerna från 2006 har inte påträffats sedan dess. År 2009 och 2016 dominerade den näringskänsliga och surhetståliga arten Pinnularia subcapitata, medan kiselalgssamhället var mer varierat Jämfört med lokalen uppströms (Vi15) är IPS-indexet något lägre här och det finns något fler föroreningståliga organismer. De översiktliga påväxtanalyserna som gjordes 2006 och 2009 visade massutveckling av blågrönalger, vilket kan ha orsakats av någon annan form av störning, t.ex. hög vattentemperatur som gynnar blågrönalger. Kiselalgsresultaten visar att det skett en förbättring med avseende på närings- och föroreningssituationen sedan 2006, men kiselalgssamhället uppvisar vissa år en störning, som troligen hör samman med stora variationer i temperatur, vilket kanske "maskerar" påverkan av näringsämnen. Treårsmedelvärdet ( ) av surhetsindexet ACID motsvarar måttligt sura förhållanden, men det ligger i den övre (bättre) delen av klassintervallet. Missbildningar har undersökts sedan 2011 och andelen har hela tiden varit mindre än 1 %. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

215 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Artlistor Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 står för föroreningstolerans och 5 står för föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI group I-III (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph-värde <5,5 Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph-värde <7 Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph-värde omkring 7 Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph-värde >7 Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph-värde >7 Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-värdes-optimum Missbildade (%) = andelen deformerade, d.v.s. missbildade, skal (beräknades inte för alla lokaler i denna undersökning) Medelbredd ADMI (µm) = medelbredden av individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra (Havs- och Vattenmyndigheten 2016): ADM1 (medelbredd <2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd >2,8 µm). ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten. 215

216 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 By36. Byälven, uppströms Säffle Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthes sp. ACHS 4, ,7 0 Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3, ,2 0 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,5 0 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,2 0 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 0 Asterionella formosa Hassall AFOR 4, ,2 0 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4, ,5 0 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,0 0 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,0 0 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,5 0 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,7 0 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, ,2 0 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 0 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,2 0 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,5 0 Encyonema latens (Krasske) Mann ENLA 4, ,7 0 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 0 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 0 Eolimna utermoehlii (Hustedt) Lange-Bertalot, Kulikovskiy & Witkowski EUTE 2, ,5 0 Eunotia seminulum Nörpel & Lange-Bertalot ESEM 5, ,2 0 Eunotia zasuminensis (Cabejszekowna) Körner EZAS 0, ,5 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 0 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,7 0 Fragilaria sp. FRAS 4, ,7 0 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,5 0 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, ,2 0 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,5 0 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,5 0 Navicula aboensis (Cleve) Hustedt NABO 4, ,5 0 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,5 0 Navicula pseudolanceolata Lange-Bertalot NPSL 5, ,2 0 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 0 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4, ,5 0 Navicula seminuloides Hustedt NSEO 3, ,5 0 Navicula sp. NASP 3, ,7 0 Naviculadicta digitulus (Hustedt) Lange-Bertalot NDGU 5, ,5 0 Naviculadicta vitabunda (Hustedt) Lange-Bertalot NDVI 5, ,2 0 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,2 0 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,7 0 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,2 0 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 0 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,2 0 Nitzschia sp. NZSS 1, ,7 0 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, ,5 0 Planothidium granum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PGRN 4, ,5 0 Planothidium oestrupii (Cleve-Euler) Round & Bukhtiyarova PTOE 4, ,2 0 Planothidium peragalloi (Brun & Héribaud) Round & Bukhtiyarova PTPE 5, ,5 0 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, ,6 0 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,5 0 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,2 0 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,7 0 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,5 0 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,5 0 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,7 0 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,7 0 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,6 0 Staurosira robusta (Fusey) Lange-Bertalot SRBU 4, ,2 0 Tryblionella angustata W. Smith TANG 3, ,7 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 62 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 62 TDI (0-100): 37,7 ADMI (%): 31,2 Acidofil ( ): 98 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 4,42 % PT: 5,7 EUNO (%): 1,7 Circumneutral ( ): 631 Odefinierad ( ): 84 Medelbredd IPS (1-20): 17,4 ACID: 7,18 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 187 Missbildade (%): 0,0 ADMI (µm): 2,68 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 216

217 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 By37. Byälven, nedströms Säffle Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium catenatum (Bily & Marvan) Lange-Bertalot ADCT 4, ,8 0 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,8 0 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,9 0 Asterionella formosa Hassall AFOR 4, ,7 0 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,2 0 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4, ,7 0 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,4 0 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,2 0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 0 Cavinula intractata (Hustedt) Lange-Bertalot CITT 5, ,2 0 Craticula submolesta (Hustedt) Lange-Bertalot CSBM 2, ,7 0 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 0 Cyclotella sp. CYLS 3, ,5 0 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,7 0 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,0 0 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,7 0 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,5 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 0 Eunotia zasuminensis (Cabejszekowna) Körner EZAS 0, ,5 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,5 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,1 0 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 0 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 0 Frustulia quadrisinuata Lange-Bertalot FQDS 5, ,2 0 Gomphonema auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5, ,5 0 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,5 0 Gomphonema gracile Ehrenberg s.lat. GGRAsl 4, ,2 0 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,5 0 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, ,2 0 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,7 0 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,5 0 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,6 0 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4, ,7 0 Navicula seminuloides Hustedt NSEO 3, ,2 0 Navicula sp. NASP 3, ,0 0 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 4, ,0 0 Naviculadicta vitabunda (Hustedt) Lange-Bertalot NDVI 5, ,2 0 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,0 0 Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2, ,2 0 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4, ,2 0 Nitzschia clausii Hantzsch NCLA 2, ,7 0 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,2 0 Nitzschia graciliformis Lange-Bertalot & Simonsen NIGF 2, ,2 0 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,5 0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,7 0 Nitzschia rectiformis Hustedt NRFO 3, ,2 0 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,2 0 Nitzschia sp. Iconogr. 2. Taf. 70:21a-b NZS1 4, ,1 0 Nitzschia sp. NZSS 1, ,5 0 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, ,7 0 Nupela sp. NUPS 5, ,0 0 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,2 0 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,2 0 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 0 Sellaphora nana (Hustedt) Lange-Bertalot, Cavacini, Tagliaventi & Alfinito SENA 5, ,2 0 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 0 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,9 0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 59 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 59 TDI (0-100): 35,3 ADMI (%): 44,8 Acidofil ( ): 98 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 3,86 % PT: 10,2 EUNO (%): 0,5 Circumneutral ( ): 671 Odefinierad ( ): 64 Medelbredd IPS (1-20): 17,4 ACID: 7,91 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 167 Missbildade (%): 0,0 ADMI (µm): 2,61 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 217

218 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 By30. Averstadån Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,3 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,7 Encyonema sp. ENSP 4, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 Eunotia inflata (Grunow) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EINF 5, ,2 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,9 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, ,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,5 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,5 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,8 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,8 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,7 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,1 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,6 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,1 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,5 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3, ,9 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,5 Navicula sp. NASP 3, ,4 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,5 Nitzschia frequens Hustedt NIFQ 1, ,7 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,5 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,5 Nitzschia parvula W.M.Smith NPAR 2, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,7 Surirella minuta Brébisson SUMI 3, ,2 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,2 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 39 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 39 TDI (0-100): 87,9 ADMI (%): 8,3 Acidofil ( ): 5 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 2,75 % PT: 70,3 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 161 Odefinierad ( ): 67 Medelbredd IPS (1-20): 8,9 ACID: 8,86 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 767 Missbildade (%): - ADMI (µm): 2,81 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 218

219 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Ås512. Tarmälven, Mellbyn Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,3 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,7 Aulacoseira granulata var. granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2, ,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,9 Cavinula cocconeiformis f. elliptica (Hustedt) Lange-Bertalot CCEL 5, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,7 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,2 Cyclotella comensis Grunow CCMS 4, ,5 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, ,5 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,2 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,9 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Schaarschmidt EBLU 5, ,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, ,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,5 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,2 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,5 Luticola paramutica (Bock) Mann LPAR 0, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,5 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,5 Navicula aboensis (Cleve) Hustedt NABO 4, ,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,9 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,8 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,0 Navicula sp. NASP 3, ,6 Naviculadicta elaphros (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot & Metzeltin NDTE 0, ,7 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,8 Navigiolum canoris (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NGCA 3, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Nitzschia agnita Hustedt NAGN 3, ,2 Nitzschia capitellata Hustedt NCPL 1, ,2 Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2, ,5 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 4, ,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,7 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. tenuirostris Grunow NPAT 1, ,2 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,2 Nitzschia sigma (Kützing) W. Smith NSIG 2, ,2 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,5 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0, ,2 Nupela sp. NUPS 5, ,2 Pinnularia marchica Ilka Schönfelder PMCH 4, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,2 Platessa lutheri (Hustedt) Potapova PLUH 5, ,2 219

220 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Fortsättning. Ås512. Tarmsälven Ås512. Tarmälven, Mellbyn Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,2 Sellaphora disjuncta (Hustedt) Mann SDIS 4, ,2 Sellaphora joubaudii (Germain) Aboal SJOU 3, ,5 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,7 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,7 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,2 Staurosira construens Ehrenberg var. exigua (W. Smith) Kobayasi SCEX 0, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,9 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 Surirella angusta Kützing SANG 4, ,7 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 69 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 69 TDI (0-100): 71,6 ADMI (%): 7,3 Acidofil ( ): 22 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 4,64 % PT: 41,8 EUNO (%): 1,0 Circumneutral ( ): 353 Odefinierad ( ): 168 Medelbredd IPS (1-20): 11,3 ACID: 7,44 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 457 Missbildade (%): - ADMI (µm): 2,73 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 220

221 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Ås400. Norsälven, Norsbron Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthes sp. ACHS 4, ,5 0 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,5 0 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,2 0 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 0 Aulacoseira sp. AULS 3, ,9 0 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,7 0 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,4 0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 0 Cavinula intractata (Hustedt) Lange-Bertalot CITT 5, ,4 0 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, ,5 0 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,2 0 Craticula riparia (Hustedt) Lange-Bertalot CRIP 3, ,2 0 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, ,2 0 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,9 0 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, ,4 0 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 0 Encyonopsis sp. ENCP 5, ,9 0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,6 0 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, ,5 0 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 0 Fallacia vitrea (Østrup) Mann FVTR 5, ,2 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 0 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,2 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 0 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,2 0 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 0 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,5 0 Frustulia marginata Amossé FMGN 4, ,2 0 Geissleria sp. GESP 4, ,5 0 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,2 0 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,2 0 Gomphonema olivaceoides Hustedt GOLD 4, ,2 0 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,2 0 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,2 0 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,9 0 Mayamaea agrestis (Hustedt) Lange-Bertalot MAGR 3, ,2 0 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,9 0 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,2 0 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,2 0 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,3 0 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4, ,7 0 Navicula sp. NASP 3, ,9 0 Navicula venerablis Hohn & Hellerman NVNB 5, ,2 0 Naviculadicta elorantana Lange-Bertalot NELO 0, ,2 0 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 4, ,1 0 Neidium sp. NESP 4, ,2 0 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 0 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,2 0 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 4, ,5 0 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,9 0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,9 0 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,2 0 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 0 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0, ,5 0 Nupela sp. NUPS 5, ,2 0 Parlibellus protracta (Grunow) Witkowski, Lange-Bertalot & Metzeltin PPRO 2, ,2 0 Pinnularia sp. PINS 4, ,5 0 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,5 0 Planothidium granum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PGRN 4, ,5 0 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,2 0 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,2 0 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,5 0 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, ,4 0 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,2 0 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,5 0 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,

222 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Fortsättning. Ås400. Norsälven, Norsbron Ås400. Norsälven, Norsbron Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 0 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,5 0 Sellaphora sp. SELS 4, ,2 0 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,0 0 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,5 0 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4, ,5 0 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,4 0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,9 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 75 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 75 TDI (0-100): 38,6 ADMI (%): 29,2 Acidofil ( ): 148 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 4,61 % PT: 3,5 EUNO (%): 0,9 Circumneutral ( ): 644 Odefinierad ( ): 120 Medelbredd IPS (1-20): 18,2 ACID: 7,19 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 88 Missbildade (%): 0,0 ADMI (µm): 2,62 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 222

223 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Sä325. Glumman, Väse kyrka Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,6 Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4, ,2 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,2 Aulacoseira islandica (O. Müller) Simonsen AUIS 5, ,5 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,5 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,2 Cavinula jaernefeltii (Hustedt) Mann & Stickle CJAR 5, ,2 Craticula accomoda (Hustedt) Mann CRAC 1, ,5 Craticula dissociata (Reichardt) Reichardt CRDI 0, ,2 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,7 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,2 Cyclotella costei Druart & Straub CCOS 5, ,5 Cyclotella ocellata Pantocsek COCE 3, ,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,4 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Fallacia monoculata (Hustedt) Mann FMOC 3, ,2 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2, ,2 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,5 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4, ,2 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,5 Hippodonta coxiae Lange-Bertalot HCOX 4, ,0 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,2 Mayamaea agrestis (Hustedt) Lange-Bertalot MAGR 3, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,9 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,6 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,1 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,2 Navicula vandamii Schoeman & Archibald var. vandamii NVDA 3, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,0 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,2 Navigiolum canoris (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NGCA 3, ,5 Nitzschia acicularis (Kützing) W.M. Smith NACI 2, ,2 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,2 Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3, ,0 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,2 Nitzschia frequens Hustedt NIFQ 1, ,5 Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2, ,5 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,0 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,7 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,7 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,5 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Pinnularia obscura Krasske POBS 3, ,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,7 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,5 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,5 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,5 Staurosira robusta (Fusey) Lange-Bertalot SRBU 4, ,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,2 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,2 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 55 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 55 TDI (0-100): 91,6 ADMI (%): 5,6 Acidofil ( ): 7 Alkalibiont ( ): 7 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 3,10 % PT: 75,1 EUNO (%): 0,5 Circumneutral ( ): 160 Odefinierad ( ): 31 Medelbredd IPS (1-20): 8,4 ACID: 8,18 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 794 Missbildade (%): - ADMI (µm): 2,88 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 223

224 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Kr100. Ölman, Hult Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,4 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Cavinula intractata (Hustedt) Lange-Bertalot CITT 5, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,2 Cyclotella comensis Grunow CCMS 4, ,5 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 Encyonema sp. ENSP 4, ,7 Encyonopsis sp. ENCP 5, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,3 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,2 Eunotia formica Ehrenberg s. lat. EFOR 5, ,2 Eunotia meisterioides Lange-Bertalot EMEO 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,1 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Frustulia marginata Amossé FMGN 4, ,2 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,1 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,7 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,2 Hippodonta coxiae Lange-Bertalot HCOX 4, ,5 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,5 Luticola mutica (Kützing) Mann LMUT 2, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,7 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,4 Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2, ,6 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,9 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,7 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,6 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,5 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3, ,5 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4, ,2 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,7 Navicula sp. NASP 3, ,6 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,4 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,5 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,5 Nitzschia clausii Hantzsch NCLA 2, ,4 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,9 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. tenuirostris Grunow NPAT 1, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,7 Nupela sp. NUPS 5, ,2 Pinnularia marchica Ilka Schönfelder PMCH 4, ,2 Pinnularia sinistra Krammer PSIN 3, ,5 Placoneis symmetrica (Hustedt) Lange-Bertalot PSYM 5, ,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,2 Sellaphora joubaudii (Germain) Aboal SJOU 3, ,2 Sellaphora seminulum (Grunow) Mann SSEM 1, ,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,2 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,4 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 60 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 60 TDI (0-100): 79,8 ADMI (%): 3,4 Acidofil ( ): 53 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 4,40 % PT: 36,1 EUNO (%): 3,9 Circumneutral ( ): 224 Odefinierad ( ): 142 Medelbredd IPS (1-20): 11,6 ACID: 6,12 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 581 Missbildade (%): - ADMI (µm): 2,81 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 224

225 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Kr40. Sorkan Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,4 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,7 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2, ,4 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,5 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,5 Gomphosphenia sp. GPPS 2, ,2 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,0 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,5 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,4 Nitzschia filiformis (W. Smith) Van Heurck var. filiformis NFIL 3, ,2 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,2 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,5 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,1 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,5 Platessa lutheri (Hustedt) Potapova PLUH 5, ,5 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 Sellaphora seminulum (Grunow) Mann SSEM 1, ,9 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 27 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 27 TDI (0-100): 95,6 ADMI (%): 2,4 Acidofil ( ): 7 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 1,67 % PT: 84,7 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 68 Odefinierad ( ): 33 Medelbredd IPS (1-20): 7,8 ACID: 7,51 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 892 Missbildade (%): - ADMI (µm): 2,91 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 225

226 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Kr60. Lötälven Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,8 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,2 Amphora sp. AMPS 2, ,2 Aulacoseira islandica (O. Müller) Simonsen AUIS 5, ,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,4 Aulacoseira sp. AULS 3, ,5 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,2 Cavinula sp. CAVS 5, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,5 Cyclotella comensis Grunow CCMS 4, ,4 Cyclotella ocellata Pantocsek COCE 3, ,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 Diatoma sp. DIAS 4, ,5 Diploneis maulerii (Brun) Cleve DMAU 3, ,2 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,2 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,2 Encyonema sp. ENSP 4, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Schaarschmidt EBLU 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Fallacia monoculata (Hustedt) Mann FMOC 3, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,0 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,0 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 Frustulia marginata Amossé FMGN 4, ,4 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,4 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,9 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,2 Hippodonta coxiae Lange-Bertalot HCOX 4, ,2 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,2 Luticola mutica (Kützing) Mann LMUT 2, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,4 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,3 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,2 Navicula farta Hustedt NFAR 0, ,2 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,9 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,5 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,9 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,4 Navicula libonensis Schoeman NLIB 3, ,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,9 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,2 Navicula vilaplanii (Lange-Bertalot & Sabater) Lange-Bertalot & Sabater NVIP 2, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,7 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,1 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,5 Nitzschia intermedia Hantzsch ex Cleve & Grunow NINT 1, ,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,6 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,7 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,2 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,5 Nitzschia sp. NZSS 1, ,7 Pinnularia gibba Ehrenberg PGIB 5, ,5 Pinnularia marchica Ilka Schönfelder PMCH 4, ,2 Pinnularia schoenfelderi Krammer PSHO 4, ,2 Pinnularia sinistra Krammer PSIN 3, ,7 Pinnularia subgibba Krammer var. undulata Krammer PSUN 0, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,5 226

227 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Fortsättning. Kr60. Lötälven Kr60. Lötälven Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 Sellaphora seminulum (Grunow) Mann SSEM 1, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Stauroneis gracilior (Rabenhorst) Reichardt SGRL 5, ,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,2 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,0 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 79 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 79 TDI (0-100): 77,9 ADMI (%): 5,8 Acidofil ( ): 17 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 5,01 % PT: 33,6 EUNO (%): 0,7 Circumneutral ( ): 456 Odefinierad ( ): 94 Medelbredd IPS (1-20): 12,1 ACID: 7,63 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 434 Missbildade (%): - ADMI (µm): 2,86 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 227

228 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Kr50. Varnan, uppströms Vågbron Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,5 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,4 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,7 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4, ,5 Diadesmis perpusilla (Grunow) Mann DPER 5, ,5 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,2 Discostella woltereckii (Hustedt) Houk & Klee DWOL 4, ,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,5 Encyonema sp. ENSP 4, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,7 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,5 Gomphonema gracile Ehrenberg s.lat. GGRAsl 4, ,4 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,5 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,5 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,4 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4, ,1 Navicula sp. NASP 3, ,7 Nitzschia acicularis (Kützing) W.M. Smith NACI 2, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,5 Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Pinnularia brauniana (Grunow) Mills PBRN 5, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 33 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 33 TDI (0-100): 55,9 ADMI (%): 47,4 Acidofil ( ): 257 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 2,55 % PT: 2,9 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 685 Odefinierad ( ): 19 Medelbredd IPS (1-20): 16,6 ACID: 7,12 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 36 Missbildade (%): - ADMI (µm): 2,84 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 228

229 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Vi15. Visman, uppströms Bäckhammar Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,7 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4, ,7 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 Eunotia curtagrunowii Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot ECTG 5, ,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,5 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,5 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,4 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 19 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 19 TDI (0-100): 25,2 ADMI (%): 91,7 Acidofil ( ): 29 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 0,74 % PT: 0,0 EUNO (%): 0,7 Circumneutral ( ): 960 Odefinierad ( ): 2 Medelbredd IPS (1-20): 19,9 ACID: 8,64 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 10 Missbildade (%): - ADMI (µm): 2,48 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 229

230 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Vi16. Visman, nedströms Bäckhammar Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 0 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,7 0 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,6 0 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 0 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,7 1 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,4 0 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,2 0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,7 0 Cyclotella comensis Grunow CCMS 4, ,0 0 Cyclotella ocellata Pantocsek COCE 3, ,2 0 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,5 0 Denticula tenuis Kützing DTEN 5, ,2 0 Diadesmis perpusilla (Grunow) Mann DPER 5, ,2 1 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,2 0 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, ,0 0 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,2 0 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Schaarschmidt EBLU 5, ,2 0 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,5 0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,5 0 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,2 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 1 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,5 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 0 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 0 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,2 0 Gomphonema cymbelliclinum Reichardt & Lange-Bertalot GCBC 3, ,0 0 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,5 0 Gomphonema gracile Ehrenberg s.lat. GGRAsl 4, ,2 0 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,0 0 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,6 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,1 0 Hippodonta sp. HIPS 4, ,5 0 Navicula sp. NASP 3, ,5 0 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,5 0 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4, ,2 0 Nitzschia sp. NZSS 1, ,5 0 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,2 0 Pinnularia sinistra Krammer PSIN 3, ,2 0 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, ,5 0 Pinnularia subgibba Krammer var. undulata Krammer PSUN 0, ,2 0 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 0 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 0 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 0 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,0 0 Stephanodiscus sp. STSP 3, ,5 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 47 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 47 TDI (0-100): 15,4 ADMI (%): 13,6 Acidofil ( ): 453 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 3,60 % PT: 1,5 EUNO (%): 3,6 Circumneutral ( ): 426 Odefinierad ( ): 95 Medelbredd IPS (1-20): 18,4 ACID: 5,57 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 27 Missbildade (%): 0,7 ADMI (µm): 2,63 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 230

231 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Missbildade kiselalgsskal 2016 Vattendrag, lokal By36. Byälven, uppströms Säffle By37. Byälven, nedströms Säffle Ås400. Norsälven, Norsbron Vi16. Visman, nedstr. Bäckhammar Missbildade skal (%) Preliminär påverkansgrad Art Antal skal Missbildningskategori 0,0 ingen/obetydlig ,0 ingen/obetydlig ,0 ingen/obetydlig ,7 ingen/obetydlig Aulacoseira subarctica 1 onormalt mönster svag Diadesmis perpusilla 1 onormal form svag Eunotia minor 1 onormalt mönster svag 231

232 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Lokalbeskrivningar By36. Byälven, uppströms Säffle Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Stations EU-id: SE Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Säffle Koordinatsystem: RT90 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 100 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) Uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 14,4 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: sandstranden RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): >50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): <5% Rosettväxter: <5 % Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): <5% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): saknas Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 232

233 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 By37. Byälven, nedströms Säffle Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Stations EU-id: SE Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Säffle Koordinatsystem: RT90 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 100 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) Uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 14,2 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: väg rakt ned från herrgård RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): 5-50% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): <5% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort måttlig B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 233

234 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 By30. Averstadån Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Stations EU-id: SE Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Säffle Koordinatsystem: RT90 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,1 m Vattentemperatur: 15,4 C Lokalens maxdjup: 0,3 m Märkning av lokal: uppströms bro RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs/halvgräs/vass - Dominerande 2: träd löv - Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 234

235 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Ås512. Tarmälven, Mellbyn Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Stations EU-id: SE Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Grums Koordinatsystem: RT90 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,1 m Vattentemperatur: 15,4 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: Bron RV45 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): saknas Långskottsv: 5-50% Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): saknas Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): saknas Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: Igenväxning måttlig C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 235

236 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Ås400. Norsälven, Norsbron Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Stations EU-id: SE Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Karlstad Koordinatsystem: RT90 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 75 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 14,8 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: vid brygga, nedströms båda broarna, stig ned RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: 0 Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: 5-50% Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): <5% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): saknas Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass Vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Dagvatten måttlig B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 236

237 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Sä325. Glumman, Väse kyrka Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Stations EU-id: SE Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Karlstad Koordinatsystem: RT90 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 3 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 14,6 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: nedströms bro RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus (0,2-2 cm): saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten (2-10 cm): saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): <5% Mossor: <5 % Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: 5-50% Grova block (> 2 m): 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: träd - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort måttlig B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 237

238 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Kr100. Ölman, Hult Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Stations EU-id: SE Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Kristinehamn Koordinatsystem: RT90 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 3 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) Uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 12,4 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: nedströms kraftverk, samma sida som "vägen" RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: 5-50% Fina block (20-40 cm): 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: träd - - Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering stark B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 238

239 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Kr40. Sorkan Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Stations EU-id: SE Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Kristinehamn Koordinatsystem: RT90 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) Uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 14,9 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: nedströms bron ca 2 m RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): <5% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 239

240 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Kr60. Lötälven Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Stations EU-id: SE Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Kristinehamn Koordinatsystem: RT90 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 6 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) Uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,1 m Vattentemperatur: 14,5 C Lokalens maxdjup: 0,2 m Märkning av lokal: nedströms bro RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50% Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: 5-50% Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 3: träd al - Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort måttlig B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 240

241 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Kr50. Varnan, uppströms Vågbron Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Stations EU-id: SE Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Kristinehamn Koordinatsystem: RT90 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 20 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) Uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 16,9 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: 75 m nedströms bro RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: 5-50% Grova block (> 2 m): <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort måttlig B: Vattenreglering måttlig C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 241

242 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Vi15. Visman, uppströms Bäckhammar Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Stations EU-id: SE Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Kristinehamn Koordinatsystem: RT90 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 15,6 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: i vattendragets sväng vid vägen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: > 50% Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd lövträd - Dominerande 2: övrigt grusväg - Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 242

243 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9 Vi16. Visman, nedströms Bäckhammar Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Stations EU-id: SE Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Gullspång Koordinatsystem: RT90 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 6 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 27,8 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: efter gångbro till höger RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: 5-50% Fina block (20-40 cm): 5-50% Påväxtalger: 5-50% Grova block (> 2 m): 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: blockmark Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar ormbunke - Dominerande 3: annan vegetation landmossa - Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp mycket stark B: Vattenreglering mycket stark C: - - Övrigt kraftig lukt och extrem vattentemperatur Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 243

244 244 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 9

245 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 BILAGA 10 Resultat från undersökning av bottenfauna år 2016 (Pär Blomqvist, Martin Liungman och Carin Nilsson, Medins Biologi AB) Övergripande resultat Resultat per lokal Mundelsskador hos fjädermyggslarver Artlistor Lokalbeskrivningar

246 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Övergripande resultat Undersökning av bottenfauna i rinnande vatten omfattade år 2016 sex lokaler: två lokaler i Byälven och fyra lokaler i Visman. Dessutom utfördes provtagning av djupbottenfauna på 15 stationer i norra Vänerområdet. Resultaten från 2016 års undersökning med expertbedömningar av status, tillstånd och påverkan finns utförligt redovisade senare i denna bilaga, där resultatet för respektive lokal jämförs med resultaten från samtliga tidigare undersökningstillfällen. Om statusklassningen vid expertbedömningen år 2016 avviker från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder / Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter kommenteras detta här eller i resultatsammanställningarna. Av Tabell 17 framgår klassificeringen av status med avseende på surhet, och av Tabell 18 och Tabell 19 framgår klassificeringen av status med avseende eutrofiering (övergödning) för lokaler i rinnande vatten respektive stationer på sjöars djupbotten. Statusklassningarna har gjorts med utgångspunkt från bottenfaunans sammansättning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013). I Tabell 20 och Tabell 21 redovisas expertbedömningar med avseende på föroreningspåverkan. Bedömningarna av föroreningspåverkan med avseende på miljögifter har i huvudsak baserats på frekvens av missbildningar på mundelarna hos fjädermyggslarver under senare år, förekomst av indikatorarter och bottenfaunans sammansättning. Expertbedömningar av surhet och eutrofieringspåverkan redovisas för respektive station under rubriken Resultat per lokal senare i denna bilaga. Måttligt surt och dålig näringsstatus i Visman vid Nytorp, strax nedströms Bäckhammar Statusen med avseende på surhet klassades som nära neutral för fem av sex lokaler i rinnande vatten (Tabell 17). I Visman vid Nytorp (V16, nedströms Bäckhammar) bedömdes dock statusen som måttligt sur. Näringsstatusen (Tabell 18) klassades som otillfredsställande för lokalen i Byälven uppströms Säffle (By200), medan den var god för nedströmslokalen (By15). I Visman bedömdes näringsstatusen som hög både nedströms Björneborg (Vi51), vid Tallbo (Vi16, uppströms Bäckhammar) och vid Nybble (Vi17, som är den andra lokalen nedströms Bäckhammar). Visman vid Nytorp (Vi16, strax nedströms Bäckhammar) hade dock dålig näringsstatus. Otillfredsställande näringsstatus i fem vikar och måttlig i en I nio av de 15 vikarna bedömdes näringsstatusen som hög (Tabell 19). I Hammarösjön var näringsstatusen sämre och klassades som måttlig. Den sämsta näringsstatusen förelåg i de fem vikarna Ekholmssjön (Ås513), Kyrkebysjön (Ås503), Ölmeviken (Kr90), Varnumsviken (Kr70) och Vålösundet vid Prästerud (Kr20), som alla bedömdes ha otillfredsställande status. Näringsstatusen avvek med en eller två klasser vid expertbedömning jämfört med bedömning enligt föreskrifterna för sex lokaler För sex av lokalerna avvek expertbedömningen med avseende på eutrofiering (näringsstatus) från klassificeringen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (se rubriken Resultat per lokal senare i denna bilaga). Detta gällde Visman nedströms Björneborg (Vi51), Åsfjorden väster (Ås9) och Kattfjorden öster (Ka10), där expertbedömningen gav en klass sämre status (god respektive hög). För lokalen i Hammarösjön (Sä32) var eutrofieringsstatusen däremot en klass bättre vid expertbedömningen (god respektive måttlig). Lokalen i Byälven uppströms Säffle (By200) erhöll två klasser bättre näringsstatus vid expertbedömningen jämfört med bedömningen enligt föreskrifterna (god respektive otillfredsställande), medan lokalen i Visman vid Nybble (Vi17, nedströms Bäckhammar) tvärtom erhöll två klasser sämre status vid expertbedömningen (måttlig respektive hög). 246

247 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Tabell 17. Värden år 2016 för MISA, ekologisk kvot samt klassificeringar av status med avseende på surhet för lokaler i rinnande vatten i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern med tillflöden enligt nationella bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndighetens författningssamling 2013) Lokalnr Vattendrag Lokalnamn MISA MISA-EK Status By200 Byälven Säffle V 40 0,84 Nära neutralt By15 Byälven nedströms Säffle 40 0,84 Nära neutralt Vi15 Visman Tallbo 37 0,78 Nära neutralt Vi16 Visman Nytorp 22 0,47 Måttligt surt Vi17 Visman Nybble 39 0,82 Nära neutralt Vi51 Visman nedströms Björneborg 51 1,07 Nära neutralt Tabell 18. Värden år 2016 för ASPT- och DJ-index, ekologisk kvot samt klassificeringar av status med avseende på allmän ekologisk kvalitet och eutrofiering för lokaler i rinnande vatten i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern med tillflöden enligt nationella bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndighetens författningssamling 2013) Lokalnr Vattendrag Lokalnamn ASPT ASPT-EK Status DJ DJ-EK Status By200 Byälven Säffle V 5,0 0,77 God 8 0,33 Otillfredsst. By15 Byälven nedströms Säffle 6,7 1,03 Hög 11 0,67 God Vi15 Visman Tallbo 6,8 1,26 Hög 15 2,00 Hög Vi16 Visman Nytorp 2,8 0,53 Måttlig 5 0,00 Dålig Vi17 Visman Nybble 4,7 0,88 God 10 1,00 Hög Vi51 Visman nedströms Björneborg 6,0 1,12 Hög 10 1,00 Hög Tabell 19. Värden år 2016 för BQI, ekologisk kvot samt klassificeringar av status med avseende på eutrofiering för lokaler i vikar i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern enligt nationella bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndighetens författningssamling 2013) Nr Sjöområde, stationsnamn BQI BQI-EK BQI-Status Ås5 Åsfjorden norr 3,3 1,21 Hög Ås 9 Åsfjorden väster 3,0 1,12 Hög Ås15 Grumsfjorden 3,0 1,12 Hög Ås141 Åsfjorden centralt 3,3 1,24 Hög Ås503 Kyrkbysjön Sydost 1,0 0,37 Otillfredsställande Ås513 Ekholmssjön djuphålan 1,0 0,37 Otillfredsställande KA 10 Kattfjorden öster 2,6 0,97 Hög Ka44 Kattfjorden mitt 4,0 1,49 Hög Sä24 Sätterholmsfjärden mitt 3,0 1,12 Hög Sä 32 Hammarösjön 1,6 0,59 Måttlig Kr 20 Vålösundet Prästerud 1,0 0,37 Otillfredsställande Kr 70 Varnumsviken Djuphåla 1,0 0,37 Otillfredsställande Kr80 Lunnerviken väst 2,4 0,90 Hög Kr90 Ölmeviken centralt 1,0 0,37 Otillfredsställande By12 Byviken mitt 3,1 1,16 Hög 247

248 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Tabell 20. Expertbedömningar av status med avseende på annan föroreningspåverkan än eutrofiering för lokaler i rinnande vatten i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern med tillflöden år Om bedömningen enbart avser föroreningspåverkan av miljögifter har detta markerats med asterisk (*) Lokalnr Vattendrag Lokalnamn Expertbedömning Status m a p reglerings- och föroreningspåverkan By200 Byälven Säffle V God By15 Byälven nedströms Säffle Måttlig* Vi15 Visman Tallbo Hög Vi16 Visman Nytorp Dålig Vi17 Visman Nybble Otillfredeställande Vi51 Visman nedströms Björneborg Måttlig Tabell 21. Expertbedömningar av status med avseende på föroreningspåverkan (miljögifter) för lokaler i vikar i den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern år 2016 Nr Sjöområde, stationsnamn Status Ås5 Åsfjorden norr Hög Ås 9 Åsfjorden väster Måttlig Ås15 Grumsfjorden Hög Ås141 Åsfjorden centralt Hög Ås503 Kyrkbysjön Sydost Hög Ås513 Ekholmssjön djuphålan God KA 10 Kattfjorden öster Måttlig Ka44 Kattfjorden mitt Hög Sä24 Sätterholmsfjärden mitt Hög Sä 32 Hammarösjön Måttlig Kr 20 Vålösundet Prästerud Hög Kr 70 Varnumsviken Djuphåla Otillfredsställande Kr80 Lunnerviken väst Hög Kr90 Ölmeviken centralt Hög By12 Byviken mitt God 248

249 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Resultat per lokal (rinnande vatten) - förklaring Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, stationens EU-CD-nummer eller flodområde enligt SMHI:s sjöoch vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa i vattendrag. Regleringsindex: Sammansatt index för bedömning av regleringspåverkan i sjöar. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet med avseende på bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller -släkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status med avseende på surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Indelning enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och indelas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 249

250 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 By200. Byälven, Byälven Säffle V Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: / Statusklassning enligt HVMFS 2013 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 40 0,84 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 5,0 0,77 God Ekologisk kvalitet DJ-index: 8 0,33 Otillfredsställande Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning God God God Naturvärde Index Totalantal taxa: 20 lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 47 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 115 mycket lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 4 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,22 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 4 lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning av påverkan/status År Eutrofiering Annan påverkan 03 Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen el obetydlig Ingen el obetydlig 08 God status God till hög status God status God status 16 God status God status Antal taxa Kommentar Lokalen ligger uppströms Säffle och utgör referenspunkt med avseende på bottenfauna till By15. Individtätheten på lokalen var låg. Det förekom flera måttligt eutrofieringskänsliga taxa, fast i relativt blygsamma numerärer. Även förekomsten av föroreningståliga arter/grupper och individer var förhållandevis liten. Med hänsyn taget till lokalens dåliga bottenförhållanden, vilka medförde att proverna togs genom hugg med Ekmanhämtare istället för med sparkprovtagning med handhåv, klassades statusen vid expertbedömningen med avseende på eutrofiering som god. Lokalen har undersökts årligen sedan Värdena för antalet förekommande taxa visade på en minskande trend sedan toppåret 2004, vilket skulle kunna indikera försämrade miljöförhållanden under denna period. Årets expertbedömning är ett gränsfall till måttlig status med avseende på näring. Åtminstone ASPT-index har legat relativt stabilt över åren och det kan inte uteslutas att minskningen i antalet taxa till stor del skulle kunna bero på naturlig variation och/eller lokalens ogynnsamma bottenförhållanden. Vid undersökningen 2016 noterades inga mundelsskador inom fjädermyggsgruppen Chironomini. Vid en samlad expertbedömning med utgångspunkt från undersökningarna av mundelsskador sedan 2003 klassades statusen med avseende på påverkan av miljögifter i sedimentet som god. Mundelsskador har förekommit vid flera tidigare undersökningstillfällen, men skadefrekvensen har nästan alltid varit låg (se metodikdelen för klassgränser med avseende på mundelsskador) Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index

251 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 By15. Byälven, Byälven nedströms Säffle Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: / Statusklassning enligt HVMFS 2013 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 40 0,84 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 6,7 1,03 Hög Ekologisk kvalitet DJ-index: 11 0,67 God Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning God God Måttlig Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 73 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Inga rödlistade eller EPT-index: 6 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,51 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 4 lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning av påverkan/status Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index År Eutrofiering Annan påverkan ASPT 03 Ingen bedömning Ingen bedömning 60 DJ Betydlig Betydlig Betydlig Ingen el obetydlig Måttlig status God till hög status 09 God status God status God status Måttlig status 14 Måttlig status Måttlig status Måttlig status God status God status Måttlig status Kommentar Lokalen utgör en första undersökningspunkt nedströms Nordic Paper i Säffle och Säffle reningsverk och har By200 som referenslokal. På lokalen förekom flera måttligt eutrofieringskänsliga taxa, fast i relativt blygsamma numerärer. En individ av en föroreningskänslig nattsländelarv påträffades också. Bottenfaunan i övrigt utgjordes till relativt stor andel av djur som oftast påträffas i måttligt näringsrika miljöer. Med hänsyn taget till lokalens dåliga bottenförhållanden, vilka medförde att proverna togs genom hugg med Ekmanhämtare istället för med sparkprovtagning med handhåv, klassades statusen vid expertbedömningen med avseende på eutrofiering som god. Detta är en förbättring jämfört med de två senaste åren och vid årets undersökning var förhållande jämförbara med referensen By200. Vid undersökningen noterades misstänkta mundelsskador på 5 av 49 individer av fjädermyggsgruppen Chironomini. Vid en samlad expertbedömning med utgångspunkt från undersökningarna av mundelsskador hos fjädermyggslarver inom gruppen Chironomini sedan 2003 klassades statusen med avseende på påverkan av miljögifter i sedimentet som måttlig. Mundelsskador förekom vid de tre inledande undersökningstillfällena i låga till måttligt höga skadefrekvenser. Några missbildade mundelar noterades sedan inte fram till och med 2009, men förekom återigen vid undersökningarna 2010, 2012 och 2013 (låga eller måttligt höga frekvenser). 251

252 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Vi51. Visman, nedströms Björneborg Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: / Statusklassning enligt HVMFS 2013 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 51 1,07 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 6,0 1,12 Hög Ekologisk kvalitet DJ-index: 10 1,00 Hög Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning God Måttlig Måttlig Naturvärde Index Totalantal taxa: 21 lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 56 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 313 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 12 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,83 lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 4 lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning av påverkan/status År Eutrofiering Annan påverkan 03 Ingen eller obetydlig Betydlig Ingen bedömning Stark el. mkt stark 07 Ingen bedömning Betydlig 08 God Otillfredsställande 09 God Måttlig Hög Måttlig 16 God Måttlig Kommentar Lokalen är belägen strax nedströms stålverket i Björneborg. Antal taxa Bottenfaunasamhället var relativt artfattigt och dominerades av måttligt eutrofieringskänsliga/syrekrävande taxa. Det något artfattiga och ojämnt fördelade bottenfaunasamhället bedöms inte enbart bero på lokalens dåliga bottenförhållanden utan detta indikerade även att någon typ av föroreningspåverkan med gifteffekter förelåg. Lokalen är dessutom mer eller mindre sjöpåverkad och påverkad av reglering. Avsaknad av försurningskänsliga arter motiverade expertbedömningen måttligt surt. Statusen med avseende på annan påverkan (föroreningspåverkan) bedömdes som måttlig. Individtätheten var tämligen låg 2016, jämfört med de senaste åren. DJ-index har varierat mellan åren och årets värde var förhållandevist lågt. I expertbedömningen bedömdes statusen med avseende på näringsämnen åter som god efter att ha bedömts som hög under några år. Några fjädermyggslarver inom gruppen Chironomini noterades inte , vilket medförde att någon eventuell förekomst av mundelsskador inte kunde kontrolleras. Detta var även fallet mellan åren 2005 och Vid undersökningen 2013, liksom vid flera andra undersökningstillfällen, då djur för kontroll har funnits, noterades inte några missbildningar. Individunderlagen för kontroll av skador var dock mycket små vid dessa tillfällen Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index

253 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Vi15. Visman, Tallbo Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: / Statusklassning enligt HVMFS 2013 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 37 0,78 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 6,8 1,26 Hög Ekologisk kvalitet DJ-index: 15 2,00 Hög Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Hög Hög Hög Naturvärde Index Totalantal taxa: 40 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 108 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 734 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 23 högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 4,24 mycket högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 8 högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Expertbedömning 60 År Eutrofiering Annan påverkan Ingen/obetydlig påverkan Hög Hög status Hög Hög Hög 20 Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index Kommentar Lokalen utgör referens till påverkan från skogsindustri och reningsverk i Bäckhammar. Bottenfaunasamhället på lokalen var artrikt och relativt individrikt. Erhållna indexvärden var överlag höga och ett flertal känsliga indikatorarter/-grupper, i synnerhet med avseende på eutrofiering, påträffades. Bottenfaunan på denna lokal har, liksom på den uppströms liggande lokalen (Vi51), haft en sammansättning som indikerat förhållanden i gränszonen mellan nära neutrala och måttligt sura. Några fjädermyggslarver inom gruppen Chironomini noterades inte alls 2016, liksom ett flertal tidigare år, vilket medförde att någon eventuell förekomst av mundelsskador inte kunde kontrolleras. Några missbildade djur påträffades inte vid undersökningarna 2006, 2009 och 2011 då djur fanns att kontrollera. Individunderlaget var dock mycket litet vid dessa tre undersökningstillfällen. År 2003 var skadefrekvensen låg. 253

254 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Vi16. Visman, Nytorp Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: / Statusklassning enligt HVMFS 2013 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 22 0,47 Måttligt surt Surhet ASPT-index: 2,8 0,53 Måttlig Ekologisk kvalitet DJ-index: 5 0,00 Dålig Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Dålig Dålig Otillfredsställande Naturvärde Index Totalantal taxa: 6 mycket lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 16 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 390 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 0 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 1,36 mycket lågt Danskt faunaindex: 2 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 2 mycket lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 0 mycket lågt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning av påverkan/status År Eutrofiering Annan påverkan Betydlig-mkt stark Ingen bedömning/mkt stark Otillfredsställande Otillfredsställande 10 Dålig status Dålig status 11 Otillfredsställande Otillfredsställande Dålig status Dålig status 15 Otillfredsställande Otillfredsställande 16 Dålig Otillfredsställande Antal taxa Kommentar Lokalen utgör en första undersökningspunkt nedströms Bäckhammars Bruk och Bäckhammars reningsverk. Bottenfaunasamhället var mycket artfattigt och individfattigt. Visman är ett relativt litet vattendrag, vilket medför att andelen processvatten från Bäckhammars bruk blir hög, speciellt under tider med låg vattenföring. Processvattnet höjer även temperaturen i vattnet, vilket leder till att nedbrytningen av syretärande ämnen ökar samtidigt som vattnets förmåga att binda syre minskar med ökad temperatur. Lokalens status med avseende på eutrofiering klassades vid expertbedömningen som dålig och avser en kombinationspåverkan av syretärande ämnen (näringsämnen/organiskt material) och fysisk påverkan i form av förhöjd temperatur. Det bedöms också att reglering, genom starka fluktuationer i flöde, har haft en starkt negativ effekt på bottenfaunan på denna lokal. Några fjädermyggslarver inom gruppen Chironomini med skadade mundelar noterades inte År 2007 uppvisade en individ av totalt tre fjädermyggsindivider skador på mundelarna. Skadefrekvensen klassades då som mycket hög, men eftersom individunderlaget var mycket litet skulle det lika väl kunna ligga inom ramen för naturlig förekomst. På lokalen förekom den invandrade snäckan Ferrissia clessiniana Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index

255 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Vi17. Visman, Nybble Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: / Statusklassning enligt HVMFS 2013 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 39 0,82 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 4,7 0,88 God Ekologisk kvalitet DJ-index: 10 1,00 Hög Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Måttligt surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Måttlig Otillfredsställande Måttlig Naturvärde Index Totalantal taxa: 14 mycket lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 38 mycket lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 6 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,10 mycket lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 7 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning av påverkan/status År Eutrofiering Annan påverkan Stark el mkt stark Ingen bedömning 99 Ingen el obetydlig Ingen bedömning Betydlig-obetydlig Ingen bedömning 07 Betydlig Betydlig God Måttlig-god Måttlig Måttlig 16 Måttlig Måttlig Antal taxa Kommentar Lokalen utgör en andra undersökningspunkt nedströms Bäckhammars Bruk och Bäckhammars reningsverk. På lokalen förekom två föroreningskänsliga arter dock i låg numerär sammanlagt. Individförekomsten av generellt föroreningståliga och mindre syrekrävande djurgrupper, såsom fåborstmaskar och fjädermyggor, var hög. Sammantaget medförde detta att lokalens status klassades som måttlig med avseende på eutrofiering vid expertbedömningen. Denna bedömning avser egentligen en kombinationspåverkan av syretärande ämnen (näringsämnen/organiskt material) och fysisk påverkan i form av något förhöjd temperatur. Det bedöms också att reglering har haft en negativ effekt på bottenfaunan på denna lokal. Expertbedömningen av eutrofieringsstatus avvek från klassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och beror bland annat på att det togs större hänsyn till antalet förekommande individer av vissa indikatortaxa än vad det görs vid klassningen enligt ASPT- och DJ-index. Några missbildade mundelar hos fjädermyggslarver inom gruppen Chironomini har inte påträffats vid något av undersökningstillfällena mellan åren då detta har kunnat kontrollerats (tretton av fjorton tillfällen). Liksom vid lokal 16 förekom den invandrade snäckan Ferrissia clessiniana Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index

256 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Resultat per lokal (sjöars profundal och sublitoral) - förklaring Stationsuppgifter Stationsnummer, sjönamn och stationsnamn. Provtagningsdatum, stationens EU-CD-nummer samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Klassningar av ekologisk status enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig BQI: Benthic Quality Index ett kvalitetsindex baserat på förekomst av nyckelarter eller -grupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Expertbedömning av tillstånd och status Medins slutgiltiga bedömning av tillstånd med avseende på närings- och syrehalt samt status med avseende på eutrofiering och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet med avseende på näring respektive syre klassas enligt en femgradig skala: Mycket näringsfattiga/mycket syrerika förhållanden Näringsfattiga/Syrerika förhållanden Måttligt näringsrika/måttligt syrerika förhållanden Näringsrika/Syrefattiga förhållanden Mycket näringsrika/mycket syrefattiga förhållanden Status med avseende på eutrofiering eller annan påverkan klassas enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999), Liungman och Ericsson (2006) samt Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. PTI (Profundalt Trofi-Index): Ett sammansatt index som främst mäter näringsförhållandena i sjöars djupbottenområden. EEI (EutrofiEffekt-Index): Använder PTI samt förekomsten av taxa med olika eutrofieringskänslighet för att bedöma påverkansgraden hos bottenfaunan. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 256

257 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 By12. N Vänern, Byviken mitt Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 24 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 3,1 1,16 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög God Näringsfattigt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 13 högt O/C-index: 2,3 lågt Medelantal taxa/prov: 5,6 PTI: 4,2 mycket högt Individtäthet (antal/m 2 ): 371 måttligt hög EEI: 6,2 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 92 Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 93 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 04 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 07 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Måttligt syrerikt 10 Hög Syrerikt 13 Hög Syrerikt 16 Hög status Syrerikt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Stationen är en andra undersökningspunkt nedströms Nordic Paper, Säffle reningsverk och Byälven. Bottenfaunans sammansättning med flera syrekrävande och eutrofieringskänsliga taxa motiverade expertbedömningen. Värdena för medelantal taxa och individtäthet har varierat något under perioden, utan någon tydlig trend. Värdena för BQI och O/C-index har legat stabila sedan 1999, vilket i indikerar att näringsförhållandena har varit likartade. Vid årets undersökning påträffades en fjädermygglarv med missbildade mundelar. Enstaka missbildade djur kan finnas naturligt, men då skador förekommit även tidigare (2001 och 2002) bedömdes statusen som god map annan påverkan såsom miljögifter. Vid flertalet provtillfällen har individunderlaget varit mycket litet, vilket gör denna bedömning något osäker. 257

258 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås513. N Vänern, Ekholmssjön djuphålan Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 7 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 1,0 0,37 Otillfredsställande Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Otillfredsställande God Näringsrikt Syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 3 lågt O/C-index: 0,0 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 2,2 PTI: 1,8 lågt Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt hög EEI: 1,8 lågt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt Otillfredsställande status Syrefattigt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Stationen är en undersökningspunkt av jordbrukspåverkan via Tarmsälven och delvis en referenspunkt till utsläpp i Segmon. Bottenfaunans sammansättning med enbart ett fåtal tåliga taxa motiverade expertbedömningen. Värdet för medelantal taxa har legat relativt stabilt medan individtätheten har varierat något under perioden. Värdena för BQI och O/C-index har med ett undantag (år 2000) legat stabila. Sammantaget indikerar detta i stort sett oförändrade miljöförhållanden map eutrofiering. Vid undersökningen 2017 påträffades fjädermyggor med mundelsskador, vilket indikerade en annan påverkan från exvis miljögifter. Även 2013 påträffades en individ med skador, men pga den låga skadefrekvensen totalt över åren bedömdes ändå status med avseende på annan påverkan som god. 258

259 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås503. N Vänern, Kyrkbysjön Sydost Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 12 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 1,0 0,37 Otillfredsställande Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Otillfredsställande Hög Näringsrikt Syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 6 måttligt högt O/C-index: 7,2 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 4,2 PTI: 1,4 lågt Individtäthet (antal/m 2 ): 758 måttligt hög EEI: 1,4 lågt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 89 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt Måttligt näringsrikt Syrerikt 95 Näringsrikt Måttligt syrerikt 96 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Ingen bedömning Ingen bedömning Måttligt näringsrikt till näringsrikt Måttligt syrerikt till syrefattigt 10 God status Måttligt syrerikt 13 Måttlig status Syrefattigt 16 Otillfredsställande status Syrefattigt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Stationen är främst en första undersökningspunkt nedströms Segmons reningsverk. Bottenfaunans sammansättning med enbart tåliga taxa motiverade expertbedömningarna. Värdena för medelantal taxa och individtäthet har varit relativt stabila de senaste två decennierna. BQI har däremot varit lägre den senaste 10-årsperioden jämfört med perioden innan. Sannolikt beror detta på att känsligare arter har försvunnit/minskat pga att syresituationen i bottenvattnet försämrats under denna period. Inga missbildade fjädermyggslarver har noterats, och statusen med avseende på påverkan av miljögifter i sedimentet har därför bedömts som hög. 259

260 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås15. N Vänern, Grumsfjorden Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 27 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 3,0 1,12 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Näringsfattigt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 4 lågt O/C-index: 2,8 lågt Medelantal taxa/prov: 1,8 PTI: 3,8 högt Individtäthet (antal/m 2 ): 306 måttligt hög EEI: 4,8 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Måttligt näringsrikt eller näringsfattigt Måttligt syrerikt eller syrerikt Ingen bedömning Ingen bedömning Måttligt näringsrikt eller näringsfattigt Måttligt syrerikt eller syrerikt 07 Måttligt näringsrikt Syrefattigt 10 God status Måttligt syrerikt Hög status Måttligt syrerikt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Stationen utgör främst en referenspunkt till Åsfjorden men är även kontrollpunkt för nedlagt pappersbruk i Slottsbron. Bottenfaunans sammansättning indikerade ett näringsfattigt tillstånd och en ansträngd syresituation. Värdena för medelantal taxa och individtäthet har varierat en hel del över åren. Värdena för BQI och O/C-index har dock legat relativt stabila sedan Inga missbildade fjädermyggslarver Chironomini noterades. Vid flertalet undersökningstillfällen har individunderlaget för mundelsskadeanalys varit lågt, och endast vid ett tillfälle (2001) har en missbildad individ påträffats. Denna skadeförekomst skulle lika gärna kunna ligga inom ramen för naturlig förekomst, och den sammanvägda bedömningen blir därför hög status map påverkan från miljögifter. 260

261 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås5. N Vänern, Åsfjorden norr Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 42 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 3,3 1,21 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Näringsfattigt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 12 högt O/C-index: 2,1 lågt Medelantal taxa/prov: 5,6 PTI: 3,6 högt Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt hög EEI: 5,6 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 89 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Måttligt syrerikt Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 92 Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Ingen bedömning Ingen bedömning Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt till syrerikt Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt Hög Måttligt syrerikt till syrerikt Medelantal taxa/prov Antal BQI O/C-index Kommentar Stationen utgör en undersökningspunkt nedströms Svenska Rayon, men förmodligen även i viss mån Gruvöns Bruk. Bottenfaunans sammansättning visade på näringsfattiga förhållanden och väl syresatt bottenvatten. Värdena för medelantal taxa har under hela tidsserien legat på förhållandevis stabila nivåer, medan individtätheten har haft en topp runt millennieskiftet, utgjord nästan uteslutande av gördelmaskar. Värdena för BQI och O/C-index har dock varit stabila under samma period, vilket är en indikation på att näringsförhållandena varit likartade. Vid årets undersökning hittades inga fjädermygglarver med skador på mundelarna. Vid flertalet undersökningstillfällen har individunderlaget för mundelsskadeanalys varit lågt, och endast vid två tillfällen (2001 och 2013) har en missbildad individ påträffats. Denna skadeförekomst skulle lika gärna kunna ligga inom ramen för naturlig förekomst, och den sammanvägda bedömningen blir därför hög status map påverkan från miljögifter. 261

262 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås 9. N Vänern, Åsfjorden väster Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 28 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 3,0 1,12 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd God Måttlig Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 5 lågt O/C-index: 3,4 lågt Medelantal taxa/prov: 3,2 PTI: 2,6 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 718 måttligt hög EEI: 3,6 högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Ingen bedömning Syrefattigt eller mycket syrefattigt Måttligt till mycket näringsrikt Måttligt syrerikt till mycket syrefattigt Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt God Måttligt syrerikt 15 God Syrerikt 16 God Måttligt syrerikt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Medelantal taxa har liksom individtätheten varierat en del över åren. Däremot har värdena på BQI och O/C-index varit förhållandevis stabila sedan 1999 vilket tyder på att näringsbelastningen har legat på en stabil nivå.expertbedömningen av eutrofieringsstatus avvek från klassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Detta beror på att ytterligare parametrar har tagits i beaktande till skillnad från föreskrifterna som enbart nyttjar BQI. Inga mundelsskador kunde fasställas vid årets undersökning samtidigt som individunderlaget var högst bristfälligt. Vid flera tidigare tillfällen har emellertid flera missbildade individer påträffats, och den samlade bedömningen blir därför måttlig status map annan påverkan såsom miljögifter. 262

263 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås141. N Vänern, Åsfjorden centralt Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 54 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 3,3 1,24 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Näringsfattigt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 7 måttligt högt O/C-index: 1,8 lågt Medelantal taxa/prov: 3,4 PTI: 3,8 högt Individtäthet (antal/m 2 ): 750 måttligt hög EEI: 5,8 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 04 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 07 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 10 Hög status Mycket syrerikt 13 Hög status Syrerikt 16 Hög status Syrerikt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Stationen ligger på centrala Åsfjordens största djup och utgör en andra undersökningspunkt nedströms Gruvöns Bruk. Medelantal taxa, individtäthet, BQI och O/C index indikerar stabila förhållanden över hela undersökningsperioden. Undantaget gäller individtätheten vilken 2013 skiljde sig markant från övriga år, beroende på massförekomst av en tålig gördelmask. Sammantaget tyder bottenfaunans sammansättning på näringsfattiga förhållanden och syrerikt bottenvatten i denna del av Åsfjorden. Några fjädermyggsindivider med skador på mundelarna har aldrig påträffats på stationen. Det bör dock nämnas att bedömningsunderlaget ofta har varit bristfälligt med få individer från de aktuella grupperna. 263

264 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 KA 10. N Vänern, Kattfjorden öster Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 11 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 2,6 0,97 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd God Måttlig Näringsfattigt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 9 måttligt högt O/C-index: 0,9 lågt Medelantal taxa/prov: 3,4 PTI: 3,6 högt Individtäthet (antal/m 2 ): 194 låg EEI: 4,6 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 96 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 97 Ingen bedömning Ingen bedömning Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt Måttligt näringsrikt eller näringsfattigt Måttligt syrerikt eller syrerikt 08 Måttlig status Måttligt syrerikt 09 Hög status Syrerikt God status Måttligt syrerikt eller syrerikt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Stationen utgör en första undersökningspunkt nedströms Skoghalls Bruk. Värdena för medelantal taxa och individtäthet har varierat en del under perioden, men tycks ha varit något högre , för att sedan återgå till förhållandevis låga nivåer. O/C-index och BQI visar ingen uppenbar trend, även om det vissa år helt saknas taxa som ger BQI-poäng. Trots ett individfattigt underlag påträffades en fjädermygglarv inom gruppen Chironomini med missbildade mundelar. Mot bakgrund av att det även tidigare påträffats missbildade individer klassades statusen med avseende på annan påverkan såsom miljögifter i sedimentet som måttlig. En oljehinna noterades i ett av proverna vid provtagningen. 264

265 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ka44. N Vänern, Kattfjorden mitt Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 41 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 4,0 1,49 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Mycket näringsfattigt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 7 måttligt högt O/C-index: 2,2 lågt Medelantal taxa/prov: 3,4 PTI: 4,2 mycket högt Individtäthet (antal/m 2 ): 315 måttligt hög EEI: 6,2 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 89 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 90 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 91 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 92 Ingen bedömning Ingen bedömning Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 96 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 97 Ingen bedömning Ingen bedömning Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt Hög status Syrerikt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Stationen utgör en andra undersökningspunkt nedströms Skoghalls Bruk. Bottenfaunans sammansättning indikerade ett mycket näringsfattigt tillstånd i denna del av Kattfjorden och syrerika förhållanden i bottenvattnet. Värdena för medelantal taxa och individtäthet har varierat marginellt under perioden. Värdena för BQI och O/Cindex har dock legat stabila sedan 1999, vilket i alla fall indikerar att näringsförhållandena har varit likartade. Några fjädermyggsindivider med skador på mundelarna har aldrig noterats på stationen. Emellertid har individunderlagen varit små vid samtliga undersökningstillfällen. 265

266 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Sä 32. N Vänern, Hammarösjön Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 24 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 1,6 0,59 Måttlig Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd God Måttlig Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 8 måttligt högt O/C-index: 3,7 lågt Medelantal taxa/prov: 5,0 PTI: 2,6 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 911 måttligt hög EEI: 3,6 högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Måttligt näringsrikt till mycket näringsrikt Måttligt syrerikt till syrerikt Måttlig till god status Syrefattigt till måttligt syrerikt 16 God Måttligt syrerikt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Stationen utgör främst en första undersökningspunkt i Vänern nedströms Karlstad reningsverk. Värdena för medelantal taxa och individtäthet var relativt höga under perioden , och följdes därefter av en 6-årsperiod då värdena var förhållandevis låga. BQI och O/C-index har däremot varit jämförelsevis stabila under hela tidsserien vilket tyder på att näringsbelastningen varit likartad under hela perioden. Dock har situationen i bottenvattnet bedömts vara mindre syrerikt under den senaste 10-årsperioden jämfört med tidigare. Av tio undersöktan fjädermyggsindivider inom gruppen Chironomini förekom det mundelsskador på tre. Mot bakgrund av att skadefrekvensen även vid flera tidigare tillfällen varit förhållandevis hög bedömdes statusen med avseende på annan påverkan såsom miljögifter som måttlig. 266

267 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Sä24. N Vänern, Sätterholmsfjärden mitt Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 26 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 3,0 1,12 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Näringsfattigt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 5 lågt O/C-index: 2,6 lågt Medelantal taxa/prov: 2,0 PTI: 3,8 högt Individtäthet (antal/m 2 ): 113 låg EEI: 4,8 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt Ingen bedömning Ingen bedömning Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 10 Ingen bedömning Ingen bedömning Hög Syrerikt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm Kommentar Stationen utgör främst en andra undersökningspunkt nedströms Karlstad reningsverk. 0 Bottenfaunans sammansättning indikerade ett näringsfattigt tillstånd i denna del av Sätterholmsfjärden och syrerika förhållanden i bottenvattnet. Värdena för medelantal taxa och individtäthet har varit förhållandevis stabila under större delen av tidsserien med undantag för de två åren åren närmast följande milennieskiftet. Värdena för BQI och O/C-index har också legat stabila, vilket är en indikation på att näringsförhållandena har varit likartade under tidsperioden. Liksom föregående år noterades inga fjädermyggsindivider med skador på mundelarna, men det bör noteras att bedömningsunderlaget har varit mycket litet samtliga år. BQI O/C-index

268 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Kr80. N Vänern, Lunnerviken väst Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 4 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 2,4 0,90 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Måttligt näringsrikt Mycket syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 24 högt O/C-index: 9,5 högt Medelantal taxa/prov: 11,6 PTI: 2,4 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt hög EEI: 5,4 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt Ingen bedömning Syrerikt eller mycket syrerikt 99 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt Näringsfattigt / Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 04, 07 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt Hög Mycket syrerikt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Lunnerviken är en "opåverkad" vik och används därför som referens till bottenfaunan i Ölmeviken och Varnumsviken. Faunan var art- och individrik vilket visade på en hög biologisk produktion. Bottenfaunans sammansättning indikerade vidare ett måttligt näringsrikt tillstånd och mycket syrerika förhållanden i bottenvattnet. Värdena för medelantal taxa och individtäthet låg stabila fram till -97, men började variera en del efter det. Även O/C-index har varierat en del sedan -98, medan BQI har legat relativt stabilt under samma period. Fjädermyggslarver med missbildade mundelar har påträffats vid två tillfällen under 2000-talet, vilket kan rymmas i en naturlig förekomst. Därför klassades statusen med avseende på annan påverkan såsom miljögifter i sedimentet som hög. 268

269 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Kr90. N Vänern, Ölmeviken centralt Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 2 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 1,0 0,37 Otillfredsställande Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Otillfredsställande Hög Mycket näringsrikt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 10 mycket lågt O/C-index: 30,8 mycket högt Medelantal taxa/prov: 4,4 PTI: 0,6 mycket lågt Individtäthet (antal/m 2 ): 468 måttligt hög EEI: 1,6 lågt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt Otillfredsställande status Måttligt syrerikt 16 Otillfredsställande status Syrerikt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Stationen utgör en undersökningspunkt för jordbrukspåverkan främst via Ölman och Sorkan. Bottenfaunans sammansättning indikerade ett mycket näringsrikt tillstånd men trots det bedöms förhållandena som syrerika. Viken är grund (2 m), så vid isfria förhållanden tillförs syre från luften. Värdena för medelantal taxa och individtäthet har varierat något under perioden. Sedan 2004 visar värdena för O/C-index en ökande trend medan värdena för BQI har legat stabilt på en något lägre nivå än innan dess. Detta skulle kunna indikera en ökning av eutrofieringspåverkan under denna sista period. Syreförhållandena har varierat mellan måttligt syrerika och syrerika förhållanden men här syns inga tecken på en negativ trend. Under årens lopp har endast en fjädermygglarv med mundelsskador påträffats, vilket ligger inom ramen för naturlig förekomst. Vid en samlad expertbedömning med utgångspunkt från samtliga års undersökningar av mundelsskador klassades statusen med avseende på annan påverkan såsom miljögifter därför som hög. 269

270 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Kr 70. N Vänern, Varnumsviken Djuphåla Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 9 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 1,0 0,37 Otillfredsställande Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Otillfredsställande Otillfredsställande Näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 7 måttligt högt O/C-index: 9,7 högt Medelantal taxa/prov: 5,4 PTI: 1,2 lågt Individtäthet (antal/m 2 ): hög EEI: 1,2 lågt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt Otillfredsställande status Syrefattigt 12 Måttlig status Måttligt syrerikt Otillfredsställande status Måttligt syrerikt till syrefattigt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Stationen utgör en första undersökningspunkt nedströms Kristinehamns reningsverk och utsläpp via Varnan. Bottenfaunan visade på ett näringsrikt vatten med måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet. Index och parametrar har legat relativt stabila sedan undersökningarna började. Flera fjädermygglarver inom gruppen Chironomini med missbildade mundelar påträffades 2016, och status map annan påverkan såsom miljögifter bedömdes som otillfredsställande. Tidigare resultat har indikerat god status med avseende på annan föroreningspåverkan. 270

271 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Kr 20. N Vänern, Vålösundet Prästerud Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0248 Metodik: SS Provdjup (m): 6,5 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 1,0 0,37 Otillfredsställande Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Otillfredsställande Hög Mycket näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 9 mycket lågt O/C-index: 14,9 mycket högt Medelantal taxa/prov: 4,8 PTI: 1,0 mycket lågt Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt hög EEI: 1,0 mycket lågt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 11 Otillfredsställande status Måttligt syrerikt 12 Måttlig status Syrerikt Otillfredsställande status Måttligt syrerikt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Stationen utgör en andra undersökningspunkt nedströms Kristinehamns reningsverk och utsläpp via Varnan. Lokalen har haft måttlig eller otillfredsställande status under hela undersökningsperioden. Klassificeringen otillfredsställande motiveras med dominansen av taxa som är tåliga mot hög näringsbelastning och låga syrehalter. Inga mundelsskador hos fjädermyggor har noterats på stationen. 271

272 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Mundelsskador hos fjädermyggslarver Prov- Antal individer med Antal individer inom Skadefrekvens yta mundelsskador gruppen Chironomini (%) By ,0 By ,2 By12* ,0 Ås ,4 Ås ,0 Ås ,0 Ås ,0 Ås ,0 Ås ,0 Ka ,0 Ka ,0 Sä ,0 Sä ,0 Kr ,0 Kr ,0 Kr ,1 Kr ,0 Vi Vi Vi ,0 Vi ,0 Totalt *Skadorna noterades på Monodiamesa sp. som inte ingår i gruppen Chironomini. Tillståndsklassning: Skadefrekvens (%) Benämning 0-1 Naturlig frekvens 1-5 Låg frekvens 5-10 Måttligt hög frekvens Hög frekvens > 20 Mycket hög frekvens 272

273 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Artlistor (rinnande vatten) - förklaring Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (hugg med Ekmanhämtare 0,0248 m 2, sparkprov 0,25 m2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 - taxa vars toleransgräns är okänd 1 - taxa som har visats klara ph-värden < 4,5 2 - taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden > 4,5 3 - taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden > 5,0 4 - taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden > 5,5 5 - taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden > 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 - taxa vars känslighet är okänd 1 - taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 - taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 - taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 - taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 - taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk, ArtDatabanken 2015): RE - Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR - Akut Hotad (Critically Endangered) EN - Starkt Hotad (Endangered) VU - Sårbar (Vulnerable) NT - Nära hotad (Near Threatened) DD - Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov - Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 273

274 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 By200. Byälven, Byälven Säffle V Provdatum: x: y: Det. Martin Liungman, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,4 1,4 CLITELLATA, gördelmaskar Limnodrilus sp ,8 9,8 Spirosperma ferox - Eisen, ,4 4,9 Stylodrilus heringianus - Claparède, ,8 2,8 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae ,4 1,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2 0,7 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,2 0,7 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,6 2,1 Oecetis ochracea - (Curtis, 1825) ,2 0,7 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 1,4 CChironomus sp. (reductus-typ) ,4 4,9 CCryptochironomus sp ,2 0,7 HHarnischia curtilamellata - (Malloch, 1915) ,2 0,7 MMicrotendipes sp. (pedellus gr.) ,4 1,4 Pentaneurini ,4 11,9 PPolypedilum sp ,2 4,2 PProcladius sp ,8 13,3 PPseudochironomus prasinatus - (Staeger, 1839) ,2 0,7 TTanytarsus sp ,0 35,0 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 1,4 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 274

275 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 By15. Byälven, Byälven nedströms Säffle Provdatum: x: y: Det. Martin Liungman, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,6 0,9 CLITELLATA, gördelmaskar Dero sp ,2 0,3 Limnodrilus sp ,2 7,4 Naididae ,4 0,6 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,6 2,3 Ripistes parasita - (Schmidt, 1847) ,2 0,3 Tubificidae (med hårborst) ,4 2,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2 3,2 Ephemera sp ,2 0,3 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,8 1,1 Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,2 0,3 Molanna angustata - Curtis, ,8 1,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2 0,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 1,1 CChironomus sp. (plumosus-typ) ,4 0,6 CCladopelma sp. (lateralis gr.) ,6 0,9 CCryptochironomus sp ,8 5,4 DDemicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, 1838) ,2 3,2 DDicrotendipes sp ,2 1,7 GGlyptotendipes sp ,2 0,3 HHarnischia curtilamellata - (Malloch, 1915) ,4 0,6 MMicrotendipes sp. (pedellus gr.) ,6 3,7 PParatendipes sp ,8 1,1 Pentaneurini ,0 2,9 PPhaenopsectra sp ,8 1,1 PPolypedilum sp ,2 0,3 PPolypedilum sp. (nubeculosum-typ) ,6 3,7 PProcladius sp ,2 36,1 PPsectrocladius sp ,2 0,3 SStictochironomus sp ,0 1,4 TTanytarsus sp ,8 15,5 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 275

276 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Vi51. Visman, nedströms Björneborg Provdatum: y: Det. Carin Nilsson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,2 0,3 CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata ,4 12,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 2,8 ODONATA, trollsländor Orthetrum coerulescens - (Fabricius, 1798) * EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 0,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 4,1 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2 0,3 Leptophlebia sp. * PLECOPTERA, bäcksländor TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera 0,4 0,5 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 * Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) ,8 1,0 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,8 1,0 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,0 1,3 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,2 33,5 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2 0,3 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2 0,3 COLEOPTERA, skalbaggar OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,4 0,5 OOulimnius sp. Lv ,8 4,9 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 3,3 Chironomidae ,0 24,3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 9,5 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 276

277 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Vi15. Visman, Tallbo Provdatum: x: y: Det. Carin Nilsson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata ,8 4,2 HIRUDINEA, iglar HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2 0,1 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae ,4 0,2 ODONATA, trollsländor Calopteryx virgo - (Linné, 1758) ,4 0,2 Cordulegaster boltonii - (Donovan, 1807) ,6 0,3 Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) ,4 1,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 2,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,8 11,3 Leptophlebia sp ,8 2,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,6 9,6 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) ecoptera 4,8 2,6 I Isoperla sp a 3,4 1,9 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) ecoptera 9,8 5,3 NNemoura avicularis - Morton, a 0,6 0,3 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) Plecoptera 0,2 0,1 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) ecoptera 0,6 0,3 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera 0,8 0,4 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,2 7,2 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,0 1,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,0 1,1 Ithytrichia sp ,8 15,7 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 2,9 Limnephilidae ,6 1,4 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,8 1,0 Oxyethira sp ,2 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4 0,2 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,8 2,6 Rhyacophila sp ,8 1,0 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) ,0 0,5 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,2 0,1 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,6 4,7 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,6 11,2 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 0,1 OOulimnius sp. Lv ,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 0,7 Chironomidae ,4 0,8 Empididae ,4 0,2 Limoniidae ,2 0,7 Psychodidae ,4 0,2 Simuliidae ,4 1,3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 2,4 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 277

278 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Vi16. Visman, Nytorp Provdatum: x: y: Det. Carin Nilsson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata ,0 22,6 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,8 0,8 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 66,7 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,0 7,2 Simuliidae ,6 0,6 GASTROPODA, snäckor Ferrissia clessiniana - (Jickeli, 1882) ,0 2,1 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Vi17. Visman, Nybble Provdatum: x: y: Det. Carin Nilsson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata ,2 8,0 HIRUDINEA, iglar AAlboglossiphonia heteroclita - (Linné, 1761) ,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2 0,1 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,2 13,7 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4 17,5 Lype sp ,4 0,4 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,4 0,4 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,0 0,3 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,8 49,2 Simuliidae ,6 9,9 GASTROPODA, snäckor Ferrissia clessiniana - (Jickeli, 1882) ,6 0,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 0,1 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 278

279 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Artlistor (sjöars profundal och sublitoral) - förklaring Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (hugg med Ekmanhämtare 0,0248 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, föroreningskänslighet och funktionella tillhörighet. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera delprov. Mätosäkerhet för individtäthet = 10 %. Syrekänslighet (Sy): 0 - taxa vars känslighet är okänd 1 - taxa som är tåliga mot låga syrehalter 2 - taxa som är måttligt känsliga 3 - taxa som är mycket känsliga Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk, ArtDatabanken 2015): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 279

280 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 By12. N Vänern, Byviken mitt Provdatum: x: y: Det. Martin Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 1907) ,2 2,2 Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 1906) ,0 10,9 Limnodrilus sp ,2 13,0 Spirosperma ferox - Eisen, ,4 4,3 Tubificinae (med hårborst) ,6 6,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 2,2 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,2 2,2 Heterotrissocladius marcidus - (Walker, 1856) ,2 2,2 Monodiamesa sp ,8 8,7 Polypedilum sp ,2 2,2 Procladius sp ,4 26,1 Tanytarsus sp ,6 17,4 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 2,2 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Ås513. N Vänern, Ekholmssjön djuphålan Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist/Ulf Ericsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,8 72,9 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,0 26,5 Procladius sp ,2 0,6 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 280

281 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås503. N Vänern, Kyrkbysjön Sydost Provdatum: x: y: Det. Martin Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Limnodrilus sp ,8 41,5 Tubificinae (med hårborst) ,0 10,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 2,1 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,4 34,0 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,0 5,3 Chironomus sp ,6 3,2 Procladius sp ,6 3,2 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Ås15. N Vänern, Grumsfjorden Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist/Ulf Ericsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Tubificinae (med hårborst) ,6 7,9 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,6 86,8 Procladius sp ,2 2,6 Tanytarsus sp ,2 2,6 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 281

282 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås5. N Vänern, Åsfjorden norr Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist/Ulf Ericsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 1906) ,6 2,4 Limnodrilus claparedeanus - Ratzel, ,4 1,6 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,4 13,6 Limnodrilus sp ,4 33,6 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,6 2,4 Tubificinae (med hårborst) ,6 10,4 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,2 0,8 Demicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, 1838) ,2 0,8 Monodiamesa sp ,4 1,6 Paracladopelma sp ,2 0,8 Polypedilum sp ,4 1,6 Procladius sp ,8 27,2 Stictochironomus sp ,6 2,4 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 0,8 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Ås 9. N Vänern, Åsfjorden väster Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist/Ulf Ericsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,8 15,7 Limnodrilus sp ,4 30,3 Tubificinae (med hårborst) ,2 12,4 DIPTERA, tvåvingar Monodiamesa sp ,2 1,1 Procladius sp ,0 39,3 Tanytarsus sp ,2 1,1 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 282

283 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås141. N Vänern, Åsfjorden centralt Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist/Ulf Ericsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,6 35,5 Limnodrilus sp ,2 38,7 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,2 1,1 Tubificinae (med hårborst) ,8 4,3 DIPTERA, tvåvingar Dicrotendipes sp ,2 1,1 Paracladopelma sp ,2 1,1 Procladius sp ,8 15,1 Stictochironomus sp ,4 2,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 1,1 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. KA 10. N Vänern, Kattfjorden öster Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist/Ulf Ericsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2 4,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 4,2 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,2 4,2 Polypedilum sp ,6 12,5 Potthastia longimanus - Kieffer, ,2 4,2 Procladius sp ,6 33,3 Stictochironomus sp ,2 4,2 Tanytarsus sp ,6 12,5 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,0 20,8 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 283

284 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ka44. N Vänern, Kattfjorden mitt Provdatum: x: y: Det. Martin Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Limnodrilus profundicola - (Verrill, 1871) ,4 5,1 Limnodrilus sp ,2 15,4 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,2 2,6 Spirosperma ferox - Eisen, ,4 43,6 Stylodrilus heringianus - Claparède, ,8 10,3 Tubificinae (med hårborst) ,8 10,3 DIPTERA, tvåvingar Paracladopelma sp ,2 2,6 Polypedilum sp ,6 7,7 Procladius sp ,2 2,6 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Sä 32. N Vänern, Hammarösjön Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist/Ulf Ericsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,0 13,3 Limnodrilus sp ,6 20,4 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,8 12,4 Tubificinae (med hårborst) ,8 34,5 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,8 3,5 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,4 1,8 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,8 3,5 Polypedilum sp ,8 3,5 Procladius sp ,4 6,2 Tanytarsus sp ,2 0,9 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 284

285 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Sä24. N Vänern, Sätterholmsfjärden mitt Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist/Ulf Ericsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,4 14,3 Psammoryctides barbatus - (Grube, 1861) ,4 14,3 Tubificinae (med hårborst) ,8 28,6 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,2 7,1 Procladius sp ,2 7,1 Stictochironomus sp ,8 28,6 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 285

286 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Kr80. N Vänern, Lunnerviken väst Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist/Ulf Ericsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,0 16,1 CLITELLATA, gördelmaskar Psammoryctides barbatus - (Grube, 1861) ,6 2,4 Spirosperma ferox - Eisen, ,4 1,6 Tubificinae (med hårborst) ,6 14,5 Tubificinae (utan hårborst) ,0 4,0 AMPHIPODA, märlkräftor Monoporeia affinis - (Lindström, 1855) ,6 2,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2 0,8 Ephemera vulgata - Linné, ,6 10,5 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,2 0,8 Oecetis ochracea - (Curtis, 1825) ,4 1,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 4,0 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,0 4,0 Chironomus sp ,8 3,2 Orthocladiinae (Cricotopus sp./orthocladius sp.) ,2 0,8 Cryptochironomus sp ,8 3,2 Demicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, ,6 2,4 Dicrotendipes sp ,4 5,6 Harnischia curtilamellata - (Malloch, 1915) ,2 0,8 Polypedilum sp ,4 5,6 Procladius sp ,2 0,8 Psectrocladius sp. (sordidellus gr.) ,2 0,8 Stempellinella sp ,2 0,8 Stictochironomus sp ,6 6,5 Tanytarsus sp ,8 3,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,8 3,2 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 286

287 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Kr90. N Vänern, Ölmeviken centralt Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist/Ulf Ericsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,2 1,7 CLITELLATA, gördelmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2 10,3 Limnodrilus sp ,2 27,6 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,4 3,4 Psammoryctides barbatus - (Grube, 1861) ,2 1,7 Tubificinae (med hårborst) ,4 12,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomus sp. (plumosus-typ) ,0 25,9 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,2 1,7 Harnischia curtilamellata - (Malloch, 1915) ,8 6,9 Procladius sp ,4 3,4 GASTROPODA, snäckor Valvata piscinalis - (O. F. Müller, 1774) Ov 1 0,2 1,7 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,4 3,4 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Kr 70. N Vänern, Varnumsviken Djuphåla Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist/Ulf Ericsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % CLITELLATA, gördelmaskar Limnodrilus claparedeanus - Ratzel, ,2 18,0 Limnodrilus sp ,4 57,2 Tubificinae (med hårborst) ,0 3,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 0,4 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,2 3,9 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,2 11,0 Cryptochironomus sp ,4 0,7 Procladius sp ,0 5,3 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 287

288 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Kr 20. N Vänern, Vålösundet Prästerud Provdatum: x: y: Det. Pär Blomqvist/Ulf Ericsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,2 0,8 CLITELLATA, gördelmaskar Limnodrilus claparedeanus - Ratzel, ,8 3,2 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,6 18,5 Limnodrilus sp ,8 47,6 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,2 4,8 Tubificinae (med hårborst) ,6 2,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 5,6 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,2 0,8 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,4 1,6 Cryptochironomus sp ,2 0,8 Procladius sp ,4 13,7 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 288

289 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Lokalbeskrivningar - förklaring Flertalet uppgifter (närmiljö, skuggning, oorganiskt och organiskt bottensubstrat samt bottenvegetation) klassificeras enligt en allmän skala 0-3, där: Klass 0 = saknas Klass 1 = mindre än 5 % av yttäckningen (sett uppifrån) = ringa förekomst Klass 2 = 5-50 % av yttäckningen (sett uppifrån) = måttlig förekomst Klass 3 = mer än 50 % av yttäckningen (sett uppifrån) = riklig förekomst Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Namn på vattendrag där provtagningslokalen är belägen. I första hand används namn i SMHI:s sjö- och vattendragsregister (SVAR). Saknas vattendraget i SMHI:s register används namn från topografiska kartan. Eljest lokalt namn. Lokalnummer: Lokalens nummer enligt den som först registrerade lokalen eller enligt den organisation som ansvarar för provtagningen. Lokalnamn: Fritext. Lokalnamn ges av den som beskriver lokalen. Helst efter namn på topografiska kartan, möjligen följt av lägesangivelse. Anges t.ex. Skogstorp, 100 m uppströms vägbron. Huvudflodområde: Huvudflodområde enligt SMHI:s numrering (1-118). Lokalkoordinater: Egen lägesbestämning av lokalens nedre avgränsning. För vattendrag avses lokalens avgränsning nedströms. Läget anges med 12-siffriga koordinater i rikets system (RAK). Provtagningsuppgifter Syfte: Verksamheten klassificeras i en av följande kategorier: Nationell miljöövervakning (NMÖ), Regional miljöövervakning (RMÖ), Recipientkontroll (RK), Kalkeffektuppföljning, Annan effektuppföljning (t.ex. uppföljning av biotopvård och andra återställningsåtgärder), Vattenmål (undersökningar ingående i vattenmål), Inventering (kartering av flora eller fauna). Metodik: Anger provtagningsmetod och typ av provtagningsutrustning, t.ex., skrapprov från stenar, kartering av utlagda ytor, sparkprovtagning med handhåv. Provyta: Anger hur stor den undersökta ytan är för varje enskilt prov (m 2 ). Vattenkemiprov: Anger om vattenkemiprov togs i samband med provtagningen (ja eller nej). Lokaluppgifter Lokalens längd: Lokalens längd i heltals meter. För vattendrag gäller att lokalens längd mätes utgående från strömfårans mittlinje. Lokalens bredd: Den provtagna lokalens vattentäckta medelbredd i meter. 289

290 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Vattendragsbredd: Vattendragets bredd vid normal sommarvattenföring. Anges i meter med en decimal när medelbredden är mindre än 5 m och i heltals meter för bredare vattendrag. Vattennivå: Anges som låg, medel eller hög i förhållande till vattendragets medelnivå under sommarhalvåret. Lokalens medeldjup: Den provtagna lokalens medeldjup anges med hjälp av djupmätningar i ett flertal punkter. Medeldjupet anges i meter med en decimal. Lokalens maxdjup: Den provtagna lokalens maxdjup. Anges i meter med en decimal. Märkning av lokal: Anger hur lokalen är utmärkt, t.ex. järnrör i marken, färg på träd, stenar eller anger förhållande till fasta punkter t.ex. broar, stora stenar etc. För vattendrag görs märkningen vid lokalens nedre och övre avgränsning. Vattenhastighet: Lokalens dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i fyra klasser. Klass Vattenhastighet 0 Stilla (0 m/s), i sjöar 1 Lugnt (under 0,2 m/s) 2 Strömt (0,2-0,7 m/s), strömmande med enstaka forsnacke 3 Forsande (över 0,7 m/s), ofta stråkande vatten Grumlighet: Bedömning av vattnets grumlighet: 0 = klart, 1 = grumligt, 2 = mycket grumligt. Färg: Bedömning av vattnets färg (humusinnehåll): 0 = klart, 1 = färgat, 2 = kraftigt färgat. Vattentemperatur: Temperaturen ( o C) i ytvattnet (0,2-0,3 m). Anges med en decimal. Trofinivå: En grov uppskattning i fält av vattnets trofinivå (näringsstatus). 0 = oligotroft vatten (låg näringsrikedom) 1 = mesotroft vatten (måttligt hög näringsrikedom) 2 = eutroft vatten (hög näringsrikedom). Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material: Oorganiskt bottenmaterial på lokalen klassas och anges enligt nedanstående indelning. Anger dominerande substrat (dom. 1), näst dominerande (dom. 2) samt tredje dominerande substrat (dom. 3). Alla förekommande bottensubstrat klassas även enligt förekomstklasserna 0-3, där 0 = saknas, 1 = mindre än 5 % av yttäckningen sett uppifrån (ringa förekomst), 2 = 5-50 % av yttäckningen sett uppifrån (måttlig förekomst) samt 3 = mer än 50 % av yttäckningen (riklig förekomst). Typ av material Partikeldiameter (mm) Finsediment <0,2 (mjäla och lera) Sand 0,2-2 (finmo-grovsand) Grus 2-20 (fingrus-grovgrus) Fin sten Grov sten Fina block Grova block Häll >

291 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Vattenvegetation: Anger både dominerande vegetationstyp (dom. 1) och subdominerande vegetationstyper (dom. 2 och dom. 3) samt förekomstklass (yttäckningen sett uppifrån) på lokalen enligt ovanstående allmänna klassning. Vegetationen delas upp i: övervattensväxter med blad och blommor över vattenytan (t.ex. vass, säv, starr), flytbladsväxter (nymphaeider) vilka normalt har flytande blad (näckrosor, vissa natearter), långskottsväxter (elodeider, undervattensvegetation som hårslinga, vattenpest och vissa natearter), rosettväxter (isoetider, t.ex. notblomster, strandpryl, braxengräs), mossor (t.ex. näckmossa, kölmossa) och påväxtalger - växter som växer på andra växter eller stenar (t.ex. kiselalger, trådalger). Organiskt material: Anger förekomsten av dött organiskt material utgående från samma förekomstklasser som vattenvegetationen. Redovisningen omfattar fyra storleksklasser enligt nedanstående definition. Typ av material Fin detritus Grov detritus Fin död ved Grov död ved Definition Fint organiskt material, t.ex. lövrester, mer eller mindre nedbrutet med en partikelstorlek mindre än 1 mm. Partikulärt, icke nedbrutet, organiskt material som löv, barr, kottar samt delar av kvistar. Kvistar, grenar och stammar som är mindre än 10 cm i diameter samt kortare än 50 cm. Trädstammar och grenar grövre än 10 cm i diameter och längre än 50 cm. Närmiljö 0-30 m Närmiljö: Närmiljö är marken runt lokalen som kan tänkas påverka lokalens biologi. Närmiljön omfattar i detta fall en ca 30 m bred zon vinkelrätt utmed lokalens stränder och oavsett längden på den provtagna sträckan bedöms alltid närmiljön för en strandzon som är minst 50 m lång. Detta gäller både sjöar och vattendrag. För vattendragen utgår man från lokalens nedre avgränsning. För mindre vattendrag (<30 m breda) omfattar närmiljön båda stränderna, men för större vattendrag i regel bara en strand. Normalt anges enbart den dominerande närmiljön-/marktypen (dom. 1), men i vissa fall anges även subdominerande marktyper (dom. 2, dom. 3). I de fall närmiljön skiljer sig markant åt för vattendragens båda strandzoner eller om två marktyper är lika dominerande anges båda typerna. De olika marktyperna definieras nedan. 291

292 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Marktyp Barrskog Lövskog Blandskog Kalhygge Myr/våtmark Åker Äng Hed Kalfjäll Häll/Blockmark Artificiell Annat Kommentar Dominans av barrträd som gran, tall, lärkträd Dominans av lövträd som t.ex. björk, al, alm, ek Löv- och barrträd blandat så att ingen kategori utgör mindre än 25 % av områdets areal Minst 25 % av området utgörs av kalavverkad yta Omfattar alla typer av våtmarker, även sumpskog Odlad åkermark Ängsmark och öppen betesmark. Betesmarkens krontäckning skall vara mindre än 30 % Öppen hedmark med enstaka buskar och träd Blockmark ovan trädgränsen Hällmark (berg i dagen) eller blockmark under trädgränsen Anlagda ytor som vägar och bebyggelse Annan mark än ovan beskriven Strandzon 0-5 m Strandzon: Strandvegetation av träd, buskar, gräs/halvgräs/vass, annan vegetation och övrigt i strandzonen närmast vattendrag eller sjö. Dominerande vegetationstyp anges samt dominerande och subdominerande art inom varje vegetationstyp som förekommer inom lokalens strandzon/zoner på en sträcka av 50 m. Beskuggning: Anger vattenytans beskuggning av vegetation (träd och buskar) enligt den generella skalan 0-3, där 0 anger att skuggning saknas, 1 = mindre än 5 %, 2 = 5-50 %, och 3 = mer än 50 %. Påverkan Påverkan: I förekommande fall anges om lokalens biota har påverkats av vattenkemisk eller fysisk påverkan. Den påverkan som anses ha haft störst effekt på lokalens biota sätts som A, påverkan med näst största effekten som B o.s.v. Påverkans styrka anges för varje påverkan i en skala 1-3, där 1 = måttlig påverkan, 2 = stark påverkan och 3 = mycket stark påverkan. 292

293 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Lokalbeskrivningar (rinnande vatten) By200. Byälven Byälven Säffle V Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Program: SRK, Norra Vänern Län: 17 värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Säffle Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Marcus Andersson Provyta (m 2 ): 0,248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Lokalens maxdjup: 5 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 50 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 50 m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,2 C Lokalens medeldjup: 2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: annat Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 293

294 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 By15. Byälven Byälven nedströms Säffle Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Program: SRK, Norra Vänern Län: 17 värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Säffle Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Marcus Andersson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Lokalens maxdjup: 4 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 50 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 50 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: Medel Vattentemperatur: 6,2 C Lokalens medeldjup: 3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: utanför bryggan Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: annat Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort måttlig B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 294

295 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Vi51. Visman nedströms Björneborg Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Program: SRK, Norra Vänern Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Kristinehamn Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Filip Erkenborn Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 8 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 8 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 8 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 6 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: m nedströms vägbro, mellan hängande kablar. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Grova block: saknas Mossor: <5 % Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp stark B: Vattenreglering måttlig C: - saknas RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Fläckvis med något svampig beläggning på botten. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 295

296 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Vi15. Visman Tallbo Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Program: SRK, Norra Vänern Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Kristinehamn Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Filip Erkenborn Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,2 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 8 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 6 C Lokalens medeldjup: 0,1 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Ca 60 m från vägen, m efter åkrök. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: långskottsväxter Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: > 50% Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: 5-50% Grus: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: kalhygge Dominerande 2: blandskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: buskar al - Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Nysmoltad flodkräfta sattes tillbaka från delprov 1. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 296

297 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Vi16. Visman Nytorp Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Program: SRK, Norra Vänern Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Kristinehamn Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Filip Erkenborn Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,2 m Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3,5 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: klart Vattennivå: låg Vattentemperatur: 18,2 C Lokalens medeldjup: 0,1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Ca 60 m nedströms dammen, m nedströms "stora" gångbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar al - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp stark B: Vattenreglering måttlig C: - saknas RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Mycket låg vattenföring. Vattnet luktade illa och var onormalt varmt. Stenar och block fastsittande. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 297

298 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Vi17. Visman Nybble Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Program: SRK, Norra Vänern Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Kristinehamn Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Filip Erkenborn Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 8 m Vattenfärg: klart Vattennivå: låg Vattentemperatur: 13 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: m nedströms dammbyggnad, östra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: 5-50% Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: 5-50% Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al ask Dominerande 2: buskar lönn al Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp måttlig B: - saknas C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Vattnet var något illaluktande och onormalt varmt. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 298

299 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Lokalbeskrivningar (sjöars profundal och sublitoral) By12. N Vänern Byviken mitt Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Säffle Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Magnus Bergström, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Nej Lokaluppgifter Provdjup: 24 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,2 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 2,1 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: Nej Myrmalm: Nej Gyttja: Ja Rotad bottenvegetation: Nej Lera: Ja Svavelväte: Nej Sand: Nej Sedimentfärg: Rödbrun yta sedan grå Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 299

300 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås513. N Vänern Ekholmssjön djuphålan Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Grums Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Magnus Bergström, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Ja Lokaluppgifter Provdjup: 7 m Grumlighet: mycket grumligt Ytvattentemperatur: 11,8 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 0,32 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: Nej Myrmalm: Nej Gyttja: Ja Rotad bottenvegetation: Nej Lera: Ja Svavelväte: Nej Sand: Nej Sedimentfärg: Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Gråbrunt mest grått Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 300

301 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås503. N Vänern Kyrkbysjön Sydost Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Grums Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Magnus Bergström, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Nej Lokaluppgifter Provdjup: 12 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 9,8 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 0,83 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: Nej Myrmalm: Nej Gyttja: Ja Rotad bottenvegetation: Nej Lera: Ja Svavelväte: Nej Sand: Nej Sedimentfärg: Gråbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 301

302 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås15. N Vänern Grumsfjorden Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Grums Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Magnus Bergström, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Ja Lokaluppgifter Provdjup: 27 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,9 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 2,9 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: Nej Myrmalm: Nej Gyttja: Ja Rotad bottenvegetation: Nej Lera: Ja Svavelväte: Nej Sand: Nej Sedimentfärg: Gråsvart Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 302

303 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås5. N Vänern Åsfjorden norr Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Grums Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Magnus Bergström, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Nej Lokaluppgifter Provdjup: 42 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 7,5 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 2,3 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: Nej Myrmalm: Nej Gyttja: Ja Rotad bottenvegetation: Nej Lera: Ja Svavelväte: Nej Sand: Nej Sedimentfärg: Gråbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 303

304 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås 9. N Vänern Åsfjorden väster Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Grums Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Magnus Bergström, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Ja Lokaluppgifter Provdjup: 28 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 7,5 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 2,6 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: Nej Myrmalm: Nej Gyttja: Ja Rotad bottenvegetation: Nej Lera: Ja Svavelväte: Nej Sand: Nej Sedimentfärg: Rödbrun yta sedan grått Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 304

305 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ås141. N Vänern Åsfjorden centralt Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Grums Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Magnus Bergström, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Ja Lokaluppgifter Provdjup: 54 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,8 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 3,4 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: Ja Myrmalm: Nej Gyttja: Ja Rotad bottenvegetation: Nej Lera: Ja Svavelväte: Nej Sand: Nej Sedimentfärg: Rödbrun yta, grått m-skikt, svart btn Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 305

306 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 KA 10. N Vänern Kattfjorden öster Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Hammarö Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Oscar Askling, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Ja Lokaluppgifter Provdjup: 11 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 12,8 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 2,6 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: Nej Myrmalm: Nej Gyttja: Nej Rotad bottenvegetation: Nej Lera: Ja Svavelväte: Nej Sand: Ja Sedimentfärg: - Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp stark B: - - C: - - Övrigt Fibermassor/träfiber i bottensubstratet. Hugg nr 4 i två burkar, 4A och 4B RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 306

307 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Ka44. N Vänern Kattfjorden mitt Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Karlstad Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Oscar Askling, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Nej Lokaluppgifter Provdjup: 41 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 12,5 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 4,3 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: Nej Myrmalm: Nej Gyttja: Ja Rotad bottenvegetation: Nej Lera: Ja Svavelväte: Nej Sand: Nej Sedimentfärg: Gråsvart med rödbrun yta Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Mycekt partiklar i vattnet, ser ut som fiber. Därför grumligt. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 307

308 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Sä 32. N Vänern Hammarösjön Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Hammarö Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Magnus Bergström, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): ja Lokaluppgifter Provdjup: 24 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 7,3 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 2,2 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: Rödbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 308

309 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Sä24. N Vänern Sätterholmsfjärden mitt Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Hammarö/Karlstad Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Magnus Bergström, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Nej Lokaluppgifter Provdjup: 26 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 7,1 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 3,1 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: Ja Myrmalm: Nej Gyttja: Ja Rotad bottenvegetation: Nej Lera: Nej Svavelväte: Nej Sand: Nej Sedimentfärg: Gråbrunt Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 309

310 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Kr80. N Vänern Lunnerviken väst Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Kristinehamn Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Magnus Bergström, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Ja Lokaluppgifter Provdjup: 4 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,8 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 1,6 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: Nej Myrmalm: Nej Gyttja: Nej Rotad bottenvegetation: Nej Lera: Nej Svavelväte: Nej Sand: Ja Sedimentfärg: Ljusbrunt Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 310

311 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Kr90. N Vänern Ölmeviken centralt Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Karlstad/Kristinehamn Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Magnus Bergström, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Ja Lokaluppgifter Provdjup: 2 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 10,5 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: Nej Myrmalm: Nej Gyttja: Ja Rotad bottenvegetation: Nej Lera: Ja Svavelväte: Nej Sand: Nej Sedimentfärg: - Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 311

312 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Kr 70. N Vänern Varnumsviken Djuphåla Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Kristinehamn Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Magnus Bergström, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Ja Lokaluppgifter Provdjup: 9 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,8 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 0,85 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: Nej Myrmalm: Nej Gyttja: Ja Rotad bottenvegetation: Nej Lera: Ja Svavelväte: Nej Sand: Nej Sedimentfärg: Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp måttlig B: Tätort måttlig C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rödbrunt med grå/svarta inslag Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 312

313 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Kr 20. N Vänern Vålösundet Prästerud Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Kristinehamn Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Magnus Bergström, Johan Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Ja Lokaluppgifter Provdjup: 6,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,9 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 0,75 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: Nej Myrmalm: Nej Gyttja: Ja Rotad bottenvegetation: Nej Lera: Ja Svavelväte: Nej Sand: Nej Sedimentfärg: Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp måttlig B: Tätort måttlig C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rödbrunt med gråsvart inslag Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 313

314 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 10 Foton på lokaler i Visman år 2016 Vi51 Vi15 Vi16 Vi17 314

315 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 BILAGA 11 Undersökning av miljögifter i fisk år 2016 (Caroline Grotell, ÅF) 315

316 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Metaller och organiska föreningar i Vänerfisk år 2016 Sammanfattning Målet är att årliga undersökningar skall genomföras av abborre i en viss storlek från Åsunda i den norra delen av Vänern och från Torsö i den sydöstra delen av Vänern. I undersökningen ingår analyser avseende metaller och organiska miljögifter som dioxiner, PCB, PBDE och PFAS. Målet uppfylldes inte helt då antalet fiskar från respektive område var något färre än önskat. Abborrarna från Åsunda var dessutom mindre än vad de ska vara enligt kontrollprogrammet. Vid 2016 års undersökning utgick åter analys av PFAS i lever på grund av otillräcklig provmängd. Kvicksilverhalten i 1-hektos abborre från Torsö var år 2016 inom intervallet ng/g vv, liksom de senaste åren. Medelhalten av kvicksilver i 1-hektos abborre från Åsunda tenderar att ligga på en något högre haltnivå ( ng/g vv) jämfört med Torsö, vilket även var fallet år Kvicksilverhalten överskred den lågt satta miljökvalitetsnormen för skydd av djur, vilket är ett generellt fenomen för ytvatten i Sverige. De registrerade kvicksilverhalterna år 2016 underskred däremot gränsvärden för abborre beträffande konsumtion. Kvicksilverhalterna kan dock vara högre i större fiskar. Dioxiner och dioxinlika PCB i muskel från abborre har analyserats sedan år 2004, undantaget Åsunda åren 2014 och Halterna av dioxiner och dioxinlika PCB i muskel från abborre låg år 2016 med bred marginal under gällande gränsvärden för livsmedel samt gällande miljökvalitetsnorm. PCB (polyklorerade bifenyler) i abborrmuskel från Åsunda och Torsö har analyserats sedan år 1996, undantaget Åsunda åren 2014 och PCB-halten i abborrmuskel från Torsö bedöms som låg, då halten av kongenen CB-153 var i nivå med vad som registrerats i fisk från bakgrundslokalen Bysjön. Enstaka halttoppar av PCB 7 i Vänerfisk har registrerats tidigare under undersökningsperioden År 2016 registrerades en högre haltnivå i fisk från Åsunda. Trots den högsta registrerade PCB-halten sedan startåret 1996 underskreds gällande gränsvärde för livsmedel samt bedömningsgrunden för att uppnå god status. Halten av PFAS (perfluorerade ämnen) i abborrmuskel från Torsö och Åsunda var år 2016 i nivå med åren 2013 och 2015 och något lägre jämfört med 2012 och Föreningen PFOS (perfluoroktansulfonat) bidrog med största andelen av PFAS-halten, men underskred miljökvalitetsnormen för PFOS i biota. Halten av PBDE (polybromerade difenyletrar) i fiskmuskel var på samma nivå som åren Halten överskred den lågt satta miljökvalitetsnormen, vilket är ett generellt fenomen för svenska ytvatten. Halten av HBCD (hexabromcyclododekan) underskred däremot miljökvalitetsnormen med marginal. Metallerna bly, nickel och kadmium i abborrmuskel från båda undersökningsområdena underskred analysernas rapporteringsgränser, vilket är i linje med tidigare undersökningar i Vänern. Gällande gränsvärden för fiskkött avseende bly och kadmium underskrids med bred marginal. Metaller har analyserats i abborrlever från Torsö och Åsunda sedan år Zinkhalterna var år 2016 på den nivå som förekommer generellt i fisklever från svenska sjöar. Även kopparhalterna var inom det intervall som registrerats tidigare i Vänern och i de andra stora sjöarna i Sverige. 316

317 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Kadmiumhalten i fisklever från Torsö har varit på en lägre nivå sedan år 2009, vilket även gällde år 2016, medan kadmiumhalten vid Åsunda var på en högre nivå. Tidigare resultat visar på mellanårsvariationer för kadmiumhalten i fisklever från Åsunda. Ännu högre kadmiumhalter har dock registrerats från bakgrundslokalen Bysjön, Årjängs kommun. Upptaget av kadmium, och därmed halten i lever, styrs av flera faktorer. Utöver själva belastningen från punktkällor och markavrinning, däribland transporten från vattendrag, beror haltnivån i fisk även på bland annat sjöns näringsstatus och förekomst av joner i vattenområdet. Medelhalten av arsenik i fisklever från Torsö var år 2016 var inom det intervall som registrerats tidigare. Vid Åsunda var däremot arsenikhalten på en högre nivå, och 2016 års medelhalt av arsenik i fisklever var den högsta noterade under perioden Arsenikhalten vid Åsunda tenderar att visa stora mellanårsvariationer. Liksom i andra delar av norra Vänern har högre arsenikhalter registrerats tidigare. Halterna av bly, nickel och krom i fisklever var år 2016 fortsatt mycket låga, och liksom tidigare år i regel under analysernas rapporteringsgränser. Inledning I föreliggande bilaga redovisas 2016 års resultat från den nationella miljöövervakningen i Vänern och den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern avseende metaller och organiska föreningar. I 2016 års nationella miljöövervakning ingick abborre från ett område i sydöstra Vänern (Torsö, station 3 i Figur 19). Ämnen som analyserades var bland annat PCB, dioxiner och kvicksilver i muskel samt metaller i lever, vilka har analyserats sedan år Vidare studerades haltnivån av PBDE och PFAS i muskel, vilka har analyserats sedan år 2011 respektive Figur 19. Lokaler för insamling av abborre och gädda från Vänern inom ramen för den nationella miljö övervakningen (station 3 och 5) och den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern (station 1 och 1b). Station 1 = Åsunda, 1b = Kattfjorden, 3 = Torsö och 5 = Millesvik. 317

318 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 I 2016 års samordnade recipientkontroll ingick abborre från ett område i norra Vänern (Åsunda, station 1 i Figur 19). Abborre från Åsunda har ingått i övervakningsprogrammet sedan år 1996 med samma analysvariabler som Torsö. Enstaka undersökningsår har utgått i brist på material, exempelvis åren 2014 och 2015, då lokal fiskare saknades för insamling av fisk. År 2015 insamlades ett begränsat antal abborrar för analys av metaller. Målet var att analysera 20 abborrhonor mellan 17 och 20 cm från vardera station. Målet nåddes inte fullt ut, då enbart 14 abborrhonor från respektive undersökningsområde ingick vid 2016 års undersökning. Vidare var fisken från Åsunda något för liten i storlek (se vidare information under rubriken Morfologi och ålder ). Detta medförde att undersökningsmaterialet blev begränsat, varför analys av PFAS i lever fick utgå på grund av brist på biologiskt material. Övriga analyser genomfördes enligt kontrollprogrammet, även om antalet prov för speciellt Åsunda blev något färre. Metodik Insamlingen av fisk ombesörjdes av enheten Miljöanalys på Länsstyrelsen i Värmlands län. Abborre vid Torsö insamlades i september-oktober av lokala fiskare. Lokal fiskare saknas vid Åsunda sedan år 2014 och därför skedde insamlingen av fisk i Länsstyrelsens regi i oktober Vid preparering av abborrarna registrerades längd, totalvikt, somatisk vikt (utan inälvor), levervikt och gonadvikt (romsäck). Abborrens gällock sparades för åldersbestämning. En bit av abborrens ryggmuskel från tio enskilda individer provtogs för individuell analys av kvicksilver. Prov på ytterligare ryggmuskel togs från sju till tio abborrar för analys av PCB-7, dioxiner, dioxinlika PCB, bromerade flamskyddsmedel (PBDE och HBCD) samt perfluorerade ämnen (PFAS). Tio enskilda levrar analyserades med avseende på metaller och ett samlingsprov från sju individer analyserades med avseende på perfluorerade ämnen (PFAS). Lever- och muskelproven frystes efter provtagning och transporterades till laboratorium för vidare analyser. Analysmetodik framgår av analysprotokoll, som finns tillgängliga på Vänerkansliet. Konditionsfaktor (CF) för abborrar beräknades i samband med utvärderingen, det vill säga totalvikt i relation till kroppslängd beräknades enligt formeln: CF = 100*(totalvikt (g)/(totallängd (cm) 3 ). Leversomatiskt index (LSI) och gonadsomatiskt index (GSI), det vill säga respektive organs vikt i relation till somatisk vikt, beräknades utifrån registrerade mätvärden enligt formlerna: LSI = 100*(levervikt (g)/somatisk vikt (g)) och GSI = 100*(gonadvikt/somatisk vikt). Ansvariga Länsstyrelsen i Värmlands län, enheten för Miljöanalys - insamling av fisk Allumite i Fors åldersbestämning ALS Scandinavia i Luleå analys av metaller (abborre) Eurofins i Hamburg och Lidköping analys av PCB-7, dioxinlika PCB, PBDE, PFAS och fett ÅF i Karlstad preparering av abborre, resultatsammanställning och rapportering 318

319 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Resultat år 2016 I Tabell 22 sammanfattas resultat från 2016 års undersökning avseende morfometriska variabler och halter av organiska föreningar i fiskmuskel. Analysresultat för metaller i fiskmuskel respektive fisklever framgår av Tabell 23 och Tabell 24. Samtliga enskilda analysresultat kan rekvireras från Vänerkansliet. Tabell 22. Resultat för morfometriska variabler och analyser av organiska föreningar i abborrmuskel från Vänern år Medelvärde med 95 % konfidensintervall (median för ålder, markerat med #) Abborre år 2016 Parameter Enhet Åsunda Torsö Antal Längd cm 16,6 ± 0,7 19,9 ± 0,6 Vikt gram 46 ± ± 7 Somatisk vikt gram 42 ± 6 79 ± 7 Levervikt gram 0,50 ± 0,10 1,02 ± 0,15 Gonadvikt gram 0,21 ± 0,04 0,87 ± 0,36 Ålder # år Konditionsfaktor (CF) 0,98 ± 0,05 1,07 ± 0,04 Leversomatiskt index (LSI) % 1,17 ± 0,10 1,16 ± 0,16 Gonadsomatiskt index (LSI) % 0,49 ± 0,06 1,81 ± 0,93 MUSKEL Fett * % 0,85 0,66 PCB sum 7 * ng/g vv 15,7-1,7 PCB sum 7 * µg/g fv 1,85 0,25 CB-153 * ng/g vv 3,7 0,58 CB-153 * µg/g fv 0,44 0,09 PCDD/PCDF * pg/g vv WHO-TEQ <0,312** <0,318** PCDD/PCDF * ng/g fv WHO-TEQ <0,037** <0,048** Plana PCB * pg/g vv WHO-TEQ 0,37** 0,18** Plana PCB * ng/g fv WHO-TEQ 0,044* 0,027* HBCD ng/g vv 0,0164** <0,00123** HBCD µg/g fv 0,002** <0,0001** PBDE6* ng/g vv 0,072 0,096 PBDE6* µg/g fv 0,009 0,015 PFOS* ng/g vv 3,34 3,43 PFOS* µg/g fv 0,39 0,52 PFAS10* ng/g vv 4,60 4,55 PFAS10* µg/g fv 0,70 0,54 * samlingsprov, ** Värde baserat på rapporteringsgränsvärdet (upper bound). 319

320 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Resultat och diskussion Morfometri och ålder Av Tabell 22 framgår att abborrarna från Asunda var mindre i storlek jämfört med abborrarna från Torsö, vilket beror på fångstresultatet. Hälften av fiskarna från Åsunda var inom längdintervallet knappt 15 cm till 17 cm, medan resten var inom längdintervallet cm. Abborrarna från Torsö var i intervallet cm, undantaget enstaka individer som var i intervallet 17,5-19 cm, alternativt kring 21 cm. Detta förklarar varför vikten, den somatiska vikten (utan inälvor), lever- och gonadvikten samt åldern var högre vid Torsö jämfört med Åsunda (Tabell 22). De beräknade indexen, CF (konditionsfaktor) och LSI (leversomatiskt index), relateras däremot till fiskens vikt, varför samma skillnad mellan undersökningsområdena inte registrerades för dessa parametrar. Konditionen var god hos fisken, då medelvärdet för konditionsfaktorn (CF) var kring 1. Det högre värdet på GSI (gonadsomatiskt index) vid Torsö (Tabell 22) beror bland annat på att fisken var av högre ålder, det vill säga större sannolikhet för mogna gonader (mogna för lek). Abborrar från Vänern i denna storlek är normalt inte mogna för lek och har därför ett lägre GSIvärde (<1), vilket gällde för abborrarna från Åsunda. Enstaka fiskar från Torsö uppvisade mogna gonader (GSI >1). Detta beroende på att fisken från Torsö främst var 4-åriga individer samt några 5-åringar. Åsundas abborrar var främst 3-åringar samt enstaka 4-åringar och till och med en 2-åring. Kvicksilver i fiskmuskel Kvicksilverhalter i abborre från Torsö och Åsunda framgår av Tabell 23. Tabell 23. Resultat för kvicksilver, kadmium, bly och nickel i abborrmuskel från Vänern år Medelvärde med 95 % konfidensintervall för kvicksilver och medianvärde för övriga metaller Abborre år 2016 Parameter Enhet Åsunda Torsö MUSKEL Antal 7 10 Kvicksilver ng/g vv 142 ± ± 24 Kvicksilver (1-hg) ng/g vv Antal 6 8 Kadmium µg/g vv <0,002 <0,002 Bly µg/g vv <0,02 <0,02 Nickel µg/g vv <0,02 <0,02 320

321 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 De registrerade kvicksilverhalterna i muskel från abborre i Vänern överskrider inte gränsvärdet för kvicksilver i livsmedel gällande abborre (0,5 mg/kg vv enligt EG 1881/2006). Högre kvicksilverhalter kan förekomma i större och äldre abborrar. De uppmätta kvicksilverhalterna har normerats som kvicksilverhalt i 1-hektos abborre. I Figur 20 framgår kvicksilverhalten i 1-hektos abborre år 2016 jämfört med tidigare undersökningar i Vänern. Kvicksilverhalten i 1-hektos abborre från Torsö tenderar att vara på en lägre nivå jämfört med kvicksilverhalten i fisk från Åsunda. Kvicksilverhalten i abborrar från Torsö har under senare år legat i intervallet ng/g våtvikt, och så var fallet även år Kvicksilverhalten i fisk från Åsunda tenderar att visa större mellanårsvariationer (upp till 350 ng/g vv). I regel har dock medelhalten av kvicksilver varit på nivån ng/g vv, vilket var fallet även år Figur 20. Medelhalter av kvicksilver i 1-hektos abborre (muskel) från Åsunda och Torsö i norra respektive sydöstra Vänern åren Kvicksilverhalten i abborrarna överskrider miljökvalitetsnormen för biota (0,020 mg/kg vv, EU 2013:39, HMVFS 2015:4). Miljökvalitetsnormen är framtagen för att skydda fåglar och däggdjur som lever på fisk och andra vattenlevande organismer. Att kvicksilverhalten överskrider EU:s lågt satta miljökvalitetsnorm är inget unikt för Vänern. I i stort sett alla vattenförekomster i Sverige överskrids miljökvalitetsnormen. Detta beror främst på atmosfärisk deposition från huvudsakligen europeiska källor (VISS). I andra sjöar har det registrerats medelhalter av kvicksilver på ng/g vv i 1-hektos abborrar från Mälaren år 2001 (Lindeström 2002) och ng/g vv i abborrar från Upperudsälven i Dalsland år 2010 (Grotell 2011). Prioriterade metaller i muskel Enligt EU:s ramdirektiv för vatten (2000/060/EG) har nickel, bly och kadmium utsetts till prioriterade ämnen. Enligt nuvarande undersökningsprogram för Vänerfisk analyseras därför dessa tre metaller även i abborrmuskel. Det finns dock inga gränsvärden framtagna för dessa metaller i biota enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HMVFS 2015:4). Dock finns gränsvär- 321

322 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 den för bly och kadmium i livsmedel (0,05 respektive 0,3 µg/g vv i muskelkött från fisk enligt EG1881/2006). Resultaten från år 2016 visar att haltnivåerna är mycket låga i abborrmuskel, då dessa underskrider analysernas rapporteringsgränser (Tabell 23). Detta är i linje med tidigare undersökningar av abborrmuskel från Vänern åren 2004 och 2005 (Grotell 2006), 2012 (Sjölin 2013) och 2014 (Sjölin 2015). Det finns således inga indikationer på att dessa metaller ansamlas i fiskmuskel även om dessa kan registreras i fisklever, vilket stämmer med tidigare undersökningar (Lindeström et al. 2002). Ovan nämnda gränsvärden underskrids med bred marginal. Metaller i abborrlever Medelhalter av metaller i lever från abborre framgår av Tabell 24 och Figur 21 till Figur 25. Enskilda analysresultat kan rekvireras från Vänerkansliet. Tabell 24. Resultat från analyser av fisklever från Vänerabborre år Medelvärde med 95 % konfidensintervall (förutom median för bly, krom och nickel, markerat med #). Högre rapporteringsgräns för Åsunda på grund av mindre mängd provmaterial Abborre år 2016 Parameter Enhet Åsunda Torsö Antal LEVER - Zink µg/g ts 118 ± ± 10 Koppar µg/g ts 9,8 ± 2,1 8,5 ± 1,3 Kadmium µg/g ts 1,14 ± 0,38 0,53 ± 0,15 Bly# ng/g ts <0,1 <0,05 Krom# ng/g ts <0,09 <0,05 Nickel# ng/g ts <0,1 <0,05 Arsenik µg/g ts 3,4 ± 1,0 1,4 ± 0,6 Zink Zinkhalten i fisklever från Torsö och Åsunda var på samma nivå (Tabell 24) och överensstämmer med den medelhalt som oftast förekommer i abborrlever från Vänern (Figur 21). Dessa medelhalter av zink är på samma nivå som i abborrlever från andra inlandsvatten i norra Vättern (Lindeström et al. 2001), Mälaren 2001 (Lindeström 2002), Upperudsälven 2010 (Grotell 2011) och Motala Ströms avrinningsområde, bland annat sjön Glan (ALcontrol 2015). Förklaringen är att zink är en essentiell metall för organismer, det vill säga att metallen ingår i flera livsuppehållande system, varför fisken har en relativt god förmåga att reglera den. 322

323 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Figur 21. Medelhalter av zink i abborrlever från Åsunda och Torsö i norra respektive sydöstra Vänern åren Koppar Även koppar är en essentiell metall. Kopparhalten var något högre i abborrlever från Åsunda, jämfört med Torsö, dock ej signifikant (Tabell 24). Kopparhalterna i fisklever från Vänern var under åren 2011 och 2012 på en lägre nivå (Figur 22). Under senare år har kopparhalterna i fisklever åter legat på nivån 6-10 µg/g ts, för år µg/g ts, liksom vid tidigare undersökningar Figur 22). Figur 22. Medelhalter av koppar i abborrlever från Åsunda och Torsö i norra respektive sydöstra Vänern åren

324 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Kopparhalterna i Vänerfisk ligger på en normal nivå jämfört med resultat från andra svenska sjöar. Medelhalterna av koppar i abborrlever har varit 8-10 µg/g ts i norra Vättern (Lindeström et al. 2002) och 6-10 µg/g ts i Mälaren år 2001 (Lindeström 2001). I Upperudsälven i Dalsland 2010 var kopparmedelhalten µg/g ts år 2010 (Grotell 2011). Högre kopparhalter har periodvis även registrerats för bakgrundslokalen, Bysjön i Värmland (Grotell 2009, ursprungligen från IVL:s databas). I Motala Ströms avrinningsområde har de flesta sjöarna uppvisat medelkopparhalter i intervallet 6,5-8 µg/g ts (ALcontrol 2015). Arsenik Medelhalterna av arsenik i fisklever från Torsö har under senare år ( ) varit på nivån 1,5 µg/g ts (Figur 23), vilket även gäller för år 2016 (1,4 µg/g ts). Något lägre halter kunde skönjas under perioden Arsenikhalter finns även registrerade under perioden , men dessa värden ses som något osäkra (Grotell 2009). Arsenikhalterna i fisklever från Åsunda tenderade att vara på en något högre nivå åren 2012 och 2013 jämfört med uppmätta halter i fisk från Torsö (Figur 23). Denna skillnad var ännu större år 2015, med reservation för att undersökningsmaterialet från Åsunda var begränsat. Vid 2016 års undersökning registrerades en tydligt signifikant högre medelhalt av arsenik i fisklever från Åsunda jämfört med Torsö (Tabell 24 och Figur 23). Liknande tendens till högre arsenikhalter vid Åsunda jämfört med Torsö registrerades perioden , och speciellt år Medelhalten vid Åsunda år 2016 var dock den högsta registrerade halten (3,4 µg/g ts), under hela undersökningsperioden Orsaken till 2016 års högre halt är oklar. En bidragande orsak till högre halter vid Åsunda år 2016 jämfört med tidigare år kan eventuellt vara den mindre fiskstorleken vid Åsunda (Tabell 22). Metaller kan ibland uppvisa en negativ korrelation till fiskens vikt, som till exempel koppar i Vänerfisk åren 1996 och 1997 (Lindeström & Grotell 1997). Figur 23. Medelhalter av arsenik i abborrlever från Åsunda och Torsö i norra respektive sydöstra Vänern åren

325 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Arsenikhalter kring dryga 3 µg/g ts har uppmätts i fisklever från Hammarösjön och i områden där Klarälven mynnar. I Åsfjorden har det registrerats medelhalter av arsenik i fisklever på nivån 3 µg/g ts under åren 2008 och 2011 (Sjölin 2015). Detta vattenområde är beläget i norra Vänern, norr om Åsunda, det vill säga uppströms undersökningsområde Åsunda. Samma haltnivåer har även registrerats år 2008 i Sätterholmsfjärden och en tendens till högre arsenikhalter registrerades även år 2011 (Sjölin 2015), det vill säga samma år som för Åsfjorden. Både Åsfjorden och Sätterholmsfjärden har även visat på lägre haltnivåer år 2014 (kring 1 µg/g ts), i likhet med Åsunda år 2009 (Figur 23). I nuläget går det bara att spekulera kring orsaker till periodvis högre arsenikhalter. En gemensam faktor för Åsfjorden och Sätterholmsfjärden är tillrinnande älvar, Norsälven respektive Klarälven mynnar i dessa områden. Resultat från andra vattenområden, exempelvis Vättern och Dalslands kanal (Upperudsälven), visar generellt på lägre arsenikhalter. Medelhalter av arsenik i fisklever i norra Vättern har varit kring 0,5 µg/g ts (Lindeström et al. 2002) och i Upperudsälven kring 0,3 µg/g ts eller lägre (Grotell 2011). Medelhalter av arsenik i fisklever från bakgrundslokalen Bysjön i Årjängs kommun har tidigare legat på nivån 0,5-1 µg/g ts (Grotell 2009, ursprungligen från IVL:s databas). Under perioden har arsenikmedelhalterna i Bysjön varit 0,8-0,9 µg/g ts (IVL:s databas), vilket visar att de tidigare riktigt låga halterna i Bysjön inte har registrerats under senare år. Det saknas information om hur arsenikhalten i fisklever har utvecklats under senare år (2015 och 2016). Kadmium Kadmiumhalterna i fisklever från Torsö har varit på en lägre nivå sedan år 2009, och så var fallet även år 2016 (Figur 24). Kadmiumhalterna vid Åsunda har däremot varit på en högre nivå åren 2015 och Tidigare analysresultat har visat på stora mellanårsvariationer för kadmiumhalterna i fisk från Åsunda (Figur 24). Figur 24. Medelhalter av kadmium i abborrlever från Åsunda och Torsö i norra respektive sydöstra Vänern åren Kadmiumhalterna i abborrlever från andra sjöar varierar. Medelhalterna i fisklever från Mälaren har varit 0,4-0,8 µg/g ts (Lindeström 2001), vilket är i nivå med vad som registrerats vid Torsö under perioden

326 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 I norra Vättern har det registrerats halter kring 1 µg/g ts, men även högre halter (6 µg/g ts, Lindeström et al. 2002). Även kadmiumhalterna i fisklever från Upperudsälven i Dalsland år 2010 var på en högre haltnivå, cirka 4-8 µg/g ts, och i ett fall registrerades en medelhalt på 12 µg/g ts (Grotell 2011). Orsaken till högre kadmiumhalter i Dalslands kanals vattensystem kan delvis vara näringsfattigare förhållanden i kombination med lägre ph-värden och sämre buffertförmåga jämfört med Vänern. Även fiskar från Bysjön, har haft högre medelhalter av kadmium, 3 till dryga 4 µg/g ts, jämfört med Vänerns abborrar (Grotell 2009, ursprungligen från IVL databas för nationell övervakning av bland annat miljögifter i fisk). Bysjön kan ses som en bakgrundslokal, då denna inte belastas med lokala utsläpp. Medelhalterna av kadmium i fisklever från Bysjön har varit fortsatt dryga 3 µg/g ts under perioden (IVLs databas). Upptaget av kadmium, och därmed halten i lever, styrs av flera faktorer. Utöver själva belastningen från punktkällor och markavrinning, däribland transporten från vattendrag, beror haltnivån i fisk även på bland annat sjöns näringsstatus och förekomst av joner i vattenområdet. Krom Kromhalter i fisklever från Vänern är i regel under analysens rapporteringsgränser (Tabell 24). Resultaten visar att rapporteringsgränserna varierar beroende på bland annat leverstorleken. Ibland kan enstaka högre kromhalter registreras, vilket medför en högre medelhalt, som för Åsunda år Dessa medelhalter kan dock ändå anses som fortsatt låga. Under perioden användes en annan metodik för analys av krom, med mycket låg detektionsgräns, vilket förklarar att medelhalterna var lägre under denna period, jämfört med perioden Det föreligger således ingen ökning av halterna i lever, vilket Figur 25 antyder. Figur 25. Medelhalter av krom i abborrlever från Åsunda och Torsö i norra respektive sydöstra Vänern åren

327 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Nickel och bly För nickel och bly är bilden densamma som för krom, ett byte av analysmetod har medfört högre rapporteringsgränser från och med år Därför redovisas inte några diagram för dessa metaller, eftersom dessa enbart skulle visa rapporteringsgränserna för analysen. Rapporteringsgränserna varierar beroende på leverstorleken, vilket framgår tydligt i 2016 års resultat för nickel och bly samt även krom. Från undersökningsområdet Åsunda infångades mindre abborrar år 2016, och följdaktligen erhölls mindre levrar för analyserna. Som ett resultat av detta erhölls högre rapporteringsgränser för Åsunda jämfört med Torsö (se Tabell 24). Nickel- och blyhalterna har varit mycket låga i Vänern under hela undersökningsperioden Nickel- och blyhalter i fisklever från Vänern var fortsatt under analysernas rapporteringsgränser år 2016 (Tabell 24), liksom tidigare år (Grotell 2010, Sjölin 2015). Resultat från andra vattenområden, som norra Vättern (Lindeström et al. 2002), Mälaren (Lindeström 2001), Upperudsälven (Grotell 2011) och Motala ström (ALcontrol 2015) visar medelhalter av nickel, bly och krom på samma låga nivåer som i Vänern. Högre halter har registrerats i exempelvis fisklever från Bysjön i Årjäng, där kromhalterna var upp till 0,35 µg/g ts (IVLs databas) samt ett område i norra Vättern (0,3 µg/g ts, Lindeström, Grotell & Härdig 2002). Organiska föreningar PCB i muskel PCB (polyklorerade bifenyler) har analyserats med avseende på sju enskilda PCB-föreningar (så kallade kongener) och benämns PCB 7. Mätvärdena för de enskilda kongenerna redovisas i analysprotokoll, vilka kan erhållas från Vänerkansliet. Totalhalten av PCB 7 i fiskmuskel från Torsö och Åsunda år 2016 var 1,7 respektive 15,7 ng/g vv. Då halterna för enskilda kongener underskred rapporteringsgränsen, dividerades rapporteringsgränsen med två för beräkning av PCB 7. Vid Torsö var halten av kongenen CB-153 0,6 ng/g vv och utgjorde cirka en tredjedel av den totala PCB-halten år 2016, vilket är i linje med tidigare år. Halten av kongenen CB-153 i fiskmuskel från Åsunda var högre, 3,7 ng/g vv, vilket delvis förklarar den högre totalhalten. Dock bidrog även de övriga sex kongenerna till totalhalten, och kongenen CB153 utgjorde cirka en fjärdedel av totalhalten. Gällande gränsvärde för PCB 6, exklusive kongen CB118, i viltfångad insjöfisk är 125 ng/g vv (EU1259/2011). Samma värde är satt som bedömningsgrund för att uppnå god status för PCB6 i biota (även benämnda icke-dioxinlika PCB, HVMFS 2015:4). Totalhalten av PCB 6 i fiskmuskel från Torsö och Åsunda 2016 var 2,1 respektive 14,5 ng/g vv, där totalhalten är beräknad från rapporteringsgränserna i de fall där halterna för de enskilda kongenerna underskrider analysens rapporteringsgräns (upper bound). Halterna av PCB 6 i Vänerabborre underskrider enligt 2016 års analysresultat gränsvärdet med marginal, trots den registrerade högre haltnivån i fisk från Åsunda. Även det lägre gränsvärdet för fisk från kustområden, 75 ng/g vv (EU1259/2011; HVMFS 2015:4) underskrids med marginal. Vid jämförelse mellan olika undersökningsår och platser, bör halten av PCB (och andra fettlösliga ämnen som dioxiner, PBDE och PFAS) relateras till det analyserade organets fettinnehåll, i detta fall muskelns fetthalt. Detta då fettlösliga ämnen ackumuleras i organismers fettvävnad och halterna därmed varierar med fetthalten. PCB-halterna relaterade till fetthalt redovisas i Figur 26 (som µg/g fettvikt), tillsammans med tidigare resultat från Vänerabborre. 327

328 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Enstaka toppar av högre halter av PCB 7 har registrerats under undersökningsperioden (Figur 26), senast år 2012 (Sjölin 2013). Sedan år 2013 har en lägre haltnivå av PCB 7 noterats vid Torsö, vilket då även var fallet åren 2014 och Under dessa två år saknades dock fisk från Åsunda, där det år 2016 registrerades en högre haltnivå i muskel från abborre. Figur 26. Halter av PCB 7 i abborrmuskel från Åsunda och Torsö i norra respektive sydöstra Vänern åren Resultaten från perioden är medelvärde, men från och med år 2004 avser resultaten ett samlingsprov per område. Då halter för enskilda kongener har underskridit rapporteringsgränsen, har rapporteringsgränsen dividerats med två, för beräkning av PCB7. PCB-halten i abborrmuskel från Torsö får ses som låg, då halterna av kongenen CB-153 i fisk från Torsö åren 2015 och 2016 (0,05-0,09 µg/g fv) är i nivå med vad som registrerats i fisk från bakgrundslokalen Bysjön i Årjängs kommun (0,08 µg/g fv, Sternbeck et al. 2004). Bysjön är påverkad enbart via storskalig diffus belastning. År 2013 registrerades en totalhalt av PCB 7 i fiskmuskel från tre lokaler i Mälaren på nivån 2-8 µg/kg vv. Det saknas information om fetthalten, men baserat på våtvikten är det nämnda spannet lägre jämfört med den för Åsunda registrerade halten år I andra vattenområden i Stockholmsregionen har PCB 7 halten varit högre än 2016 års halt för Åsunda (Karlsson et al. 2014). Dioxiner och dioxinlika PCB i muskel Till ämnesgruppen dioxiner räknas normalt de polyklorerade dibenso-p-dioxinerna (PCDD) och -furanerna (PCDF). Sjutton olika föreningar (kongener) av dioxiner (PCCD/PCDF) har analyserats år 2016, liksom tidigare år. Även andra ämnen än PCDD och PCDF uppvisar genom sitt snarlika utseende egenskaper som liknar dioxiners. Tolv enskilda kongener av PCB (polyklorerade bifenyler) har analyserats och kallas härefter dioxinlika PCB. 328

329 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Varje kongen av dioxin, furan eller dioxinlika PCB uppvisar olika grad av toxicitet. Varje kongens relativa toxicitet kan uttryckas med en toxisk ekvivalentfaktor (TEF). TEF baseras på det mest toxiska dioxinet, 2,3,7,8-TCDD (tetraklordibenso-p-dioxin), där TCDD innehar TEF-värdet 1. TEFvärdena utgår från en beräkningsmodell framtagen av Värdshälsoorganisationen (WHO). Respektive kongens TEF-värde används för att beräkna den totala koncentrationen av TCDDekvivalenter i fisken, det vill säga halten av dioxiner/furaner och dioxin-lika föreningar. Halterna av summan av dioxiner och furaner (PCDD/PCDF) samt dioxin-lika PCB redovisas i Tabell 22, baserat på våtvikt (vv), enligt ovan nämnda beräkningar (WHO-TEQ). Mätvärdena för de enskilda kongenerna redovisas i analysprotokoll, vilka kan erhållas från Vänerkansliet. Halterna av dioxiner/furaner och dioxin-lika PCB kan uttryckas som lower bound eller upper bound (benämns exklusive respektive inklusive LOQ). För lower bound används endast kvantifierbara halter av kongenerna. För upper bound adderas även rapporteringsgränsvärden för de kongener som är under respektive rapporteringsgräns, till totalhalten. Halterna av dioxiner/furaner som lower bound var under rapporteringsgränserna år Den beräknade TEQ-halten för dioxiner/furaner baserad på de olika kongenernas rapporteringsgräns blev 0,3 pg/g vv, vilket är samma resultat som för åren 2011 och Trots den högre detektionsgränsen underskrider TEQ-halten för dioxiner/furaner med marginal gränsvärdet för dioxiner i fiskkött (3,5 pg/g vv, EU1259/2011). Gränsvärdet för livsmedel gällande den totala halten av dioxiner/furaner samt dioxin-lika PCB är 6,5 pg/g vv (EU1259/2011). Summan av halten av dioxiner/furaner samt dioxinlika PCB i abborre från Torsö och Åsunda är baserad på upper bound, 0,5 respektive 0,68 pg/g TEQ. Denna halt är dock överskattad, vilket bekräftas av att den beräknade totalhalten baserat på lower bound är 0,08 respektive 0,27 pg/g vv TEQ. Oavsett om rapporteringsgränserna används vid beräkning av totalhalten, underskrids gränsvärdet med stor marginal. De låga halterna av både dioxiner/furaner och dioxin-lika föreningar beror bland annat på att abborre är en mager fisk, och dessa föreningar ansamlas inte i lika stor grad som i feta fiskar, exempelvis lax. Liksom för PCB skall halterna, för både dioxiner/furaner och dioxin-lika PCB, relateras till muskelns fettinnehåll om resultaten skall jämföras med andra undersökningar. Resultaten för dioxinlika PCB, där mätvärden registrerats för enskilda kongener framgår av Figur 27 samt i Tabell 22 (observera att det är olika enheter i figur och tabell). Beräknad TEQ-halt per fettvikt för dioxiner/furaner, där inga enskilda mätvärden registrerats, framgår av Tabell 22. Vid jämförelse med andra vattenområden har det registrerats liknande haltnivåer av dioxin-lika PCB och dioxiner som i Vänern i Upperudsälven (Grotell 2011) och i bakgrundslokaler med diffus belastning, som exempelvis Bysjön i Värmland (Sternbeck et al. 2004). 329

330 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Figur 27. Halter av dioxinlika PCB:er i abborrmuskel från Åsunda och Torsö i norra respektive sydöstra Vänern åren Resultaten är baserade på upper bound (rapporteringsgränsvärden). PBDE och HBCD i muskel Vid 2016 års undersökning av PBDE (polybromerade difenyletrar) analyserades 24 olika föreningar. I likhet med undersökningsåret 2015 registrerades endast tre kongener av PBDE i fiskmuskel från Torsö och Åsunda år 2016, BDE-47, BDE-99 och BDE-100. Mätvärdena och rapporteringsgränserna för de enskilda kongenerna redovisas i analysprotokoll, vilka kan erhållas från Vänerkansliet. Miljökvalitetsnormen för summan av PBDE 6 i biota, baseras på kongenerna BDE-28, BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 samt BDE-154, och är 0,0085 ng/g våtvikt (EU2013/39, HMVFS 2015:4). Totalhalten av PBDE 6 i fiskmuskel från Torsö och Åsunda var år ,096 respektive 0,072 ng/g år (Tabell 22) och överskrider därmed gränsvärdet. Detta är inget unikt för Vänern, utan ett generellt fenomen för både inlands- och kustvatten i Sverige (VISS), då EU:s miljökvalitetsnorm är lågt satt. Även den totala halten av PBDE 6 i fisk från bland annat Mälaren och sjöar i Stockholmsregionen överskrider miljökvalitetsnormen för PBDE (Karlsson & Victor 2014). PBDE-halten i Figur 28 har relaterats till fettvikt (µg/g fv), och 2016 års resultat var på samma nivå som åren I bakgrundslokalen Bysjön har kongenen BDE-47 analyserats och halten var 0,009 µg/g fv (Sternbeck et al. 2004), det vill säga på samma nivå som totalhalten av PBDE 6 i abborre från Vänern under perioden

331 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Figur 28. Halter av PBDE 6 i abborrmuskel från Åsunda och Torsö i norra respektive sydöstra Vänern åren Vid summering av enskilda värden med halter under rapporteringsgränsen har dessa dividerats med två. Tre olika kongener avseende HBCD (hexabromcyclododekan) har analyserats åren 2015 och 2016 i fiskmuskel, alfa-, beta- och gamma-hbcd. Halten av alfa-hbcd i fisk från Torsö år 2015 och Åsunda år 2016, var 0,024 respektive 0,016 ng/g vv, vilket utgjorde totalhalten för HBCD. Halten i fisk från Torsö år 2016 var mycket låg, då denna underskred analysens rapporteringsgräns (<0,0012 µg/g fettvikt). HBCD-halterna åren 2015 och 2016 var i nivå med tidigare registrerade haltnivåer i Vänerabborre. Åren 2011 och 2012 registrerades halter i intervallet <0,02 till 0,02 ng/g vv (Sjölin 2012). Under åren 2013 och 2014 underskred HBCD-halterna analysens rapporteringsgräns (<0,1 ng/g vv, Sjölin, 2015). De undersökningar som genomförts under perioden gällande HBCD, visar att halterna i Vänerabborre underskrider gällande gränsvärde (167 ng/g vv enligt EU 2013/39, HVMFS 2015:4). med stor marginal. Vid jämförelse med andra undersökningsområden, bör man som för övriga organiska föreningar, relatera HBCD-halten till muskelns fettinnehåll. För bakgrundslokalen Bysjön har rapporterats 0,014 µg/g fettvikt (Sternbeck et al. 2004). HBCD-halten i fiskmuskel från Torsö år 2015 och Åsunda år 2016, relaterat till fetthalt, ger 0,003 µg/g fv respektive 0,002 µg/g fettvikt, vilket är något lägre jämfört med halten i Bysjön. Halten i fisk från Torsö var år 2016 mycket låg, då den underskred analysens rapporteringsgräns (<0,0001 µg/g fettvikt). PFAS och PFOS i muskel Totalt analyserades tio olika föreningar av PFAS (perfluorerade ämnen) i abborrmuskel från Torsö och Åsunda år 2016, varav fyra detekterades (PFDA, PFNA, PFOS och PFUnA). Mätvärdena och rapporteringsgränserna för de enskilda kongenerna redovisas i analysprotokoll, vilka kan erhållas från Vänerkansliet. 331

332 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Totalhalten av PFAS (PFC) var 4,8 ng/g våtvikt (upper bound) vid respektive undersökningsstation och 4,5 respektive 4,6 ng/g vv (lower bound) för Torsö respektive Åsunda (Tabell 22). Vid summering till en totalhalt av PFAS har värden för enskilda föreningar med halter under rapporteringsgränsen dividerats med 2. Det största bidraget till PFAS-halten i abborrmuskel från Torsö och Åsunda år 2016 var PFOS (perfluoroktansulfonat), 3,4 respektive 3,3 ng/g vv (Tabell 22), liksom tidigare undersökningsår. Miljökvalitetsnormen (gränsvärde) för PFOS i biota är 9,1 ng/g vv (HMVFS 2015:4), vilken underskreds både år 2016 och Av Figur 29 framgår resultaten relaterat till muskelns fetthalt (µg/g fettvikt) jämfört med resultat från tidigare undersökningsår i Vänern. Resultat från år 2016 var i nivå med 2013 och 2015 års resultat, och lägre än åren 2012 och Figur 29. Halter av PFAS (tio föreningar) i abborrmuskel från Åsunda och Torsö i norra respektive sydöstra Vänern åren Vid summering till PFAS har värden för enskilda föreningar med halter under rapporteringsgränsen dividerats med två. Av Figur 30 framgår PFOS-halten i relation till muskelns fetthalt (µg/g fettvikt). PFOS-halten var år 2016 på samma nivå som åren 2013 och Mellanårsvariationen för PFOS följer PFAS, det vill säga PFOS-halterna åren 2013, 2015 och 2016 var lägre jämfört med 2012 och Vissa tidigare undersökningsår har PFOS-halten i vänerabborre varit i närheten av gränsvärdet och år 2011 överskreds gränsvärdet något vid Åsunda. Att PFOS-halterna i fisk är i närheten av gränsvärdet är inte unikt för Vänern. Detta är i linje med studier från stockholmsregionen inklusive Mälaren (Karlsson & Victor 2014), där PFOS-halter år 2013 var i intervallet knappa 5 till cirka 20 ng/g vv i abborrmuskel. PFOS-halten i den inre delen av Mälaren, i västeråsområdet, var år 2013 cirka 5-7 ng/g vv. Studien från stockholmsregionen visade dock att PFOS-halterna hade minskat från cirka ng/g vv åren (Karlsson & Victor 2014), där västeråsområdet hade halter på cirka ng/g vv åren

333 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Figur 30. Halter av PFOS i abborrmuskel från Åsunda och Torsö i norra respektive sydöstra Vänern åren PFAS och PFOS i lever Vid 2016 års undersökning utgick analys av PFAS-föreningar i lever på grund av brist på tillräcklig provmängd för analys. År 2015 analyserades 17 olika föreningar av PFAS i fisklever, varav 7 kongener detekterades. Dessa var samma föreningar som registrerades i fiskmuskel år 2015, undantaget PFOA som inte detekterades, men däremot detekterades PFTA. PFAS-halten i fisklever från Torsö var år 2015, mätt som våtvikt, inom samma intervall som vid tidigare undersökningar. PFOS var den förening som, liksom i muskel, bidrog med den största halten. Brist på provmaterial av fisklever från Vänerabborre har även förekommit under tidigare undersökningsår, varför det rekommenderas att PFAS/PFOS i lever från Vänerfisk utgår (se rubriken Förslag till ändringar i framtida undersökningar). 333

334 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Förslag till ändringar i framtida undersökningar Förslag 1 Analys av kadmium, bly och nickel i abborremuskel kan utgå. Motiv Nämnda metaller är utpekade enligt EUs vattendirektiv (EG 2000/60) som prioriterade ämnen, och analys av dessa metaller i fiskmuskel har därför lagts till kontrollprogrammet under talet. Resultaten har visat att halterna av både kadmium, bly och nickel i regel är under rapporteringsgränserna. Enstaka registrerade mätvärden samt rapporteringsgränserna underskrider gällande gränsvärden med bred marginal. Detta är även i linje med tidigare undersökningar från åren 2004 och 2005 (Grotell 2006). Det finns därmed ingen anledning att fortsätta att analysera metaller i muskel. Metaller följs upp genom analys av lever, där specifikt halterna av nickel och bly är mycket låga i Vänerfisk. Förslag 2 Analys av PFAS och PFOS på abborrelever kan utgå. Motiv I och med 2011 års undersökning lades analys av perfluorerade ämnen (PFAS) i lever till programmen för den samordnade recipientkontrollen (Åsunda) respektive den nationella miljöövervakningen (Torsö). Året därpå tillkom analys av PFAS i muskel på grund av brist på undersökningsmaterial för analys av lever. Leverstorlekarna hos de aktuella längderna av abborre är små, och tillräcklig mängd erhålls inte för analys av PFAS och PFOS. Analysproblemen har fortsatt under åren, varför det föreslås att analys av PFAS i abborrlever utgår. Detta föreslogs redan efter 2014 års undersökning (Sjölin 2015), då det konstaterades att hälften av undersökningsåren har det varit omöjligt att utföra analys av PFAS i lever till följd av för liten provmängd. 334

335 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Kostråd och gränsvärden Kostråd beträffande abborre och gädda: (Livsmedelsverket: Kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande rekommenderas att högst två till tre gånger per år äta gädda och abborre. Övriga konsumenter rekommenderas att gärna äta fisk, men helst inte mer än en gång per vecka beträffande abborre och gädda. Gränsvärden för fisk avseende konsumtion: Gränsvärden för livsmedel avseende kvicksilver i muskelkött från fisk (EG 1881/2006): 0,5 mg/kg våtvikt i abborre Gränsvärden för livsmedel avseende kadmium och bly i muskelkött från fisk (EG 1881/2006): 0,05 mg/kg (kadmium) respektive 0,3 mg/kg (bly) Gränsvärde för muskelkött av viltfångad sötvattenfisk för PCB6* (EU1259/2011): 125 ng/g våtvikt. Gränsvärde för livsmedel avseende dioxiner i fiskkött (EU1259/2011): -dioxiner/furaner (PCCD/PCDF): 3,5 pg/g våtvikt WHO-TEQ -dioxiner/furaner samt summan av dioxinlika PCB: 6,5 pg/g våtvikt WHO-TEQ Gränsvärden/bedömningsgrund enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4): Gränsvärde för kvicksilver och kvicksilverföreningar: 20 ng/g våtvikt Gränsvärde för summan av dioxinlika PCB och dioxiner/furaner i biota: 6,5 pg/g våtvikt WHO-TEQ Gränsvärde för perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS) i biota: 9,1 ng/g våtvikt Gränsvärde för HBCDD i biota: 167 ng/g våtvikt Gränsvärde för summan av PBDE 6 (kongenerna BDE-28, BDE-47,BDE-99, BDE-100, BDE-153 och BDE 154) i biota: 0,0085 ng/g våtvikt Bedömningsgrund för inlandsytvatten gällande summan av icke-dioxinlika PCB:er* i fiskmuskel: 125 ng/g vv *Kongenerna CB28, CB52, CB101, CB138, CB153 och CB

336 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Referenser ALcontrol Motala Ströms Vattenvårdsförbund Årsrapport från samordnad recipientkontroll från ALcontrol Laboratories. EG1881/2006. Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. Europeiska unionens officiella tidning 2006, L364/5. EU1259/2011. Kommissionens förordning (EU) nr 1259/2011 av den 2 december 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för dioxiner, dioxinlika PCB och icke dioxinlika PCB i livsmedel. EU2013/39. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU av den 12 augusti 2013 om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område. Grotell, C., Miljögifter i Vänerfisk 2004/2005. Kapitel i Årsskrift från Vänerns vattenvårdsförbund 2006, nr 42. Grotell, C Metaller och stabila organiska föreningar i abborre och gädda år Kapitel i Årsskrift från Vänerns vattenvårdsförbund 2009, nr 51. Grotell, C Metaller och stabila organiska föreningar i abborre och gädda år Kapitel i Årsskrift från Vänerns vattenvårdsförbund Grotell, C Metaller och dioxiner i abborre i Dalslands Kanal år Rapport från Dalslands Kanals Vattenvårdsförbund, juni HVMFS 2013:19. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS 2015:4. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. IVL:s databas. Data från den nationella och regionala miljöövervakningen av miljögifter i biota. Karlsson, M. & Victor, T Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen. Rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet. B Lindeström, L. & Grotell, C., Metaller och stabila organiska ämnen i Vänerfisk 1996/97. Vänerns vattenvårdsförbund, rapport nr 5, Lindeström, L Mälarfisk - innehåll av metaller och stabila organiska ämnen Rapport från ÅF Miljöforskargruppen Lindeström, L., Grotell, C. & Härdig, J Industripåverkan på Vätterns fiskar. Rapport nr 66 från Vätternvårdsförbundet. 336

337 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11 Sjölin, A Metaller och stabila organiska ämnen i abborre Ingår i Årsskrift från Vänerns vattenvårdsförbund 2015, rapport nr 91. Sjölin, A Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i abborre Vänerns vattenvårdsförbund 2013, rapport nr 77. Sjölin, A Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i abborre och gädda Vänerns vattenvårdsförbund 2012, rapport nr 71. Sternbeck, J., Kaj, L., Remberger, M., Palm, A., Junedahl, E., Bignert, A., Haglund, P., Lindkvist, K., Adolfsson-Erici, M., Nylund, K & Asplund, L Organiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler. IVL rapport B1576. VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Använda förkortningar CF LSI GSI ts vv fv Hg PCB PCDD PCDF WHO-TEQ PFAS PFOS PBDE HBCD konditionsfaktor leversomatiskt index gonadsomatiskt index torrsubstans våtvikt (färskvikt) fettvikt kvicksilver polyklorerade bifenyler polyklorerade dibensodioxiner polyklorerade dibensofuraner toxiska ekvivalenter enligt WHO perfluorerade ämnen perfluoroktansulfonat polybromerade difenyletrar hexabromcyklododekan 337

338 338 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 11

339 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 12 BILAGA 12 Resultat från undersökning av kvicksilver i gädda år

340 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 12 Resultat och diskussion Resultat av kvicksilveranalyser i gäddor fångade i Kattfjorden våren 2016 framgår av tabellerna nedan. Alla resultat inom klass 5 (röd/mörk skugga), klass 4 (orange/mellanmörk skugga) och klass 3 (gul/ljus skugga) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Kattfjorden Provdatum Vikt Längd Kvicksilver, Hg Hg, enkilos gädda Provnr. kg cm mg/kg prov mg/kg prov Gädda 1 våren , ,54 0, Gädda 2 våren , ,30 0, Gädda 3 våren ,0 50 0,38 0, Gädda 4 våren ,1 56 0,64 0, Gädda 5 våren , ,46 0, Gädda 6 våren , ,41 0, Gädda 7 våren ,1 51 0,43 0, Gädda 8 våren , ,42 0, Gädda 9 våren ,1 53 0,58 0, Gädda 10 våren , ,55 0, Min , ,30 0,37 - Medel , ,47 0,51 - Max ,1 56 0,64 0,69 - På gränsen mellan låga och måttligt höga medelhalter av kvicksilver i gädda från Kattfjorden år 2016 År 2016 var fjärde gången som kvicksilverhalter i gädda från Kattfjorden analyserades vid ALcontrols laboratorium (de andra gångerna var åren 2012, 2014 och 2015). Medelvärdet vid individuell analys av tio gäddor var 0,51 mg/kg prov, normaliserat till enkilos gädda, vilket bedöms som strax över gränsen till måttligt höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (1999). Medelvärdet utan normalisering till enkilos gädda låg dock inom klassen låga halter. Samtliga enskilda halter underskred gällande gränsvärde för livsmedel, vilket är 1,0 mg/kg vv för gädda (EG1881/2006). Från höga till oftast låga kvicksilverhalter i gädda från Kattfjorden Jämfört med tidigare undersökningar av kvicksilver i gädda från Kattfjorden var 2016 års halt något högre än 2015 och 2014, men lägre än medelvärdet för perioden (se figuren nedan). Under 1970-talet uppmättes höga halter, medan halterna därefter oftast varit måttligt höga. Låga halter noterades åren 2015, 2014, 2009, 2007 och Kvicksilverhalterna i gädda från Millesvik (referensområde på västra sidan Värmlandsnäs) har alltid varit låga och lägre än i Kattfjorden. 340

341 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 12 Förutom skogsindustrin har även kloralkaliindustrin (före detta Skoghall kemi) släppt ut stora mängder kvicksilver i Kattfjorden vid Skoghall. Detta är den främsta anledningen till att Vänern under och 1970-talen betraktades som en av världens mest kvicksilverförorenade sjöar (Håkansson 1975). Vid 2008 års sedimentundersökning var kvicksilverhalten i Kattfjordens ytsediment (0-1 cm) strax över gränsen till hög, vilket var högre än 1998, då halten klassades som måttligt hög (ALcontrol 2009). De högre halterna år 2008 kan förklaras av överlagring med kvicksilverhaltigt sediment i samband med till exempel högflöde och översvämningar och/eller inlagring av kvicksilverhaltigt sediment från djupare sedimentskikt genom till exempel bioturbation (omrörning på grund av djurens aktiviteter). Nästa sedimentundersökning sker år Medelhalter av kvicksilver i muskelkött från oftast tio gäddor (halten normaliserad till enkilos gädda) fångade i Kattfjorden åren och referenslokalen Millesvik åren Streckad linje anger gränsen mellan låga och måttligt höga halter, tunn heldragen linje markerar gränsen till höga halter och över tjock heldragen linje är halterna mycket höga (klassgränser enligt Naturvårdsverket 1999). 341

342 342 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 12

343 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 13 BILAGA 13 Särskilda händelser och utredningar år

344 NORRA VÄNERN 2016 Bilaga 13 Händelser år 2016 Stora Enso Skoghall AB, Skoghalls Bruk (uppgiftslämnare: Lennart Vieweg) Ett förprojekt angående utbyggd externrening startade under år Nordic Paper Bäckhammar AB (uppgiftslämnare: Tarjei Svensen) Det var problem med vattenreningen under kvartal ett. Processinterna åtgärder vidtogs i form av vilka delavlopp som returnerades till process och vilka som leddes till reningsverk. Under februari kompletteringsfylldes bioreningen med m 2 biobärare. Översyn av det elektriska i massabruket (inklusive avloppsreningen) har till stor del säkerställt drift också vid driftavbrott på grund av åska. Nytt elfilter installerades på mesaugnen under september/oktober. Detta berör dock mest utsläpp till luft. Handhavandefel vid underhållsstoppet medförde överskott av aska och villkorsöverskridande för SÄ (suspenderade ämnen) under september. ALcontrol tog i början av året över samtlig recipientkontroll i Visman, Kolstrandsviken och Kilsviken enligt programmet för samordnad recipientkontroll i norra Vänern med tillflöden. (Delar av denna provtagning samt vissa analyser utfördes tidigare av personal från bruket.) Publicerade rapporter år 2016 Inga uppgifter om publicerade rapporter hade inkommit vid tidpunkten för denna rapports tryckning. 344

345

346 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: