Undersökningar i Kolbäcksåns avrinningsområde år 2012

Transkript

1 Undersökningar i Kolbäcksåns avrinningsområde år 12 KOLBÄCKSÅNS VATTENFÖRBUND På uppdrag av Kolbäcksåns Vattenförbund för samordnad kontroll av Kolbäcksån utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Kolbäcksåns avrinningsområde sedan år 11. Detta är en sammanfattning av 12 års resultat som finns presenterade i rapporten Kolbäcksån 12. Kolbäcksån börjar i södra Dalarna passerar genom många små och medelstora sjöar innan den mynnar i viken Freden i västra delen av Mälaren. Avrinningsområdet är km² 1 stort och domineras av skog (7 %). Främst i dalgången finns även jordbruk, kommunikationer, industrier och samhällen 2. Huvudfåran är 18 mil lång och rinner genom bl. a. Ludvika, Smedjebacken, Fagersta, Surahammar och Hallstahammar. Bilden ovan visar Kolbäcksåns avrinningsområde med provtagningsplatser. Kartan har tillhandahållits av länsstyrelsen i Västmanlands län. Lantmäteriet Dnr: 6-4/188. Bilden nedan visar provpunkt vid Strömsholm i Kolbäcksåns mynningsområde i Mälaren. Foto: ALcontrol AB, Reijo Nygård. 1 SCB. 5. Statistik för vattendistrikt och huvudavrinningsområden 5. 2 Länsstyrelsen. 4. Inventering av förorenade områden kring Kolbäcksån. 1

2 Kolbäcksån då och nu Sedan flera hundra år tillbaka har Kolbäcksåns vattensystem belastats med metaller från bland annat gruvhantering och metallindustri. Järnhanteringen var under lång tid dominerande. De flesta hammare och hyttor lades ned i början av 19-talet och ersattes i många fall av andra, ofta metallbearbetande, industrier. Detta är orsaken till den höga belastningen av metaller i vatten och sediment i Kolbäcksån. Sedan 197-talet har förhållandena gradvis förbättrats, men höga föroreningshalter kan fortfarande uppmätas i Kolbäcksåns vattensystem. Även sten-, trä-, livsmedels- och kemisk-teknisk industri har förekommit och förekommer längs ån 3. Vattenflödet i Kolbäcksån är till stora delar reglerat eftersom vattenkraft sedan lång tid tillbaka varit en viktig energikälla. Provpunkten Västanfors. Foto: ALcontrol AB, Reijo Nygård. Kolbäcksån är recipient för ett flertal kommunala avloppsreningsverk, industrianläggningar samt ett antal deponier där miljöfarlig verksamhet bedrivs. Det finns även nedlagda deponier längs sträckan. De övre delarna av Kolbäcksån har en låg närsaltbelastning från ett lågintensivt jordbruk samt från skogsmark. Dessa områden är emellertid försurningskänsliga och eventuella metalluttransporter härifrån får därför anses vara ett resultat av en mer diffus påverkan av mänskliga aktiviteter jämfört med områden med industriell verksamhet och gruvdrift. Lufttemperatur och nederbörd Även år 12 var medeltemperaturen högre än normalt i Sverige. Vid SMHI:s meteorologiska station i Ställdalen var temperaturen,8 grader högre än normalt (d.v.s. medeltemperaturen ; 3,9 C). Endast juni, oktober och december hade lägre medeltemperaturer än normalt. Mars var däremot fem grader varmare än normalt. Lufttemp. ( C) Nederbörden vid SMHI:s meteorologiska station i Ställdalen var 94 mm år 12, vilket är cirka 24 % mer än normalt. I mars var nederbörden ungefär en fjärdedel av normalmängd. Övriga månader var nederbörden ungefär normal eller större. Under juli var nederbörden 75 % större än normalt -5 - J F M A M J J A S O N D Månadsmedeltemperaturer år 12 vid SMHI:s klimatstation i Ställdalen i jämförelse med medelvärden för perioden Länsstyrelsen. 4. Inventering av förorenade områden kring Kolbäcksån. 2

3 Nederbörd (mm) Vattenföring (m 3 /s) 8 Kolbäcksån vid Strömsholm J F M A M J J A S O N D 1-jan 1-feb 1-mar 1-apr 1-maj 1-jun 1-jul 1-aug 1-sep 1-okt 1-nov 1-dec Månadsnederbörden vid SMHI:s klimatstation i Ställdalen år 12 i jämförelse med medelvärden för perioden Dygnsmedelvattenföring år 12 i Kolbäcksån vid Strömsholm. Vattenföring Medelvattenföringen i Kolbäcksån vid Strömsholm var 34 m 3 /s år 12, vilket var mer än året innan (24 m 3 /s) och lika med medelflödet 34 m 3 /s 4. Flödet i Kolbäcksån regleras vid flera kraftverksstationer, men påverkas även av nederbörd och temperatur. Ingen distinkt vårflod med stor vattenföring av smältande snö och is förekom, men flödena i maj och juli var stora till följd av stor nederbörd. Syretillstånd Vattnets syreinnehåll försämras med t.ex. stigande vattentemperatur och minskat vattenflöde. Även vid nedbrytning av organiskt material åtgår det syre. I flertalet sjöar rådde syrerikt tillstånd i bottenvattnet vid båda provtagningstillfällena (februari och augusti). Svagt syretillstånd uppmättes dock i Bysjöns bottenvatten och i Södra Barken i augusti. Vid samma provtagningstillfälle var vattnet i Saxen syrefritt vid botten och vattnet i Stora Aspen syrefritt från 9,5 meters djup ner till botten, vilket medförde förhöjda halter av fosfor, järn och mangan i bottenvattnet djup (m) Stora Aspen temp ( C) syre (mg/l) ( C) (mg/l) Syrehalt (mg/l) och temperatur (ºC) på olika djup i sjön Stora Aspen den augusti SCB 5. Statistik för vattendistrikt och huvudavrinningsområden 5. 3

4 Organiskt material, färg och slamhalt Höga halter organiskt material (TOC) kan leda till dåliga syreförhållanden om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet är låg. Sjöar fungerar som renings- och klarningsbassänger genom att humusämnen sjunker till botten. Halten av organiskt material (TOC) bedömdes som hög och vattenfärgen som stark i Bysjön, som är belägen i avrinningsområdets övre del där skogsmark dominerar. Även i sjön Trätten och i vattnet vid Ängelsberg, som båda är belägna i ett sidoflöde till Kolbäcksån, var halten av organiskt material högre än i övriga stationer. I övriga stationer var halterna av organiskt material måttligt höga och vattnet mindre färgat (måttligt till betydligt färgat). Med undantag av Bysjön var årsmedelhalterna av organiskt material lägre eller i nivå med medelvärdet för den närmast föregående sexårsperioden. Slamhalten i de rinnande stationerna var generellt lägre än 5 mg/l. Vid Strömsholm uppmättes dock halter som var 5,4-18 mg/l, vilket visar på mer lätteroderbar mark inom detta område. 15 TOC (mg/l) 5 Bysjön y Saxen y Saxens utlopp Väsman y Ludvika Ö Hillen y Haggen y N Barken y S Barken y Semla Västanfors St Aspen y Trätten y Pellabäcken Morgårdshammar Ängelsberg Åmänningen y Virsbo Östersjön y Trångfors Strömsholm Årsmedelhalter av organiskt material (TOC) i Kolbäcksåns avrinningsområde år 12. Mörka staplar avser sjöars ytvatten. Streckad linje markerar gräns mellan måttlig hög respektive hög halt samt heldragen linje mellan hög och mycket hög halt. Årsmedelhalter jämförs med normala värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. Alkalinitet och ph-värde I allmänhet gäller att nederbörd är sur och vid stor nederbörd och/eller snösmältning kan phvärdet i sjöar och vattendrag sjunka (om inte vattnet hinner buffras tillräckligt). Om buffertförmågan (alkaliniteten) är för låg blir sjöars och vattendrags motståndskraft mot försurning dålig och ph-värdet börjar minska, vilket kan påverka den biologiska sammansättningen. Inom Kolbäcksåns avrinningsområde bedömdes årslägsta ph-värden i rinnande vattnen och sjöar generellt som nära neutrala ph-värden (ph >6,8). I Pellabäcken var dock ph-värdet på gränsen mellan måttligt och svagt surt och i Bysjön bedömdes ph-värdet som svagt surt. Båda dessa stationer är belägna inom områden som inte kalkas. Även bottenfaunans sammansättning i Bysjön visade på en svag surhetspåverkan. Motståndskraften mot försurning (buffertkapaciteten mätt som årslägsta alkalinitet) var svag i Pellabäcken, men god eller mycket god i övriga stationer i avrinningsområdet år 12. Alkaliniteten var ungefär i nivå med närmast föregående sexårsperiod 4

5 Metaller i vatten Metallhalter undersöktes generellt i ofiltrerade vattenprov. I februari och augusti analyserades även metaller i filtrerade prov från Kolbäcksån vid Ludvika, Virsbo och Strömsholm. I Saxen och dess utlopp uppmättes höga halter av koppar och kadmium och mycket höga halter av zink och bly år 12. Bottenfaunan i Saxen indikerade någon slags störning i sjön vilken inte kan uteslutas bero på metallpåverkan. I övrigt bedömdes tungmetallerna förekomma i mycket låga till måttligt höga halter i de undersökta lokalerna inom Kolbäcksåns avrinningsområde. Halterna i filtrerade prov från Ludvika, Virsbo och Strömsholm underskred miljökvalitetsnormerna för kadmium, bly och nickel samt gränsvärdena för krom och koppar, men överskred gränsvärdet för zink. Årsmedelhalter av metaller (µg/l, ofiltrerade prov) i Kolbäcksån år 12. Klassificering enligt Natuvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913; Tabell ) Provplats Koppar Zink Kadmium Bly Krom Nickel Kobolt µg/l Pellabäcken,38 4,5,34,32,28,29, 11Bysjön 1, 11,4,12,3,33,36,72 12 Saxen ,4 17 1,1,62,38 2 Saxens utlopp , ,3 1,1,32 13 Väsman,85 24,13,29,26,75,35 3 Ludvika,91 21,16,33,24,37,27 14 Ö Hillen 1, 23,9,3,23,27,29 4 Morgårdshammar,95,17,48,23,42,37 16 N Barken 1, 24,,28,24,3,37 17 S Barken 1,1 18 <,1,21,24,31,27 5 Semla 1, 16,11,27,26,35,37 6 Västanfors 1,1 15,13,35,43,89,55 18 St Aspen 1,2 18,8,39,61 1,5,47 7 Ängelsberg 1,2 2,2 <,1,21,32,55,57 Åmänningen 1,7 23,8,33,46,74,43 8 Virsbo 1,2,8,32,42,88,47 21 Östersjön 1,2 9,9 <,1,33,42 1,1,73 9 Trångfors 1,4 9,1,9,4,5 1,, Strömsholm 1,6,11,59,68 1,4,16 Tillstånd enligt Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för miljökvalitet" (Rapport 4913) Färg Klass Benämning 1 Mycket låga halter 2 Låga halter 3 Måttligt höga halter 4 Höga halter 5 Mycket höga halter Halt på gränsen till klass under 5

6 Näringstillstånd (fosfor och kväve) Näringsämnena kväve och fosfor ökade nedströms i avrinningsområdet. Fosforhalterna var generellt låga till måttligt höga. I Kolbäcksån vid Strömsholm bedömdes halterna som höga. Statusklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) gav god till hög näringsstatus förutom i stationen vid Trångfors där klassningen blev måttlig (beräknat på treårsmedelvärde för perioden -12). Likt tidigare år förekom förhöjd fosforhalt i Stora Aspens bottenvatten i samband med mycket dåliga syreförhållanden under vintern. I Kolbäcksån vid Strömsholm förekom mycket hög fosforhalt i juli i samband med stor nederbörd som förde med sig fosforrika jordpartiklar (uppmätt som mycket hög halt av suspenderat material) från omgivningen. I allmänhet var årsmedelhalterna av kväve måttligt höga i avrinningsområdets övre halva och ökade till höga i den nedre, mer jordbrukspåverkade delen av avrinningsområdet. Kväve tillförs även från avloppsreningsverk, industrier och enskilda avlopp. Årsmedelhalterna av ammoniumkväve bedömdes som mycket låga till låga vid samtliga provplatser år 12. Tidigare år har tidvis mycket höga ammoniumhalter uppmätts i bland annat Strömsholm och Stora Aspen. Det är viktigt att undersöka ammoniumhalten eftersom många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma (ammonium kan omvandlas till giftigt ammoniak och/eller nedbrytning av ammonium kan orsaka syrebrist). Totalfosfor (µg/l) 5 Totalkväve (µg/l) Pella-bäcken Bysjön y Saxen y Saxens utlopp Väsman y Ludvika Ö Hillen y Haggen y Morgårds-hammar N Barken y S Barken y Semla Västanfors St Aspen y Trätten y Ängels-berg Åmän-ningen y Virsbo Östersjön y Trångfors Ströms-holm Pella-bäcken Bysjön y Saxen y Saxens utlopp Väsman y Ludvika Ö Hillen y Haggen y Morgårds-hammar N Barken y S Barken y Semla Västanfors St Aspen y Trätten y Ängels-berg Åmän-ningen y Virsbo Östersjön y Trångfors Ströms-holm Årsmedelhalter av fosfor respektive kväve (staplar) i provpunkter i Kolbäcksåns avrinningsområde år 12. Mörkblå staplar avser stationer i rinnande vatten. Streckad linje markerar gräns mellan måttligt hög och hög halt. Årsmedelvärden jämförs med normala värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. 6

7 Transport och arealspecifik förlust Den totala belastningen på Mälaren från Kolbäcksån var bland annat 29 ton fosfor, 781 ton kväve, 189 ton organiskt material (TOC), 11 ton zink, 1,7 ton koppar samt 1,5 ton nickel. Transporten av kväve är högre än medelvärdet för perioden (775 ton) och av fosfor lägre (41 ton). Fosfor (ton/år) Flöde (m 3 /s) 6 Fosfortransport Kväve (ton/år) 14 Kvävetransport Flöde Flöde (m 3 /s) Flöde Flöden och årstransporter av fosfor respektive kväve från Kolbäcksån vid Strömsholm till Mälaren under perioden (Upgifter om transporterade mängder år 1996 saknas.) Arealspecifik förlust (kg/ha,år) beskriver näringstillförseln från avrinningsområden till sjöar och hav. Förlusten av kväve och fosfor har erhållits utifrån årets beräknade ämnestransporter som dividerats med respektive provpunkts avrinningsområdesareal. Förlusterna var lägst från skogsområdena i avrinningsområdets övre del och högst i den nedre delen. Från hela Kolbäcksåns avrinningsområde bedömdes förlusterna av kväve (2,5 kg N/ha) och fosfor (,9 kg P/ha) som måttligt höga år 12. Arealspecifik förlust av kväve och fosfor i Kolbäcksåns avrinningsområde år 12 Station Fosfor Kväve Pellabäcken Saxens utlopp Ludvika Mycket låga förluster Låga förluster Mycket låga förluster Låga förluster Mycket låga förluster Måttligt höga förluster Morgårdshammar Mycket låga förluster Låga förluster Semla Låga förluster Låga förluster Västanfors Låga förluster Måttligt höga förluster Ängelsberg Låga förluster Måttligt höga förluster Virsbo Låga förluster Låga förluster Trångfors Låga förluster Måttligt höga förluster Strömsholm Måttligt höga förluster Måttligt höga förluster Metallbelastningen från Kolbäcksån till Mälaren år 12 samt år 11 och medelvärdet för belastningen under perioden 8-. Belastningen har beräknats utgående från flöden och halter i Kolbäcksån vid Strömsholm Cu Zn Cd Pb Cr Ni Co kg kg kg kg kg kg kg År År Medel

8 Klorofyll och siktdjup Siktdjupet är ett mått på hur djupt ljuset kan tränga ner i vattnet och därmed också hur djupt det kan förekomma syreproducerande växter och växtplankton. En tumregel säger att ljuset kan tränga ner motsvarande det dubbla siktdjupet. Klorofyll är ett grovt mått på växtplanktonmängden i en sjö. Om produktionen av plankton är stor i en sjö minskar ofta siktdjupet Bysjön Saxen Väsman Ö Hillen Haggen N Barken S Barken St Aspen Trätten Åmänningen Östersjön klorof yll (µg/l) siktdjup (m) siktdjup, aug klorofyll, aug Siktdjupet (m) och klorofyllhalten (µg/l) i elva sjöar inom Kolbäcksåns avrinningsområde i augusti år 12. Klorofyllhalten är undersökt i ytvatten, som är taget från djupet,5 m i varje sjö. Siktdjupet bedömdes som litet i Bysjön, Saxen, Trätten och Östersjön. Måttligt siktdjup förekom i övriga sju sjöstationer. Saxen och Trätten hade måttlig status med avseende på siktdjup medan övriga sjöar hade god eller hög status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7). Klorofyllhalterna i augusti var låga till måttligt höga i nästan samtliga sjöar. Undantaget var Stora Aspen och Östersjön som uppmätte höga klorofyllhalter. Växtplanktonundersökningen visade dock att Trätten hade störst biomassa. Alla sjöar utom Stora Aspen, Trätten och Östersjön bedömdes ha god eller hög status avseende klorofyll Klassning av näringsstatus med utgångspunkt från fosfor, siktdjup och klorofyll (-12). H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredställande och D=Dålig status Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll Pellabäcken H Bysjön y H G H Saxen y G M G Saxens utlopp H Väsman y H H H Ludvika H Ö Hillen y H H G Haggen y H H H Morgårdshammar H N Barken y H H H S Barken y H G G Semla H Västanfors H St Aspen y H G ej G Trätten y G M ej G Ängelsberg G Åmänningen y H G G Virsbo H Östersjön y G G ej G Trångfors M Strömsholm G 8

9 Växtplankton Växtplankton är mikroskopiskt små primärproducenter som svävar fritt i vattnet. Artsammansättningen speglar vattnets fysikaliska och kemiska sammansättning. Klassificeringen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gav högst status till sjöarna i den övre delen av avrinningsområdet år 12 eftersom de hade små eller mycket små biomassor, liten eller mycket liten andel cyanobakterier och mycket låga TPIvärden. Växtplanktonsamhället dominerades av kiselalger i dessa sjöar och av arter som trivs i näringsfattiga vatten. Även Väsman klassas till hög status enligt bedömningsgrunderna men det numeriska värdet för sammanvägningen (4,12) ligger nära gränsen till god status, så i expertbedömningen bedöms Väsman till god status på grund av den stora andelen av cyanobakterier och förekomsten av flera arter av dessa. Stora Aspen, Södra Barken och Trätten får god status i den sammanvägda klassningen av näringsstatus, men statusen sänks i expertbedömningen till måttlig på grund av att biomassan och/eller näringsindex (TPI) tydde på detta. Klassificering av näringsstatus med hjälp av växtplankton i Kolbäcksåns sjöar augusti år 12. Klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) samt en expertbedömning Lokal NV:s bedömnings- Expertgrunder bedömning Bysjön Hög Hög Saxen Hög Hög Väsman Hög God Övre Hillen God God Haggen Hög Hög Norra Barken Hög Hög Södra Barken God Måttlig Stora Aspen God Måttlig Trätten God Måttlig Åmänningen Måttlig Måttlig Östersjön God God Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder klassas Saxen som mycket sur då artantalet var mycket lågt. Växtplanktonsamhället dominerades helt av Rhizosolenia sp, liksom det även gjorde år 11. Arten trivs i sura till neutrala förhållanden och därför höjs statusen från mycket sur till sur i expertbedömningen. Nålflagellaten Gonyostomum semen, påträffades i alla sjöar utom Saxen. Denna flagellat trivs framför allt i humösa sjöar och kan ge hudirritationer vid bad. Mängden av G. semen var liten i alla sjöar där den påträffades men anses ändå kunna orsaka besvär vid bad. Kiselalgen Rhizosolenia longiseta från Åmänningen, augusti 12. Medins Biologi AB 9

10 Påväxt-/kiselalger Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtalgsamhället. Begreppet påväxtalger innefattar de alger som sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika substrat (t.ex. stenar och vattenväxter) i sjöar och vattendrag. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på levnadsmiljö är de mycket bra indikatorer på vattenkvaliteten. Små förändringar kan göra att vissa arter ökar i antal, medan andra försvinner. Kiselalger undersöktes vid två provpunkter i Kolbäcksåns nedre del: vid Trångfors och Strömsholm. Förekomst av näringskrävande arter och andel föroreningstoleranta arter gav statusklassningen god status på båda lokalerna (enligt Kiselalgsindexet IPS). Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattendrag och visade nära neutrala förhållanden för båda lokalerna, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara mellan 6,5 och 7,3. Kiselalgerna Navicula germaini och Gomphonema parvulum var. parvulum var relativt vanliga på lokal i Kolbäcksån vid Strömsholm år 12. Medins Biologi AB. Bottenfauna Statusklassningen av sjöarna i Kolbäcksåns avrinningsområde med avseende på bottenfaunan, visade på god till hög status på de flesta stationer i de undersökta sjöarna. Till undantagen hörde Saxen, Övre Hillen, Norra Barken och Trätten. Vid expertbedömningen bedömdes statusen som hög även i Övre Hillen och Norra Barken. Resultatet indikerade bättre förhållanden i Saxen, Stora Aspen och Östersjön, jämfört med år 11. I Saxens djupbotten var bottenfaunasamhället utarmat, och riktigt känsliga arter med avseende på syre- och näringsämneskrav saknades. Resultatet i litoralen var bättre än år 11 då bottenfaunan var förhållandevis art- och individfattig och bedömdes som måttligt påverkad av annan påverkan. Saxen är relativt belastad av tungmetaller vilket skulle kunna förklara den observerade påverkan år 11. I Stora Aspens djupbottenprover dominerade den mot låga syrehalter tåliga tofsmyggan Chaoborus flavican. Till skillnad mot år 11 noterades dock även oligotrofiindikerande fjädermyggor (myggor som trivs i näringsfattiga vatten), vilket indikerade måttligt näringsrika förhållanden med måttliga syreproblem i djuphålan och status med avseende på eutrofiering bedömdes som god. Tofsmyggan Chaoborus flavicans var vanliga i Stora Aspens bottenvatten år 12. ALcontrol AB. I Trätten indikerade bottenfaunan näringsrika förhållanden och otillfredsställande status med avseende på eutrofiering. Förekomst av förhållandevis syrekrävande taxa visade på måttligt syrerika förhållanden, men sannolikt uppstår periodvis låga syrehalter i de djupare delarna av sjön.

11 I Östersjöns sublitoralprover (mellanbottenprov) påträffades år 11 missbildade fjädermygglarver, vilket kan indikera en påverkan av Mentum från fjädermyggslarver av släktet Chironomus. Vänsta bilden visar skadade tänder medan högra visar en normal mundel. miljögifter. Missbildningsfrekvensen var ca 5 % och bedömdes som måttligt hög. Vid årets analys noterades inga missbildade mundelar. För att göra en bedömning av mundelsskador och giftpåverkan skulle det dock behöva göras en fördjupad undersökning med inriktning på mundelsskador. Expertbedömning av status med avseende på surhet, eutrofiering, hydromorfologisk påverkan och annan påverkan med hjälp av bottenfauna i Kolbäcksåns sjöars litoralzon (strandzon) år 12 Expertbedömningar Surhets- Status map Status map hydro- Status map Lokal klass eutrofiering morfologisk påverkan annan påverkan 11. Bysjön, litoral Måttligt surt God Hög Hög 12. Saxen, litoral Måttligt surt God Hög Hög 13. Väsman, litoral Nära neutralt Hög Hög God 14. Övre Hillen, litoral Nära neutralt Hög Hög Hög 15. Haggen, litoral Nära neutralt Hög Hög Hög 16. Norra Barken, litoral Nära neutralt Hög Hög Hög 17. Södra Barken, litoral Nära neutralt Hög Hög Hög 18. Stora Aspen, litoral Nära neutralt Hög Hög Hög. Åmänningen, litoral Nära neutralt Hög Hög Hög 21. Östersjön, litoral Nära neutralt God Hög Hög Expertbedömning av närings- och syretillstånd samt ekologisk status utifrån bottenfaunan i Kolbäcksåns sjöars djup- och mellanbottenzon (profundal- och sublittoralzon) år 12 Expertbedömningar Näringstillstånd Syretillstånd Status map Status map Lokal eutrofiering annan påverkan 11. Bysjön, sublitoral Näringsfattigt Syrerikt Hög Hög 11. Bysjön, profundal Näringsfattigt Måttligt syrerikt Hög Hög 12. Saxen, sublitoral Näringsfattigt Måttligt syrerikt Hög God 12. Saxen, profundal Måttligt näringsrikt Syrefattigt Måttlig Hög 13. Väsman, sublitoral Mycket näringsfattigt Syrerikt Hög Hög 13. Väsman, profundal Mycket näringsfattigt Måttligt syrerikt Hög Hög 14. Övre Hillen, sublitoral Näringsfattigt Måttligt syrerikt Hög Hög 14. Övre Hillen, profundal Mycket näringsfattigt Syrerikt Hög Hög 15. Haggen, (sublitoral) Näringsfattigt Syrerikt Hög Hög 15. Haggen, profundal Näringsfattigt Måttligt syrerikt Hög Hög 16. Norra Barken, (sublitoral) Näringsfattigt Syrerikt Hög Hög 16. Norra Barken, profundal Näringsfattigt Måttligt syrerikt Hög Hög 17. Södra Barken, sublitoral Näringsfattigt Syrerikt Hög Hög 17. Södra Barken, profundal Näringsfattigt Måttligt syrerikt Hög Hög 18. Stora Aspen, sublitoral Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt God Hög 18. Stora Aspen, profundal Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt God Hög 19. Trätten, sublitoral Näringsrikt Måttligt syrerikt Otillfr. Hög. Åmänningen, sublitoral Näringsfattigt Syrerikt Hög Hög. Åmänningen, profundal Näringsfattigt Syrerikt Hög Hög 21. Östersjön, sublitoral Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt God God 21. Östersjön, (profundal) Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt God Hög 11

12 Badvattenkvalitet Sedan år 8 tillämpas det så kallade badvattendirektivet (6/7/EG) i svensk lagstiftning som kräver att medlemsstaterna i EU övervakar vattenkvaliteten på badplatser med mer än i snitt badande per dag under badsäsongen. Provtagning sker tre till fyra gånger under badsäsongen och rapporteras via Badplatsen ( Längs Kolbäcksån finns två stycken EU-bad, belägna i Ludvika kommun. Resultat från badvattenprovtagningen år 12, baserade på fyra provtagningar per sjö, visade på utmärkt kvalitet både vid Skuthamn (Väsman) och vid Jägarnäs (Haggen). Kolbäcksån vid provpunkten Morgårdshammar. Foto: ALcontrol AB, Reijo Nygård. Uppdragsgivare: Kolbäcksåns vattenförbund Kontaktperson: Carina Rosendal, Surahammars kommun Tel: E-post: carina.rosendal@surahammar.se Utförare: ALcontrol AB Projektansvarig / rapportskrivare: Elisabet Hilding Tel: E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se Kvalitetsgranskning: Caroline Svärd E-post: caroline.svard@alcontrol.se