GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund

Transkript

1 Vattenprovtagning med teleskophämtare i Hovaån (foto: Anders Sköld, ALcontrol) GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND AVRINNINGSOMRÅDET REFERENSER BILAGA 1. Metodik BILAGA 2. Analysresultat för vattenkemi BILAGA 3. Analysresultat för referensvattendrag BILAGA 4. Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU BILAGA 5. Statusklassning av vatten BILAGA 6. Vattenföring, ämnestransport och punktutsläpp BILAGA 7. Väderförhållanden BILAGA 8. Resultat från undersökning av kiselalger BILAGA 9. Resultat från undersökning av växtplankton BILAGA 10. Resultat från undersökning av bottenfauna BILAGA 11. Resultat från Länsstyrelsen i Örebro län

3 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB i samarbete med Medins Biologi AB utfört undersökningar av vattenmiljön i Gullspångsälvens avrinningsområde år Undersökningarna omfattade vattenkemi, kiselalger, växtplankton och bottenfauna. Vattenföring (m 3 /s) Väderförhållanden % av årsnederbörden kom i juli Årsmedeltemperaturen för år 2009 vid SMHI:s klimatstation i Åtorp var 6,0 C, vilket är 0,6 C högre än normalvärdet för perioden Endast februari, juni, oktober och december var kallare än normalt. I Daglösen var även maj och juli något kallare än vanligt. I Åtorp var årsnederbörden (686 mm) nästan precis densamma som normalvärdet för perioden Framförallt juli, men även november, var ovanligt nederbördsrika. I Daglösen (236 mm) och Fredriksberg (275 mm) var mängden nederbörd i juli mer än tre gånger den normala, vilket resulterade i större årsnederbörd än vanligt. Särskilt lite nederbörd jämfört med normalvärden var det i januari och april. Väderförhållanden år 2009 i Åtorp, Daglösen och Fredriksberg redovisas i bilaga 7. Vattenföring Högre vattenföringen än normalt Vattenföringen i Gullspångsälven år 2009 var 70 m 3 /s, vilket är något högre än normalt (medelvärde : 60 m 3 /s). Flödena var betydligt större än normalt under årets senare hälft, särskilt i juli, augusti, september och december (Figur 1). Däremot noterades ovanligt låga flöden i mars, maj och juni. Årsmedelvattenföringen var något högre än normalt även i Timsälven och Svartälven (bilaga 6). 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedelvattenföring i Gullspångsälven vid Gullspång år 2009 (staplar) och månadsmedelvärden för perioden (linje). Nolltappning vanligast i Timsälven Nolltappning förekom främst i delavrinningsområdet Timsälven, men även i Svartälven och Letälven. Nolltappning var vanligast under perioden maj t.o.m. juli, men förekom i Timsälven vid Lunedet även under en längre period i februari och mars. Nolltappning har betydelse för vattenmiljön både direkt, genom att påverka livsmiljön för växter och djur, och indirekt, genom att försämrad vattengenomströmning ökar genomslaget av bl.a. utsläpp från punktkällor. Transport och arealspecifik förlust Större ämnestransport av främst organiskt material än normalt Ämnestransporterna i Gullspångsälven (station 1005) uppgick till ca 1260 ton kväve, 23 ton fosfor och ton organiskt material (mätt som TOC) år Transporterna av organiskt material (+36 %) och fosfor (+9 %) var större än medelvärdet för perioden Däremot 1

4 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning var kvävetransporten något mindre än normalt (-3 %). Även i Timsälven (station 3001) var det framförallt ämnestransporterna av organiskt material (+53 %) och fosfor (+7 %) som var större än medelvärdet för perioden medan kvävetransporten var ungefär normal (+1 %). Svartälven (station 2001) avvek såtillvida att det främst var transporterna av organiskt material (+57 %) och kväve (+14 %) som var större än vanligt medan fosfortransporten var ovanligt liten (-29 %) jämfört med medelvärdet för Ämnestransporter redovisas i bilaga 6. Högst arealförluster i Hovaån Arealförlusten av kväve ( ) var låg eller måttligt hög vid flertalet provplatser i Gullspångsälvens avrinningsområde. I Hovaån (station 1101) var emellertid kväveförlusten hög och detta område var det enda som uppvisade avvikelse från beräknat jämförvärde (stor). Hög kväveförlust motsvarar normala förluster från åker i slättbygd. Fosforförlusten ( ) var oftast mycket låg eller låg. Högre förluster noterades i Timsälven (station 3001, måttligt hög) och Hovaån (station 1101, mycket hög). Måttligt hög fosforförlust motsvarar normala förluster från bl.a. mindre erosionsbenägen åkermark medan mycket hög fosforförlust är förluster från erosionsbenägen åkermark. I Hovaån bedömdes avvikelsen från beräknade jämförvärden som mycket stor. Hovaån påverkas främst av jordbruk. Utsläpp från reningsverken i Hova och Älgarås utgör en mycket liten del av den totala transporten, speciellt för fosfor. Arealförluster redovisas i bilaga 6. Näringsämnen Främst låga eller måttligt höga fosforhalter och måttligt höga kvävehalter år 2009 De flesta undersökta sjöar och vattendrag hade låga eller måttligt höga fosformedelhalter och måttligt höga kvävemedelhalter år Hovaån (station 1101), som är kraftigt påverkad av kringliggande jordbruksmark, hade dock mycket höga medelhalter av fosfor och kväve. I Lersjön (station 3510) klassades medelhalten av fosfor som hög. God eller hög näringsstatus förutom i Timsälven och Hovaån Statusen avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag respektive sjöar ( ) enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007) bedömdes som god eller hög vid samtliga provplatser utom två (Figur 4). Vid Timsälvens utlopp i Möckeln (station 3001) klassades näringsstatusen som måttlig och i Hovaån (station 1101) som dålig. Hög ammoniumkvävehalt i Daglösens bottenvatten påvisade utsläpp från reningsverk I norra delen av Daglösen (station 3415) syntes genomslag från reningsverket i Filipstad i bottenvattnet vid provtagningen i mars. Ammoniumkvävehalten i bottenvattnet klassades då som hög (1400 µg/l) samtidigt som alkaliniteten och konduktiviteten var förhöjd. Den höga halten av ammoniumkväve kan ha bidragit till att syrehalten påvisade syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd (0,5 mg/l). I Möckelns bottenvatten (station 1030) uppmättes måttligt hög halt av ammoniumkväve i mars. Eventuellt härrörde ammoniumet från kommunens reningsverk (Karlskoga), men ingen syrebrist eller förhöjda värden för alkalinitet eller konduktivitet konstaterades. Ammonium är kraftigt syreförbrukande och kan under vissa betingelser omvandlas till ammoniak som är giftigt för fisk. Vid aktuell temperatur och ph-värde var troligen denna risk liten. Kiselalger indikerade påverkan från fiskodlingarna i Lung-, Kroppa- och Älgälven Vid 2009 års undersökning av kiselalger i Lungälven, Kroppaälven och Älgälven var IPS-indexet i samtliga fall sämre på nedströmslokalen än på uppströmslokalen. IPS-indexet visar påverkan av näringsämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening. 2

5 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning Växtplankton påvisade god ekologisk status i både Möckeln och Lonnen Vid 2009 års växtplanktonundersökning i sjöarna Möckeln och Lonnen bedömdes dessa ha en god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Bottenfaunan visade måttlig näringsstatus i Hovaån, Svartälven och Öjevettern Vid bottenfaunaundersökningens expertbedömning bedömdes statusen med avseende på eutrofiering (näringsämnen) som måttlig på lokalerna i Hovaån, Svartälven nedströms Hällefors och Öjevettern (Figur 7). Övriga lokaler bedömdes ha god eller hög status med avseende på eutrofierande ämnen. Långsiktigt minskande fosforhalter i Timsälven, Svartälven och Gullspångsälven Tidsseriediagrammen för Timsälven (station 3001) respektive Svartälven (station 2001) vid utloppet i Möckeln samt Gullspångsälven vid Gullspång (station 1005) visar på svagt minskande fosformedelhalter under perioden I Svartälven och Gullspångsälven minskade fosforhalterna från huvudsakligen måttligt höga till låga halter medan de i Timsälven minskade från huvudsakligen höga till måttligt höga. Orsaken till minskande fosforhalter kan vara flera: uppförande av kommunala avloppsreningsverk, nedläggning av jordbruk, avfolkning av glesbygd, förbättrad standard på enskilda avlopp och fosforfattiga tvättmedel. Åtgärder vid Björkborns industriområde gav lägre kvävehalter i Gullspångsälven Under perioden minskade medelhalterna av kväve i Gullspångsälven från höga till måttligt höga, främst beroende på utsläppsbegränsningar vid Björkborns industriområde. Däremot var kvävehalterna oförändrat måttligt höga i Timsälven och Svartälven. Klorofyll Låga eller måttligt höga klorofyllhalter 2009 Klorofyll ger ett grovt mått på mängden växtplankton (alger). I de undersökta sjöarna var halterna låga eller måttligt höga i augusti 2009 (Figur 2). Klorofyll (µg/l) Möckeln 3415.Daglös. N 3070.Öjevettern 3510.Lersjön 3010.Lonnen 2530.Bredreven 3410.Daglös. C Figur 2. Klorofyllhalter i undersökta sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde i augusti Streckad linje anger gränsen mellan mycket låga och låga halter. Över heldragen linje är halten måttligt hög. Otillfredsställande status avseende klorofyll i fyra sjöar Kvalitetsfaktorn Klorofyll i sjöar ( ) enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007) uppnådde god eller hög status i samtliga undersökta sjöar utom Lersjön, centrala Daglösen, Öjevettern och Bredreven (Figur 5). I nämnda sjöar är därför en fullständig växtplanktonanalys motiverad. Liten risk för blomning av giftiga alger Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) säger något om risken för blomning av blågrönalger, som kan producera gift. I alla undersökta sjöar utom Lonnen (station 3010) var denna kvot (augusti 2009) nära eller över 30, vilket påvisar kväveöverskott och mycket liten risk för 3

6 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning blomning av giftiga alger. I Lonnen var kvoten något lägre (22=kväve-fosforbalans), vilket innebär en liten risk för giftalgblomning. Detta bekräftades av växtplanktonundersökningen. Organiskt material Från låg till mycket hög halt av organiskt material Vid flertalet provplatser var 2009 års medelhalter av organiskt material (mätt som TOC) måttligt höga eller höga till följd av tillförsel av humusämnen från skogs- och myrmark. I Hovaån (station 1101) uppmättes mycket hög medelhalt (18 mg/l) på grund av tillförsel av humusämnen från jordbruksmark. I Gullspångsälven vid Gullspång (station 1005) var TOC-halten låg beroende på att provplatsen ligger nedströms den stora sjön Skagern som fungerar som klarningsbassäng. Svagt ökande halter av organiskt material i Tims-, Svart- och Gullspångsälven Tidsseriediagrammen för Timsälven (station 3001) respektive Svartälven (station 2001) vid utloppet i Möckeln samt Gullspångsälven vid Gullspång (station 1005) visar på svagt ökande årsmedelhalter av organiskt material (mätt som KMnO 4, TOC) under perioden , som ökat från huvudsakligen låga till måttligt höga halter. Syretillstånd Otillfredsställande syretillgång i flera sjöar År 2009 noterades de sämsta syreförhållandena i Daglösens norra del (station 3415) och Öjevettern (station 3070), vilka båda hade syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd (3415: 0,5 mg/l i mars och 3070: 0,3 mg/l i augusti). Den dåliga syretillgången bekräftades av bottenfaunan som påvisade syrefattigt tillstånd i dessa sjöar. Lonnen (station 3010) hade syrefattigt tillstånd, medan syretillståndet i flertalet övriga sjöar bedömdes som svagt. De undersökta sjöarna är relativt grunda med begränsade djuphålor, vilket i kombination med stor tillförsel av syreförbrukande organiskt material ofta leder till syrebrist i bottenvattnet. Till syrebristen i norra delen av Daglösen bidrar troligen utsläpp av ammonium från det kommunala reningsverket i Filipstad. Ljusförhållanden Litet siktdjup i alla sjöar Siktdjupet ger information om vattnets färg och grumlighet. Siktdjupet mättes i sjöarna vid provtagningen i augusti Samtliga sjöar hade litet siktdjup (1,7-2,3 m). Tillfredsställande status avseende siktdjup förutom i Lonnen, där den var måttlig Statusen avseende kvalitetsfaktorn Siktdjup i sjöar ( ) enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007) bedömdes som god eller hög i samtliga undersökta sjöar utom Lonnen, där den var måttlig. Mestadels betydligt till starkt färgat vatten Färgtalet avspeglar vattnets innehåll av humus och järn. I avrinningsområdets övre delar, där tillförseln av brunfärgade humusämnen är stor, samtidigt som förutsättningarna för utspädning och självrening genom sedimentation och nedbrytning är små, var vattnet starkt färgat år Detta gällde Lersjön (station 3510, 120 mg Pt/l), Skillerälven (station 3502, 113 mg Pt/l), Liälven (station 2621, 107 mg Pt/l), Älgälven (station 2241, 112 mg Pt/l) och Svartälven vid Sågen (station 2625, 130 mg Pt/l). Även Hovaån (station 1101, 165 mg Pt/l), som ligger långst nedströms i avrinningsområdet, hade starkt färgat vatten beroende på stor tillförsel av humusämnen från jordbruksmark. I Storforsälven (stationerna 3083 och 3082) och Gullspångsälven (station 1005) var vattnet måttligt färgat medan övriga provplatser hade betydligt färgat vatten. I Öjevettern (station 4

7 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning 3070) var bottenvattnet mer än dubbelt så starkt färgat som ytvattnet. Orsaken till detta var troligen utlösning av järn från sedimentet i samband med syrebrist. Från svagt till starkt grumligt vatten Grumligheten (turbiditeten) anger vattnets innehåll av partiklar som kan vara av både organiskt (växt- och djurdelar) eller oorganiskt (mineralpartiklar) ursprung. Grumligheten (turbiditeten) mättes i rinnande vatten. Grumligheten var lägst i delavrinningsområdet Svartälven, där vattnet vid flertalet provplatser bedömdes som svagt grumligt. I delområdet Timsälven var vattnet måttligt grumligt förutom vid utloppet i Möckeln (station 3001), där det var betydligt grumligt. Allra grumligast var det i Hovaån (station 1101) i delområdet Letälven, som hade starkt grumligt vatten (13 FNU), främst beroende på erosion från åkermark. Alkalinitet och ph-värde Generellt god motståndskraft mot försurning Generellt var förmågan att motstå försurning (buffertkapaciteten, mätt som alkalinitet) god i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2009, i Hovaån (station 1101) var den t.o.m. mycket god. Endast i Skillerälven (station 3502), Älgälven (station 2241) och Svartälven vid Sågen (station 2625) var buffertförmågan svag. Buffertförmågan var svag även i Lersjön (station 3510) och centrala Daglösen (station 3410). Surstötar förekom i Svartälven vid Sågen Vid flertalet provplatser var vattnets phvärde tillfredsställande år I Svartälven vid Sågen (station 2625) bedömdes dock vattnet som surt (medianvärde 6,2). Vid Sågen förekom vid några tillfällen under året surstötar med ph-värden <6 (5,7 i april och juli och 5,9 i september). Vid 2009 års bottenfaunaundersökning klassades surhetsstatusen som nära neutral vid samtliga sju lokaler i rinnande vatten. I de övre delarna av Gullspångsälvens avrinningsområde sker kalkningsinsatser. Utan dessa hade surhetstillståndet sannolikt varit avsevärt sämre. Metaller Måttligt höga medelhalter av bly i Lesjöälven och Kilstabäcken Medelhalterna av metaller i vatten var generellt mycket låga eller låga i hela avrinningsområdet år Dock var medelhalterna av bly måttligt höga i Lesjöälven nedströms Lesjöfors (station 2544) och i Kilstabäcken (station 3102). I Kilstabäcken var även medelhalten av koppar måttligt hög och vid samma provplats var kopparhalten hög i februari. Även i Hovaån (station 1101) och Svartälven vid Sågen (station 2625) noterades tillfälligt måttligt höga blyhalter under året. Tillfälligt måttligt höga halter uppmättes även av zink i Letälven (station 1025) och Kilstabäcken. De förhöjda halterna av främst bly och koppar i Kilstabäcken (station 3102) orsakades sannolikt av nuvarande och/eller tidigare verksamhet vid metallindustrin. Blyläckage från Lesjöfors industriområde Vid jämförelse med Lesjöns utlopp uppströms Lesjöfors (2541) var avvikelsen för bly tydlig nedströms samhället (station 2544, Figur 3). Avvikelsen för zink och molybden var liten medan övriga metallhalter inte visade någon avvikelse, men ökade nedströms. Bly tillförs vattnet främst genom utlakning från deponerat avfall inom Lesjöfors industriområde (ALcontrol 2002a, b och 2004). Bottenfaunan i Lesjöälven (vid Blockenhus, station 2543) har bedömts vara påverkad av förorening, förmodligen tungmetaller. Förhöjda blyhalter har också noterats i abborre från Bredreven, nedströms Lesjöfors. 5

8 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning µg/l 1,2 1,0 0,8 Uppströms Lesjöfors Nedströms Lesjöfors d.v.s. tillhörde klass 1. Älgälven nedströms Sävenfors (lokal 2241) hamnade i klass 2, god status, och Kroppaälven nedströms fiskodling (lokal 3701) i klass 3, måttlig status. 0,6 0,4 0,2 0,0 Krom Nickel Koppar Zink/10 Molybden Kadmium*10 Bly Kobolt Figur 3. Medelhalter av metaller i Lesjöälven, uppströms (station 2541) respektive nedströms (station 2544) Lesjöfors år Ingen metallpåverkan i Storforsälven Ingen avvikelse för metallhalter noterades i Storforsälven nedströms Storfors (station 3082) jämfört med uppströmsstationen (station 3083). Detta gällde även för Svartälven nedströms Hällefors (station 2041) jämfört med station 2625 vid Sågen. Förhöjd molybdenhalt i Letälven påvisade utsläpp från Degerfors järnverk I Letälven nedströms Degerfors (station 1021) ökade halten molybden jämfört med uppströmsstationen (station 1025, liten avvikelse) till följd av utsläpp från Degerfors järnverk (Outokumpu Stainless AB). Även krom och nickel ökade nedströms, men ingen avvikelse noterades. Kiselalger Måttlig status i Kroppaälven nedströms fiskodling annars hög vid flertalet lokaler Kiselalgsundersökningarna år 2009 visade att Lungälven vid fiskodling (lokal 3206, fiskodlingen ligger för tillfället i malpåse ), Lungälven vid väg 63 (lokal 3205), Kroppaälven uppströms fiskodling (lokal 3702), Älgälven uppströms Sävenfors (lokal 2242) och Gullspångsälven vid Åråsforsarna (lokal 1003) hade hög status, IPS-index indikerade påverkan från fiskodlingarna i Lung-, Kroppa- och Älgälven I Lungälven, Kroppaälven och Älgälven var IPS-indexet i samtliga fall sämre på nedströmslokalen än på uppströmslokalen (Figur 6). IPS-indexet visar påverkan av näringsämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening. Surhetsindexet ACID påvisade måttligt sura förhållanden i Älgälven och Lungälven Resultaten för surhetsindexet ACID tyder på alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph minst 7,3) i Kroppaälven nedströms Sävenfors (lokal 3701) och i Gullspångsälven vid Åråsforsarna (lokal 1003). Nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) bör råda i Lungälven vid väg 63 (lokal 3205), Kroppaälven uppströms fiskodling (lokal 3702) och i Älgälven nedströms Sävenfors (lokal 2241). Älgälven uppströms Sävenfors (lokal 2242) hamnade i måttligt sura förhållanden, men indexvärdet låg nära klassgränsen mot nära neutrala förhållanden. ACID-indexet i Lungälven vid fiskodling (lokal 3206) motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Växtplankton God ekologisk status i både Möckeln och Lonnen Växtplanktonundersökningen omfattade år 2009 sjöarna Möckeln och Lonnen. Båda sjöarna bedömdes ha en god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen dominerar ofta i Lonnen Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen förekommer i båda sjö- 6

9 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning arna och dominerar biomassan i framförallt Lonnen. Vid årets provtagning var biomassan liten, men vissa år bidrar Gonyostomum semen till att den totala biomassan blir stor. Algen kan hos känsliga personer orsaka hudirritation vid bad och kan även orsaka stora problem för vattenverk, eftersom den med sina slemtrådar kan sätta igen filter. Lonnen bedöms därför som mindre lämplig som dricksvattentäkt. Algen har också med stor sannolikhet negativ påverkan på badvattenkvaliteten. Bottenfauna Undersökningen av bottenfauna år 2009 i rinnande vatten omfattade sju lokaler: en lokal vardera i Gullspångsälven (Åråsforsarna), Lesjöälven (Blockenhus) och Hovaån (Nötebron) samt två lokaler vardera i Storforsälven (upp- och nedströms Storfors) och Svartälven (upp- och nedströms Hällefors). Måttlig näringsstatus i Hovaån och Svartälven nedströms Hällefors Vid expertbedömningen bedömdes statusen med avseende på eutrofiering (näringsämnen) som måttlig på lokalerna i Hovaån och Svartälven nedströms Hällefors (Figur 7). Övriga lokaler bedömdes ha god eller hög status med avseende på eutrofierande ämnen. Olja kan ha påverkat bottenfaunan i Svartälven nedströms Hällefors I Svartälven nedströms Hällefors bedömdes statusen som måttlig även med avseende på annan typ av föroreningspåverkan än eutrofierande ämnen. På denna lokal förekom olja i vattnet och bottensubstratet, vilket även kan vara orsaken till de mundelsskador på fjädermyggslarver som noterades både 2006 och Bly kan ha påverkat bottenfaunan i Lesjöälven Bedömningen måttlig status med avseende på annan typ av föroreningspåverkan än eutrofierande ämnen gjordes även för lokalen i Lesjöälven. Där var orsaken sannolikt förhöjda blyhalter nedströms Lesjöfors industriområde. Övriga lokaler bedömdes ha god eller hög status med avseende på annan typ av föroreningspåverkan än eutrofierande ämnen. Undersökningen av bottenfauna år 2009 i sjöar omfattade 13 stationer i sammanlagt sex sjöar: två stationer (en i djuphålan och en i mellannivån) vardera i Möckeln, Sörelgen, Bredreven, Lonnen och Öjevettern) samt tre stationer i Daglösen (djuphåla och mellannivå i den mellersta delen av sjön samt mellannivå i den norra delen). Måttlig näringsstatus och syrefattigt i Öjevettern, syrefattigt även i norra Daglösen Vid expertbedömningen bedömdes statusen med avseende på eutrofiering (näringsämnen) som måttlig i Öjevettern (Figur 7). Övriga stationer bedömdes ha god eller hög status med avseende på eutrofiering. På stationen i Öjevetterns djuphåla och på stationen i Daglösens norra del bedömdes förhållandena i bottenvattnet som syrefattiga. Med utgångspunkt från bottenfaunan kunde inte någon föroreningspåverkan med gifteffekter verifieras vid någon av de undersökta lokalerna i sjöar år ALcontrol AB Karlstad Ann-Charlotte Norborg (Rapportskrivning) Elisabet Hilding (Kvalitetsgranskning av rapport) 7

10 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning 8

11 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Älgälven #S Norrelgen Svartälve n Lersjön FILIPSTAD L ungälv en #S #S#S#S Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S Torrvarpen Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern Alkvettern #S #S #S #S #S #S Möckeln #S Timsälv e HÄLLEFORS DEGERFORS Sörelegen Svar t älve n KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S #S Letälven #S Skagern Totalfosfor Statusklassning #S #S #S #S #S Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Krokebäcke Figur 4. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag och Näringsämnen i sjöar ( ) enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007) vid provplatser i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2010/

12 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning Liälven FREDRIKSBERG Lesjön Bred reven LESJÖFORS #S Älgälven Norrelgen Svartälve n HÄLLEFORS FILIPSTAD L ungälv en #S #S#S Öjevettern Östersjön Daglösen #S Torrvarpen #S #S Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern Sörelegen Lersjön Alkvettern #S Timsälv e #S Möckeln Svar t älve n KARLSKOGA DEGERFORS Vänern Letälven Klorofyll GULL- SPÅNG #S Skagern Statusklassning #S #S #S Hög God Uppnår ej god Hovaån Krokebäcke Figur 5. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorn Klorofyll i sjöar ( ) enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007) vid provplatser i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2010/

13 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS Bred reven Älgälven #S#S Norrelgen Svartälven HÄLLEFORS Lersjön Saxån #S#S FILIPSTAD #S#S Östersjön Daglösen Sörelegen Lungälv en Öjevettern Halvarsnoren Torrvarpen STORFORS Ullvettern Alkvettern Svar t älve n Timsälv e KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern Letälven #S GULL- SPÅNG Hovaån Skagern Kiselalger, näringsämnen Statusklassning #S #S #S #S #S Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Krokebäcke Figur 6. Klassning av status avseende påverkan av näringsämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening på kiselalger (IPS) år 2009 enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007) vid provplatser upp- och nedströms fiskodlingar i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2010/

14 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Älgälven Norrelgen Svartälve n Lersjön FILIPSTAD #S #S#S Östersjön Daglösen Saxån #S #S #S #S HÄLLEFORS Sörelegen L ungälv en Öjevettern #S #S #S Halvarsnoren Torrvarpen STORFORS Ullvettern Alkvettern #S#S Timsälv e #S#S Möckeln Svar t älve n KARLSKOGA DEGERFORS Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S Letälven Skagern Bottenfauna, näringsämnen Statusklassning #S #S #S #S #S Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Krokebäcke Figur 7. Klassning av näringsstatus i rinnande vatten och sjöar (mellanbotten och djupbotten) utifrån bottenfaunan enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007) och baserat på expertbedömningarna. Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2010/

15 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Sammanfattning BAKGRUND På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB under år 2009 utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Undersökningarna omfattade vattenkemi, växtplankton, påväxt/kiselager och bottenfauna. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund bildades 1968 och har sedan dess bedrivit vattenkontroll i området. Värmlandsdelen anslöts till förbundet Förbundets medlemmar är kommuner, landsting, industrier, fiskodlingar, skogsägare och kraftbolag som är verksamma inom avrinningsområdet. Vattenvårdsförbundets roll är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver. Följande personer har medverkat vid 2009 års undersökningar: Marcus Andersson, Hans Friberg och Simon Wallner, ALcontrol Karlstad (provtagning av vatten, växtplankton och kiselalger) Amelie Jarlman, Medins Biologi AB (artbestämning och utvärdering av kiselalger) Carin Nilsson, Medins Biologi AB (artbestämning och utvärdering av växtplankton) Anders Attelind, Per-Anders Nilsson och Anders Boström, Medins Biologi AB (bottenfaunaprovtagning) Anders Boström, Medins Biologi AB (artbestämning och utvärdering av bottenfauna) Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (framställning av GIS-kartor samt kvalitetsgranskning av rapport) Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol Karlstad (projektledning, utvärdering av vattenkemi samt rapportskrivning) Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen. Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs. Några nya direktiv har ännu ej kommit ut och därför bör intentionerna i Allmänna råd behållas tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen (vattenundersökningarna) är enligt Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3): åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad bakgrund, belysa utsläppens effekter i vattenområdet, ge underlag för utvärdering respektive belysa behovet av miljöskyddande åtgärder. Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 70 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 2020). Delmålen anger inriktningen av det konkreta miljöarbetet och siktar i regel mot år Regeringens ambitioner med delmålen är bl.a. att de ska vara möjliga att följa upp och att de ska tjäna som underlag för regionalt och lokalt miljö- och målarbete. 13

16 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bakgrund Utifrån de nationella delmålen tas sektorsmål, regionala och lokala mål fram. För sektorsmålen ansvarar centrala myndigheter, organisationer eller företag inom en viss samhällssektor, medan länsstyrelserna ansvarar för regionala mål och kommunerna för lokala mål. Länsstyrelserna ansvarar för den fortlöpande uppföljningen av målen på regional nivå. Med data för ett antal mått och indikatorer som underlag görs en utvärdering av varje delmål. Utvärderingen ska visa dels om utvecklingen går i rätt riktning mot delmålet, dels om delmålet kommer att nås inom utsatt tid. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål är de som främst berör sjöar och vattendrag: Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Medlemsstaterna i EU har genom vattendirektivet (2000/60/EG) enats om att förvalta sina vatten på ett likartat sätt. Alla vatten i Europa ska senast år 2015 ha uppnått god ekologisk och kemisk status. De vatten som inte har godtagbar status ska åtgärdas och förvaltningsplaner och åtgärdsprogram ska tas fram. Vattenmyndigheterna tog i slutet av 2009 fram en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram för vart och ett av sveriges fem vattendistrikt. Förvaltningsplanen redovisar de förhållanden och de miljökvalitetsnormer som ska gälla inom vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet beskriver vilka åtgärder som behövs för att upprätthålla eller uppnå en viss miljökvalitetsnorm. Övervakning är en förutsättning för arbetet med åtgärdsprogram och för att följa upp om miljökvalitetsnormera uppfylls. Övervakningen ska ge en sammanhållen och heltäckande översikt av den ekologiska och kemiska statusen för ytvatten inom varje vattendistrikt. Övervakning kan ske i form av undersökande, kontrollerande respektive operativ övervakning, varav de två sistnämnda är de former som är mest jämförbara med nuvarande recipientkontroll. 14

17 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Avrinningsområdet AVRINNINGSOMRÅDET Gullspångsälvens avrinningsområde består i sin övre del av delavrinningsområdena Timsälven och Svartälven (Figur 9, nästa sida). Dessa mynnar i sjön Möckeln vid Karlskoga. Nedströms Möckeln fortsätter vattnet via Letälven till sjön Skagern. Skagern får också tillrinning från Hovaån och Skagersholmsån. Skagerns vatten förs via Gullspångsälven till Vänern. Markanvändning Avrinningsområdet har en befolkning på ca personer. Ytan omfattar 5050 km 2. Huvuddelen av arealen består av skogsmark (66 %, Figur 8). Sjöarealen utgör 13 % av området och inslaget av jordbruksmark är mycket litet (4 %). Övrig areal (15 %) består till största delen av myrmark. (Arealfördelning m.m. är inhämtat från SCB 2003.) Jordbruket är koncentrerat till området mellan Filipstad och Karlskoga i delavrinningsområdet Timsälven samt området kring Skagern. Hovaåns avrinningsområde har en mycket stor andel jordbruksmark. Svartälven-systemet domineras helt av skogsmark. Delområde 1. Timsälven Vid Timsälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 1688 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 73 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 15 % (SMHI 1996). Delområde 2. Svartälven Vid Svartälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 2430 km 2. Andelen sjö är 12 %, skog 69 %, jordbruksmark 1 %, tätort 1% och andelen övrig mark (främst myrmark) 17 % (SCB 2003). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Vid Letälvens utlopp i Skagern är avrinningsområdet 4510 km2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 77 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 11 % (SMHI 1996). Vid utloppet i Vänern är avrinningsområdet 5050 km2, varav 13 % är sjö, 66 % skog, 4 % jordbruksmark, 1 % tätort och 15 % övrig mark (främst myrmark, SCB 2003). Vatten (13 %) Åker,bete (4 %) Skog (66 %) Tätort (1 %) Övrigt (15 %) Figur 8. Markanvändning inom Gullspångsälvens avrinningsområde (data från SCB 2003). 15

18 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS Bred reven Älgälven Norrelgen Svartälven Svartälven HÄLLEFORS Lersjön FILIPSTAD Daglösen Saxån Torrvarpen Sörelegen Lungälv en Timsälven Östersjön Öjevettern STORFORS Ullvettern Alkvettern lven ä Svart Timsälv en KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern Letälven Letälven/Gullspångsälven Skagern Halvarsnoren GULL- SPÅNG Hovaån Krokebäcken Figur 9. Delavrinningsområden inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 16

19 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Avrinningsområdet Orientering Området berör fyra olika län: Dalarnas, Värmlands, Örebro och Västra Götalands län. Delområde 1. Timsälven I den övre delen av avrinningsområdet ligger Nordmarksälven, som mynnar i Lersjön. Lersjöns vatten förs vidare med Skillerälven till Filipstad, där älven mynnar i sjön Daglösen. Från Daglösen förs vattnet vidare till Östersjön via Prästbäcken. I Östersjön sker också inflöde i den nordöstra delen från Kroppaälven, som avvattnar sjön Yngen. Östersjöns vatten passerar förbi Storfors via Storforsälven, som mynnar i sjön Öjevettern. Från väster kommer Lungälven, som avvattnar sjöarna Alstern och Lungen, och rinner ut i Öjevetterns nordvästra del. Vattnet fortsätter via Timsälven till sjöarna Ullvettern, Alkvettern och Lonnen. Lonnen får också tillrinning från Kilstabäcken i söder. Timsälven fortsätter därefter till sjön Möckeln vid Karlskoga. Delområde 2. Svartälven Undersökningsområdets nordöstra del består av biflödet Älgälven, som rinner genom Sävenfors, passerar sjöarna Norrelgen och Sörelgen, och därefter mynnar i Södra Torrvarpen vid Grythyttan. Svartälvens övre del omfattar Svartälven och fyra större biflöden: Liälven, Rämsälven, Lesjöälven och Saxån. Liälven ligger i Ludvika kommun och rinner genom samhället Fredriksberg. Liälven flyter samman med Svartälven vid länsgränsen. Rämsälven passerar Oforsen och mynnar i Svartälven ca en mil nordost om Lesjöfors. Lesjöälven börjar i Lesjön, rinner genom Lesjöfors, passerar sjön Bredreven och mynnar så småningom i Svartälven. Saxåsystemet passerar Långban, fortsätter till sjön Saxen och mynnar i Torrvarpen. Svartälven börjar sitt lopp i Vansbro kommun, rinner söderut och får tillflöde från Liälven, Rämsälven och Lesjöälven, varefter älven passerar Hällefors och fortsätter till Torrvarpen. Svartälvens nedre del består uppströms av Torrvarpen. Grythyttan ligger vid sjöns östra strand. Torrvarpens vatten rinner söderut via Svartälven till sjön Halvarsnoren. Från öster kommer vatten från sjön Malen, som i sin tur står i förbindelse med Lundsfjärden. Svartälven fortsätter söderut, rinner igenom Karlskogas östra del och mynnar i sjön Möckeln. Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Timsälven och Svartälven mynnar i Möckeln, vars nordöstra del omges av Karlskoga. Möckeln avvattnas av Letälven, som passerar Degerfors och strax efter Åtorp mynnar i Skagern. Skagern får också tillflöde från Skagersholmsån i öster och från Hovaån, med biflödet Krokabäcken, i söder. Hovaåns avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Skagerns utlopp är Gullspångsälven, som rinner genom Gullspång och mynnar i Vänern. 17

20 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Avrinningsområdet Föroreningsbelastande verksamheter I Gullspångsälvens avrinningsområde sker punktutsläpp från kommunala reningsverk, metall- och verkstadsindustri, kemisk industri, fiskodlingar och sågverk. Punktkällornas läge framgår av Figur 10. De kommunala reningsverken släpper ut näringsämnena kväve och fosfor samt syretärande ämnen (organiskt material och ammonium). Metall- och verkstadsindustrin belastar området med metaller och olja. Den kemiska industrin bidrar, liksom fiskodlingarna, med kväve, fosfor och syretärande organiskt material. Belastningen från sågverk består av syretärande organiskt material och fenoler. I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiskt material och suspenderat material (ger grumlighet). Eftersom Gullspångsälvens avrinningsområde domineras av skogsmark är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och körskador ökar läckaget av organiska ämnen (humus), kväve och fosfor. Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, t.ex. genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Sjöarealen är stor, vilket innebär att en betydande del av tillförseln av kväve och metaller kommer via luftnedfall. Gruvdrift och metallbearbetning har gamla anor i området. Därför föreligger också en "historisk" metallpåverkan på många platser. Detta sker bl.a. via sediment och läckage från deponerade slaggrester. Delområde 1. Timsälven Utsläpp sker främst från Nordmarks reningsverk (Nordmarksälven), Filipstads reningsverk (Daglösen), Persbergs reningsverk (Yngen), Nykroppa reningsverk (Östersjön), Miljöbolaget i Svealand AB och Storfors reningsverk (Storforsälven), Brattfors reningsverk och Brattfors fiskodling (Lungälven, verksamheten ligger för närvarande i malpåse ) samt Bharat Forge Kilsta AB (Kilstabäcken). Delområde 2. Svartälven Kommunala utsläppskällor i området är främst reningsverken i Hällefors (Torrvarpen), Fredriksberg (Liälven), Lesjöfors (Lesjöälven), och Grythyttan (Torrvarpen). Industriella utsläpp sker främst från Ovako Steel AB (Svartälven vid Hällefors) och Spring Wire Sweden AB (Lesjöälven vid Lesjöfors). Utsläpp från fiskodlingar sker från Sävenfors Produkter AB (Älgälven vid Sävenfors, Sörelgen och Halvarsnoren). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Inom delområdet sker kommunala utsläpp främst från avloppsreningsverken i Karlskoga (Möckeln), Degerfors och Åtorp (Letälven), Finnerödja (Skagersholmsån), Hova (Hovaån), Älgarås (Krokebäcken) och Gullspång (Gullspångsälven). Industriella utsläpp sker främst från Björkborns industriområde, Bofors AB och Valåsens sågverk (Möckeln), Outokumpu Stainless AB (Letälven) och Zinkano (Hovaån). 18

21 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven 1. FREDRIKSBERG $ 25. #Y 7. $ $ Lersjön FILIPSTAD Lungälven $ Lesjön LESJÖFORS 8. % $ Bred reven 4. $ $ #Y Saxån Svartälven #Y % $ #S $ Älgälven $ 19. Norrelgen #Y 20. HÄLLEFORS #Y Daglösen Östersjön Öjevettern24. $ % STORFORS 6. Torrvarpen 27. Halvarsnoren Sörelegen Ullvettern 29 #Y Timsälv en Ê % $ % # %a ä Svart lven Alkvettern #Y # 11. KARLSKOGA 33. Vänern 13. Letälven $ $ % Möckeln 34. DEGERFORS 12. $ Kommunalt avloppsreningsverk $ GULL- SPÅNG 18. Skagern $ 14. Ê % %a Kemisk industri Metallindustri Sågverk Hovaån 35. $ % 17. $ 16. Krokebäcken #Y Fiskodling #S Skifferverk Figur 10. Punktkällor i Gullspångsälvens avrinningsområde. För identifiering av punktkällor, se bilaga 5. 19

22 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Referenser REFERENSER (Observera att vissa av referenserna härrör från rapportens bilagedel.) Alabaster, J. S. och Lloyd, R Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol AB. 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008 och Gullspångsälven 1998, 1999, 2000, 2001, , 2003, 2004, 2005, 2006, och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. ALcontrol AB Effektbedömning av utsläpp från Björkborns industriområde i Möckeln Nordic Synthesis AB. ALcontrol AB. 2002a. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 2002b. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB Lesjöälven Länsstyrelsen i Värmlands län, Miljöavdelningen. ALcontrol AB Metaller i abborre från Gullspångsälven Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône-Méditeranée- Corse: 218 p. Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 2005 The 2005 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C. Svensson J-E. & Sundberg I Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( Hörnström, E., Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM Hörnström, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: KM Lab AB Redogörelse för recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989, 1990 och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde och 1993, Gullspångsälven 1993, 1994, 1995, 1996, och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Undersökningar av metaller i vattenmossa, sediment, grundvatten och bottenfauna Avesta Sheffield. 20

23 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Referenser KM Lab AB Okulärbesiktning av Lesjöälven 18/ Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen i Värmland. KM Lab AB Letälven Avesta Sheffield, Degerfors. KM Lab AB Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad Lithner, G Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. Rapport Liungman, M. & Ericsson, U Profundalt Eutrofi-index (PEI) och Eutrofieffektindex (EEI) för bedömning av tillstånd och påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar. Preliminär rapport. - Medins Biologi AB. Medin, M Medins Sjö- och Åbiologi AB. Angående bottenfauna och de nya bedömningsgrunderna. Kommentarer till bedömning av bottenfauna med de nya bedömningsgrunderna. Skrivelse daterad Medin, M. m.fl Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Mölnlycke. Naturvårdsverket. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. Naturvårdsverket. 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. Rapport Naturvårdsverket Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Allmänna Råd 90:4. Naturvårdsverket. 1996a. System Aqua. Underlag för karakterisering av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport Naturvårdsverket. 1996b. Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna. Utgåva Arbetsmaterial. Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport Naturvårdsverket. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport Naturvårdsverket Handbok för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Växtplankton i sjöar Version 1:2, Naturvårdsverket. 1986c. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport

24 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Referenser Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, Rosenberg, D. & Resh, V Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates Routledge, Chapman & Hall, Inc. SIS Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality - Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. SIS, Svensk Standard, SS-EN 15204:2006, Water quality - Guidance standard on the enumeration of Phytoplankton using inverted microscopy (Utermöhl technique) Utgåva 1. SMHI svenskt Vattenarkiv Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. SMHI Hydrologi, nr 70, SMHI Väder och vatten. En tidning från SMHI. Nr Nr Tikkanen, T. och Willén, T Växtplanktonflora. Naturvårdsverket. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Vänerkansliet Näringsbelastning på Vänern 1992 samt förslag till mål och åtgärder (remissupplaga). Åtgärdsgrupp Vänern Rapport 1:1994. Willén, E., Willén, T. och Ahlgren, G Skadliga alger i sjöar och hav. SNV Rapport Utermöhl. H., Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplanktonmethodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9: Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: Wiederholm, T Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. - Hydrobiologia 109: SCB Statistik för avrinningsområden Statistiska meddelanden, beställningsnummer MI 11 SM

25 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik BILAGA 1 Metodik 23

26 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Kontrollprogram Nuvarande kontrollprogram för undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde har varit gällande sedan Programmet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (t.ex. påverkan från skogsbruk, luftnedfall, klimat), kontrollstationer för punktutsläpp, stationer för transportberäkningar samt stationer för biologisk uppföljning (växtplankton, bottenfauna och påväxt/kiselalger). Programmet omfattar även provtagning av sediment. Riktade specialundersökningar syftar bl.a. till att kartlägga orsakssammanhang till "miljöproblem" som uppdagas inom basundersökningarna. De kan också användas för detaljerade fördjupade studier av ett geografiskt område eller påverkan från en viss bransch där problem bedöms föreligga eller där mer kunskap behövs för att kunna fastställa orsakssammanhang. I basprogrammet ingår kemiska undersökningar i rinnande vatten 12 ggr per år vid vissa viktigare stationer respektive 6 ggr per år vid övriga stationer. Sjöar undersöks 2 ggr per år (februari/mars och augusti). Prov från den regionala referensstationen Gullspångsälven vid Gullspång (1005) analyseras vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Prov från övriga stationer analyseras vid ALcontrol. Provtagning i rinnande vatten utförs på 0,5 meters djup om djupet överstiger 1 meter. I annat fall tas prov mellan yta och botten. I samtliga sjöar tas prov på 0,5 meters djup samt 1 meter över botten. Dessutom tas temperatur- och syreprofiler, varvid prov tas på varannan meter i djupintervallet ner till 16 meters djup, därefter tas prov på 20 meters djup. I sjöar med maxdjup på 40 meter eller mindre provtas sedan var 5:e meter från 20 meters djup. I sjöar djupare än 40 meter provtas var 10:e meter från 20 meters djup. De vattenkemiska analyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 1. Tabell 1. Delprogram för vattenkemiska analyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parametrar A Grundprogram rinnande vatten: temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, grumlighet, totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (Tot-P), nitrat/nitrit-kväve (NO23-N), totalkväve (Tot-N). Gäller samtliga stationer med undantag för Kilstabäcken (3102). B Metallprogram rinnande vatten: Cd, Pb, Zn, Cu, Cr, Ni, Mo och Co. Rapporteringsgränser och analys enligt ICP-MS. Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 3082, 3083, 3102, 3001, 2625, 2541, 2544, 2041, 2001, 1101, 1025, 1021 och C Tilläggspaket rinnande vatten: anjoner och katjoner: Na, K, Ca, Mg, Cl, SO4, Fe, Mn, Al, Si, PO4-P, NH4-N (redovisas i mg/l och mekv/l). Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 2625, 1101 och E Grundprogram sjöar: siktdjup, temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, syrgashalt/-mättnad, totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (Tot-P), nitrat/nitrit-kväve (NO23-N), totalkväve (Tot-N) och klorofyll (yta, augusti). F Tilläggspaket sjöar: ammoniumkväve (NH4-N). Gäller Daglösen (3410 /3415) och Möckeln (1030). För en bättre jämförbarhet av analysresultat från aktuellt laboratorium och SLU utförs interkalibrering för stationen Gullspångsälven vid Gullspång (1005) gällande parametrarna ph-värde, alkalinitet, totalkväve, totalfosfor samt TOC. I basprogrammet ingår även undersökningar av växtplankton i sjöarna Lonnen (3010) och Möckeln (1030). Provtagning sker i augusti vartannat år med början

27 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Undersökningar av bottenfauna sker årligen (oktober) vid lokalerna Gullspångsälven vid Åråsforsarna (1003), Hovaån vid Nötebron (1101), Svartälven nedströms Hällefors (2041), Lesjöälven vid Blockenhus (2543) och Storforsälven nedströms Storfors (3081). Provtagning sker vid ytterligare 15 stationer vart tredje år med början Påväxt/kiselalgsundersökningar utförs i augusti vart tredje år med start Provtagning sker i Gullspångsälven vid Åråsforsarna (1003) samt upp- och nedströms fiskodlingarna i Älgälven (2242, 2241), Kroppaälven (3702, 3701) och Lungälven (3206, 3205). Vart tionde år med start 2002 sker sedimentprovtagning i flera av områdets sjöar och vattendrag. Sediment kunde p.g.a. väderförhållanden (tidig isläggning) ej provtas som planerat under Provtagning genomfördes istället i maj I samband med övriga analyser genomfördes även en specialundersökning av organiska miljögifter i ytsedimentet i de sjöar som är påverkade av kommunala eller industriella utsläpp. Sedimentanalyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 2. Tabell 2. Delprogram för sedimentanalyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program A Parameter Grundprogram: torrsubstans, glödgningsförlust, totalfosfor (Tot-P), totalkväve (Tot-N), As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Zn, Pb. B Tillägspaket: Ba, Sn och V. C Tilläggspaket: TPH (olja), endast i ytsediment. Under 2004 genomfördes en specialundersökning av tungmetaller i fisk från sjön Bredreven och från Letälven. År 2005 genomfördes en specialundersökning av fosfortillförseln i nedre delen av Timsälven. Ingen specialundersökning gjordes 2006 eller Under 2008 genomfördes en specialundersökning i syfte att utreda styrka och utsträckning av påverkan på vattekemin från de kommunala reningsverken i Hova, Älgarås och Finnerödja. Under 2009 utfördes ingen specialundersökning. Väderförhållanden Uppgifter om medeltemperaturer och nederbördsmängder (månadsvärden) för de meteorologiska stationerna i Åtorp (9405) i Degerfors kommun, Daglösen (9439) i Filipstads kommun och Fredriksberg (10409) i Ludvika kommun har inhämtats från SMHI. Vattenföring Uppgifter om dygnsvattenföring i Gullspångsälven (Gullspång), Letälven (Degerfors och Åtorp), Timsälven (Björkborn och Lunedet), Svartälven (Brattforsen och Hammarn) och Älgälven (Sävenfors) har inhämtats från Fortum. Dygnsvattenföring i Nordmarksälven (Nordmark) har erhållits från SMHI. Vattenföring i Hovaån (Nötebron) och Svartälven vid Sågen har erhållits från SMHI i form av veckovärden (PULS-modell). D Specialundersökning 2002 (2003): EOX (extraherbara klororganiska ämnen) och förutsättningslös GC- MS Screening av flyktiga och extraherbara ämnen (US EPA 8270). Endast i ytsediment. 25

28 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Transportberäkning Transportberäkningar har gjorts för näringsämnena fosfor och kväve, organiskt material (TOC) och metaller på stationer där säkra flödesvärden funnits tillgängliga. Beräkningar har utförts genom att analysresultatet (d.v.s. halten av respektive ämne en bestämd månad, t.ex. µg/l) har multiplicerats med aktuell dygns- eller veckomedelvattenföring (m 3 /s), varvid dygns- eller veckotransporter erhållits. För datum då provtagning inte skett (mellan de olika provtagningstillfällena) har dygnsmedelvärden för ämneshalter beräknats genom linjär interpolering. Genom att sedan summera dygns- och veckotransporterna har årstransporten för respektive ämne erhållits. Eftersom Brattforsen ligger en bit uppströms Möckeln har värdena för Svartälven räknats upp med faktorn 1,07. På samma sätt har flödet vid Nordmark räknats upp med faktorn 2,63 för att motsvara Skillerälven uppströms Filipstad (där avrinningsområdet är 2,63 ggr större). Arealkorrigeringar kan ge missvisande värden eftersom huvuddelen av vattenflödena är reglerade. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor härrör från miljörapporter som erhållits från respektive kommun eller företag. Utsläppsmängder för aktuellt år återfinns i bilaga 6. Vattenkemi Provtagning Vattenprover har tagits med Ruttnerhämtare (Figur 11) enligt gällande svensk standard. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift. Figur 11. Ruttnerhämtare för vattenprovtagning. I rinnande vatten har provtagning skett på 0,5 meters djup antingen 6 ggr per år (jämn månad) eller 12 ggr per år (varje månad). Sjöar har provtagits vid ytan (0,5 m) samt en meter över botten. Vårvinterprovtagningen utfördes den 12:e mars. Sommarprovtagningen utfördes den 11:e augusti. Klorofyllprovtagning omfattar endast ytvatten vid sommarprovtagningen. I sjöar har dessutom provtagningen kompletterats med temperatur- och syrgasprofiler. Proverna har transporterats och förvarats enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Provtagningsplatsernas placering framgår av Tabell 3 samt kartan i Figur

29 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 3. Provtagningsplatser för vattenkemi med positions- och djupangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2009 Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Timsälven 3510 Lersjön / Skillerälven, uppströms Filipstad / Daglösen, norra delen / Daglösen, mitt djupområde / Storforsälven, uppströms Storfors / Storforsälven, vid kraftverk / Öjevettern / Timsälven, vid Lunedet / Kilstabäcken / Lonnen / Timsälven, utlopp i Möckeln / Svartälven 2625 Svartälven, Sågen / Liälven, nedströms Fredriksberg / Lesjöns utlopp / Fransagen nedströms Lesjöfors reningsverk / Bredreven / Älgälven, nedströms Sävenfors / Svartälven, vid Hammaren (nedströms Hällefors) / Svartälven, inflöde i Möckeln / Gullspångsälven och Letälven 1101 Hovaån, Nötebron / Möckeln / Letälven, Möckelns utlopp / Letälven, bro i Åtorp / Gullspångsälven, bro vid väg mot S. Råda (f.d. PMK) /

30 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik # 2625 # Liälven FREDRIKSBERG # Lesjön LESJÖFORS 2544 # # ## Bred reven 2530 Älgälven # 2241 Norrelgen Svartälven Lersjön 3510 # # ## # Lungälven # # STORFORS 3082 # Ullvettern 3021 Alkvettern # Saxån # HÄLLEFORS 2041 ä Svart Sörelegen GULL- SPÅNG FILIPSTAD 3502 # 3415 Daglösen 3410 Östersjön Öjevettern # # # Torrvarpen Halvarsnoren lven Timsälven # # # # # Möckeln # 1025 DEGERFORS KARLSKOGA 2001 Vänern Letälven # 1021 # 1005 # Skagern 1010 Hovaån # 1101 Krokebäcken Figur 12. Provtagningsplatser för vattenkemi i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram (fr.o.m. 2002). Stationerna 1010, 3050 och 3070 provtas vart tredje år med början För identifiering av punkterna se Tabell 3. 28

31 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Analys Analyserna har huvudsakligen utförts vid ALcontrol AB, med undantag för prover från Gullspångsälven vid Gullspång (1005) som analyserats vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Temperatur, siktdjup och syrgashalt har bestämts i fält. Under perioden januari t.o.m. juni utfördes vissa metallanalyser vid ALS Scandinavia. Analyser har utförts enligt metoderna i Tabell 4. Utvärdering Analysresultaten samt tidsserier har utvärderats utgående från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 4913 Sjöar och vattendrag (Naturvårdverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har dock gjorts (KM Lab, numera ALcontrol, 2000). Klassgränser samt avvikelser från och tillägg till dessa redovisas i avsnittet "Analysparametrarnas innebörd". Tabell 4. Metoder för vattenkemiska analyser i Gullspångsälvens avrinningsområde år Om inget annat anges har analysen utförts vid ALcontrols laboratorium i Karlstad Parameter Enhet Metod Färg mg Pt/l SS-EN ISO 7887 del 4 Turbiditet FNU SS-EN ISO 7027 Konduktivitet ms/m SS-EN ph SS Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod. Syrehalt(winkler) mg/l SS-EN Syrehalt(elektrod) mg/l SS-EN TOC 1) mg/l SS-EN 1484 Tot-P µg/l ST9003-PO4-P PO4-P µg/l TrAAcs, ST9003-PO4 Tot-N µg/l TrAAcs, ST8902-NO23/2 Kjeldahl-N µg/l Beräknad NH4-N µg/l TrAAcs, J B NO3+NO2-N µg/l TrAAcs, ST8902-NO23/2 Klorofyll 1) µg/l SS Klorid 1) mg/l F.d. SS-EN ISO :1 Sulfat 1) mg/l F.d. SS-EN ISO :1 Kalcium 1) mg/l SS-EN ISO Magnesium 1) mg/l SS-EN ISO Natrium 1) mg/l SS-EN ISO Kalium 1) mg/l SS-EN ISO Kisel 1) mg/l SS-EN ISO Aluminium 1) µg/l SS-EN ISO :2005 Järn 1) µg/l SS-EN ISO :2005 Mangan 1) mg/l SS-EN ISO :2005 Cd,Pb,Zn,Cu,Cr,Ni,Mo 1)2) µg/l SS-EN ISO :2005 1) Analyserat av ALcontrol Linköping 2) Analyserat av ALS Scandinavia i Luleå, januari t.o.m. juni

32 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att analysresultaten från de olika laboratorierna ska kunna jämföras bättre. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005). I figurer där analysvärden för aktuellt år redovisas har resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005) korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3 redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (bilaga 6). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Analysparametrarnas (vattenkemi) innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999a). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (KM Lab, numera ALcontrol, 2000). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden för aktuellt år i ytvatten (0,5 m). För ph och alkalinitet avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). Ramdirektivet för vatten, som nu har införlivats i svensk lagstiftning, har målet att i princip alla vatten bl.a. ska ha en god ekologisk status år För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för s.k. kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport har följande kvalitetsfaktorer bedömts: Näringsämnen, Klorofyll respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Bedömningen, som avser medelvärden för treårsperioden , har gjorts enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (bilaga A till Naturvårdsverkets handbok 2007:4). I avsaknad av resultat från absorbansmätning har istället färgtal använts vid beräkningarna. Eftersom även resultat för kalcium, magnesium och klorid i stort sett saknas (undantaget station 1005 i Gullspångsälven vid Gullspång, där SLU analyserar) tillämpades den förenklade metoden vid statusklassning av Näringsämnen i vattendrag. Vid klassning av Klorofyll och Siktdjup i sjöar fördes flertalet sjöar till regionen Norrland, humösa sjöar. Lonnen, Möckeln och Skagern antogs dock tillhöra Södra Sverige, humösa sjöar. Uppgifter om stationernas höjd över havet och sjöarnas medeldjup erhölls från Länsstyrelserna i Värmlands (Karin de Beer) och Västra Götalands län (Ragnar Lagergren), Kartex eller SMHI (SVAR 2009). Hovaåns avrinningsområde har >10% jordbruksmark, varför korrigering gjordes för detta. För detta behövdes uppgifter om andel jordbruksmark och referensvärde för totalfosfor, vilka erhölls från Länsstyrelsen i Västra Götalands län (Ragnar Lagergren). 30

33 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 10 gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,0-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, t.ex. nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet, och därmed giftighet, i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på ph-värde (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph > 9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala: > 0,20 Mycket god buffertkapacitet 0,10 0,20 God buffertkapacitet 0,05 0,10 Svag buffertkapacitet 0,02 0,05 Mycket svag buffertkapacitet < 0,02 Ingen/obetydlig buffertkap. Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är: kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. 31

34 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt följande: < 10 Ej eller obetydligt färgat Svagt färgat Måttligt färgat Betydligt färgat > 100 Starkt färgat Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp siktskivan till man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt följande: > 8 Mycket stort siktdjup 5 8 Stort siktdjup 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup < 1 Mycket litet siktdjup Grumlighet (FNU) Grumligheten (turbiditeten) ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets grumlighet göras enligt följande: < 0,5 Ej eller obetydligt grumligt 0,5 1,0 Svagt grumligt 1,0 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7,0 Betydligt grumligt > 7,0 Starkt grumligt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiskt material. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet kräver syre. TOChalten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt följande: 32

35 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik < 4 Mycket låg halt 4 8 Låg halt 8 12 Måttligt hög halt Hög halt > 16 Mycket hög halt COD Mn (mg/l) COD Mn (kemisk syreförbrukning) ger information om halten organiska ämnen och vissa oorganiska ämnen, som järn och ammonium. Värdet anger mängden syre som åtgår vid den kemiska oxidationen av provet. Tidigare angavs det s.k. permanganattalet, KMnO 4, vilket i princip är detsamma som COD Mn multiplicerat med faktorn 3,95. Halterna av COD Mn ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 20 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) är klassindelningen för COD Mn identisk med TOCskalan (se ovan). COD Cr COD Cr (kemisk syreförbrukning) används för att mäta den totala mängden syretärande ämnen i avlopps- och soptippsvatten. De syretärande ämnena utgörs främst av organiska ämnen och ammonium. I utgående vatten från kommunala reningsverk utgör ofta ammonium merparten av COD Cr. COD Cr -halten är ofta högre än motsvarande värde för TOC eller COD Mn Syrehalt (mg/l) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiska ämnen, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur ), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt: > 7 Syrerikt 5 7 Måttligt syrerikt 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd < 1 Syrefritt/nästan syrefritt Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. 33

36 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt ). Kväve (µg/l) Totalkväve (tot-n) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av phvärdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd, 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax) 0,2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) klarar dock högre halter. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt följande: < 300 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 5000 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför förelagits av KM Lab (numera ALcontrol) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (SNV 1969:1): < 50 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter > 1500 Mycket höga halter Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalkväve i sjöar och vattendrag genom att jämföra halter vid stationer nedströms en 34

37 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) för fosfor i sjöar: < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 2,0 Tydlig avvikelse 2,0 3,0 Stor avvikelse 3,0 6,0 Mycket stor avvikelse > 6,0 Extrem avvikelse Fosfor (µg/l) Totalfosfor (tot-p) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat (PO 4 -P). Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (majoktober) i sjöar bedömas enligt nedanstående skala. Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: < 12,5 Låga halter 12,5 25 Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året och för både sjöar och rinnande vatten. Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalfosfor genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts för både sjöar och vattendrag enligt den indelning som i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) gäller för fosfor i sjöar: < 1,5 Ingen el. obet. avvikelse 1,5 2,0 Tydlig avvikelse 2,0 3,0 Stor avvikelse 3,0 6,0 Mycket stor avvikelse > 6,0 Extrem avvikelse Arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växtoch djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under 3 år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelning: 35

38 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1,0 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2,0 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4,0 16,0 Höga kväveförluster Åker i slättbygd > 16,0 Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning < 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark 0,04 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark 0,08 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling 0,16 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk > 0,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark Avvikelse Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt nedanstående klassindelning: < 2,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 20 Stor avvikelse Mycket stor avvikelse > 60 Extrem avvikelse Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt: < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse > 12 Extrem avvikelse Som jämförvärde har det högst erhållna värdet använts vid beräkning utifrån den specifika avrinningen respektive procenten sjö i avrinningsområdet, i enlighet med formler i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga formler bedöms som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa, vattnen. Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juni-september) i sjöar bedömas enligt: > 30 Kväveöverskott Kväve-fosforbalans Måttligt kväveunderskott 5 10 Stort kväveunderskott < 5 Extremt kväveunderskott 36

39 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Vid kväveöverskott (N/P-kvot >30) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot <30). Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för maj-oktober) med beteckningar från låga (<2 µg/l) till extremt höga (>25 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt följande: 2,0 Mycket låga halter 2,0-5,0 Låga halter 5,0-12,0 Måttligt höga halter 12,0-25,0 Höga halter 25,0-100 Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för augusti) med beteckningar från låga (< 2,5 µg/l) till extremt höga >40 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt följande: < 2,5 Mycket låga halter 2,5 10 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter > 40 Mycket höga halter I föreliggande rapport har endast 2009 års klorofyllhalter bedömts. Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med densitet >5 g/cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd metaller i vatten Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt efterföljande text. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. 37

40 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Koppar < 0,5 0, > 45 Zink < > 300 Kadmium <,01 0,01 0,1 0,1 0,3 0,3 1,5 > 1,5 Bly < 0,2 0, > 15 Krom < 0,3 0, > 75 Nickel < 0,7 0, > 225 Arsenik < 0,4 0, > 75 Avvikelse metaller i vatten Graden av avvikelse har bedömts genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. KM Lab (numera ALcontrol) har föreslagit att avvikelsen bedöms enligt följande skala (tabell 17, Naturvårdsverket 1999b). Skalan har tillämpats för samtliga metaller i vatten och sediment. < 2 Ingen avvikelse 2 4 Liten avvikelse 4 10 Tydlig avvikelse Stor avvikelse > 25 Mycket stor avvikelse Kiselalger Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av ALcontrol AB den 9-10 september 2009 enligt metod SS-EN (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009) på sju lokaler i Gullspångsälvens avrinningsområde (Tabell 5). På punkt 3206 i Lungälven togs prov från växter, medan stenar borstades på de övriga lokalerna. Proven fixerades med etanol. Artbestämning och utvärdering Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 ( IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där A är den relativa abundansen i procent, S är föroreningskänsligheten (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och V är indikatorvärdet (1-3, där ett högt värde betyder att arten endast tål begränsade ekologiska variationer, d.v.s. är en stark indikator) för arten j. Resultaten räknas om till skalan 1-20 (4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är indexvärdet för bästa vattenkvalitet. 38

41 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 5. Provtagningslokaler för kiselalger i Gullspångsälvens avrinningsområde år Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Timsälven 3206 Lungälven, vid fiskodling / Lungälven, vid väg / Kroppaälven, uppströms fiskodling / Kroppaälven, nedströms fiskodling / Svartälven 2242 Älgälven, uppströms Sävenfors / Älgälven, nedströms Sävenfors / Gullspångsälven 1003 Gullspångsälven, Åråsforsarna / Tabell 6. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (=ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde) Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 - - Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framförallt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening (Kelly 1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. (I Sverige används TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, vilken inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.) Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 6 (Naturvårdsverket 2007). Vidare har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), som visar vilken ph-regim vattendraget tillhör, beräknats enligt: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibiont a)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med

42 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 7. Bedömning av surheten med hjälp av kiselalgsindexet ACID. De fem klasserna visar olika stadier av surhet; inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph Surhetsklass Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde för 12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthes minutissima (Achnanthidium minutissimum, ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph-värden < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph-värden < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph-värden > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph-värden > 7 Klassningen har gjorts enligt Tabell 7 (Naturvårdsverket 2007). Surhetsindexet ACID är framtaget framförallt för att bedöma surheten i vattendrag med ph-värden lägre än 7. Vid höga ph-värden ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre phvärden (Andrén & Jarlman 2008). Växtplankton Provtagning Provtagningen av växtplankton utfördes den 11 augusti 2009 och omfattade sjöarna Möckeln (1030) och Lonnen (3010). En beskrivning av omständigheterna vid provtillfället och en lägesangivelse med bl.a. koordinater finns sammanställt i fältprotokoll i bilaga 9. Provtagningen genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2004). I korthet innebär metoden att vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett två meter långt plexiglasrör (Rambergrör). Hela vattenpelaren provtogs i sjöspecifika djupintervall (se fältprotokoll i bilaga 9). Vid varje provpunkt togs fem prov som slogs samman till ett samlingsprov. Ur samlingsprovet togs ett delprov för analys. Vid varje provpunkt togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning. Håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning. Artbestämning Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad 40

43 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958) i enlighet med SS-EN (SIS 2006). Sedimenterad volym var 3 ml. Beräkningar av individtäthet och biovolym gjordes enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2004). Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981) enligt metoden BIN PR163 (Naturvårdsverket 1986). Artlistor med biomassa och frekvens för respektive art redovisas i bilaga 9. Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). För klassificering av växtplankton har sjöarna i Sverige delats in i fem typer beroende på geografiskt läge och humushalt. Vilken sjötyp de undersökta sjöarna tillhör framgår av resultatsidorna i bilaga 9. Klassificeringen av sjöns näringsstatus görs genom en sammanvägning av följande parametrar: totalbiomassa av växtplankton, andel cyanobakterier och Trofiskt PlanktonIndex (TPI). De tre parametrarna redovisas och bedöms även var för sig. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: - hög status, - god status, - måttlig status, - otillfredsställande status och - dålig status. För att bedöma vattnets surhet bestäms artantalet, d.v.s. antalet växtplanktonarter i provet. Parametern är dock svårtolkad och skall främst användas om man misstänker att en sjö är påverkad av försurning. Klassningen av surhet sker enligt en fyragradig skala: - nära neutralt, - måttligt surt, - surt och - mycket surt. Vid statusklassningen görs en rimlighetsbedömning och om klassningen bedöms som felaktig görs en expertbedömning. I Medins expertbedömning tas hänsyn till erfarenhet från det aktuella vattnet/avrinningsområdet samt förekomst av partiklar, bentiska (fastsittande) alger och vissa djurplankton i provet. Dessutom beaktas förekomsten av indikatorer och ytterligare ett antal index, bl.a. de som fanns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, c) samt Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163). I Bedömningsgrunder för växtplankton (Hårding et. al. 2010) kan man läsa om växtplankton i allmänhet samt om de kriterier som används för bedömningen av påverkan. I de fall Medins bedömning avviker från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen i bilaga 9. Bottenfauna Beteckningen bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på bottnar i vattenmiljöer. Djuren uppehåller sig i vattnet under hela eller delar av sitt liv. Provtagning Provtagning av bottenfauna i rinnande vatten utfördes på sju lokaler under oktober månad Lokalernas läge framgår av Tabell 8 och karta i Figur 13. En beskrivning av lokalernas bottenförhållanden m.m. finns i lokalbeskrivningarna i bilaga 10. På tre av lokalerna (1003 i Gullspångs- 41

44 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 8. Provtagningsplatser för bottenfauna med positionsangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2009 Benämning Lägesbeskrivning Frekvens djup (m) Koordinater 3410 E Daglösen, djuphåla 1/3 23, / E Daglösen, mellannivå 1/3 13, / E Daglösen, norra delen 1/3 12, / E Storforsälven, uppströms Storfors 1/3 5, / E Storforsälven, nedströms Storfors 1/1 0, / E Öjevettern, djuphåla 1/ / E Öjevettern, mellannivå 1/ / E Lonnen. djuphåla 1/3 8, / E Lonnen, mellannivå 1/3 2, / S Blockenhus 1/1 0, / E Bredreven, djuphåla 1/ / E Bredreven, mellannivå 1/ / E Sörelgen, djupområde 1/ / E Sörelgen, mellannivå 1/3 12, / E Svartälven, uppströms Hällefors 1/ / E Svartälven, nedströms Hällefors 1/1 6, / b S Hovaån, Nötebron 1/1 0, / E Möckeln, djuphåla 1/ / E Möckeln, mellannivå 1/ / S Gullspångsälven, Åråsforsarna 1/1 0, / E=Ekmanhuggare S=Sparkmetoden älven, 1101b i Hovaån och 2543 i Lesjöälven) togs fem kvantitativa prov på en sträcka av tio meter enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN Denna provtagning följde även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 1996). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) vilken hölls mot bottnen under det att ett område framför håven, med en längd av en meter, rördes upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. På fyra av lokalerna (2041 och 2045 i Svartälven samt 3081 och 3083 i Storforsälven) var vattendjupet för stort och/eller bottentypen olämplig för att ovan nämnda metod skulle kunna användas. Proverna togs därför med en Ekmanhämtare med provytan 0,0218 m 2. På de lokaler där proverna togs med sparkmetoden togs dessutom ett kvalitativt prov bestående av ca 30 delprov från olika typer av substrat på, och i omedelbar anslutning till, provsträckan. 42

45 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Provtagning av bottenfauna i sjöar utfördes under den senare delen av oktober månad Stationernas läge framgår av Tabell 8 och karta i Figur 13. En beskrivning av stationernas bottenförhållanden m.m. presenteras i lokalbeskrivningarna i bilaga 10. I sammanlagt sex sjöar undersöktes minst två provytor i vardera sjö enligt den standardiserade metoden SS Provtagningen följde även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 1996). I fem av sjöarna utfördes provtagning i en provyta i sjöarnas grundare del av djupbottenzonen (profundalen) och i en provyta i själva djuphålan. I en av sjöarna (Daglösen) utfördes provtagning i två provytor i sjöns grundare delar av djupbottenzonen och i en provyta i djuphålan. I respektive provyta togs fem prov. Proven sållades på plats genom ett såll med masktätheten 0,5 x 0,5 mm och konserverades sedan i etanol. Artbestämning Bottendjuren sorterades ut från bottenmaterialet på laboratorium och konserverades i 70 % sprit. Med hjälp av stereomikroskop och mikroskop bestämdes sedan djuren till art eller högre taxa (grupp). Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1) Fullständiga artlistor redovisas i bilaga 10. Utvärdering Bottenfaunan utvärderades enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007). Resultaten redovisas i bilaga 10. Vid expertbedömningen togs hänsyn till ett antal index och förekomsten av indikatorarter. Dessutom vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in samt erfarenhet från andra liknande lokaler i regionen. I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 2009, som kan laddas ner på redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan/status/tillstånd och bedömningen av naturvärden. Förutom diverse index har eventuell förekomst av mundelsskador bland chironomider (främst hos gruppen Chironomini) utgjort underlag till bedömningarna. Vid expertbedömningen klassades statusen för en lokal i rinnande vatten med utgångspunkt från bottenfaunan enligt: Surhet: Nära neutralt Måttligt surt Surt Mycket surt Eutrofiering eller annan påverkan: Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Status med avseende på påverkan av eutrofiering och annan typ av påverkan på stationer i sjöar har bedömts efter fem klasser: Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Näringstillgången i sjöar har bedömts efter fem klasser: Mycket näringsfattigt tillstånd Näringsfattigt tillstånd Måttligt näringsrikt tillstånd Näringsrikt tillstånd Mycket näringsrikt tillstånd 43

46 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Syreförhållandena i bottenvattnet på stationer i sjöar har bedömts efter fem klasser: Mycket syrerika förhållanden Syrerika förhållanden Måttligt syrerika förhållanden Syrefattiga förhållanden Mycket syrefattiga förhållanden Naturvärdena med avseende på bottenfaunan bedömdes enligt: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors m.fl. 2005). I denna undersökning har fåborstmaskar och fjädermyggor indelats i enskilda arter/taxa vid de lokaler i rinnande vatten som provtogs med Ekmanhämtare. Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa indexvärden i tabellerna är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. 44

47 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS # # Bred reven 2530 Älgälven Norrelgen Svartälven Lersjön FILIPSTAD # # # Saxån # # HÄLLEFORS # # 2211 Sörelegen 2210 Lungälven STORFORS 3081 Ullvettern Daglösen Östersjön Öjevettern # # # # Torrvarpen Halvarsnoren Alkvettern 3010 # Timsälven # # Möckeln ä Svart lven KARLSKOGA DEGERFORS Vänern Letälven # 1003 Skagern GULL- SPÅNG Hovaån # 1101 Krokebäcken Figur 13. Provtagningsplatser för bottenfauna i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram. Stationerna 1003, 1101, 2041, 2543, 3081 provtas årligen, övriga vart tredje år (2003, 2006 och 2009). För identifiering av punkterna se Tabell 5. 45

48 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik 46

49 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi BILAGA 2 Analysresultat för vattenkemi: tabeller och översiktsdiagram för 2009 samt tidsserier 47

50 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Rinnande vatten: basparametrar 2009 Samtliga resultat inom klass 5 (skuggade rutor) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (ofärgade rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är inramade med tjock ram. Tunn ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Plats Datum Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC PO4-P Tot.-P NH4-N NO23-N Kj.-N Tot.-N Provnr C mekv/l ms/m FNU mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1005 * ,0 6,8 0, , Gullspångs ,9 6,9 0, , älven ,8 7,2 0, , Bro, väg mot ,6 7,1 0, , Södra Råda ,3 6,9 0, , ,9 6,9 0, , Min 0,9 6,8 0, , Medel 7,8 6,9 0, , Max 19,6 7,2 0, , ,3 6,8 0,14 4,8 2,5 70 8, Letälven ,2 6,7 0,14 5,1 1,4 70 8, Åtorp ,1 6,7 0,13 4,8 1,2 70 8, ,2 6,7 0,16 5,3 2,5 65 8, ,5 6,9 0,16 5,8 1,9 65 8, ,3 7,1 0,17 5,6 1,5 55 7, ,7 6,9 0,11 5,5 3,8 70 7, ,4 7,1 0,14 4,5 1, ,3 7,0 0,15 4,9 2,6 65 9, ,0 7,0 0,15 4,9 1,5 65 8, ,4 6,9 0,16 5,0 1,5 65 8, ,2 6,9 0,14 4,5 4, Min 1,1 6,7 0,11 4,5 1,2 55 7, Medel 8,4 6,9 0,15 5,1 2,2 66 8, Max 18,4 7,1 0,17 5,8 4, ,8 6,8 0,13 4,3 1,5 70 7, Letälven ,9 6,6 0,13 4,8 1,4 70 8, Möckelns ,5 6,7 0,14 5,1 1,5 70 8, utlopp ,1 6,6 0,15 5,3 2,2 65 8, ,1 6,8 0,15 5,5 2,2 65 8, ,4 7,1 0,16 5,5 1, ,6 7,0 0,16 5,5 2,3 55 8, ,3 7,1 0,13 4,4 1, ,5 7,0 0,15 4,9 1, ,7 7,0 0,15 4,8 1,6 60 8, ,5 6,9 0,16 4,9 1,4 65 8, ,1 6,9 0,13 4,4 3, Min 0,5 6,6 0,13 4,3 1,4 55 7, Medel 8,0 6,9 0,15 5,0 1,9 65 9, Max 18,6 7,1 0,16 5,5 3, * Värden för interkalibrering med SLU. 48

51 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Datum Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC PO4-P Tot.-P NH4-N NO23-N Kj.-N Tot.-N Provnr C mekv/l ms/m FNU mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,7 7,5 0,61 15, Hovaån ,7 7,6 1,1 22,7 8, Nötebron ,1 7,4 0,64 15, ,3 7,4 0,51 13,8 7, ,0 7,7 0,98 20,0 7, ,3 7,9 1,8 31,8 3,2 60 7, ,6 7,1 0,27 10, ,3 7,7 0,86 21,1 5, ,1 7,7 1,3 23,4 7, ,2 7,6 0,92 19,5 9, ,7 7,3 0,51 14, ,1 7,2 0,40 12,1 9, Min 0,7 7,1 0,27 10,8 3,2 60 7, Medel 7,6 7,6 0,75 18, Max 17,3 7,9 1,8 31, ,2 6,8 0,13 3,8 0, ,2 - < Svartälven ,8 6,7 0,12 3,9 0, ,9 - < Mynning i ,8 6,6 0,12 3,9 0, ,5 - < Möckeln ,8 6,6 0,11 3,5 0, , ,0 6,8 0,14 4,5 2,9 65 8, ,6 7,0 0,12 3,6 0, , ,0 6,8 0,12 3,6 1,6 65 8, ,4 7,0 0,14 3,8 0, ,9 - < ,3 6,9 0,13 3,7 0, , ,3 6,9 0,13 3,7 0, ,3 - < ,2 6,8 0,13 3,7 0, ,7 - < ,0 6,8 0,12 3,5 0, Min 0,8 6,6 0,11 3,5 0, ,4 - < Medel 8,0 6,8 0,13 3,8 0, , Max 18,4 7,0 0,14 4,5 2, ,0 6,4 0,11 3,5 0, Svartälven ,8 6,5 0,11 3,3 0, , Hammaren ,4 6,8 0,11 3,2 0, , ,5 6,7 0,11 3,3 1, ,2 6,6 0,11 3,4 1, ,6 6,6 0,10 3,0 0, Min 1,0 6,4 0,10 3,0 0, , Medel 7,4 6,6 0,11 3,3 0, Max 18,5 6,8 0,11 3,5 1, ,3 6,4 0,10 2,9 0, Älgälven ,5 6,2 0,07 2,4 1, nedströms ,3 6,9 0,10 2,8 0, , Sävenfors ,5 6,7 0,10 3,3 1, < ,6 6,6 0,08 2,7 1, ,5 6,6 0,09 2,6 0, Min 1,3 6,2 0,07 2,4 0, ,5-6 - < Medel 7,6 6,6 0,10 2,8 0, Max 19,5 6,9 0,10 3,3 1,

52 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Datum Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC PO4-P Tot.-P NH4-N NO23-N Kj.-N Tot.-N Provnr C mekv/l ms/m FNU mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,9 6,6 0,13 3,8 0, ,3 - < Lesjöns ,3 6,3 0,15 4,7 0, utlopp ,2 6,8 0,15 5,8 0, ,2 6,9 0,12 3,3 0, < ,2 6,6 0,10 3,4 1, ,8 6,7 0,12 3,3 0, Min 0,9 6,3 0,10 3,3 0, ,3 - <5 - < Medel 6,8 6,7 0,13 4,1 0, Max 18,2 6,9 0,15 5,8 1, ,1 6,6 0,14 4,5 0, , Lesjöälven ,9 6,1 0,06 3,5 0, Fransagen ,1 6,7 0,11 4,9 0, < ,3 6,8 0,12 3,9 1, ,9 6,4 0,10 3,9 2, ,9 6,4 0,09 3,2 0, Min 1,1 6,1 0,06 3,2 0, ,4-6 - < Medel 7,2 6,5 0,11 4,0 1, Max 18,3 6,8 0,14 4,9 2, ,0 6,4 0,07 2,5 0, Liälven ,5 7,0 0,21 4,5 0, , nedströms ,9 7,4 0,40 7,5 0, , Fredriksberg ,4 7,3 0,23 5,4 1, ,3 6,5 0,07 2,4 1, ,1 6,4 0,08 2,3 0, Min 1,0 6,4 0,07 2,3 0, , Medel 5,2 6,8 0,15 4,1 0, Max 14,4 7,4 0,40 7,5 1, ,6 6,1 0,06 2,2 0, < Svartälven ,6 6,3 0,07 2,6 0, ,7 <5 < Sågen ,2 6,3 0,07 2,9 0, ,7 <5 < ,7 5,7 0,04 2,0 0, ,7 <5 7 < ,8 6,0 0,05 2,3 0, ,5 <5 6 < ,3 6,6 0,09 2,1 0, <5 6 <10 < ,1 5,7 0,03 2,0 0, <5 7 <10 < ,7 6,2 0,06 2,0 0, <5 7 < ,1 5,9 0,04 2,2 0, <5 7 < ,7 6,2 0,05 2,3 1, <5 7 < ,6 6,7 0,11 2,6 1, < ,3 6,2 0,07 2,0 0, <5 < Min 0,2 5,7 0,03 2,0 0, ,7 <5 <5 <10 < Medel 5,7 6,2 0,06 2,3 0, < Max 15,7 6,7 0,11 2,9 1, <

53 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Datum Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC PO4-P Tot.-P NH4-N NO23-N Kj.-N Tot.-N Provnr C mekv/l ms/m FNU mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,1 6,7 0,13 4,9 5,5 70 9, Timsälven ,1 6,6 0,13 4,9 2,3 80 9, Mynning i ,9 6,6 0,15 5,2 2, Möckeln ,0 6,7 0,16 5,0 3,9 65 9, ,5 6,9 0,19 5,7 4,4 65 9, ,9 7,3 0,26 6,2 5,0 60 7, ,9 7,0 0,17 4, , ,7 7,0 0,15 4,8 3,8 65 9, < ,8 7,0 0,16 4,8 4,1 65 9, < ,4 7,0 0,17 4,9 4, ,3 7,0 0,19 5,1 5, ,1 6,9 0,13 4,6 3, Min 0,9 6,6 0,13 4,6 2,3 60 7, < Medel 8,4 7,0 0,16 5,1 4,8 69 9, Max 19,7 7,3 0,26 6, ,1 6,5 0,10 4,6 2, Timsälven ,9 6,6 0,13 4,6 2,5 60 9, Lunedet ,6 7,0 0,14 4,7 2,5 60 8, ,1 7,0 0,13 4,6 2,3 65 7, ,3 7,0 0,14 4,5 1,1 60 9, ,9 6,9 0,13 4,3 3, Min 1,9 6,5 0,10 4,3 1,1 60 7, Medel 8,2 7,0 0,13 4,6 2,3 66 9, Max 19,1 7,0 0,14 4,7 3, ,0 6,7 0,14 4,8 0, , Storforsälven ,5 6,7 0,15 4,6 1,2 50 7, ,3 7,1 0,15 4,6 1,2 50 7, ,7 7,0 0,14 4,4 1,3 60 9, < ,1 6,9 0,14 4,4 1,5 55 9, ,3 6,8 0,13 4,2 1,1 70 9, Min 1,0 6,7 0,13 4,2 0, ,9-6 - < Medel 7,3 6,9 0,14 4,5 1,1 57 8, Max 17,7 7,1 0,15 4,8 1,5 70 9, ,0 6,7 0,13 4,7 0, , Storforsälven ,5 6,7 0,14 4,6 1,2 50 7, Storfors ,4 7,1 0,15 4,5 1,2 50 7, ,8 7,0 0,14 4,4 1,4 55 9, < ,2 6,9 0,14 4,4 1,5 55 9, ,2 6,9 0,12 4,1 1, Min 1,0 6,7 0,12 4,1 0, ,3-6 - < Medel 7,4 6,9 0,14 4,5 1,2 56 9, Max 17,8 7,1 0,15 4,7 1, ,1 6,4 0,10 3,6 0, Skillerälven ,0 6,4 0,12 4,0 1, uppströms ,5 6,8 0,11 3,3 0, Filipstad ,4 6,7 0,10 3,1 1, < ,5 6,6 0,10 3,4 1, ,5 6,6 0,10 3,5 1, Min 0,1 6,4 0,10 3,1 0, < Medel 7,3 6,6 0,10 3,5 1, Max 18,4 6,8 0,12 4,0 1,

54 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Rinnande vatten: jonsammansättning (mg/l) 2009 Samtliga resultat inom klass 5 (skuggade rutor) och klass 4 (ofärgade rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är inramade. Plats Datum Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl Si Al Fe Mn Provnr mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,9 11 2,3 0, ,8 0,59 1,2 0, Hovaån ,2 14 2,9 1, ,1 0,33 1,4 0, Nötebron ,1 12 4,0 0,64 7,9 16 6,0 0,94 2,1 0, ,6 9,7 2,0 0,51 8,0 15 4,9 0,41 1,2 0, ,4 13 2,4 0, ,7 0,28 0,98 0, ,3 18 3,8 1, ,3 0,099 0,67 0, ,6 7,1 2,1 0,27 8,0 8,8 5,1 0,96 1,4 0, ,7 16 3,1 0, ,9 0,19 1,5 0, ,6 12 3,7 1, ,6 0,37 1,4 0, ,3 12 3,1 0, ,7 0,44 1,2 0, ,1 10 2,2 0,51 9,4 13 5,8 1,0 1,4 0, ,3 8,9 1,7 0,40 7,7 13 5,8 0,68 1,3 0, Min 10 2,3 7,1 1,7 0,27 7,7 8,8 4,7 0,10 0,67 0,045 - Medel 19 3,5 12 2,8 0, ,8 0,52 1,3 0,100 - Max 37 5,3 18 4,0 1, ,7 1,0 2,1 0, ,1 0,36 1,7 0,33 0,06 2,5 <2,0 3,4 0,19 0,67 0, Svartälven ,5 0,45 2,0 0,33 0,07 2,4 2,1 4,1 0,18 0,94 0, Sågen ,6 0,47 2,4 0,31 0,07 2,5 2,6 3,9 0,18 0,99 0, ,4 0,30 1,4 0,28 0,04 2,4 <2,0 2,6 0,22 0,61 0, ,8 0,29 1,4 0,26 0,05 2,4 <2,0 2,4 0,16 0,58 0, ,1 0,36 1,5 0,28 0,09 2,3 <2,0 2,0 0,16 0,66 0, ,0 0,35 1,8 0,29 0,03 <2,0 <2,0 2,1 0,25 0,83 0, ,4 0,37 1,3 0,21 0,06 <2,0 <2,0 2,4 0,23 1,3 0, ,2 0,36 1,6 0,24 0,04 2,1 <2,0 2,6 0,31 1,2 0, ,4 0,39 1,7 0,25 0,05 <2,0 <2,0 3,1 0,25 1,2 0, ,5 0,35 1,6 0,24 0,11 2,0 <2,0 3,2 0,24 0,98 0, ,1 0,28 1,1 0,28 0,07 2,3 <2,0 3,3 0,21 0,66 0, Min 1,4 0,28 1,1 0,21 0,03 <2,0 <2,0 2,0 0,16 0,58 0,025 - Medel 2,3 0,36 1,6 0,28 0,06 2,0 1,2 2,9 0,22 0,89 0,103 - Max 3,5 0,47 2,4 0,33 0,11 2,5 2,6 4,1 0,31 1,3 0,82-52

55 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Rinnande vatten: jonsammansättning (mekv/l) 2009 Samtliga resultat inom klass 5 (skuggade rutor) och klass 4 (ofärgade rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är inramade. Plats Datum Ca Mg Na K Alk SO 4 Cl Provnr mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ,70 0,24 0,48 0,059 0,61 0,23 0, Hovaån ,3 0,35 0,61 0,074 1,1 0,29 0, Nötebron ,70 0,26 0,52 0,10 0,64 0,16 0, ,65 0,21 0,42 0,051 0,51 0,17 0, ,1 0,28 0,57 0,062 0,98 0,25 0, ,9 0,44 0,78 0,097 1,8 0,42 0, ,60 0,21 0,31 0,054 0,27 0,17 0, ,1 0,30 0,70 0,079 0,86 0,31 0, ,4 0,38 0,52 0,095 1,3 0,25 0, ,1 0,35 0,52 0,079 0,92 0,29 0, ,70 0,26 0,43 0,056 0,51 0,20 0, ,50 0,19 0,39 0,044 0,40 0,16 0, Min 0,50 0,19 0,31 0,044 0,27 0,16 0,25 - Medel 0,96 0,29 0,52 0,071 0,83 0,24 0,44 - Max 1,9 0,44 0,78 0,10 1,8 0,42 0, ,11 0,03 0,07 0,008 0,06 0,05 <0, Svartälven ,13 0,04 0,09 0,008 0,07 0,05 0, Sågen ,13 0,04 0,10 0,008 0,07 0,05 0, ,07 0,02 0,06 0,007 0,04 0,05 <0, ,09 0,02 0,06 0,007 0,05 0,05 <0, ,11 0,03 0,07 0,007 0,09 0,05 <0, ,10 0,03 0,08 0,007 0,03 <0,02 <0, ,12 0,03 0,06 0,005 0,06 <0,02 <0, ,11 0,03 0,07 0,006 0,04 0,04 <0, ,12 0,03 0,07 0,006 0,05 <0,02 <0, ,18 0,03 0,07 0,006 0,11 0,04 <0, ,11 0,02 0,05 0,007 0,07 0,05 <0, Min 0,07 0,02 0,05 0,005 0,03 <0,02 <0,06 - Medel 0,11 0,03 0,07 0,007 0,06 0,04 0,04 - Max 0,18 0,04 0,10 0,008 0,11 0,05 0,07-53

56 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Rinnande vatten: metaller 2009 Samtliga resultat inom klass 5 (skuggade rutor) och klass 4 (ofärgade rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är inramade. Plats Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,301 0,0129 0,724 0,327 0,344 0,590 3,03 0, Letälven ,291 0,0082 1,25 0,741 0,440 1,68 4,25 0, Åtorp ,231 0,0163 0,664 0,370 0,485 0,547 6,13 0, ,298 0,0141 1,24 0,451 0,407 0,970 6,18 0, ,150 0,0113 0,931 0,525 1,10 0,815 2,72 0, ,246 0,0080 0,731 0,599 0,800 0,760 3,04 0, ,350 <0,010 0,990 0,660 0,440 0,640 3,40 0, ,200 0,0110 0,890 0,440 0,560 0,610 1,90 0, ,270 <0,010 0,630 0,420 0,380 0,590 3,40 0, ,220 <0,010 0,700 0,310 0,390 0,590 2,30 0, ,220 0,011 0,530 0,370 0,410 0,290 1,90 0, ,360 0,010 0,760 0,440 0,420 0,550 3,20 0, Min 0,150 <0,010 0,530 0,310 0,344 0,290 1,90 0, Medel 0,261 <0,010 0,837 0,471 0,515 0,719 3,45 0, Max 0,360 0,0163 1,25 0,741 1,10 1,68 6,18 0, ,432 0,0127 1,41 0,236 0,155 0,511 28,4 0, Letälven ,304 0,0072 1,49 0,304 0,194 0,924 10,2 0, Möckelns ,273 0,0098 0,785 0,216 0,222 0,443 5,12 0, utlopp ,266 0,0210 1,07 0,413 0,206 0,847 4,20 0, ,163 0,0132 1,11 0,282 0,211 0,670 3,58 0, ,187 0,0111 0,902 0,436 0,220 0,559 3,31 0, ,340 0,0330 1,30 0,470 0,230 0,550 5,00 0, ,180 <0,010 1,50 0,290 0,260 0,620 4,60 0, ,190 <0,010 0,590 0,330 0,270 0,500 2,70 0, ,240 <0,010 0,800 0,230 0,190 0,530 2,60 0, ,210 <0,010 1,30 0,270 0,210 0,250 2,60 0, ,330 <0,010 0,750 0,380 0,250 0,520 3,60 0, Min 0,163 <0,010 0,590 0,216 0,155 0,250 2,60 0, Medel 0,260 0,0111 1,08 0,321 0,218 0,577 6,33 0, Max 0,432 0,0330 1,50 0,470 0,270 0,924 28,4 0, ,528 0,0175 1,35 0,747 0,687 0,947 5,17 0, Hovaån ,509 0,0086 2,03 0,810 0,565 0,963 6,55 0, Nötebron ,02 0,0193 1,99 0,863 0,330 0,895 6,73 0, ,528 0,0160 1,57 0,614 0,171 0,869 4,99 0, ,380 0,0154 0,979 0,363 0,485 0,742 2,50 0, ,267 0,0104 1,03 0,442 0,962 0,887 3,09 0, ,30 0,0230 2,90 1,70 0,170 1,30 7,50 0, ,660 0,0170 2,40 0,840 0,730 1,60 8,70 0, ,560 0,0120 1,00 0,600 0,340 0,860 5,60 0, ,460 <0,010 1,30 0,650 0,460 0,830 4,60 0, ,700 0,012 1,20 1,00 0,490 0,570 5,00 0, ,620 0,014 1,30 0,800 0,200 0,740 4,90 0, Min 0,267 <0,010 0,979 0,363 0,170 0,570 2,50 0,185 - Medel 0,628 0,0142 1,59 0,786 0,466 0,934 5,44 0,299 - Max 1,30 0,0230 2,90 1,70 0,962 1,60 8,70 0,440-54

57 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,175 0,0101 0,487 0,180 0,0869 0,248 4,04 0, Svartälven ,245 0,0087 1,37 0,164 0,0906 0,808 4,41 0, Mynning i ,218 0,0225 0,796 0,307 0,142 0,414 6,80 0, Möckeln ,227 0,0116 0,684 0,183 0,0829 0,541 4,74 0, ,180 0,0143 0,638 0,0912 0,0716 0,408 3,36 0, ,121 0,0068 0,511 0,112 0,0679 0,246 3,59 0, ,240 0,0180 0,700 0,320 0,0680 0,250 3,40 0, ,170 0,0120 0,710 0,180 0,0850 <0,20 3,00 0, ,150 <0,010 0,260 0,200 0,0850 <0,20 3,30 0, ,120 <0,010 0,360 0,130 0,0220 0,210 2,70 0, ,130 0,011 0,220 0,210 0,0720 <0,20 3,30 0, ,170 <0,010 0,460 0,180 0,0770 <0,20 3,10 0, Min 0,120 <0,010 0,220 0,0912 0,0220 <0,20 2,70 0, Medel 0,179 0,0108 0,600 0,188 0,0792 0,294 3,81 0, Max 0,245 0,0225 1,37 0,320 0,142 0,808 6,80 0, ,325 0,0140 0,570 0,127 0,0697 0,323 4,75 0, Svartälven ,347 0,0147 0,727 0,205 0,114 0,584 5,45 0, Hammaren ,349 0,0231 0,367 0,165 0,0671 0,207 5,15 0, ,640 0,0310 1,50 0,260 0,0920 0,210 7,40 0, ,450 0,0140 0,460 0,240 0,0630 0,280 5,50 0, ,420 0,0210 0,480 0,320 0,130 0,220 5,00 0, Min 0,325 0,0140 0,367 0,127 0,0630 0,207 4,75 0, Medel 0,422 0,0196 0,684 0,220 0,0893 0,304 5,54 0, Max 0,640 0,0310 1,50 0,320 0,130 0,584 7,40 0, ,185 0,0040 0,733 0,158 <0,050 0,392 2,45 0, Lesjöns ,349 0,0124 0,760 0,208 0,0959 0,470 4,06 0, utlopp ,424 0,0077 0,607 0,171 0,101 0,199 3,80 0, ,220 <0,010 0,660 0,190 0,0520 <0,20 2,60 0, ,360 <0,010 0,430 0,200 <0,010 0,270 3,40 0, ,210 <0,010 0,380 0,190 0,0500 <0,20 2,60 0, Min 0,185 0,0040 0,380 0,158 <0,010 <0,20 2,45 0, Medel 0,291 0,0065 0,595 0,186 0,0548 0,255 3,15 0, Max 0,424 0,0124 0,760 0,208 0,101 0,470 4,06 0, ,629 0,0077 1,38 0,206 0,0930 0,586 5,07 0, Lesjöälven ,04 0,0168 1,01 0,190 0,123 0,587 7,13 0, Fransagen ,889 0,0103 1,01 0,266 0,176 0,503 8,57 0, ,20 0,0100 1,20 0,210 0,0960 0,280 5,40 0, ,20 <0,010 0,660 0,220 0,0760 0,340 7,00 0, ,10 0,0150 0,700 0,220 0,150 0,300 8,20 0, Min 0,629 <0,010 0,660 0,190 0,0760 0,280 5,07 0, Medel 1,18 0,0108 0,993 0,219 0,119 0,433 6,90 0,141 - Max 2,20 0,0168 1,38 0,266 0,176 0,587 8,57 0,235-55

58 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,404 0,0182 1,13 0,226 0,0617 0,377 4,84 0, Svartälven ,19 0,0613 0,390 0,308 0,0746 0,360 6,94 1, Sågen ,412 0,0168 0,420 0,374 0,114 0,248 4,02 0, ,312 0,0163 0,570 0,176 <0,050 0,427 3,88 0, ,318 0,0119 0,358 0,121 <0,050 0,350 5,20 0, ,290 0,0093 0,213 0,222 0,0745 0,208 2,17 0, ,480 0,0360 0,690 0,370 0,0590 0,290 6,30 0, ,420 0,0170 0,530 0,310 0,0870 0,210 3,70 0, ,20 0,0190 <0,050 0,300 0,0750 0,280 6,40 0, ,430 <0,010 0,160 0,260 0,0180 0,290 3,80 0, ,430 0,0270 <0,050 0,270 0,0570 <0,20 3,90 0, ,340 0,0150 0,540 0,250 0,0660 <0,20 5,10 0, Min 0,290 <0,010 <0,050 0,121 0,0180 <0,20 2,17 0, Medel 0,602 0,0211 0,421 0,266 0,0614 0,270 4,69 0,229 - Max 2,19 0,0613 1,13 0,374 0,114 0,427 6,94 1, ,396 0,0124 0,999 0,371 0,338 0,782 2,89 0, Timsälven ,395 0,0084 1,93 0,363 0,326 1,45 5,18 0, Mynning i ,289 0,0177 1,04 0,730 0,507 0,936 3,90 0, Möckeln ,308 0,0109 1,12 0,929 0,415 1,21 3,55 0, ,183 0,0093 0,727 0,814 0,437 1,07 2,10 0, ,474 0,0069 0,928 0,947 0,479 1,17 2,50 0, ,770 0,0180 1,20 0,890 0,450 1,10 3,50 0, ,310 <0,010 1,10 0,410 0,460 0,870 1,40 0, ,380 <0,010 0,640 0,460 0,490 0,930 1,90 0, ,470 <0,010 0,830 0,390 0,450 1,00 2,40 0, ,530 0,0120 0,740 0,550 0,500 0,740 2,00 0, ,480 <0,010 0,840 0,490 0,400 0,720 2,80 0, Min 0,183 <0,010 0,640 0,363 0,326 0,720 1,40 0, Medel 0,415 0,0096 1,01 0,612 0,438 0,998 2,84 0, Max 0,770 0,0180 1,93 0,947 0,507 1,45 5,18 0, ,157 0,0070 1,14 0,222 0,720 0,578 3,66 0, Storforsälven ,206 0,0095 0,797 0,164 0,408 0,442 3,46 0, ,245 0,0055 0,642 0,160 0,299 0,269 2,13 0, ,310 0,0110 1,10 0,230 0,290 0,290 8,90 0, ,350 <0,010 0,590 0,150 0,290 0,280 8,50 0, ,440 0,0110 0,720 0,240 0,300 0,270 5,30 0, Min 0,157 <0,010 0,590 0,150 0,290 0,269 2,13 0, Medel 0,285 0,0082 0,832 0,194 0,385 0,355 5,33 0, Max 0,440 0,0110 1,14 0,240 0,720 0,578 8,90 0, ,185 0,0081 0,788 0,220 0,503 0,377 4,03 0, Storforsälven ,317 0,0049 0,921 0,253 0,405 0,472 5,32 0, Storfors ,248 0,0050 0,563 0,116 0,298 0,221 2,43 0, ,320 0,0110 1,20 0,220 0,290 0,290 12,0 0, ,380 <0,010 1,00 1,50 0,290 1,60 4,00 0, ,440 <0,010 0,690 0,230 0,310 0,230 3,30 0, Min 0,185 0,0049 0,563 0,116 0,290 0,221 2,43 0, Medel 0,315 0,0065 0,860 0,423 0,349 0,532 5,18 0, Max 0,440 0,0110 1,20 1,50 0,503 1,60 12,0 0,100-56

59 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,28 0, ,8 0,788 10,8 7,28 40,4 0, Kilstabäcken ,667 0,0169 2,13 0,677 2,58 1,90 6,98 0, Forsby ,55 0,0144 2,11 0,819 10,5 2,97 6,32 0, ,60 0,0200 2,70 1,00 14,0 3,30 6,90 0, ,930 0,0150 2,20 0,830 1,10 1,80 13,0 0, ,00 0,0450 2,70 1,60 6,50 3,00 15,0 1, Min 0,667 0,0144 2,11 0,677 1,10 1,80 6,32 0,325 - Medel 1,50 0,0259 4,27 0,952 7,58 3,38 14,8 0,587 - Max 2,28 0, ,8 1,60 14,0 7,28 40,4 1,00-57

60 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Rinnande vatten: översikt 2009 Medelhalter av fosfor för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden år Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över heldragen linje är halterna höga. Över den tjocka heldragna linjen är halterna mycket höga. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Fosfor (µg/l) Fosfor (µg/l) Skillerälven Storforsälven Storforsälven Timsälven, Lunedet Timsälven, Möckeln Hovaån Möckelns utlopp Letälven Gullspångsälven Fosfor (µg/l) Liälven Älgälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen Svartälven, Hammaren Svartälven, Möckeln 58

61 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Medelhalter av kväve för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden år Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Tunn heldragen linje markerar övergången från måttligt höga till höga halter. Över den tjocka heldragna linjen är halterna mycket höga. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Kväve (µg/l) 600 Kväve (µg/l) Skillerälven Storforsälven Storforsälven Timsälven, Lunedet Timsälven, Möckeln Hovaån Möckelns utlopp Letälven Gullspångsälven Kväve (µg/l) Liälven Älgälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen Svartälven, Hammaren Svartälven, Möckeln 59

62 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Medelhalter av organiskt material (TOC) för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden år Streckad linje markerar övergången mellan mycket låga och låga halter. Över heldragen linje är halterna måttligt höga. Över den mellantjocka heldragna linjen är halterna höga och över den tjockaste linjen mycket höga. TOC (mg/l) TOC (mg/l) Skillerälven Storforsälven Storforsälven Timsälven, Lunedet Timsälven, Möckeln Hovaån Möckelns utlopp Letälven Gullspångsälven TOC (mg/l) Liälven Älgälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen Svartälven, Hammaren Svartälven, Möckeln 60

63 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Medianvärden för buffertkapacitet (alkalinitet) för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden år Streckad linje markerar övergången mellan mycket svag och svag buffertkapacitet. Tunn heldragen linje markerar övergången från svag till god buffertkapacitet. Över den tjocka heldragna linjen är buffertkapaciteten mycket god. Alkalinitet (mekv/l) 0,20 0,15 0,10 0,05 Alkalinitet (mekv/l) 0,75 0,25 0,20 0,15 0,10 0, Skillerälven Storforsälven Storforsälven Timsälven, Lunedet Timsälven, Möckeln 0,05 0, Hovaån Möckelns utlopp Letälven Gullspångsälven Alkalinitet (mekv/l) 0,15 0,10 0,05 0, Liälven Älgälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen Svartälven, Hammaren Svartälven, Möckeln 61

64 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Sjöar: basparametrar 2009 Samtliga resultat inom klass 5 (skuggade rutor) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (ofärgade rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är inramade med tjock ram. Tunn ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. Plats Datum Djup Temp. ph Alk. Kond. Färg TOC Syre Syre NH4-N NO23-N Kj.-N Tot.-N Tot.-P Provnr m C mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,5 0,3 6,6 0,12 4,1 70 8,2 11, Möckeln ,5 20,7 7,4 0,13 4,4 60 8,4 9, ,6 6,5 0,16 6,2 65 8,7 9, ,4 6,6 0,16 6,1 70 7,4 3, ,5 0,2 6,4 0,12 4,3 70 8,5 11, Bredreven ,5 19,9 6,7 0,09 3, , ,7 6,3 0,12 4,2 70 9,3 8, ,8 6,4 0,10 4,4 90 9,2 3, ,5 0,4 6,4 0,11 5,0 70 9,6 11, Lonnen ,5 21,0 7,2 0,12 4,6 50 7,8 9, < ,3 6,5 0,20 7,4 80 9,7 10, ,0 6,8 0,24 6,6 80 9,4 2, < ,5 0,2 6,6 0,13 4, , Öjevettern ,5 20,4 7,0 0,11 4, , < ,5 6,3 0,18 5, , ,9 6,8 0,19 5, ,0 0,3 4, ,5 0,1 6,4 0,11 3, , Daglösen, ,5 20,3 7,2 0,09 3, , centrala ,4 6,4 0,11 4, ,6 72 < ,2 6,4 0,11 4,8 90 9,8 5, ,5 0,1 6,4 0,12 4, , Daglösen, ,5 21,1 6,8 0,09 3, , < norra ,5 6,7 0,51 11, ,5 5, < ,6 6,5 0,12 4,7 90 9,6 4, ,5 0,3 6,4 0,12 3, , Lersjön ,5 19,7 6,6 0,08 2, , < ,8 6,1 0,13 4, , ,2 6,6 0,10 3, ,

65 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Sjöar: råvattenkontroll 2009 Plats Datum Djup Temperatur Färg ph Turbiditet Järn Mangan Aluminium Provnr m C mg Pt/l FNU mg/l mg/l mg/l Skagern ,0 45 7,0 2,0 0,13 <0,02 1, (råvattenkontroll) 63

66 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Sjöar: temperatur- och syreprofiler, vårvinter 2009 Samtliga resultat inom klass 5 (skuggade rutor) och klass 4 (ofärgade rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är inramade med tjock ram. Tunn ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 0,3 11, MÖCKELN 2 0,5 11, ,7 10, ,0 10, ,3 10, ,5 10, ,7 10, ,0 10, ,1 10, ,3 10, Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 0,2 11, BREDREVEN 2 0,4 11, ,7 10, ,9 10, ,1 9, ,6 9, ,8 8, ,0 8, ,4 8, ,7 8, Syre (mg/l) Djup (m) Temp ( C) Temp Syre Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 0,4 11, LONNEN 2 0,6 11, ,0 11, ,3 10, ,3 10, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 64

67 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 0,2 12, ÖJEVETTERN 2 0,5 11, ,9 11, ,2 10, ,5 10, ,7 9, ,9 8, ,5 3, ,5 3, Östersjön, februari Syre (mg/l) Djup (m) Temp ( C) Temp Syre Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr m C mg/l % Syre (mg/l) DAGLÖSEN, ,5 0,1 12, CENTRALA ,1 1,7 2,1 0,4 11,5 11,3 11,0 11, ,4 1,8 2,6 0,7 11,3 11,3 11,0 11, ,8 10, ,4 10, Daglösen norra, februari Djup (m) Temp ( C) Temp Syre Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr m C mg/l % DAGLÖSEN, ,5 0,1 11, NORRA 2 0,4 11, ,0 10, ,4 8, ,8 7, ,7 3, ,5 0,5 5, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 0,3 12, LERSJÖN 2 0,5 11, ,9 11, ,4 9, ,5 9, ,8 8, ,9 7, ,6 6, ,8 5, Temp ( C) Djup (m) Syre (mg/l) Temp Syre 65

68 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Sjöar: temperatur- och syreprofiler, sensommar 2009 Samtliga resultat inom klass 5 (skuggade rutor) och klass 4 (ofärgade rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är inramade med tjock ram. Tunn ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 20,7 9, MÖCKELN 2 20,7 9, ,6 9, ,1 8, ,8 8, ,5 8, ,3 8, ,5 7, ,6 6, ,6 3, ,4 3, Temp ( C) Djup (m) Syre (mg/l) Temp Syre Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 19,9 8, BREDREVEN 2 19,8 8, ,3 6, ,8 5, ,2 4, ,7 4, ,2 4, ,9 3, ,8 3, ,8 3, Temp ( C) Djup (m) Syre (mg/l) Temp Syre Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 21,0 9, LONNEN 2 21,0 9, ,7 5, ,0 2, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 66

69 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 20,4 8, ÖJEVETTERN 2 20,4 8, ,0 7, ,1 5, ,8 4, ,7 3, ,1 2, ,4 2, ,9 0,3 4, Syre (mg/l) Djup (m) Temp ( C) Temp Syre Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr m C mg/l % DAGLÖSEN, ,5 20,3 8, CENTRALA 2 19,8 8, ,0 7, ,4 7, ,3 5, ,8 5, ,3 5, ,6 5, ,9 5, ,4 5, ,2 5, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr m C mg/l % DAGLÖSEN, ,5 21,1 8, NORRA 2 21,2 8, ,2 8, ,8 7, ,7 5, ,4 4, ,6 4, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Plats Datum Djup Temp. Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 19,7 8, LERSJÖN 2 19,0 7, ,2 7, ,6 6, ,4 5, ,3 4, ,3 4, ,2 4, ,2 4, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 67

70 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Sjöar: siktdjup och klorofyll 2009 Plats Datum Siktdjup Klorofyll a Provnr (0,5 meters djup) m µg/l 1030 Möckeln ,2 2, Bredreven , Lonnen , Öjevettern ,0 7, Daglösen, centrala , Daglösen, norra ,9 3, Lersjön ,

71 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Sjöar: översikt 2009 Fosfor (µg/l) Lersjön, yta Lersjön, botten Daglösen norr, yta Daglösen norr, botten Daglösen centr, yta Daglösen centr, botten Öjevettern, yta Öjevettern, botten Lonnen, yta Lonnen, botten Bredreven, yta Bredreven, botten Möckeln, yta Möckeln, botten Kväve (µg/l) Lersjön, yta Lersjön, botten Daglösen norr, yta Daglösen norr, botten Daglösen centr, yta Daglösen centr, botten Öjevettern, yta Öjevettern, botten Lonnen, yta Lonnen, botten Bredreven, yta Bredreven, botten Möckeln, yta Möckeln, botten Medelhalter av fosfor respektive kväve i sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde år Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över tunn, heldragen linje är halterna höga och över den tjockare, heldragna linjen är halterna mycket höga. 69

72 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi TOC (mg/l) Lersjön, yta Lersjön, botten Daglösen norr, yta Daglösen norr, botten Daglösen centr, yta Daglösen centr, botten Öjevettern, yta Öjevettern, botten Lonnen, yta Lonnen, botten Bredreven, yta Bredreven, botten Möckeln, yta Möckeln, botten Medelhalter av organiskt material (TOC) i sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde år Streckad linje markerar övergången mellan mycket låga och låga halter. Över tunn, heldragen linje är halterna måttligt höga och över den tjockare, heldragna linjen är halterna höga. Alkalinitet (mekv/l) 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Lersjön, yta Lersjön, botten Daglösen norr, yta Daglösen norr, botten Daglösen centr, yta Daglösen centr, botten Öjevettern, yta Öjevettern, botten Lonnen, yta Lonnen, botten Bredreven, yta Bredreven, botten Möckeln, yta Möckeln, botten Medianvärden av buffertkapacitet (alkalinitet) i sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde år Tjock, heldragen linje markerar övergången mellan mycket svag och svag buffertkapacitet. Över tunn, heldragen linje är buffertkapaciteten god och över den streckade linjen är buffertkapaciteten mycket god. 70

73 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Syrgas (mg/l) , Daglösen, centr Möckeln 2530.Bredreven 3070.Öjevettern 3415.Daglösen, norra 3510.Lersjön 3010.Lonnen 2 0, , Lersjön Daglösen norra Daglösen centr Öjevettern Lonnen Bredreven Möckeln 1,5 2,0 2,5 Siktdjup (m) Årslägsta syrgashalter i bottenvattnet i sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde år Den tjockaste linjen markerar övergången mellan syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd och syrefattigt tillstånd. Över mellantjock linje råder svagt syretillstånd och över den tunnaste linjen råder måttligt syrerikt tillstånd. Siktdjup i sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde i augusti Linjen markerar övergången mellan mycket litet och litet siktdjup. Klorofyll (µg/l) Kväve/fosfor-kvot Daglösen, centr Möckeln 2530.Bredreven 3070.Öjevettern 3415.Daglösen, norra 3510.Lersjön 3010.Lonnen 3410.Daglösen, centr Möckeln 2530.Bredreven 3070.Öjevettern 3415.Daglösen, norra 3510.Lersjön 3010.Lonnen Klorofyllhalter i sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde i augusti Streckad linje markerar övergången mellan mycket låga och låga halter. Över heldragen linje är halterna måttligt höga. Kväve/fosfor-kvot i sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde i augusti Streckad linje markerar övergången mellan kväveöverskott och kväve-fosforbalans. Under heldragen linje råder måttligt kväveunderskott. 71

74 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 - Referensvattendrag Tidsserier Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) 8 ph Alkalinitet (mekv/l) 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, Konduktivitet (ms/m) kond. (20 C) , kond. (25 C )

75 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 - Referensvattendrag Forts Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) TOC (mg/l) TOC (COD-Mn) beräknat som KMnO 4 /3, Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l) 2500 Summan av Kjeldahl-kväve och nitrit-+nitratkväve

76 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 - Referensvattendrag Forts Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) Kväve (µg/l) Totalkväve analyserad med persulfatmetoden och genom oxidation med förbränning

77 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 - Referensvattendrag Svartälven, mynning i Möckeln ph 8 8, Alkalinitet (mekv/l) 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Konduktivitet (ms/m)

78 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 - Referensvattendrag Forts Svartälven, mynning i Möckeln TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

79 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 - Referensvattendrag Timsälven, mynning i Möckeln ph Alkalinitet (mekv/l) 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Konduktivitet (ms/m)

80 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 - Referensvattendrag Forts Timsälven, mynning i Möckeln TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

81 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 - Referensvattendrag BILAGA 3 Analysresultat för referensvattendrag 79

82 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 3 - Referensvattendrag Gullspångsälven, Gullspång För parametrarna ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Samtliga analyser utförda på Institutionen för vatten och miljö vid SLU. Datum Temp. ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/ l ,9 7,05 5,29 0,230 0,090 0,160 0,021 0,160 0,096 0,133 0, ,0 7,02 5,34 0,239 0,091 0,173 0,022 0,163 0,096 0,132 0, ,7 6,92 5,46 0,234 0,092 0,166 0,021 0,172 0,093 0,141 0, ,9 7,08 5,22 0,240 0,089 0,163 0,021 0,159 0,094 0,134 0, ,0 7,02 5,20 0,227 0,086 0,156 0,020 0,169 0,096 0,139 0, ,8 7,09 5,21 0,229 0,093 0,160 0,020 0,176 0,095 0,136 0, ,5 7,03 5,19 0,225 0,086 0,156 0,020 0,166 0,094 0,136 0, ,8 7,04 5,20 0,220 0,084 0,154 0,021 0,164 0,083 0,129 0, ,1 7,18 5,06 0,229 0,084 0,151 0,018 0,164 0,085 0,131 0, ,3 7,20 5,29 0,219 0,082 0,149 0,019 0,165 0,089 0,138 0, ,2 7,15 5,22 0,227 0,086 0,155 0,019 0,168 0,117 0,139 0, ,9 6,95 5,22 0,225 0,086 0,152 0,019 0,163 0,089 0,133 0,11 Min 0,7 6,92 5,06 0,219 0,082 0,149 0,018 0,159 0,083 0,129 0,11 Medel 8,3 7,05 5,24 0,229 0,087 0,156 0,020 0,165 0,094 0,135 0,12 Max 19,8 7,20 5,46 0,240 0,093 0,173 0,022 0,176 0,117 0,141 0,12 Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO4-P Tot.-P Abs. (of) Abs. (f) KMnO 4 Si TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 420/5 mg/l mg/l mg/l ,130 0,109 34,7 1,87 8, ,133 0,117 36,5 2,11 8, ,142 0,119 32,7 1,93 8, ,134 0,111 32,6 1,67 8, ,166 0,104 35,8 1,52 8, ,140 0,089 35,3 1,42 8, ,136 0,096 33,4 1,94 7, ,142 0,112 36,7 2,03 8, ,118 0,096 34,5 1,84 8, ,127 0,102 36,4 2,09 8, ,116 0,095 32,7 1,91 8, ,129 0,104 35,3 2,27 8,7 Min ,116 0,089 32,6 1,42 7,9 Medel ,134 0,105 34,7 1,88 8,4 Max ,166 0,119 36,7 2,27 8,7 Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,2 6, ,013 0,71 0,74 1,1 0,144 0,30 0, ,1 4,9 8, ,013 0,36 0,48 2,0 0,057 0,27 0, ,77 2,3 98 0,010 0,15 0,37 0,58 0,065 0,27 0, ,9 0,83 2, ,008 0,13 0,42 0,56 0,034 0,29 0, ,84 2, ,011 0,32 0,53 0,70 0,072 0,30 0, ,8 0,88 2, ,012 0,24 0,39 0,64 0,048 0,31 0, , ,4 3,8 82 0,015 0,22 0,41 0,83 0,043 0,31 0, ,2 0,77 1,8 68 0,007 0,12 0,36 0,65 0,035 0,28 0, ,4 0,97 3,9 64 0,008 0,13 0,33 0,65 0,032 0,26 0, ,5 0,94 2,6 69 0,010 0,13 0,38 1,0 0,034 0,29 0, ,7 1,3 2,3 88 0,009 0,18 0,29 0,63 0,039 0,28 0,26 Min 110 4,5 0,77 1,8 64 0,007 0,12 0,29 0,56 0,032 0,26 0,19 Medel 161 8,5 1,3 3, ,011 0,24 0,43 0,85 0,055 0,29 0,29 Max ,9 8, ,015 0,71 0,74 2,0 0,144 0,31 0,54 80

83 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering BILAGA 4 Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU 81

84 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att öka jämförbarheten mellan analysresultaten från de olika laboratorierna. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005). Korrigeringar utifrån interkalibreringen I figurer där analysvärden för år 2009 redovisas har resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005) korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen, liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3, redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. Vid transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (Bilaga 5). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Jämförelse av resultat mellan SLU och ALcontrol Mellan SLU:s och ALcontrols ph-värden skiljde det som mest 4 %. I genomsnitt var skillnaden 1 %, varför SLU:s analysvärden räknades ned genom att divideras med 1,01. Alkaliniteten var i medeltal 5 % högre i de prover som analyserats vid SLU. Följdaktligen räknades SLU:s analysvärden ned genom att divideras med 1,05. Halterna av organiskt material, mätt som TOC, var i genomsnitt 8 % högre i de prover som analyserades vid SLU. SLU:s analysresultat har alltså räknats ned genom att divideras med 1,08 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid beräkning av transporten av organiskt material har ALcontrols värden istället räknats upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,08. Fosforhalten (Tot-P) var i medeltal 9 % högre vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat dividerades därför med 1,09 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid transportberäkningar har ALcontrols värden istället räknats upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,09. Kvävehalten (Tot-N) var i medeltal 2 % lägre vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat dividerades därför med 0,98 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid transportberäkningar har ALcontrols värden istället räknats ned till SLU:s nivå genom att multipliceras med 0,98. Nuvarande kriterier för ackreditering innebär att skillnader kan förekomma mellan olika laboratorier beroende på att olika provhantering och modifiering av analysmetoder accepteras. Det går inte att säga att något av laboratorierna har mer rätt eller fel analysresultat, eftersom både SLU och ALcontrol uppfyller kriterierna för ackreditering. 82

85 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering Resultaten från interkalibreringen redovisas i tabellen nedan. Plats Lab Datum ph Alk. TOC Tot-N Tot-P mekv/l mg/l µg/l µg/l 1005 ALcontrol ,8 0,14 7, Gullspångsälven, ,9 0,16 7, Gullspång ,2 0,18 7, ,1 0,15 8, ,9 0,15 8, ,9 0,16 9, Min 6,8 0,14 7, Medel 7,0 0,16 7, Max 7,2 0,18 9, SLU ,0 0,16 8, Gullspångsälven, ,1 0,16 8, Gullspång ,1 0,18 8, ,0 0,16 8, ,2 0,17 8, ,0 0,16 8, Min 7,0 0,16 8, Medel 7,1 0,16 8, Max 7,2 0,18 8, Avvikelse mellan SLU % 14% 18% -5% 13% och ALcontrol i % % 0% 23% -6% 13% % 0% 13% -5% -8% % 7% 1% -1% 44% % 11% 5% 1% -10% % -1% -8% 4% 0% Medelavvikelse 1% 5% 8% -2% 9% Omräkningsfaktor 1,01 1,05 1,08 0,98 1,09 83

86 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering 84

87 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 5 Statusklassning Vattenkemi BILAGA 5 Statusklassning av vattenkemi

88 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 5 Statusklassning Vattenkemi Anmärkningsvärda resultat är inramade. Vattendrag Näringsämnen Korr. för >10 % jordbruksmark 3502 Skillerälven, uppströms Filipstad Hög Nej 3083 Storforsälven, uppströms Storfors Hög Nej 3082 Storforsälven, vid kraftverk Hög Nej 3021 Timsälven, vid Lunedet God Nej 3001 Timsälven, utlopp i Möckeln Måttlig Nej 2625 Svartälven, Sågen Hög Nej 2621 Liälven, nedströms Fredriksberg Hög Nej 2541 Lesjöns utlopp Hög Nej 2544 Fransagen, nedströms Lesjöfors reningsverk Hög Nej 2241 Älgälven, nedströms Sävenfors Hög Nej 2041 Svartälven, vid Hammaren Hög Nej 2001 Svartälven, inflöde i Möckeln Hög Nej 1101 Hovaån, Nötebron Dålig Ja 1025 Letälven, Möckelns utlopp God Nej 1021 Letälven, bro i Åtorp God Nej 1005 Gullspångsälven, bro vid väg mot S.Råda * Hög Nej * Hög status erhölls både med "vanlig" och förenklad metod. Sjö Näringsämnen Klorofyll Siktdjup 3510 Lersjön God Uppnår ej god God 3415 Daglösen norr God God God 3410 Daglösen mitt Hög Uppnår ej god God 3090 Östersjön* Hög God Hög 3070 Öjevettern God Uppnår ej god God 3050 Ullvettern* God God God 3010 Lonnen God God Måttlig 2530 Bredreven Hög Uppnår ej god God 1030 Möckeln God Hög Hög 1010 Skagern* Hög Hög Hög * Resultat från 2001, 2004 och

89 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Vattenföring, transport, utsläpp BILAGA 6 Vattenföring, ämnestransport och punktutsläpp 87

90 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Vattenföring, transport, utsläpp Vattenföring 2009 Flöde (m 3 /s) Timsälven Flöde (m 3 /s) 150 Gullspångsälven jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec 0 jan Flöde (m 3 /s) Svartälven jan feb mars april maj juni feb juli mars aug april sept maj okt juni nov dec juli aug sept okt nov dec Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Timsälven Svartälven Gullspångsälven ,5 28,4 56, ,4 21,2 39, ,3 29,5 64, ,3 22,1 46, ,1 32,9 64, ,0 24,8 55, ,0 35,6 80, ,6 35,6 69,9 Normalvärde* 22,4 30,7 60,1 * Tidsperiod för normalvärdet: Timsälven , Svartälven och Gullspångsälven

91 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Vattenföring, transport, utsläpp Ämnestransporter 2009 Punkt Flöde Interkalibrering Fosfor Kväve Org.mtrl (TOC) m 3 /s ton/år ton/år ton/år Huvudfåran Gullspångsälven, Södra Råda 70,0 SLU:s värden 23, Letälven, Åtorp 64,2 Omräknat till SLU:s nivå 30, Alcontrols värden 27, Letälven, Möckelns utlopp 58,4 Omräknat till SLU:s nivå 26, Alcontrols värden 24, Hovaån, Nötebron 0,858 Omräknat till SLU:s nivå 2,03 42,1 556 Alcontrols värden 1,86 43,0 515 Svartälven Svartälven, mynning i Möckeln 38,1 Omräknat till SLU:s nivå 5, Alcontrols värden 4, Svartälven, Hammarn 23,7 Omräknat till SLU:s nivå 6, Alcontrols värden 6, Älgälven, Sävenfors 5,16 Omräknat till SLU:s nivå 1,53 57, Alcontrols värden 1,40 58, Svartälven, Sågen 1,44 Omräknat till SLU:s nivå 0,293 15,1 677 Alcontrols värden 0,268 15,4 627 Timsälven Timsälven, mynning i Möckeln 24,7 Omräknat till SLU:s nivå 17, Alcontrols värden 15, Timsälven (inkl. Björkborns ind.omr.) Omräknat till SLU:s nivå 18, Alcontrols värden 17, Timsälven, Lunedet 18,5 Omräknat till SLU:s nivå 12, Alcontrols värden 11, Storforsälven, Storfors 7,00 Omräknat till SLU:s nivå 2,30 81, Alcontrols värden 2,11 82, Storforsälven, uppstr. Storfors 7,00 Omräknat till SLU:s nivå 2,32 82, Alcontrols värden 2,13 84, Skillerälven uppströms Filipstad 7,29 Omräknat till SLU:s nivå 2, Alcontrols värden 2, Punkt Bly Kadmium Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Huvudfåran Gullspångsälven, Gullspång , Letälven, Åtorp , Letälven, Möckelns utlopp , , Hovaån, Nötebron 18,8 0,403 43,6 22,7 10,8 24, ,11 Svartälven Svartälven, mynning i Möckeln , , , Svartälven, Hammarn , , , Svartälven, Sågen 23,2 0,907 19,0 12,3 2,74 11, ,48 Timsälven Timsälven, mynning i Möckeln 343 7, , Storforsälven, Storfors 65,9 1, ,6 85,2 78, , Storforsälven, uppstr. Storfors 70,4 1, ,9 76, ,0 89

92 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Vattenföring, transport, utsläpp Arealspecifika förluster av kväve Kväve Tillstånd Klass Beskrivning Avvikelse Klass Beskrivning (kg/ha,år) Gullspångsälven, 2,5 3 Måttligt hög förlust 2,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Gullspång Letälven, 2,4 3 Måttligt hög förlust 2,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Åtorp Letälven, 2,3 3 Måttligt hög förlust 2,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse Möckelns utlopp Hovaån, 5,7 4 Hög förlust 5,5 3 Stor avvikelse Nötebron Svartälven, 1,6 2 Låg förlust 1,4 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln Svartälven, 1,9 2 Låg förlust 1,6 1 Ingen/obetydlig avvikelse Hammarn Älgälven, 1,5 2 Låg förlust 1,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sävenfors Svartälven, 1,3 2 Låg förlust 1,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sågen Timsälven, 2,2 3 Måttligt hög förlust 2,0 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln Timsälven, 1,7 2 Låg förlust 1,6 1 Ingen/obetydlig avvikelse Lunedet Storforsälven, 2,5 3 Måttligt hög förlust 2,0 1 Ingen/obetydlig avvikelse Storfors Storforsälven, 2,5 3 Måttligt hög förlust 2,0 1 Ingen/obetydlig avvikelse uppstr. Storfors Skillerälven, 2,1 3 Måttligt hög förlust 1,8 1 Ingen/obetydlig avvikelse upp. Filipstad 90

93 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Vattenföring, transport, utsläpp Arealspecifika förluster av fosfor Fosfor Tillstånd Klass Beskrivning Avvikelse Klass Beskrivning (kg/ha,år) Gullspångsälven, 0,04 2 Mycket låg förlust 1,0 1 Ingen/obetydlig avvikelse Gullspång Letälven, 0,07 2 Låg förlust 1,8 2 Tydlig avvikelse Åtorp Letälven, 0,07 2 Låg förlust 1,6 2 Tydlig avvikelse Möckelns utlopp Hovaån, 0,36 5 Mycket hög förlust 9,8 4 Mycket stor avvikelse Nötebron Svartälven, 0,03 1 Mycket låg förlust 0,6 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln Svartälven, 0,05 2 Låg förlust 0,9 1 Ingen/obetydlig avvikelse Hammarn Älgälven, 0,03 1 Mycket låg förlust 0,8 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sävenfors Svartälven, 0,03 1 Mycket låg förlust 0,5 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sågen Timsälven, 0,13 3 Måttligt hög förlust 2,9 2 Tydlig avvikelse mynningen i Möckeln Timsälven, 0,08 2 Låg förlust 1,9 2 Tydlig avvikelse Lunedet Storforsälven, 0,07 2 Låg förlust 1,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Storfors Storforsälven, 0,07 2 Låg förlust 1,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse uppstr. Storfors Skillerälven, 0,06 2 Låg förlust 1,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse upp. Filipstad 91

94 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Vattenföring, transport, utsläpp Rapporterade utsläpp från kommunala avloppsreningsverk år 2009 Dalarnas län 1. Fredriksbergs ARV Recipient: Liälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton Ton ton ton Värmlands län 2. Nordmarks ARV Recipient: Nordmarksälven Flöde BOD7 COD Ptot m3 ton Ton ton Filipstads ARV Recipient: Daglösen (norra delen) Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton Ton ton ton ton Persbergs ARV Recipient: Yngen Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton Ton ton ton ton Nykroppa ARV Recipient: Östersjön Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton Storfors ARV Recipient: Storforsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Al Susp. m3 ton ton ton ton ton ton Brattfors ARV Recipient: Lungälven Flöde BOD7 COD Ptot m3 ton tons ton Lesjöfors ARV Recipient: Lesjöforsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton

95 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Vattenföring, transport, utsläpp Örebro län 9. Fjällbo ARV Hällefors Recipient: Svartälven Flöde m3 BOD7 COD Tot-P, Tot-N, Susp. ton NH4-N ton ton ton ton ton Grythyttans ARV Recipient: Torrvarpen Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Susp. ton m3/d ton ton ton ton Karlskoga ARV Recipient: Möckeln Flöde BOD7 COD-Cr Tot-P Tot-N NH4-N Susp Cd Cr Cu Ni Pb m3 ton ton ton ton ton ton kg kg kg kg kg ,29 264,23 1, , ,128 - <0, ,7 5 Zn Hg kg kg 215 <0,7 12. Degerfors ARV Recipient: Letälven Flöde m3 BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N Susp. ton ton ton ton ton ton Åtorp ARV Recipient: Letälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Susp. m3 ton ton ton ton ton Finnerödja AVR Recipient: Skagersholmsån Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton - <1,4 <4,6 0,025 2,4 15. Loka Brunn ARV Recipient: Södra Loken Flöde BOD7 Ptot m3/d ton ton Västra Götalands län 16. Älgarås ARV Recipient: Krokebäcken Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton Hova ARV Recipient: Hovaån Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton Gullspångs ARV Recipient: Gullspångsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton

96 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Vattenföring, transport, utsläpp Redovisade punktutsläpp från industrier m.m. år 2009 Värmlands län 22. Spring Wire Sweden AB, Lesjöfors Recipient: Lesjöälven Flöde Fosfor Pb Zn m3 kg kg kg Gammalkroppa fiskodling Recipient: Kroppaälven Fosfor Kväve ton ton Miljöbolaget i Svealand AB Recipient: Storforsälven Flöde Ba Cr, tot Cr 6+ Fe Ni Pb Sn V Zn Cu m3 Kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Brattfors fiskodling Recipient: Lungälven Fosfor Kväve ton Ton - - Örebro län 19. Sävenforsprodukter AB Recipient: Älgälven Fosfor Kväve ton ton Sävenforsprodukter AB Recipient: Sörelgen Fosfor Kväve ton ton Sävenforsprodukter AB Recipient: Halvarsnoren, Älvestorp Fosfor Kväve ton ton Ovako Steel AB Recipient: Svartälven COD TOC Cu Fe Ni Cr Olja Susp BOD7 Zn Pb Cd ton ton kg kg kg kg kg ton ton kg kg kg Icopal AB Recipient: Torrvarpen Utsläpp av skifferkross 28. Bharat Forge Kilsta AB Recipient: Kilstabäcken Flöde Susp.äm Cr, tot Ni Ext alif. Op. alif. m3 ton kg kg ämn kg

97 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Vattenföring, transport, utsläpp 31. Björkborns industriområde Anläggningsnummer Recipient: Möckeln Flöde Fosfor Tot-N AOX TOC Al / Fe Co /Cu Cr / Pb Mg / Mn Ni / Zn As / Cd Hg m3 ton ton ton ton kg kg kg kg kg kg kg , , / / 25 4,3 / 4, / / 38 0,4 / 0,017 0, Saab Bofors Support AB Recipient: Möckeln Anläggningsnummer * Till reningsverk Opol., Silver* Silver och bly* TNT, RDX och HMX* alif. kg g g g Anläggningsnummer (inkl. Karlskoga Ytbehandling) Flöde Opol., Cyanid Cyanid Cr Cr 6+ Zn Susp m3 alif kg kg fri, kg kg kg kg kg Moelven Valåsen AB Recipient: Möckeln Timmerbassäng och timmerbevattning Flöde COD-Mn Fenol TOC Fosfor Kväve Susp. Extr.Alif. Aromater Opol.Alif. Oljeindex BOD7 m3 ton kg ton ton ton ton ton ton ton ton ton Outokumpu Stainless AB Recipient: Letälven Neutraliseringen Flöde Cr-tot Cr 6+ Ni Fe Kväve m3 kg kg kg kg ton Jorddammen Flöde Cr-tot Ni Fe Susp. m3 kg kg kg kg Västra Götalands län 35. AB Zinkano Recipient: Hovaån Flöde Krom, tot Zink Nickel Aluminiu Oljeindex Krom 6+ m3 kg kg kg kg kg kg

98 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 6 Vattenföring, transport, utsläpp 96

99 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 7 Väderförhållanden BILAGA 7 Väderförhållanden 97

100 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 7 Väderförhållanden 9405 Åtorp Månadsmedeltemp. ( C) Månadsnederbörd (mm) jan -2,3-4, feb -4,4-4, mars 0,0-0, april 7,5 3, maj 10,3 10, juni 13,6 14, juli 16,2 15, aug 15,9 14, sept 12,2 10, okt 3,7 6, nov 4,3 1, dec -4,7-2, Medel 6,0 5, Summa Daglösen (normalvärden från 9443 Filipstad) jan -3,4-5, feb -5,5-5, mars -0,5-1, april 6,4 3, maj 9,9 10, juni 13,0 15, juli 15,5 16, aug 15,0 15, sept 11,5 10, okt 2,8 6, nov 4,0 0, dec -5,4-4, Medel 5,3 5, Summa Fredriksberg jan -4,7-7, feb -7,4-6, mars -1,7-2, april 5,9 2, maj 9,6 8, juni 12,3 13, juli 14,9 14, aug 14,6 13, sept 10,4 8, okt* 1,2 4, nov* 2,3-1, dec -6,6-5, Medel 4,2 3, Summa * Uppgift på medeltemperatur i Fredriksberg under oktober och november saknas. Värdet 1,2 C för oktober har beräknats utifrån skillnaden mellan normal temperatur och uppmätt temperatur i Daglösen (3,2 C). Detta värde har dragits från normal temperatur i Fredriksberg. Värdet 2,3 C för oktober har beräknats utifrån skillnaden mellan uppmätt temperatur och normal temperatur i Daglösen (3,8 C). Detta värde har adderats till normal temperatur i Fredriksberg. 98

101 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 7 Väderförhållanden 9405 Åtorp Medeltemperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2009 Medel jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2009 Medel Daglösen Medeltemperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 50 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Medel vid 9443 Filipstad 2009 Medel vid 9443 Filipstad Fredriksberg Medeltemperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt* nov* dec 2009 Medel jan feb mars april maj juni juli aug sept okt* nov* dec 2009 Medel

102 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 7 Väderförhållanden Temperatur ( C) 20 Daglösen Åtorp Fredriksberg* * Uppskattad temperatur i oktober och november för Fredriksberg 5 0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Nederbörd (mm) 300 Daglösen Åtorp Fredriksberg jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 100

103 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger BILAGA 8 Resultat från undersökning av kiselalger 101

104 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Övergripande resultat Artlistor med antalet räknade skal av olika kiselalger, resultat och kommentarer för varje lokal för sig samt fullständiga lokalbeskrivningar redovisas sist i denna bilaga. IPS och statusklassning IPS-indexet visar påverkan av näringsämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening. Båda punkterna i Lungälven, uppströms (lokal 3206) och nedströms (lokal 3205) fiskodlingen vid Brattfors (som numera ligger i malpåse ) tillhörde klass 1, hög status, men värdena för IPS-indexet var lägre vid 3205 och denna lokal ligger i riskzonen för att hamna i klass 2, god status. En viss försämring skedde alltså mellan lokalerna. Resultaten var desamma även åren 2003 och 2006 (Tabell 9). I Kroppaälven uppströms fiskodlingen vid Gammalkroppa (lokal 3702) var IPSindexet högt och lokalen hamnade i klass 1, hög status. Kroppaälven nedströms fiskodlingen (lokal 3701) hade emellertid ett betydligt lägre IPS-värde, vilket motsvarade klass 3, måttlig status. Bedömningen stärks av en hög andel föroreningstoleranta kiselalger (%PT). En liknande försämring mellan de två lokalerna noterades även åren 2003 och 2006 (Tabell 9). I Älgälven uppströms fiskodlingen vid Sävenfors (lokal 2242) var IPS-indexet mycket högt år 2009, vilket innebar att lokalen tillhörde klass 1, hög status. Lokalen nedströms Sävenfors (2241) hamnade i klass 2, god status, vilket visar att en försämring skedde mellan lokalerna. Detsamma noterades åren 2003 och 2006, även om skillnaden i IPS-indexet var mindre framförallt 2003 (Tabell 9). Kiselalgssamhället i Gullspångsälven vid Åråsforsarna (lokal 1003) visade år 2009 hög status, klass 1. Resultatet var ungefär detsamma som år 2006, medan IPS-indexet år 2003 var något lägre och då hamnade i klass 2, god status (Tabell 9). ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framförallt för att bedöma surheten i vattendrag med ph-värden lägre än 7. Vid höga phvärden ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph-värden (Andrén & Jarlman 2008). I Lungälven uppströms fiskodlingen vid Brattfors (lokal 3206) visade surhetsindexet ACID måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller phminimum under 6,4), medan nedströmslokalen 3205 hade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Åren 2003 och 2006 var indexvärdena något högre och lokalerna hamnade då i nära neutrala förhållanden (3206) respektive alkaliska förhållanden (3205). Alla tre åren har nedströmslokalen haft ett högre indexvärde än uppströmslokalen (Tabell 10). Kroppaälven uppströms fiskodlingen (lokal 3702) hade ACID-värden som motsvarade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) alla tre åren. Nedströms fiskodlingen (lokal 3701) var surhetsindexet högre och lokalen klassades som alkalisk (årsmedelvärde för ph minst 7,3). Även här hade alltså nedströmslokalen genomgående högre indexvärden än uppströmslokalen (Tabell 10). 102

105 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Tabell 9. Antal räknade arter, diversitet, olika kiselalgsindex samt statusklassning vid sju lokaler i Gullspångsälvens avrinningsområde åren 2003, 2006 och 2009 Punkt Nr År Artantal Diversitet IPS (1-20) IPS Klass TDI (0-100) TDI Klass %PT %PT Klass Statusklass Status Lungälven ,0 19,5 1 26,0 1 0, Hög Lungälven ,3 19,0 1 25,2 1 2, Hög Lungälven ,4 19,0 1 24,3 1 2, Hög Lungälven ,8 17,9 1 33,5 1 3, Hög Lungälven ,1 17,8 1 43, , Hög Lungälven ,6 17,6 1 35,3 1 3, Hög Kroppaälven ,4 19,3 1 11,7 1 1, Hög Kroppaälven ,8 19,1 1 18,9 1 2, Hög Kroppaälven ,5 19,4 1 18,9 1 0, Hög Kroppaälven ,0 15,2 2 45, , God Kroppaälven ,5 14,2 3 50, ,8 3 3 Måttlig Kroppaälven ,8 12,8 3 58, ,4 4 3 Måttlig Älgälven ,0 19,3 1 24,2 1 2, Hög Älgälven ,1 19,2 1 19,2 1 1, Hög Älgälven ,5 19,7 1 11,2 1 0, Hög Älgälven ,7 17,5 1 30,0 1 10, Hög-God Älgälven ,5 16,9 2 37,7 1 12,9 3 2 God Älgälven ,6 15,3 2 47, ,4 3 2 God Gullspångsälven ,0 17,0 2 32,7 1 3, God Gullspångsälven ,6 18,0 1 35,2 1 4, Hög Gullspångsälven ,3 18,5 1 29,0 1 1, Hög I Älgälven uppströms fiskodlingen vid Sävenfors (lokal 2242) visade ACID-värdet måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), men indexvärdet låg nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Lokalen nedströms Sävenfors (lokal 2241) hamnade i nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Åren 2003 och 2006 låg båda lokalerna i klassen nära neutralt. Även i Älgälven var ACID-indexvärdena genomgående högre på nedströmslokalen (Tabell 10). Gullspångsälven vid Åråsforsarna (lokal 1003) klassades år 2009, liksom 2006, som alkalisk (årsmedelvärde för ph minst 7,3). År 2003 var indexvärdet något lägre och hamnade i klassen nära neutralt (Tabell 10). Antal räknade arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning. 103

106 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Tabell 10. Surhetsindexet ACID samt surhetsklassningar vid sju lokaler i Gullspångsälvens avrinningsområde åren 2003, 2006 och 2009 ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) Punkt Nr År ACID Surhetsklass Lungälven ,5 3, ,89 Nära neutralt Lungälven ,4 2, ,83 Nära neutralt Lungälven ,0 11, ,24 Måttligt surt Lungälven ,0 2, ,66 Alkaliskt Lungälven ,3 2, ,55 Alkaliskt Lungälven ,5 5, ,45 Nära neutralt Kroppaälven ,3 0, ,65 Nära neutralt Kroppaälven ,9 0, ,19 Nära neutralt Kroppaälven ,8 0, ,29 Nära neutralt Kroppaälven ,4 0, ,57 Alkaliskt Kroppaälven ,9 0, ,13 Alkaliskt Kroppaälven ,6 1, ,24 Alkaliskt Älgälven ,4 4, ,13 Nära neutralt Älgälven ,8 3, ,16 Nära neutralt Älgälven ,7 3, ,67 Måttligt surt Älgälven ,0 1, ,24 Nära neutralt Älgälven ,5 0, ,21 Nära neutralt Älgälven ,1 3, ,53 Nära neutralt Gullspångsälven ,6 0, ,23 Nära neutralt Gullspångsälven ,1 0, ,83 Alkaliskt Gullspångsälven ,0 0, ,57 Alkaliskt acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) Antalet räknade arter var högt (> 60), liksom diversiteten (> 4,5), i Lungälven nedströms fiskodlingen vid Brattfors (lokal 3205). I Älgälven nedströms fiskodlingen vid Sävenfors (lokal 2241) räknades 60 arter och diversiteten var hög. Ingen lokal hade anmärkningsvärt lågt antal räknade arter eller låg diversitet år Brachysira neoexilis är ett exempel på en kiselalgsart som trivs i näringsfattiga vatten. Den var vanligt förekommande på de tre uppströmslokalerna, Lungälven vid fiskodling (3206), Kroppaälven uppströms fiskodling (3702) och Älgälven uppströms Sävenfors (2242). Arten kan ses i Figur 14, tillsammans med ett par andra representanter för släktet Brachysira. Figur 14. Arter inom kiselalgsläktet Brachysira, som förekommer i näringsfattiga vatten: B. neoexilis, B. brebisoniii och B. procera (foto: Amelie Jarlman). 104

107 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Eolimna minima är en näringskrävande art, som också tolererar lätt nedbrytbar organisk förorening (Figur 15). Den utgjorde drygt 30 % av kiselalgssamhället i Kroppaälven nedströms fiskodlingen (lokal 3701) och förekom även i Älgälven nedströms fiskodlingen vid Sävenfors (lokal 2241). I Kroppaälven nedströms fiskodlingen (lokal 3701) noterades en del missbildade skal av Achnanthidium minutissium, vilket tyder på någon form av störning på lokalen (Figur 16). Figur 15. Kiselagen Eolimnia minima (foto: Amelie Jarlman). Figur 16. Achnanthidium minutissimum: längst till vänster visas ett normalt skal, medan de tre övriga är missbildade (foto: Amelie Jarlman). 105

108 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Resultat per lokal Lungälven, vid fiskodling Län: 17 Värmland Beskuggning: 5-50 % Koordinater: / Vattennivå: hög Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: M. Andersson/H. Friberg Vattenhastighet: stilla Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 16,4 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: - Provplats: bredvid badbrygga Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 420 IPS: 19,0 (klass 1) Antal räknade taxa: 46 TDI: 24,3 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,39 % PT: 2,4 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 5,24 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning I Lungälven vid fiskodling var IPS-indexet högt och motsvarade klass 1, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) former var små. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum ligger under 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 19, ,0 25, ,9 2, Hög status Hög status ,0 1 24,3 1 2,4 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,89 6,83 5, Nära neutralt Nära neutralt Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Alla tre undersökningsåren var IPS-indexet högt och andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) former små, vilket ger klassningen hög status. Surhetsindexet hamnade i surhetsklassen nära neutralt åren 2003 och 2006, men indexvärdet låg 2003 mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. År 2009 motsvarade indexet måttligt sura förhållanden. Detta tyder på att lokalen ligger i gränslandet mellan nära neutrala och måttligt sura förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

109 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Lungälven, vid väg 63 Län: 17 Värmland Beskuggning: 5-50 % Koordinater: / Vattennivå: hög Datum: Vattenhastighet: - Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson/H. Friberg Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 16,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: - Provplats: uppströms vägbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 414 IPS: 17,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 79 TDI: 35,3 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,58 % PT: 3,6 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,90 (klass 1) ACID: 6,45 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Lungälven, vid väg 63, motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status, men indexvärdet låg mycket nära gränsen mot klass 2, god status. Eftersom ingen av stödparametrarna TDI (andelen näringskrävande kiselalger) och %PT (andelen föroreningstoleranta former) var anmärkningsvärd, så blir klassningen hög status. Lokalen ligger dock i riskzonen för att hamna i god status. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 1 33,5 1 3,8 1-2 Hög status ,8 17, ,0 35, ,6 1-2 Hög status 3,6 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,66 7,55 6, Alkaliskt Alkaliskt Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet hamnade alla tre åren i klass 1, hög status, men indexvärdet låg vid samtliga tillfällen mer eller mindre nära gränsen mot klass 2, god status. Eftersom stödparametrarna TDI (andelen näringskrävande former) och %PT (andelen föroreningstolernata former) inte var anmärkningsvärda, kvarstår klassningarna hög status, men lokalen får anses ligga i riskzonen för att hamna i god status. Surhetsindexet ACID hamnade år 2003 och 2006 i alkaliska förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph är minst 7,3. Dock låg indexvärdet i båda fallen nära klassgränsen mot nära neutrala förhållanden. År 2009 var indexvärdet något lägre och motsvarade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

110 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Kroppaälven, uppströms fiskodling Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Koordinater: / Vattennivå: hög Datum: Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson/H. Friberg Vattenfärg: klart Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 16,6 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: - Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 420 IPS: 19,4 (klass 1) Antal räknade taxa: 31 TDI: 18,9 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,51 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass 1) ACID: 7,29 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet var högt i Kroppaälven uppströms fiskodling och motsvarade klass 1, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) former var små. Surhetsindexet ACID motsvarade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet låg i övre delen av klassintervallet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 1 11,7 1 1,2 1-2 Hög status ,1 19, ,9 18, ,1 1-2 Hög status 0,5 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,65 7,19 7, Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS- indexet var högt alla tre undersökningsåren och motsvarade klass 1, hög status. Värdena för stödparametrarna TDI (andelen näringskrävande former) och %PT (andelen föroreningstoleranta former) var genomgående låga. Surhetsindexet ACID motsvarade alla tre åren nära neutrala förhållanden (ph-medelvärde 6,5-7,3). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

111 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Kroppaälven, nedströms fiskodling Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Koordinater: / Vattennivå: hög Datum: Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson/H. Friberg Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 16,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: - Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 424 IPS: 12,8 (klass 3) Antal räknade taxa: 25 TDI: 58,9 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 2,80 % PT: 31,4 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,65 (klass 3) ACID: 8,24 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I Kroppaälven nedströms fiskodling låg IPS-indexet i klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var hög, vilket stärker klassningen. Surhetsindexet ACID var högt och motsvarade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara minst 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 2 45, ,9 1-2 God status ,2 12, ,2 58, ,8 3 Måttlig status 31,4 4 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,57 8,13 8, Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar År 2003 hamnade lokalen i klass 2, god status, men indexvärdet låg i nedre delen av klassintervallet. År 2006 blev klassningen måttlig status. Indexvärdet låg dock nära klassgränsen mot god status, men en relativt hög andel föroreningstoleranta kiselalger (%PT) bekräftade klassningen. År 2009 var IPS-värdet lägre och andelen föroreningstoleranta former (%PT) högre än tidigare år, och lokalen tillhörde klass 3, måttlig status. Surhetsindexet ACID visade alla tre åren alkaliska förhållanden (ph-medelvärde minst 7,3). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

112 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Älgälven, uppströms Sävenfors Län: 17 Värmland Beskuggning: 5-50 % Koordinater: / Vattennivå: hög Datum: Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson/H. Friberg Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 16,3 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: - Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 413 IPS: 19,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 44 TDI: 11,2 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,52 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,00 (klass 1) ACID: 5,67 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning I Älgälven uppströms Sävenfors var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Indexvärdet låg dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (phmedelvärde 6,5-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 1 24,2 1 2,2 1-2 Hög status ,2 19, ,2 11, ,8 1-2 Hög status 0,0 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,13 6,16 5, Nära neutralt Nära neutralt Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet var högt vid alla tre undersökningstillfällena i Älgälven uppströms Sävenfors och lokalen hamnade i klass 1, hög status. Värdena för stödparametrarna TDI (andelen näringskrävande kiselalger) och %PT (andelen föroreningstoleranta former) var hela tiden låga. Surhetsindexet ACID motsvarade åren 2003 och 2006 nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3), med indexvärdet låg i den nedre delen av klassintervallet. År 2009 hamnade lokalen i klassen måttligt surt (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), men indexvärdet låg nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Resultaten tyder på att lokalen ligger i gränslandet mellan nära neutrala och måttligt sura förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

113 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Älgälven, nedströms Sävenfors Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Koordinater: / Vattennivå: hög Datum: Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson/H. Friberg Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 16,2 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: - Provplats: nedströms dammen Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 407 IPS: 15,3 (klass 2) Antal räknade taxa: 60 TDI: 47,3 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 4,57 % PT: 17,4 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,78 (klass 2) ACID: 6,53 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Älgälven nedströms Sävenfors motsvarade IPS-indexet klass 2, god status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var förhöjd, vilket stärker klassningen. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 1 30,0 1 10,0 3 Hög status IPS mkt nära klass ,9 15, ,7 47, ,9 3 God status 17,4 3 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,24 7,21 6, Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar År 2003 motsvarade IPS-indexet visserligen klass 1, hög status, men indexvärdet låg bara precis över klassgränsen mot klass 2. Åren 2006 och 2009 har IPS-indexet visat klass 2, god status och stödparametrarna TDI (andelen näringskrävande former) och %PT (andelen föroreningstoleranta kiselager) har varit något förhöjda, vilket bekräftar klassningen god status. Surhetsindexet ACID har alla tre undersökningsåren motsvarat nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

114 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Gullspångsälven, Åråsforsarna Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Koordinater: / Vattennivå: hög Datum: Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson/H. Friberg Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 17 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: - Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 406 IPS: 18,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 51 TDI: 29,0 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,27 % PT: 1,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,94 (klass 1) ACID: 8,57 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I Gullspångsälven vid Åråsforsarna motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselager var små. Surhetsindexet ACID var högt och visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara minst 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 2 32,7 1 3,0 1-2 God status ,0 18, ,2 29, ,2 1-2 Hög status 1,2 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,23 7,83 8, Nära neutralt Alkaliskt Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar År 2003 hamnade IPS-indexet i Gullspångsälven vid Åråsforsarna i klass 2, god status, men indexvärdet låg relativt nära klassgränsen mot hög status. Vid undersökningarna 2006 och 2009 var IPS-indexet något högre och motsvarade klass 1, hög status. Värdena för stödparametrarna TDI (andelen näringskrävande former) och %PT (andelen föroreningstoleranta former) var genomgående låga. Surhetsindexet ACID motsvarade år 2003 nära neutrala förhållanden, men indexvärdet låg tämligen nära klassgränsen mot alkaliska förhållanden. Åren 2006 och 2009 var indexvärdena högre och visade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph minst 7,3). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

115 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Förklaring till artlistor S: föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder att arten är föroreningstolerant och 5 betyder att arten är föroreningskänslig V: indikatorvärdet enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph: surhetsvärde enligt van Dam et al. (1994), där: 1 = acidobiont, dvs. arter med optimalt ph < 5,5 2 = acidofil, dvs. arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7 3 = circumneutral, dvs. arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7 4 = alkalifil dvs. arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7 5 = alkalibiont, dvs. arter med förekomst enbart vid ph > 7 Index mm: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index %PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia 113

116 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Lungälven, vid fiskodling Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Relativ skal frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,0 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3, ,5 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,7 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,0 Aulacoseira valida (Grunow) Krammer AUVA 4, ,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,3 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5, ,0 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,2 Encyonema lunatum (W. Smith) Van Heurck ENLU 5, ,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,6 Encyonema cf. neogracile Krammer var. tenuipunctata Krammer ENNT 5, ,2 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,5 Eunotia eurycephaloides Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EECP 5, ,9 Eunotia flexuosa (Brébisson) Kützing EFLE 5, ,2 Eunotia genuflexa Nörpel-Schempp EGEN 5, ,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,7 Eunotia naegelii Migula ENAE 5, ,9 Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. ventralis (Ehrenberg) Hustedt EPVE 4, ,1 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,0 Fragilaria cf. tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,5 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, ,7 Gomphonema cf. exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt GEXL 5, ,1 Gomphonema hebridense Gregory GHEB 4, ,4 Gomphonema parvulum Kützing var. parvulum GPAR 2, ,5 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,0 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,6 Naviculadicta elorantana Lange-Bertalot NELO 0, ,0 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, ,9 Nupela fennica (Hustedt) Lange-Bertalot NUFE 5, ,2 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,2 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, ,5 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, ,2 Psammothidium marginulatum (Grunow) Bukhtiyarova & Round PMRG 5, ,2 Psammothidium cf. scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,0 Puncticulata radiosa (Lemmermann) Håkansson PRAD 4, ,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,8 SUMMA (antal skal): 420 SUMMA (antal taxa): 46 Index och statusklassning Antal taxa: 46 TDI (0-100): 24,3 ADMI (%): 11,0 Acidofil ( ): 352 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 4,39 % PT: 2,4 EUNO (%): 11,0 Circumneutral ( ): 595 Odefinierad ( ): 31 IPS (1-20): 19,0 ACID: 5,24 Acidobiont ( ): 5 Alkalifil ( ): 17 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 114

117 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Lungälven, vid väg Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN Det. Amelie Jarlman RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Relativ skal frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,4 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,5 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,4 Asterionella formosa Hassall AFOR 4, ,2 Aulacoseira cf. alpigena (Grunow) Krammer AUAL 4, ,9 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3, ,0 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,7 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 Caloneis sp. CALS 4, ,2 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,5 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,5 Diadesmis perpusilla (Grunow) Mann DPER 5, ,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Eolimna cf. minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel ECIR 5, ,2 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,7 Eunotia flexuosa (Brébisson) Kützing EFLE 5, ,5 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,0 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Eunotia naegelii Migula ENAE 5, ,5 Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. ventralis (Ehrenberg) Hustedt EPVE 4, ,5 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,5 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Fragilaria capucina-grupp FCAP 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, ,5 Gomphonema cf. exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt GEXL 5, ,7 Gomphonema parvulum Kützing var. parvulum GPAR 2, ,7 Gomphonema pumilum group GPUM 4, ,0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Gomphosphenia tackei (Hustedt) Lange-Bertalot GPTA 0, ,5 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,2 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,9 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,0 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 5, ,7 Navicula cf. schmassmannii Hustedt NSMM 5, ,7 Navicula sp. NASP 3, ,4 Naviculadicta elorantana Lange-Bertalot NELO 0, ,5 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,9 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4, ,2 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, ,5 Nitzschia cf. inconspicua Grunow NINC 2, ,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Nupela fennica (Hustedt) Lange-Bertalot NUFE 5, ,0 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0, ,7 Nupela sp. NUPS 5, ,2 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,5 Pinnularia cf. islandica Oestrup PISL 0, ,2 Pinnularia cf. microstauron (Ehrenberg) Cleve var. microstauron PMIC 2, ,2 Pinnularia subanglica Krammer PSAG 0, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 Planothidium stewartii (Patrick) Lange-Bertalot PSTW 5, ,2 115

118 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Forts Lungälven Lungälven, vid väg Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN Det. Amelie Jarlman RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Relativ skal frekvens (%) Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Psammothidium altaicum Bukhtiyarova PALT 5, ,2 Psammothidium chlidanos (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PCHL 5, ,2 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,2 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,0 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 Puncticulata radiosa (Lemmermann) Håkansson PRAD 4, ,7 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,4 Sellaphora disjuncta (Hustedt) Mann SDIS 4, ,2 Sellaphora laevissima (Kützing) Mann SELA 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,0 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,2 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5, ,2 Staurosira cf. venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,9 SUMMA (antal skal): 414 SUMMA (antal taxa): 79 Index och statusklassning Antal taxa: 79 TDI (0-100): 35,3 ADMI (%): 34,5 Acidofil ( ): 152 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 4,58 % PT: 3,6 EUNO (%): 5,8 Circumneutral ( ): 589 Odefinierad ( ): 121 IPS (1-20): 17,6 ACID: 6,45 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 138 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 116

119 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Kroppaälven, uppströms fiskodling Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Relativ skal frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,8 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,6 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5, ,7 Brachysira vitrea (Grunow) Ross BVIT 5, ,0 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,7 Cyclotella sp. CYLS 3, ,2 Cymbella excisiformis Krammer var. excisiformis CEXF 5, ,2 Cymbella subhelvetica Krammer CSBH 5, ,2 Denticula tenuis Kützing DTEN 5, ,7 Encyonema fogedii Krammer (MT1) EFOG 0, ,6 Encyonopsis cesatii (Rabenhorst) Krammer var. geitleri Krammer ECGE 5, ,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,6 Encyonopsis sp. ENCP 5, ,6 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,2 Gomphonema cf. auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5, ,5 Gomphonema gracile Ehrenberg GGRA 4, ,2 Gomphonema hebridense Gregory GHEB 4, ,2 Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot GLAT 5, ,7 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 Navicula gottlandica Grunow NGOT 5, ,2 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,7 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Puncticulata radiosa (Lemmermann) Håkansson PRAD 4, ,5 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 Tryblionella angustata W. Smith TANG 3, ,0 SUMMA (antal skal): 420 SUMMA (antal taxa): 31 Index och statusklassning Antal taxa: 31 TDI (0-100): 18,9 ADMI (%): 54,8 Acidofil ( ): 198 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 2,51 % PT: 0,5 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 681 Odefinierad ( ): 83 IPS (1-20): 19,4 ACID: 7,29 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 36 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 117

120 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Kroppaälven, nedströms fiskodling Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Relativ skal frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,6 Asterionella formosa Hassall AFOR 4, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,6 Cyclotella sp. CYLS 3, ,1 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, ,9 Encyonopsis cesatii (Rabenhorst) Krammer var. geitleri Krammer ECGE 5, ,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,5 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,9 Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. ventralis (Ehrenberg) Hustedt EPVE 4, ,5 Fragilaria capucina-grupp FCAP 4, ,4 Fragilaria cf. rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,4 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,3 Gomphonema parvulum Kützing var. parvulum GPAR 2, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,1 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,5 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,5 Puncticulata radiosa (Lemmermann) Håkansson PRAD 4, ,2 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,7 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,1 Staurosira cf. venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 SUMMA (antal skal): 424 SUMMA (antal taxa): 25 Index och statusklassning Antal taxa: 25 TDI (0-100): 58,9 ADMI (%): 36,6 Acidofil ( ): 14 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 2,80 % PT: 31,4 EUNO (%): 1,4 Circumneutral ( ): 467 Odefinierad ( ): 33 IPS (1-20): 12,8 ACID: 8,24 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 486 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 118

121 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Älgälven, uppströms Sävenfors Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Relativ skal frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,7 Adlafia bryophila (Petersen) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ABRY 5, ,7 Aulacoseira cf. alpigena (Grunow) Krammer AUAL 4, ,5 Aulacoseira sp. AULS 3, ,7 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,6 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5, ,2 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot & Krammer CHME 4, ,5 Cyclotella sp. CYLS 3, ,2 Encyonema lunatum (W. Smith) Van Heurck ENLU 5, ,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Encyonema perpusillum (A. Cleve) Mann ENPE 5, ,2 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,4 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5, ,5 Eunotia diodon Ehrenberg EDIO 5, ,5 Eunotia eurycephaloides Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EECP 5, ,2 Eunotia faba Ehrenberg EFAB 5, ,5 Eunotia flexuosa (Brébisson) Kützing EFLE 5, ,7 Eunotia glacialis Meister EGLA 4, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,7 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,5 Gomphonema cf. auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5, ,7 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,2 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, ,5 Gomphonema hebridense Gregory GHEB 4, ,2 Gomphonema sagitta Schumann GSAG 4, ,2 Gomphonema subtile Ehrenberg GSUB 4, ,2 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,7 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia alpina Hustedt NZAL 5, ,1 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,9 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,9 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,5 Tabellaria cf. fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,1 SUMMA (antal skal): 413 SUMMA (antal taxa): 44 Index och statusklassning Antal taxa: 44 TDI (0-100): 11,2 ADMI (%): 25,7 Acidofil ( ): 564 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 3,52 % PT: 0,0 EUNO (%): 3,9 Circumneutral ( ): 390 Odefinierad ( ): 34 IPS (1-20): 19,7 ACID: 5,67 Acidobiont ( ): 5 Alkalifil ( ): 7 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 119

122 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Älgälven, nedströms Sävenfors Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Relativ skal frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,2 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,5 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,1 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,9 Amphora fogediana Krammer AMFO 4, ,2 Amphora libyca Ehrenberg ALIB 4, ,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3, ,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,0 Aulacoseira sp. AULS 3, ,5 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 Chamaepinnularia sp. CHSP 5, ,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,7 Cyclotella ocellata Pantocsek COCE 3, ,2 Cyclotella sp. CYLS 3, ,2 Denticula tenuis Kützing DTEN 5, ,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,2 Encyonopsis sp. ENCP 5, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,6 Eolimna cf. minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,5 Eunotia faba Ehrenberg EFAB 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,2 Eunotia muscicola Krasske var. muscicola EMUS 5, ,5 Eunotia naegelii Migula ENAE 5, ,5 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,5 Fragilaria capucina-grupp FCAP 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,4 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN 5, ,2 Fragilaria cf. rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,7 Gomphonema cf. exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt GEXL 5, ,5 Gomphonema parvulum Kützing var. parvulum GPAR 2, ,2 Gomphosphenia tackei (Hustedt) Lange-Bertalot GPTA 0, ,2 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,9 Navicula cf. cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 Navicula cf. pseudotenelloides Krasske NPTE 0, ,5 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 5, ,0 Navicula sp. NASP 3, ,2 Naviculadicta elorantana Lange-Bertalot NELO 0, ,7 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,7 Nitzschia cf. perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,5 Nupela fennica (Hustedt) Lange-Bertalot NUFE 5, ,5 Pinnularia schoenfelderi Krammer PSHO 4, ,7 Pinnularia subanglica Krammer PSAG 0, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,5 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,5 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,7 Staurosira cf. venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,1 Stenopterobia curvula (W. Smith) Krammer STCU 5, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,7 SUMMA (antal skal): 407 SUMMA (antal taxa): 60 Index och statusklassning Antal taxa: 60 TDI (0-100): 47,3 ADMI (%): 24,1 Acidofil ( ): 170 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 4,57 % PT: 17,4 EUNO (%): 3,2 Circumneutral ( ): 518 Odefinierad ( ): 61 IPS (1-20): 15,3 ACID: 6,53 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

123 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Gullspångsälven, Åråsforsarna Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Relativ skal frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,0 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,7 Amphora libyca Ehrenberg ALIB 4, ,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,2 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,0 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Ctenophora pulchella (Ralfs ex Kützing) Williams & Round CTPU 3, ,5 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,2 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,7 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,5 Encyonopsis sp. ENCP 5, ,2 Eolimna cf. minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 Eunotia cf. soleirolii (Kützing) Rabenhorst ESOL 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. distans (Grunow) Lange-Bertalot FCDI 4, ,5 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,7 Fragilaria capucina-grupp FCAP 4, ,1 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,4 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,0 Fragilaria cf. rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,7 Gomphonema cf. exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt GEXL 5, ,2 Gomphonema gracile Ehrenberg GGRA 4, ,5 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,0 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,2 Navicula aboensis (Cleve) Hustedt NABO 4, ,2 Navicula occulta Krasske NOCU 4, ,5 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Navicula cf. rotunda Hustedt NRTD 2, ,7 Navicula sp. NASP 3, ,5 Naviculadicta elorantana Lange-Bertalot NELO 0, ,5 Naviculadicta cf. Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVDJ 5, ,0 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,5 Nitzschia lacuum Lange-Bertalot NILA 5, ,5 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 Planothidium granum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PGRN 5, ,2 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, ,5 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,5 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,7 Puncticulata radiosa (Lemmermann) Håkansson PRAD 4, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,7 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,7 Staurosira cf. venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 Stenopterobia delicatissima (Lewis) Brebisson ex Van Heurck STDE 5, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,7 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère Sippe angustissima (Grunow) Lange-Bertalot UUAN 4, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère var. acus (Kützing) Lange-Bertalot UUAC 4, ,7 SUMMA (antal skal): 406 SUMMA (antal taxa): 51 Index och statusklassning Antal taxa: 51 TDI (0-100): 29,0 ADMI (%): 53,0 Acidofil ( ): 52 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 3,27 % PT: 1,2 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 766 Odefinierad ( ): 62 IPS (1-20): 18,5 ACID: 8,57 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 121 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 121

124 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Lokalbeskrivningar Lungälven, vid fiskodling Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Lungälven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 3206 Kommun: Filipstad Lokalnamn: vid fiskodling Top. Karta: 11D SO Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: - m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattenfärg: färgat Lokalens maxdjup: 0,7 m Vattentemperatur: 16,4 C Märkning av lokal: bredvid badbrygga Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: - Sand: >50% Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: - Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: - Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt - 122

125 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Lungälven, vid väg 63 Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Lungälven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 3205 Kommun: Filipstad Lokalnamn: vid väg 63 Top. Karta: 11D SO Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: - Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattenfärg: färgat Lokalens maxdjup: 0,7 m Vattentemperatur: 16,1 C Märkning av lokal: uppströms vägbro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: - Sand: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: - Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: - Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt - 123

126 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Kroppaälven, uppströms fiskodling Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Kroppaälven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 3702 Kommun: Filipstad Lokalnamn: uppströms fiskodling Top. Karta: 11E SV Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup: - m Vattenfärg: klart Lokalens maxdjup: - m Vattentemperatur: 16,6 C Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: - Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: - Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: - Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt - 124

127 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Kroppaälven, nedströms fiskodling Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Kroppaälven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 3701 Kommun: Filipstad Lokalnamn: nedströms fiskodling Top. Karta: 11E SV Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup: - m Vattenfärg: färgat Lokalens maxdjup: - m Vattentemperatur: 16,5 C Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: påväxtalger Finsediment: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: - Sand: 5-50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: - Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: - Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: saknas Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass gräs/halvgräs/vass - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt - 125

128 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Älgälven, uppströms Sävenfors Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Älgälven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 2242 Kommun: Hällefors Lokalnamn: uppströms Sävenfors Top. Karta: 11E NO Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våt yta): 20 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup: 0,6 m Vattenfärg: färgat Lokalens maxdjup: 0,8 m Vattentemperatur: 16,3 C Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: - Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: - Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: - Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: >50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt - 126

129 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Älgälven, nedströms Sävenfors Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Älgälven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 2241 Kommun: Hällefors Lokalnamn: nedströms Sävenfors Top. Karta: 11E NO Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våt yta): 17 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup: - m Vattenfärg: färgat Lokalens maxdjup: - m Vattentemperatur: 16,2 C Märkning av lokal: nedströms dammen Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: - Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: - Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: - Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering stark B: - - C: - - Övrigt damm strax uppströms. Arbete pågick vid dammen, kranbil mm. där. 127

130 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 8 Kiselalger Gullspångsälven, Åråsforsarna Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Gullspångsälven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 1003 Kommun: Gullspång Lokalnamn: Åråsforsarna Top. Karta: 9E NV Huvudflodområde: Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våt yta): 50 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup: - m Vattenfärg: färgat Lokalens maxdjup: - m Vattentemperatur: 17 C Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: - Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: - Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: - Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt - 128

131 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton BILAGA 9 Resultat från undersökning av växtplankton 129

132 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Övergripande resultat Primärdata i form av alla beräknade index samt artlistor och fältprotokoll (lokalbeskrivningar) redovisas senare i denna bilaga. Möckeln Sammantaget visade 2009 års växtplanktonundersökning på god ekologisk status med avseende på näringsämnen i Möckeln. Biomassan av planktiska alger var liten och dominerades av flagellaten Gonyostomum semen följt av kiselalger (Figur 17 och Figur 18). Biomassan har vid varje provtagningstillfälle dominerats av Gonyostomum semen och kiselalger (Figur 17). Mängden av flagellaten Gonyostomum semen är sannolikt endast i undantagsfall så stor att den orsakar problem hos badande. Biomassa (mg/l) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Övriga alger Gonyostomum Möckeln Figur 17. Biomassan av växtplankton fördelad på Gonyostomum semen och övriga alggrupper i Möckeln år Figur 18. Kiselalger var en dominerande grupp i Möckeln i augusti Bilden visar oligotrofiindikartorn Aulocoseira cf. Alpigena (foto: Medins Biologi AB). Lonnen Sammantaget visade 2009 års växtplanktonundersökning på god ekologisk status med avseende på näringsämnen i Lonnen. Biomassan av planktiska alger var liten och dominerades stort av flagellaten Gonyostomum semen (Figur 19). Den art som dominerade växtplanktonsamhället i Lonnen, flagellaten Gonyostomum semen (Figur 20) är en art som kan ge upphov till klåda hos badande. Arten kan även orsaka problem i vattenverk, eftersom den sätter igen olika typer av filter. Det senare är ett problem, eftersom Lonnens vatten används för att producera konstgjort grundvatten. Vattnet som filtreras genom en grusås utgör tillsammans med naturligt grundvatten Karlskogas dricksvattentäkt. 130

133 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Biomassa (mg/l) Övriga alger Gonyostomum Lonnen Figur 19. Biomassan av växtplankton fördelad på Gonyostomum semen och övriga alggrupper i Lonnen år Algen kan även explodera vid beröring och sänder då ut trådar och cellerna bildar en slemmig massa. Det är dessa trådar som kan orsaka klåda hos badande samt sätta igen filter i vattenverk. De biomassor som uppmätts i Lonnen har varit tillräckligt stora för att kunna orsaka sådana besvär. Andra typer av besvärsbildande alger, som lukt- och smakalger eller toxin(gift)- bildande alger, har uppmätts i liten mängd i Lonnen under femårsperioden. Sammantaget bedöms Lonnen mindre lämplig som dricksvattentäkt på grund av den rikliga förekomsten av den besvärsbildande algen Gonyostomum semen. Den mängd Gonyostomum som uppmättes i år var liten, men tillräckligt stor för att vara potentiellt besvärsbildande, och kan därmed leda till problem såväl vid infiltrationen som för badande i sjön. Biomassan har vid varje provtagningstillfälle dominerats mycket stort av Gonyostomum semen (Figur 19). Arten kan växa till och bilda stor mängd även i näringsfattiga sjöar. Algen dygnsvandrar i vattenmassan beroende på temperatur och ljus och kan koncentreras på olika nivåer i vattnet. Gonyostomum tål t.ex. inte starkt ljus, eftersom den då kan explodera. Därför påträffas algen ofta på större djup då ljusinstrålningen är hög. Figur 20. Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen dominerar biomassan i Lonnen (foto: Medins Biologi AB). 131

134 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Förklaring av begrepp Naturvårdsverkets kriterier (2007). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna: 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av: 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) för ca 35 oligtrofi- och ca 60 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (i en skala 1-5) och deras indikatorvärde (i en skala ). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattiga sjöarna) och 100 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar Medins hänsyn till Naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t.ex. Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, d.v.s. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5, där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg/l (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm 3 /1). 132

135 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Resultat per lokal Möckeln, djuphålan Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Årsvärde Medel 07, 09 Ekologisk kvalitetskvot Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) 0,90 12,5 0,88 8,47 0,45 0,98 Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 1,1 3,57 48 * Statusen klassas på medelvärden från 2007 och 2009 Övriga index Värde Bedömning Expertbedömning Trofiindex (BIN PR 163) 27,9 Lågt index Näringsstatus God Gonyostomum semen (mg/l) 0,23 Liten biomassa Surhetsklassning Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,11 12,5 6 12,5 Rekylalger 0,09 10,3 6 12,5 Pansarflagellater 0,04 4,7 1 2,1 Guldalger 0,10 10, ,9 Kiselalger 0,22 24, ,9 Ögonalger 0,01 1,5 1 2,1 Grönalger 0,08 9, ,9 Konjugater 0,00 0,0 0 0,0 G. semen 0,23 25,7 1 2,1 Övriga 0,00 0,0 0 0,0 Förklaring: 1-3 eutrofiindikatorer (3=starkast) Summa 0,90 100, oligotrofiindikatorer (-3=starkast) Jämförelse med tidigare undersökningar Status/surhetsklass * God Hög 0,39 0,27 God 3,86 God 44 Nära neutralt Arternas fördelning på indikatortal Antal taxa Indikatortal 100% 75% 50% 25% 0% Oligotrofa Indifferenta Eutrofa Biomassa (mg/l) Antal taxa 1, ,0 60 0, , År Näringstillstånd C C C Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Statusklassning enligt Naturvårdsverkets kriterier ger en god status med avseende på närningsämnen. Vi gör samma bedömning i vår expertbedömning. Växtplanktonsamhället dominerades av nålflagellaten Gonyostomum semenoch kiselalger.biomassan av den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen var liten. Bedömningen av näringsstatusen har inte ändrats under den senaste femårsperioden. Biomassan har varierat kring 1 mg/l. Växtplanktonsamhället har oftast dominerats av Gonyostomumsemen vilken till stor del är den bidragande orsaken till variationen i biomassa mellan åren. 133

136 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Lonnen, djuphålan Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Årsvärde Medel 07, 09 Ekologisk kvalitetskvot Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) 1,44 12,0 4,30 7,17 0,09 1,00 Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 2,0 3,19 39 * Statusen klassas på medelvärden från 2007 och 2009 Övriga index Värde Bedömning Expertbedömning Trofiindex (BIN PR 163) 22,5 Lågt index Näringsstatus God Gonyostomum semen (mg/l) 0,85 Liten biomassa Surhetsklassning Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,17 12,0 4 10,3 Rekylalger 0,04 2,9 6 15,4 Pansarflagellater 0,02 1,3 2 5,1 Guldalger 0,02 1,7 8 20,5 Kiselalger 0,26 18, ,6 Ögonalger 0,04 2,5 2 5,1 Grönalger 0,03 2,1 5 12,8 Konjugater 0,00 0,0 0 0,0 G. semen 0,85 59,1 1 2,6 Övriga 0,00 0,0 1 2,6 Förklaring: 1-3 eutrofiindikatorer (3=starkast) Summa 1,44 100, oligotrofiindikatorer (-3=starkast) Jämförelse med tidigare undersökningar Status/surhetsklass * Måttlig Hög 1,97 0,14 Måttlig 3,07 God 41 Nära neutralt Arternas fördelning på indikatortal Antal taxa Indikatortal 100% 75% 50% 25% 0% Oligotrofa Indifferenta Eutrofa Biomassa (mg/l) Antal taxa År Näringstillstånd C C C C Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Sjönbedöms ha en god ekologisk status med avseende på näringsämnen utifrån Naturvårdsverkets kriterier. Vi gör samma bedömning i vår expertbedömning. Växtplanktonsamhället dominerades mycket stort av flagellaten Gonyostomum semenföljt av kiselalger.biomassan av Gonyostomum semenbedömdes som liten i år, men tillräckligt stor för att vara potentiellt besvärsbildande. Bedömningen av näringsstatusen har inte ändrats under den senaste femårsperioden. Biomassan har varierat stort mellan åren vilket till största delen har berott på variation i förekomsten av Gonyostomum som dygnsvandrar i vattenmassan. De mängder som har noterats av algenunder årens lopp har varit så stora att det sannolikt kan leda till problem såväl vid infiltrationen av dricksvatten som för badande i sjön. 134

137 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Artlistor Möckeln, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 15204: NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Carin Nilsson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Microcystis sp. - KÜTZING E 1 Chroococcales, obestämd kolonibildande art 1 Nostocales Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY 2 I ,008 Anabaena sp. spiral - BORY 3 I ,033 Anabaena sp. rak - BORY 2 I ,047 Aphanizomenon sp. - MORREN I ,023 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I ,005 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,054 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 3 9 0,011 Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG I 3 3 0,021 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 1 6 0,001 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Peridinium umbonatum var. umbonatum (inconspicuum) - LEMMERMANN -1 O ,042 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O ,003 Dinobryon bavaricum - IMHOF O ,043 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I ,001 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O ,003 Dinobryon divergens - IMHOF I ,027 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 6 0,0002 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 3 0,007 Mallomonas spp. (10-20µm) - PERTY I 1 Mallomonas spp. (20-30µm) - PERTY I 1 6 0,005 Synura sp. - EHRENBERG I ,007 Uroglena sp. - EHRENBERG I ,001 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 3 0,0003 Asterionella formosa - HASSALL I 2 6 0,003 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O ,018 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 3 6 0,022 Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES I ,053 Centriska kiselalger (10-20 µm) I ,036 Centriska kiselalger (20-30 µm) I 2 3 0,007 Pennales obestämda ( µm) I ,019 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I ,008 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O ,016 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I ,041 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E 2 3 0,013 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Eudorina elegans - EHRENBERG E ,031 Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I ,0004 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 3 3 0,041 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 6 0,0002 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 2 6 0,004 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 2 6 0,007 Quadrigula pfitzeri - (SCHRÖDER) G. M. SMITH O ,001 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Ulotrichales Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK I 1 Elakatothrix sp. - WILLE I 1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O ,231 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 135

138 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Lonnen, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 15204: NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Carin Nilsson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Nostocales Anabaena curva - HILL I ,057 Anabaena flos-aquae - BRÉBISSON 2 E ,012 Anabaena spp. böjd - BORY I ,011 Anabaena sp. spiral - BORY 3 I ,094 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I ,001 Cryptomonas sp. (<10 µm) - EHRENBERG I 1 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,010 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,026 Katablepharis ovalis - SKUJA I ,005 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 1 6 0,001 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Peridinium umbonatum var. umbonatum (inconspicuum) - LEMMERMANN -1 O 1 3 0,005 Peridinium sp. - EHRENBERG I 2 0,3 0,013 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon bavaricum - IMHOF O ,011 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I ,001 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O ,003 Dinobryon divergens - IMHOF I ,006 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 3 0,0002 Mallomonas sp. (20-30µm) - PERTY I 1 3 0,003 Pseudopedinella sp./pedinella sp ,001 Synura sp. - EHRENBERG I 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 Asterionella formosa - HASSALL I ,053 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O ,025 Centriska kiselalger (10-20 µm) I ,015 Centriska kiselalger (20-30 µm) I 1 3 0,006 Fragilaria ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT ,026 Pennales obestämda ( µm) I ,042 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I ,017 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O ,010 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I ,072 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 2 6 0,026 Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E 2 3 0,010 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Eudorina elegans - EHRENBERG E ,020 Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1 0,3 0,005 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,002 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 1 6 0,003 Scenedesmus spp. - MEYEN E 1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O ,851 ÖVRIGA Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 136

139 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton Lokalbeskrivning Möckeln, djuphålan Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjö/vattendrag: Möckeln Kommun: Karlskoga Lokalnummer: 1030 Top. karta: - Lokalnamn: djuphålan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson/S. Wallner Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:50 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter 0,5 m 5 m 10m 15m Djup provplatsen (m): 24 Vattentemperatur ( C): 20, Grumlighet: - Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: - Språngskiktets läge: 5 m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 2,2 m Väderlek: mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: Möckeln djuphålan Kvalitativ metod BIN PR 061 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-6 Konserveringsmetod : Lugol Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: - Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): n Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Lonnen, djuphålan Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjö/vattendrag: Lonnen Kommun: Karlskoga Lokalnummer: 3010 Top. karta: - Lokalnamn: djuphålan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:05 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter 0,5 m 5 m 10m 15m Djup provplatsen (m): 25 Vattentemperatur ( C): Grumlighet: - Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: - Språngskiktets läge: - m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 1,7 m Väderlek: mulet Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 061 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-5 Konserveringsmetod : Lugol Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: - Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 137

140 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 9 Växtplankton 138

141 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna BILAGA 10 Resultat från undersökning av bottenfauna 139

142 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Resultat per lokal Artlistor och lokalbeskrivningar finns i denna bilaga efter resultattexten. Med taxon (taxa-pluralform) menas art eller högre taxonomisk enhet (släkte eller familj). Indexvärden för respektive lokal i rinnande vatten eller station i sjöar presenteras i Tabell 11 till Tabell 30. Observera att fåborstmaskar och fjädermyggor har indelats i enskilda arter/taxa vid de lokaler i rinnande vatten som provtogs med Ekmanhämtare (2041 och 2045 i Svartälven samt 3081 och 3083 i Storforsälven). Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa indexvärden i tabellerna är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. Statusklassificeringen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) för lokaler i rinnande vatten skall baseras på sparkprovtagning enligt metod SS-EN eller annan metod som ger likvärdiga resultat. Metoden med Ekmanhämtare bedöms inte riktigt kunna ge detta, vilket innebär att stor vikt har lagts vid expertbedömningen. Sammanställning över vissa resultat för år 2009 och bedömningarna från undersökningarna mellan åren 1989 till 2008 presenteras i denna bilaga efter resultattexten. Nedan redovisas resultaten från 2009 års undersökning för respektive lokal var för sig. I redovisningen görs även jämförelser med tidigare års resultat. Delområde 1 - Timsälven Daglösen, stationerna: 3410 (23,5 m, djuphåla), 3411 (13,5 m, mellannivå) och 3415 (12,5 m, mellannivå) På stationen i djuphålan dominerades bottenfaunan av mindre syrekrävande och frisimmande (ej sedimentbundna) arter, dock fanns ett inslag av måttligt syrekrävande och sedimentlevande djur. En likartad sammansättning fanns på stationen på mellannivån i den mellersta delen av sjön. På denna nivå var dock inte de frisimmande arterna lika talrika som de var i djuphålan. Bottenfaunasamhället på stationen i den norra delen utgjordes nästan uteslutande av arter som är frisimmande och tåliga mot låga syrgashalter, men i relativt låga numerärer. Detta indikerade att förhållandena i bottenvattnet var syrefattiga och att förhållandena djupare ner i sedimentet var ogästvänliga på denna station. Tabell 11. Klassning av index och status på station 3410 (23,5 m) i den mellersta delen av sjön Daglösen år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 7 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 3,8 Individtäthet (ind./m 2 ): 2514 Värdet är: högt Shannon-index: 0,59 Värdet är: mycket lågt O/C-index: 2,4 Värdet är: lågt BQI: 2,7 Ekologisk kvalitetskvot: 0,90 Ekologisk status: Hög 140

143 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Tabell 12. Klassning av index och status på station 3411 (13,5 m) i den mellersta delen av sjön Daglösen år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 9 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 6,0 Individtäthet (ind./m 2 ): 1162 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 2,46 Värdet är: högt O/C-index: 1,6 Värdet är: lågt BQI: 3,0 Ekologisk kvalitetskvot: 0,98 Ekologisk status: Hög EXPERTBEDÖMNING Hög status med avseende på eutrofiering i den mellersta delen och god status med avseende på eutrofiering i den norra delen. Hög status med avseende på annan föroreningspåverkan på alla tre stationer. Näringsfattigt tillstånd. Måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationerna i den mellersta delen (djuphåla och mellannivå) och syrefattiga förhållanden i bottenvattnet på stationen i den norra delen av sjön. Tabell 13. Klassning av index och status på station 3415 (12,5 m) i den norra delen av sjön Daglösen år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 6 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 2,0 Individtäthet (ind./m 2 ): 171 Värdet är: lågt Shannon-index: 2,17 Värdet är: måttligt högt O/C-index: 4,8 Värdet är: måttligt högt BQI: 0,0 Ekologisk kvalitetskvot: 0,00 Ekologisk status: Dålig Bottenfaunans sammansättning på de tre stationerna medförde att sjön bedömdes som näringsfattig och att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög i den mellersta delen och som god i den norra delen. Expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering i den norra delen avviker från klassificeringen enligt BQI enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Detta beror på att vid expertbedömningen används flera ytterligare parametrar än bara BQI-värdet. Jämförelse med tidigare år Bedömningarna åren 2006 och 2009 med avseende på näringstillstånd var inte likvärdiga med någon av tidigare års bedömningar, då sjön har bedömts som måttligt näringsrik. Att den vid de två senaste undersökningarna klassades som näringsfattig kan delvis bero på att näringstillgången minskat något i sjön, men också på att ett nytt och mer tillförlitligt bedömningssystem enligt Liungman & Ericsson (2006) börjat användas. Syreförhållandena bedömdes år 2006 för första gången som måttligt syrerika i sjöns djupare del. Tidigare har de bedömts som syrefattiga eller mycket syrefattiga. Däremot verkar syreförhållandena ha försämrats något i den norra delen av sjön, i alla fall jämfört med år Möjligen skulle det kunna indikera att denna del av sjön är något mer näringsrik. År 2006 bedömdes näringsämnespåverkan på stationerna som ingen eller obetydlig. Denna bedömningsklass motsvarar expertbedömningen hög respektive god status med avseende på eutrofiering numera. Någon uttalad bedömning av påverkan av näringsämnen gjordes inte före 2006 års undersökning. 141

144 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Värdena för medelantal taxa och/eller individtäthet var något högre år 2009 på de båda stationerna i den mellersta delen av sjön än värdena de flesta tidigare år (Figur 21 och Figur 22). Detta skulle kunna tolkas som en effekt av en liten näringsämnesökning i en näringsfattig miljö, men detta motsägs av att syreförhållandena i sjöns djuphåla förbättrats sedan år Däremot har värdena på stationen i den norra delen av sjön legat på förhållandevis stabilt låga nivåer under hela undersökningsperioden , vilket skulle kunna indikera relativt likartade miljöförhållanden under denna tid (Figur 23). Medelantal taxa/prov Individer/m Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 22. Medelantal taxa per prov och individtäthet på station 3411 (13,5 m) i den mellersta delen av sjön Daglösen åren Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 21. Medelantal taxa per prov och individtäthet på station 3410 (23,5 m) i den mellersta delen av sjön Daglösen åren Figur 23. Medelantal taxa per prov och individtäthet på station 3415 (12,5 m) i den norra delen av sjön Daglösen åren

145 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Storforsälven, uppströms Storfors Tvåvingar (90 %) och fåbortsmaskar (10 %) var individmässigt de talrikaste djurgrupperna på lokalen. Bottenmaterialet på lokalen bestod av brun gyttjelera. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Provtagningen utfördes därför istället med Ekmanhämtare. Tabell 14. Klassning av index och status i Storforsälven, uppströms Storfors (3083) år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 25 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 13,0 Värdet är: lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 7275 Värdet är: mycket högt Danskt faunaindex: 5 Värdet är: måttligt högt Shannons div.index: 2,45 Värdet är: lågt Surhetsindex: 3 Värdet är: lågt EPT-index: 5 Värdet är: mycket lågt MISA: 40 Ekologisk kvalitetskvot: 0,84 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 6,5 Ekologisk kvalitetskvot: 1,00 Ekologisk status: Hög DJ-index: 11 Ekologisk kvalitetskvot: 0,67 Ekologisk status: God Naturvärdesindex: 0 Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 14. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som god enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker inte från denna klassificering. Mot bakgrund av bl.a. en mycket hög individtäthet bedömdes någon påverkan av föroreningar med gifteffekter inte ha förelegat. På lokalen påträffades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. EXPERTBEDÖMNING Nära neutralt med avseende på försurning. God status med avseende på eutrofiering. Hög status med avseende på annan föroreningspåverkan. Naturvärden i övrigt. Jämförelse med åren 1997, 2003 och 2006 Av Figur 24 framgår att värdena för medelantal taxa och individtäthet var högre år 2009 jämfört med värdena tidigare år. Detta skulle kunna indikera att miljöförhållandena förbättrats, åtminstone jämfört med år 2006, då påverkansgraden av näringsämnen/organiskt material bedömdes vara på gränsen till stark. Lokalen är belägen på gränsen mellan Mögsjön och Storforsälvens sträckning genom Storfors. En liten förskjutning av provytans läge kan i sådana områden leda till stora skillnader i bottenförhållanden. Provdjupet och strömningsförhållandena gör att lokalen blir en kombination av sjö- och strömlokal, vilket kan försvåra både provtagning och analys. Detta skulle också kunna vara en bidragande orsak till skillnader i bottenfaunasamhällena mellan åren. 143

146 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 24. Medelantal taxa per prov och individtäthet i Storforsälven, uppströms Storfors (3083) åren Storforsälven, Agarna (nedströms Storfors) Tvåvingar (66 %), fåborstmaskar (16 %) och dagsländor (13 %) var individmässigt de talrikaste djurgrupperna på lokalen. Bottensubstratet bestod av ljus lera som vid provtagningstillfället var täckt med löv. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Provtagningen utfördes därför istället med Ekmanhämtare. Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 15. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som måttlig enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker därmed från denna klassificering. Detta beror bl.a. på att vid expertbedömningen har stor hänsyn tagits till förekomst av vissa viktiga indikatortaxa med avseende på eutrofiering. 0 Tabell 15. Klassning av index och status i Storforsälven, nedströms Storfors (3081) år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 37 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 16,8 Värdet är: måttligt högt Individtäthet (ind/m 2 ): 3064 Värdet är: mycket högt Danskt faunaindex: 4 Värdet är: lågt Shannons div.index: 4,55 Värdet är: mycket högt Surhetsindex: 6 Värdet är: måttligt högt EPT-index: 8 Värdet är: lågt MISA: 42 Ekologisk kvalitetskvot: 0,89 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 5,5 Ekologisk kvalitetskvot: 0,85 Ekologisk status: God DJ-index: 10 Ekologisk kvalitetskvot: 0,56 Ekologisk status: Måttlig Naturvärdesindex: 3 En av 61 undersökta individer av fjädermyggslarver inom gruppen Chironomini hade skador på mundelarna år Även år 2007 förekom skador på ett antal fjädermyggors mundelar. Detta indikerar förekomst av miljögifter i bottensubstratet. Mundelsskador och kopplingen till förekomst av miljögifter i sediment har beskrivits av bl.a. Wiederholm (1984) och Rosenberg & Resh (1993). Mundelsskadan som noterades år 2009 var dock inte av någon grav karaktär och med det i beaktande tillsammans med bl.a. en mycket hög individtäthet, bedömdes statusen med avseende på annan föroreningspåverkan än eutrofiering som god. I proverna från lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. 144

147 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna EXPERTBEDÖMNING Nära neutralt med avseende på försurning. God status med avseende på eutrofiering. God status med avseende på annan föroreningspåverkan. Naturvärden i övrigt. Jämförelse med åren Av Figur 25 framgår att värdena för medelantal taxa och individtäthet visade ökande trender fram till år Av figuren framgår också att värdena för dessa parametrar visade minskande värden de tre efterföljande åren samt att värdena för år 2009 bröt denna nedåtgående trend. Detta skulle kunna tolkas som att det skedde en försämring av miljöförhållandena under senare år, men som hejdades Det är troligt att de försämrade miljöförhållandena berodde på en något ökad påverkan av syreförbrukande ämnen, eventuellt i kombination med viss förekomst av miljögifter i sedimentet. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 25. Medelantal taxa per prov och individtäthet i Storforsälven, nedströms Storfors (3081) åren Öjevettern, stationerna: 3070 (17,0 m, djuphåla) och 3071 (9,0 m, mellannivå) På stationen i djuphålan i sjön dominerades bottenfaunan av mindre syrekrävande och frisimmande (ej sedimentbundna) arter. En likartad sammansättning fanns på stationen på mellannivån. På denna nivå var dock inte de frisimmande arterna lika talrika som de var i djuphålan, dessutom fanns där ett visst inslag av måttligt syrekrävande djur. Detta visade att förhållandena i bottenvattnet var syrefattiga i djuphålan, medan de var måttligt syrerika i det grundare bottenområdet. Tabell 16. Klassning av index och status på station 3070 (17,0 m) i sjön Öjevettern år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 7 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 5,0 Individtäthet (ind./m 2 ): 3505 Värdet är: mycket högt Shannon-index: 1,35 Värdet är: lågt O/C-index: 4,6 Värdet är: lågt BQI: 1,2 Ekologisk kvalitetskvot: 0,40 Ekologisk status: Måttlig Tabell 17. Klassning av index och status på station 3071 (9,0 m) i sjön Öjevettern år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 9 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 6,2 Individtäthet (ind./m 2 ): 1048 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 2,73 Värdet är: högt O/C-index: 8,3 Värdet är: måttligt högt BQI: 3,0 Ekologisk kvalitetskvot: 1,00 Ekologisk status: Hög 145

148 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Bottenfaunans sammansättning på de två stationerna indikerade måttligt näringsrika förhållanden i sjön och innebar också att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig. EXPERTBEDÖMNING Måttlig status med avseende på eutrofiering. Hög status med avseende på annan föroreningspåverkan på båda stationerna. Måttligt näringsrikt tillstånd. Syrefattiga förhållanden i bottenvattnet på stationen i djuphålan och måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i mellannivån. Jämförelse med tidigare år Bedömningen med avseende på näringstillstånd ändrades från och med år 1996 till näringsrikt från att tidigare ha bedömts som måttligt näringsrikt. År 2003 bedömdes tillståndet dock åter som måttligt näringsrikt, för att åter igen vid nästa undersökning år 2006 bedömas som näringsrikt. Det är troligt att sjön under hela undersökningsperioden har haft en näringssituation i gränszonen mellan dessa två tillståndsklasser. Syreförhållandena har under hela undersökningsperioden bedömts som måttligt syrerika på stationen i det grundare bottenområdet. Under perioden har förhållandena i djuphålan bedömts som måttligt syrerika åren 2000 och Övriga år under denna tidsperiod har de bedömts som syrefattiga eller mycket syrefattiga. År 2006 bedömdes näringsämnespåverkan som stark eller mycket stark på stationen i djuphålan och som betydlig på stationen i mellannivån. Förstnämnda bedömningsklasser motsvarar expertbedömningen otillfredsställande respektive dålig status med avseende på eutrofiering numera. Sistnämnda bedömningsklass, betydlig påverkan, motsvarar dagens expertbedömning som benämns måttlig status med avseende på eutrofiering. Någon uttalad bedömning av påverkan av näringsämnen gjordes inte före 2006 års undersökning. Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender vare sig på stationen i djuphålan eller på stationen i mellannivån (Figur 26 och Figur 27). Detta skulle kunna indikera att miljöförhållandena varit relativt likartade på respektive station under undersökningsperioderna. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 26. Medelantal taxa per prov och individtäthet på station 3070 (17,0 m) i sjön Öjevettern åren Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 27. Medelantal taxa per prov och individtäthet på station 3071 (9,0 m) i sjön Öjevettern åren

149 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Lonnen, stationerna: 3010 (8,5 m, djuphåla) och 3011 (2,5 m, mellannivå) På stationen i djuphålan i sjön dominerades bottenfaunan av mindre syrekrävande och frisimmande (ej sedimentbundna) arter, men det fanns även ett inslag av måttligt syrekrävande och sedimentlevande djur. Bottenfaunans sammansättning på stationen på mellannivån bestod av ett högre antal taxa och en högre andel individer av måttligt syrekrävande djur än sammansättningen i djuphålan. På denna station förekom dessutom två syrekrävande taxa. Tabell 18. Klassning av index och status på station 3010 (8,5 m) i sjön Lonnen år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 10 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 5,0 Individtäthet (ind./m 2 ): 1429 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 1,76 Värdet är: måttligt högt O/C-index: 2,4 Värdet är: lågt BQI: 0,0 Ekologisk kvalitetskvot: 0,00 Ekologisk status: Dålig Tabell 19. Klassning av index och status på station 3011 (2,5 m) i sjön Lonnen år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 21 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 11,2 Individtäthet (ind./m 2 ): 1390 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 3,65 Värdet är: mycket högt O/C-index: 5,3 Värdet är: måttligt högt BQI: 3,0 Ekologisk kvalitetskvot: 1,00 Ekologisk status: Hög Bottenfaunans sammansättning på de två stationerna indikerade måttligt näringsrika förhållanden i sjön och medförde också att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som god. Expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering på stationen i djuphålan avviker från klassificeringen enligt BQI enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Detta beror på att vid expertbedömningen används flera ytterligare parametrar än bara BQI-värdet. EXPERTBEDÖMNING God status med avseende på eutrofiering. Hög status med avseende på annan föroreningspåverkan på båda stationerna. Måttligt näringsrikt tillstånd. Måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i djuphålan och syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i mellannivån. Jämförelse med 1997, 2003 och 2006 Bedömningen år 2009 med avseende på näringstillstånd (måttligt näringsrikt) var likvärdig med bedömningen år Vid de två övriga undersökningstillfällena åren 1997 och 2006 bedömdes tillståndet som näringsrikt eller mycket näringsrikt. Det är troligt att sjön har en näringssituation i gränszonen mellan dessa två tillståndsklasser. Syreförhållandena i bottenvattnet har vid de tre tidigare undersökningstillfällena mellan åren 1997 och 2006 bedömts som måttligt syrerika på båda stationerna med undantag av stationen i djuphålan som vid undersökningen 1997 bedömdes ha syrefattiga eller mycket syrefattiga förhållanden. År 2006 bedömdes näringsämnespåverkan som stark eller mycket stark på stationen i djuphålan och som ingen eller obetydlig på 147

150 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna stationen i mellannivån. Någon uttalad bedömning av påverkan av näringsämnen gjordes inte före 2006 års undersökning. Av Figur 28 och Figur 29 framgår att värdena för individtäthet har varierat samt att värdena för medelantal taxa var högre vid de två senaste undersökningarna än tidigare. Det sistnämnda skulle kunna indikera att miljöförhållandena (syreförhållandena) förbättrats något under senare år. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 28. Medelantal taxa per prov och individtäthet på station 3010 (8,5 m) i sjön Lonnen åren Medelantal taxa/prov Individer/m Delområde 2 - Svartälven Lesjöälven, Blockenhus På lokalen var tvåvingar (42 %) och fåborstmaskar (32 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. Bottenmaterialet utgjordes av grus, fin sten samt fint och grovt organiskt material med inslag av sand, grov sten och fina block. Vattenhastigheten var låg vid provtagningstillfället. Bottnens stora innehåll av organiskt material i kombination med lättrörlig sand gjorde att bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för sparkprovtagning. Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 20. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som god enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker inte från denna klassificering. Vattenkemiska undersökningar som utfördes under 2003 och 2004 visade på tidvis förhöjda halter av främst bly uppströms lokalen (ALcontrol 2004). Det är sannolikt dessa tungmetaller som främst orsakar skadorna på lokalens bottenfaunasamhälle. Mot bakgrund av en ringa och något ojämn individförekomst av ett flertal indikatortaxa bedömdes statusen med avseende på annan föroreningspåverkan som måttlig. Figur 29. Medelantal taxa per prov och individtäthet på station 3011 (2,5 m) i sjön Lonnen åren

151 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Tabell 20. Klassning av index och status i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 23 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 10,8 Värdet är: lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 212 Värdet är: lågt Danskt faunaindex: 7 Värdet är: mycket högt Shannons div.index: 2,81 Värdet är: lågt Surhetsindex: 4 Värdet är: lågt EPT-index: 15 Värdet är: måttligt högt MISA: 44 Ekologisk kvalitetskvot: 0,93 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 6,6 Ekologisk kvalitetskvot: 1,01 Ekologisk status: Hög DJ-index: 12 Ekologisk kvalitetskvot: 0,78 Ekologisk status: God Naturvärdesindex: 0 Några ovanliga eller rödlistade arter noterades inte. Detta tillsammans med ett lågt antal förekommande taxa och en låg diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. EXPERTBEDÖMNING Nära neutralt med avseende på försurning. God status med avseende på eutrofiering. Måttlig status med avseende på annan föroreningspåverkan. Naturvärden i övrigt. Jämförelse med åren Bottenfaunan har undersökts varje år sedan 1989 och faunan har med olika påverkansgrader bedömts vara föroreningspåverkad fram till och med Under åren skedde en förbättring med till exempel ett ökat artantal och en minskad andel föroreningståliga (näringsämneståliga) arter. Detta gjorde att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. De två följande åren tycktes en försämring åter ha skett, vilket motiverade en förändrad bedömning 2000 och Vid 2002 års undersökning kunde inte någon påverkan av näringsämnen/organiskt material påvisas på grund av de föroreningsskador bottenfaunan då uppvisade. Förändringen bedömdes då snarare bero på de kraftiga föroreningsskador bottenfaunan uppvisade än på en förändrad näringsämnespåverkan, varvid bedömningen återgick till den bedömning som gjordes åren 1996 till Läget tycktes ha förbättrats något år 2003 då bottenfaunan bedömdes som betydligt påverkad av annat än försurning eller näringsämnen/organiskt material. År 2004 bedömdes sådan annan typ av påverkan som stark eller mycket stark, medan den därefter återigen har bedömts som betydlig. Bedömningsklassen betydlig påverkan motsvarar måttlig status vid expertbedömningen numera. Värdena för medelantal taxa visar inte någon tydlig trend under undersökningsperioden (Figur 30). Av figuren framgår också att sedan år 2000 har individtätheten, med undantag av år 2008, legat på en låg eller mycket låg nivå. Antalet förekommande taxa har dock inte minskat i motsvarande kraftiga omfattning under samma tidsperiod. Sådana förändringar av bottenfaunans sammansättning är typiska för påverkanstyper med gifteffekter, såsom påverkan av tungmetaller. 149

152 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Medelantal taxa/prov Individer/m EPT-index Nattsländor Bäcksländor Dagsländor Figur 30. Medelantal taxa per prov och individtäthet i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) åren Av Figur 31 framgår att EPT-index (det sammanlagda antalet sländtaxa) minskade kraftigt vid 2001 års undersökning. År 2003 var dock EPT-index åter på motsvarande nivå som åren strax innan minskningen skedde och har sedan dess legat där med undantag av Vid 2006 års undersökning saknades bäcksländor helt för första gången, vilket bidrog till bedömningarna betydlig påverkan både vad gäller näringsämnen/organiskt material och annan typ av föroreningspåverkan detta år. De högre värdena för EPT-index vid de tre senaste undersökningstillfällena skulle kunna indikera att miljöförhållandena med avseende på eutrofierande ämnen minskat något. Bredreven, stationerna: 2530 (20,0 m, djuphåla) och 2531 (10,0 m, mellannivå) På stationen i djuphålan i sjön utgjordes bottenfaunan huvudsakligen av mindre syrekrävande och/eller frisimmande (ej sedimentbundna) arter. På denna nivå fanns dock ett ganska stort inslag av ett måttligt syrekrävande taxon. Bottenfaunans sammansättning på stationen på mellannivån bestod av en högre andel individer av fler måttligt syrekrävande djur än sammansättningen i djuphålan. Figur 31. Summan av antalet arter av dag-, bäck och nattsländor (EPT-index) i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) åren Tabell 21. Klassning av index och status på station 2530 (20,0 m) i sjön Bredreven år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 4 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 3,2 Individtäthet (ind./m 2 ): 1400 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 1,57 Värdet är: lågt O/C-index: 2,0 Värdet är: lågt BQI: 3,0 Ekologisk kvalitetskvot: 0,99 Ekologisk status: Hög Tabell 22. Klassning av index och status på station 2531 (10,0 m) i sjön Bredreven år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 10 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 7,4 Individtäthet (ind./m 2 ): 1343 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 2,73 Värdet är: högt O/C-index: 1,8 Värdet är: lågt BQI: 2,7 Ekologisk kvalitetskvot: 0,89 Ekologisk status: Hög 150

153 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Bottenfaunans sammansättning på de två stationerna indikerade näringsfattiga förhållanden i sjön och medförde också att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög. EXPERTBEDÖMNING Hög status avseende eutrofiering. Hög status med avseende på annan föroreningspåverkan på båda stationerna. Näringsfattigt tillstånd. Måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på båda stationerna. Jämförelse med tidigare år Bedömningarna åren 2006 och 2009 med avseende på näringstillstånd var inte likvärdiga med någon av tidigare års bedömningar, då sjön bedömdes som måttligt näringsrik. Att den under senare år har klassats som näringsfattig kan delvis bero på att näringstillgången minskat något i sjön, men också på att ett nytt och mer tillförlitligt bedömningssystem enligt Liungman & Ericsson (2006) börjat användas. Åren 1997 och 1998, liksom 2009, bedömdes syreförhållandena på stationen i det djupare bottenområdet som måttligt syrerika. Vid övriga undersökningstillfällen har de bedömts som syrefattiga eller mycket syrefattiga På stationen i den grundare delen av sjön har förhållandena bedömts som måttligt syrerika vid samtliga undersökningstillfällen mellan åren 1997 och År 2006 bedömdes näringsämnespåverkan som ingen eller obetydlig på båda stationerna. Någon uttalad bedömning av påverkan av näringsämnen gjordes inte före 2006 års undersökning. Åren 1998 och 2006 noterades fjädermyggslarver med mundelsskador. Förekomst av missbildningar vid minst två undersökningstillfällen indikerar förekomst av miljögifter i sedimentet. Frånvaro av missbildningar vid flera av undersökningstillfällena då detta kontrollerats kan dock tyda på att miljögifterna är fläckvis fördelade och/eller förekommer i låga halter. Av Figur 32 och Figur 33 framgår att värdena för medelantal taxa och individtäthet minskade kraftigt på båda stationerna strax före millennieskiftet. Vid de tre senaste undersökningstillfällena har värdena ökat eller varit i paritet med värdena före minskningen. Det är troligt att den ringa närvaron av djur kring millennieskiftet orsakades av kraftigt ansträngda syreförhållanden som hade en ganska stor djuputbredning. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 32. Medelantal taxa per prov och individtäthet på station 2530 (20,0 m) i sjön Bredreven åren Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 33. Medelantal taxa per prov och individtäthet på station 2531 (10,0 m) i sjön Bredreven åren

154 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Sörelgen, stationerna: 2210 (46,0 m, djuphåla) och 2211 (12,5 m, mellannivå) Bottenfaunan på båda stationerna var förhållandevis art- och individfattig, men innehöll taxa som är känsliga mot låga syrgashalter och oftast påträffas i vattenmiljöer med låg näringstillgång. Bottenfaunans sammansättning på de två stationerna indikerade näringsfattiga förhållanden i sjön och innebar också att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög. Tabell 23. Klassning av index och status på station 2210 (46,0 m) i sjön Sörelgen år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 5 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 1,6 Individtäthet (ind./m 2 ): 86 Värdet är: lågt Shannon-index: 2,11 Värdet är: måttligt högt O/C-index: 1,6 Värdet är: lågt BQI: 4,0 Ekologisk kvalitetskvot: 1,33 Ekologisk status: Hög Tabell 24. Klassning av index och status på station 2211 (12,5 m) i sjön Sörelgen år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 10 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 5,0 Individtäthet (ind./m 2 ): 438 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 2,86 Värdet är: högt O/C-index: 3,3 Värdet är: lågt BQI: 3,1 Ekologisk kvalitetskvot: 1,03 Ekologisk status: Hög EXPERTBEDÖMNING Hög status med avseende på eutrofiering. Hög status med avseende på annan föroreningspåverkan på båda stationerna. Näringsfattigt tillstånd. Syrerika förhållanden i bottenvattnet på båda stationerna. Jämförelse med tidigare år Bottenfaunan har innehållit arter med kända krav på låg näringstillgång och goda syreförhållanden vid samtliga undersökningar utom åren 1997 och 2006, då det i djuphålan endast förekom fåborstmaskar av arten Tubifex tubifex respektive av familjen Enchytraeidae. År 1997 bedömdes förhållandena som syrefattiga, men bedömningen ansågs dock osäker. Nya rön angående den förstnämnda fåborstmasken har dock visat att det förmodligen rör sig om flera arter som kan påträffas i allt från näringsfattiga till näringsrika vattenmiljöer. Arten har visat sig t.o.m. kunna dominera i näringsfattiga miljöer. Detta gör det därför vanskligt att basera bedömningar på denna typ av fåborstmask. Med utgångspunkt i bottenfaunan på stationen i det grundare vattenområdet år 2006 bedömdes näringsämnespåverkan som ingen eller obetydlig. Underlaget var dock för litet för en bedömning av eventuell näringsämnespåverkan på stationen i djuphålan. Någon uttalad bedömning av näringsämnespåverkan har inte gjorts vid tidigare års undersökningar. Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender vare sig på stationen i djuphålan eller på stationen i mellannivån (Figur 34 och Figur 35). Detta skulle kunna indikera likartade miljöförhållanden på respektive station under respektive undersökningsperiod. 152

155 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 34. Medelantal taxa per prov och individtäthet på station 2210 (46,0 m) i sjön Sörelgen åren Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 35. Medelantal taxa per prov och individtäthet på station 2211 (12,5 m) i sjön Sörelgen åren Svartälven, uppströms Hällefors Bottenfaunasamhället på lokalen bestod individmässigt till stor del av tvåvingar (71 %) och fåborstmaskar (15 %). Bottensubstratet bestod av mörkbrun gyttja. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Detta medförde att provtagningen istället gjordes med Ekmanhämtare. Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 25. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som måttlig enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker från denna klassificering. Detta beror bl.a. på att vid expertbedömningen har stor hänsyn tagits till förekomst av vissa viktiga indikatortaxa med avseende på eutrofiering. Tabell 25. Klassning av index och status i Svartälven, uppströms Hällefors (2045) år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 19 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 6,6 Värdet är: mycket lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 752 Värdet är: måttligt högt Danskt faunaindex: 3 Värdet är: mycket lågt Shannons div.index: 3,26 Värdet är: måttligt högt Surhetsindex: 2 Värdet är: mycket lågt EPT-index: 5 Värdet är: mycket lågt MISA: 33 Ekologisk kvalitetskvot: 0,70 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 5,5 Ekologisk kvalitetskvot: 0,84 Ekologisk status: God DJ-index: 9 Ekologisk kvalitetskvot: 0,44 Ekologisk status: Måttlig Naturvärdesindex: 0 153

156 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna På lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. EXPERTBEDÖMNING Nära neutralt med avseende på försurning. Hög status med avseende på eutrofiering. Hög status med avseende på annan föroreningspåverkan. Naturvärden i övrigt. Jämförelse med åren 1997, 2003 och 2006 Värdena för medelantal taxa och individtäthet var lägre år 2009 jämfört med värdena 1997 och 2003, men i paritet med värdena 2006 (Figur 36). Detta skulle kunna indikera att miljöförhållandena var något sämre vid de två senaste undersökningarna jämfört med tidigare, men dock inte av så betydande omfattning att bedömningarna av påverkansgraden ändrats. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 36. Medelantal taxa per prov och individtäthet i Svartälven, uppströms Hällefors (2045) åren Svartälven, nedströms Hällefors Bottenfaunasamhället på lokalen bestod individmässigt huvudsakligen av tvåvingar (46 %), musslor (29 %) och fåborstmaskar (22 %). Bottensubstratet bestod av svart dy samt gyttja med sand. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Detta medförde att provtagningen istället gjordes med Ekmanhämtare. Vid provtagningen noterades oljefilm på vattnets yta och det luktade kraftigt av olja. Även i bottensubstratet påträffades kladdig olja. Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 26. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som otillfredsställande enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker från denna klassificering. Detta beror bl.a. på att hänsyn har tagits till att provtagningen utfördes med Ekmanhämtare på stort djup (6,5 m). Två av 47 undersökta individer av fjädermyggslarver inom gruppen Chironomini hade skador på mundelarna. Även åren 2006 och 2007 förekom sådana skador på ett antal fjädermyggor. Detta indikerar förekomst av miljögifter i bottensubstratet. Det är förmodligen oljeföroreningarna i kombination med syreförbrukande ämnen som lett till ett något magert bottenfaunasamhälle på lokalen. Med hänsyn taget till den använda provtagningsmetoden och det stora provtagningsdjupet samt en hög individtäthet bedömdes statusen med avseende på annan föroreningspåverkan som måttlig. 154

157 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Tabell 26. Klassning av index och status i Svartälven, nedströms Hällefors (2041) år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 20 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 10,6 Värdet är: lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 1688 Värdet är: högt Danskt faunaindex: 3 Värdet är: mycket lågt Shannons div.index: 3,38 Värdet är: måttligt högt Surhetsindex: 2 Värdet är: mycket lågt EPT-index: 1 Värdet är: mycket lågt MISA: 33 Ekologisk kvalitetskvot: 0,70 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 3,7 Ekologisk kvalitetskvot: 0,56 Ekologisk status: Måttlig DJ-index: 8 Ekologisk kvalitetskvot: 0,33 Ekologisk status: Otillfredsställande Naturvärdesindex: 0 På lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. EXPERTBEDÖMNING Nära neutralt med avseende på försurning. Måttlig status med avseende på eutrofiering. Måttlig status med avseende på annan föroreningspåverkan. Naturvärden i övrigt. Jämförelse med åren Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden (Figur 37). Några undersökningar av bottenfauna utfördes inte på lokalen mellan åren 1998 till Värdena för dessa parametrar var dock generellt något högre före provtagningsuppehållet än efter. Hällefors kommuns reningsverk byggdes om under åren 2002 och 2003, vilket orsakade ökade utsläppsmängder under denna period (muntlig uppgift från kommunen). Detta kan mycket väl vara förklaringen till den observerade störningen på bottenfaunan sistnämnda år. Därefter ökade värdena under två år för att sedan minska igen. Detta skulle kunna vara ett tecken på en initial minskning av belastningen från reningsverket efter ombyggnaden, men att belastningen därefter har ökat igen och/eller att belastningen av föroreningar med toxiska effekter har ökat i omfattning. Möjligen skulle värdena för år 2009 kunna indikera en viss förbättring av miljöförhållandena återigen. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 37. Medelantal taxa per prov och individtäthet i Svartälven, nedströms Hällefors (2041) åren

158 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Delområde 3 - Gullspångsälven och Letälven 1101b. Hovaån, Nötebron På lokalen var dagsländor (35 %), musslor (26 %) och tvåvingar (17 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. Bottensubstratet bestod till stor del av fin och grov sten, fina block samt grovt organiskt material. I bottensubstratet fanns inslag av sand, grus och fint organiskt material. Vid provtagningstillfället var vattenhastigheten hög. Bottenförhållandena på lokalen bedömdes som lämpliga för provtagning med sparkmetoden. Tabell 27. Klassning av index och status i Hovaån vid Nötebron (1101b) år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 26 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 18,0 Värdet är: måttligt högt Individtäthet (ind/m 2 ): 2033 Värdet är: högt Danskt faunaindex: 4 Värdet är: lågt Shannons div.index: 3,11 Värdet är: måttligt högt Surhetsindex: 8 Värdet är: högt EPT-index: 8 Värdet är: lågt MISA: 47 Ekologisk kvalitetskvot: 0,98 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 4,5 Ekologisk kvalitetskvot: 0,84 Ekologisk status: God DJ-index: 9 Ekologisk kvalitetskvot: 0,80 Ekologisk status: Hög Naturvärdesindex: 0 Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 27. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som god enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker från denna klassificering. Detta beror främst på att vid expertbedömningen har stor hänsyn har tagits till att antalet förekommande individer av eutrofieringskänsliga/syrekrävande sländtaxa var lågt. I proverna från lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter, vilket tillsammans med ett måttligt högt antal förekommande taxa och en måttligt hög diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. EXPERTBEDÖMNING Nära neutralt med avseende på försurning. Måttlig status med avseende på eutrofiering. Hög status med avseende på annan föroreningspåverkan. Naturvärden i övrigt. Jämförelse med åren Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden (Figur 38). Några undersökningar av bottenfauna utfördes inte på lokalen mellan åren Värdena för medelantal taxa har generellt varit något lägre efter jämfört med före detta uppehåll. 156

159 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 38. Medelantal taxa per prov och individtäthet i Hovaån vid Nötebron (1101b) åren Åren 2003 och 2004 förekom flera arter av den generellt eutrofieringskänsliga/syrekrävande gruppen bäcksländor och dessutom relativt rikligt. De två efterföljande åren påträffades endast enstaka individer av ett färre antal arter av denna djurgrupp. Sedan år 2007 har inte några bäcksländor påträffats alls på lokalen. Detta kan indikera en ökad eutrofieringspåverkan under senare år. Möckeln, stationerna: 1030 (23,0 m, djuphåla) och 1031 (10,0 m, mellannivå) På stationen i djuphålan i sjön dominerades bottenfaunan av mindre syrekrävande och näringskrävande taxa, men det fanns även ett visst inslag av måttligt syrekrävande djur. Bottenfaunans sammansättning på stationen på mellannivån dominerades individmässigt av måttligt syrekrävande taxa, men hade också ett visst inslag av syrekrävande taxa. 0 Tabell 28. Klassning av index och status på station 1030 (23,0 m) i sjön Möckeln år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 6 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 5,0 Individtäthet (ind./m 2 ): 3324 Värdet är: mycket högt Shannon-index: 2,53 Värdet är: högt O/C-index: 4,3 Värdet är: lågt BQI: 2,0 Ekologisk kvalitetskvot: 0,67 Ekologisk status: God Tabell 29. Klassning av index och status på station 1031 (10,0 m) i sjön Möckeln år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 14 Värdet är: högt Medelantal taxa/prov: 7,4 Individtäthet (ind./m 2 ): 1257 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 2,85 Värdet är: högt O/C-index: 2,8 Värdet är: lågt BQI: 3,0 Ekologisk kvalitetskvot: 1,00 Ekologisk status: Hög Bottenfaunans sammansättning på de två stationerna medförde bedömningen måttligt näringsrika förhållanden i sjön och att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som god. EXPERTBEDÖMNING God status med avseende på eutrofiering. Hög status med avseende på annan föroreningspåverkan på stationerna. Måttligt näringsrikt tillstånd. Måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i djuphålan och syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i mellannivån. 157

160 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Jämförelse med tidigare år Bedömningen av näringstillgång har varit densamma sedan år 1997 med undantag av 1996 då sjön bedömdes som näringsfattig. Syreförhållandena på stationen i det grundare vattenområdet har sedan år 1997 bedömts som måttliga syrerika med undantag av 2009 då de bedömdes som syrerika. Mellan åren 1992 och 1996 bedömdes förhållandena i bottenvattnet också som syrerika på stationen i mellannivån, medan förhållandena dessförinnan bedömdes som måttligt syrerika på denna nivå. Med utgångspunkt i bottenfaunan på stationerna bedömdes näringsämnespåverkan år 2006 som ingen eller obetydlig. Någon uttalad bedömning av näringsämnespåverkan har inte gjorts vid tidigare års undersökningar. Värdena för medelantal taxa och individtäthet var i stort sett lika höga år 2009 som värdena 2003 och 2006 och generellt högre än vid tidigare undersökningstillfällen, framför allt på stationen i den grundare delen av sjön (Figur 39 och Figur 40). Detta skulle kunna indikera förbättrade miljöförhållanden under senare år. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 39. Medelantal taxa per prov och individtäthet på station 1030 (23,0 m) i sjön Möckeln åren Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 40. Medelantal taxa per prov och individtäthet på station 1031 (10,0 m) i sjön Möckeln åren Gullspångsälven, Åråsforsarna På lokalen var nattsländor (62 %) och skalbaggar (11 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. Bottenmaterialet på lokalen bestod huvudsakligen av grus samt fin och grov sten. I bottenmaterialet fanns inslag av sand, fina och grova block samt fint och grovt organiskt material. Vattenhastigheten var måttligt hög vid provtagningstillfället. Lokalen bedömdes ha lämpliga bottenförhållanden för sparkprovtagning. Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 30. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som hög enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status avviker inte från denna klassificering

161 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Tabell 30. Klassning av index och status i Gullspångsälven, Åråsforsarna (1003) år 2009 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 46 Värdet är: högt Medelantal taxa/prov: 32,2 Värdet är: mycket högt Individtäthet (ind/m 2 ): 2190 Värdet är: högt Danskt faunaindex: 5 Värdet är: måttligt högt Shannons div.index: 4,12 Värdet är: högt Surhetsindex: 11 Värdet är: mycket högt EPT-index: 21 Värdet är: måttligt högt MISA: 75 Ekologisk kvalitetskvot: 1,59 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 5,6 Ekologisk kvalitetskvot: 1,04 Ekologisk status: Hög DJ-index: 12 Ekologisk kvalitetskvot: 1,40 Ekologisk status: Hög Naturvärdesindex: 13 I proverna från lokalen noterades tre ovanliga arter: dagsländan Baetis sp. (fuscatus/scambus-gruppen), nattsländan Psychomyia pusilla samt snäckan Myxas glutinosa. Detta tillsammans med en hög diversitet och ett högt antal förekommande taxa medförde att lokalen bedömdes ha höga naturvärden. Jämförelse med åren Av Figur 41 framgår att värdena för medelantal taxa visar en ökande trend för undersökningsperioden som helhet. Detta kan till viss del förklaras med att det fram till och med 1993 endast togs tre prov per lokal medan provinsatsen därefter ökade till fem prov per lokal. Dessutom har provytan ökat från och med 1999 på grund av metodikbyte (0,25 m 2 /prov istället för 0,1 m 2 /prov). Av figuren framgår också att individtätheten har varierat. Höga tätheter har ofta haft samband med riklig förekomst av fjädermyggslarver. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 41. Medelantal taxa per prov och individtäthet i Gullspångsälven, Åråsforsarna (1003) åren EXPERTBEDÖMNING Nära neutralt med avseende på försurning. Hög status med avseende på eutrofiering. Hög status med avseende på annan föroreningspåverkan. Höga naturvärden. 159

162 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Förklaringar till artlista rinnande vatten Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (hugg med Ekmanhämtare 0,0218 m 2 ; sparkprov 0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 - taxa vars toleransgräns är okänd 1 - taxa som har visats klara ph < 4,5 2 - taxa som huvudsakligen förekommer vid ph 4,5 3 - taxa som huvudsakligen förekommer vid ph 5,0 4 - taxa som huvudsakligen förekommer vid ph 5,5 5 - taxa som huvudsakligen förekommer vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 - taxa vars känslighet är okänd 1 - taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 - taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 - taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 - taxa som främst förekommer i oligotrofa vatten 5 - taxa som endast förekommer i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE - Försvunnen (Regionally Extinct) CR - Akut Hotad (Critically Endangered) EN - Starkt Hotad (Endangered) VU - Sårbar (Vulnerable) NT - Missgynnad (Near Threatened) DD - Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov - Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 160

163 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Gullspångsälven, Åråsforsarna x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 0,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,2 0,2 NEMATODA, rundmaskar Nematoda ,2 0,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 0,9 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,6 0,3 Erpobdella sp ,2 0,2 Glossiphoniidae ,4 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 2,7 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,0 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 0,2 Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) Ov 1 1 0,4 0,1 Baetis sp ,6 1,0 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,8 0,9 Caenis rivulorum - Eaton, ,8 0,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 3,0 Leptophlebiidae ,2 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera 1 3 1,4 0,3 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,8 17,3 Athripsodes sp ,6 0,7 Ceraclea nigronervosa - (Retzius, 1783) ,4 0,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,2 4,2 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4 2,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 15,8 Hydropsychidae ,2 2,2 Hydroptila sp ,0 0,7 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,8 12,4 Limnephilus sp. (fuscicornis-typ) ,2 0,0 Limnephilidae ,6 0,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,6 3,2 Oxyethira sp ,2 0,0 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8 0,5 Polycentropodidae ,8 0,1 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) Ov ,2 0,8 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,4 0,6 Rhyacophila sp ,4 1,0 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 0,0 Oulimnius troglodytes Lv. - (Gyllenhal, 1827) ,8 7,3 Oulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,8 0,9 Oulimnius sp. Lv ,0 3,3 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,0 2,7 Empididae ,2 0,0 Muscidae ,6 0,3 Simuliidae ,2 5,7 161

164 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Forts Gullspångsälven, Åråsforsarna x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2 0,0 Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,6 0,3 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,8 0,1 Gyraulus sp ,0 0,2 Lymnaeidae ,6 0,1 Myxas glutinosa - (O.F. Müller, 1774) Ov 1 0,2 0,0 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,2 0,0 Radix sp. (balthica/labiata) ,0 0,4 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 5,6 Sphaerium sp ,8 0,5 Unionidae * SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 46 Danskt faunaindex 5 MISA 75 Medelantal taxa/prov 32,2 Surhetsindex 11 ASPT-index 5,6 Antal ind./kvm EPT-index 21 DJ-index 12 Diversitetsindex 4,12 Naturvärdesindex 13 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 162

165 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna 1101b. Hovaån, Nötebron x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 1,0 HIRUDINEA, iglar Erpobdella sp ,4 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 2,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis niger - (Linné, 1761) ,2 0,0 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,0 26,0 Baetis sp ,0 8,7 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,8 0,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 1,1 Limnephilidae ,8 0,6 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,0 3,3 Polycentropodidae ,4 0,1 Potamophylax sp ,2 0,0 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,0 0,8 Rhyacophila sp ,4 4,8 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,2 0,0 Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,2 5,5 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,2 0,0 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,0 1,8 Oulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,2 0,0 Oulimnius sp. Lv ,4 0,1 Platambus maculatus Lv. - (Linné,1758) ,2 0,0 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 0,0 Chironomidae ,4 13,9 Dixella sp ,2 0,0 Empididae ,6 1,9 Limoniidae ,4 0,1 Pediciidae ,6 0,1 Psychodidae ,6 0,1 Simuliidae ,8 0,7 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2 0,6 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 25,7 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Totalantal taxa 26 Danskt faunaindex 4 MISA 47 Medelantal taxa/prov 18,0 Surhetsindex 8 ASPT-index 4,5 Antal ind./kvm EPT-index 8 DJ-index 9 Diversitetsindex 3,11 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 163

166 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Svartälven, nedströms Hällefors x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda ,4 1,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 1906) ,4 6,5 Limnodrilus sp ,4 6,5 Tubificidae (med hårborst annan) ,0 8,2 Tubificidae (utan hårborst) ,4 1,1 HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2 0,5 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,2 0,5 TRICHOPTERA, nattsländor Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,2 0,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 3,3 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,4 1,1 Cryptochironomus sp ,2 0,5 Demicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, 1838) ,2 0,5 Paratendipes albimanus - (Meigen, 1818) ,2 0,5 Pentaneurini ,0 5,4 Polypedilum sp ,8 18,5 Polypedilum sp. (nubeculosum-typ) ,4 1,1 Procladius sp ,6 7,1 Stempellina sp ,0 2,7 Stempellinella sp ,2 0,5 Tanytarsus sp ,6 4,3 BIVALVIA, musslor Anodonta anatina - (Linné, 1758) ,2 0,5 Pisidium sp ,6 28,8 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 20 Danskt faunaindex 3 MISA 33 Medelantal taxa/prov 10,6 Surhetsindex 2 ASPT-index 3,7 Antal ind./kvm EPT-index 1 DJ-index 8 Diversitetsindex 3,38 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 164

167 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Svartälven, uppströms Hällefors x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp ,2 13,4 Lumbriculidae ,2 1,2 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,2 1,2 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2 1,2 Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,2 1,2 Leptoceridae ,2 1,2 Molanna sp. (angustata-typ) ,2 1,2 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,2 1,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 1,2 Cryptochironomus sp ,6 3,7 Heterotanytarsus apicalis - (Kieffer, 1921) ,6 3,7 Pagastiella orophila - (Edwards, 1929) ,4 2,4 Pentaneurini ,8 4,9 Polypedilum sp ,4 2,4 Procladius sp ,0 24,4 Pseudochironomus prasinatus - (Staeger, 1839) ,2 1,2 Stempellinella sp ,2 1,2 Tanytarsus sp ,2 25,6 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 7,3 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 19 Danskt faunaindex 3 MISA 33 Medelantal taxa/prov 6,6 Surhetsindex 2 ASPT-index 5,5 Antal ind./kvm. 752 EPT-index 5 DJ-index 9 Diversitetsindex 3,26 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 165

168 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Lesjöälven, Blockenhus x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 31,7 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4 0,8 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,4 0,8 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,0 5,7 Ephemera vulgata - Linné, ,2 0,4 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,4 0,8 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,6 1,1 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,0 3,8 Leptophlebia sp ,6 1,1 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura sp Plecoptera 1 0,2 0,4 Nemoura avicularis - Morton, Plecoptera 1 1 1,2 2,3 Nemoura sp Plecoptera 1 0,4 0,8 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,8 1,5 Limnephilidae ,0 1,9 Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) ,2 0,4 Mystacides sp ,2 0,4 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,4 2,6 Phryganea bipunctata - Retzius, ,2 0,4 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2 0,4 COLEOPTERA, skalbaggar Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2 0,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 0,4 Chironomidae ,6 37,0 Chironomus sp ,2 4,2 Limoniidae ,4 0,8 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 0,4 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Totalantal taxa 23 Danskt faunaindex 7 MISA 44 Medelantal taxa/prov 10,8 Surhetsindex 4 ASPT-index 6,6 Antal ind./kvm. 212 EPT-index 15 DJ-index 12 Diversitetsindex 2,81 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 166

169 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Storforsälven, Agarna (nedströms Storfors) x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda ,6 0,9 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp ,4 3,6 Lumbriculus variegatus - (Müller, 1774) ,2 0,3 Lumbriculidae ,4 0,6 Spirosperma ferox - Eisen, ,8 2,7 Stylodrilus heringianus - Claparède, ,0 1,5 Tubificidae (med hårborst annan) ,2 0,3 Tubificidae (utan hårborst) ,8 7,2 HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2 0,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 0,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,0 1,5 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 6,9 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,2 0,3 Ephemera vulgata - Linné, ,4 3,6 Leptophlebiidae ,2 0,3 TRICHOPTERA, nattsländor Leptoceridae ,6 0,9 Limnephilidae ,4 0,6 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,8 1,2 COLEOPTERA, skalbaggar Platambus maculatus Lv. - (Linné,1758) ,4 0,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 3,6 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,6 0,9 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,8 5,7 Cladotanytarsus sp. (mancus gr.) ,6 0,9 Cryptochironomus sp ,2 3,3 Demicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, 1838) ,0 3,0 Empididae ,2 0,3 Glyptotendipes sp ,4 0,6 Heterotrissocladius marcidus - (Walker, 1856) ,2 1,8 Pagastiella orophila - (Edwards, 1929) ,2 0,3 Parachironomus sp. (vitiosus gr.) ,4 0,6 Pentaneurini ,2 12,3 Phaenopsectra sp ,6 2,4 Polypedilum sp ,4 0,6 Polypedilum sp. (nubeculosum-typ) ,2 4,8 Procladius sp ,0 4,5 Psectrocladius sp. (sordidellus gr.) ,6 6,9 Stictochironomus sp ,6 2,4 Tanytarsus sp ,0 10,5 Tribelos intextus - (Walker, 1856) ,2 0,3 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 0,3 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Totalantal taxa 37 Danskt faunaindex 4 MISA 42 Medelantal taxa/prov 16,8 Surhetsindex 6 ASPT-index 5,5 Antal ind./kvm EPT-index 8 DJ-index 10 Diversitetsindex 4,55 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 167

170 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Storforsälven, uppströms Storfors x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 1907) ,8 1,8 Aulodrilus piqueti - Kowalewski, ,2 0,1 Limnodrilus sp ,4 0,9 Dero sp ,2 0,1 Naididae ,8 0,5 Ripistes parasita - (Schmidt, 1847) ,4 0,3 Tubificidae (med hårborst annan) ,4 4,0 Tubificidae (utan hårborst) ,4 0,9 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,6 0,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2 0,1 Ephemera vulgata - Linné, ,4 0,3 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,8 0,5 Oecetis sp ,2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar Platambus maculatus Lv. - (Linné,1758) ,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 2,8 Chaoboridae ,2 2,0 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,6 8,6 Cladotanytarsus sp. (mancus gr.) ,6 11,1 Cryptochironomus sp ,6 0,4 Dicrotendipes sp ,2 0,1 Microchironomus tener - (Kieffer,1918) ,2 0,1 Pagastiella orophila - (Edwards, 1929) ,0 3,8 Polypedilum sp ,6 0,4 Procladius sp ,4 3,4 Stempellina sp ,2 0,1 Tanytarsus sp ,4 57,0 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Totalantal taxa 25 Danskt faunaindex 5 MISA 40 Medelantal taxa/prov 13,0 Surhetsindex 3 ASPT-index 6,5 Antal ind./kvm EPT-index 5 DJ-index 11 Diversitetsindex 2,45 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 168

171 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Förklaringar till artlista sjöars profundal och litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,021 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, föroreningskänslighet och funktionella tillhörighet. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 10 %. Syrekänslighet (Sy): 0 - taxa vars känslighet är okänd 1 - taxa som är tåliga mot låga syrehalter 2 - taxa som är måttligt känsliga 3 - taxa som är mycket känsliga Funktionell grupp (Fg): 0 - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 - taxa vars känslighet är okänd 1 - taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 - taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 - taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 - taxa som främst förekommer i oligotrofa vatten 5 - taxa som endast förekommer i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE - Försvunnen (Regionally Extinct) CR - Akut Hotad (Critically Endangered) EN - Starkt Hotad (Endangered) VU - Sårbar (Vulnerable) NT - Missgynnad (Near Threatened) DD - Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov - Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 169

172 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Möckeln, djuphåla x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,8 9,7 Limnodrilus sp ,2 27,5 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,2 0,3 Tubificidae (med hårborst) ,0 31,5 Tubificidae (utan hårborst) ,6 8,0 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,6 10,9 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,2 0,3 Procladius sp ,6 5,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 6,6 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Totalantal taxa 6 BQI 2,0 PTI 2,8 Medelantal taxa/prov 5,0 O/C-index 4,3 KEG 0 Antal ind./kvm Diversitetsindex 2,53 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 170

173 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Möckeln, mellannivå x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda ,8 3,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus limnobius - Bretscher, ,2 0,8 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2 0,8 Limnodrilus sp ,2 0,8 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,4 1,5 Spirosperma ferox - Eisen, ,2 0,8 Tubificidae (med hårborst) ,0 3,8 AMPHIPODA, märlkräftor Pallasea quadrispinosa - Sars, Ov 1 0,2 0,8 MYSIDACEA, pungräkor Mysis relicta - (Lovén, 1862) ,2 0,8 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 7,6 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,4 35,6 Pagastiella orophila - (Edwards, 1929) ,2 4,5 Procladius sp ,0 18,9 Stictochironomus sp ,2 0,8 Tanytarsus sp ,4 16,7 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,8 3,0 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Totalantal taxa 14 BQI 3,0 PTI 3,0 Medelantal taxa/prov 7,4 O/C-index 2,8 KEG 2 Antal ind./kvm Diversitetsindex 2,85 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 171

174 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Sörelgen, NV Killingsviken (djupområde) Det. Anders Boström, Medins Biologi AB x: y: Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda ,6 33,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificidae (med hårborst) ,6 33,3 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,2 11,1 Micropsectra sp ,2 11,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 11,1 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 5 BQI 4,0 PTI 4,8 Medelantal taxa/prov 1,6 O/C-index 1,6 KEG 2 Antal ind./kvm. 86 Diversitetsindex 2,11 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Sörelgen, mellannivå x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda ,2 2,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificidae (med hårborst) ,8 19,6 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,8 19,6 Micropsectra sp ,2 2,2 Procladius sp ,8 8,7 Protanypus sp ,2 2,2 Sergentia sp ,2 2,2 Stempellinella sp ,6 6,5 Tanytarsus sp ,6 17,4 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,8 19,6 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Totalantal taxa 10 BQI 3,1 PTI 4,0 Medelantal taxa/prov 5,0 O/C-index 3,3 KEG 3 Antal ind./kvm. 438 Diversitetsindex 2,86 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 172

175 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Bredreven, djuphåla x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificidae (med hårborst) ,4 21,8 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,6 46,3 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,2 0,7 Sergentia sp ,2 31,3 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 4 BQI 3,0 PTI 3,4 Medelantal taxa/prov 3,2 O/C-index 2,0 KEG 1 Antal ind./kvm Diversitetsindex 1,57 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Bredreven, mellannivå x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp ,2 0,7 Tubificidae (med hårborst) ,4 12,1 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,8 24,1 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,0 14,2 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,2 0,7 Procladius sp ,2 4,3 Sergentia sp ,0 3,5 Tanytarsus sp ,2 25,5 Zalutschia zalutschicola - Lipina, ,6 12,8 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 2,1 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Totalantal taxa 10 BQI 2,7 PTI 3,4 Medelantal taxa/prov 7,4 O/C-index 1,8 KEG 3 Antal ind./kvm Diversitetsindex 2,73 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 173

176 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Lonnen, djuphåla x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda ,2 0,7 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificidae (med hårborst) ,2 0,7 Tubificidae (utan hårborst) ,4 1,3 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,2 0,7 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 2,0 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,2 47,3 Chironomus sp ,4 1,3 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,8 6,0 Polypedilum sp. (nubeculosum-typ) ,2 0,7 Procladius sp ,8 39,3 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Totalantal taxa 10 BQI 0,0 PTI 3,8 Medelantal taxa/prov 5,0 O/C-index 2,4 KEG 0 Antal ind./kvm Diversitetsindex 1,76 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 174

177 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Lonnen, mellannivå x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda ,0 3,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp ,4 1,4 Tubificidae (med hårborst) ,8 2,7 Tubificidae (utan hårborst) ,6 2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2 0,7 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,0 6,8 Ephemera vulgata - Linné, ,2 0,7 TRICHOPTERA, nattsländor Oxyethira sp ,2 0,7 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 9,6 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,2 0,7 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,0 3,4 Cladotanytarsus sp. (mancus gr.) ,8 2,7 Cryptochironomus sp ,6 5,5 Demicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, 1838) ,8 2,7 Dicrotendipes sp ,0 3,4 Harnischia curtilamellata - (Malloch, 1915) ,0 3,4 Microchironomus tener - (Kieffer,1918) ,0 3,4 Polypedilum sp ,2 4,1 Potthastia longimana - (Kieffer, 1922) ,2 0,7 Procladius sp ,0 30,8 Pseudochironomus prasinatus - (Staeger, 1839) ,4 1,4 Tanytarsus sp ,8 9,6 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 21 BQI 3,0 PTI 2,6 Medelantal taxa/prov 11,2 O/C-index 5,3 KEG 2 Antal ind./kvm Diversitetsindex 3,65 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 175

178 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Öjevettern, djuphåla x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2 0,3 Limnodrilus sp ,0 10,9 Tubificidae (med hårborst) ,4 0,5 Tubificidae (utan hårborst) ,4 3,3 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,2 0,3 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,6 75,5 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,6 0,8 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,2 3,0 Chironomus sp ,2 0,3 Procladius sp ,8 5,2 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Totalantal taxa 7 BQI 1,2 PTI 2,4 Medelantal taxa/prov 5,0 O/C-index 4,6 KEG 0 Antal ind./kvm Diversitetsindex 1,35 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Öjevettern, mellannivå x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 1907) ,2 19,1 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2 0,9 Limnodrilus sp ,0 4,5 Tubificidae (med hårborst) ,4 6,4 Tubificidae (utan hårborst) ,8 3,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 1,8 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,2 19,1 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,8 8,2 Demicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, 1838) ,2 0,9 Procladius sp ,2 32,7 Tanytarsus sp ,6 2,7 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 9 BQI 3,0 PTI 2,6 Medelantal taxa/prov 6,2 O/C-index 8,3 KEG 1 Antal ind./kvm Diversitetsindex 2,73 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 176

179 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Daglösen, djuphåla x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubifex tubifex - (Müller, 1774) ,2 0,4 Tubificidae (med hårborst) ,6 3,0 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,6 92,0 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,4 0,8 Procladius sp ,8 1,5 Sergentia sp ,8 1,5 Tanytarsus sp ,2 0,4 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 0,4 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Totalantal taxa 7 BQI 2,7 PTI 3,6 Medelantal taxa/prov 3,8 O/C-index 2,4 KEG 1 Antal ind./kvm Diversitetsindex 0,59 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Daglösen, mellannivå x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 1907) ,8 7,4 Tubificidae (med hårborst) ,6 2,5 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,8 32,0 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,4 1,6 Monodiamesa sp ,2 0,8 Procladius sp ,8 23,8 Sergentia sp ,8 11,5 Stempellinella sp ,2 0,8 Tanytarsus sp ,8 19,7 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Totalantal taxa 9 BQI 3,0 PTI 3,8 Medelantal taxa/prov 6,0 O/C-index 1,6 KEG 2 Antal ind./kvm Diversitetsindex 2,46 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 177

180 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Daglösen, Norra delen x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificidae (med hårborst) ,6 16,7 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,2 5,6 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,4 38,9 Chironomus sp ,2 5,6 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,2 5,6 Procladius sp ,0 27,8 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Totalantal taxa 6 BQI 0,0 PTI 3,8 Medelantal taxa/prov 2,0 O/C-index 4,8 KEG 0 Antal ind./kvm. 171 Diversitetsindex 2,17 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 178

181 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Förklaringar till lokalbeskrivning Flertalet uppgifter (närmiljö, skuggning, oorganiskt och organiskt bottensubstrat samt bottenvegetation) klassificeras enligt en allmän skala 0-3, där: Klass 0 = saknas Klass 1 = mindre än 5% av yttäckningen (sett uppifrån) = ringa förekomst Klass 2 = 5-50% av yttäckningen (sett uppifrån) = måttlig förekomst Klass 3 = mer än 50% av yttäckningen (sett uppifrån) = riklig förekomst Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Namn på vattendrag där provtagningslokalen är belägen. I första hand används namn i SMHI:s sjö- och vattendragsregister (SVAR). Saknas vattendraget i SMHI:s register används namn från topografiska kartan. Eljest lokalt namn. Lokalnummer: Lokalens nummer enligt den som först registrerade lokalen eller enligt den organisation som ansvarar för provtagningen. Lokalnamn: Fritext. Lokalnamn ges av den som beskriver lokalen. Helst efter namn på topografiska kartan, möjligen följt av lägesangivelse. Anges t.ex. Skogstorp, 100 m uppströms vägbron. Huvudflodområde: Huvudflodområde enligt SMHI:s numrering (1-118). Topografisk karta: Anger topografiskt kartblad (vanligen skala 1:50 000) som lokalen är belägen på enligt Lantmäteriverket, t.ex. ÅSEDA 5F SO. Lokalkoordinater: Egen lägesbestämning av lokalens nedre avgränsning. För vattendrag avses lokalens avgränsning nedströms. Läget anges med 12-siffriga koordinater i rikets system (RAK) från topografisk karta. Skalan på kartan bör helst vara 1: Används GPS (med noggrannhet av 10 m) skall koordinaterna alltid kontrolleras mot topografiska kartan. Provtagningsuppgifter Syfte: Verksamheten klassificeras i en av följande kategorier: Nationell miljöövervakning (NMÖ), Regional miljöövervakning (RMÖ), Recipientkontroll (RK), Kalkeffektuppföljning, Annan effektuppföljning (t.ex. uppföljning av biotopvård och andra återställningsåtgärder), Vattenmål (undersökningar ingående i vattenmål), Inventering (kartering av flora eller fauna). Metodik: Anger provtagningsmetod och typ av provtagningsutrustning, t.ex., skrapprov från stenar, kartering av utlagda ytor, sparkprovtagning med handhåv. Provyta: Anger hur stor den undersökta ytan är för varje enskilt prov (m 2 ). Vattenkemiprov: Anger om vattenkemiprov togs i samband med provtagningen (ja eller nej). 179

182 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Lokaluppgifter Lokalens längd: Lokalens längd i heltals meter. För vattendrag gäller att lokalens längd mätes utgående från strömfårans mittlinje. Lokalens bredd: Den provtagna lokalens vattentäckta medelbredd i meter. Vattendragsbredd: Vattendragets bredd vid normal sommarvattenföring. Anges i meter med en decimal när medelbredden är mindre än 5 m och i heltals meter för bredare vattendrag. Vattennivå: Anges som låg, medel eller hög i förhållande till vattendragets medelnivå under sommarhalvåret. Lokalens medeldjup: Den provtagna lokalens medeldjup anges med hjälp av djupmätningar i ett flertal punkter. Medeldjupet anges i meter med en decimal. Lokalens maxdjup: Den provtagna lokalens maxdjup. Anges i meter med en decimal. Märkning av lokal: Anger hur lokalen är utmärkt, t.ex. järnrör i marken, färg på träd, stenar eller anger förhållande till fasta punkter, t.ex. broar, stora stenar etc. För vattendrag görs märkningen vid lokalens nedre och övre avgränsning. Vattenhastighet: Lokalens dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i fyra klasser. Klass Vattenhastighet 0 Stilla (0 m/s), i sjöar 1 Lugnt (under 0,2 m/s) 2 Strömt (0,2-0,7 m/s), strömmande med enstaka forsnacke 3 Forsande (över 0,7 m/s), ofta stråkande vatten. Grumlighet: Bedömning av vattnets grumlighet. 0 = klart, 1 = grumligt, 2 = mycket grumligt. Färg: Bedömning av vattnets färg (humusinnehåll). 0 = klart, 1 = färgat, 2 = kraftigt färgat. Vattentemperatur: Temperaturen ( o C) i ytvattnet (0,2-0,3 m). Anges med en decimal. Trofinivå: En grov uppskattning i fält av vattnets trofinivå (näringsstatus). 0 = oligotroft vatten (låg näringsrikedom) 1 = mesotroft vatten (måttligt hög näringsrikedom) 2 = eutroft vatten (hög näringsrikedom). Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material: Oorganiskt bottenmaterial på lokalen klassas och anges enligt nedanstående indelning. Anger dominerande substrat (dom. 1), näst dominerande (dom. 2) samt tredje dominerande substrat (dom. 3). Alla förekommande bottensubstrat klassas även enligt förekomstklasserna 0-3, där 0 = saknas, 1 = mindre än 5% av yttäckningen sett uppifrån (ringa förekomst), 2 = 5-50% av yttäckningen sett uppifrån (måttlig förekomst), samt 3 = mer än 50% av yttäckningen (riklig förekomst). 180

183 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Typ av material Partikeldiameter (mm) Finsediment <0,2 (mjäla och lera) Sand 0,2-2 (finmo-grovsand) Grus 2-20 (fingrus-grovgrus) Fin sten Grov sten Fina block Grova block Häll > 2000 Vattenvegetation: Anger både dominerande vegetationstyp (dom. 1) och subdominerande vegetationstyper (dom. 2 och dom. 3) samt förekomstklass (yttäckningen sett uppifrån) på lokalen enligt ovan allmänna klassning. Vegetationen delas upp i: övervattensväxter med blad och blommor över vattenytan (t.ex. vass, säv, starr), flytbladsväxter (nymphaeider) vilka normalt har flytande blad (näckrosor, vissa natearter), långskottsväxter (elodeider, undervattensvegetation som hårslinga, vattenpest och vissa natearter), rosettväxter (isoetider, t.ex. notblomster, strandpryl, braxengräs), mossor (t.ex. näckmossa, kölmossa) och påväxtalger; växter som växer på andra växter eller stenar (t.ex. kiselalger, trådalger). Organiskt material: Anger förekomsten av dött organiskt material utgående från samma förekomstklasser som vattenvegetationen. Redovisningen omfattar fyra storleksklasser enligt nedanstående definition. Typ av material Fin detritus Grov detritus Fin död ved Definition Fint organiskt material, t.ex. lövrester, mer eller mindre nedbrutet med en partikelstorlek mindre än 1 mm. Partikulärt, icke nedbrutet, organiskt material som löv, barr, kottar samt delar av kvistar. Kvistar, grenar och stammar som är mindre än 10 cm i diameter samt kortare än 50 cm. Grov död ved Trädstammar och grenar grövre än 10 cm i diameter och längre än 50 cm. Närmiljö 0-30 m Närmiljö: Närmiljö är marken runt lokalen som kan tänkas påverka lokalens biologi. Närmiljön omfattar i detta fall en ca 30 m bred zon vinkelrätt utmed lokalens stränder. Oavsett längden på den provtagna sträckan bedöms alltid närmiljön för en strandzon som är minst 50 m lång. Detta gäller både sjöar och vattendrag. För vattendragen utgår man från lokalens nedre avgränsning. För mindre vattendrag (<30 m breda) omfattar närmiljön båda stränderna, men för större vattendrag i regel bara en strand. Normalt anges enbart den dominerande närmiljön-/marktypen (dom. 1), men i vissa fall anges även subdominerande marktyper (dom. 2, dom. 3). I de fall närmiljön skiljer sig markant åt för vattendragens båda strandzoner eller om två marktyper är lika dominerande anges båda typerna. De olika marktyperna definieras nedan. 181

184 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Marktyp Barrskog Lövskog Blandskog Kalhygge Myr/våtmark Åker Äng Hed Kalfjäll Häll/Blockmark Artificiell Annat Kommentar Dominans av barrträd som gran, tall, lärkträd Dominans av lövträd som t.ex. björk, al, alm, ek Löv- och barrträd blandat så att ingen kategori utgör mindre än 25% av områdets areal Minst 25% av området utgörs av kalavverkad yta Omfattar alla typer av våtmarker, även sumpskog Odlad åkermark Ängsmark och öppen betesmark. Betesmarkens krontäckning skall vara mindre än 30% Öppen hedmark med enstaka buskar och träd Blockmark ovan trädgränsen Hällmark (berg i dagen) eller blockmark under trädgränsen Anlagda ytor som vägar och bebyggelse Annan mark än ovan beskriven. Strandzon 0-5 m Strandzon: Strandvegetation av träd, buskar, gräs/halvgräs/vass, annan vegetation och övrigt i strandzonen närmast vattendrag eller sjö. Dominerande vegetationstyp anges samt dominerande och subdominerande art av varje vegetationstyp som förekommer inom lokalens strandzon/zoner på en sträcka av 50 m. Beskuggning: Anger vattenytans beskuggning av vegetation (träd och buskar) enligt den generella skalan 0-3, där 0 anger att skuggning saknas, 1 = mindre än 5%, 2 = 5-50%, och 3 = mer än 50%. Påverkan Påverkan: I förekommande fall anges om lokalens biota har påverkats av vattenkemisk eller fysisk påverkan. Den påverkan som anses ha haft störst effekt på lokalens biota sätts som A, påverkan med näst största effekten som B o.s.v. Påverkans styrka anges för varje påverkan i en skala 1-3, där 1 = måttlig påverkan, 2 = stor påverkan, 3 = mycket stor påverkan. 182

185 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Gullspångsälven Åråsforsarna RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 9E NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Gullspång Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anders Boström Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,5 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 80 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 10,6 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Strax nedströms och innanför den stora vassön. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: mossor Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: 5-50% Grus: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al salix Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 183

186 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna 1101b. Hovaån Nötebron RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 9E NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Gullspång Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anders Boström Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,5 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,9 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca m uppströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: 5-50% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: 5-50% Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar lönn al Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 184

187 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Svartälven nedströms Hällefors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11 E NO Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Hällefors Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: - m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: - Vattentemperatur: 7 C Lokalens medeldjup: 6,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: - Sand: - Häll: - Påväxtalger: - Grus: - Övervattensv: - Fin detritus: - Fin sten: - Flytbladsv: - Grov detritus: - Grov sten: - Långskottsv: - Fin död ved: - Fina block: - Rosettväxter: - Grov död ved: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Bottensubstratet bestod av svart dy, gyttja med sand. Oljefilm på ytan och kraftig lukt av olja. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 185

188 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Svartälven uppströms Hällefors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11 E NO Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Hällefors Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: - m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: - Vattentemperatur: 5,6 C Lokalens medeldjup: 2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: saknas Sand: - Häll: - Påväxtalger: saknas Grus: - Övervattensv: saknas Fin detritus: - Fin sten: - Flytbladsv: saknas Grov detritus: - Grov sten: - Långskottsv: saknas Fin död ved: - Fina block: - Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Bottensubstratet bestod av mörkbrun gyttja. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 186

189 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Lesjöälven Blockenhus RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 12E SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Filipstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anders Boström Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 10 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 4,7 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca m nedströms bron, 0-10 m nedströms skogsbilväg ned till ån på åns västra sida. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp måttlig B: Vattenreglering måttlig C: - saknas Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 187

190 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Storforsälven Agarna (nedströms Storfors) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11E SV Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Storfors Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: - m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: - Vattentemperatur: 6 C Lokalens medeldjup: 0,8 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: - Sand: - Häll: - Påväxtalger: - Grus: - Övervattensv: - Fin detritus: - Fin sten: - Flytbladsv: - Grov detritus: - Grov sten: - Långskottsv: - Fin död ved: - Fina block: - Rosettväxter: - Grov död ved: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Bottensubstratet bestod av ljus lera täckt av löv. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 188

191 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Storforsälven uppströms Storfors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11 E SV Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Storfors Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,0218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: - m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: - Vattentemperatur: 6,2 C Lokalens medeldjup: 5,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: saknas Sand: - Häll: - Påväxtalger: saknas Grus: - Övervattensv: saknas Fin detritus: - Fin sten: - Flytbladsv: saknas Grov detritus: - Grov sten: - Långskottsv: saknas Fin död ved: - Fina block: - Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Bottensubstratet bestod av brun gyttjelera. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 189

192 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Möckeln djuphåla RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 10 E NO Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Karlskoga Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P-A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,021 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 23 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,9 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 3 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråbrun Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp stark B: - saknas C: - - Övrigt Sedimentet var gråbrunt med lite svarta inslag. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 190

193 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Möckeln mellannivå RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 10 E NO Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Karlskoga Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P-A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,021 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 10 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,8 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 3 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: grå-ljusbrun Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 191

194 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Sörelgen NV Killingsviken (djupområde) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11 E SO Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Hällefors Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P-A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,021 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 46 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 7,9 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 5 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brunsvart Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 192

195 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Sörelgen mellannivå RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11 E NO Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Hällefors Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P-A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,021 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 12,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 7,8 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 5 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 193

196 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Bredreven djuphåla RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11 E NV Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Filipstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P-A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,021 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 20 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 5,9 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,3 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: svart Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Iläggskoordinat: / Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 194

197 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Bredreven mellannivå RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11 E NV Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Filipstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P-A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,021 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 10 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 5,9 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,3 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: svart Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 195

198 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Lonnen djuphåla RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 10 E NV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Karlskoga Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P-A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,021 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 8,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,8 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 1,9 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråbrun Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 196

199 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Lonnen mellannivå RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 10 E NV Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Karlskoga Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P-A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,021 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 2,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,5 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 1,9 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråbrun Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 197

200 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Öjevettern djuphåla RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 10 E NV Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Storfors Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P-A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,021 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 17 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,1 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,3 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brun Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 198

201 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Öjevettern mellannivå RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 10 E NV Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Storfors Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P-A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,021 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 9 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,1 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,3 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brun Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp stark B: - saknas C: - - Övrigt En del olja i sedimentet. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 199

202 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Daglösen djuphåla RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11 E SV Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Filipstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P-A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,021 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 23,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,5 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkbrun-svart Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp stark B: - saknas C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 200

203 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Daglösen mellannivå RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11 E SV Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Filipstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P-A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,021 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 13,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,5 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: brungrå Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp stark B: - saknas C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 201

204 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Daglösen Norra delen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11 E SV Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Filipstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Attelind/P-A Nilsson Provyta (m 2 ): 0,021 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 12,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,4 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: svart Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Oljelukt! Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 202

205 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Sammanställning av resultat och och bedömningar Antal taxa och individtäthet (rinnande vatten) Vattendrag Lokal Totalantal taxa Gullspångsälven Åråsforsarna Hovaån 1101b. Nötebron Svartälven ned Hällefors Svartälven upp Hällefors Lesjöälven Blockenhus Storforsälven ned Storfors Storforsälven upp Storfors Vattendrag Lokal Totalantal taxa Gullspångsälven Åråsforsarna Hovaån 1101b. Nötebron Svartälven ned Hällefors Svartälven upp Hällefors 19 Lesjöälven Blockenhus Storforsälven ned Storfors Storforsälven upp Storfors 25 Vattendrag Lokal Medelantal taxa/prov Gullspångsälven Åråsforsarna 20,7 15,0 15,7 19,3 25,0 19,0 23,8 21,8 22,2 19,4 34,2 31,2 23,6 23,2 24,6 24,0 34,0 32,0 28,6 Hovaån 1101b. Nötebron 20,0 17,0 14,7 17,0 18,7 17,4 20,8 21,2 20,8 17,2 17,4 15,0 17,6 16,2 17,2 Svartälven ned Hällefors 16,7 12,3 7,0 19,0 13,0 14,4 23,4 18,6 11,0 11,6 5,6 9,4 15,0 10,8 8,6 Svartälven upp Hällefors 10,8 14,6 6,6 Lesjöälven Blockenhus 8,0 5,7 8,0 11,0 7,3 4,4 7,8 10,0 14,0 13,0 12,2 9,0 8,8 4,8 10,2 7,0 11,4 5,2 11,6 Storforsälven ned Storfors 13,0 8,3 8,7 10,0 16,3 8,2 11,0 14,8 11,8 12,2 15,2 14,8 10,4 17,8 6,0 15,2 18,8 15,8 15,0 Storforsälven upp Storfors 7,6 2,8 4,6 Vattendrag Lokal Medelantal taxa/prov Gullspångsälven Åråsforsarna 30,2 32,2 Hovaån 1101b. Nötebron 13,4 18,0 Svartälven ned Hällefors 4,6 10,6 Svartälven upp Hällefors 6,6 Lesjöälven Blockenhus 12,6 10,8 Storforsälven ned Storfors 9,8 16,8 Storforsälven upp Storfors 13,0 Vattendrag Lokal Täthet (individer / m 2 ) Gullspångsälven Åråsforsarna Hovaån 1101b. Nötebron Svartälven ned Hällefors Svartälven upp Hällefors Lesjöälven Blockenhus Storforsälven ned Storfors Storforsälven upp Storfors Vattendrag Lokal Täthet (individer / m 2 ) Gullspångsälven Åråsforsarna Hovaån 1101b. Nötebron Svartälven ned Hällefors Svartälven upp Hällefors 752 Lesjöälven Blockenhus Storforsälven ned Storfors Storforsälven upp Storfors

206 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Antal taxa och individtäthet (sjöar) Sjö Station Totalantal taxa Möckeln djuphåla Möckeln mellannivå Sörelgen djupområde Sörelgen mellannivå Bredreven djuphåla Bredreven mellannivå Lonnen djuphåla Lonnen mellannivå Öjevettern djuphåla Öjevettern mellannivå Daglösen djuphåla Daglösen mellannivå Daglösen Norra delen Sjö Station Totalantal taxa 09 Möckeln djuphåla 6 Möckeln mellannivå 14 Sörelgen djupområde 5 Sörelgen mellannivå 10 Bredreven djuphåla 4 Bredreven mellannivå 10 Lonnen djuphåla 10 Lonnen mellannivå 21 Öjevettern djuphåla 7 Öjevettern mellannivå 9 Daglösen djuphåla 7 Daglösen mellannivå 9 Daglösen Norra delen 6 Sjö Station Medelantal taxa/prov Möckeln djuphåla 7,2 4,8 4,8 5,4 3,8 5,6 4,8 Möckeln mellannivå 4,9 3,8 3,8 5,7 4,4 4,5 3,9 7,1 5,8 4,6 4,4 5,8 5,2 9,4 8,6 Sörelgen djupområde 0,6 1,2 0,4 Sörelgen mellannivå 1,7 2,2 2,5 2,4 2,5 2,1 4,5 5,4 3,2 2,6 3,2 Bredreven djuphåla 2,9 2,9 1,5 1,7 2,7 2,2 2,1 1,4 1,4 2,0 0,4 0,4 0,0 1,2 2,2 Bredreven mellannivå 4,8 7,4 6,8 4,4 2,2 7,4 5,8 Lonnen djuphåla 3,4 3,6 4,4 Lonnen mellannivå 5,2 8,0 12,6 Öjevettern djuphåla 3,8 5,0 2,8 4,6 2,4 4,2 2,0 Öjevettern mellannivå 4,7 3,7 1,8 3,6 2,9 3,3 2,8 4,8 4,2 4,4 5,4 4,4 4,4 4,8 4,2 Daglösen djuphåla 1,9 2,3 2,8 2,7 2,3 2,0 3,3 2,3 1,4 2,4 1,4 1,4 1,6 1,4 3,4 Daglösen mellannivå 4,4 5,8 3,4 3,4 3,6 4,6 4,6 Daglösen Norra delen 1,2 2,2 1,6 Sjö Station Medelantal taxa/prov 09 Möckeln djuphåla 5,0 Möckeln mellannivå 7,4 Sörelgen djupområde 1,6 Sörelgen mellannivå 5,0 Bredreven djuphåla 3,2 Bredreven mellannivå 7,4 Lonnen djuphåla 5,0 Lonnen mellannivå 11,2 Öjevettern djuphåla 5,0 Öjevettern mellannivå 6,2 Daglösen djuphåla 3,8 Daglösen mellannivå 6,0 Daglösen Norra delen 2,0 204

207 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Sjö Station Individtäthet (individer / m 2 ) Möckeln djuphåla Möckeln mellannivå Sörelgen djupområde Sörelgen mellannivå Bredreven djuphåla Bredreven mellannivå Lonnen djuphåla Lonnen mellannivå Öjevettern djuphåla Öjevettern mellannivå Daglösen djuphåla Daglösen mellannivå Daglösen Norra delen Sjö Station Individtäthet (individer / m 2 ) 09 Möckeln djuphåla 3324 Möckeln mellannivå 1257 Sörelgen djupområde 86 Sörelgen mellannivå 438 Bredreven djuphåla 1400 Bredreven mellannivå 1343 Lonnen djuphåla 1429 Lonnen mellannivå 1390 Öjevettern djuphåla 3505 Öjevettern mellannivå 1048 Daglösen djuphåla 2514 Daglösen mellannivå 1162 Daglösen Norra delen 171 Bedömningar av påverkan/status (rinnande vatten) Vattendrag Lokal Bedömning av näringsämnespåverkan Gullspångsälven Åråsforsarna A A A A A A A A A A A A A A A A A A A Hovaån 1101b. Nötebron B A B B A B B A A A A A A A A? Svartälven ned Hällefors B B B B B B B A A A - B B B B Svartälven upp Hällefors A A A? Lesjöälven Blockenhus se text i rapporten A A A A B B A A A A B A Storforsälven ned Storfors B B B B B C B B B B B B B B B B B A? A? Storforsälven upp Storfors A B B? Påverkan av näringsämnen/organiskt material: A = Ingen eller obetydlig, B = Betydlig, C = Stark eller mycket stark - Markerar att någon bedömning inte har kunnat göras.? Markerar att bedömningen är ett gränsfall till annan bedömningsklass. Vattendrag Lokal Expertbedömning av status med avseende på eutrofiering Gullspångsälven Åråsforsarna H H Hovaån 1101b. Nötebron G M Svartälven ned Hällefors M M Svartälven upp Hällefors H Lesjöälven Blockenhus G G Storforsälven ned Storfors M G Storforsälven upp Storfors G Status: H och G =Hög resp God, M = Måttlig, O och D = Otillfredsställande resp dålig Vattendrag Lokal Bedömning av annan påverkan Gullspångsälven Åråsforsarna A A A A A Hovaån 1101b. Nötebron A A A A A Svartälven ned Hällefors C?? A A B B Svartälven upp Hällefors OBS! endast åren är sammanställda! A A Lesjöälven Blockenhus B C B B B Storforsälven ned Storfors B A A A B Storforsälven upp Storfors A A Annan påverkan: A = Ingen eller obetydlig, B = Betydlig, C = Stark eller mycket stark?? Markerar att bedömningen är osäker. Vattendrag Lokal Expertbedömning av status med avseende på annan påverkan Gullspångsälven Åråsforsarna God till hög H Hovaån 1101b. Nötebron God till hög H Svartälven ned Hällefors M M Svartälven upp Hällefors H Lesjöälven Blockenhus M M Storforsälven ned Storfors God till hög?? G Storforsälven upp Storfors H Status: H och G =Hög resp God, M = Måttlig, O och D = Otillfredsställande resp dålig??markerar att bedömningen är osäker. 205

208 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Bedömningar av påverkan/status/tillstånd (sjöar) Sjö Station Bedömning av näringssituation Möckeln djuphåla B B B B B B B Möckeln mellannivå B B B B B B B A B B B B B B B Sörelgen djupområde A* A - Sörelgen mellannivå A A A A A A A A A A A Bredreven djuphåla B B B B B B B B B B B B B B A Bredreven mellannivå B B B B B B A Lonnen djuphåla C B C Lonnen mellannivå C B C Öjevettern djuphåla C C C C C B C Öjevettern mellannivå B B B B B B B C C C C C C B C Daglösen djuphåla B B B B B B B B B B B B B B A Daglösen mellannivå B B B B B B A Daglösen Norra delen B* B A Förhållanden: A = Näringsfattiga eller mycket näringsfattiga, B = Måttligt näringsrika, C = Näringsrika eller mycket näringsrika - Markerar att någon bedömning inte har kunnat göras. * Markerar att bedömningen varit osäker, främst beroende på att antalet indikatorer varit få eller saknats helt. Sjö Station Expertbedömning av näringssituation 09 Möckeln djuphåla MåNr Möckeln mellannivå MåNr Sörelgen djupområde Nf Sörelgen mellannivå Nf Bredreven djuphåla Nf Bredreven mellannivå Nf Lonnen djuphåla MåNr Lonnen mellannivå MåNr Öjevettern djuphåla MåNr Öjevettern mellannivå MåNr Daglösen djuphåla Nf Daglösen mellannivå Nf Daglösen Norra delen Nf Förhållanden (fr.o.m. 2009) : Nf och MyNf = Näringsfattiga resp mycket näringsfattiga, MåNr = Måttligt näringsrika, Nr och MyNr = Näringsrika eller mycket näringsrika Sjö Station Bedömning av syresituation Möckeln djuphåla B B B B B B B Möckeln mellannivå B B B A A A A A B B B B B B B Sörelgen djupområde C* A - Sörelgen mellannivå A A A A A A A A A A A Bredreven djuphåla C C C C C C C C B B C C C C C Bredreven mellannivå B B B B B B B Lonnen djuphåla C B B Lonnen mellannivå B B B Öjevettern djuphåla C C C B C B C Öjevettern mellannivå B B B B B B B B B B B B B B B Daglösen djuphåla C C C C C C C C C C C C C C B Daglösen mellannivå B B B B B B B Daglösen Norra delen C B C Förhållanden: A = Syrerika eller mycket syrerika, B = Måttligt syrerika, C = Syrefattiga eller mycket syrefattiga - Markerar att någon bedömning inte har kunnat göras. * Markerar att bedömningen varit osäker, främst beroende på att antalet indikatorer varit få eller saknats helt. Sjö Station Expertbedömning av syresituation 09 Möckeln djuphåla MåSr Möckeln mellannivå Sr Sörelgen djupområde Sr Sörelgen mellannivå Sr Bredreven djuphåla MåSr Bredreven mellannivå MåSr Lonnen djuphåla MåSr Lonnen mellannivå Sr Öjevettern djuphåla Sf Öjevettern mellannivå MåSr Daglösen djuphåla MåSr Daglösen mellannivå MåSr Daglösen Norra delen Sf Förhållanden (fr.o.m. 2009) : Sr och MySr = Syrerika resp mycket syrerika, MåSr = Måttligt syrerika, Sf och MySf = Syrefattiga resp mycket syrefattiga 206

209 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna Sjö Station Bedömning av näringsämnespåverkan Möckeln djuphåla A Möckeln mellannivå A Sörelgen djupområde - Sörelgen mellannivå A Bredreven djuphåla A Bredreven mellannivå A Lonnen djuphåla C Lonnen mellannivå A Öjevettern djuphåla C Öjevettern mellannivå B Daglösen djuphåla A Daglösen mellannivå A Daglösen Norra delen A Påverkan av näringsämnen/organiskt material: A = Ingen eller obetydlig, B = Betydlig, C = Stark eller mycket stark - Markerar att någon bedömning inte har kunnat göras. Sjö Station Expertbedömning av status med avseende på eutrofiering 09 Möckeln djuphåla G Möckeln mellannivå G Sörelgen djupområde H Sörelgen mellannivå H Bredreven djuphåla H Bredreven mellannivå H Lonnen djuphåla G Lonnen mellannivå G Öjevettern djuphåla M Öjevettern mellannivå M Daglösen djuphåla H Daglösen mellannivå H Daglösen Norra delen G Status: H och G =Hög resp God, M = Måttlig, O och D = Otillfredsställande resp dålig 207

210 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 10 Bottenfauna 208

211 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 11 Länsstyrelsens undersökningar BILAGA 11 Resultat från Länsstyrelsen i Örebro län 209

212 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 11 Länsstyrelsens undersökningar Kalkningens effektuppföljning I kolumnen "Mål" anges "Ja" om ph-målet är uppfyllt eller "Nej" om det inte är uppfyllt. I kolumnen "ph-mål" står ibland "VK-styr" vilket anger att provlokalen inte är en målpunkt utan en s.k. styrpunkt. En målpunkt är en provpunkt eller provsträcka som är kopplad till ett uppföljningsbart kemiskt mål och ibland även ett biologiskt mål. En styrpunkt är en vattenkemisk provpunkt för uppföljning av kalkningseffekter på strategiskt viktiga platser. Stationsnamn Provdatum ph Alk. Färg Kond. Kommun X-koord. Y-koord. ph-mål Mål mekv/l mg Pt/l ms/m uppfyllt Angsjön utlo ,2 0,06Karlskoga 100 3, ,0 Ja Angsjön utlo ,6 0,11Karlskoga 100 4, ,0 Ja Bergtjärn562 utlo ,3 0,12 Hällefors 78 3, ,0 Ja Bergtjärn562 utlo ,3 0,07 Hällefors 113 2, ,0 Ja Bredsjön425 utlo ,5 0,06 Hällefors 100 3, ,6 Ja Bredsjön425 utlo ,5 0,13 Hällefors 58 3, ,6 Ja Djupedalsbäcken ,8 0, ,4 Karlskoga ,6 Ja Djupedalsbäcken ,8 0, ,6 Karlskoga ,6 Ja Djupedalsbäcken ,1 0, ,6 Karlskoga ,6 Ja Djupedalsbäcken ,3 0, ,9 Karlskoga ,6 Ja Djupedalsbäcken ,2 0, ,7 Karlskoga ,6 Ja Djupedalsbäcken ,2 0, ,0 Karlskoga ,6 Ja Fisklösen utlo ,4 0,03Karlskoga 80 2, VK-styr - Fisklösen utlo ,3 0,06Karlskoga 85 2, VK-styr - Fisklösen199 utlo ,8 0,05 Nora 90 2, ,6 Ja Fisklösen199 utlo ,5 0,11 Nora 100 2, ,6 Ja Fräkentjärn utlo ,8 0, ,0 Hällefors VK-styr - Fräkentjärn utlo ,8 0, ,0 Hällefors VK-styr - Fräkentjärn utlo ,4 0, ,6 Hällefors VK-styr - Fräkentjärn utlo ,4 0, ,6 Hällefors VK-styr - Fågelsjön utlo ,1 0 Karlskoga 220 2, VK-styr - Fågelsjön utlo ,4 0,01Karlskoga 260 2, VK-styr - Gilsåssjön utlo ,0 0,04Lekeberg 80 2, ,0 Ja Gilsåssjön utlo ,0 0,04 Örebro 80 2, ,0 Ja Gilsåssjön utlo ,1 0,07Lekeberg 90 3, ,0 Ja Gilsåssjön utlo ,1 0,07 Örebro 90 3, ,0 Ja Grecken norr ,5 0,05 Hällefors 56 3, ,0 Ja Grecken norr ,5 0,05 Nora 56 3, ,0 Ja Grecken norr ,4 0,09 Hällefors 18 3, ,0 Ja Grecken norr ,4 0,09 Nora 18 3, ,0 Ja Gåssjön utlo ,5 0,04Degerfors 220 3, ,0 Nej Gåssjön utlo ,6 0,02Degerfors 290 4, ,0 Nej Hecklan utlo ,4 0,08 Hällefors 79 2, ,0 Ja Hecklan utlo ,4 0,09 Hällefors 88 2, ,0 Ja Holmsjön283 utlo ,2 0,05 Nora 20 2, ,6 Ja Holmsjön283 utlo ,5 0,07 Nora 20 2, ,6 Ja Holmsjön427 utlo ,6 0,05 Hällefors 81 2, ,6 Ja Holmsjön427 utlo ,5 0,13 Hällefors 74 3, ,6 Ja Holmsjön586 utlo ,3 0,08 Hällefors 59 2, ,0 Ja Holmsjön586 utlo ,4 0,14 Hällefors 67 2, ,0 Ja Holmsjön81 utlo ,8 0,05Karlskoga 95 3, VK-styr - Holmsjön81 utlo ,2 0,09Karlskoga 100 3, VK-styr - 210

213 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 11 Länsstyrelsens undersökningar Stationsnamn Provdatum ph Alk. Färg Kond. Kommun X-koord. Y-koord. ph-mål Mål mekv/l mg Pt/l ms/m uppfyllt Håkanbolbäcken utlo ,8 0,07Degerfors 220 4, ,6 Ja Håkanbolbäcken utlo ,2 0,11Degerfors 220 4, ,6 Ja Håkanbolbäcken utlo ,2 0,13Degerfors 220 4, ,6 Ja Håkanbolbäcken utlo ,4 0,11Degerfors 290 5, ,6 Ja Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,4 0,02Degerfors 270 4, VK-styr - Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,6 0,04Degerfors 290 4, VK-styr - Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,8 0,03Degerfors 300 4, VK-styr - Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,0 0,04Degerfors 320 5, VK-styr - Hänglandstjärn ,3 0,05 Hällefors 112 2, ,0 Ja Hänglandstjärn ,4 0,06 Hällefors 156 2, ,0 Ja Immen utlo ,1 0,08Karlskoga 50 2, ,0 Ja Immen utlo ,3 0,06Karlskoga 60 2, ,0 Ja Kroktjärn564 utlo ,2 0,03 Hällefors 127 2, VK-styr - Kroktjärn564 utlo ,3 0,04 Hällefors 226 3, VK-styr - Kvarnbäcken ,3 0,02 Hällefors 144 1, VK-styr - Kvarnbäcken ,4 0,02 Hällefors 222 2, VK-styr - Kvarnsjön m Lövsjön utlo ,3 0,06 Hällefors 89 2, ,0 Ja Kvarnsjön m Lövsjön utlo ,4 0,07 Hällefors 84 2, ,0 Ja L Högsjön utlo ,2 0,06 Hällefors 111 2, ,0 Ja L Högsjön utlo ,7 0,06 Hällefors 121 2, ,0 Ja L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo ,3 0,04 Hällefors 144 2, VK-styr - L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo ,3 0,06 Hällefors 222 2, VK-styr - L Sandsjön utlo ,3 0,08 Hällefors 149 3, ,6 Ja L Sandsjön utlo ,3 0,07 Hällefors 196 3, ,6 Ja L Tomsjön utlo ,2 0,06 Hällefors 90 2, ,0 Ja L Tomsjön utlo ,1 0,07 Hällefors 74 2, ,0 Ja Lersjön utlo ,3 0,07Karlskoga 70 2, ,0 Ja Lersjön utlo ,5 0,11Karlskoga 80 3, ,0 Ja Likalampi573 utlo ,3 0,04 Hällefors 160 2, VK-styr - Likalampi573 utlo ,4 0,05 Hällefors 241 2, VK-styr - Lobergs-Abborrtjärn norr ,6 0,04Karlskoga 120 2, ,6 Ja Lobergs-Abborrtjärn norr ,3 0,07Karlskoga 160 3, ,6 Ja Lobergstjärn utlo ,4 0,09Karlskoga 40 3, ,6 Ja Lobergstjärn utlo ,7 0,15Karlskoga 55 3, ,6 Ja Lundsfjärden utlo ,6 0,06 Hällefors 50 3, ,0 Ja Lundsfjärden utlo ,4 0,10 Hällefors 25 0, ,0 Ja Lövsjö-Abborrtjärn utlo ,3 0,04 Hällefors 209 2, VK-styr - Lövsjö-Abborrtjärn utlo ,3 0,04 Hällefors 294 2, VK-styr - Malen utlo ,6 0,08 Hällefors 45 4, ,0 Ja Malen utlo ,4 0,10 Hällefors 11 1, ,0 Ja Marstrandsbäcken ,1 0,01 Hällefors 184 1, VK-styr - Marstrandsbäcken ,3 0 Hällefors 197 2, VK-styr - Mellansjön387 utlo ,8 0,06 Hällefors 108 2, ,0 Ja Mellansjön387 utlo ,7 0,06 Hällefors 95 2, ,0 Ja Mettjärn utlo ,2 0,08 Hällefors 77 3, ,6 Ja Mettjärn utlo ,3 0,18 Hällefors 72 3, ,6 Ja Mången503 utlo ,3 0,08 Hällefors 119 2, ,0 Ja Mången503 utlo ,3 0,07 Hällefors 122 2, ,0 Ja 211

214 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 11 Länsstyrelsens undersökningar Stationsnamn Provdatum ph Alk. Färg Kond. Kommun X-koord. Y-koord. ph-mål Mål mekv/l mg Pt/l ms/m uppfyllt Mörttjärn171 utlo ,9 0,04Karlskoga 85 2, ,0 Nej Mörttjärn171 utlo ,2 0,06Karlskoga 90 2, ,0 Ja N Svensken utlo ,2 0,08 Hällefors 88 3, ,0 Ja N Svensken utlo ,3 0,07 Hällefors 124 3, ,0 Ja Nedre Sävsjön utlo ,4 0,05 Hällefors 116 2, VK-styr - Nedre Sävsjön utlo ,3 0,06 Hällefors 168 2, VK-styr - Noren utlo ,1 0,04Karlskoga 90 3, VK-styr - Noren utlo ,5 0,08Karlskoga 110 3, VK-styr - Norrgryten utlo ,0 0,06Karlskoga 85 3, ,0 Ja Norrgryten utlo ,9 0,10Karlskoga 130 3, ,0 Nej Norr-Ämten utlo ,8 0,06Karlskoga 110 3, ,6 Ja Norr-Ämten utlo ,5 0,10Karlskoga 140 3, ,6 Ja Nätsjön utlo ,2 0,08 Hällefors 34 3, ,0 Ja Nätsjön utlo ,3 0,11 Hällefors 32 3, ,0 Ja Paddtjärn612 utlo ,7 0,02 Hällefors 80 2, ,6 Ja Paddtjärn612 utlo ,8 0,03 Hällefors 85 2, ,6 Ja Rågrecken utlo ,6 0,02 Nora 139 2, VK-styr - Rågrecken utlo ,5 0,08 Nora 140 2, VK-styr - Rösimmen utlo ,9 0,07 Nora 160 2, ,0 Nej Rösimmen utlo ,9 0,07 Örebro 160 2, ,0 Nej Rösimmen utlo ,8 0,12 Nora 160 3, ,0 Ja Rösimmen utlo ,8 0,12 Örebro 160 3, ,0 Ja S Porrtjärnen utlo ,8 0,07Degerfors 160 3, ,0 Nej S Porrtjärnen utlo ,3 0,09Degerfors 180 3, ,0 Ja S Svensken utlo ,3 0,05 Hällefors 117 3, ,0 Ja S Svensken utlo ,4 0,06 Hällefors 131 2, ,0 Ja Sarvtjärnen utlo ,0 0,08 Hällefors 90 3, ,0 Ja Sarvtjärnen utlo ,4 0,10 Hällefors 70 3, ,0 Ja Skomakarsjön utlo ,4 0,07 Hällefors 110 2, ,0 Ja Skomakarsjön utlo ,4 0,08 Hällefors 109 2, ,0 Ja Skärjen310 utlo ,3 0,06 Hällefors 51 39, ,0 Ja Skärjen310 utlo ,6 0,17 Hällefors 57 2, ,0 Ja Smalesjön utlo ,4 0,25Karlskoga 60 4, VK-styr - Smalesjön utlo ,8 0,29Karlskoga 80 4, VK-styr - St Flosjön utlo ,8 0,04 Hällefors 85 2, ,0 Nej St Flosjön utlo ,1 0,04 Hällefors 90 2, ,0 Ja St Glattjärnen utlo ,4 0,09 Nora 5 2, ,6 Ja St Glattjärnen utlo ,7 0,11 Nora 10 2, ,6 Ja St Hällsjön utlo ,2 0,04 Hällefors 117 2, ,0 Ja St Hällsjön utlo ,4 0,06 Hällefors 127 3, ,0 Ja St Sandsjön utlo ,3 0,08 Hällefors 93 2, ,0 Ja St Sandsjön utlo ,4 0,08 Hällefors 127 3, ,0 Ja St Tomsjön utlo ,2 0,01 Hällefors 32 2, ,0 Ja St Tomsjön utlo ,1 0,11 Hällefors 73 3, ,0 Ja St Ämten utlo ,4 0,17 Hällefors 138 3, ,6 Ja Stensjön391 utlo ,2 0,03 Hällefors 190 2, VK-styr - Stensjön391 utlo ,1 0,01 Hällefors 296 2, VK-styr - Stensjön521 utlo ,3 0,05 Hällefors 149 2, ,0 Ja Stensjön521 utlo ,3 0,06 Hällefors 163 2, ,0 Ja Sundsjön417 utlo ,7 0,05 Hällefors 89 2, ,0 Ja Sundsjön417 utlo ,5 0,10 Hällefors 68 2, ,0 Ja 212

215 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 11 Länsstyrelsens undersökningar Stationsnamn Provdatum ph Alk. Färg Kond. Kommun X-koord. Y-koord. ph-mål Mål mekv/l mg Pt/l ms/m uppfyllt Svarttjärn65 utlo ,6 0,06Karlskoga 160 3, VK-styr - Svarttjärn65 utlo ,0 0,10Karlskoga 210 4, VK-styr - Sävsjön33 utlo ,0 0,09Degerfors 170 5, ,0 Ja Sävsjön33 utlo ,4 0,10Degerfors 200 6, ,0 Ja Sävsjön58 utlo ,7 0,04Lekeberg 135 3, ,6 Ja Sävsjön58 utlo ,6 0,15Lekeberg 115 4, ,6 Ja Sör-Ämten utlo ,0 0,05Lekeberg 75 3, VK-styr - Sör-Ämten utlo ,4 0,08Lekeberg 90 3, VK-styr - Trehörningen4 utlo ,7 0,04 Laxå 220 3, ,0 Nej Trehörningen4 utlo ,4 0,10 Laxå 200 4, ,0 Ja Trehörningen530 utlo ,3 0,07 Hällefors 121 2, ,0 Ja Trehörningen530 utlo ,2 0,08 Hällefors 123 2, ,0 Ja Tvärådammen utlo ,8 0,06Karlskoga 80 2, ,0 Nej Tvärådammen utlo ,0 0,04Karlskoga 130 2, ,0 Ja V Björntjärn utlo ,6 0,18Karlskoga 70 4, VK-styr - Vartjärn utlo ,4 0,05 Hällefors 141 2, ,0 Ja Vartjärn utlo ,3 0,08 Hällefors 153 2, ,0 Ja Vasselsjön utlo ,7 0,05 Hällefors 85 3, ,0 Ja Vasselsjön utlo ,5 0,10 Hällefors 45 3, ,0 Ja Våtsjön utlo ,2 0,07Karlskoga 95 3, ,0 Ja Våtsjön utlo ,7 0,13Karlskoga 90 4, ,0 Ja Åbydammen utlo ,6 0,04 Laxå 110 2, ,6 Ja Åbydammen utlo ,7 0,03 Laxå 210 3, ,6 Ja Älgsimmen utlo ,7 0,05Karlskoga 160 2, ,0 Nej Älgsimmen utlo ,3 0,07Karlskoga 180 2, ,0 Ja Älgtjärnen600 utlo ,9 0,15Karlskoga 110 3, VK-styr - Älgtjärnen600 utlo ,6 0,02Karlskoga 170 2, VK-styr - Ö Björntjärn utlo ,5 0,04Karlskoga 270 3, VK-styr - Ö Djupedalstjärn utlo ,5 0,12Karlskoga 40 2, ,6 Ja Ö Djupedalstjärn utlo ,8 0,14Karlskoga 80 3, ,6 Ja Östersjön388 utlo ,2 0,05 Hällefors 128 2, ,0 Ja Östersjön388 utlo ,7 0,06 Hällefors 104 2, ,0 Ja Övartjärn utlo ,0 0,05Karlskoga 90 2, ,6 Ja Övartjärn utlo ,7 0,03Karlskoga 160 2, ,6 Ja Övartjärnsbäcken ,5 0,02Karlskoga 85 2, ,6 Nej Övartjärnsbäcken ,8 0,03Karlskoga 90 2, ,6 Ja Övartjärnsbäcken ,1 0,04Karlskoga 90 2, ,6 Ja Övartjärnsbäcken ,3 0,05Karlskoga 90 2, ,6 Ja Övartjärnsbäcken ,1 0,04Karlskoga 110 2, ,6 Ja Övartjärnsbäcken ,3 0,06Karlskoga 110 2, ,6 Ja 213

216 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 11 Länsstyrelsens undersökningar Samtliga resultat inom klass 5 (skuggade rutor) och klass 4 (ofärgade rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är inramade. Stationsnamn X_prov Y_prov År Mån Dag Temp. ph Kond. Alk. Ca Mg Cl Tot.-N ps Tot.-P Abs. filtr. Slam C ms/m mekv/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l 420/5 mg/l Bobäcken ,0 7,0 18,7 0, , , Bobäcken ,6 7,0 8,40 0,31 6,4 2,3 9, , Bobäcken ,5 7,9 24,4 1,3 19 6, , Bobäcken ,3 7,6 15,9 0, , , Bobäcken ,2 7,3 10,6 0,54 9,8 3,6 9, ,274 9,6 Bobäcken ,7 6,9 7,33 0,26 5,7 2,3 7, , Håkanbolbäcken utlo ,0 6,3 5,90 0,13 4,3 1,6 7, ,511 <5,0 Håkanbolbäcken utlo ,2 6,1 4,30 0,06 2,9 1,1 5, ,483 <5,0 Håkanbolbäcken utlo ,9 6,8 6,11 0,20 4,9 1,7 6, ,591 6,2 Håkanbolbäcken utlo ,8 6,5 5,41 0,13 4,9 1,6 6, ,936 8,8 Håkanbolbäcken utlo ,7 6,1 4,65 0,06 3,6 1,5 5, ,423 <5,0 Håkanbolbäcken elfiske ,3 6,6 5,69 0,13 5,1 1,7 6, ,730 5,2 Imälven elfiske ,1 6,8 3,45 0,10 3,6 0,8 2, ,326 <5,0 Kedjans mynning ,7 7,4 11,5 0, ,4 6, ,109 <5,0 Kedjans mynning ,2 7,2 5,80 0,28 5,2 1,7 3, , Kedjans mynning ,0 7,7 14,2 0, ,8 9, ,081 9,1 Kedjans mynning ,7 7,3 7,20 0,41 7,8 2,3 5, , Kedjans mynning ,3 7,4 9,45 0, ,3 6, ,140 7,0 Kedjans mynning ,0 7,1 5,32 0,21 5,0 1,8 3, , Kvarntorpsbäcken elfiske ,7 6,6 11,3 0,56 9,5 3, ,355 8,0 Kvarntorpsbäcken elfiske ,5 6,9 6,70 0,28 5,4 2,1 6, ,259 5,0 Kvarntorpsbäcken elfiske ,5 7,4 12,4 0,61 9,3 3, ,192 <5,0 Kvarntorpsbäcken elfiske ,1 7,2 9,07 0,51 7,9 2,9 7, ,293 9,8 Kvarntorpsbäcken elfiske ,2 6,9 8,52 0,43 7,4 2,8 7, ,279 <5,0 Kvarntorpsbäcken elfiske ,8 6,8 6,42 0,26 5,4 2,1 6, ,287 6,4 Lerälven-Elfiske ,2 6,9 4,96 0,20 4,6 1,2 3, ,149 <5,0 Mosstorpbäcken utlo ,5 6,2 7,30 0,16 5,4 2,1 8, ,722 <5,0 Mosstorpbäcken utlo ,7 6,0 4,50 0,05 3,4 1,2 5, , Mosstorpbäcken utlo ,2 6,9 7,32 0,28 6,7 2,3 7, , Mosstorpbäcken utlo ,8 6,7 7,06 0,20 6,7 2,4 7, , Mosstorpbäcken utlo ,8 6,6 6,98 0,16 6,5 2,3 7, ,600 <5,0 Mosstorpbäcken utlo ,9 6,1 6,02 0,08 4,9 1,8 6, , Nyängsbäcken norr ,3 6,6 6,80 0,23 5,0 2,4 6, ,430 8,0 Nyängsbäcken norr ,6 6,7 5,10 0,16 4,1 1,8 5, ,354 9,8 Nyängsbäcken norr ,4 7,6 11,4 0,72 9,9 4,4 9, ,361 7,2 Nyängsbäcken norr ,4 7,4 8,58 0,49 7,6 3,4 6, ,466 <5,0 Nyängsbäcken norr ,4 7,0 8,68 0,48 8,0 3,5 7, ,281 6,6 Nyängsbäcken norr ,1 6,8 5,84 0,23 4,8 2,1 5, , Skagersholmsån elfiske ,8 6,6 7,80 0,16 4,5 1, ,311 <5,0 Skagersholmsån elfiske ,9 6,1 4,80 0,04 2,7 0,8 6, ,318 <5,0 Skagersholmsån elfiske ,7 6,9 8,67 0,23 4,8 1, ,321 <5,0 Skagersholmsån elfiske ,3 6,6 5,89 0,12 4,4 1,2 7, ,631 5,7 Skagersholmsån elfiske ,9 6,3 5,41 0,07 3,9 1,1 7, ,394 5,2 Skagersholmsån elfiske ,0 6,2 5,17 0,05 3,3 1,1 7, ,351 <5,0 214

217 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 11 Länsstyrelsens undersökningar Samtliga resultat inom klass 5 (skuggade rutor) och klass 4 (ofärgade rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är inramade. Stationsnamn X_prov Y_prov År Mån Dag Djup Temp. ph Kond. Alk. Tot.-N ps Tot.-P Abs. filtr. m C ms/m mekv/l µg/l µg/l 420/5 Västersjön40 utlo ,1-0,2 6,7 6,40 0, ,406 Västersjön40 utlo ,1 8,6 6,7 5,90 0, ,326 Västersjön40 utlo ,1 13,7 7,0 6,12 0, ,239 Västersjön40 utlo ,1 18,8 7,1 5,91 0, ,310 Västersjön40 utlo ,1 5,9 6,9 6,07 0, ,264 Västersjön40 utlo ,1 3,4 6,8 5,67 0, ,307 Östersjön utlo ,1-0,3 6,7 11,0 0, ,

218 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 11 Länsstyrelsens undersökningar Limmingsjön (X: , Y: ) och Trösälven (X: , Y: ) i Örebro län (ingår i det nationella miljöövervakningsprogrammet Namn Datum Provdjup Siktdjup Temp. ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk. SO4_IC m m C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Limmingsjön ,5-0,7 6,50 2,93 0,141 0,050 0,078 0,009 0,082 0, ,5 3,1 10,0 6,61 2,88 0,136 0,050 0,074 0,009 0,081 0, ,5 2,5 19,5 6,83 2,67 0,135 0,051 0,072 0,008 0,084 0, ,5 2,7 8,1 6,67 2,79 0,141 0,050 0,075 0,009 0,089 0,052 Trösälven ,2-1,4 6,75 5,35 0,258 0,115 0,136 0,012 0,244 0, ,1 - -0,1 6,89 5,71 0,269 0,125 0,139 0,013 0,270 0, ,2-2,4 6,94 5,66 0,273 0,123 0,136 0,013 0,277 0, ,3-6,6 6,71 4,97 0,232 0,108 0,130 0,012 0,216 0, ,1-11,6 7,11 5,24 0,256 0,115 0,129 0,013 0,253 0, ,2-12,9 7,11 5,27 0,247 0,116 0,128 0,013 0,270 0, , ,96 4,61 0,224 0,099 0,120 0,010 0,202 0, ,2-18,7 7,01 4,80 0,235 0,105 0,131 0,011 0,224 0, ,2-14,0 7,04 4,85 0,235 0,097 0,132 0,011 0,219 0, ,2-6,6 6,92 4,97 0,246 0,105 0,131 0,012 0,235 0, ,3-5,4 6,85 5,10 0,235 0,107 0,131 0,012 0,237 0, ,2-2,6 6,96 5,06 0,251 0,117 0,129 0,012 0,240 0,058 Namn Datum Cl Fluorid NO23-N Tot-N_TNb PO4-P Tot-P Abs._OF Abs._F Si TOC mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420nm/5cm 420nm/5cm mg/l mg/l Limmingsjön ,061 0, ,129 0,117 1,71 8, ,083 0, ,111 0,103 1,48 7, ,061 0, ,121 0,119 1,53 8, ,066 0, ,111 0,085 1,38 8,4 Trösälven ,140 0, ,183 0,167 3,04 10, ,137 0, ,168 0,158 3,33 8, ,134 0, ,153 0,138 3,19 7, ,129 0, ,158 0,140 2,92 8, ,135 0, ,120 0,097 2,63 6, ,137 0, ,104 0,077 2,43 6, ,129 0, ,159 0,131 2,21 8, ,127 0, ,152 0,128 2,30 9, ,135 0, ,145 0,116 2,47 9, ,146 0, ,134 0,110 2,95 7, ,133 0, ,138 0,110 3,37 8, ,130 0, ,165 0,145 3,30 8,7 216

219 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 ALcontrol Bilaga 11 Länsstyrelsens undersökningar Namn Datum Fe Mn Cu Zn Al_ICPAES Cd Pb Cr Ni Co As V Kfyll µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 Limmingsjön , , , , ,2 9,8 79 0,018 0,23 0,13 0,28 0,032 0,37 0,08 3,2 Trösälven

220 ALcontrol är Sveriges största laboratoriekedja för miljö- och livsmedelsanalyser med drygt 350 medarbetare och ca 220 msek i omsättning. Verksamheten bedrivs med 4 laboratorier, samtliga ackrediterade av SWEDAC. ALcontrol Laboratories är Europas ledande analysföretag med högkvalificerade laboratorier i England, Irland, Holland, Frankrike och Sverige. HÄR FINNS ALCONTROL I SVERIGE Umeå Sundsvall Söderhamn Västerås Uppsala Karlstad Stockholm Örebro Södertälje Uddevalla Linköping Jönköping Växjö Halmstad Malmö ALcontrol AB Box KARLSTAD Besöksadress: Bromsgatan 4A Hemsida: