GULLSPÅNGSÄLVEN 2010

Transkript

1 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund Samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlskoga kommun Tel: E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Ann-Charlotte Norborg Ann-Charlotte Norborg Håkan Olofsson Ann-Charlotte Norborg Tel E-post: Omslagsfoto: Tryckt: Provplats för vattenkemi (station 2541) vid Lesjöns utlopp. (Foto: ALcontrol AB, Anders Sköld)

3 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND...11 AVRINNINGSOMRÅDET...13 REFERENSER...18 Följande bilagor finns på den bifogade CD-skivan: BILAGA 1. Metodik...21 BILAGA 2. Analysresultat för vattenkemi...41 BILAGA 3. Analysresultat för referensvattendrag...75 BILAGA 4. Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU...77 BILAGA 5. Statusklassning av vatten BILAGA 6. Vattenföring, ämnestransport och punktutsläpp...83 BILAGA 7. Väderförhållanden...93 BILAGA 8. Resultat från undersökning av bottenfauna...97 BILAGA 9. Resultat från Länsstyrelsen i Örebro län...119

4

5 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Textkommentar TEXTKOMMENTAR På uppdrag av Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund utförde ALcontrol AB undersökningar av vattenmiljön i Gullspångsälvens avrinningsområde år 21. Årets undersökningar omfattade bara vattenkemi och bottenfauna. Väderförhållanden Särskilt mycket kallare än vanligt i januari och december Årsmedeltemperaturen för år 21 vid SMHI:s väderstation i Åtorp var 4, C, vilket är 1,4 C lägre än normalvärdet för perioden Vid väderstationerna i både Åtorp och Daglösen var det bara april, juli och augusti som var varmare än normalt. I Fredriksberg var även maj och september något varmare än vanligt. Vid alla tre stationerna var januari och december avsevärt mycket kallare än vanligt med månadsmedeltemperaturer på -1 till -12 C. Mer nederbörd än vanligt i avrinningsområdets övre del och mindre i den nedre I Åtorp var årsnederbörden (611 mm) något under normalvärdet för perioden (685 mm). Vid denna station var det bara i februari, mars, maj och juli som nederbördsmängderna var större än vanligt. Även i Daglösen var årsnederbörden (625 mm) lägre än vanligt (745 mm). I Fredriksberg var däremot årsnederbörden (789 mm) något över den normala (749 mm). Vid denna station kom det särskilt mycket nederbörd jämfört med normalvärden i februari samt maj t.o.m. augusti. Väderförhållanden år 21 i Åtorp, Daglösen och Fredriksberg redovisas i bilaga 7. Vattenföring Lägre vattenföring än normalt Årsmedelvattenföringen i Gullspångsälven vid Gullspång var 56 m 3 /s år 21, vilket är något lägre än normalt (medelvärde : 6 m 3 /s). Förutom i april och juni var flödena lägre än vanligt under hela perioden januari t.o.m. juli (Figur 1). Däremot var flödet större än normalt under årets senare hälft, särskilt i augusti t.o.m. oktober, medan årets sista månad var relativt nederbördsfattig. Årsmedelvattenföringen var något lägre än normalt även i Timsälven och Svartälven (bilaga 6). Nolltappning förekom både i Timsälven, Svartälven och Letälven. Nolltappning var vanligast från slutet av juni t.o.m. augusti. Nolltappning har betydelse för vattenmiljön både direkt, genom att påverka livsmiljön för växter och djur, och indirekt, genom att försämrad vattengenomströmning ökar genomslaget av bl.a. utsläpp från punktkällor. Flöde (m 3 /s) jan feb mars april Gullspångsälven maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedelvattenföring i Gullspångsälven vid Gullspång år 21 (heldragen linje) och månadsmedelvärden för perioden (streckad linje). 1

6 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Textkommentar Transport och arealspecifik förlust Mindre transporter av fosfor och kväve, men större TOC-transporter, än vanligt år 21 Ämnestransporterna i Gullspångsälven vid Gullspång (station 15) uppgick till 14 ton kväve, 18 ton fosfor och 1535 ton organiskt material (mätt som TOC) år 21. Till följd av att vattenföringen var lägre än vanligt var transporterna av fosfor och kväve mindre än normalt (-16 respektive -22 %). Däremot var transporten av organiskt material större än medelvärdet för perioden (+11 %). Även i Timsälven (station 31) och Svartälven (station 21) var transporterna av fosfor (-21 respektive -36 %) och kväve (-16 respektive -12 %) mindre än medelvärdet för perioden Liksom i Gullspångsälven var transporten av organiskt material större (+13 respektive +21 %) än vanligt. Ämnestransporter redovisas i bilaga 6. Jordbrukspåverkan gav högst arealspecifika förluster i Hovaån Arealförlusten av kväve (28-21) var låg eller måttligt hög vid flertalet provplatser i Gullspångsälvens avrinningsområde. I Hovaån (station 111) var emellertid kväveförlusten hög och denna provplats var den enda som uppvisade avvikelse från beräknat jämförvärde (stor). Hög kväveförlust motsvarar normala förluster från åker i slättbygd. Fosforförlusten (28-21) var oftast mycket låg eller låg. Högre förluster noterades i Timsälven (station 31, måttligt hög) och Hovaån (station 111, mycket hög). Måttligt hög fosforförlust motsvarar normala förluster från bl.a. mindre erosionsbenägen åkermark medan mycket hög fosforförlust är förluster från erosionsbenägen åkermark. I Hovaån bedömdes avvikelsen från beräknade jämförvärden som mycket stor. Hovaån påverkas främst av jordbruk och enskilda avlopp. Utsläpp från reningsverken i Hova och Älgarås utgör en mycket liten del av den totala transporten, speciellt för fosfor. Arealförluster redovisas i bilaga 6. Näringsämnen Främst låga eller måttligt höga näringsämneshalter år 21 De flesta undersökta sjöar och vattendrag hade låga eller måttligt höga fosformedelhalter och måttligt höga kvävemedelhalter år 21. Hovaån, som är kraftigt påverkad av kringliggande jordbruksmark, hade dock mycket höga medelhalter av fosfor och kväve. Främst god eller hög näringsstatus Statusen avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag respektive sjöar (28-21) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 27:4) bedömdes som god eller hög vid samtliga provplatser utom tre (Figur 4). I Lonnen samt i Timsälven vid utloppet i Möckeln (station 31) klassades näringsstatusen som måttlig och i Hovaån som dålig. Genomslag från Filipstads reningsverk i norra delen av Daglösen i mars, men ingen låg syrehalt I norra delen av Daglösen syntes genomslag från reningsverket i Filipstad i bottenvattnet vid provtagningen i mars. Ammoniumkvävehalten i bottenvattnet klassades då som hög (11 µg/l) samtidigt som alkaliniteten och konduktiviteten var något förhöjd. Ammonium är kraftigt syreförbrukande och kan under vissa betingelser omvandlas till ammoniak som är giftigt för fisk. Vid aktuell temperatur och ph-värde var troligen denna risk liten. Vid marsprovtagningen var även fosforhalten fem gånger högre i bottenvattnet. Detta skulle kunna tolkas som interngödning (fosforutlösning från sedimentet vid syrebrist), men syrebrist noterades inte vid detta tillfälle. Även i flera av de övriga undersökta sjöarna var fosforhalten förhöjd i bottenvattnet i mars. Detta gällde främst Möckeln (knappt sex gånger) och Östersjön (fyra gånger) trots att syretillståndet var tillfredsställande. 2

7 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Textkommentar Bottenfaunan påvisade otillfredsställande näringsstatus i Storforsälven nedströms Storfors Vid bottenfaunaundersökningens expertbedömning bedömdes statusen med avseende på eutrofiering (näringsämnen) som otillfredsställande på lokalen i Storforsälven nedströms Storfors och måttlig i Hovaån. I Svartälven nedströms Hällefors och Lesjöälven vid Blockenhus klassades näringsstatusenen som god medan den var hög i Gullspångsälven vid Åråsforsarna. Klorofyll Hög klorofyllhalt och måttligt stor risk för blomning av giftiga blågrönalger i Ullvettern Klorofyll ger ett grovt mått på mängden växtplankton (alger). Med ett undantag var klorofyllhalterna låga eller måttligt höga i augusti 21 (Figur 2). Undantaget var Ullvettern, där klorofyllhalten klassades som hög. Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) säger något om risken för blomning av blågrönalger, som kan producera gift. I alla undersökta sjöar utom Öjevettern, Ullvettern och Bredreven var denna kvot (augusti 21) nära eller över 3, vilket påvisar kväveöverskott och mycket liten risk för blomning av giftiga alger. I Öjevettern och Bredreven var kvoten något lägre och påvisade kväve-fosforbalans, vilket innebär en liten risk för giftalgblomning. Allra lägst (12) var kvoten i Ullvettern. I denna sjö rådde måttligt kväveunderskott och därmed måttligt stor risk för giftalgblomning Lersjön Daglös. N 341. Daglös. C 39. Östersjön 37. Öjevettern Siktdjup (m) 35. Ullvettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln 11. Skagern Klorofyll (µg/l) Figur 2. Siktdjup och klorofyllhalter i de sjöar som ingår i den samordnade recipientkontrollen i Gullspånngsälvens avrinningsområde vid provtagning Hälften av sjöarna uppnådde inte god status avseende klorofyll Kvalitetsfaktorn Klorofyll i sjöar (28-21) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 27:4) uppnådde god eller hög status i hälften av de undersökta sjöarna (Figur 5). I sjöarna Lersjön, centrala Daglösen, Öjevettern, Ullvettern och Bredreven uppnåddes emellertid inte god status. I dessa sjöar är därför en fullständig växtplanktonanalys motiverad. Ljusförhållanden God eller hög status med avseende på siktdjup förutom i Lonnen, där den var måttlig Siktdjupet ger information om vattnets färg och grumlighet. Siktdjupet mättes i sjöarna vid provtagningen i augusti 21. Samtliga sjöar hade litet eller måttligt stort siktdjup (1,5-3,5 m, Figur 2). Statusen avseende kvalitetsfaktorn Siktdjup i sjöar (28-21) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 27:4) bedömdes som god eller hög i samtliga undersökta sjöar utom Lonnen, där den var måttlig (Figur 6). Mest humöst vatten i Hovaån Färgtalet avspeglar vattnets innehåll av humus och järn. I avrinningsområdets övre delar, där tillförseln av brunfärgade humusämnen är stor, samtidigt som förutsättningarna för utspädning och självrening genom sedimentation och nedbrytning är små, var vattnet oftast betydligt färgat 3

8 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Textkommentar år 21. Det högsta färgtalet (starkt färgat vatten) uppmättes emellertid i Hovaån, som ligger långst nedströms i avrinningsområdet, beroende på stor tillförsel av humusämnen från jordbruksmark. Generellt måttligt grumligt vatten Grumligheten (turbiditeten) anger vattnets innehåll av partiklar som kan vara av både organiskt (växt- och djurdelar) eller oorganiskt (mineralpartiklar) ursprung. Grumligheten (turbiditeten) mättes i rinnande vatten. Generellt var grumligheten lägst i delavrinningsområdet Svartälven, där vattnet vid flertalet provplatser bedömdes som måttligt grumligt. Även i delområdet Timsälven var vattnet måttligt grumligt förutom i Timsälven vid Lunedet (station 321) respektive vid utloppet i Möckeln (station 31), där det var betydligt grumligt. Allra grumligast var det i Hovaån (station 111) i delområdet Letälven, som hade starkt grumligt vatten (1 FNU), främst beroende på erosion från åkermark. Organiskt material och syretillstånd Oftast måttligt höga eller höga medelhalter av organiskt material Vid flertalet provplatser var 21 års medelhalter av organiskt material (mätt som TOC) måttligt höga eller höga till följd av tillförsel av humusämnen från skogs- och myrmark. I Hovaån uppmättes mycket hög medelhalt (18 mg/l) på grund av tillförsel av humusämnen från jordbruksmark. Bättre syretillstånd i sjöarna än under senare år År 21 noterades måttligt syrerikt eller syrerikt tillstånd vid flertalet provplatser i sjöar. Enda undantaget var Öjevettern, där syretillståndet i bottenvattnet bedömdes som svagt vid provtagningen i mars. De undersökta sjöarna är relativt grunda med begränsade djuphålor, vilket i kombination med stor tillförsel av syreförbrukande organiskt material ofta leder till syrebrist i bottenvattnet. År 21 var emellertid syretillståndet bättre än under senare år, troligen beroende på kortare isläggningsperiod. Alkalinitet och ph-värde Generellt god motståndskraft mot försurning Generellt var förmågan att motstå försurning (buffertkapaciteten, mätt som alkalinitet) god i Gullspångsälvens avrinningsområde år 21. Vid stationen i Hovaån var buffertförmågan t.o.m. mycket god. Endast i Liälven, Älgälven, Lesjöns utlopp, Svartälven vid Sågen och Svartälven vid Hammaren var buffertförmågan svag. Surstötar noterades vid Lesjöns utlopp och Svartälven vid Sågen Vid flertalet provplatser var vattnets ph-värde tillfredsställande år 21. Vid Lesjöns utlopp förekom en surstöt i april (ph-värde: 5,7, alkalinitet:,3 mekv/l) och i Svartälven vid Sågen noterades surstötar både under våren (april-maj) och hösten (oktober-november) med ph-värden mellan 5 och 6 och alkalinitet <,1,5 mekv/l. Vid 21 års bottenfaunaundersökning klassades surhetsstatusen som nära neutral vid samtliga fem lokaler i rinnande vatten. I de övre delarna av Gullspångsälvens avrinningsområde sker kalkningsinsatser. Utan dessa hade surhetstillståndet sannolikt varit avsevärt sämre. 4

9 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Textkommentar Metaller Måttligt höga medelhalter av bly i Lesjöälven nedströms Lesjöfors och Kilstabäcken Medelhalterna av metaller i vatten var generellt mycket låga eller låga i hela avrinningsområdet år 21. Dock var medelhalterna av bly måttligt höga i Lesjöälven nedströms Lesjöfors och i Kilstabäcken vid Forsby. I Kilstabäcken var även medelhalten av koppar måttligt hög. Vid samma provplats noterades även en hög blyhalt i augusti och vid flertalet provtillfällen var molybdenhalterna förhöjda (bedömningsgrunder saknas för molybden). Även i Letälven vid Möckelns utlopp och Hovaån vid Nötebron noterades tillfälligt måttligt höga blyhalter under året. I Letälven vid Möckelns utlopp noterades en tillfälligt måttligt hög zinkhalt i mars och en mycket hög halt i december (33 µg/l). Den sistnämnda halten omanalyserades med resultat inom mätosäkerheten. De förhöjda halterna av främst bly och molybden i Kilstabäcken orsakades sannolikt av nuvarande och/eller tidigare verksamhet vid metallindustrin. Orsaken till den mycket höga zinkhalten i Letälven vid Möckelns utlopp är inte känd. Blyläckage från Lesjöfors industriområde påverkar bottenfaunan Vid jämförelse med Lesjöns utlopp uppströms Lesjöfors (station 2541) och stationen nedströms samhället (station 2544) var avvikelsen störst för bly (3,6 gånger), men bedömdes som liten (Figur 3). Även avvikelsen för zink och molybden var liten medan övriga metallhalter inte visade någon avvikelse, men ökade nedströms. Bly tillförs vattnet främst genom utlakning från deponerat avfall inom Lesjöfors industriområde (ALcontrol 22a, b och 24). Bottenfaunan i Lesjöälven (vid Blockenhus, station 2543) har bedömts vara påverkad av förorening, förmodligen tungmetaller. Förhöjda blyhalter har också noterats i abborre från Bredreven, nedströms Lesjöfors. µg/l 1,5 1,,5, Krom Nickel Uppströms Lesjöfors Nedströms Lesjöfors Koppar Zink/1 Molybden Kadmium*1 Bly Kobolt Figur 3. Medelhalter av metaller i Lesjöälven, upp- (station 2541) respektive nedströms (station 2544) Lesjöfors år 21. Något förhöjd molybdenhalt i Letälven påvisar utsläpp från Degerfors järnverk Ingen avvikelse för metallhalter noterades i Storforsälven nedströms Storfors (station 382) jämfört med uppströmsstationen (station 383). Detta gällde även för Svartälven nedströms Hällefors (station 241) jämfört med station 2625 vid Sågen förutom för koppar, där avvikelsen var liten. I Letälven nedströms Degerfors (station 121) ökade molybdenhalten något jämfört med uppströmsstationen (station 125, liten avvikelse) till följd av utsläpp från Degerfors järnverk (Outokumpu Stainless AB). Även krom, nickel och kobolt ökade nedströms, men ingen avvikelse noterades. 5

10 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Textkommentar Bottenfauna Undersökningen av bottenfauna år 21 omfattade fem lokaler i rinnande vatten: en lokal vardera i Gullspångsälven (Åråsforsarna), Lesjöälven (Blockenhus), Hovaån (Nötebron), Storforsälven (nedströms Storfors) och Svartälven (nedströms Hällefors). Resultaten klassades dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 27:4) och dels enligt en expertbedömning som baserades på artsammansättning, ett antal index samt på förekomst av olika indikatorarter. Resultatsammanställningar, artlistor och lokalbeskrivningar finns i bilaga 8. Otillfredsställande näringsstatus och måttlig föroreningspåverkan i Storforsälven efter Storfors Vid expertbedömningen klassades statusen med avseende på eutrofiering (näringsämnespåverkan) som otillfredsställande på lokalen i Storforsälven. Denna bedömning grundades på avsaknad av eutrofieringskänsliga taxa och låga indexvärden. En relativt ringa förekomst av individer bedömdes dock inte kunna ha orsakats av påverkan av eutrofiering enbart, utan bedömdes även kunna bero på påverkan av föroreningar med gifteffekter. Denna bedömning grundades även på att skador på fjädermyggors mundelar förekommit tidigare år. Statusen med avseende på sådan föroreningspåverkan bedömdes som måttlig. En källa till den ökade påverkansgraden av syreförbrukande ämnen på lokalens bottenfauna skulle kunna vara Storfors reningsverk. God näringsstatus och måttlig föroreningspåverkan i Svartälven nedströms Hällefors Med utgångspunkt från bottenfaunan på lokalen i Svartälven nedströms Hällefors bedömdes statusen med avseende på eutrofiering som god. Viss förekomst av skador på mundelar hos fjädermyggslarver vid föreliggande undersökning, liksom vid några tidigare undersökningstillfällen, indikerar förekomst av miljögifter i bottensubstratet. Statusen med avseende på sådan föroreningspåverkan bedömdes som måttlig. Bottenfaunan har sedan Hällefors reningsverk byggdes om under 22 och 23 visat en varierande grad av eutrofieringspåverkan. Vid årets undersökning indikerade bottenfaunans sammansättning en fortsättning på den förbättring av miljöförhållandena som kunde skönjas år 29. God näringsstatus och måttlig föroreningspåverkan i Lesjöälven nedströms Lesjöfors På lokalen i Lesjöälven vid Blockenhus var individförekomsten ringa år 21. Det har den också varit vid de flesta andra undersökningstillfällen sedan millennieskiftet. Antalet förekommande taxa har dock inte varit speciellt litet under denna tidsperiod. En sådan sammansättning av bottenfaunan är typisk för påverkanstyper med gifteffekter, såsom påverkan av tungmetaller. Vattenkemiska undersökningar som utfördes under 23 och 24 visade på tidvis förhöjda halter av främst bly uppströms lokalen, med Lesjöfors industriområde som förmodad källa till dessa föroreningar. Statusen med avseende på föroreningspåverkan med gifteffekter bedömdes som måttlig vid 21 års undersökning, medan statusen med avsende på eutrofiering bedömdes som god. Bottenfaunans sammansättning år 21 indikerade en fortsättning på den förbättring av miljöförhållandena, främst med avseende på eutrofiering, som inleddes år 27. Bottenfaunasamhället påvisar ökad näringspåverkan i Hovaån Statusen med avseende på eutrofiering (näringsämnen) bedömdes som hög på lokalen i Gullspångsälven vid Åråsforsarna och som måttlig på lokalen i Hovaån. Förekomsten av vissa eutrofieringskänsliga taxa, såsom bäcksländor, har under senare år blivit mycket sparsam i Hovaån. Vid 21 års undersökning påträffades även rikligt med märlkräftor för första gången (åtminstone sedan 23). Märlkräftor är en djurgrupp som gynnas av organiskt material i vattnet. Båda dessa förändringar av djursamhället indikerar således en ökad eutrofieringspåverkan på lokalen i i Hovaån. 6

11 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Textkommentar #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Svartälve n Älgälven #S Norrelgen Lersjön FILIPSTAD L ungälv en #S #S#S#S Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S Torrvarpen Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern Alkvettern #S #S #S #S #S #S Möckeln #S Timsälv e HÄLLEFORS DEGERFORS Sörelegen Svar t älve n KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S #S Letälven #S Skagern Totalfosfor Statusklassning #S #S #S #S #S Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Krokebäcke Figur 4. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag och Näringsämnen i sjöar (28-21) enligt Naturvårdsverkets (handbok 27:4) vid provplatser i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket Gävle 211. Medgivande I 211/13. 7

12 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Textkommentar Liälven FREDRIKSBERG Lesjön Bred reven LESJÖFORS #S Älgälven Svartälve n Norrelgen HÄLLEFORS FILIPSTAD L ungälv en #S #S#S Öjevettern Östersjön Daglösen #S Torrvarpen #S #S Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern Sörelegen Lersjön Alkvettern #S Timsälv e #S Möckeln Svar t älve n KARLSKOGA DEGERFORS Vänern Letälven Klorofyll GULL- SPÅNG #S Skagern Statusklassning #S #S #S Hög God Uppnår ej god Hovaån Krokebäcke Figur 5. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorn Klorofyll i sjöar (28-21) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 27:4) vid provplatser i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket Gävle 211. Medgivande I 211/13. 8

13 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Textkommentar Figur 6. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorn Siktdjup i sjöar (28-21) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 27:4) vid provplatser i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket Gävle 211. Medgivande I 211/13. 9

14 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Textkommentar Figur 7. Tillståndsbedömning för syreförbrukande organiskt material (medelhalter för TOC 28-21) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) vid provplatser i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket Gävle 211. Medgivande I 211/13. 1

15 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund har ALcontrol AB under år 21 utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Årets undersökningar omfattade bara vattenkemi och bottenfauna. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund bildades 1968 och har sedan dess bedrivit vattenkontroll i området. Värmlandsdelen anslöts till förbundet Förbundets medlemmar är kommuner, landsting, industrier, fiskodlingar, skogsägare och kraftbolag som är verksamma inom avrinningsområdet. Vattenvårdsförbundets roll är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver. Följande personer har medverkat vid 21 års undersökningar: Marcus Andersson, Hans Friberg och Robert Friberg, ALcontrol Karlstad (provtagning av vatten och bottenfauna) Anders Boström, Karin Johansson och Annika Liungman, Medins Biologi AB (provtagning av bottenfauna) Anders Boström, Medins Biologi AB (artbestämning och utvärdering av bottenfauna) Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (framställning av GIS-kartor samt kvalitetsgranskning av rapport) Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol Karlstad (projektledning, utvärdering av vattenkemi samt rapportskrivning) Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen. Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs. Några nya direktiv har ännu ej kommit ut och därför bör intentionerna i Allmänna råd behållas tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen (vattenundersökningarna) är enligt Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3) att: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad bakgrund, belysa utsläppens effekter i vattenområdet, ge underlag för utvärdering respektive belysa behovet av miljöskyddande åtgärder. Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 7 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 22). Delmålen anger inriktningen av det konkreta miljöarbetet och siktar i regel mot år 21. Regeringens ambitioner med delmålen är bl.a. att de ska vara möjliga att följa upp och att de ska tjäna som underlag för regionalt och lokalt miljö- och målarbete. 11

16 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bakgrund Utifrån de nationella delmålen tas sektorsmål, regionala och lokala mål fram. För sektorsmålen ansvarar centrala myndigheter, organisationer eller företag inom en viss samhällssektor, medan länsstyrelserna ansvarar för regionala mål och kommunerna för lokala mål. Länsstyrelserna ansvarar för den fortlöpande uppföljningen av målen på regional nivå. Med data för ett antal mått och indikatorer som underlag görs en utvärdering av varje delmål. Utvärderingen ska visa dels om utvecklingen går i rätt riktning mot delmålet, dels om delmålet kommer att nås inom utsatt tid. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål är de som främst berör sjöar och vattendrag: Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Medlemsstaterna i EU har genom vattendirektivet (2/6/EG) enats om att förvalta sina vatten på ett likartat sätt. Alla vatten i Europa ska senast år 215 ha uppnått god ekologisk och kemisk status. De vatten som inte har godtagbar status ska åtgärdas och förvaltningsplaner och åtgärdsprogram ska tas fram. Vattenmyndigheterna tog i slutet av 29 fram en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram för vart och ett av sveriges fem vattendistrikt. Förvaltningsplanen redovisar de förhållanden och de miljökvalitetsnormer som ska gälla inom vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet beskriver vilka åtgärder som behövs för att upprätthålla eller uppnå en viss miljökvalitetsnorm. Övervakning är en förutsättning för arbetet med åtgärdsprogram och för att följa upp om miljökvalitetsnormera uppfylls. Övervakningen ska ge en sammanhållen och heltäckande översikt av den ekologiska och kemiska statusen för ytvatten inom varje vattendistrikt. Övervakning kan ske i form av undersökande, kontrollerande respektive operativ övervakning, varav de två sistnämnda är de former som är mest jämförbara med nuvarande recipientkontroll. 12

17 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Avrinningsområdet AVRINNINGSOMRÅDET Gullspångsälvens avrinningsområde består i sin övre del av delavrinningsområdena Timsälven och Svartälven (Figur 9, nästa sida). Dessa mynnar i sjön Möckeln vid Karlskoga. Nedströms Möckeln fortsätter vattnet via Letälven till sjön Skagern. Skagern får också tillrinning från Hovaån och Skagersholmsån. Skagerns vatten förs via Gullspångsälven till Vänern. Markanvändning Avrinningsområdet har en befolkning på ca 72 personer. Ytan omfattar 55 km 2. Huvuddelen av arealen består av skogsmark (66 %, Figur 8). Sjöarealen utgör 13 % av området och inslaget av jordbruksmark är mycket litet (4 %). Övrig areal (15 %) består till största delen av myrmark. (Arealfördelning m.m. är inhämtat från SCB 23.) Jordbruket är koncentrerat till området mellan Filipstad och Karlskoga i delavrinningsområdet Timsälven samt området kring Skagern. Hovaåns avrinningsområde har en mycket stor andel jordbruksmark. Svartälven-systemet domineras helt av skogsmark. Vatten (13 %) Åker,bete (4 %) Skog (66 %) Tätort (1 %) Övrigt (15 %) Figur 8. Markanvändning inom Gullspångsälvens avrinningsområde (data från SCB 23). Delområde 1. Timsälven Vid Timsälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 1688 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 73 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 15 % (SMHI 1996). Delområde 2. Svartälven Vid Svartälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 243 km 2. Andelen sjö är 12 %, skog 69 %, jordbruksmark 1 %, tätort 1% och andelen övrig mark (främst myrmark) 17 % (SCB 23). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Vid Letälvens utlopp i Skagern är avrinningsområdet 451 km2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 77 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 11 % (SMHI 1996). Vid utloppet i Vänern är avrinningsområdet 55 km2, varav 13 % är sjö, 66 % skog, 4 % jordbruksmark, 1 % tätort och 15 % övrig mark (främst myrmark, SCB 23). 13

18 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Avrinningsområdet Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS Bred reven Älgälven Svartälven Norrelgen Svartälven HÄLLEFORS Lersjön FILIPSTAD Lungälv en Daglösen Saxån Torrvarpen Sörelegen Timsälven Östersjön Öjevettern STORFORS Ullvettern Alkvettern lven Timsälven ä Svart KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern Letälven Letälven/Gullspångsälven Skagern Halvarsnoren GULL- SPÅNG Hovaån Krokebäcken Figur 9. Delavrinningsområden inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 14

19 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Avrinningsområdet Orientering Området berör fyra olika län: Dalarnas, Värmlands, Örebro och Västra Götalands län. Delområde 1. Timsälven I den övre delen av avrinningsområdet ligger Nordmarksälven, som mynnar i Lersjön. Lersjöns vatten förs vidare med Skillerälven till Filipstad, där älven mynnar i sjön Daglösen. Från Daglösen förs vattnet vidare till Östersjön via Prästbäcken. I Östersjön sker också inflöde i den nordöstra delen från Kroppaälven, som avvattnar sjön Yngen. Östersjöns vatten passerar förbi Storfors via Storforsälven, som mynnar i sjön Öjevettern. Från väster kommer Lungälven, som avvattnar sjöarna Alstern och Lungen, och rinner ut i Öjevetterns nordvästra del. Vattnet fortsätter via Timsälven till sjöarna Ullvettern, Alkvettern och Lonnen. Lonnen får också tillrinning från Kilstabäcken i söder. Timsälven fortsätter därefter till sjön Möckeln vid Karlskoga. Delområde 2. Svartälven Undersökningsområdets nordöstra del består av biflödet Älgälven, som rinner genom Sävenfors, passerar sjöarna Norrelgen och Sörelgen, och därefter mynnar i Södra Torrvarpen vid Grythyttan. Svartälvens övre del omfattar Svartälven och fyra större biflöden: Liälven, Rämsälven, Lesjöälven och Saxån. Liälven ligger i Ludvika kommun och rinner genom samhället Fredriksberg. Liälven flyter samman med Svartälven vid länsgränsen. Rämsälven passerar Oforsen och mynnar i Svartälven ca en mil nordost om Lesjöfors. Lesjöälven börjar i Lesjön, rinner genom Lesjöfors, passerar sjön Bredreven och mynnar så småningom i Svartälven. Saxåsystemet passerar Långban, fortsätter till sjön Saxen och mynnar i Torrvarpen. Svartälven börjar sitt lopp i Vansbro kommun, rinner söderut och får tillflöde från Liälven, Rämsälven och Lesjöälven, varefter älven passerar Hällefors och fortsätter till Torrvarpen. Svartälvens nedre del består uppströms av Torrvarpen. Grythyttan ligger vid sjöns östra strand. Torrvarpens vatten rinner söderut via Svartälven till sjön Halvarsnoren. Från öster kommer vatten från sjön Malen, som i sin tur står i förbindelse med Lundsfjärden. Svartälven fortsätter söderut, rinner igenom Karlskogas östra del och mynnar i sjön Möckeln. Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Timsälven och Svartälven mynnar i Möckeln, vars nordöstra del omges av Karlskoga. Möckeln avvattnas av Letälven, som passerar Degerfors och strax efter Åtorp mynnar i Skagern. Skagern får också tillflöde från Skagersholmsån i öster och från Hovaån, med biflödet Krokabäcken, i söder. Hovaåns avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Skagerns utlopp är Gullspångsälven, som rinner genom Gullspång och mynnar i Vänern. Föroreningsbelastande verksamheter I Gullspångsälvens avrinningsområde sker punktutsläpp från kommunala reningsverk, metalloch verkstadsindustri, kemisk industri, fiskodlingar och sågverk. Punktkällornas läge framgår av Figur 1. 15

20 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Avrinningsområdet De kommunala reningsverken släpper främst ut näringsämnena kväve och fosfor samt syretärande ämnen (organiskt material och ammonium). Metall- och verkstadsindustrin belastar området med metaller och olja. Den kemiska industrin bidrar, liksom fiskodlingarna, med bl.a. kväve, fosfor och syretärande organiskt material. Belastningen från sågverk består huvudsakligen av syretärande organiskt material och fenoler. I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiskt material och suspenderat material (ger grumlighet). Eftersom Gullspångsälvens avrinningsområde domineras av skogsmark är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar bl.a. till försurning. Dikningar och körskador ökar också läckaget av organiskt material (humus), kväve och fosfor. Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, t.ex. genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Sjöarealen är stor, vilket innebär att en betydande del av tillförseln av kväve och metaller kommer via luftnedfall. Gruvdrift och metallbearbetning har gamla anor i området. Därför föreligger också en "historisk" metallpåverkan på många platser. Detta sker bl.a. via sediment och läckage från deponerade slaggrester. Delområde 1. Timsälven Utsläpp sker främst från Nordmarks reningsverk (Nordmarksälven), Filipstads reningsverk (Daglösen), Persbergs reningsverk (Yngen), Nykroppa reningsverk (Östersjön), Miljöbolaget i Svealand AB och Storfors reningsverk (Storforsälven), Brattfors reningsverk och Brattfors fiskodling (Lungälven, verksamheten ligger för närvarande i malpåse ) samt Bharat Forge Kilsta AB (Kilstabäcken). Delområde 2. Svartälven Kommunala utsläppskällor i området är främst reningsverken i Hällefors (Torrvarpen), Fredriksberg (Liälven), Lesjöfors (Lesjöälven), och Grythyttan (Torrvarpen). Industriella utsläpp sker främst från Ovako Steel AB (Svartälven vid Hällefors) och Spring Wire Sweden AB (Lesjöälven vid Lesjöfors). Utsläpp från fiskodlingar sker från Sävenfors Produkter AB (Älgälven vid Sävenfors, Sörelgen och Halvarsnoren). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Inom delområdet sker kommunala utsläpp främst från avloppsreningsverken i Karlskoga (Möckeln), Degerfors och Åtorp (Letälven), Finnerödja (Skagersholmsån), Hova (Hovaån), Älgarås (Krokebäcken) och Gullspång (Gullspångsälven). Industriella utsläpp sker främst från Björkborns industriområde, Bofors AB och Valåsens sågverk (Möckeln), Outokumpu Stainless AB (Letälven) och Zinkano (Hovaån). 16

21 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Avrinningsområdet Liälven 1. FREDRIKSBERG $ 25. #Y 7. $ $ Lersjön FILIPSTAD Lungälv en $ Lesjön LESJÖFORS 8. % $ Bred reven 4. $ $ #Y Saxån Svartälven #Y % $ #S $ Älgälven $ 19. Norrelgen #Y 2. HÄLLEFORS #Y Daglösen Östersjön Öjevettern24. $ % STORFORS 6. Torrvarpen 27. Halvarsnoren Sörelegen Ullvettern 29 #Y Timsälven Ê % $ % # %a ä Svart lven Alkvettern #Y # 11. KARLSKOGA 33. Vänern 13. Letälven $ $ % Möckeln 34. DEGERFORS 12. $ Kommunalt avloppsreningsverk $ GULL- SPÅNG 18. Skagern $ 14. Ê % %a Kemisk industri Metallindustri Sågverk Hovaån $ % $ 16. Krokebäcken #Y Fiskodling #S Skifferverk Figur 1. Punktkällor i Gullspångsälvens avrinningsområde. För identifiering av punktkällor, se bilaga 5. 17

22 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Referenser REFERENSER (Observera att vissa av referenserna härrör från rapportens bilagedel.) Alabaster, J. S. och Lloyd, R Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol AB. 1999, 2, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29 och 21. Gullspångsälven 1998, 1999, 2, 21, , 23, 24, 25, 26, 23-27, 28 och 29. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. ALcontrol AB. 21. Effektbedömning av utsläpp från Björkborns industriområde i Möckeln Nordic Synthesis AB. ALcontrol AB. 22a. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 22b. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 24. Lesjöälven Länsstyrelsen i Värmlands län, Miljöavdelningen. ALcontrol AB. 25. Metaller i abborre från Gullspångsälven 24. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 21 The 21 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. KM Lab AB Redogörelse för recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989, 199 och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde och 1993, Gullspångsälven 1993, 1994, 1995, 1996, och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Undersökningar av metaller i vattenmossa, sediment, grundvatten och bottenfauna Avesta Sheffield. KM Lab AB. 1999a. Okulärbesiktning av Lesjöälven 18/ Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen i Värmland. KM Lab AB. 1999b. Letälven Avesta Sheffield, Degerfors. KM Lab AB. 2. Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad Lithner, G Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. Rapport Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. 18

23 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Referenser Naturvårdsverket. 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 318. Naturvårdsverket. 1986c. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport 319. Naturvårdsverket. 1989a. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. Rapport Naturvårdsverket. 1989b. Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Allmänna Råd 9:4. Naturvårdsverket System Aqua. Underlag för karakterisering av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport 492. Naturvårdsverket. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport Naturvårdsverket. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 21. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: Rosenberg, D. & Resh, V Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates Routledge, Chapman & Hall, Inc. Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. - Hydrobiologia 19: SCB. 23. Statistik för avrinningsområden 2. Statistiska meddelanden, beställningsnummer MI 11 SM 31. SMHI svenskt Vattenarkiv Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. SMHI Hydrologi, nr 7, SMHI. 21. Väder och vatten. En tidning från SMHI. Nr

24 2 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Referenser

25 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik BILAGA 1 Metodik 21

26 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik Kontrollprogram Nuvarande kontrollprogram för undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde har varit gällande sedan 22. (Ett reviderat kontrollprogram togs i drift fr.o.m. 211.) Programmet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (t.ex. påverkan från skogsbruk, nedfall från luften och klimat), kontrollstationer för punktutsläpp, stationer för transportberäkningar samt stationer för biologisk uppföljning (växtplankton, bottenfauna och påväxt/kiselalger). Programmet omfattar även undersökning av sediment. Riktade specialundersökningar syftar bl.a. till att kartlägga orsakssammanhang till "miljöproblem" som uppdagas inom basundersökningarna. De kan också användas för detaljerade fördjupade studier av ett geografiskt område eller påverkan från en viss bransch, där problem bedöms föreligga eller där mer kunskap behövs för att kunna fastställa orsakssammanhang. I basprogrammet ingår kemiska undersökningar i rinnande vatten 12 gånger per år vid vissa viktigare stationer respektive 6 gånger per år vid övriga stationer. Sjöar undersöks 2 gånger per år (februari/mars och augusti). Prov från den regionala referensstationen Gullspångsälven vid Gullspång (15) analyseras vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Prov från övriga stationer analyseras vid ALcontrol. Provtagning i rinnande vatten utförs på,5 meters djup om djupet överstiger 1 meter. I annat fall tas prov mellan yta och botten. I samtliga sjöar tas prov på,5 meters djup samt 1 meter över botten. Dessutom tas temperatur- och syreprofiler, varvid prov tas på varannan meter i djupintervallet ner till 16 meters djup, därefter tas prov på 2 meters djup. I sjöar med maxdjup på 4 meter eller mindre provtas sedan var 5:e meter från 2 meters djup. I sjöar djupare än 4 meter provtas var 1:e meter från 2 meters djup. De vattenkemiska analyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 1. Tabell 1. Delprogram för vattenkemiska analyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parametrar A B C E Grundprogram rinnande vatten: temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, grumlighet, totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (Tot.-P), nitrat/nitrit-kväve (NO23-N), totalkväve (Tot.-N). Gäller samtliga stationer med undantag för Kilstabäcken (312). Metallprogram rinnande vatten: Cd, Pb, Zn, Cu, Cr, Ni, Mo och Co. Rapporteringsgränser och analys enligt ICP-MS. Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 382, 383, 312, 31, 2625, 2541, 2544, 241, 21, 111, 125, 121 och 15 Tilläggspaket rinnande vatten: anjoner och katjoner: Na, K, Ca, Mg, Cl, SO4, Fe, Mn, Al, Si, PO4-P, NH4-N (redovisas i mg/l och mekv/l). Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 2625, 111 och 15. Grundprogram sjöar: siktdjup, temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, syrgashalt/-mättnad, totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (Tot.-P), nitrat/nitrit-kväve (NO23- N), totalkväve (Tot.-N) och klorofyll (yta, augusti). F Tilläggspaket sjöar: ammoniumkväve (NH4-N). Gäller Daglösen (341/3415) och Möckeln (13). 22

27 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik För en bättre jämförbarhet av analysresultat från aktuellt laboratorium och SLU utförs interkalibrering för stationen Gullspångsälven vid Gullspång (15) gällande parametrarna: ph-värde, alkalinitet, totalkväve, totalfosfor och TOC. I basprogrammet ingår även undersökningar av växtplankton i sjöarna Lonnen (31) och Möckeln (13). Provtagning sker i augusti vartannat år med början 23. Undersökningar av bottenfauna sker årligen (oktober) vid lokalerna Gullspångsälven vid Åråsforsarna (13), Hovaån vid Nötebron (111), Svartälven nedströms Hällefors (241), Lesjöälven vid Blockenhus (2543) och Storforsälven nedströms Storfors (381). Provtagning sker vid ytterligare 15 stationer vart tredje år med början 23. Påväxt/kiselalgsundersökningar utförs i augusti vart tredje år med start 23. Provtagning sker i Gullspångsälven vid Åråsforsarna (13) samt upp- och nedströms fiskodlingarna i Älgälven (2242, 2241), Kroppaälven (372, 371) och Lungälven (326, 325). Vart tionde år med start 22 sker sedimentprovtagning i flera av områdets sjöar och vattendrag. Sediment kunde p.g.a. väderförhållanden (tidig isläggning) ej provtas som planerat under 22. Provtagning genomfördes istället i maj 23. I samband med övriga analyser genomfördes även en specialundersökning av organiska miljögifter i ytsedimentet i de sjöar som är påverkade av kommunala eller industriella utsläpp. Sedimentanalyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 2. Tabell 2. Delprogram för sedimentanalyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parametrar A Grundprogram: torrsubstans, glödgningsförlust, totalfosfor (Tot.-P), totalkväve (Tot.-N), As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Zn, Pb. B Tillägspaket: Ba, Sn och V. C Tilläggspaket: TPH (olja), endast i ytsediment. D Specialundersökning 22 (23): EOX (extraherbara klororganiska ämnen) och förutsättningslös GC-MS Screening av flyktiga och extraherbara ämnen (US EPA 827). Endast i ytsediment. Under 24 genomfördes en specialundersökning av tungmetaller i fisk från sjön Bredreven och från Letälven. År 25 genomfördes en specialundersökning av fosfortillförseln i nedre delen av Timsälven. Ingen specialundersökning gjordes 26 eller 27. Under 28 genomfördes en specialundersökning i syfte att utreda styrka och utsträckning av påverkan på vattenkemin från de kommunala reningsverken i Hova, Älgarås och Finnerödja. Under 29 och 21 utfördes inga specialundersökningar. Väderförhållanden Uppgifter om medeltemperaturer och nederbördsmängder (månadsvärden) för de meteorologiska stationerna i Åtorp (945) i Degerfors kommun, Daglösen (9439) i Filipstads kommun och Fredriksberg (149) i Ludvika kommun inhämtades från SMHI. 23

28 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik Vattenföring Uppgifter om dygnsvattenföring i Gullspångsälven (Gullspång), Letälven (Degerfors och Åtorp), Timsälven (Björkborn och Lunedet), Svartälven (Brattforsen och Hammarn) och Älgälven (Sävenfors) inhämtades från Fortum. Dygnsvattenföring för Nordmarksälven vid Nordmark, Hovaån vid Nötebron och Svartälven vid Sågen hämtades från SMHI:s hemsida som modellberäknade data (S-HYPE). I Hovaån är data från S-HYPE beräknade för en punkt med koordinaterna medan tidigare PULS-data avsåg punkten , vilken sammanfaller med provtagningspunkten 111 (Hovaån vid Nötebron), som är belägen 5 m närmare utloppet i sjön Skagern. Enligt SMHI är arealkorrigeringsfaktorn för den nya S-HYPE-punkten,995 jämfört med utloppet i Skagern. För att så långt möjligt anpassa S-HYPE-data till PULS-data räknades därför S-HYPE-data upp med faktorn 1,5 (1,/,995). I Svartälven är data från S-HYPE beräknade för en punkt med koordinaterna medan tidigare PULSdata avsåg punkten , vilken sammanfaller med provpunkten 2625 (Svartälven vid Sågen), som är belägen ca 9 m längre nedströms i Svartälven. Enligt SMHI är arealkorrigeringsfaktorn för den nya S-HYPE-punkten 1,58 jämfört med den tidigare PULS-stationen. Därför räknades S-HYPE-data upp med denna faktor. I Nordmarksälven ligger S-HYPE-punkten ( ) väldigt nära den tidigare mätstationen Nordmark 2 ( ), varför ingen korrigering gjordes. Transportberäkning Transportberäkningar gjordes för näringsämnena fosfor och kväve, organiskt material (TOC) och metaller för stationer där säkra flödesvärden fanns tillgängliga. Beräkningarna utfördes genom att analysresultatet (d.v.s. halten av respektive ämne en bestämd månad i t.ex. µg/l) multiplicerades med aktuell dygnsmedelvattenföring (m 3 /s), varvid dygnstransporter erhölls. För datum då ingen provtagning skett (mellan de olika provtagningstillfällena) beräknades dygnsmedelvärden för ämneshalter genom linjär interpolering. Genom att sedan summera dygnstransporterna erhölls årstransporten för respektive ämne. Eftersom Brattforsen ligger en bit uppströms Möckeln räknades värdena för Svartälven upp med faktorn 1,7. På samma sätt räknades flödet vid Nordmark upp med faktorn 2,63 för att motsvara Skillerälven uppströms Filipstad (där avrinningsområdet är 2,63 gånger större). Arealkorrigeringar kan ge missvisande värden eftersom huvuddelen av vattenflödena är reglerade. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor härrör från miljörapporter som erhölls från respektive kommun eller företag. Utsläppsmängder för aktuellt år återfinns i bilaga 6. Vattenkemi Provtagning Vattenprover togs med Ruttnerhämtare (Figur 11) enligt gällande svensk standard. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 199:11 MS:29). I rinnande vatten togs prover på,5 meters djup antingen 6 gånger per år (jämn må- 24

29 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik nad) eller 12 gånger per år (varje månad). Sjöar provtogs vid ytan (,5 m) samt en meter över botten. Vårvinterprovtagningen utfördes den 17:e-18:e mars. Sommarprovtagningen utfördes den 12:e augusti. Klorofyllprovtagning omfattade endast ytvatten vid sommarprovtagningen. I sjöar kompletterades dessutom provtagningen med temperatur- och syrgasprofiler. Proverna transporterades och förvarades enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Provtagningsplatsernas placering framgår av Tabell 3 samt kartan i Figur 12. Figur 11. Ruttnerhämtare för vattenprovtagning. Tabell 3. Provtagningsplatser för vattenkemi med positions- och djupangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde år 21 Benämning Lägesbeskrivning Provdjup (m) Koordinater Timsälven 351 Lersjön,5/ / Skillerälven, uppströms Filipstad, / Daglösen, norra delen,5/ / Daglösen, mitt djupområde,5/ / Östersjön,5/ / Storforsälven, uppströms Storfors, / Storforsälven, vid kraftverk, / Öjevettern,5/ / Ullvettern,5/ / Timsälven, vid Lunedet, / Kilstabäcken, / Lonnen,5/ / Timsälven, utlopp i Möckeln, / Svartälven 2625 Svartälven, Sågen, / Liälven, nedströms Fredriksberg, / Lesjöns utlopp, / Fransagen nedströms Lesjöfors reningsverk, / Bredreven,5/ / Älgälven, nedströms Sävenfors, / Svartälven, vid Hammaren (nedströms Hällefors), / Svartälven, inflöde i Möckeln, / Gullspångsälven och Letälven 111 Hovaån, Nötebron, / Möckeln,5/ / Letälven, Möckelns utlopp, / Letälven, bro i Åtorp, / Skagern, centralt,5/ / Gullspångsälven, bro vid väg mot S. Råda (f.d. PMK), /

30 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik # 2625 # Liälven FREDRIKSBERG # Lesjön LESJÖFORS 2544 # # ## Bred reven 253 Svartälven Älgälven # 2241 Norrelgen Lersjön 351 # # ## # Lungälven # # STORFORS 382 # Ullvettern 321 Alkvettern # Saxån # Timsälven # # # # # Möckeln # 125 DEGERFORS HÄLLEFORS 241 ä Svart Sörelegen GULL- SPÅNG FILIPSTAD 352 # 3415 Daglösen 341 Östersjön Öjevettern # # # Torrvarpen Halvarsnoren lven KARLSKOGA 21 Vänern Letälven # 121 # 15 # Skagern 11 Hovaån # 111 Krokebäcken Figur 12. Provtagningsplatser för vattenkemi i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram (fr.o.m. 22). Stationerna 11, 35 och 37 provtas vart tredje år (24, 27, 21). För identifiering av punkterna se Tabell 3. 26

31 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik Analys Analyserna utfördes huvudsakligen vid ALcontrol AB, med undantag för prover från Gullspångsälven vid Gullspång (15) som analyserades vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Temperatur, siktdjup och syrgashalt bestämdes i fält. Analyser utfördes enligt metoderna i Tabell 4. Tabell 4. Metoder för vattenkemiska analyser i Gullspångsälvens avrinningsområde år 21. Om inget annat anges utfördes analysen vid ALcontrols laboratorium i Karlstad Parameter Enhet Metod Färg mg Pt/l SS-EN ISO 7887 del 4 Turbiditet FNU SS-EN ISO 727 Konduktivitet ms/m SS-EN ph SS Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod. Syrehalt(winkler) mg/l SS-EN Syrehalt(elektrod) mg/l SS-EN TOC 1) mg/l SS-EN 1484 Tot.-P µg/l SS-EN ISO :24 PO4-P µg/l TrAAcs, ST93-PO4 Tot.-N µg/l TrAAcs, ST892-NO23/2 Kjeldahl-N µg/l Beräknad NH4-N µg/l TrAAcs, J-1-88-B NO3+NO2-N µg/l TrAAcs, ST892-NO23/2 Klorofyll 1) µg/l SS mod. Klorid 1) mg/l SS-EN ISO 134-1:29 Sulfat 1) mg/l SS-EN ISO 134-1:29 Kalcium 1) mg/l SS-EN ISO Magnesium 1) mg/l SS-EN ISO Natrium 1) mg/l SS-EN ISO Kalium 1) mg/l SS-EN ISO Kisel 1) mg/l SS-EN ISO Övriga metaller 1) µg/l SS-EN ISO :25 1) Analyserat av ALcontrol Linköping Utvärdering Analysresultaten för 21 samt tidsserier utvärderades utgående från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 4913 Sjöar och vattendrag (Naturvårdverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes (KM Lab, numera ALcontrol, 2). Klassgränser samt avvikelser från och tillägg till dessa redovisas i avsnittet "Analysparametrarnas innebörd". Statusklassning av kvalitetsfaktorerna Näringsämnen i vattendrag, Näringsämnen i sjöar, Klorofyll i sjöar och Siktdjup i sjöar gjordes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4, bilaga A). 27

32 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), utfördes en interkalibrering. Detta för att analysresultaten från de olika laboratorierna skulle kunna jämföras bättre. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15). I figurer där analysvärden för aktuellt år redovisas korrigerades resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15) utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter anpassades till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen, liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3, redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar korrigerades resultaten utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassades till SLU:s nivå (bilaga 6). Denna justering gjordes för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Analysparametrarnas innebörd (vattenkemi) Från och med undersökningsåret 1999 tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999a). Nedanstående klassgränser hämtades från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes (KM Lab, numera ALcontrol, 2). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden för aktuellt år i ytvatten (,5 m). För ph och alkalinitet avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). Ramdirektivet för vatten, som nu har införlivats i svensk lagstiftning, har målet att i princip alla vatten bl.a. ska ha en god ekologisk status år 215. För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för s.k. kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport bedömdes följande kvalitetsfaktorer: Näringsämnen, Klorofyll respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Bedömningen, som avser medelvärden för treårsperioden 28-21, gjordes enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (bilaga A till Naturvårdsverkets handbok 27:4). I avsaknad av resultat från absorbansmätning användes istället färgtal vid beräkningarna. Eftersom även resultat för kalcium, magnesium och klorid i stort sett saknas (undantaget station 15 i Gullspångsälven vid Gullspång, där SLU analyserar) tillämpades den förenklade metoden vid statusklassning av Näringsämnen i vattendrag. Vid klassning av Klorofyll och Siktdjup i sjöar fördes flertalet sjöar till regionen Norrland, humösa sjöar. Lonnen, Möckeln och Skagern antogs dock tillhöra Södra Sverige, humösa sjöar. Uppgifter om stationernas höjd över havet och sjöarnas medeldjup erhölls från Länsstyrelserna i Värmlands (Karin de Beer) och Västra Götalands län (Ragnar Lagergren), Kartex eller SMHI:s hemsida ( Hovaåns avrinningsområde har >1% jordbruksmark, varför korrigering gjordes för detta. För detta behövdes uppgifter om andel jordbruksmark och referensvärde för totalfosfor, vilka erhölls från Länsstyrelsen i Västra Götalands län (Ragnar Lagergren). 28

33 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 1 gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning. Höga phvärden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, t.ex. nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet, och därmed giftighet, i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på ph-värde (medianvärde) indelas enligt den effektrelaterade skalan med tillägg till höger: > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph > 9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. >,2 Mycket god buffertkapacitet,1,2 God buffertkapacitet,5,1 Svag buffertkapacitet,2,5 Mycket svag buffertkapacitet Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder <,2 Ingen/obetydlig buffertkapacitet (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt den effektrelaterade skalan till höger: 29

34 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är: kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt skalan till höger: < 1 Ej eller obetydligt färgat 1 25 Svagt färgat 25 6 Måttligt färgat 6 1 Betydligt färgat > 1 Starkt färgat Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp siktskivan till man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. > 8 Mycket stort siktdjup 5 8 Stort siktdjup 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup < 1 Mycket litet siktdjup Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt skalan till höger: Grumlighet (FNU) Grumligheten (turbiditeten) ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets grumlighet göras enligt skalan till höger: <,5 Ej eller obetydligt grumligt,5 1, Svagt grumligt 1, 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7, Betydligt grumligt > 7, Starkt grumligt 3

35 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiskt material. TOC-halten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet kräver syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. < 4 Mycket låg halt 4 8 Låg halt 8 12 Måttligt hög halt Hög halt > 16 Mycket hög halt Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt skalan till höger: COD Mn (mg/l) COD Mn (kemisk syreförbrukning) ger information om halten organiska ämnen och vissa oorganiska ämnen, som järn och ammonium. Värdet anger mängden syre som åtgår vid den kemiska oxidationen av provet. Tidigare angavs det s.k. permanganattalet, KMnO 4, vilket i princip är detsamma som COD Mn multiplicerat med faktorn 3,95. Halterna av COD Mn ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 1-25 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 2 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) är klassindelningen för COD Mn identisk med TOC-skalan (se ovan). COD Cr COD Cr (kemisk syreförbrukning) används för att mäta den totala mängden syretärande ämnen i avlopps- och soptippsvatten. De syretärande ämnena utgörs främst av organiska ämnen och ammonium. I utgående vatten från kommunala reningsverk utgör ofta ammonium merparten av COD Cr. COD Cr -halten är ofta högre än motsvarande värde för TOC eller COD Mn. Syrehalt (mg/l) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiska ämnen, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur ), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. 31

36 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt: > 7 Syrerikt 5 7 Måttligt syrerikt 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd < 1 Syrefritt/nästan syrefritt Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt ). Kväve (µg/l) Totalkväve (tot.-n) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd, 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax),2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) klarar dock högre halter. 32

37 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt skalan till höger: Gränserna har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför förelagits av KM Lab (numera ALcontrol) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (SNV 1969:1): Avvikelse < 3 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 5 Extremt höga halter < 5 Mycket låga halter 5 2 Låga halter 2 5 Måttligt höga halter 5 15 Höga halter > 15 Mycket höga halter Graden av avvikelse har bedömts för totalkväve i sjöar och vattendrag genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) för fosfor i sjöar enligt skalan till höger: < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 2, Tydlig avvikelse 2, 3, Stor avvikelse 3, 6, Mycket stor avvikelse > 6, Extrem avvikelse Fosfor (µg/l) Totalfosfor (tot.-p) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat (PO 4 -P). Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (maj-oktober) i sjöar bedömas enligt skalan till höger. Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året och för både sjöar och rinnande vatten. < 12,5 Låga halter 12,5 25 Måttligt höga halter 25 5 Höga halter 5 1 Mycket höga halter > 1 Extremt höga halter Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalfosfor genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts för både sjöar och vattendrag enligt den indelning som i bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) gäller för fosfor i sjöar: < 1,5 Ingen el. obet. avvikelse 1,5 2, Tydlig avvikelse 2, 3, Stor avvikelse 3, 6, Mycket stor avvikelse > 6, Extrem avvikelse 33

38 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik Arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under 3 år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelning: < 1, Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1, 2, Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2, 4, Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4, 16, Höga kväveförluster Åker i slättbygd > 16, Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med med djurhållning <,4 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark,4,8 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark,8,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling,16,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk >,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark Avvikelse Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt klassindelningen till höger: Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt skalan till höger: 34 < 2,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 2 Stor avvikelse 2 6 Mycket stor avvikelse > 6 Extrem avvikelse < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse > 12 Extrem avvikelse

39 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik Som jämförvärde har det högst erhållna värdet använts vid beräkning utifrån den specifika avrinningen respektive procenten sjö i avrinningsområdet, i enlighet med formler i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga formler bedöms som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa, vattnen. Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juni-september) i sjöar bedömas enligt skalan till höger: Vid kväveöverskott (N/P-kvot >3) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot <3). > 3 Kväveöverskott 15 3 Kväve-fosforbalans 1 15 Måttligt kväveunderskott 5 1 Stort kväveunderskott < 5 Extremt kväveunderskott Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för maj-oktober) med beteckningar från låga (<2 µg/l) till extremt höga (>25 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt klassindelningen till höger: Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för augusti) med beteckningar från låga (<2,5 µg/l) till extremt höga >4 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt indelningen till höger: I föreliggande rapport har endast 21 års klorofyllhalter bedömts. 2, Mycket låga halter 2, - 5, Låga halter 5, - 12, Måttligt höga halter 12, - 25, Höga halter 25, - 1 Mycket höga halter > 1 Extremt höga halter < 2,5 Mycket låga halter 2,5 1 Låga halter 1 2 Måttligt höga halter 2 4 Höga halter > 4 Mycket höga halter Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med en densitet >5 g/cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. 35

40 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt efterföljande text. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Koppar <,5, > 45 Zink < > 3 Kadmium <,1,1,1,1,3,3 1,5 > 1,5 Bly <,2, > 15 Krom <,3, > 75 Nickel <,7, > 225 Arsenik <,4, > 75 Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. KM Lab (numera ALcontrol) har föreslagit att avvikelsen bedöms enligt skalan till höger (tabell 17, Naturvårdsverket 1999b). Skalan har tillämpats för samtliga metaller i vatten och sediment. < 2 Ingen avvikelse 2 4 Liten avvikelse 4 1 Tydlig avvikelse 1 25 Stor avvikelse > 25 Mycket stor avvikelse Bottenfauna Beteckningen bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på bottnar i vattenmiljöer. Djuren uppehåller sig i vattnet under hela eller delar av sitt liv. Provtagning Provtagning av bottenfauna i rinnande vatten utfördes på tre lokaler under oktober månad 21 (Medins Biologi AB) och på två lokaler i mars 211 (ALcontrol AB). Lokalernas läge framgår av Tabell 5 och karta i Figur 13. En beskrivning av lokalernas bottenförhållanden m.m. finns i lokalbeskrivningarna i bilaga 8. 36

41 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik Tabell 5. Provtagningsplatser för bottenfauna med positionsangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde år 21. E = Ekmanhuggare, S = sparkmetoden Benämning Lägesbeskrivning Frekvens djup (m) Koordinater 381 E Storforsälven, nedströms Storfors 1/1, / S Blockenhus 1/1, / E Svartälven, nedströms Hällefors 1/1 6, / b S Hovaån, Nötebron 1/1, / S Gullspångsälven, Åråsforsarna 1/1, /14135 På tre av lokalerna (13 i Gullspångsälven, 111b i Hovaån och 2543 i Lesjöälven) togs fem kvantitativa prov på en sträcka av tio meter enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN Denna provtagning följde även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) vilken hölls mot bottnen under det att ett område framför håven, med en längd av en meter, rördes upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 7 %. På två av lokalerna (241 i Svartälven samt 381 i Storforsälven) var vattendjupet för stort och/eller bottentypen olämplig för att ovan nämnda metod skulle kunna användas. Proverna togs därför med en Ekmanhämtare med provytan,25 m 2. På de lokaler där proverna togs med sparkmetoden togs dessutom ett kvalitativt prov bestående av ca 3 delprov från olika typer av substrat på, och i omedelbar anslutning till, provsträckan. Artbestämning Bottendjuren sorterades ut från bottenmaterialet på laboratorium och konserverades i 7 % sprit. Med hjälp av stereomikroskop och mikroskop bestämdes sedan djuren till art eller högre taxa (grupp). Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 28:1) Fullständiga artlistor redovisas i bilaga 8. Utvärdering Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27:4, bilaga A). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Vid statusklassningen gjordes även en rimlighetsbedömning och expertbedömning. I expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter 37

42 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al. 29) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen i bilaga 8. Förutom diverse index har eventuell förekomst av mundelsskador bland chironomider (hos gruppen Chironomini) utgjort underlag till bedömningar med avseende på föroreningspåverkan med gifteffekter. Mundelsskador och kopplingen till förekomst av miljögifter i sediment har beskrivits av bl.a. Wiederholm (1984) och Rosenberg & Resh (1993). Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al. 29). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt. Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors m.fl. 21). I denna undersökning har fåborstmaskar och fjädermyggor indelats i enskilda arter/taxa vid de lokaler i rinnande vatten som provtogs med Ekmanhämtare. Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa indexvärden i tabellerna är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. Fram till och med 1993 togs tre delprover per lokal, därefter har fem delprover tagits. Dessutom ökades provytan från och med 1999 på grund av metodikbyte (,25 m 2 /prov istället för,1 m 2 /prov). Ett större antal prover och en större provyta ökar sannolikheten för att påträffa fler arter/taxa. Sådana förändringar måste tas i beaktande då man till exempel jämför värdena för totalantal taxa mellan åren. Vid expertbedömningen klassades statusen för en lokal i rinnande vatten med utgångspunkt från bottenfaunan enligt: Surhet: Nära neutralt Måttligt surt Surt Mycket surt Eutrofiering eller annan påverkan: Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Naturvärdena med avseende på bottenfaunan bedömdes enligt: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt 38

43 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS # # Bred reven 253 Älgälven Norrelgen Lersjön FILIPSTAD Lungälven # # # Saxån Svartälven # # HÄLLEFORS # # 2211 Sörelegen STORFORS 381 Ullvettern Daglösen Östersjön Öjevettern # # # # Torrvarpen Halvarsnoren Alkvettern 31 # Timsälven # # Möckeln ä Svart lven KARLSKOGA DEGERFORS Vänern Letälven # 13 Skagern GULL- SPÅNG Hovaån # 111 Krokebäcken Figur 13. Provtagningsplatser för bottenfauna i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram. Stationerna 13, 111, 241, 2543, 381 provtas årligen, övriga vart tredje år (23, 26 och 29). För identifiering av punkterna se Tabell 5. 39

44 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 1. Metodik 4

45 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi BILAGA 2 Analysresultat för vattenkemi: tabeller och översiktsdiagram för 21 samt tidsserier 41

46 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Rinnande vatten: basparametrar 21 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Inramade resultat är anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Plats Datum Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N Provnr C mekv/l ms/m FNU mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 15 * ,8 6,9, , Gullspångs ,3 6,9, , älven ,6 7,1, , bro, väg mot ,2 7,, , Södra Råda ,3 7,1, , ,3 6,9, , Min,8 6,9, , Medel 7,3 7,, , Max 18,2 7,1, , ,9 6,8,14 4,7 1, Letälven ,5 6,9,11 4,5 1, Åtorp ,7 6,6,13 4,6 1, ,2 6,6,15 5,4 3, ,6 6,9,14 5, 2, ,3 6,8,13 4,8 2,4 55 9, , 7,5,29 7,9 2,7 55 8, ,5 7,1,17 5,2 2,4 5 9, ,3 6,8,21 5,6 2, 45 9, , 6,7,17 5, 2,5 5 9, ,8 6,6,15 4,9 3,2 55 7, ,3 6,7,15 5, 2,5 5 8, Min,3 6,6,11 4,5 1,1 45 7, Medel 8,3 6,8,15 5,2 2,3 58 9, Max 24, 7,5,29 7,9 3, ,6 6,8,13 4,2 1, Letälven ,2 6,9,11 4,5 1, Möckelns ,3 6,4,11 4,3 3, utlopp ,1 6,7,15 5,1 3, , 6,8,14 4,9 2, ,3 6,9,13 4,7 2,1 55 9, ,4 7,2,16 4,9 1,3 55 9, ,8 7,1,17 5,1 2,1 5 9, ,1 6,8,2 5,1 1,6 45 9, ,1 6,7,15 4,9 5, ,1 6,6,15 5, 2,3 55 7, ,4 6,8,15 5,2 2, Min,2 6,4,11 4,2 1,3 45 7, Medel 8, 6,8,15 4,8 2, Max 23,4 7,2,2 5,2 5, * Värden för interkalibrering med SLU. 42

47 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Plats Datum Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N Provnr C mekv/l ms/m FNU mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,4 7,5,84 19,5 7, Hovaån ,1 7,5,95 21,2 8, Nötebron ,3 7,3,83 23, ,1 7,2,33 12, 7, ,4 7,6,78 17,6 7, < ,5 7,8 1,2 22,3 3, ,7 7,9 2, 37,3 2,3 4 7, ,1 7,4,57 15, ,2 7,5 1,3 24,9 9, ,5 7,6,82 18,2 8, ,2 6,9,29 11, < ,1 7,4,9 19,1 7, Min,1 6,9,29 11,4 2,3 4 7,9 < Medel 7,5 7,5,84 2, Max 18,7 7,9 2, 37, ,8 6,8,13 3,7, Svartälven ,4 6,9,1 3,6, Mynning i ,8 6,5,11 3,6,43 6 9, Möckeln ,1 6,5,1 3,5, ,4 6,7,12 3,5,8 6 9, ,9 7,1,11 3,6, ,3 - < ,7 7,,15 3,7 1,1 5 9, ,2 7,,13 3,6,8 45 9, ,2 6,6,17 3,6,57 5 8, , 6,7,13 3,7,5 45 9,1 - < ,4 6,6,13 3,6, , ,4 6,8,14 3,8,45 5 7, Min,4 6,5,1 3,5, ,4 - < Medel 8,1 6,8,13 3,6, , Max 21,7 7,1,17 3,8 1, ,4 6,6,9 3,2, Svartälven ,9 6,4,9 3, 1, Hammaren , 6,9,9 2,9, ,1 6,8,17 3,7 1, ,3 6,4,11 3,2 1, ,7 6,4,12 3,4, Min,4 6,4,9 2,9, Medel 8,1 6,5,1 3,2 1, Max 19,1 6,9,17 3,7 1, ,5 6,4,7 2,8, Älgälven ,2 6,1,6 2,4, nedströms ,3 6,8,8 2,7 1, Sävenfors ,3 6,9,14 3,1 1, ,1 6,4,1 2,7 1, ,4 6,3,12 3, 1, Min,4 6,1,6 2,4, Medel 7,8 6,4,9 2,8 1, Max 18,3 6,9,14 3,1 1,

48 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Plats Datum Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N Provnr C mekv/l ms/m FNU mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,5 6,8,1 3,3, Lesjöns ,8 5,7,3 2,4 1, utlopp , 6,9,1 3,9 1, < ,9 6,8,1 3,3 1, < ,8 6,3,8 3,1 1, ,5 6,5,14 4,2, Min,5 5,7,3 2,4, < Medel 7,8 6,7,1 3,4 1, Max 18,9 6,9,14 4,2 1, ,3 6,7,11 3,6, Lesjöälven ,1 6,1,6 3,6 1, Fransagen , 6,9,1 4,1 1, < ,9 6,6,12 3,9 2, ,4 6,3,12 4,7 3, ,6 6,5,15 4,2 1, 7 9, Min,3 6,1,6 3,6,84 7 9,3-7 - < Medel 8,1 6,6,12 4, 1, Max 19,9 6,9,15 4,7 3, ,3 6,7,8 2,4, Liälven ,7 6,4,8 2,7, nedströms , 7,6,39 9,3 1,8 65 9, Fredriksberg ,2 6,8,1 2,4 1, ,6 6,3,8 2,3 1, ,3 6,3,1 2,7 1, < Min,3 6,3,8 2,3,7 65 9,6 - < Medel 6,9 6,6,9 3,6 1, Max 18,2 7,6,39 9,3 1, ,3 6,7,12 3,4 1, 1 12 < Svartälven ,1 6,5,7 2,5, < Sågen ,2 6,3,6 2,6, < ,4 4,9 <,1 3,6, <5 6 < ,1 6,2,5 2,,7 9 9,7 <5 6 < ,9 6,6,6 2,1, <5 <5 <1 < ,3 6,8,1 2,3 1, <5 7 < ,6 6,4,7 2,3 1, <5 8 < ,3 6,1,8 2,3 1, <5 9 <1 < ,4 5,8,4 2,2 1, <5 6 < ,1 5,9,5 2,3, < ,2 6,2,9 2,7, < Min,1 4,9 <,1 2,,65 7 9,7 <5 <5 <1 < Medel 7,2 6,3,7 2,5, < Max 23,3 6,8,12 3,6 1, <

49 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Plats Datum Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N Provnr C mekv/l ms/m FNU mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l , 6,7,13 4,7 2, Timsälven ,4 6,8,12 4,8 2, Mynning i ,8 6,5,13 4,8 2, Möckeln ,2 6,7,15 4,7 3, ,6 6,8,14 4,8 4, ,1 7,2,15 4,9 6, ,8 7,2,25 6,4 6,8 55 8, ,4 7,1,19 5, 6, ,8 6,7,2 4,8 3,4 45 9, < ,2 6,8,17 4,9 3,7 45 9, ,6 6,7,16 4,9 9, ,3 6,9,17 5,1 2,4 5 7, Min,3 6,5,12 4,7 2, 45 7, < Medel 8,4 6,8,16 5, 4,5 59 9, Max 23,8 7,2,25 6,4 9, ,6 6,7,1 4,3 1, Timsälven , 6,5,14 4,6 3, Lunedet ,9 7,2,12 4,3 3,1 5 9, ,4 7,,14 4,3 3, 45 8, < ,3 6,7,14 4,5 3,2 45 8, ,6 6,8,15 4,8 2, 45 7, Min,6 6,5,1 4,3 1,8 45 7, < Medel 8,5 6,8,14 4,5 2,8 57 9, Max 19,4 7,2,15 4,8 3, ,5 6,8,13 4,5, Storforsälven ,4 6,6,14 4,5 1,4 5 9, ,4 7,3,13 4,2 2, ,4 7,1,17 4,8 1,9 45 8, ,8 6,7,15 4,5 1,2 45 8, ,5 6,8,17 4,6, , Min,5 6,6,13 4,2, , Medel 8,2 6,8,15 4,5 1,4 5 9, Max 2,4 7,3,17 4,8 2, ,6 6,9,12 4,4, , Storforsälven ,2 6,7,14 4,6 1,3 6 9, Storfors ,4 7,3,13 4,3 2,4 55 9, ,5 7,,16 4,4 1,5 45 8, < ,9 6,8,15 4,5 1,1 45 7, ,5 6,7,16 4,6,8 5 7, Min,5 6,7,12 4,3, ,7-9 - < Medel 8,2 6,9,15 4,5 1,3 53 8, Max 2,5 7,3,16 4,6 2,4 65 9, ,4 6,7,9 3,3, Skillerälven ,4 6,3,9 3,3 1, uppströms ,3 7,,12 4,5 2, Filipstad ,7 6,9,12 3,4 1, ,6 6,4,9 3,1 1, ,6 6,6,14 3,8 1, Min,4 6,3,9 3,1, Medel 8, 6,7,11 3,6 1, Max 19,7 7,,14 4,5 2,

50 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Rinnande vatten: jonsammansättning (mg/l) 21 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är inramade. Plats Datum Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl Si Al Fe Mn Provnr mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,5 12 2,5, ,8,38 1,6, Hovaån ,7 16 2,7, ,9,41 1,6, Nötebron ,9 22 2,6, ,2,43 1,5, ,7 2,1 1 1,7,33 7,9 14 5,,49 1,, ,2 12 2,4, ,7,28 1,1, , 13 2,8 1, ,9,14,9, ,9 24 4,2 2, ,9,34,34, ,9 9,6 2,6, ,,78 1,8, ,6 18 3,2 1, ,6,39 1,5, ,6 13 2,8, ,8,39 1,1, ,8 7,8 2,5,29 8,7 1 5,4,98 1,5, ,4 12 2,3, ,3,37 1,4, Min 1 2,1 7,8 1,7,29 7,9 1 4,7,34,34,5 - Medel 2 3,6 14 2,7, ,,42 1,3,9 - Max 41 5,9 24 4,2 2, ,2,98 1,8, ,4,37 1,7,24,12 2,6 3,6 3,9,2,98, Svartälven ,5,45 1,9,27,7 2,6 <2 4,,19,93, Sågen ,6,42 2,,27,6 <2 <2 4,2,17,96, ,5,27 1,5,35 <,1 <2 <2 2,6,17,57, ,8,3 1,4,31,5 <2 <2 2,4,15,46, ,1,34 1,6,3,6 <2 <2 1,8,17,59, ,3,37 1,6,25,1 <2 (12)* 1,9,16,94, ,4,39 1,3,24,7 <2 <2 2,2,22 1,4, ,7,43 1,6,31,8 <2 <2 2,5,31 1,5, ,,37 1,6,31,4 <2 <2 2,8,24 1,, ,1,39 1,8,27,5 <2 <2 3,4,23 1,1, ,5,43 1,8,28,9 <2 <2 4,1,19 1,1, Min 1,5,27 1,3,24 <,1 <2 <2 1,8,15,46,3 - Medel 2,2,38 1,7,28,7 1,3 1,2 3,,2 1,,4 - Max 2,7,45 2,,35,12 2,6 3,6 4,2,31 1,5,6 - * Rådata OK vid omkoll, men resultatet likväl orimligt. 46

51 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Rinnande vatten: jonsammansättning (mekv/l) 21 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är inramade. Plats Datum Ca Mg Na K Alk SO 4 Cl Provnr mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ,,29,52,6,84,25, Hovaån ,1,3,7,7,95,31, Nötebron ,1,32,96,7,83,33, ,49,17,43,4,33,16, ,85,26,52,6,78,21, ,2,33,57,7 1,2,27, ,1,49 1,,11 2,,54, ,75,24,42,7,57,27, ,4,38,78,8 1,3,42, ,9,3,57,7,82,25, ,55,23,34,6,29,18, ,,28,52,6,9,25, Min,49,17,34,4,29,16,28 - Medel 1,,3,61,7,9,29,5 - Max 2,1,49 1,,11 2,,54, ,12,3,7,6,12,5, Svartälven ,13,4,8,7,7,5 <, Sågen ,13,3,9,7,6 <,4 <, ,8,2,7,9 <,1 <,4 <, ,9,2,6,8,5 <,4 <, ,11,3,7,8,6 <,4 <, ,12,3,7,6,1 <, ,12,3,6,6,7 <,4 <, ,14,4,7,8,8 <,4 <, ,1,3,7,8,4 <,4 <, ,11,3,8,7,5 <,4 <, ,13,4,8,7,9 <,4 <, Min,8,2,6,6 <,1 <,4 <,6 - Medel,11,3,7,7,7 <,4 <,6 - Max,14,4,9,9,12,5,1-47

52 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Rinnande vatten: metaller 21 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är inramade. Plats Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,3,12,73,37,42,46 3,7, Letälven ,27 <,1,64,29,23,39 3,8, Åtorp ,33 <,1,97,3,4,5 3,6, ,34 <,1,71,35,35,47 4,, ,28 <,1 1,8,37,44,54 2,8, ,28 <,1,75,36,52,48 3,1, ,23 <,1 <,5,45 1,1,66 1,7, ,22,15,86,37,79,61 2,3, ,14 <,1,72,44,52,63 <1, ,26 <,1,43,32,36,54 1,8, ,34 <,1,83,37,38,74 3,4, ,25 <,1,73,35,59,63 13, Min,14 <,1 <,5,29,23,39 <1,38 - Medel,27 <,1,77,36,51,55 3,6,87 - Max,34,15 1,8,45 1,1,74 13, ,27,1,65,26,16,38 4,, Letälven ,58,15 1,1,28,15,42 9,, Möckelns ,2,26 1,8,62,2,62 27, utlopp ,31,12 1,6,32,18,47 7,6, ,28 <,1 1,1,25,18,37 4,, ,26,11,77,22,2,47 5,1, ,19 <,1 <,5,22,23,47 2,7, ,15 <,1,91,19,19,43 4,1, ,96 <,1,93,26,26,43 <1, ,2,28 1,,53,24,72 7,, ,32 <,1,98,3,23,58 11, ,3 <,1 1,,38,3,69 33*, Min,96 <,1 <,5,19,15,37 <1,29 - Medel,51,11,99,32,21,5 34,78 - Max 2,2,28 1,8,62,3,72 33,21 - * Omanalys gav resultat inom mätosäkerheten (29 µg/l). 48

53 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Plats Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,57,17 1,3,65,3,98 13, Hovaån ,48,15 1,6,77,56 1, 8,, Nötebron ,6,13 1,8,76,98 2,9 12, ,52,13 1,1,68,15,71 5,4, ,47,12 1,1,52,33,79 6,3, ,37 <,1 1,1,42,51,8 3,6, ,15,1 1,1,36 2,1 2,4 2,7, ,98,2 2,6 1,1,41 1,6 6,5, ,5 <,1 1,2,84,87 1, 5,4, ,48,11 1,4,68,4,87 4,5, ,3,25 2, 1,2,15 1,2 9,4, ,5 <,1 1,,73,29 1,7 6,5, Min,15 <,1 1,,36,15,71 2,7,13 - Medel,58,13 1,4,73,59 1,3 6,9,33 - Max 1,3,25 2,6 1,2 2,1 2,9 13, ,19,1,54,2,82,27 5,2, Svartälven ,22 <,1,53,36,36,24 3,6, Mynning i ,2 <,1,51,18,72,2 4,, Möckeln ,23,13,38,2,44 <,2 3,6, ,17 <,1,27,16,68 <,2 1,7, ,12 <,1,43,18,13 <,2 2,8, ,2,11,88,15,88,28 4,2, ,18,11 1,,17,41,34 15, ,99 <,1,31,25,94 <,2 1,4, ,12 <,1,12,17,8 <,2 2,1, ,17,12,51,19,97,26 2,9, ,24 <,1,37,19,72 <,2 4,, Min,99 <,1,12,15,36 <,2 1,4,11 - Medel,18 <,1,49,2,75 <,2 4,2,37 - Max,24,13 1,,36,13,34 15, ,46,15 1,4,31,78,24 5,4, Svartälven ,37,18,36,24,53 <,2 4,9, Hammaren ,29,14,53,2,11 <,2 3,9, ,48,18,55,22,2,24 3,6, ,38,11,8,26,91,51 3,4, ,34 <,1,29,25,89,74 5,7, Min,29 <,1,8,2,53 <,2 3,4,48 - Medel,39,14,54,25,1,32 4,5,74 - Max,48,18 1,4,31,2,74 5,7,1-49

54 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Plats Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,2 <,1,46,21 <,1,21 2,8, Lesjöns ,45,11,34,19 <,1 <,1 4,3, utlopp ,3,1,46,2,86 <,1 3,1, ,29,1,7,19,5,31 3,, ,44 <,1,22,24,41,28 3,5, ,83 <,1,61,24,83,57 8,6, Min,2 <,1,22,19 <,1 <,1 2,8,51 - Medel,42 <,1,47,21,45,26 4,2,93 - Max,83,11,7,24,86,57 8,6, ,9 <,1,72,22 <,1,25 4,7, Lesjöälven ,2,18,78,24,16,26 8,8, Fransagen ,4,11 1,1,31,17,3 14, ,1,14 1,,3,13,36 7,, ,3,14,68,34,16,52 13, ,81 <,1,51,23,65,25 7,7, Min,81 <,1,51,22 <,1,25 4,7,59 - Medel 1,5,11,8,27,12,32 9,2,13 - Max 2,3,18 1,1,34,17,52 14, ,32,1,23,24,79 <,2 2,8, Svartälven ,45,14,35,27,26 <,2 4,9, Sågen ,3 <,1,27,23,82,72 1,9, ,24,1,23,19 <,1 <,2 2,9, ,27 <,1,32,2,56 <,2 2,7, ,23,12,26,17,68 <,2 2,4, ,37 <,1 <,5,2,9,26 1,8, ,46,18,27,28,96,4 6,6, ,36,13,13,33,13 <,2 2,8, ,36,16 <,5,29,79,2 3,4, ,37,11,27,3,61,32 3,2, ,36 <,1,56 1,2,96,68 4,3, Min,23 <,1 <,5,17 <,1 <,2 1,8,78 - Medel,34,1,25,33,72,27 3,3,12 - Max,46,18,56 1,2,13,72 6,6,17-5

55 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Plats Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,42 <,1,87,36,34,58 3,, Timsälven ,44 <,1,99,39,3,57 4,1, Mynning i ,4 <,1,88,32,39,55 3,1, Möckeln ,43 <,1 1,1,4,27,61 3,3, ,37 <,1,54,35,37,52 1,6, ,45,11,82,4,47,42 2,9, ,67,24 1,5,35,46,85 6,6, ,46 <,1 1,1,33,46,83 2,5, ,33 <,1 1,2,4,48,82 1,5, ,33 <,1,54,34,42,83 1,1, ,61 <,1 1,1,58,42 1,1 2,8, ,33 <,1,72,37,42,71 1,7, Min,33 <,1,54,32,27,42 1,1,32 - Medel,44 <,1,95,38,4,7 2,9,92 - Max,67,24 1,5,58,48 1,1 6,6, ,59,1,67,23,65,28 3,3, Storforsälven ,33 <,1,46,23,27,21 3,8, ,29,13,63,31,31 <,2 3,2, ,34 <,1,78,29,62,47 3,5, ,23 <,1,38,17,31,25 1,2, ,29 <,1,61,2,27,24 2,, Min,23 <,1,38,17,27 <,2 1,2,13 - Medel,35 <,1,59,24,41,26 2,8,46 - Max,59,13,78,31,65,47 3,8, ,24 <,1,6,17,37,23 3,, Storforsälven ,35,12,59,24,25,25 3,8, Storfors ,3,1,63,2,29 <,2 3,8, ,23 <,1,74,17,25,3 4,6, ,22 <,1,31,16,28,24 <1, ,29 <,1,6,2,3,29 1,9, Min,22 <,1,31,16,25 <,2 <1,13 - Medel,27 <,1,58,19,29,24 2,9,43 - Max,35,12,74,24,37,3 4,6, ,2,34 2,8 1,1 21 5, 16, Kilstabäcken ,99,22 2,5 1,2 13 3,4 1, Forsby ,,33 6,2 1,5 19 5, 13, ,8,49 4,1 3, 9,1 5,5 18 1, ,,22 1,9 1,2 6,6 2,7 1, ,91 <,1 2,2,89,47 1,1 19, Min,91 <,1 1,9,89,47 1,1 1,42 - Medel 1,7,28 3,3 1,5 12 3,8 14,71 - Max 3,8,49 6,2 3, 21 5,5 19 1,3-51

56 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Rinnande vatten: översikt 21 Medelhalter av fosfor för provplatser i rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/- Gullspångsälvens delavrinningsområden år 21. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Över tunn, heldragen linje är halterna höga och över tjock, heldragen linje är halterna mycket höga. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Fosfor (µg/l) Fosfor (µg/l) Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven Fosfor (µg/l) Liälven Älgälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, Hammaren 21. Svartälven, Möckeln 52

57 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Medelhalter av kväve för provplatser i rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/- Gullspångsälvens delavrinningsområden år 21. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Över tunn, heldragen linje är halterna höga och över tjock, heldragen linje är halterna mycket höga. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Kväve (µg/l) 5 Kväve (µg/l) Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven Kväve (µg/l) Liälven Älgälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, Hammaren 21. Svartälven, Möckeln 53

58 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Medelhalter av organiskt material (TOC) för provplatser i rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden år 21. Streckad linje markerar övergången mellan mycket låga och låga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Över tunn, heldragen linje är halterna måttligt höga. Över mellantjock, heldragen linje är halterna höga och över den tjockaste linjen mycket höga. TOC (mg/l) TOC (mg/l) Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven TOC (mg/l) Liälven Älgälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, Hammaren 21. Svartälven, Möckeln 54

59 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Medianvärden för buffertkapacitet (alkalinitet) för provplatser i rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden år 21. Streckad linje markerar övergången mellan mycket svag och svag buffertkapacitet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Över tunn, heldragen linje är buffertkapaciteten god och över tjock, heldragen linje är buffertkapaciteten mycket god. Alkalinitet (mekv/l),2,15,1,5 Alkalinitet (mekv/l),84,25,2,15,1, 352. Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln,5, 111. Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven Alkalinitet (mekv/l),15,1,5, Liälven Älgälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, Hammaren 21. Svartälven, Möckeln 55

60 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Sjöar: basparametrar 21 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Inramade resultat är anmärkningsvärda resultat i övrigt. Plats Datum Djup Temp. ph Alk. Kond. Färg TOC Syre Syre NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N Tot.-P Provnr m C mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,5,8 6,4,12 4, , Skagern ,5 21,1 7,2,16 5,2 4 9, 9, ,3 6,6,13 5,6 55 8,4 9, ,7 6,7,15 5,2 45 8,7 1, ,5,5 6,9,11 3, ,2 85 < Möckeln ,5 2,1 7,,16 4, , ,1 6,6,15 7,1 65 5,5 6, ,2 6,4,15 4,8 55 9,9 8, ,5,9 7,,16 4, , Bredreven ,5 19,3 6,7,1 4, , < ,2 6,4,8 3, , ,1 6,2,8 3, , ,5,5 6,4,11 5, , Lonnen ,5 2,5 7,,17 4, , < ,1 6,8,12 4, , , 6,9,17 4,7 45 9,7 8,9 9 - < ,5,9 6,5,1 4, , Ullvettern ,5 2,1 7,,15 4,5 45 9,8 9, < ,5 6,8,14 4,9 5 9,8 1, ,3 7,,15 4,5 4 8,9 7, < ,5 1, 7,1,14 4,8 5 8,8 12, Öjevettern ,5 2,5 7,,16 4, , ,4 6,1,15 5, , ,6 6,5,16 4,8 6 9,5 6,

61 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Plats Datum Djup Temp. ph Alk. Kond. Färg TOC Syre Syre NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N Tot.-P Provnr m C mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,5 1,3 6,4,1 3, , Östersjön ,5 2,1 7,1,16 4,2 45 8,7 9, < ,2 6,6,11 4,3 6 5,9 9, ,7 6,6,16 4,4 65 9,6 6, ,5 1,3 6,8,11 3, , Daglösen, ,5 19,4 7,,13 4, ,2 11 < centrala ,3 6,7,11 4, ,3 88 < ,3 6,4,13 4, , ,5 1, 6,8,13 3, , Daglösen, ,5 19,5 6,9,14 4, , norra , 6,7,19 1, , ,6 6,3,15 4, , ,5 1,1 7,1,2 4, , Lersjön ,5 19,2 6,8,11 3, , ,4 6,6,14 3, , ,7 6,2,1 3, , Sjöar: råvattenkontroll 21 Plats Datum DjupTemp. ph Alk. Kond. Färg Turb. COD Mn NO 2 -N NO 3 -N Ca Mg Hårdh. Fe Mn Al Cu Provnr m C mekv/lms/mmg Pt/l FNU mg/l µg/l µg/l mg/l mg/l dh µg/l µg/l µg/l µg/l Skagern , 6,7,13 5,4 45 1,3 8, ,8 1,1,92 14 <2 68 < råvatten , 6,9,15 5,4 4 2,4 9, <1 32 4,7 1,1,91 15 <2 24 < Skagersvik , 6,8,16 5,4 45,84 9, ,7 1,1,91 15 <2 4 < vattenverk , 6,9,15 5,4 4,9 8, ,7 1,1,91 14 <2 62 < Plats Datum Djup Odl.bara mikroorg. 22 C, 3 d. Långsamv äxande bakt. 7 d. Koliforma bakt. 35 C E. coli m cfu/ml cfu/ml cfu/1 ml cfu/1 ml Skagern <1 <1 råvatten <1 <1 Skagersvik <1 vattenverk <1 57

62 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Sjöar: temperatur- och syreprofiler, vårvinter 21 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Tunn ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5,5 12, MÖCKELN 2,9 12, ,1 11, ,3 1, ,3 9, ,5 9, ,8 9, , 9, ,5 9, ,9 7, ,1 6, Djup (m) Syre (mg/l) Temp Temp Syre Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5,9 11, BREDREVEN 2 1,2 11, ,3 1, ,5 1, ,5 1, ,7 1, , 9, ,4 9, ,9 9, ,2 9, Syre (mg/l) Djup (m) Temp ( C) Temp Syre Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5,5 11, LONNEN 2 1, 11, ,5 11, ,8 11, ,1 11, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 58

63 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 1, 12, ÖJEVETTERN 2 1,5 12, ,7 11, ,9 11, ,3 1, ,4 1, ,6 9, , 4, ,4 3, Östersjön, februari Syre (mg/l) Djup (m) Temp ( C) Temp Syre Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % Syre (mg/l) , DAGLÖSEN, ,5 1,3 12, CENTRALA ,7 1,9 2,4 1,5 12,1 12, 11,6 12, ,7 2,2 2,6 1,7 12, 11,7 11,6 12, ,7 11, Temp 23,5 3, 11, Daglösen norra, februari Djup (m) Syre 24 3,3 11, Temp ( C) Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % 3415, DAGLÖSEN, ,5 1, 12, NORRA 2 1,3 12, ,5 11, ,6 11, ,9 9, ,3 8, ,5 2,6 7, , 6, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 1,1 12, LERSJÖN 2 1,3 12, ,6 11, ,8 11, , 1, ,4 9, ,5 8, , 7, ,4 6, Djup (m) Syre (mg/l) Temp Temp Syre 59

64 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5,9 12, ULLVETTERN 2 1,2 12, ,5 12, ,6 11, , 11, ,8 11, ,1 11, ,5 1, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 1,3 12, ÖSTERSJÖN 2 1,5 12, ,7 11, ,9 11, ,2 1, ,4 1, ,5 1, , 9, ,2 9, Djup (m) Syre (mg/l) Temp Temp Syre Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5,8 12, SKAGERN 2 1, 12, ,3 12, ,3 12, ,5 11, ,6 11, ,8 11, ,8 1, ,8 1, , 1, ,4 9, ,6 9, , 9, ,2 9, ,5 3,3 9, Djup (m) Syre (mg/l) Temp Temp Syre 6

65 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Sjöar: temperatur- och syreprofiler, sensommar 21 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Tunn ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 2,1 9, MÖCKELN 2 19,5 9, ,7 8, ,9 8, ,7 8, ,2 8, ,5 8, ,1 8, ,7 8, ,5 8, ,2 8, Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 19,3 9, BREDREVEN 2 18,5 8, , 8, ,3 8, ,6 8, ,6 8, ,1 7, ,2 7, ,7 7, ,1 6, Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 2,5 9, LONNEN 2 2, 9, ,6 9, ,4 9, , 8, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 61

66 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 2,5 9, ÖJEVETTERN 2 18,8 8, ,6 8, ,3 7, ,3 6, ,1 6, ,2 6, ,4 6, ,6 6, Syre (mg/l) Djup (m) Temp ( C) Temp Syre Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % 341, DAGLÖSEN, ,5 19,4 9, CENTRALA 2 18,8 9, , 8, ,9 8, ,5 8, ,4 8, ,2 7, ,1 7, , 7, ,3 7, ,3 7, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % 3415, DAGLÖSEN, ,5 19,5 8, NORRA 2 18,7 8, ,9 8, ,1 7, ,4 7, ,8 6, ,6 6, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 19,2 8, LERSJÖN 2 18,3 8, , 8, ,5 7, ,1 7, ,1 6, ,1 6, ,9 6, ,7 6, Syre (mg/l) Djup (m) Temp ( C) Temp Syre 62

67 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 2,1 9, ULLVETTERN 2 18,3 9, ,1 9, , 8, ,4 8, ,2 8, ,1 8, ,3 7, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 2,1 9, ÖSTERSJÖN 2 18,1 8, ,8 8, ,6 7, ,4 7, ,1 7, ,9 6, ,7 6, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Plats Datum Djup Temp, Syre Syre Provnr m C mg/l % ,5 21,1 9, SKAGERN 2 19,6 9, ,1 9, ,7 9, ,2 9, ,6 9, ,9 9, ,9 1, ,4 1, ,9 1, ,5 1, , 1, ,9 1, ,5 1, ,5 9,7 1, Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre 63

68 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Sjöar: siktdjup och klorofyll 21 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Tunn ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. Plats Datum Siktdjup Klorofyll a Provnr (.5 meters djup) m µg/l 11 Skagern ,5 3, Möckeln ,5 6, Bredreven , 8, Lonnen ,5 4, Ullvettern , Öjevettern , Östersjön , 5, Daglösen, centrala , Daglösen, norra ,7 6, Lersjön ,5 4,

69 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Sjöar: översikt 21 Fosfor (µg/l) Lersjön, yta 351. Lersjön, botten Daglösen norr, yta Daglösen norr, botten 341. Daglösen centr, yta 341. Daglösen centr, botten 39. Östersjön, yta 39. Östersjön, botten 37. Öjevettern, yta 37. Öjevettern, botten 35. Ullvettern, yta 35. Ullvettern, botten 31. Lonnen, yta 31. Lonnen, botten 253. Bredreven, yta 253. Bredreven, botten 13. Möckeln, yta 13. Möckeln, botten 11. Skagern, yta 11. Skagern, botten Kväve (µg/l) Lersjön, yta 351. Lersjön, botten Daglösen norr, yta Daglösen norr, botten 341. Daglösen centr, yta 341. Daglösen centr, botten 39. Östersjön, yta 39. Östersjön, botten 37. Öjevettern, yta 37. Öjevettern, botten 35. Ullvettern, yta 35. Ullvettern, botten 31. Lonnen, yta 31. Lonnen, botten 253. Bredreven, yta 253. Bredreven, botten 13. Möckeln, yta 13. Möckeln, botten 11. Skagern, yta 11. Skagern, botten Medelhalter av fosfor respektive kväve i sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde år 21. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över tunn, heldragen linje är halterna höga och över den tjockare, heldragna linjen är halterna mycket höga. 65

70 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi TOC (mg/l) Lersjön, yta 351. Lersjön, botten Daglösen norr, yta Daglösen norr, botten 341. Daglösen centr, yta 341. Daglösen centr, botten 39. Östersjön, yta 39. Östersjön, botten 37. Öjevettern, yta 37. Öjevettern, botten 35. Ullvettern, yta 35. Ullvettern, botten 31. Lonnen, yta 31. Lonnen, botten 253. Bredreven, yta 253. Bredreven, botten 13. Möckeln, yta 13. Möckeln, botten 11. Skagern, yta 11. Skagern, botten Medelhalter av organiskt material (TOC) i sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde år 21. Streckad linje markerar övergången mellan mycket låga och låga halter. Över tunn, heldragen linje är halterna måttligt höga och över den tjockare, heldragna linjen är halterna höga. Alkalinitet (mekv/l),2,15,1,5, 351. Lersjön, yta 351. Lersjön, botten Daglösen norr, yta Daglösen norr, botten 341. Daglösen centr, yta 341. Daglösen centr, botten 39. Östersjön, yta 39. Östersjön, botten 37. Öjevettern, yta 37. Öjevettern, botten 35. Ullvettern, yta 35. Ullvettern, botten 31. Lonnen, yta 31. Lonnen, botten 253. Bredreven, yta 253. Bredreven, botten 13. Möckeln, yta 13. Möckeln, botten 11. Skagern, yta 11. Skagern, botten Medianvärden av buffertkapacitet (alkalinitet) i sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde år 21. Tjock, heldragen linje markerar övergången mellan mycket svag och svag buffertkapacitet. Över tunn, heldragen linje är buffertkapaciteten god och över den streckade linjen är buffertkapaciteten mycket god. 66

71 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Syrgas (mg/l) Lersjön Daglös. N 341. Daglös. C 39. Östersjön 37. Öjevettern 35. Ullvettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln 11. Skagern Lersjön Daglösen norra 341. Daglösen centr. 39. Östersjön 37. Öjevettern 35. Ullvettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln 11. Skagern Siktdjup (m) Årslägsta syrgashalter i bottenvattnet i sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde år 21. Tjock linje markerar övergången mellan syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd och syrefattigt tillstånd. Över mellantjock linje råder svagt syretillstånd, över den tunnaste linjen måttligt syrerikt tillstånd och över den streckade linjen syrerikt tillstånd. Siktdjup i sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde i augusti 21. Tjock linje markerar övergången mellan mycket litet och litet siktdjup. Över tunn linje är siktdjupet måttligt. Klorofyll (µg/l) Kväve/fosfor-kvot Lersjön Daglös. N 341. Daglös. C 39. Östersjön 37. Öjevettern 35. Ullvettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln 11. Skagern 351. Lersjön Daglös. N 341. Daglös. C 39. Östersjön 37. Öjevettern 35. Ullvettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln 11. Skagern Klorofyllhalter i sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde i augusti 21. Streckad linje markerar övergången mellan mycket låga och låga halter. Över tunn heldragen linje är halterna måttligt höga och över tjock heldragen linje är halterna höga. Kväve/fosfor-kvot i sjöar i Gullspångsälvens avrinningsområde i augusti 21. Streckad linje markerar övergången mellan kväveöverskott och kväve-fosforbalans. Under tunn, heldragen linje råder måttligt kväveunderskott och under tjock heldragen linje råder stort kväveunderskott. 67

72 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Tidsserier 15. Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) 8 ph Alkalinitet (mekv/l),3,25,2,15,1,5, Konduktivitet (ms/m) kond. (2 C) , kond. (25 C )

73 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Forts. 15. Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) TOC (mg/l) TOC (COD-Mn) beräknat som KMnO 4 /3, Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l) 25 Summan av Kjeldahl-kväve och nitrit-+nitratkväve, Kjeldahlkväve analyseras inte sedan

74 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Kväve (µg/l) Totalkväve analyserad med persulfatmetoden och genom oxidation med förbränning

75 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi 21. Svartälven, mynning i Möckeln ph 8 8, Alkalinitet (mekv/l),6,5,4,3,2,1, Konduktivitet (ms/m)

76 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Forts. 21. Svartälven, mynning i Möckeln TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

77 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi 31. Timsälven, mynning i Möckeln ph Alkalinitet (mekv/l),7,6,5,4,3,2,1, Konduktivitet (ms/m)

78 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Forts. 31. Timsälven, mynning i Möckeln TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

79 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 3. Resultat Ref.vattendrag BILAGA 3 Analysresultat för referensvattendrag 75

80 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 3. Resultat Ref.vattendrag 15. Gullspångsälven, Gullspång För parametrarna ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Samtliga analyser utförda på Institutionen för vatten och miljö vid SLU. Plats Datum Temp. ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/ l Gullspångs , 6,92 5,2,241,84,157,19,166,87,133,12 älven, 1-2-9,8 6,9 5,18,238,87,157,2,166,88,134,11 Gullspång 1-3-9,7 6,88 5,15,227,88,156,19,166,91,133, ,3 6,93 5,8,217,85,151,19,161,9,13, ,5 7,8 5,12,239,82,154,19,164,89,131, ,6 7,13 4,99,219,8,146,19,16,87,129, ,2 7,7 5,13,221,83,15,19,181,87,128, ,2 7, 5,4,213,81,141,18,166,81,128, ,3 7,16 5,4,189,87,145,18,166,86,127, ,3 7,3 5,6,215,82,148,18,166,86,13, ,8 6,95 5,11,222,89,156,2,163,87,132, ,3 6,93 5,1,225,84,153,19,164,87,131,12 Min,7 6,88 4,99,189,8,141,18,16,81,127,11 Medel 7,8 6,98 5,1,222,84,151,19,166,87,131,11 Max 23,2 7,16 5,2,241,89,157,2,181,91,134,12 Plats Datum NH 4-N NO 23-N Kj.-N ber. Tot.-N PO4-P Tot.-P Abs. (of) Abs. (f) KMnO 4 Si TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l mg/l Gullspångs ,134,114 37,4 2,19 8,7 älven, ,116 38,5 2,9 9,5 Gullspång ,12 36,6 2,11 8, ,112 36,3 1,96 8, ,11 37,4 1,54 9, ,118 35,5 2,14 9, ,17 39, 1,57 8, ,113 35,1 1,82 8, ,19 35,7 1,55 8, ,113 37, 1,71 9, ,119 37,9 2,7 8, ,18 36, 2,4 8,6 Min ,17 35,1 1,54 8,3 Medel ,113 36,9 1,9 8,8 Max ,12 39, 2,19 9,5 Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Gullspångs ,6,82 2,3 8,8,11,37,63,43,29,23 älven, ,8,73 2,2 95 <,5,11,37,6,25,29,22 Gullspång ,3,83 2,3 84,6,14,32,94,26,27, ,7,83 2,2 82,9,14,36,58,37,28, , ,7,89 2,4 1,1,14,34,56,42,26, ,87 2,2 85,6,25,3,63,45,3, ,74 2,1 97,8,23,34,61,52,27, ,4,79 2,1 89,9,14,34,67,36,32, ,,66 1,7 94 <,5,14,25,66,31,26, ,4,94 4,3 13,11,14,31,64,42,25, , Min 14 4,3,66 1,7 8 <,5,11,25,56,25,25,19 Medel 187 7,1,81 2,4 95,7,15,33,65,38,28,27 Max 25 14,94 4,3 13,11,25,37,94,52,32,54 76

81 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering BILAGA 4 Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU 77

82 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att öka jämförbarheten mellan analysresultaten från de olika laboratorierna. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15). Korrigeringar utifrån interkalibreringen I figurer där analysvärden för år 21 redovisas har resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15) korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen, liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3, redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. Vid transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (Bilaga 6). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Jämförelse av resultat mellan SLU och ALcontrol Mellan SLU:s och ALcontrols ph-värden skiljde det som mest -1 %. I genomsnitt var skillnaden %, varför ingen korrigering gjordes. Alkaliniteten var i medeltal 4 % högre i de prover som analyserades vid SLU. Följdaktligen räknades SLU:s analysvärden ned genom att divideras med 1,4. Halterna av organiskt material, mätt som TOC, var i genomsnitt 7 % högre i de prover som analyserades vid SLU. SLU:s analysresultat räknades alltså ned genom att divideras med 1,7 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid beräkning av transporten av organiskt material räknades istället ALcontrols värden upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,7. Fosforhalten (Tot.-P) var i medeltal 1 % högre vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat dividerades därför med 1,1 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid transportberäkningar räknades istället ALcontrols värden upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,1. Även Kvävehalten (Tot.-N) var i medeltal 1 % högre vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat dividerades därför med 1,1 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid transportberäkningar räknades istället ALcontrols värden upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,1. Nuvarande kriterier för ackreditering innebär att skillnader kan förekomma mellan olika laboratorier beroende på att olika provhantering och modifiering av analysmetoder accepteras. Det går 78

83 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering inte att säga att något av laboratorierna har mer rätt eller fel analysresultat, eftersom både SLU och ALcontrol uppfyller kriterierna för ackreditering. Resultaten från interkalibreringen redovisas i tabellen nedan. Plats Lab Datum ph Alk. TOC Tot.-N Tot.-P mekv/l mg/l µg/l µg/l 15 ALcontrol ,9,17 8, Gullspångsälven, ,9,15 8, Gullspång ,1,15 9, ,,16 8, ,1,16 8, ,9,16 6, Min 6,9,15 6, Medel 7,,16 8, Max 7,1,17 9, SLU ,9,17 9, Gullspångsälven, ,9,16 8, Gullspång ,1,16 9, ,,17 8, ,,17 9, ,9,16 8, Min 6,9,16 8, Medel 7,,17 8, Max 7,1,17 9, Avvikelse mellan SLU % % 14% 16% -43% och ALcontrol i % % 7% -6% -7% % % 7% -2% -4% 1% % 6% -2% -4% % % 6% 11% % 25% % % 26% 7% 14% Medelavvikelse % 4% 7% 1% 1% Omräkningsfaktor 1, 1,4 1,7 1,1 1,1 79

84 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering 8

85 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 5. Statusklassning BILAGA 5 Statusklassning av vattenkemi

86 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 5. Statusklassning Anmärkningsvärda resultat är inramade. Vattendrag Näringsämnen Korr. för >1 % jordbruksmark 352 Skillerälven, uppströms Filipstad Hög Nej 383 Storforsälven, uppströms Storfors Hög Nej 382 Storforsälven, vid kraftverk Hög Nej 321 Timsälven, vid Lunedet God Nej 31 Timsälven, utlopp i Möckeln Måttlig Nej 2625 Svartälven, Sågen Hög Nej 2621 Liälven, nedströms Fredriksberg Hög Nej 2541 Lesjöns utlopp Hög Nej 2544 Fransagen, nedströms Lesjöfors reningsverk Hög Nej 2241 Älgälven, nedströms Sävenfors Hög Nej 241 Svartälven, vid Hammaren Hög Nej 21 Svartälven, inflöde i Möckeln Hög Nej 111 Hovaån, Nötebron Dålig Ja 125 Letälven, Möckelns utlopp God Nej 121 Letälven, bro i Åtorp God Nej 15 Gullspångsälven, bro vid väg mot S.Råda * Hög Nej * Hög status erhölls både med "vanlig" och förenklad metod. Sjö Näringsämnen Klorofyll Siktdjup 351 Lersjön God Uppnår ej god God 3415 Daglösen norr God God God 341 Daglösen mitt Hög Uppnår ej god God 39 Östersjön* Hög God Hög 37 Öjevettern God Uppnår ej god God 35 Ullvettern* God Uppnår ej god God 31 Lonnen Måttlig God Måttlig 253 Bredreven Hög Uppnår ej god God 13 Möckeln God Hög Hög 11 Skagern* Hög Hög Hög * Resultat från 24, 27 och

87 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. BILAGA 6 Vattenföring, ämnestransport och punktutsläpp 83

88 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Vattenföring 21 Flöde (m 3 /s) 5 4 Timsälven Flöde (m 3 /s) 6 5 Svartälven jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Flöde (m 3 /s) 1 8 Gullspångsälven jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Timsälven Svartälven Gullspångsälven 22 2,5 28,4 56, ,4 21,2 39, ,3 29,5 64, ,3 22,1 46, ,1 32,9 64,8 27 2, 24,8 55,3 28 3, 35,6 8, ,6 35,6 69,9 21 2,2 28, 55,9 Normalvärde* 22,3 3,7 6, * Tidsperiod för normalvärdet: Timsälven , Svartälven och Gullspångsälven

89 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Ämnestransporter 21 Punkt Flöde Interkalibrering Fosfor Kväve Org.mtrl (TOC) m 3 /s ton/år ton/år ton/år Huvudfåran 15. Gullspångsälven, Södra Råda 55,6 SLU:s värden 17, Letälven, Åtorp 48,6 Omräknat till SLU:s nivå 23, ALcontrols värden 23, Letälven, Möckelns utlopp 48,6 Omräknat till SLU:s nivå 3, ALcontrols värden 3, Hovaån, Nötebron,883 Omräknat till SLU:s nivå 1,45 44,6 585 ALcontrols värden 1,44 44,2 547 Svartälven 21. Svartälven, mynning i Möckeln 28, Omräknat till SLU:s nivå 4, ALcontrols värden 4, Svartälven, Hammarn 16,2 Omräknat till SLU:s nivå 4, ALcontrols värden 4, Älgälven, Sävenfors 2,71 Omräknat till SLU:s nivå 1,22 29, ALcontrols värden 1,21 29, Svartälven, Sågen 1,5 Omräknat till SLU:s nivå,291 14,7 61 ALcontrols värden,288 14,6 562 Timsälven 31. Timsälven, mynning i Möckeln 18,8 Omräknat till SLU:s nivå 12, ALcontrols värden 12, Timsälven (inkl. Björkborns ind.omr.) Omräknat till SLU:s nivå 14, ALcontrols värden 14, Timsälven, Lunedet 18,3 Omräknat till SLU:s nivå 1, ALcontrols värden 1, Storforsälven, Storfors 5,63 Omräknat till SLU:s nivå 1,98 78, ALcontrols värden 1,96 78, Storforsälven, uppstr. Storfors 5,63 Omräknat till SLU:s nivå 1,79 65, ALcontrols värden 1,77 65, Skillerälven uppströms Filipstad 4,87 Omräknat till SLU:s nivå 1,83 61, 234 ALcontrols värden 1,81 6,4 191 Punkt Bly Kadmium Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Huvudfåran 15. Gullspångsälven, Gullspång , , 121. Letälven, Åtorp 429 9, Letälven, Möckelns utlopp , * Hovaån, Nötebron 17,3,385 39,7 21, 12,5 38, ,31 Svartälven 21. Svartälven, mynning i Möckeln 155 6, , , Svartälven, Hammarn 2 7, , , Svartälven, Sågen 14,9,488 1,7 12,9 3,4 9, ,5 Timsälven 31. Timsälven, mynning i Möckeln 253 3, , Storforsälven, Storfors 65,3 1, ,7 74,2 46, , Storforsälven, uppstr. Storfors 49,8 1, ,1 52,7 43, 498 7,89 * 4324 kg/år om extremvärdet 33 µg/l i december 21 räknas med. 85

90 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Arealspecifika förluster av kväve Kväve Tillstånd Klass Beskrivning Avvikelse Klass Beskrivning (kg/ha,år) 15. Gullspångsälven, 2,5 3 Måttligt hög förlust 2,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Gullspång 121. Letälven, 2,4 3 Måttligt hög förlust 2,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Åtorp 125. Letälven, 2,4 3 Måttligt hög förlust 2,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Möckelns utlopp 111. Hovaån, 5,2 4 Hög förlust 5,1 3 Stor avvikelse Nötebron 21. Svartälven, 1,6 2 Låg förlust 1,4 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln 241. Svartälven, 2, 2 Låg förlust 1,7 1 Ingen/obetydlig avvikelse Hammarn Älgälven, 1,4 2 Låg förlust 1,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sävenfors Svartälven, 1,5 2 Låg förlust 1,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sågen 31. Timsälven, 2,1 3 Måttligt hög förlust 1,9 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln 321. Timsälven, 1,7 2 Låg förlust 1,6 1 Ingen/obetydlig avvikelse Lunedet 382. Storforsälven, 2,6 3 Måttligt hög förlust 2,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse Storfors 383. Storforsälven, 2,5 3 Måttligt hög förlust 2, 1 Ingen/obetydlig avvikelse uppstr. Storfors 352. Skillerälven, 2,1 3 Måttligt hög förlust 1,8 1 Ingen/obetydlig avvikelse upp. Filipstad 86

91 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Arealspecifika förluster av fosfor Fosfor Tillstånd Klass Beskrivning Avvikelse Klass Beskrivning (kg/ha,år) 15. Gullspångsälven,,5 2 Låg förlust 1,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse Gullspång 121. Letälven,,8 2 Låg förlust 1,9 2 Tydlig avvikelse Åtorp 125. Letälven,,8 2 Låg förlust 1,9 2 Tydlig avvikelse Möckelns utlopp 111. Hovaån,,34 5 Mycket hög förlust 9,8 4 Mycket stor avvikelse Nötebron 21. Svartälven,,3 1 Mycket låg förlust,6 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln 241. Svartälven,,5 2 Låg förlust 1, 1 Ingen/obetydlig avvikelse Hammarn Älgälven,,4 2 Låg förlust 1, 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sävenfors Svartälven,,3 1 Mycket låg förlust,6 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sågen 31. Timsälven,,13 3 Måttligt hög förlust 3, 3 Stor avvikelse mynningen i Möckeln 321. Timsälven,,9 2 Låg förlust 2,1 2 Tydlig avvikelse Lunedet 382. Storforsälven,,8 2 Låg förlust 1,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Storfors 383. Storforsälven,,8 2 Låg förlust 1,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse uppstr. Storfors 352. Skillerälven,,6 2 Låg förlust 1,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse upp. Filipstad 87

92 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Rapporterade utsläpp från kommunala avloppsreningsverk år 21 Dalarnas län 1. Fredriksbergs ARV Recipient: Liälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m 3 ton ton Ton ton ton Värmlands län 2. Nordmarks ARV Recipient: Nordmarksälven Flöde BOD7 COD Ptot m 3 ton Ton ton Filipstads ARV Recipient: Daglösen (norra delen) Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m 3 ton Ton ton ton ton Persbergs ARV Recipient: Yngen Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m 3 ton Ton ton ton ton Nykroppa ARV Recipient: Östersjön Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m 3 ton ton ton ton ton Storfors ARV Recipient: Storforsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Al Susp. m 3 ton ton ton ton ton ton Brattfors ARV Recipient: Lungälven Flöde BOD7 COD Ptot m 3 ton tons ton Lesjöfors ARV Recipient: Lesjöforsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m 3 ton ton ton ton ton

93 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Örebro län 9. Fjällbo ARV Hällefors Recipient: Svartälven Flöde BOD7 COD Tot-P, Tot-N, Susp. ton NH4-N Hg / Cd Pb / Cu Zn / Cr Ni / Al m 3 ton ton ton ton ton kg kg kg kg ,3,27 8,9 17,2 5,49,9 /,1 1,3 / 12,45 25,5 / 2,44 2,71 / Grythyttans ARV Recipient: Torrvarpen Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Susp. ton Al m 3 /d ton ton ton ton kg 2873,9 5,4,3 1, Karlskoga ARV Recipient: Möckeln Flöde BOD7 COD-Cr Tot-P Tot-N NH4-N Susp Cd Cr Cu Ni Pb m 3 ton ton ton ton ton ton kg kg kg kg kg ,59 181,893 1,74 11,928 91,611 -, ,9 Zn Hg kg kg 186,3 12. Degerfors ARV Recipient: Letälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N Susp. m 3 ton ton ton ton ton ton Åtorp ARV Recipient: Letälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Susp. m 3 ton ton ton ton ton Finnerödja AVR Recipient: Skagersholmsån Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m 3 ton ton ton ton Loka Brunn ARV Recipient: Södra Loken Flöde BOD7 Ptot m 3 /d ton ton Västra Götalands län 16. Älgarås ARV Recipient: Krokebäcken Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m 3 ton ton ton ton Hova ARV Recipient: Hovaån Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m 3 ton ton ton ton Gullspångs ARV Recipient: Gullspångsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m 3 ton ton ton ton ton

94 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Redovisade punktutsläpp från industrier m.m. år 21 Värmlands län 22. Spring Wire Sweden AB, Lesjöfors Recipient: Lesjöälven Flöde Fosfor Pb Zn m 3 kg kg kg Gammalkroppa fiskodling Recipient: Kroppaälven Fosfor Kväve ton ton Miljöbolaget i Svealand AB Recipient: Storforsälven Flöde Ba Cr, tot Cr 6+ Fe Ni Pb Sn V Zn Cu m 3 Kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Brattfors fiskodling Recipient: Lungälven Fosfor Kväve ton Ton - - Örebro län 19. Sävenforsprodukter AB Recipient: Älgälven Fosfor Kväve ton ton Sävenforsprodukter AB Recipient: Sörelgen Fosfor Kväve ton ton Sävenforsprodukter AB Recipient: Halvarsnoren, Älvestorp Fosfor Kväve ton ton Ovako Steel AB Recipient: Svartälven COD TOC Cu Fe Ni Cr Olja Susp BOD7 Zn Pb Cd ton ton kg kg kg kg kg ton ton kg kg kg ,8, Icopal AB Recipient: Torrvarpen Utsläpp av skifferkross 28. Bharat Forge Kilsta AB Recipient: Kilstabäcken Flöde Susp.äm Cr, tot Ni Ext alif. Op. alif. m 3 ton kg kg ämn kg

95 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. 31. Björkborns industriområde, Cambrex Karlskoga Recipient: Möckeln Flöde Fosfor Tot-N AOX TOC Al / Fe Co /Cu Cr / Pb Mg / Mn Ni / Zn As / Cd Hg m 3 ton ton ton ton kg kg kg kg kg kg kg ,92 116, / / 42 9,6 / 2, / / 53,3 /,18,2 32. Saab Dynamics AB Recipient: Möckeln * Till dagvatten ** Till reningsverk Opol., Silver* alif. kg g - - Silver och bly* TNT, RDX och HMX** g g,1 <1 Anläggningsnummer (inkl. Karlskoga Ytbehandling) Flöde Opol., Cyanid Cyanid Cr Cr 6+ Zn Susp m 3 alif kg kg fri, kg kg kg kg kg Moelven Valåsen AB Recipient: Möckeln Timmerbassäng och timmerbevattning Flöde COD-Mn Fenol TOC Fosfor Kväve Susp. Extr.Alif. Aromater Opol.Alif. Oljeindex BOD7 m 3 ton kg ton ton ton ton ton ton ton ton ton Outokumpu Stainless AB Recipient: Letälven Neutraliseringen Flöde Cr-tot Cr 6+ Ni Fe Kväve m 3 kg kg kg kg ton - 6,27-2,29-48,5 Jorddammen Flöde Cr-tot Ni Fe Susp. m 3 kg kg kg kg Västra Götalands län 35. AB Zinkano Recipient: Hovaån Flöde Krom, tot Zink Nickel Aluminiu Oljeindex Krom 6+ m 3 kg kg kg kg kg kg

96 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. 92

97 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 7. Väderförhållanden BILAGA 7 Väderförhållanden 93

98 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 7. Väderförhållanden 945 Åtorp Månadsmedeltemp. ( C) Månadsnederbörd (mm) jan -1, -4, feb -7, -4, mars -2, -, april 5,2 3, maj 1, 1, juni 14,2 14,6 5 6 juli 18,4 15, aug 15,6 14, sept 1,4 1, okt 4,8 6, nov -1,7 1, dec -9,9-2, Medel 4, 5, Summa Daglösen (normalvärden från 9443 Filipstad) jan -11, -5, feb -8,3-5, mars -3,2-1, april 4,2 3, maj 9,7 1, juni 13,7 15, juli 17,5 16, aug 15,2 15, sept 9,8 1, okt 4,2 6, nov -2,6, dec -11,5-4, Medel 3,1 5, Summa Fredriksberg jan -11,9-7, feb -9,2-6, mars -3,2-2, april 3,5 2, maj 8,9 8, juni 13,2 13, juli 17, 14, aug 14,3 13, sept 8,9 8, okt* 3,1 4, nov* -4,9-1, dec -12,3-5, Medel 2,3 3, Summa

99 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 7. Väderförhållanden 945 Åtorp Medeltemperatur ( C) 25 Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Medel jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 21 Medel Daglösen Medeltemperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Medel vid 9443 Filipstad jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 21 Medel vid 9443 Filipstad 149 Fredriksberg Medeltemperatur ( C) 2 Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 21 Medel jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 21 Medel

100 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 7. Väderförhållanden Temperatur ( C) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec -1 Daglösen Åtorp Fredriksberg -15 Nederbörd (mm) 15 Daglösen Åtorp Fredriksberg 1 5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 96

101 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna BILAGA 8 Resultat från undersökning av bottenfauna 97

102 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna Förklaringar till resultatsammanställning Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun samt koordinater enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad lägesbeskrivning i ord av provtagningslokalen. Index och statusklassning enligt Naturvårdsverkets kriterier Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 27:4). Klassningar enligt en femgradig skala: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Expertbedömning av status Slutgiltig bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall övrig påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning samt på erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedöms enligt samma femgradiga skala som ovan: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Övriga index och tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (29). Klassningar enligt en femgradig skala: Klass 1. Mycket högt Klass 2. Högt Klass 3. Måttligt högt Klass 4 Lågt Klass 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m2): Totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex: Shannons diversitetsindex - ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning av naturvärden Slutgiltig bedömning av bottenfaunans naturvärden. Bygger på Naturvärdesindex och bedöms enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade arter och hotkategori (Gärdenfors 21) samt ovanliga arter. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 98

103 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna 13. Gullspångsälven, Åråsforsarna Datum: Kommun: Gullspång Koordinat: /14135 Strax nedströms och innanför den stora vassön. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 7 5,6 12 1,48 1,5 1,4 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 44 högt Naturvärden i övrigt 1 TaxaIndex (%): 99,8 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 21 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,69 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 9 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 89-7 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Hög status 9 Hög status 1 Hög status Totalantal taxa/ept-index Kommentar Värdena för totalantal taxa visar en ökande trend för undersökningsperioden som helhet. Detta kan till viss del förklaras med att det fram till och med 1993 endast togs tre delprover medan provinsatsen därefter ökade till fem delprover. Dessutom har provytan ökat från och med 1999 på grund av metodbyte (,25 m 2 /prov istället för,1 m 2 /prov). Övriga indexvärden (ASPT-, EPT- och DJ-index) har visat stabila och relativt höga värden sedan sekelskiftet. Detta indikerar således att miljöförhållandena varit likartade under hela undersökningsperioden Taxa EPT ASPT DJ DJ-/ASPT-index

104 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna 111b. Hovaån, Nötebron Datum: Kommun: Gullspång Koordinat: / Proverna togs ca 4-5 m uppströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 53 5, 9 1,12,92,8 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig Måttlig Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 27 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 TaxaIndex (%): 73,4 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 59 måttligt högt Dina lineata 3 poäng EPT-index: 7 mycket lågt Diversitetsindex: 3,69 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Totalantal taxa/ept-index DJ-/ASPT-index Expertbedömning 6 År Påverkan/Status map eutrofiering Taxa 15 EPT 89-7 Inledningsvis varierande mellan ingen 12 ASPT eller obetydlig och betydlig. Fr.o.m DJ 9 ingen eller obetydlig fram till 27 då bedömningen var ett gränsfall till betydlig God status 3 9 Måttlig status 1 Måttlig status Kommentar ASPT-, EPT- och DJ-index visar minskande trender mellan åren 22 och 21. Några undersökningar av bottenfauna utfördes inte mellan åren Värdena för totalantal taxa har generellt varit något lägre efter jämfört med före detta uppehåll, men visar dock inte på någon tydlig trend för perioden Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker från klassificeringen enligt ASPToch DJ-index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Detta beror främst på att vid expertbedömningen har hänsyn tagits till antalet förekommande individer av vissa viktiga indikatortaxa. Åren 23 och 24 förekom flera arter av den generellt eutrofieringskänsliga/syrekrävande gruppen bäcksländor och dessutom relativt rikligt. De två efterföljande åren påträffades endast enstaka individer av ett färre antal arter av denna djurgrupp. Mellan åren 27 och 29 noterades inte några bäcksländor alls. År 21 noterades endast en individ i i proverna som var av den enda bäcksländeart som faktiskt är eutrofieringstålig. 1

105 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna 241. Svartälven, nedströms Hällefors Datum: Kommun: Hällefors Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 4 3,3 8,84,5,33 Nära neutralt Måttlig Otillfredsställande Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög Måttlig Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 24 lågt Naturvärden i övrigt 3 TaxaIndex (%): 56,2 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 8 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 1 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 4,2 mycket högt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 5 måttligt högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning av påverkan/status därefter ingen eller obetydlig. År Eutrofiering Annan påverkan Inledningsvis betydlig, Totalantal taxa/ept-index Ingen provtagning 2 Ingen eller obetydlig 2 3 Ingen bedömning Stark eller mycket stark 4-5 Betydlig Ingen eller obetydlig 6-7 Betydlig Betydlig 8 Måttlig status Måttlig status 9 Måttlig status Måttlig status 1 God status Måttlig status Kommentar Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker från Naturvårdsverkets klassificering enligt ASPT- och DJ-index. Detta beror bl.a. på att hänsyn har tagits till att provtagningen utfördes med Ekmanhämtare och till förekomst av vissa viktiga indikatortaxa med avseende på eutrofiering. En individ av 36 undersökta individer av fjädermyggslarver inom gruppen Chironomini hade skador på mundelarna. Även 26, 27 och 29 förekom sådana skador på ett antal fjädermyggor. Detta indikerar förekomst av miljögifter i bottensubstratet. Det är förmodligen oljeföroreningar i kombination med viss påverkan från syreförbrukande ämnen som lett till ett något magert bottenfaunasamhälle på lokalen. Med hänsyn taget till den använda provtagningsmetoden och det stora provtagningsdjupet samt en måttligt hög individtäthet bedömdes statusen med avseende på annan föroreningspåverkan som måttlig. Värdena för totalantal taxa visar inte någon tydlig trend under undersökningsperioden Även värdena för ASPT-, EPT- och DJ-index har varierat sedan 22. Detta indikerar olikartade miljöförhållanden mellan åren. Hällefors kommuns reningsverk byggdes om under 22 och 23, vilket orsakade ökade utsläppsmängder under denna period (muntlig uppgift från kommunen). Detta kan mycket väl vara förklaringen till den observerade störningen på bottenfaunan sistnämnda år. Därefter ökade parametrar och indexvärden under två år för att sedan minska igen. Det skulle kunna vara ett tecken på en initial minskning av belastningen från reningsverket efter ombyggnaden, men att belastningen därefter har ökat igen och/eller att belastningen av föroreningar med toxiska effekter har ökat i omfattning. Möjligen skulle värdena för 29 och 21 kunna indikera en viss förbättring av miljöförhållandena återigen. Notera att provtagningen utfördes under våren 211 istället för under hösten 21. Detta bedöms dock inte ha påverkat utvärderingen av resultatet negativt i och med att det har varit en och samma generation av insekter i bottenfaunasamhället. Taxa EPT ASPT DJ DJ-/ASPT-index

106 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna Lesjöälven, Blockenhus Datum: Projektområde: Koordinat: 66585/14122 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 48 6,2 12 1,2,95,78 Nära neutralt Hög God Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Måttlig Måttlig Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 25 lågt Naturvärden i övrigt TaxaIndex (%): 66,1 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 323 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 16 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,57 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 5 måttligt högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning av påverkan/status År Eutrofiering Annan påverkan 89-2 Varierande mellan ingen eller obetydlig och betydlig. 3 Ingen eller obetydlig Betydlig 4 Ingen eller obetydlig Stark eller mycket stark 5 Ingen eller obetydlig Betydlig 6 Betydlig Betydlig 7 Ingen eller obetydlig Betydlig 8 God status Måttlig status 9 God status Måttlig status 1 God status Måttlig status Totalantal taxa/ept-index Kommentar Värdena för totalantal taxa och EPT-index visar svagt ökande trender för undersökningsperioden Förmodligen kan detta förklaras med de metodändringar som skedde 1994 och 1999 (se lokal 13 Gullspångsälven). Av de index och parametrar som presenteras i figuren ovan visar endast DJ-index på en statistisk signifikant ökande trend sedan provtagningsmetoden varit densamma från och med 1999 (linjär regression; p=,42). Sedan sekelskiftet har individtätheten minskat och oftast legat på en låg eller mycket låg nivå. Antalet förekommande taxa har dock inte minskat i motsvarande kraftiga omfattning under samma tidsperiod. Sådana förändringar av bottenfaunans sammansättning är typiska för påverkanstyper med gifteffekter, såsom påverkan av tungmetaller. Även EPT-index (det sammanlagda antalet sländtaxa) minskade kring sekelskiftet. År 23 var dock EPTindex åter på motsvarande nivå som åren strax innan minskningen skedde och har sedan dess legat där med något undantag. Vid undersökningen 26 saknades bäcksländor helt för första gången, vilket bidrog till bedömningarna betydlig påverkan både vad gäller näringsämnen/organiskt material och annan typ av föroreningspåverkan detta år. De högre värdena för EPT-index vid de fyra senaste undersökningstillfällena skulle kunna indikera att miljöförhållandena med avseende på eutrofierande ämnen förbättrats något. Vattenkemiska undersökningar som utfördes under 23 och 24 visade på tidvis förhöjda halter av främst bly uppströms lokalen, med Lesjöfors industriområde som förmodad källa till dessa föroreningar (ALcontrol Laboratories 24). Det är sannolikt dessa tungmetaller som främst orsakar skadorna på lokalens bottenfaunasamhälle. Mot bakgrund av en ringa och en något ojämn individförekomst av ett flertal indikatortaxa bedömdes statusen med avseende på annan föroreningspåverkan som måttlig Taxa EPT ASPT DJ DJ-/ASPT-index

107 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna 381. Storforsälven, Agarna (nedstr. Storfors) Datum: Kommun: Storfors Koordinat: 66175/14125 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 33 1,5 7,7,23,22 Nära neutralt Dålig Otillfredsställande Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Otillfredsställande Måttlig Måttlig Index Totalantal taxa: 16 mycket lågt Naturvärden i övrigt 1 TaxaIndex (%): 38,9 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 584 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,86 högt Danskt faunaindex: 1 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 2 mycket lågt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning av påverkan/status Totalantal taxa/ept-index Taxa DJ-/ASPT-index År Eutrofiering Annan påverkan EPT 89-2 Stark eller mycket 6 15 ASPT stark 1994, övriga år DJ 12 betydlig. 4 3 Betydlig Betydlig Betydlig Ingen eller obetydlig 6 Ingen-obetydlig/Betydlig Ingen eller obetydlig Ingen-obetydlig/Betydlig Betydlig 3 8 Måttlig status God till hög status 9 God status God status 1 Otillfredsställande status Måttlig status Kommentar Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker från Naturvårdsverkets klassificering enligt ASPT- och DJ-index (den lägsta klassningen av de två avgör). Detta beror bl.a. på att hänsyn har tagits till att provtagningen utfördes med Ekmanhämtare. Värdena för totalantal taxa och ASPT-, EPT- och DJ-index visar något ökande trender under perioden Värdena 21 för dessa parametrar och index bröt dessa trender. Detta skulle kunna indikera försämrade miljöförhållandena beroende på en ökad påverkan av syreförbrukande ämnen (eutrofiering). En källa till den ökade påverkansgraden av syreförbrukande ämnen på lokalens bottenfauna skulle kunna vara Storfors reningsverk. Inte någon av de 22 undersökta individerna av fjädermyggslarver inom gruppen Chironomini hade skador på mundelarna 21. Åren 27 och 29 förekom skador på ett antal fjädermyggors mundelar. Detta indikerar viss förekomst av miljögifter i bottensubstratet. Den relativt ringa förekomsten av individer 21 bedöms inte ensamt kunna ha orsakats av påverkan av eutrofiering utan bedöms även kunna bero på påverkan av föroreningar med gifteffekter. Statusen med avseende på sådan föroreningspåverkan bedömdes som måttlig. Notera att provtagningen utfördes under våren 211 istället för under hösten 21. Detta bedöms dock inte ha påverkat utvärderingen av resultatet negativt i och med att det har varit en och samma generation av insekter i bottenfaunasamhället. 13

108 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna Förklaringar till artlista Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (hugg med Ekmanhämtare,25 m 2 ; sparkprov,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph-värden < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 5, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 6,2 Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 14

109 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna 13. Gullspångsälven, Åråsforsarna x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2,1 Polycelis sp ,4,5 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 2,4,1 NEMERTEA, slemmaskar Prostoma sp. 3 1,2,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 3,8 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,8,3 Erpobdellidae 3 1 1,4,1 Glossiphoniidae 3 1,2,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 7,1 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2,1 Baetis sp. 4 1,2,1 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 18,6 Caenis rivulorum - Eaton, ,4 1,8 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6,2 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2,1 Leptophlebiidae 2 3 1,2,1 PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra fusca - (Linné, 1758) a 1,8,6 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,6 19,3 Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,2,1 Athripsodes sp ,8 4, Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2,4 Hydroptila sp ,2,4 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,8 13,6 Leptoceridae 1,2,1 Limnephilus sp. (fuscicornis-typ) 5 1 1,4,1 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 5 3 3,6,2 Limnephilidae , 2, Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,2,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,2,1 Oxyethira sp. 2 1,2,1 Phryganea bipunctata - Retzius, 1783 * 3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,,3 Polycentropus sp ,2,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) * Rhyacophila sp ,2,1 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,2,1 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2,1 OOulimnius troglodytes Lv. - (Gyllenhal, 1827) ,2 1,1 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 186) ,6,2 OOulimnius sp. Ad ,2,7 OOulimnius sp. Lv , 9,5 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,6 3,3 Empididae 3 1,2,1 Muscidae 3 1 1,4,1 GASTROPODA, snäckor Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,,3 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,,3 Gyraulus sp ,4,1 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,4,1 Radix sp. (balthica/labiata) ,6,5 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8 7,4 SSphaerium sp ,6,5 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 15 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory

110 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna 111b. Hovaån, Nötebron x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 4,9 HIRUDINEA, iglar DDina lineata - (Müller, 1774) 3 2 Ov 1 2,6,5 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,4 21,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 1,7 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) ,4,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 2,8 Baetis sp ,6 1,3 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) Plecoptera,2,2 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 1,3 Limnephilidae ,,8 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) , 7,9 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,4,3 Rhyacophila sp , 7,9 Sericostomatidae 5 1,2,2 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,4 6,6 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,4 3,5 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 5, OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 186) ,2,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2 1,6,5 Chironomidae , 13,4 Empididae ,6 1,3 Limoniidae 1,2,2 Muscidae 3 1,2,2 Pediciidae ,4 1,1 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,2,2 Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,6 2,8 Lymnaeidae 4 1,2,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 13,5 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 16

111 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna 241. Svartälven, nedströms Hällefors x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata 2 1,6 2,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Enchytraeidae 2 1,2,8 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,6 2,4 Limnodrilus sp ,2 8,7 Naididae (annan) 2 1 1,4 1,6 Spirosperma ferox - Eisen, ,2,8 Tubificidae (med hårborst annan) ,6 6,3 Tubificidae (utan hårborst) 2 1,2,8 Vejdovskyella comata - (Vejdovsky, 1883) ,6 2,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2,8 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 3 4 1,4 5,6 CChironomus sp. (anthracinus-typ) 2 2 1,2,8 CCladopelma sp. (lateralis gr.) 2 2 1,6 2,4 CCryptochironomus sp ,4 1,6 DDemicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, ,4 1,6 HHarnischia curtilamellata - (Malloch, 1915) 2 3 1,2,8 HHeterotanytarsus sp ,2 4,8 HHeterotrissocladius marcidus - (Walker, 1856) ,4 5,6 PParatendipes albimanus - (Meigen, 1818) 2 3 1,2,8 Pentaneurini ,8 3,2 PPolypedilum sp ,4 5,6 PPolypedilum sp. (nubeculosum-typ) 2 2 1,2,8 PProcladius sp ,4 5,6 SStempellina sp ,2,8 SStempellinella sp ,4 13,5 TTanytarsus sp , 7,9 BIVALVIA, musslor PPisidium sp , 11,9 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 17

112 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna Lesjöälven, Blockenhus Projektområde: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 25,5 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2,2 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) , 2,5 Ephemera vulgata - Linné, ,2,2 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2,2 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,4 4,2 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,2 1,5 Leptophlebia sp ,8 1, PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, ecoptera 1, 1,2 NNemoura sp a,4,5 TRICHOPTERA, nattsländor Agrypnia sp. 3 1,2,2 Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,4,5 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,6,7 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,2,2 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) * 5 3 Limnephilidae 5 1 1,4,5 Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 184) ,2,2 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,2,2 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,4 4,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) * Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) * DIPTERA, tvåvingar Chironomidae , 44,6 CChironomus sp ,4 9,2 Limoniidae 1 1,4,5 Tabanidae * 3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8 1, SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 18

113 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna 381. Storforsälven, Agarna (nedströms Storfors) x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata 2,4 2,7 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2 1,4 Limnodrilus sp ,2 15,1 Dero digitata - (Müller, 1773) 2 2 2,4 2,7 Naididae 2 3 1,8 5,5 Tubificidae (med hårborst) ,8 12,3 Tubificidae (utan hårborst) ,8 5,5 Vejdovskyella comata - (Vejdovsky, 1883) ,8 5,5 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1 1,4 2,7 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 12,3 Chaoboridae 3 1,2 1,4 CCladopelma sp. (lateralis gr.) ,4 9,6 CCryptochironomus sp , 6,8 DDemicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, ,2 1,4 EEinfeldia sp ,2 1,4 PParachironomus sp. (vitiosus gr.) 1,2 1,4 PParalauterborniella nigrohalteralis - (Malloch, 1915) 1,2 1,4 PPolypedilum sp , 6,8 PPolypedilum sp. (nubeculosum-typ) 2 2 1,2 1,4 PProcladius sp ,4 2,7 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 19

114 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna Förklaringar till lokalbeskrivning Flertalet uppgifter (närmiljö, skuggning, oorganiskt och organiskt bottensubstrat samt bottenvegetation) klassificeras enligt en allmän skala -3, där: Klass = saknas Klass 1 = mindre än 5% av yttäckningen (sett uppifrån) = ringa förekomst Klass 2 = 5-5% av yttäckningen (sett uppifrån) = måttlig förekomst Klass 3 = mer än 5% av yttäckningen (sett uppifrån) = riklig förekomst Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Namn på vattendrag där provtagningslokalen är belägen. I första hand används namn i SMHI:s sjö- och vattendragsregister (SVAR). Saknas vattendraget i SMHI:s register används namn från topografiska kartan. Eljest lokalt namn. Lokalnummer: Lokalens nummer enligt den som först registrerade lokalen eller enligt den organisation som ansvarar för provtagningen. Lokalnamn: Fritext. Lokalnamn ges av den som beskriver lokalen. Helst efter namn på topografiska kartan, möjligen följt av lägesangivelse. Anges t.ex. Skogstorp, 1 m uppströms vägbron. Huvudflodområde: Huvudflodområde enligt SMHI:s numrering (1-118). Topografisk karta: Anger topografiskt kartblad (vanligen skala 1:5 ) som lokalen är belägen på enligt Lantmäteriverket, t.ex. ÅSEDA 5F SO. Lokalkoordinater: Egen lägesbestämning av lokalens nedre avgränsning. För vattendrag avses lokalens avgränsning nedströms. Läget anges med 12-siffriga koordinater i rikets system (RAK) från topografisk karta. Skalan på kartan bör helst vara 1:5. Används GPS (med noggrannhet av 1 m) skall koordinaterna alltid kontrolleras mot topografiska kartan. Provtagningsuppgifter Syfte: Verksamheten klassificeras i en av följande kategorier: Nationell miljöövervakning (NMÖ), Regional miljöövervakning (RMÖ), Recipientkontroll (RK), Kalkeffektuppföljning, Annan effektuppföljning (t.ex. uppföljning av biotopvård och andra återställningsåtgärder), Vattenmål (undersökningar ingående i vattenmål), Inventering (kartering av flora eller fauna). Metodik: Anger provtagningsmetod och typ av provtagningsutrustning, t.ex., skrapprov från stenar, kartering av utlagda ytor, sparkprovtagning med handhåv. Provyta: Anger hur stor den undersökta ytan är för varje enskilt prov (m 2 ). Vattenkemiprov: Anger om vattenkemiprov togs i samband med provtagningen (ja eller nej). 11

115 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna Lokaluppgifter Lokalens längd: Lokalens längd i heltals meter. För vattendrag gäller att lokalens längd mätes utgående från strömfårans mittlinje. Lokalens bredd: Den provtagna lokalens vattentäckta medelbredd i meter. Vattendragsbredd: Vattendragets bredd vid normal sommarvattenföring. Anges i meter med en decimal när medelbredden är mindre än 5 m och i heltals meter för bredare vattendrag. Vattennivå: Anges som låg, medel eller hög i förhållande till vattendragets medelnivå under sommarhalvåret. Lokalens medeldjup: Den provtagna lokalens medeldjup anges med hjälp av djupmätningar i ett flertal punkter. Medeldjupet anges i meter med en decimal. Lokalens maxdjup: Den provtagna lokalens maxdjup. Anges i meter med en decimal. Märkning av lokal: Anger hur lokalen är utmärkt, t.ex. järnrör i marken, färg på träd, stenar eller anger förhållande till fasta punkter, t.ex. broar, stora stenar etc. För vattendrag görs märkningen vid lokalens nedre och övre avgränsning. Vattenhastighet: Lokalens dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i fyra klasser. Klass Vattenhastighet Stilla ( m/s), i sjöar 1 Lugnt (under,2 m/s) 2 Strömt (,2-,7 m/s), strömmande med enstaka forsnacke 3 Forsande (över,7 m/s), ofta stråkande vatten. Grumlighet: Bedömning av vattnets grumlighet. = klart, 1 = grumligt, 2 = mycket grumligt. Färg: Bedömning av vattnets färg (humusinnehåll). = klart, 1 = färgat, 2 = kraftigt färgat. Vattentemperatur: Temperaturen ( o C) i ytvattnet (,2-,3 m). Anges med en decimal. Trofinivå: En grov uppskattning i fält av vattnets trofinivå (näringsstatus). = oligotroft vatten (låg näringsrikedom) 1 = mesotroft vatten (måttligt hög näringsrikedom) 2 = eutroft vatten (hög näringsrikedom). Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material: Oorganiskt bottenmaterial på lokalen klassas och anges enligt nedanstående indelning. Anger dominerande substrat (dom. 1), näst dominerande (dom. 2) samt tredje dominerande substrat (dom. 3). Alla förekommande bottensubstrat klassas även enligt förekomstklasserna -3, där = saknas, 1 = mindre än 5% av yttäckningen sett uppifrån (ringa förekomst), 2 = 5-5% av yttäckningen sett uppifrån (måttlig förekomst), samt 3 = mer än 5% av yttäckningen (riklig förekomst). 111

116 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna Typ av material Partikeldiameter (mm) Finsediment <,2 (mjäla och lera) Sand,2-2 (finmo-grovsand) Grus 2-2 (fingrus-grovgrus) Fin sten 2-1 Grov sten 1-2 Fina block 2-4 Grova block 4-2 Häll > 2 Vattenvegetation: Anger både dominerande vegetationstyp (dom. 1) och subdominerande vegetationstyper (dom. 2 och dom. 3) samt förekomstklass (yttäckningen sett uppifrån) på lokalen enligt ovan allmänna klassning. Vegetationen delas upp i: övervattensväxter med blad och blommor över vattenytan (t.ex. vass, säv, starr), flytbladsväxter (nymphaeider) vilka normalt har flytande blad (näckrosor, vissa natearter), långskottsväxter (elodeider, undervattensvegetation som hårslinga, vattenpest och vissa natearter), rosettväxter (isoetider, t.ex. notblomster, strandpryl, braxengräs), mossor (t.ex. näckmossa, kölmossa) och påväxtalger; växter som växer på andra växter eller stenar (t.ex. kiselalger, trådalger). Organiskt material: Anger förekomsten av dött organiskt material utgående från samma förekomstklasser som vattenvegetationen. Redovisningen omfattar fyra storleksklasser enligt nedanstående definition. Typ av material Fin detritus Grov detritus Fin död ved Definition Fint organiskt material, t.ex. lövrester, mer eller mindre nedbrutet med en partikelstorlek mindre än 1 mm. Partikulärt, icke nedbrutet, organiskt material som löv, barr, kottar samt delar av kvistar. Kvistar, grenar och stammar som är mindre än 1 cm i diameter samt kortare än 5 cm. Grov död ved Trädstammar och grenar grövre än 1 cm i diameter och längre än 5 cm. Närmiljö -3 m Närmiljö: Närmiljö är marken runt lokalen som kan tänkas påverka lokalens biologi. Närmiljön omfattar i detta fall en ca 3 m bred zon vinkelrätt utmed lokalens stränder. Oavsett längden på den provtagna sträckan bedöms alltid närmiljön för en strandzon som är minst 5 m lång. Detta gäller både sjöar och vattendrag. För vattendragen utgår man från lokalens nedre avgränsning. För mindre vattendrag (<3 m breda) omfattar närmiljön båda stränderna, men för större vattendrag i regel bara en strand. Normalt anges enbart den dominerande närmiljön-/marktypen (dom. 1), men i vissa fall anges även subdominerande marktyper (dom. 2, dom. 3). I de fall närmiljön skiljer sig markant åt för vattendragens båda strandzoner eller om två marktyper är lika dominerande anges båda typerna. De olika marktyperna definieras nedan. 112

117 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna Marktyp Barrskog Lövskog Blandskog Kalhygge Myr/våtmark Åker Äng Hed Kalfjäll Häll/Blockmark Artificiell Annat Kommentar Dominans av barrträd som gran, tall, lärkträd Dominans av lövträd som t.ex. björk, al, alm, ek Löv- och barrträd blandat så att ingen kategori utgör mindre än 25% av områdets areal Minst 25% av området utgörs av kalavverkad yta Omfattar alla typer av våtmarker, även sumpskog Odlad åkermark Ängsmark och öppen betesmark. Betesmarkens krontäckning skall vara mindre än 3% Öppen hedmark med enstaka buskar och träd Blockmark ovan trädgränsen Hällmark (berg i dagen) eller blockmark under trädgränsen Anlagda ytor som vägar och bebyggelse Annan mark än ovan beskriven. Strandzon -5 m Strandzon: Strandvegetation av träd, buskar, gräs/halvgräs/vass, annan vegetation och övrigt i strandzonen närmast vattendrag eller sjö. Dominerande vegetationstyp anges samt dominerande och subdominerande art av varje vegetationstyp som förekommer inom lokalens strandzon/zoner på en sträcka av 5 m. Beskuggning: Anger vattenytans beskuggning av vegetation (träd och buskar) enligt den generella skalan -3, där anger att skuggning saknas, 1 = mindre än 5%, 2 = 5-5%, och 3 = mer än 5%. Påverkan Påverkan: I förekommande fall anges om lokalens biota har påverkats av vattenkemisk eller fysisk påverkan. Den påverkan som anses ha haft störst effekt på lokalens biota sätts som A, påverkan med näst största effekten som B o.s.v. Påverkans styrka anges för varje påverkan i en skala 1-3, där 1 = måttlig påverkan, 2 = stor påverkan, 3 = mycket stor påverkan. 113

118 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna 13. Gullspångsälven Åråsforsarna RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 9E NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Gullspång Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,5 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 8 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 8 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 11,5 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Strax nedströms och innanför den stora vassön. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: påväxtalger Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: 5-5% Grus: 5-5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: 5-5% Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al salix Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Högt vatten och stark ström medförde att proverna fick tas nära den norra strandkanten. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 114

119 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna 111b. Hovaån Nötebron RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 9E NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Gullspång Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Annika Ljungman Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,5 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: fors (>,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 1,2 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca 4-5 m uppströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: 5-5% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: 5-5% Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar lönn al Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 115

120 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna 241. Svartälven nedströms Hällefors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 11 E NO Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Hällefors Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Provyta (m 2 ):,25 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: 5 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): 5 m, uppskattad Grumlighet: - V-dragsbredd (normal fåra): 5 m Vattenfärg: - Vattennivå: medel Vattentemperatur: - C Lokalens medeldjup: - m Trofinivå: - Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: - Sand: - Häll: - Påväxtalger: - Grus: - Övervattensv: - Fin detritus: - Fin sten: - Flytbladsv: - Grov detritus: - Grov sten: - Långskottsv: - Fin död ved: - Fina block: - Rosettväxter: - Grov död ved: - Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Proverna tagna från is. Bottensubstratet bestod av svart dy, gyttja med sand. Oljeliknande film, men inte någon oljelukt. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 116

121 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna Lesjöälven Blockenhus RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 12E SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Filipstad Projektområde: Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anders Boström Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 1 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 1 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 4,7 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca m nedströms bron, -1 m nedströms skogsbilväg ned till ån på åns västra sida. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp måttlig B: Vattenreglering måttlig C: - saknas Övrigt Lokalen är belägen i ett bakvatten. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 117

122 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 8. Resultat Bottenfauna 381. Storforsälven Agarna (nedströms Storfors) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 11E SV Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Storfors Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Provyta (m 2 ):,25 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: 2,5 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): 3 m, uppskattad Grumlighet: - V-dragsbredd (normal fåra): 3 m Vattenfärg: - Vattennivå: medel Vattentemperatur: - C Lokalens medeldjup: m Trofinivå: - Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: - Sand: - Häll: - Påväxtalger: - Grus: - Övervattensv: - Fin detritus: - Fin sten: - Flytbladsv: - Grov detritus: - Grov sten: - Långskottsv: - Fin död ved: - Fina block: - Rosettväxter: - Grov död ved: - Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Bottensubstratet bestod av svartgrå dy, gyttja med sand. Oljeskimmer i proverna men ingen lukt. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 118

123 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 9. Resultat Länsstyrelsen Örebro BILAGA 9 Resultat från Länsstyrelsen i Örebro län 119

124 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 9. Resultat Länsstyrelsen Örebro Kalkningens effektuppföljning I kolumnen "Mål" anges "Ja" om ph-målet är uppfyllt eller "Nej" om det inte är uppfyllt. I kolumnen "ph-mål" står ibland "VK-styr" vilket anger att provlokalen inte är en målpunkt utan en s.k. styrpunkt. En målpunkt är en provpunkt eller provsträcka som är kopplad till ett uppföljningsbart kemiskt mål och ibland även ett biologiskt mål. En styrpunkt är en vattenkemisk provpunkt för uppföljning av kalkningseffekter på strategiskt viktiga platser. Kommun Stationsnamn Provdatum ph ph- Mål Alk. Färg Kond. X-koord. Y-koord. Målområde mål uppfyllt mekv/l mg Pt/l ms/m Karlskoga Angsjön utlo ,1 6, Ja,5 11 3, ANGSJÖN Karlskoga Angsjön utlo ,5 6, Ja, , ANGSJÖN Karlskoga Bastkulltjärn utlo ,6 VK-styr,4 95 2,7 Karlskoga Bastkulltjärn utlo ,8 VK-styr,8 18 3,2 Hällefors Bergtjärn562 utlo ,3 6, Ja,11 5 3, BERGTJÄRNEN Hällefors Bergtjärn562 utlo ,5 6, Ja,13 7 3, BERGTJÄRNEN Hällefors Bergtjärn562 utlo ,5 6, Ja,13 7 3, BERGTJÄRNEN Karlskoga Bläcktjärnsbäcken uppstr Kdos ,4 VK-styr,9 8 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Bläcktjärnsbäcken uppstr Kdos ,4 VK-styr,7 8 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Bläcktjärnsbäcken uppstr Kdos ,5 VK-styr,9 65 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Bläcktjärnsbäcken uppstr Kdos ,5 VK-styr,9 75 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Bläcktjärnsbäcken uppstr Kdos ,3 VK-styr, , ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Bläcktjärnsbäcken uppstr Kdos ,5 VK-styr,1 15 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Rösimmen ,4 VK-styr,8 13 2,7 ÄLGSIMMEN Karlskoga Rösimmen ,9 VK-styr, ,5 ÄLGSIMMEN Hällefors Bredsjön425 utlo ,5 5,6 Ja,7 77 2, BREDSJÖN Hällefors Bredsjön425 utlo ,7 5,6 Ja, , BREDSJÖN Karlskoga Bäck till N Bläcktjärn ,9, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Bäck till N Bläcktjärn ,8, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Bäck till N Bläcktjärn ,, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Bäck till N Bläcktjärn ,2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Djupedalsbäcken ,9 5,6 Ja,3 8 2, Djupedalsbäcken Karlskoga Djupedalsbäcken , 5,6 Ja,4 8 2, Djupedalsbäcken Karlskoga Djupedalsbäcken ,2 5,6 Ja,5 7 2, Djupedalsbäcken Karlskoga Djupedalsbäcken ,2 5,6 Ja,5 9 2, Djupedalsbäcken Karlskoga Djupedalsbäcken ,9 5,6 Ja,5 13 2, Djupedalsbäcken Karlskoga Djupedalsbäcken ,2 5,6 Ja,5 95 2, Djupedalsbäcken Karlskoga Dypottbäcken uppstr Kdos ,1 VK-styr,6 3 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Dypottbäcken uppstr Kdos ,2 VK-styr,6 35 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Dypottbäcken uppstr Kdos ,3 VK-styr,7 3 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Dypottbäcken uppstr Kdos ,4 VK-styr,6 4 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Dypottbäcken uppstr Kdos ,6 VK-styr, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Dypottbäcken uppstr Kdos ,8 VK-styr, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Dypottbäcken uppstr Kdos ,2 VK-styr,7 5 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Dypottbäcken uppstr Kdos ,4 VK-styr,7 4 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Dypottbäcken uppstr Kdos ,3 VK-styr, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Fisklösen utlo ,9 VK-styr,3 8 2, TVÄRÅDAMMEN Karlskoga Fisklösen utlo ,3 VK-styr,6 9 2, TVÄRÅDAMMEN Nora Fisklösen199 utlo ,4 5,6 Ja,11 9 2, FISKLÖSEN Nora Fisklösen199 utlo ,6 5,6 Ja,14 9 2, FISKLÖSEN Hällefors Fisklösen613 mitt ,7, PADDTJÄRN Hällefors Fisklösenbäcken ,6, PADDTJÄRN Hällefors Fisklösenbäcken ,4, PADDTJÄRN Hällefors Fisklösenbäcken ,4, PADDTJÄRN Hällefors Fisklösenbäcken ,7, PADDTJÄRN Hällefors Fisklösenbäcken ,5, PADDTJÄRN Hällefors Flosjöbäcken utlo ,5 6,2 Ja,5 8 2, Flosjöbäcken 12

125 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 9. Resultat Länsstyrelsen Örebro Kommun Stationsnamn Provdatum ph ph- Mål Alk. Färg Kond. X-koord. Y-koord. Målområde mål uppfyllt mekv/l mg Pt/l ms/m Hällefors Fräkentjärn utlo ,5 VK-styr, STORE FLOSJÖN Hällefors Fräkentjärn utlo ,5 VK-styr,3 11 2, STORE FLOSJÖN Hällefors Fräkentjärn utlo ,6 VK-styr, STORE FLOSJÖN Hällefors Fräkentjärn utlo ,9 VK-styr, STORE FLOSJÖN Hällefors Fräkentjärn utlo ,4 VK-styr, STORE FLOSJÖN Hällefors Fräkentjärn utlo ,5 VK-styr, 18 3, STORE FLOSJÖN Hällefors Fräkentjärn232 mitt ,2, STORE FLOSJÖN Karlskoga Fågelsjön utlo ,1 VK-styr, 18 2, ÄLGSIMMEN Karlskoga Fågelsjön utlo ,4 VK-styr,2 2 2, ÄLGSIMMEN Örebro Gilsåssjön utlo ,8 6, Nej,5 85 2, GILSÅSSJÖN Örebro Gilsåssjön utlo ,7 6, Ja,14 7 3, GILSÅSSJÖN Hällefors Grecken norr ,4 6, Ja,8 22 3, GRECKEN Hällefors Grecken norr ,7 6, Ja,7 49 3, GRECKEN Degerfors Grytsjön5 södr , 6, Ja,5 2 5, GRYTSJÖN Degerfors Grytsjön5 södr ,5 6, Ja, , GRYTSJÖN Hällefors Grässjön41 utlo ,3 VK-styr, ,7 Hällefors Grässjön41 utlo ,7 VK-styr, 323 1,8 Degerfors Gåssjön utlo ,6 6, Nej,3 2 3, GÅSSJÖN Degerfors Gåssjön utlo ,7 6, Nej,4 28 3, GÅSSJÖN Hällefors Hecklan utlo ,2 6, Ja,9 45 2, HECKLAN Nora Holmsjön283 utlo ,8 5,6 Ja,7 2 2, HOLMSJÖN Nora Holmsjön283 utlo ,5 5,6 Ja,5 25 2, HOLMSJÖN Hällefors Holmsjön427 utlo ,5 5,6 Ja,4 59 2, HOLMSJÖN Hällefors Holmsjön427 utlo ,8 5,6 Ja,8 75 3, HOLMSJÖN Hällefors Holmsjön586 utlo ,3 6, Ja,8 5 2, HOLMSJÖN Hällefors Holmsjön586 utlo , 6, Ja, , HOLMSJÖN Karlskoga Holmsjön81 utlo ,8 VK-styr,4 95 2, VÅTSJÖN Karlskoga Holmsjön81 utlo ,2 VK-styr,8 11 3, VÅTSJÖN Degerfors Håkanbolbäcken utlo , 5,6 Ja,4 18 4, Håkanbolbäcken Degerfors Håkanbolbäcken utlo , 5,6 Ja,6 22 4, Håkanbolbäcken Degerfors Håkanbolbäcken utlo ,3 5,6 Ja, 22 5, Håkanbolbäcken Degerfors Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,7 VK-styr,3 22 4, Håkanbolbäcken Degerfors Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,6 VK-styr,2 3 4, Håkanbolbäcken Degerfors Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,5 VK-styr,2 28 5, Håkanbolbäcken Degerfors Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,9 VK-styr,3 32 4, Håkanbolbäcken Hällefors Hänglandstjärn ,4 6, Ja,4 83 2, HÄNGLANDSTJÄRNEN Hällefors Hänglandstjärn ,5 6, Ja,9 13 2, HÄNGLANDSTJÄRNEN Karlskoga Immen utlo ,3 6, Ja,6 6 2, IMMEN Karlskoga Immen utlo ,4 6, Ja,9 5 3, IMMEN Karlskoga Imälven elfiske ,8 VK-styr, , ÄLGSIMMEN Karlskoga Imälven nedstr Älsimmen ,2 VK-styr,4 16 2,5 Hällefors Karltorpstjärn utlo ,7, STORE FLOSJÖN Hällefors Karltorpstjärn utlo ,9, STORE FLOSJÖN Hällefors Karltorpstjärn utlo ,, STORE FLOSJÖN Hällefors Karltorpstjärn utlo ,4, STORE FLOSJÖN Hällefors Karltorpstjärn utlo ,, STORE FLOSJÖN Hällefors Kroktjärn564 utlo ,3 VK-styr, , NORRA SVENSKEN Hällefors Kroktjärn564 utlo ,2 VK-styr, , NORRA SVENSKEN Hällefors Kvarnbäcken ,4 VK-styr,2 97 1, HÄNGLANDSTJÄRNEN Hällefors Kvarnbäcken ,8 VK-styr, , HÄNGLANDSTJÄRNEN Hällefors Kvarnsjön m Lövsjön utlo ,2 6, Ja,7 75 2, LÖVSJÖN Hällefors Kvarnsjön m Lövsjön utlo ,6 6, Ja,1 7 2, LÖVSJÖN Hällefors Källtjärnsbäcken ,5, STORE FLOSJÖN Hällefors Källtjärnsbäcken ,6, STORE FLOSJÖN Hällefors Källtjärnsbäcken ,1, STORE FLOSJÖN Hällefors Källtjärnsbäcken ,6, STORE FLOSJÖN Hällefors L Högsjön utlo ,3 6, Ja,7 64 2, LILLA HÖGSJÖN Hällefors L Högsjön utlo ,8 6, Ja,9 92 3, LILLA HÖGSJÖN Hällefors L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo ,4 VK-styr,3 9 2, LILLA SANDSJÖN Hällefors L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo , VK-styr, , LILLA SANDSJÖN Hällefors L Lången231 mitt ,1, STORE FLOSJÖN 121

126 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 9. Resultat Länsstyrelsen Örebro Kommun Stationsnamn Provdatum ph ph- Mål Alk. Färg Kond. X-koord. Y-koord. Målområde mål uppfyllt mekv/l mg Pt/l ms/m Hällefors L Sandsjön utlo ,3 5,6 Ja,5 11 2, LILLA SANDSJÖN Hällefors L Sandsjön utlo ,6 5,6 Ja, , LILLA SANDSJÖN Hällefors L Tomsjön utlo ,2 6, Ja,6 18 2, LILLA TOMSJÖN Hällefors L Tomsjön utlo ,6 6, Ja,1 8 2, LILLA TOMSJÖN Karlskoga Lersjön utlo ,3 6, Ja,5 85 2, LERSJÖN Karlskoga Lersjön utlo ,6 6, Ja,9 8 3, LERSJÖN Hällefors Likalampi573 utlo ,3 VK-styr,2 15 1, HÄNGLANDSTJÄRNEN Hällefors Likalampi573 utlo ,4 VK-styr, , HÄNGLANDSTJÄRNEN Hällefors Ljussjön398 utlo ,3 VK-styr,3 71 1,6 STORE FLOSJÖN Hällefors Ljussjön398 utlo ,5 VK-styr,2 75 1,6 STORE FLOSJÖN Hällefors Ljustjärn23 mitt ,8, STORE FLOSJÖN Karlskoga Lobergs-Abborrtjärn norr ,7 5,6 Ja,4 12 2, ABBORRTJÄRN Karlskoga Lobergs-Abborrtjärn norr ,5 5,6 Nej,2 14 3, ABBORRTJÄRN Karlskoga Lobergstjärn utlo ,5 5,6 Ja,7 4 2, LOBERGSTJÄRN Karlskoga Lobergstjärn utlo ,6 5,6 Ja,9 6 3, LOBERGSTJÄRN Hällefors Lundsfjärden utlo ,3 6, Ja,1 12 3, GRECKEN Hällefors Lundsfjärden utlo ,6 6, Ja,1 45 3, GRECKEN Hällefors Lången235 mitt ,5, STORE FLOSJÖN Hällefors Långenbäcken ,9, STORE FLOSJÖN Hällefors Långenbäcken ,, STORE FLOSJÖN Hällefors Långenbäcken ,7, STORE FLOSJÖN Hällefors Långenbäcken ,2, STORE FLOSJÖN Hällefors Lövsjö-Abborrtjärn utlo ,3 VK-styr,2 23 2, LÖVSJÖN Hällefors Lövsjö-Abborrtjärn utlo VK-styr LÖVSJÖN Hällefors Malen utlo ,3 6, Ja,8 2 3, GRECKEN Hällefors Malen utlo ,9 6, Ja,8 42 3, GRECKEN Hällefors Marstrandsbäcken ,2 VK-styr, , LILLA TOMSJÖN Hällefors Marstrandsbäcken ,3 VK-styr, 278 2, LILLA TOMSJÖN Hällefors Mellansjön387 utlo ,2 6, Ja, , MELLANSJÖN Hällefors Mellansjön387 utlo ,2 6, Ja, , MELLANSJÖN Hällefors Mettjärn utlo ,3 5,6 Ja,1 11 2, METTJÄRNEN Hällefors Mettjärn utlo ,5 5,6 Ja,11 7 2, METTJÄRNEN Hällefors Mången53 utlo ,3 6, Ja,8 89 2, MÅNGEN Hällefors Mången53 utlo ,8 6, Nej, , MÅNGEN Karlskoga Mörttjärn171 utlo ,1 6, Ja,4 8 2, MÖRTTJÄRN Karlskoga Mörttjärn171 utlo ,2 6, Ja,7 8 2, MÖRTTJÄRN Karlskoga N Bläcktjärn utlo ,2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga N Bläcktjärn utlo ,5, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga N Bläcktjärn utlo ,, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga N Bläcktjärn utlo ,2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Hällefors N Slottjärnarna mitt ,6, STORE FLOSJÖN Hällefors N Svensken utlo ,3 6, Ja,8 75 2, NORRA SVENSKEN Hällefors N Svensken utlo ,4 6, Ja,7 95 2, NORRA SVENSKEN Hällefors N Svensken utlo ,4 6, Ja,7 95 2, NORRA SVENSKEN Hällefors Nedre Sävsjön utlo ,2 6, Ja,5 84 2, NEDRE SÄVSJÖN Hällefors Nedre Sävsjön utlo ,3 6, Ja,8 12 2, NEDRE SÄVSJÖN Karlskoga Noren utlo , VK-styr,4 11 2, VÅTSJÖN Karlskoga Noren utlo ,4 VK-styr,6 11 3, VÅTSJÖN Karlskoga Norrgryten utlo ,1 6, Ja,6 9 3, NORRGRYTEN Karlskoga Norrgryten utlo ,6 6, Ja,11 8 3, NORRGRYTEN Karlskoga Norr-Ämten utlo ,1 5,6 Ja,7 14 3, NORR-ÄMTEN Karlskoga Norr-Ämten utlo ,5 5,6 Nej,4 16 3, NORR-ÄMTEN Hällefors Nätsjön utlo ,2 6, Ja,9 1 2, NÄTSJÖN Hällefors Nätsjön utlo ,3 6, Ja,1 55 2, NÄTSJÖN Hällefors Nätsjön utlo ,3 6, Ja,1 55 2, NÄTSJÖN Hällefors Paddtjärn612 mitt ,9, PADDTJÄRN Hällefors Paddtjärn612 utlo , 5,6 Ja,4 8 2, PADDTJÄRN Hällefors Paddtjärn612 utlo ,2 5,6 Ja,7 8 2, PADDTJÄRN Hällefors Perstorpsbäcken uppstr Kdos , VK-styr, 14 2, STORE FLOSJÖN Hällefors Perstorpsbäcken uppstr Kdos ,8 VK-styr, 135 2, STORE FLOSJÖN 122

127 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 9. Resultat Länsstyrelsen Örebro Kommun Stationsnamn Provdatum ph ph- Mål Alk. Färg Kond. X-koord. Y-koord. Målområde mål uppfyllt mekv/l mg Pt/l ms/m Nora Rågrecken utlo ,5 VK-styr, , GRECKEN Nora Rågrecken utlo ,6 VK-styr, , GRECKEN Nora Rösimmen utlo ,2 6, Ja,5 11 2, RÖSIMMEN Nora Rösimmen utlo ,8 6, Ja, , RÖSIMMEN Degerfors S Porrtjärnen utlo ,2 6, Ja,9 14 3, SÖDRA PORRTJÄRNEN Hällefors S Svensken utlo ,3 6, Ja,6 94 2, SÖDRA SVENSKEN Hällefors S Svensken utlo ,4 6, Ja,9 1 2, SÖDRA SVENSKEN Hällefors Sarvtjärnen utlo ,2 6, Ja,1 8 3, SARVTJÄRNEN Hällefors Sarvtjärnen utlo ,4 6, Ja,9 94 2, SARVTJÄRNEN Hällefors Skomakarsjön utlo ,4 6, Ja,7 96 2, SKOMAKARSJÖN Hällefors Skomakarsjön utlo ,2 6, Ja,7 1 2, SKOMAKARSJÖN Hällefors Skärjen31 utlo ,5 6, Ja,7 36 2, SKÄRJEN Hällefors Skärjen31 utlo ,3 6, Ja,9 4 3, SKÄRJEN Karlskoga Smalesjön utlo ,6 VK-styr,2 7 4, VÅTSJÖN Karlskoga Smalesjön utlo ,7 VK-styr,17 7 3, VÅTSJÖN Hällefors St Fisklösen mitt ,6, STORE FLOSJÖN Hällefors St Flosjön utlo ,8, STORE FLOSJÖN Hällefors St Flosjön utlo ,1, STORE FLOSJÖN Hällefors St Flosjön utlo ,1 6, Ja,3 85 2, STORE FLOSJÖN Hällefors St Flosjön utlo ,3, STORE FLOSJÖN Hällefors St Flosjön utlo ,6, STORE FLOSJÖN Hällefors St Flosjön utlo ,3 6, Ja,6 9 2, STORE FLOSJÖN Hällefors St Flosjön utlo ,4, STORE FLOSJÖN Nora St Glattjärnen utlo , 5,6 Ja,3 9 2, STORA GLATTJÄRNEN Nora St Glattjärnen utlo ,7 5,6 Ja,8 15 2, STORA GLATTJÄRNEN Hällefors St Hällsjön utlo ,5 6, Ja,4 8 2, STORA HÄLLSJÖN Hällefors St Hällsjön utlo ,9 6, Nej,8 9 2, STORA HÄLLSJÖN Hällefors St Sandsjön utlo ,4 6, Ja,8 69 2, SANDSJÖN Hällefors St Sandsjön utlo ,4 6, Ja, , SANDSJÖN Hällefors St Tomsjön utlo ,2 6, Ja,9 43 2, STORA TOMSJÖN Hällefors St Tomsjön utlo ,2 6, Ja, , STORA TOMSJÖN Hällefors St Ämten utlo ,5 5,6 Ja,7 19 2, STORA ÄMTEN Hällefors St Ämten utlo ,7 5,6 Ja, , STORA ÄMTEN Karlskoga Stenbotjärn utlo ,9 VK-styr,5 11 3,2 Karlskoga Stenbotjärn utlo ,8 VK-styr,5 17 3,4 Hällefors Stensjön391 utlo ,2 VK-styr, , ÖSTERSJÖN Hällefors Stensjön391 utlo ,2 VK-styr,1 37 2, ÖSTERSJÖN Hällefors Stensjön521 utlo ,4 6, Ja, , STENSJÖN Hällefors Stensjön521 utlo ,3 6, Ja,7 13 2, STENSJÖN Hällefors Sundsjön417 utlo ,5 6, Ja,8 59 2, SUNDSJÖN Hällefors Sundsjön417 utlo ,8 6, Ja,8 79 2, SUNDSJÖN Karlskoga Svarttjärn65 utlo ,8 VK-styr,4 13 3, NORR-ÄMTEN Karlskoga Svarttjärn65 utlo ,2 VK-styr,13 2 4, NORR-ÄMTEN Degerfors Sävsjön33 utlo ,1 6, Ja,7 18 5, SÄVSJÖN Degerfors Sävsjön33 utlo ,3 6, Ja,9 22 6, SÄVSJÖN Lekeberg Sävsjön58 utlo ,1 5,6 Ja,9 16 3, SÄVSJÖN Lekeberg Sävsjön58 utlo ,5 5,6 Ja, , SÄVSJÖN Hällefors Sävälven-Silkesdamm ,4 VK-styr,2 83 2, NEDRE SÄVSJÖN Hällefors Sävälven-Silkesdamm ,6 VK-styr, , NEDRE SÄVSJÖN Lekeberg Sör-Ämten utlo ,2 VK-styr,6 9 3, NORR-ÄMTEN Lekeberg Sör-Ämten utlo ,5 VK-styr,11 8 3, NORR-ÄMTEN Karlskoga Trehörningen188 utlo ,5 VK-styr,9 55 2,9 Karlskoga Trehörningen188 utlo ,3 VK-styr,8 8 3, Laxå Trehörningen4 utlo ,9 6, Nej,5 22 3, TREHÖRNINGEN Laxå Trehörningen4 utlo ,7 6, Ja,13 2 4, TREHÖRNINGEN Hällefors Trehörningen53 utlo ,3 6, Ja,1 78 2, TREHÖRNINGEN Hällefors Trehörningen53 utlo ,7 6, Ja,18 6 3, TREHÖRNINGEN Hällefors Trehörningen53 utlo ,7 6, Ja,18 6 3, TREHÖRNINGEN Karlskoga Tvärådammen utlo , 6, Ja,3 85 2, TVÄRÅDAMMEN Karlskoga Tvärådammen utlo ,1 6, Ja,5 11 2, TVÄRÅDAMMEN 123

128 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 9. Resultat Länsstyrelsen Örebro Kommun Stationsnamn Provdatum ph ph- Mål Alk. Färg Kond. X-koord. Y-koord. Målområde mål uppfyllt mekv/l mg Pt/l ms/m Karlskoga V Björntjärn utlo , VK-styr,15 7 4, VÅTSJÖN Karlskoga V Björntjärn utlo ,9 VK-styr,19 6 3, VÅTSJÖN Hällefors Vartjärn utlo ,4 6, Ja, , VARTJÄRNEN Hällefors Vartjärn utlo ,5 6, Nej,3 24 2, VARTJÄRNEN Hällefors Vasselsjön utlo ,5 6, Ja,8 47 3, VASSELSJÖN Hällefors Vasselsjön utlo ,9 6, Ja,6 67 3, VASSELSJÖN Karlskoga Våtsjön utlo ,2 6, Ja,7 1 4, VÅTSJÖN Karlskoga Våtsjön utlo ,6 6, Ja,11 8 4, VÅTSJÖN Laxå Åbydammen utlo ,5 5,6 Nej,2 11 2, ÅBYDAMMEN Laxå Åbydammen utlo ,8 5,6 Ja,5 2 3, ÅBYDAMMEN Karlskoga Älgsimmen utlo ,8 6, Nej,3 16 2, ÄLGSIMMEN Karlskoga Älgsimmen utlo ,5 6, Ja,8 16 2, ÄLGSIMMEN Karlskoga Älgtjärnen6 utlo ,6 VK-styr,2 13 2, Djupedalsbäcken Karlskoga Älgtjärnen6 utlo ,9 VK-styr, , Djupedalsbäcken Karlskoga Ö Björntjärn utlo ,7 VK-styr,4 1 3, VÅTSJÖN Karlskoga Ö Björntjärn utlo ,1 VK-styr,9 29 4, VÅTSJÖN Karlskoga Ö Djupedalstjärn utlo ,2 5,6 Ja, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Ö Djupedalstjärn utlo ,4 5,6 Ja,9 6 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Ö Djupedalstjärn utlo ,5 5,6 Ja,9 6 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Ö Djupedalstjärn utlo ,6 5,6 Ja,9 5 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Ö Djupedalstjärn utlo ,8 5,6 Ja,9 5 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Ö Djupedalstjärn utlo ,8 5,6 Ja, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Ö Djupedalstjärn utlo ,2 5,6 Ja, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Ö Djupedalstjärn utlo ,5 5,6 Ja,12 8 2, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Ö Djupedalstjärn utlo ,5 5,6 Ja,11 8 3, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Ö Djupedalstjärn utlo ,8 5,6 Ja, ÖSTRA DJUPEDALSTJÄRN Karlskoga Öfallstjärn ,9 6, Ja, , ÖFALLSTJÄRNEN Karlskoga Öfallstjärn ,6 6, Ja, , ÖFALLSTJÄRNEN Hällefors Östersjön388 utlo ,2 6, Ja, , ÖSTERSJÖN Hällefors Östersjön388 utlo ,5 6, Ja, , ÖSTERSJÖN Karlskoga Övartjärn utlo ,9 5,6 Ja,3 9 2, ÖVARTJÄRN Karlskoga Övartjärn utlo ,7 5,6 Ja,2 15 2, ÖVARTJÄRN Karlskoga Övartjärnsbäcken , 5,6 Ja,4 75 2, Övartjärnsbäcken Karlskoga Övartjärnsbäcken ,8 5,6 Ja,2 1 2, Övartjärnsbäcken Karlskoga Övartjärnsbäcken ,9 5,6 Ja,3 95 2, Övartjärnsbäcken Karlskoga Övartjärnsbäcken , 5,6 Ja,4 1 2, Övartjärnsbäcken Karlskoga Övartjärnsbäcken , 5,6 Ja, , Övartjärnsbäcken Karlskoga Övartjärnsbäcken ,2 5,6 Ja,5 11 2, Övartjärnsbäcken Karlskoga Övartjärnsbäcken elfiske ,6 VK-styr,4 18 2,2 Övartjärnsbäcken 124

129 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 9. Resultat Länsstyrelsen Örebro Sjöar Samtliga resultat i klass 5 (röda rutor) och klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Stationsnamn X_prov Y_prov År Månad Dag Djup Siktdj. ph Kond. 25 Alk. Ca Mg Cl Tot.-N summa Tot.-P Abs. filtr. m m ms/m mekv/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l 42/5 Grecken mitt ,5 2,7 7, 3,74, <5,78 Halvarsnoren21 norr ,5-7,2 3,68, <5,113 Kärmen mitt ,5-6,1 3,12, ,264 Rösimmen mitt ,5-6,2 3,17, ,399 Sundsjön södr ,5-6,4 3,19, ,25 Sörälgen221 mitt ,5-6,6 2,9, ,239 Västersjön4 utlo ,1-6,9 6,13,23 5,3 2,1 5, ,48 Västersjön4 utlo ,1-6,5 4,68,16 3,8 1,5 2,8 1 32,276 Västersjön4 utlo ,1-7,1 5,22,2 3,9 1,7 3, ,314 Västersjön4 utlo ,1-7, 5,47,2 4,1 1,7 3, ,32 Västersjön4 utlo ,1-7,2 5,77,21 4,8 2, 4, 81 56,366 Västersjön4 utlo ,1-7, 6,14,23 5,3 2,2 5, ,416 Älgsimmen mitt ,5-6,2 3,6, ,419 Stationsnamn X_prov Y_prov År Månad Dag Djup Temp. Syrgas Anmärkning m C mg/l Grecken mitt ,5 19,1 8,65 Grecken mitt ,1 8,89 Grecken mitt ,1 9,46 Grecken mitt , 9,82 Grecken mitt ,8 9,74 Grecken mitt ,7 9,68 Grecken mitt ,5 9,45 Grecken mitt ,2 9,24 Grecken mitt ,7 9,48 Grecken mitt ,3 1,11 Grecken mitt ,7 1,5 Grecken mitt ,8 1,37 Grecken mitt ,6 1,43 Grecken mitt ,2 1,47 Grecken mitt ,9 1,5 Grecken mitt , 14, Grecken mitt ,7 14,1 Grecken mitt ,7 13,95 Grecken mitt ,6 13,9 Grecken mitt ,6 13,9 Grecken mitt ,5 13,86 Grecken mitt ,4 13,1 Grecken mitt ,4 13,56 Grecken mitt ,4 13,12 Halvarsnoren21 norr ,5 19, 9,52 Halvarsnoren21 norr , 9,46 Halvarsnoren21 norr , 9,46 Halvarsnoren21 norr ,9 9,43 Halvarsnoren21 norr ,9 9,39 Halvarsnoren21 norr ,9 9,42 Halvarsnoren21 norr ,8 9,37 Halvarsnoren21 norr ,8 9,28 Halvarsnoren21 norr ,7 9,23 Halvarsnoren21 norr ,8 8,88 Halvarsnoren21 norr ,3 9,34 125

130 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 9. Resultat Länsstyrelsen Örebro Stationsnamn X_prov Y_prov År Månad Dag Djup Temp. Syrgas Anmärkning m C mg/l Halvarsnoren21 norr ,1 9,79 Halvarsnoren21 norr ,5 1,18 Halvarsnoren21 norr ,8 1,35 Halvarsnoren21 norr ,5 1,38 Halvarsnoren21 norr ,2 1,52 Halvarsnoren21 norr , 1,54 Halvarsnoren21 norr ,8 1,64 Halvarsnoren21 norr ,5 1,59 Halvarsnoren21 norr ,5 3,72 Halvarsnoren21 norr ,5 4,2 Halvarsnoren21 norr ,2 5,71 Halvarsnoren21 norr ,1 6,23 Halvarsnoren21 norr ,1 6,83 Halvarsnoren21 norr , 7,55 Kärmen mitt ,5,3 - Syrgasmätaren ur funktion Rösimmen mitt ,5,8 1,51 Annan provpunkt pga dåliga isar Rösimmen mitt ,3 1,15 Annan provpunkt pga dåliga isar Rösimmen mitt ,2 9,41 Annan provpunkt pga dåliga isar Rösimmen mitt ,8 8,47 Annan provpunkt pga dåliga isar Rösimmen mitt ,1 8,84 Annan provpunkt pga dåliga isar Rösimmen mitt ,9 8,24 Annan provpunkt pga dåliga isar Sundsjön södr ,5,7 1,35 Sundsjön södr ,8 1,7 Sundsjön södr ,8 9,2 Sundsjön södr ,1 8,79 Sundsjön södr ,1 8,5 Sundsjön södr ,1 7,76 Sundsjön södr , 8,16 Sundsjön södr , 7,64 Sundsjön södr , 7,79 Sundsjön södr , 7,86 Sundsjön södr , 7,63 Sundsjön södr , 7,55 Sundsjön södr ,1 7,28 Sundsjön södr ,1 7,3 Sundsjön södr ,1 6,74 Sundsjön södr ,1 6,19 Sundsjön södr ,1 5,95 Sundsjön södr ,1 5,32 Sundsjön södr ,1 4,5 Sörälgen221 mitt ,5, 1,4 Sörälgen221 mitt ,2 1,3 Sörälgen221 mitt ,1 11,3 Sörälgen221 mitt ,7 9,94 Sörälgen221 mitt ,3 9,31 Sörälgen221 mitt ,9 9,3 Sörälgen221 mitt ,1 9,38 Sörälgen221 mitt ,2 9,49 Sörälgen221 mitt ,2 9,99 Sörälgen221 mitt ,3 9,66 Sörälgen221 mitt ,4 9,63 Sörälgen221 mitt ,4 8,85 Sörälgen221 mitt ,4 8,89 Sörälgen221 mitt ,5 9,3 Sörälgen221 mitt ,5 8,4 Sörälgen221 mitt ,6,33 Älgsimmen mitt ,5,9 9,8 Annan provpunkt pga dåliga isar Älgsimmen mitt ,6 1,84 Annan provpunkt pga dåliga isar Älgsimmen mitt ,4 9,79 Annan provpunkt pga dåliga isar Älgsimmen mitt , 8,42 Annan provpunkt pga dåliga isar Älgsimmen mitt ,7 8,6 Annan provpunkt pga dåliga isar Älgsimmen mitt ,2 4,26 Annan provpunkt pga dåliga isar 126

131 GULLSPÅNGSÄLVEN 21 Bilaga 9. Resultat Länsstyrelsen Örebro Vattendrag Samtliga resultat i klass 5 (röda rutor) och klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Stationsnamn X_prov Y_prov År Månad Dag Djup Temp. ph Kond. 25 Alk. Ca Mg Cl Tot.-N s:a Tot.-P Abs. filtr. m C ms/m mekv/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l 42/5 Angsjön utlo ,1 18,3 6,7 4,19,8 3,2,67 5,7 37 9,241 Angsjön utlo ,1 2,6 6,5 4,49,9 3,6,74 5,8 42 1,299 Bobäcken ,1 -,7 7,4 15,5, , ,181 Bobäcken ,1 3,6 6,8 6,66,18 4,6 1,8 7, ,255 Bobäcken ,1 17,3 7,7 15,2,7 11 4, ,35 Bobäcken ,1 14,6 7,4 12,6,62 1 3, ,46 Bobäcken ,1 1,9 7,4 9,69,44 8,1 3, 8, ,368 Bobäcken ,1 -,7 7,3 13,3, , ,193 Gilsåssjön utlo ,1 19,3 6,3 2,68,6 2,1,51 2,1 33 8,25 Gilsåssjön utlo ,1 1,4 6,3 3,3,6 3,1,61 2,2 34 7,3 Håkanbolbäcken utlo ,1 -,6 6,7 5,99,16 4,4 1,7 7, ,55 Håkanbolbäcken utlo ,1 3,8 5,6 3,69,2 2,1,88 3,6 59 2,473 Håkanbolbäcken utlo ,1 18,4 6,7 5,48,14 4,2 1,6 6, ,739 Håkanbolbäcken utlo ,1 12,6 5,7 5,23,4 4,4 1,4 5, ,3 Håkanbolbäcken utlo ,1 4, 6,4 5,42,9 4,4 1,6 6, 83 48,663 Håkanbolbäcken utlo ,1 -,7 6,3 5,26,9 4, 1,4 6, ,555 Kedjans mynning ,1 -,8 7,7 11,4, ,3 7, 57 25,1 Kedjans mynning ,1 3,6 7, 4,54,16 4, 1,4 2, ,194 Kedjans mynning ,1 16,4 7,6 9,7,62 9,9 2,9 6, 68 51,174 Kedjans mynning ,1 13,9 7,3 6,95,39 7,1 1,9 3, ,28 Kedjans mynning ,1 5,7 7,2 7,2,39 7,2 2,2 5, ,195 Kedjans mynning ,1 -,2 7,4 9,35,59 1 2,7 6, 5 24,18 Kvarntorpsbäcken elfiske ,1 -,6 7,1 9,78,49 8,4 3,1 8, ,316 Kvarntorpsbäcken elfiske ,1 6,4 6,7 5,51,18 4,2 1,7 5, ,268 Kvarntorpsbäcken elfiske ,1 17, 7,5 9,6,44 7, 2,7 8, ,299 Kvarntorpsbäcken elfiske ,1 13,8 6,8 8,2,39 6,4 2,3 6, ,46 Kvarntorpsbäcken elfiske ,1 2,9 7,1 7,82,36 6,4 2,5 6,6 8 6,348 Kvarntorpsbäcken elfiske ,1 -,6 6,8 8,64,41 7,5 2,8 7, ,381 Kärmen utlo ,1 17,9 6,7 2,84,7 2,4,6 2,2 36 6,22 Kärmen utlo ,1 3,5 6,7 3,9,8 2,9,67 2, ,2 Mosstorpbäcken utlo ,1 -,7 6,9 6,95,18 5,6 2,1 8, 98 42,638 Mosstorpbäcken utlo ,1 5,4 5,4 3,85 <,1 2,5,99 3, ,548 Mosstorpbäcken utlo ,1 14,8 6,7 6,96,23 5,6 2, 6,7 14 2,95 Mosstorpbäcken utlo ,1 12,7 5,3 4,66 <,1 3,7 1,3 3, ,17 Mosstorpbäcken utlo ,1 2,4 6,4 6,13,11 4,9 1,9 7, 82 36,742 Mosstorpbäcken utlo ,1 -,1 6,3 5,61,8 4,5 1,7 6, ,664 Noren utlo ,1 18,4 6,6 3,22,7 2,7,61 2,9 38 8,236 Noren utlo ,1 4, 6,5 3,47,7 3,,67 3,4 4 11,259 Nyängsbäcken norr ,1 -,7 7,2 6,52,25 5,1 2,4 6, ,455 Nyängsbäcken norr ,1 4,9 6,3 3,86,8 2,8 1,2 2, ,375 Nyängsbäcken norr ,1 15,5 7,4 8,3,39 6,3 2,8 6, ,4 Nyängsbäcken norr ,1 12,8 6,8 5,53,18 4,2 1,7 5, 66 53,451 Nyängsbäcken norr ,1 2,6 7,3 7,82,36 6,4 2,9 6, ,416 Nyängsbäcken norr ,1 -,7 7, 6,13,23 5, 2,3 5,8 7 33,459 Torpälven ,1 17,2 6,2 2,39,5 1,8,71 <2, 44 12,535 Torpälven ,1,8 5,5 2,96 <,1 2,2,8 2,2 45 7,

132

133

134 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: