LYGNERNS VATTENRÅD Recipientkontrollen i Rolfsån 2011

Transkript

1 LYGNERNS VATTENRÅD Recipientkontrollen i Rolfsån 211 Alf Engdahl Robert Rådén Ingrid Hårding Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Projektnummer Kund 2152 Lygnerns Vattenråd Version Datum Titel Rolfsån 211 Författare Kvalitetsgranskning Alf Engdahl, Robert Rådén, Ingrid Hårding Ulf Ericsson Framsidefoto: Storån (provpunkt 6),. 2

3 Sammanfattning Inom ramen för Rolfsåns kontrollprogram togs under 211 prover för vattenkemiska analyser vid 12 stationer i rinnande vatten. Provtagning utfördes även i sjöarna Lygnern och Viaredsjön. Resultaten av undersökningarna visade att halterna av totalfosfor generellt var låga till måttligt höga baserat på medelvärden under Huvuddelen av de undersökta lokalerna hade också en hög status med avseende på totalfosfor. Höga halter noterades dock i Tomtabäcken (måttlig status) samt i Lövbrobäcken (måttlig status). Kvävehalterna var förhöjda och i merparten av de undersökta stationerna tillståndsklassades halterna som höga. Halterna av syretärande ämnen var låga till måttligt höga i merparten av provpunkterna. Höga eller mycket höga halter uppmättes endast uppströms Lygnern. De förhöjda halterna kan till stor del förklaras av att vattnet i vattensystemets övre delar är humöst och kraftigt färgat. Vattnet i Rolfsåns vattensystem är generellt betydligt till starkt färgat vid provpunkterna belägna uppströms Lygnern. Nedströms sjön är vattnet måttligt färgat. I Lygnern har syresituationen i bottenvattnet varit god de senaste tre åren, vattnet klassas här som syrerikt. Baserat på de senaste årens mätningar klassas Viaredsjöns bottenvatten som syrefattigt. Djuphålan är dock liten. Inom ramen för recipientkontrollen uppmättes under året överlag höga ph- och alkalinitetsvärden. Buffringsförmågan i tillrinningsområdet bedöms överlag vara god. Under hösten 211 uppmättes dock ph-värden som understeg 6,5 i Storån (6) och i Tomtabäcken (T1). Tidigare (senast 29) utförda bottenfauna- och växtplanktonundersökningar i vattensystemet visade på nära neutrala förhållanden. Vid ett tjugotal provpunkter ingående i länsstyrelsernas kalkeffektskontroll har det under 211 uppmätts låga värden av ph och alkalinitet. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Om Lygnerns vattenråd Inledning Metodik Vattenkemi Vattenföring Transporter och arealförluster Resultat Nederbörd,temperatur och vattenflöde Näringsämnen/eutrofiering Allmänt Halter av fosfor och kväve Transporter och arealförluster Massbalanser och retention Biologi Syretillstånd och syretärande ämnen Syrehalter i sjöarnas bottenvatten Vattendrag Syretärande ämnen Ljusförhållanden Färgtal Siktdjup Grumlighet Surhetstillstånd Tillståndsklassning Biologi Punktkällor Referenser Bilaga 1. Beräkningsgrunder för tillståndsklassning och bedömning av påverkansgrad Bilaga 2. Standarder, Metoder Bilaga 3. Vattenkemi, resultat och kommentarer Bilaga 4. Vattenkemi. analysresultat Bilaga 5. Data från kalkeffektkontrollen (Lst) Bilaga 6. Flödesberäkningar, transporter och arealförluster Bilaga 7. Bedömning av vattenkemi och metaller Bilaga 8. Punktutsläpp från reningsverk

6 1. Om Lygnerns vattenråd Lygnerns vattenvårdsförbund bildades den 2 maj 1972 och har ansvarat för att samordna recipientkontrollen i Rolfsåns vattensystem. På årsmötet som hölls i Borås 22 maj 28 togs första beslutet att ombilda vattenvårdsförbundet till Lygnerns vattenråd. Ansvaret för recipientkontrollen övertogs därmed av vattenrådet. Till medlem i vattenrådet antas den kommun, varaktig organisation, förening eller företag inom Rolfsåns avrinningsområde som kan förväntas följa föreningens stadgar och beslut samt bidra till förverkligande av vattenrådets ändamål. Endast de medlemmar som betalar recipientkontrollavgift har beslutanderätt gällande recipientkontrollen och förfoganderätt över inbetalda medel till recipientkontrollen. Följande medlemmar betalar avgift till recipientkontrollen: Kungsbacka kommun, Marks kommun, Härryda kommun, Bollebygds kommun, Borås kommun, Varbergs kommun samt Flügger AB. Avgifterna som finansierar recipientkontrollprogrammet uppgick 211 till sammanlagt kr. Presidium 211 Ordförande: Sven Johansson Härryda kommun Vice ordf. Lennart Svensson Borås Stad Sekreterare: Peter Nolbrant Bio Divers Naturvårdskonsult Kontaktpersoner: Sven Johansson, Smedstorp 414, Rävlanda, tel Peter Nolbrant tel , mobil , e-post: nolbrant@telia.com Uppdragstagare:, Företagsvägen 2, Mölnlycke, tel , info@medins-biologi.se Projektledare: Robert Rådén. Företagsvägen 2, Mölnlycke, tel robert.raden@medins-biologi.se 6

7 2. Inledning Rolfsån har sina källflöden väster om Borås. Efter cirka 7 mil och omkring 17 meters fallhöjd rinner Rolfsån ut i Kungsbackafjorden strax söder om Kungsbacka. Avrinningsområdet omfattar totalt 693,7 km 2. Huvuddelen (61 %) av arealen utgörs av skogsmark. Åker och betesmark utgör tillsammans drygt 2 % av arealen och ca 9 % av arealen utgörs av sjöar. Endast 3 % av avrinningsområdet täcks av tätortsbebyggelse. Höga biologiska värden finns representerade i vattensystemet framförallt i och kring Lygnern, som också är vattensystemets största sjö. Inom systemet pågår ett omfattande kalkningsarbete. Det finns inga industrier med stora utsläpp inom avrinningsområdet, men flera kommuner utnyttjar vattensystemet som recipient för renat avloppsreningsvatten. Förutom påverkan från utsläpp är vattendraget påverkat av reglering och utnyttjas för kraftproduktion. Under de senaste åren har ett flertal åtgärder utförts i syfte att öppna upp systemet för vandrande bestånd av öring och lax. Det nu gällande kontrollprogrammet för Rolfsån omfattar fyra delar: vattenkemiska analyser, vattenföring, biologiska undersökningar och analys av metaller i vattenmossa. De två förstnämnda undersökningarna genomförs årligen. De biologiska undersökningarna och analysen av metallhalter i vattenmossa utförs vart tredje år. Vattenvårdsförbundet gav uppdraget att i samarbete med Alcontrol AB sköta provtagning, analys och utvärdering under 211. Alcontrol ansvarar för de kemiska analyserna och ansvarar för provtagning, biologiska analyser samt utvärdering av samtliga resultat. Resultat från kalkeffektkontrollen i Halland och Västra Götaland ingår också i utvärderingen. Denna rapport redovisar resultaten från de undersökningar som genomförts under 211. I Tabell 1 redovisas en sammanfattning av undersökningarna samt provpunkternas koordinater. Noterbart är att det under 211 inte utfördes någon biologisk provtagning (bottenfauna, metaller i vattenmossa och växtplankton). Efter ett inledande metodavsnitt sammanfattas resultaten i en övergripande resultatdel. I Bilagorna 3-8 redovisas analysresultat och kommentarer till de under året utförda undersökningarna. I Bilaga 3 (Vattenkemi, resultat och kommentarer) redovisas årets kemiresultat i trenddiagram tillsammans med data från tidigare undersökningar. Utvärdering har i huvudsak följt Naturvårdsverkets nuvarande och tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999, 27:4, 4913, 492, 4921). Tillståndsklassningen för vattenkemiska parametrar har gjorts på medel-, median- och minvärden från de tre senaste åren (Bilaga 1). Alla kemiska grunddata för 211 finns redovisade i bilagorna 4, 5 och 6. 7

8 3. Metodik 3.1 Vattenkemi Den vattenkemiska provtagningen i vattendrag och sjöar har skett enligt rådande standard och analyser utfördes i enlighet med gällande SIS-normer (Bilaga 2). Naturliga bakgrundshalter för avvikelseklassningen av fosfor har beräknats (Naturvårdsverket 27). Dessa referenshalter beräknas utifrån de enskilda provpunkternas höjd över havet och medelvärdet på de senaste årens uppmätta värden för absorbans (för sjöar ingår även sjöns medeldjup i dessa beräkningar). De framräknade referenshalterna redovisas för respektive provpunkt i Bilaga 3. Alla kemiska grunddata för 211 finns redovisade i bilagorna 4, 5 och 6. En mer detaljerad beskrivning av vilka gränsvärden som använts för tillståndsklassningarna finns i Bilaga 7. Under året har det inom ramen för kontrollprogrammet skett provtagning i elva provpunkter i rinnande vatten samt i sjöarna Lygnern och Viaredssjön (Figur 1 och Figur 2). Provtagningsfrekvensen för respektive punkt redovisas i Figur 1 där även de vattenkemiska parametrarna som har analyserats vid respektive station redovisas. 3.2 Vattenföring Vattenföringsberäkningar (S-HYPE) sker vid nio punkter (14,3, 4, 6,8, 8b, 9, Gä och Sd1). Dessa beräkningar av dygnsmedelvattenföring utförs av SMHI. Vid två (3 och Sd1) punkter korrigerades data för att avrinningsområdets storlek. Här användes i stället samma areal som vid de tidigare utförda PULS-beräkningarna. För tre av provpunkterna kunde relevanta HYPE-data inte tas fram (5a, 5b och T1). Vattenflödet vid dessa provpunkter beräknades utifrån flödet vid andra jämförbara punkter i systemet (Figur 1). Framtagna flödesdata användes sedan vid beräkningen av transporter och arealförluster. Samtliga beräknade dygnsmedelflöden finns redovisade i Bilaga Transporter och arealförluster Transporter och arealförluster av fosfor och kväve har beräknats för samtliga provpunkter i rinnande vatten. I beräkningarna har framtagna dygnsmedelflöden använts. Årstransporten av fosfor och kväve är en summering av framräknade dygnstransporter av respektive ämne. Dessa transporter beräknades genom att de uppmätta halterna och de motsvarande dygnsmedelflödena interpolerades (Naturvårdsverket 25). Samtliga beräknade flöden och transporter finns redovisade i Bilaga 6. 8

9 Figur 1. Provtagningsfrekvens, koordinater samt analyspaket för de olika vattenkemiska och biologiska provpunkterna belägna Rolfsåns vattensystem 211. Provpunkt X- Y- Varje feb,apr,juni, Kemipakemossa Vatten- koordinat koordinat månad aug,okt,dec 14 Nolån X K nej 2 Viaredsjöns utlopp ja 3 Sörån X K ja 4 Nolån X K ja 5a Storån X K 1 nej 5b Storån X K 1 nej 6 Storån X K ja 8 Lygnerns utlopp X K ja 8 b Rolfsån, Stensjöns utlopp X K 2 nej 9 Rolfsån ja T1, Tomtabäcken X K Gä, Gärån X K Sd1, Lövbrobäcken X K 1.1 Viaredssjön,,5 m* K sjö 1.2 Viaredssjön, bottenvatten* K sjö 7.1 Lygnern, utanför Borgudden,,5 m** K sjö 7.2 Lygnern, utanför Borgudden, 35 m** K sjö * Provtagning 2 ggr./år (februari och augusti) ** Provtagning 6 ggr./år (maj-okt.) Kemipaket K: Kemipaket K sjö : Kemipaket K 1 : Kemipaket K 2 : Temperatur Temperatur totp Färg ph ph totn COD Alkalinitet Alkalinitet totp Konduktivitet Konduktivitet totn Färg Färg Turbiditet COD COD totp totp totn totn Nitratnitrit kväve Nitratnitrit kväve Syre Kalcium Siktdjup Vattenföring Provpunkt Metod 14 Nolån HYPE 3 Sörån HYPE, korrigerad (faktor 1,66). 4 Nolån HYPE 5a Storån Flödet vid pkt 6 multiplicerat med,789. 5b Storån Flödet vid pkt 6 multiplicerat med, Storån HYPE 8 Lygnerns utlopp HYPE 8 b Rolfsån, Stensjöns utlopp HYPE 9 Rolfsån HYPE T1, Tomtabäcken Gä, Gärån Flödet vid pkt Sd1 multiplicerat med,74. HYPE Sd1, Lövbrobäcken HYPE, korrigerad (faktor,994). Bottenfauna Metaller i vattenmossa 14 Nolån* 2 Viaredsjöns utlopp 1 Viaredsjön 2 Viaredsjöns utlopp* 3 Sörån 7 Lygnern 3 Sörån* 4 Nolån 4 Nolån* 6 Storån 6 Storån* 8 Lygnerns utlopp 9 Rolfsån* 9 Rolfsån Undersökningarna sker vart tredje år. Proven tas under perioden mars-april alt. oktober-december. *Provpunkternas koordinat redovisas i Bilaga 8. Undersökningarna sker vart tredje år. Mossan sätts ut augusti.. Växtplankton Undersökningarna sker sommartid vart tredje år. 9

10 #S #S 14 4 #S #S 3 2 #S 1 #S 5a #S 9 #S 9 #S #S 8b #S 8 7 #S 5b 6 #S #S T1 Gä #S 6 #S Sd1 #S #S #S Provpunkt vattenkemi Provpunkt bottenfauna #S Provpunkt vattenkemi och bottenfauna Vattendrag Sjöar Tätorter Figur 2. Schematisk karta över provpunkternas (vattenkemi och bottenfauna) läge i Rolfsåns avrinningsområde 211. En förklaring till punkternas färger återfinns i informationsrutan i figuren. 1

11 4. Resultat 4.1 Nederbörd,temperatur och vattenflöde Uppgifter om nederbörd och temperatur har hämtats från väderstationen Borås (SMHI, 211). Borås ligger i de övre delarna av avrinningsområdet. Under större delen av 211 var temperaturen normal. April, juli samt årets två sista månader var dock relativt varma (Figur 3). Störst temperaturskillnad jämfört med normalvärdena uppmättes i april då medeltemperaturen var nästan 5 C över det normala. Nederbörden under 211 avvek från det normala under flertalet månader (Figur 4). Under maj-oktober samt i december var nederbörden större än normalt. I december var nederbörden i Borås 245 mm (15 mm över medelvärdet från ). Temperatur ( C) Borås Borås Medel ( ) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 3. Beräknade medeltemperaturer i Borås under 211. Data från SMHI:s mätstation i Borås. Den röda linjen markerar medeltemperaturen för samma mätstation (baserat på data från åren ). Nederbörd (mm) Borås Borås Medel ( ) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 4. Nederbörd per månad under 211 och medelnederbörd under perioden i Borås. 11

12 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Rolfsån 211 Årsmedelflödet vid provpunkt 6 (Storåns mynning i Lygnern) för 211 var 1,8 m 3 /s. Detta var något högre än det beräknade medelvärdet för perioden som uppgick till 8,6 m 3 /s. I Figur 5 redovisas dygnsmedelflöden för provpunkt 6 under 211 samt en linje som visar dygnsmedelflöden under perioden Höga flöden noterades under 211 främst i april, september och december och provtagningen utfördes i några fall nära dessa flödestoppar (Figur 5). Detta ökar sannolikheten för att de beräknade årstransporterna av flödesberoende parametrar som kväve och fosfor speglar de verkliga transporterna. Vattenflöde (m 3 /s) 6, 5, 4, 3, 2, 1, 6. Storån Vattenflöde (HYPE) Provtagning utförd Medelvattenföring , Datum Figur 5. Dygnsmedelflöde (HYPE-data från SMHI) under 211 respektive vid provpunkt 6 i Storån. De svarta punkterna markerar datumen för de utförda vattenkemiska provtagningarna under Näringsämnen/eutrofiering Allmänt Näringstillstånd och status i sjöar och vattendrag kan klassas utifrån halten av totalfosfor i vattnet. Den klassning som gjorts utifrån medelvärden under perioden redovisas för samtliga provpunkter i Bilaga 3 och i Figur 6 och Figur 7. I Bilaga 3 återfinns även en kort sammanfattande kommentar kring årets resultat samt utvecklingen vid de olika provpunkterna Halter av fosfor och kväve Fosfor Halterna av fosfor ökar i allmänhet ju längre ner i ett vattensystem man kommer, med en ökande näringsrikedom och ökad biologisk produktion som följd. Detta är till stor del en följd av att vattendraget tillförs näringsämnen från fler och större utsläppskällor och att andelen jordbruksmark ökar längre ner i avrinningsområdet. 12

13 Figur 6. Tillståndsklassning av uppmätta fosfor- och kvävehalter vid provpunkterna i Rolfsåns vattensystem. Klassningen baseras på ett medelvärde från de senaste tre årens undersökningar (29-211). 13

14 Halterna av totalfosfor var låga till måttligt höga vid merparten av provpunkterna belägna i rinnande vatten och dessa bedömdes ha hög status med avseende på fosfor (Figur 6 och Bilaga 3). Höga halter uppmättes i Lövbrobäcken (Sd1) och Tomtabäcken (T1). I Tomtabäcken (T1) var treårsmedelvärdet 26 µg/l och vattnet bedömdes ha måttlig status med avseende på fosfor (Figur 7). Värdet var dock betydligt lägre än medelvärdet för perioden I Lövbrobäcken (Sd1) var medelhalterna i samma storleksordning som för förra treårsperioden (36 µg/l) vilket också resulterade i klassningen måttlig status med avseende på fosfor. Figur 7. Statusklassning av totalfosforhalter vid provpunkterna i Rolfsåns vattensystem. Klassningen baseras på ett medelvärde från de senaste tre årens undersökningar (29-211). 14

15 Rolfsån 211 Analyser av Lygnerns och Viaredsjöns ytvatten har under senare år visat på relativt låga fosforhalter. De båda sjöarnas status med avseende på fosforhalter i ytvattnet har generellt varit hög (Figur 8 och Figur 9). Att inga fosforhalter under 5 µg/l visas i figurerna beror på att det är vid denna halt det analyserande laboratoriet har satt rapporteringsgränsen för fosfor. P-tot (µg/l) Lygnern, ytvatten God status 4 Hög status Figur 8. Uppmätta fosforhalter i Lygnerns ytvatten under perioden Den gröna och blå linjen visar gränsen för god respektive hög status (baserad på 211 års referenshalt). P-tot (µg/l) Viaredsjön, ytvatten God status 4 Hög status Figur 9. Uppmätta fosforhalter i Viaredsjöns ytvatten under perioden Den gröna och blå linjen visar gränsen för god respektive hög status (baserad på 211 års referenshalt). 15

16 Flödesvägda medelhalter av fosfor Vattenflödet vid provtillfället påverkar de uppmätta halterna i ett vattenprov avsevärt. Prover tagna vid avvikande låg och hög vattenföring kan därför ge ett oproportionerligt högt eller lågt bidrag till en beräknad genomsnittlig halt. För att minska inverkan av vattenföringen i bedömningarna av genomsnittshalterna kan man därför räkna fram flödesvägda medelhalter. I korthet divideras då de under året uppmätta transporterna av exempelvis fosfor med det årliga vattenflödet. Kvoten ger en flödesvägd medelhalt av fosfor under året. En analys av de flödesvägda medelhalterna vid provpunkt 6 (Storåns mynning i Lygnern) och provpunkt 8 (Lygnerns utlopp) visar tydligt hur sjön fungerar som en fosforfälla (Figur 1). Halterna av fosfor har sedan 199 varit högre i inloppet än i vattnet som lämnar sjön vid Staborg. Under 211 var skillnaden i halt 13 µg/l (flödesvägd medelhalt), vilket var en betydligt större skillnad än under 21. De senaste årens analyser har visat på en försiktig trend med sjunkande fosforhalter vid både provpunkt 6 och 8. Sedan 199 har medelhalterna av fosfor dock varierat relativt mycket och några långsiktiga trender med ökande eller sjunkande halter kan inte ses. Flödesvägd medelhalt (µg/l) Flödesvägda medelhalter (fosfor) vid punkt 6 och 8 6. Storån 8. Rolfsån Figur 1. Flödesvägda medelhalter av fosfor vid provpunkterna 6 (Storåns mynning i Lygnern) och provpunkt 8 (Lygnerns utlopp) under perioden De röda punkterna visar halterna vid provpunkt 6, blå punkter visar provpunkt 8. 16

17 Rolfsån 211 En motsvarande analys av de flödesvägda medelhalterna av fosfor mellan Lygnerns utlopp (8) och Rolfsåns mynning i Kungsbackafjorden (9) visar att skillnaden är betydande (Figur 11). Skillnaden i medelhalten av fosfor mellan de båda punkterna var 12 µg/l, dvs i samma storleksordning som under 21. Flödesvägd medelhalt (µg/l) 5 4 Flödesvägda medelhalter (fosfor) vid punkt 8 och 9 8. Rolfsån 9. Rolfsån Figur 11. Flödesvägda medelhalter av fosfor vid provpunkterna 8 (Lygnerns utlopp) och provpunkt 9 (Rolfsåns mynning) under perioden De röda punkterna visar halterna vid provpunkt 8, blå punkter visar provpunkt 9. Kväve Nedfallet av luftburna kväveföreningar är stort i sydvästra Sverige. Detta märks i analysresultaten genom måttligt höga till höga totalkvävehalter vid samtliga provpunkter i vattensystemet (Figur 6). De högsta kvävehalterna uppmättes under året i Lövbrobäcken (Sd1) och Tomtabäcken (T1) (Bilaga 3 och 4). Analyser av Lygnerns ytvatten visar måttligt höga halter av kväve under perioden (Figur 12). N-tot (µg/l) Lygnern, ytvatten Måttliga halter 2 Höga halter Figur 12. Uppmätta kvävehalter i Lygnerns ytvatten under perioden

18 4.2.3 Transporter och arealförluster Transporter Transporten av fosfor och kväve samt beräkningar av arealförluster för dessa ämnen har genomförts för samtliga provpunkter i Rolfsåns huvudfåra samt dess biflöden. Resultaten av transport- och arealförlustberäkningarna redovisas i Figur 13 och Figur 14 samt i Bilagorna 3 och 6. Närmast mynningen i Kungsbackafjorden (9), har årstransporten i medeltal ( ) varit 9,6 ton för totalfosfor och 373 för totalkväve. Under 211 beräknas 8,4 ton fosfor och 358 ton kväve ha transporterats förbi provpunkt 9 och vidare ut i Kungsbackafjorden (Figur 13 och Bilaga 6). Transporten av näringsämnen har alltså under 211 varit något lägre än snittet för de senaste 2 åren. Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnader i vattenföringen. Fosfortransport (ton/år) ,4 1,6,9 3,4 3,9,1, a 5b T1 Gä 6 Sd1 8 8b 9 6,3,2 2,1 3,6 8,4 Figur 13. Fosfortransporten i Rolfsåns vattensystem 211. De blå staplarna visar den beräknade transporten av fosfor från den översta punkten i Nolån (14) till Rolfsåns mynning i havet (9). De gula staplarna visar fosfortransporten i biflödena Sörån (3), Tomtabäcken (T1), Gärån (Gä) och Lövbrobäcken (Sd1). Den sistnämnda mynnar ut direkt i Lygnern. Sörån rinner samman med Nolån strax nedströms Bollebygd och övergår då till att kallas Storån som efter cirka 15 km når Lygnern. Figur 13 visar den beräknade transporten av fosfor genom systemet. Som förväntat ökar transporten av fosfor från den översta punkten i Nolån (14) och vidare ner till Lygnern (6). Noterbart är att de lägsta transporterna av fosfor sker i de vattendragen med högst halter (T1 och Sd1). Förklaringen är att dessa vattendrag har de lägsta vattenflödena. Tillskottet av fosfor mellan Lygnerns utlopp (punkt 8) och Rolfsåns mynning i Kungsbackafjorden (9) är betydande (Figur 13 och Bilaga 6). Under 211 transporterades det ut 2,1 ton fosfor ur Lygnern, motsvarande siffra vid Rolfsåns mynning var 8,4 ton. Under de sista 15 km av vattensystemet tillfördes det alltså drygt 6 ton fosfor, vilket motsvarade 76 % av den totala mängden fosfor som transporterades ut i havet via Rolfsån. 18

19 Arealförluster Arealförlusten av fosfor och kväve vid de olika provstationerna beräknas genom att den årliga transporten av ämnena divideras med storleken på de olika stationernas avrinningsområde. Medelvärdet av de tre senaste årens analysresultat visar att arealförlusten av fosfor är låg till måttligt hög vid merparten av provpunkterna (Figur 14). De högsta fosforförlusterna noterades vid Lövbrobäcken (Sd1), Tomtabäcken (T1), Rolfsåns mynning (9) samt Storån (6). Kväveförlusterna var höga vid merparten av provpunkterna (Figur 14), med högsta värden vid Lövbrobäcken (Sd1) och Storån (6). Figur 14. Tillståndsklassning av arealförlusten av fosfor och kväve baserat på medelvärden från de senaste tre årens undersökningar (29-211). 19

20 4.2.4 Massbalanser och retention Lygnern är en betydande fosforfälla. Via Storån och Lövbrobäcken, deposition via nederbörd och avrinning från övriga markområden har Lygnern under de senaste tre åren (29-211) tillförts 15 ton fosfor. Under samma treårsperiod har drygt 5 ton transporterats ut via Lygnerns utlopp (8). Detta motsvarar en medelretention av fosfor på 61 % de senaste tre åren. Beräknade massbalanser och retentionen av fosfor i Lygnern redovisas i Bilaga 6. Vattnets långa uppehållstid i Lygnern gör att direkta jämförelser mellan Storåns inlopp och Rolfsåns utlopp från enstaka år riskerar att bli missvisande. De kan dock ge en god indikation om hur väl Lygnern fungerar som en fosforfälla eller inte. Figur 13 visar att mer fosfor transporterades in i Lygnern under 211 än vad som lämnade den. Via Storån och Lövbrobäcken (Sd1) transporterades det under året ut drygt 6,5 ton fosfor i Lygnern. Under samma period beräknades det att cirka 2,1 ton fosfor lämnade sjön via utloppet (punkt 8) Biologi Bottenfauna Under 29 undersöktes bottenfaunan i rinnande vatten vid 6 provstationer. Bottenfaunan hade enligt expertbedömningen hög status med avseende på eutrofiering vid samtliga lokaler (Rådén 21). Växtplankton Under 29 genomfördes undersökningar av planktiska alger i Viaredssjön och Lygnern (Figur 15). Planktonsamhällena i de båda sjöarna indikerade näringsfattiga förhållanden och en hög ekologisk status med avseende på näringsämnen (Rådén 21). Figur 15. Kiselalgen Aulacoseira cf. alpigena vars rikliga förekomst i Lygnern indikerade näringsfattiga förhållanden. 2

21 Djup (m) Djup (m) Rolfsån Syretillstånd och syretärande ämnen Syrehalter i sjöarnas bottenvatten Inom ramen för kontrollprogrammet mäts halten löst syre i Lygnern och Viaredsjöns bottenvatten. I Lygnern utförs dessa mätningar sex gånger per år och i Viaredsjön två gånger per år (Bilaga 3). I augusti 211 uppmättes temperatur och syreprofiler i båda sjöarna. Dessa profiler redovisas i Figur 16. Låga syrgashalter i sjöars bottenvatten kan vara ett tecken på en för hög tillförsel av näringsämnen och om låga halter uppstår kan det medföra skador på det biologiska livet i sjön. I vissa sjöar är dock syrgashalterna låga på grund av naturgivna förutsättning som t ex en liten vattenvolym under språngskiktet eller en hög halt av humus i vattnet. Baserat på halterna av löst syrgas under perioden tillståndsklassas syrehalterna i Lygnerns bottenvatten som syrerika. Motsvarande analys av de uppmätta halterna löst syrgas i Viaredsjön resulterade i klassningen syrefattigt tillstånd. Klassningen baserades på den lägsta uppmätta halten under den gångna treårsperioden. I Viaredsjön uppmättes i mars 21 en halt på 3 mg/l löst syre. Denna halt är den lägsta som har noterats under perioden Även 29 uppmättes i augusti en relativt låg halt löst syre (5 mg/l). Troligen kan dessa perioder av syrebrist i bottenvattnet kopplas till Viaredsjöns allt mer färgade vatten. De senaste åren har färgtalet i sjön ökat samtidigt som siktdjupet verkar ha minskat något. Nedbrytningen av den ökande mängden humusämnen förbrukar syre, vilket kan ge upphov till syrebrist. Lygnern Viaredsjön Syrgas (mg/l) Temperatur ( C) 25 3 Syrgas (mg/l) Temperatur ( C) Figur 16. Temperatur och syreprofil från Lygnern och Viaredsjön, augusti 211. X- axeln visar temperaturen i Celsius, Y-axeln visar vattendjupet i meter. 21

22 4.3.2 Vattendrag Vid den vattenkemiska provtagningen i vattendragen utförs inom ramen för kontrollprogrammet inga mätningar av halten löst syrgas. På flera platser har det dock utförts återkommande analyser av bottenfaunans sammansättning. Den senaste undersökningen omfattade sex provtagningsstationer och utfördes under våren 29 (Rådén. 21). Vid samtliga undersökta lokaler bedömdes bottenfaunans sammansättning indikera hög status med avseende på eutrofiering. Denna statusklassning grundar sig till stor del på förekomst/frånvaro av syrekrävande arter och indikerade att de undersökta lokalerna varit väl syresatta Syretärande ämnen COD Mn (kemisk syreförbrukning) ger information om halten organiska ämnen och vissa oorganiska ämnen som järn och ammonium. Värdet anger mängden syre som åtgår vid den kemiska oxidationen av ett prov. Halterna av COD Mn ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 1-25 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 2 mg/l. En stor del av det organiska kolet i vattendrag utgörs ofta av humusämnen som läcker från främst myrrika skogsområden. Inom ramen för recipientkontrollen har halten syretärande ämnen under 211 analyserats vid tolv provpunkter (Figur 17). Halterna var låga till mycket höga. De högsta halterna uppmättes vid provpunkterna i Nolån (14 och 4) med mycket höga, respektive höga halter. Vid punkterna 3 och 6 var halterna syretärande ämnen höga. Att vattnet vid dessa provpunkter även klassas som starkt till betydligt färgat (Figur 18) var väntat då humuspartiklar ofta utgör en betydande andel av de syretärande ämnena. 22

23 Figur 17. Tillståndsklassning av halterna syretärande ämnen (COD Mn) vid provpunkterna i Rolfsåns vattensystem samt syrehalten i Lygnerns och Viaredssjöns bottenvatten. Klassningen baserad på ett medelvärde från de senaste tre årens undersökningar (29-211). 23

24 4.4 Ljusförhållanden Färgtal Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. Färgtalen mäter i huvudsak vattnets halt av humusämnen och järn. Vattnets färg vid de olika provpunkterna i Rolfsåns vattensystem varierar mellan måttligt till starkt färgat (Bilaga 3 och Figur 18). Det mest humösa vattnet förekommer i Nolåns övre delar vid provpunkt 14 och Siktdjup Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp siktskivan tills man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Lygnerns ytvatten har sedan 199-talet blivit allt mer färgat något som tydligt avspeglas i minskande siktdjup (Bilaga 3). Trots de ökande färgtalen har både Lygnern och Viaredsjön de senaste åren haft ett siktdjup kring fyra meter vilket motiverar klassningen; hög status med avseende på siktdjup Grumlighet Grumligheten (Turbiditeten) ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Inom ramen för kontrollprogrammet mäts vattnets grumlighet i sju provpunkter, alla lokaliserade i vattendrag (Figur 1). Grumligheten varierar en del mellan de olika provpunkterna (Figur 18 och Bilaga 3), från svagt- till starkt grumlat. Starkt grumligt vatten förekom i Lövbrobäcken (Sd1) och betydligt grumligt vatten förekom i Tomtabäcken samt vid den nedströms liggande stationen 6 i Storån. Det klaraste vattnet finner man i Lygnerns utlopp (8). Ett väntat resultat då en stor del av de partiklar som finns suspenderade i det tillrinnande vattnet hinner sedimentera under vattnets uppehållstid i sjön. En karta som visar respektive provpunkts tillståndsklassning med avseende på turbiditet redovisas i Figur

25 Figur 18. Tillståndsklassning av vattenfärg och turbiditet vid provpunkterna i Rolfsåns vattensystem. Klassningen baserad på ett medelvärde från de senaste tre årens undersökningar (29-211). De små punkterna i Färgkartan visar tillståndsklassningen för de provpunkter som ingår i länsstyrelsens kalkeffektkontroll (årsmedelvärden av färgtal uppmätta, 211). 25

26 4.5 Surhetstillstånd Tillståndsklassning Medianvärden av uppmätt alkalinitet under visade på god till mycket god buffertförmåga vid samtliga provpunkter ingående i kontrollprogrammet (Figur 2 och Bilaga 3). Under hösten 211 uppmättes ph (min) -värden som understeg 6,5 i Storån (6) och i Tomtabäcken (T1). I Storån (6) och i Nolån (4) uppmättes hösten 211 också relativt låga alkalinitetsvärden som indikerade svag buffertkapacitet. Inom ramen för länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning tas ytterligare prover vid ett antal lokaler. Av 75 provpunkter provtagna under 211 tillståndsklassades 13 stycken som sura eller mycket sura (Figur ). Klassningarna baserades på medianvärdet av samtliga mättillfällen under 211. Baserat på ph (min) för 211 var motsvarande siffra 21 provpunkter. Vid flera av lokalerna mättes det under 211 upp mycket låga alkalinitetsvärden (<,5 mekv/l). Baserat på medianvärden för 211 var antalet provpunkter 13 stycken och baserat på minimivärden var antalet provpunkter med mycket låg alkalinitet 2 stycken. En låg buffringsförmåga gör att potentiellt skadliga surstötar kan förekomma vid högflödesperioder (Figur 2 och Bilaga 5) Biologi Bottenfauna Bottenfaunan undersöktes under 29 vid sex lokaler i rinnande vatten. Förekomsten av försurningskänsliga arter och grupper motiverade expertbedömningen: nära neutralt för samtliga undersökta lokaler (Rådén 21). Växtplankton I Viaredssjön och Lygnern genomfördes under 29 undersökningar av planktiska växtalger (Rådén 21). Då antalet påträffade arter i proven var lågt bedöms förhållandena som sura enligt Naturvårdsverkets kriterier. Eftersom kiselalgen Asterionella formosa, som indikerar oförsurade förhållanden, utgjorde en betydande del av biomassan ändrades surhetsbedömningen för de båda sjöarna till nära neutralt i expertbedömningen. Figur 19. Kiselalgen Asterionella formosa vars förekomst i Lygnern och Viaredsjön motiverade att planktonsamhällena bedömdes indikera nära neutrala förhållanden. Fotot tagit vid analys av ett planktonprov taget i Lygnern

27 Figur 2. Tillståndsklassning för ph och alkalinitet. Stora punkter visar klassningen för de provpunkter som provtas inom ramen för kontrollprogrammet (klassning baserad på medianvärden från åren ). De mindre punkterna visar tillståndsklassningen för provpunkter ingående i länsstyrelsens kalkeffektkontroll (klassning baserad på medianvärden för 211). 27

28 4.6 Punktkällor I Rolfsåns avrinningsområde är det i huvudsak åtta reningsverk (Figur 21 och Bilaga 8) som är de främsta punktkällorna för fosfor. Det sammanlagda fosforbidraget från dessa reningsverk representerar en mycket liten del av den totala fosfortransporten i systemet. En sammanställning över utsläppen från reningsverken under 211 redovisas i Bilaga 8. Hedared #S #S Töllsjö Bollebygd #S #S Rävlanda Olsfors #S Hällingsjö #S Sätila #S #S Hjälm #S Avloppsreningsverk Vattendrag Sjöar Tätorter Figur 21. Reningsverkens lägen i Rolfsåns vattensystem

29 5. Referenser Naturvårdsverket, 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Naturvårdsverket Rapport 492. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket. 25. Beräkning av ämnestransport. Version 1:: Rådén, R. 21. Recipientkontrollen i Rolfsån 29.. Rådén, R Recipientkontrollen i Rolfsån 21.. Sandsten, H., Almlöf, K. 29. Rolfsån 28. Lygnerns Vattenråd. SMHI Väder och Vatten 211. En tidskrift från SMHI. Nr 1-12 Väderåret

30 3

31 Bilaga 1. Beräkningsgrunder för tillståndsklassning och bedömning av påverkansgrad 31

32 32

33 Beräkningsgrunder för tillståndsklassning och bedömning av påverkansgrad. Parameter Värde Parameter Värde Total - P Treårsmedelvärde Grumlighet Treårsmedelvärde Total - N Treårsmedelvärde Siktdjup Treårsmedelvärde Kvot Tot-N/Tot-P Treårsmedelvärde Alkalinitet Treårsmedianvärde Arealförlust Tot- P/N Treårsmedelvärde ph Treårsmedianvärde Syre Treårsminimum Metaller i vattenmossa Treårsmedelvärde COD Färg Treårsmedelvärde Treårsmedelvärde 33

34 34

35 Bilaga 2. Standarder, Metoder 35

36 36

37 Vattenkemi Alkalinitet, HCO 3 Metod SS Kalcium, Ca SS-EN ISO Kemisk syreförbrukning, COD Mn F.d. SS Färg SS-EN ISO 7887, del 4 Konduktivitet, 25 C SS-EN Nitratnitritkväve, NO 3 + NO 2-N ph, 25 C Syrgas, O 2 Totalkväve, N SS-EN ISO 13395, mod SS SS SS-EN ISO mod Totalfosfor, P SS-EN ISO 6878:25 Turbiditet, FNU SS-EN ISO 727 utg. 1 Provtagning ISO Vattenmossa Bly, Pb SS-EN ISO 11885, utg. 1 Kadmium, Cd SS-EN ISO 11885, utg. 1 Koppar, Cu SS-EN ISO 11885, utg. 1 Kvicksilver, Hg f.d. SS mod Nickel, Ni SS-EN ISO 11885, utg. 1 Zink, Zn SS-EN ISO 11885, utg. 1 Provtagning BIN VR 21 + Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning sötvatten- Metaller i vattenmossa utg Växtplankton Provtagning Analys SS-EN 1524:26 + Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning sötvatten Växtplankton i sjöar utg SS-EN 1524:26 + Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning sötvatten Växtplankton i sjöar utg Bottenfauna Provtagning Analys SS EN 27828, utg 1. Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning sötvatten Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag utg SS EN 27828, utg 1. Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning sötvatten Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag utg

38 38

39 Bilaga 3. Vattenkemi, resultat och kommentarer 39

40 4

41 14 Nolån, före utloppet i Töllsjön Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering År P-tot (µg/l) N-tot (µg/l) NO 2/3 -N (µg/l) Medelvärde 9, Tillstånd Låg halt Måttligt hög halt - Ref. halt-p/ek-värde 12,4/1,25 Status Hög status 8 Totalfosfor (µg/l) 15 Totalkväve (µg/l) År Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde,28,52 2 3,7 Tillstånd - Låga förluster - Måttligt höga förluster 2 Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen År Medelvärde COD Mn (mg/l) 16,8 Tillstånd Mycket hög halt 4 CODMn (mg/l) , Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 41

42 14 Nolån, före utloppet i Töllsjön Sida 2 (2) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Färgtal 127 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,6 Måttligt grumligt vatten 4 Färgtal Turbiditet (FNU) Surhet/försurning År Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),26 Mycket god buffertkapacitet ph 7, Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),11 ph 6,5,6 Alkalinitet (mekv/l),4,2, ph Kommentar De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var näringsfattigt med avseende på fosfor och kvävehalten var måttligt hög. Det starkt färgade vattnet bidrog till att halten syretärande ämnen tillståndsklassades som mycket hög. Vattnet har den senaste treårsperioden haft en mycket god buffertförmåga och ph-värden nära neutralt., Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 42

43 1 Viaredssjön Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering P-tot (µg/l) N-tot (µg/l) NO 2/3 -N (µg/l) Medelvärde 8, Tillstånd Ref. halt-p/ek-värde Låg halt 8,13/1,2 Måttligt hög halt - Status Hög status 6 Totalfosfor (µg/l) 2 Totalkväve (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 3, COD Mn (mg/l) 1,8 Syrefattigt tillstånd Måttligt hög halt CODMn (mg/l) Syrehalt i bottenvattnet (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Ref-P/EK-värde Status Färgtal Siktdjup (m) 72 Betydligt färgat vatten - - 3,3 Måttligt siktdjup 3,56/,92 Hög status 12 Färgtal Siktdjup (m)* *Värden fr. isprovtagning är borttagna, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 43

44 1 Viaredssjön Sida 2 (2) Surhet/försurning Tillstånd Median Alkalinitet (mekv/l),24 Mycket god buffertkapacitet ph 7,2 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l) ph Min,19 7,6 Alkalinitet (mekv/l) 1 ph,4 8 6,2 4, Kommentar De vattenkemiska analyserna visade att Viaredsjönsvatten är näringsfattig med avseende på fosfor och att kvävehalterna är måttligt höga. Sjöns alkalinitet har de senaste tre åren varit god och vattnets ph-värden nära neutralt. Noterbart är de senaste två årens tidvis låga syrehalter (sjöns bottenvatten klassas som syrefattigt). Denna tidvis uppkommande syrebrist kan med stor sannolikhet kopplas till sjöns allt mer färgade vatten och ökade halter av humusämnen. De senaste årens kalla vintrar med långa islagda perioder ökar risken för syrebrist i bottenvattnet ytterliggare. Det ökade inflödet av humöst vatten syns även på de ökande halterna av syretärande ämnen., Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 44

45 3 Sörån, nedan Flügger AB Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering P-tot (µg/l) N-tot (µg/l) NO 2/3 -N (µg/l) Medelvärde 9, Tillstånd Låg halt Hög halt - Ref. halt-p/ek-värde 12,23/1,23 Status Hög status 1 Totalfosfor (µg/l) 4 Totalkväve (µg/l) Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde,61,6 45 4,4 Tillstånd - Låga förluster - Höga förluster 3, Totalfosfor (ton/år) 2,5 2, 1,5 1,,5, Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde Tillstånd COD Mn (mg/l) 12,6 Hög halt 3 CODMn (mg/l) , Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 45

46 3 Sörån, nedan Flügger AB Sida 2 (2) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 89 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,1 Måttligt grumligt vatten 2, 15, Färgtal 3 Turbiditet (FNU) 1, 2 5, 1, Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),2 God buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),1 ph 6,8,6 Alkalinitet (mekv/l),4,2, ph Metaller i vattenmossa (29) Årets Halt Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 15, 19,7 Måttligt hög halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 11, 75 Låg halt 1 Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts),92,69 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 6,5 4,5 Låg halt 5 Ingen eller obet. Hg (mg/kg ts),6,32 Mycket låg halt,7 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 6,2 5,1 Låg halt 5 Ingen eller obet. Kommentar De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var näringsfattigt med avseende på fosfor och att kvävehalten var hög. Halterna av dessa båda ämnen har varit relativt oförändrade sedan början av 199-talet. Sedan slutet av 199-talet har en försiktig trend med ökande vattenfärg framträtt, och vattnet klassas som betydligt färgat. De förhöjda halterna av humusämnen i vattnet är en betydande orsak till att halten syretärande ämnen klassas som hög. Alkaliniteten visade på god buffertkapacitet med uppmätta ph-värden nära neutralt., Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 46

47 4. Nolån, innan reningsverket i Bollebyggd Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering P-tot (µg/l) N-tot (µg/l) NO 2/3 -N (µg/l) Medelvärde 8, Tillstånd Låg halt Måttligt hög halt - Ref. halt-p/ek-värde 12,98/1,46 Status Hög status 6 Totalfosfor (µg/l) 25 Totalkväve (µg/l) Medelvärde Fosfortransport (ton/år) 1,2 Arealförlust P (kg P/ha år),58 Kvävetransport (ton/år) 7 Arealförlust N (kg N/ha år) 3,5 Tillstånd - Låga förluster - Måttligt höga förluster 6 Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen COD Mn (mg/l) Medelvärde 15,6 Tillstånd Hög halt 4 CODMn (mg/l) , Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 47

48 4. Nolån, innan reningsverket i Bollebyggd Sida 2 (2) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 112 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,8 Måttligt grumligt vatten 4 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),17 God buffertkapacitet ph 7, Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),92 ph 6,5,6 Alkalinitet (mekv/l),4,2, ph Metaller i vattenmossa (29) Årets Halt Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) Låg halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) Låg halt 1 Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts) 1,3 1,3 Måttligt hög halt,5 Liten Pb (mg/kg ts) Måttligt hög halt 5, Liten Hg (mg/kg ts),42,42 Låg halt,7 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 6,9 6,9 Låg halt 5, Ingen eller obet. Kommentar De vattenkemiska analyserna visade på forsatt låga halter av fosfor och måttligt höga kvävehalter. Vattnet i Nolån har fortsatt god buffringsförmåga och ph-värden nära neutralt., Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 48

49 5a Storån, bron vid Apelnäs Sida 1 (1) Näringsämnen/eutrofiering Vid beräkning av Ref-P används ett absorbansmedelvärde beräknat från 3 års-medelvärden från punkt 3 och P-tot (µg/l) N-tot (µg/l) Medelvärde Tillstånd Låg halt Hög halt Ref. halt-p/ek-värde Status 13,8/1,14 Hög status 8 Totalfosfor (µg/l) 2 Totalkväve (µg/l) Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde 2,4, ,3 Tillstånd - Låga förluster - Höga förluster 8 Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Kommentar De vattenkemiska analyserna från de senaste tre åren visar på ett näringsfattigt vatten med avseende på fosfor och höga kvävehalter. Transporter och arealförluster av fosfor och kväve var i samma storleksordning som perioden , Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 49

50 5b Storån, gamla bron vid väg 156 Sida 1 (1) Näringsämnen/eutrofiering Vid beräkning av Ref-P används ett absorbansmedelvärde beräknat från 3 års-medelvärden från punkt 3 och P-tot (µg/l) N-tot (µg/l) Medelvärde Tillstånd Låg halt Hög halt Ref. halt-p/ek-värde Status 13,71/1,15 Hög status 1 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde 2,7, ,3 Tillstånd - Låga förluster - Höga förluster 15 Totalfosfor (ton/år) 4 Totalkväve (ton/år) Kommentar De vattenkemiska analyserna som utförts under den senaste tre åren visar att Storåns vattenkemiska sammansättning förändras obetydligt under sin dryga fem kilometer långa färd mellan provpunkt 5a och 5b. Vid punkt 5b är fosforhalterna fortsatt låga och kvävehalterna höga., Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 5

51 T1. Tomtabäcken vid Apelskog Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering P-tot (µg/l) N-tot (µg/l) NO 2/3 -N (µg/l) Medelvärde Tillstånd Hög halt Hög halt - Ref. halt-p/ek-värde 12,36/,47 Status Måttlig status 3 Totalfosfor (µg/l) 4 Totalkväve (µg/l) Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde,1,11 3,8 4,3 Tillstånd - Måttligt höga förluster - Höga förluster 1, Totalfosfor (ton/år) 2 Totalkväve (ton/år),75 15,5 1,25 5, Syretillstånd och syretärande ämnen COD Mn (mg/l) Medelvärde 1,3 Tillstånd Måttligt hög halt 4 CODMn (mg/l) , Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 51

52 T1. Tomtabäcken vid Apelskog Sida 2 (2) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 74 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 5,7 Betydligt grumligt vatten 3 Färgtal Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),27 Mycket god buffertkapacitet ph 6,95 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),17 ph 6,4 1, Alkalinitet (mekv/l),8,6,4,2, ph Kommentar De något lägre fosforhalterna under 211 medförde att statusen med avseende på fosfor klassades som måttlig för perioden Motsvarande klassning för förra treårsperioden var otillfredsställande status. Halterna av kväve är höga, men visar i stort på svagt minskande halter. Vattnet i Tomtabäcken är betydligt färgat och grumligt. Buffertkapaciteten var generellt mycket god med uppmätta ph-värden nära neutralt. I oktober 211 uppmättes dock ett ph-värde på strax under 6,5., Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 52

53 Gä, Gärån vid Härkila Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering P-tot (µg/l) N-tot (µg/l) NO 2/3 -N (µg/l) Medelvärde Tillstånd Måttligt hög halt Måttligt hög halt - Ref. halt-p/ek-värde 12,65/,95 Status Hög status 3 Totalfosfor (µg/l) 5 Totalkväve (µg/l) Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde,25,82 9,5 3,2 Tillstånd - Måttligt höga förluster - Måttligt höga förluster 6 Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen* *Endast värde för 29 Tillstånd COD Mn (mg/l) 8,3 Måttligt hög halt 2 CODMn (mg/l) , Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 53