Lygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån

Transkript

1 Lygnerns Vattenråd Recipientkontrollen i Rolfsån

2 Lygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån 216 Rapportdatum: Version: 1. Projektnummer: 2895 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Medverkande: Försättsblad: Lygnerns Vattenråd Medins Havs och Vattenkonsulter AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Org nr Alf Engdahl Per-Anders Nilsson, Martin Mattsson, Pär Blomqvist. Storån vid provpunkt 5a

3 Sammanfattning Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har av Lygnerns Vattenråd fått i uppdrag att tillsammans med Alcontrol AB sköta provtagning, analys och utvärdering av recipientkontrollen i Rolfsåns avrinningsområde under år 216. Kontrollprogrammet för Rolfsåns vattensystem är nytt från och med år 215. Under året har enbart vattenkemiska undersökningar utförts. Extra vattenkemisk provtagning inleddes under hösten 215 vid två provpunkter i Nordån, efter uppgifter om onormalt hög konduktivitet. Provtagningen fortsatte även under första halvåret 216. År 216 var något varmare än normalt med normala nederbördsmängder. Provtagningen utfördes på ett i stort representativt sätt med avseende på uppkomna flödestoppar under året. Vattenföringen var generellt sett betydligt lägre under 216 jämfört med 215, mer än 3 % vid flertalet provpunkter. Statusen med avseende på totalfosfor för perioden klassades som god eller hög vid samtliga stationer utom vid en, där statusen var måttlig. Halterna av fosfor var under samma tidsperiod i stort låga till måttligt höga, medan kvävehalterna var måttligt höga till höga. Transporter och arealförluster av fosfor och kväve var generellt sett lägre eller betydligt lägre jämfört med de närmast tidigare åren. Tillståndsklassning under den senaste treårsperioden visar på måttligt syrerikt tillstånd i Viaredssjön och svagt syretillstånd i Lygnern. I Lygnern uppmättes ett lågt syrgasvärde år 214 som är bestämmande för treårsklassningen. Beräknade medelhalter av TOC för år var låga till måttligt höga vid samtliga provpunkter. Vattnets färg vid de olika provpunkterna i Rolfsåns vattensystem varierar mellan måttligt färgat till starkt färgat vatten och grumligheten varierar från svagt till starkt grumligt vatten. Siktdjupet har blivit mindre i Lygnern i takt med att färgen ökat, men siktdjupet i både Lygnern och Viaredssjön bedömdes uppnå god status. Vid ungefär hälften av provpunkter var surhetstillstånden tillfredsställande med god buffertförmåga och ph-värden nära neutralt eller svagt surt. Svag buffertkapacitet och måttligt surt vatten har dock åtminstone vid något tillfälle under den senaste treårsperioden registrerats i Nolån, Sörån, Storån och Tomtabäcken. Ungefär vid hälften av stationerna där elfisken genomförts i Rolfsåns vattensystem under år 216 uppnådde inte fiskfaunan god status med avseende på VIX. Totalt fiskades 23 lokaler.

4

5 Innehållsförteckning Om Lygnerns Vattenråd... 6 Rapportens upplägg... 7 Inledning... 8 Allmänt... 8 Avrinningsområdet... 8 Kontrollprogrammet... 8 Metodik Provtagning Analyser Beräkningar och databearbetning Bedömning och statusklassning Särskilda händelser under Övergripande resultat Temperatur, nederbörd och vattenföring Näringsämnen Allmänt Fosfor Kväve Klorofyll...28 Syrgas och syreförbrukande ämnen...28 Syrgas...28 Syreförbrukande ämnen Ljusförhållanden Färgtal och absorbans Grumlighet Siktdjup i Lygnern och Viaredssjön Surhetstillstånd Punktkällor Referenser Bilaga 1. Resultatsidor stationsvis Bilaga 2. Vattenkemiska data Bilaga 3. Data från kalkeffektuppföljningen Bilaga 4. Vattenföring Bilaga 5. Transporter och arealspecifika förluster samt massbalans i Lygnern...83 Bilaga 6. Elfiske i vattendrag Bilaga 7. Använda metoder och standarder Bilaga 8. Vattenkemiska undersökningar i Nordån

6 Om Lygnerns Vattenråd Lygnerns vattenvårdsförbund bildades den 2 maj 1972 och har ansvarat för att samordna recipientkontrollen i Rolfsåns vattensystem. På årsmötet som hölls i Borås 22 maj 28 togs första beslutet att ombilda vattenvårdsförbundet till Lygnerns vattenråd. Ansvaret för recipientkontrollen övertogs därmed av vattenrådet. Till medlem i vattenrådet antas den kommun, varaktig organisation, förening eller företag inom Rolfsåns avrinningsområde som kan förväntas följa föreningens stadgar och beslut samt bidra till förverkligande av vattenrådets ändamål. Endast de medlemmar som betalar recipientkontrollavgift har beslutanderätt gällande recipientkontrollen och förfoganderätt över inbetalda medel till recipientkontrollen. Följande medlemmar betalar avgift till recipientkontrollen: Kungsbacka kommun, Marks kommun, Härryda kommun, Bollebygds kommun, Borås kommun samt Flügger AB. Avgifterna som finansierar recipientkontrollprogrammet uppgick 215 till sammanlagt 25 kr. Presidium 216 Ordförande: Vice ordf. Sekreterare: Kontaktpersoner: Sven Johansson Härryda kommun Lennart Svensson Borås Stad Peter Nolbrant BioDivers Naturvårdskonsult Sven Johansson, Smedstorp 414, Rävlanda, tel Peter Nolbrant tel samt e-post: nolbrant@telia.com Uppdragstagare: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, tel , info@medinsab.se, Projektansvarig: Alf Engdahl, tel alf.engdahl@medinsab.se 6

7 Rapportens upplägg Årsrapporten för Rolfsåns avrinningsområde 216 har sammanställts av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Underlagen består av kemiska data från den samordnade recipientkontrollen år 216 och tidigare år, vattenkemiska data från Länsstyrelsen i Hallands och Västra Götalands län, bland annat data från kalkeffektuppföljningen, samt resultaten från utförda elfisken i avrinningsområdet 216. Vattenföringsdata har hämtats från SMHI (S-HYPE). Från avloppsreningsverken har uppgifter om utsläpp inhämtats. Rapporten består av en huvuddel och ett flera bilagor. I huvuddelen anges de förutsättningar som ligger till grund för resultaten, bland annat aktuellt kontrollprogram, använda bedömningsgrunder och metodik m.m. Därefter beskrivs resultaten i form av bedömningar av status och tillstånd på ett övergripande sätt i huvudsak med hjälp av kartor, där provpunkterna markerats med olika färger. I Bilaga 1 redovisas detaljerade resultat och tidsserier för respektive station. Samtliga vattenkemiska resultat för år 216 redovisas i Bilaga 2. I efterföljande bilagor redovisas sedan vattenföring, transporter och arealförluster tillbaks i tiden. I innehållsförteckningen är samtliga bilagor listade. Storån vid provpunkt 6 (mars 217) 7

8 Inledning Allmänt Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har av Lygnerns Vattenråd fått i uppdrag att tillsammans med Alcontrol AB sköta provtagning, analys och utvärdering av recipientkontrollen i Rolfsåns avrinningsområde under år 216. Alcontrol har ansvarat för de kemiska analyserna och Medins för provtagning och utvärdering av samtliga resultat samt upprättande av föreliggande årsrapport. Medins Havs och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 1725 (ackrediteringsnummer 1646) samt ISO 91 certifierat av SP (certifieringsnummer 469 M). Medins är också miljöcertifierat av SP enligt ISO 141 (certifieringsnummer 469 M). Avrinningsområdet Rolfsån har sina källflöden väster om Borås, norr om Töllsjö i Bollebygds kommun. Efter ungefär sju mil och 17 meters fallhöjd rinner Rolfsån ut i Kungsbackafjorden. Avrinningsområdets storlek uppgår till 686 km 2. Huvuddelen av arealen utgörs av skogsmark. Höga biologiska värden finns representerade i vattensystemet framförallt i och kring Lygnern, som också är vattensystemets största sjö. Det finns inga industrier med stora utsläpp inom avrinningsområdet, men flera kommuner utnyttjar vattensystemet som recipient för renat avloppsreningsvatten. Förutom påverkan från utsläpp är vattendraget påverkat av reglering och utnyttjas för kraftproduktion. Under de senaste åren har ett flertal åtgärder utförts i syfte att öppna upp systemet för vandrande bestånd av öring och lax. I avrinningsområdet pågår en omfattande kalkningsverksamhet. Kontrollprogrammet Kontrollprogrammet för Rolfsåns vattensystem är nytt från och med år 215. Vattenprovtagning genomförs varje år enligt fastställd frekvens och analysomfattning (Tabell 1 och Figur 1). Biologiska undersökningar görs vart tredje år, senast 215. De viktigaste förändringarna jämfört med närmast tidigare kontrollprogram ( ) är: Provtagning i Lygnern minskas från sex till tre tillfällen på årsbasis. Vid station 8b minskas antalet provtillfällen från 12 till 6 tillfällen/år. Kalcium, magnesium och klorid (Ca, Mg och Cl) analyseras vart tredje år. TOC ersätter COD(Mn) vid samtliga provpunkter. Absorbans (F 42/5) mäts i stället för färgtal. Färgtal mäts dock 215. Klorofyll analyseras i sjöarna i augusti varje år. 8

9 Figur 1. Karta över stationer i Rolfsåns avrinningsområde 216. Kartan överst visar stationer för vattenkemisk provtagning 216. Notera att inga biologiska undersökningar gjordes 216 (nedre kartan). 9

10 Tabell 1. Kontrollprogrammet i Rolfsåns avrinningsområde för år 216. Bottenfauna, kiselalger, växtplankton och metaller i vattenmossa undersöktes senast år 215. Provpunkt X RT9 Y RT9 Varje feb,apr,juni, Kemipakemossa Vatten- koordinat koordinat månad aug,okt,dec 14 Nolån X K 2 Viaredsjöns utlopp X 3 Sörån X K X 4 Nolån X K X 5a Storån X K 1 6 Storån X K X 8 Lygnerns utlopp X K X 8 b Rolfsån, Stensjöns utlopp X K 1 9 Rolfsån (Lst Halland) X X T1, Tomtabäcken X K Gä, Gärån (provtagning) X K Sd1, Lövbrobäcken X K 1.1 Viaredssjön,,5 m* K sjö 1.2 Viaredssjön, botten* K sjö 7.1 Lygnern,,5 m** K sjö 7.2 Lygnern, 35 m** K sjö Tilläggspunkter fr.o.m. okt 215: N4 Nordån referens X K N5 Nordån nedströms ravinen X K * Provtagning 2 ggr./år (feb och aug) ** Provtagning 3 ggr./år (maj, aug, sep.) Kemipaket K: Kemipaket K 1 : Kemipaket K sjö : Temperatur totp Temperatur ph totn ph Alkalinitet TOC Alkalinitet Konduktivitet Absorbans F 42/5 Konduktivitet Färg Ca, Mg, Cl Färg Absorbans F 42/5 Absorbans F 42/5 Turbiditet TOC TOC totp totp totn totn Nitrat+nitrit kväve Nitrat+nitrit kväve Syrgas Siktdjup Ca, Mg, Cl (215) Klorofyll Bottenfauna Kiselalger Växtplankton 14 Nolån 3 Sörån 1 Viaredsjön 2 Viaredsjöns utlopp 4 Nolån 7 Lygnern 9 Rolfsån 6 Storån 9 Rolfsån Sd1 Lövbrobäcken (Lst i V Götaland) I Bilaga 7 redovisas en förteckning över använda metoder och standarder för såväl provtagning som analyser. I Bilaga 8 redovisas resultaten från undersökningarna i Nordån Punktkällor i form av avloppsreningsverk är belägna i fyra kommuner, Borås, Bollebygd, Härryda och Mark (Figur 2). 1

11 Figur 2. Punktkällor i Rolfsåns avrinningsområde Metodik Provtagning Vattenkemisk provtagning har under år 216 utförts enligt kontrollprogrammet, dvs vid elva stationer i vattendrag och i två sjöar. Första halvåret utfördes också provtagning vid två punkter i Nordån. Provtagning vid station 9- Rolfsån, Rolfsbro har liksom tidigare utförts av Länsstyrelsen i Halland. Analyser Kemiska analyser har utförts av Alcontrol AB i Linköping. Alcontrol är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium enligt SS-EN ISO/IEC Analysmetoder och standarder redovisas i Bilaga

12 Beräkningar och databearbetning Medins Havs- och Vattenkonsulter har utfört alla beräkningar och databearbetning för år 216. Tidigare års data har också använts för att illustrera eventuella trender, beräkna flerårsmedelvärden m.m. Redan beräknade data, som t.ex. ämnestransporter från tidigare år har också använts i redovisningen. Vattenföringsuppgifter har hämtats från SMHI. Materialet utgörs av stationskorrigerade modellerade data (S-HYPE), där avrinningsområdets area uppströms respektive provpunkt har avstämts mot angiven areal av SMHI och tidigare uppgifter enligt PULS-modellen. I Bilaga 4 redovisas vilka arealer och korrektioner som gjorts för samtliga provpunkter i rinnande vatten, samt vattenföringsdata i form av vecko- och månadsmedelvärden. Till de ämnestransporter av fosfor och kväve som beräknats har dygnsmedelvattenföring använts och de uppmätta halterna interpolerats, dvs. varje dygnsmedelvattenföring kopplas till en korresponderande halt av kväve eller fosfor. Utifrån årstransporten har sedan areaspecifika förluster och avvikelse beräknats. Data redovisas i Bilaga 5. För bedömning av status med avseende på totalfosfor i vattendrag har referensvärden (RefP) beräknats för samtliga stationer. I beräkningsunderlagen har uppmätta halter av totalfosfor för perioden använts, samt uppmätt absorbans och halter av baskatjoner och klorid från ett eller flera år under den senaste treårsperioden. Därtill har hänsyn tagits till andelen jordbruksmark i avrinningsområdet uppströms respektive provpunkt. Vid någon/några stationer har beräkningar gjorts på alternativa sätt, beroende på vilka data som funnits tillgängliga (Bilaga 11). Data från år 216 som understigit rapporteringsgränsen utgörs av ett fåtal värden av totalfosfor. Vid beräkningar av medelvärden har det angivna värdet använts i sin helhet. Bedömning och statusklassning Statusklassningar har utförts enligt Havs- och Vattenmyndighetens författningssamling HVMFS 213:19 (Havs- och Vattenmyndigheten 213). De kemiska/fysikaliska-parametrar som klassats är totalfosfor, siktdjup och klorofyll. Tillståndsklassning har utförts enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder från 1999 (Naturvårdsverket 1999). De parametrar som tillståndsklassats är totalfosfor, totalkväve, turbiditet, färgtal, TOC, ph, alkalinitet och syrgas i sjöars bottenvatten. Status- och tillståndsklassningar har i huvudsak gjorts på data från de senaste tre åren, dvs Bedömningsgrunderna ger information om och ställer krav på vilka underlagsdata som bör eller skall användas för att bedömningar och klassningar skall vara så relevanta som möjligt. Det kan t.ex. handla om bedömningsgrundens tillämplighet för olika typer av vatten, men också antalet tillfällen per år som provtagning och analys har skett eller hur många år som medelvärdet skall omfatta och när på året som proverna är tagna. I Bilaga 1 redovisas en tabell där 12

13 avsteg från bedömningsgrundernas rekommendationer och krav som bedömts som relevanta finns listade för de parametrar som berörs. Särskilda händelser under 216 I ett utskick till medlemmarna i Lygnerns Vattenråd i mitten av februari 217 efterfrågades särskilda händelser som kunde kopplas till vattenmiljöerna i Rolfsåns vattensystem under 216. De svar som erhölls sammanfattas nedan: Det var extremt låga vattennivåer i Lygnern och tillflöden under sensommaren. Det var också struligt med omlöpet vid Ålgårda under någon period. Där gick inget eller för lite vatten. Biotopförbättrande åtgärder har genomförts vid Hjälm (Rolfsån) genom arrenderande fiskeklubbs försorg (tror jag), rivning av gamla fasta fiskeredskap samt utläggning av sten. Kommentar från Anders Lund, kommunekolog Kungsbacka kommun. Klagomål på grumling av Nolån har inkommit vid ett antal tillfällen under framförallt våren och sommaren 216 på grund av bygge av Tyftet Etapp II, samt grumling av Nolån för tidigare byggnation av GC-väg längs Töllsjövägen och även grumling som vi inte med säkerhet kan koppla till något byggnadsområde. Kommentar från Linda Ternström, Bygg- och miljöchef Bollebygds kommun. Under anläggningsarbeten av tomter vid Erikstorp i Bollbygd vid Nolån har jordmassor rasat ut i bäcken vilket medför kraftigt grumlat vattnet, vilket även synts där bäcken mynnar i Nolån. Kommentar från Peter Nolbrant BioDivers. Senast den 2 februari 217, när det regnade, så rann det ut stora mängder brunt vatten i ån och samma sak har inträffat varje gång det regnar lite häftigare. Detta sker på grund av att det är ett ganska stort område som är avbanat av jord, för hus och väg. Jag förmodar att öring- och laxrom inte mår bra av detta heller. Kommentar från Jan Eliasson. Nedtagning av träd har gjorts invid Backa vattentäkt som skyddsåtgärd för att inte grova lövträd skulle falla ned över staket som omgärdar vattentäkten: När träden några månader senare togs ned, har vi kunnat konstatera att fastighetsägaren tog ned samtliga grova lövträd och buskar som växte intill detta mindre vattendrag, med utlopp i Nolån. Det kanske inte innebär någon stranderosion direkt, men det kan ändå tänkas påverka vattenlevande organismer negativt genom till exempel en ökad solinstrålning, som i sin tur leder till att vattentemperaturen ökar. Kommentar från Solveig Svensson, miljöinspektör Bollebygds kommun. 13

14 Nolån vid provpunkt 4 (mars 217). Från kulverten i bildens nederkant mynnar bäcken som bl.a. avvattnar uppströms område vid Erikstorp, där anläggningsarbeten utförts. Äldre bild från utloppströmmen i Island Pool vid Hjälm (Foto: Markus Lundgren, Sportfiskarna). 14

15 Övergripande resultat Temperatur, nederbörd och vattenföring Uppgifter om nederbörd och temperatur har hämtats från väderstationen i Borås som är belägen i de övre delarna av avrinningsområdet (SMHI 216). Under merparten av årets månader var temperaturen något högre än normalt. Störst temperaturskillnader jämfört med normalvärdena noterades i februari och december (Figur 3). Nederbörden under 216 var normal på årsbasis, men avvek från det normala under flertalet månader (Figur 4). Februari, april och augusti var blöta månader med betydligt större nederbörd än normalt. Hösten var genomgående relativt torr. Maj månad var mycket torr. Temperatur ( C) 2 Borås 216 Borås Medel ( ) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 3. Beräknade medeltemperaturer i Borås under 216. Data från SMHI:s mätstation i Borås. Den röda linjen anger medeltemperaturen för samma mätstation baserat på data från åren Nederbörd (mm) 15 Borås 216 Borås Medel ( ) 1 5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 4. Nederbörd per månad under 216 och medelnederbörd under perioden i Borås. 15

16 Årsmedelflödet vid provpunkt 6 (Storåns mynning i Lygnern) för 216 var 6,9 m 3 /s. Detta var ungefär 35 % lägre jämfört med år 215 och något lägre än det beräknade medelvärdet för perioden som uppgår till 8,6 m 3 /s. I Figur 5 redovisas dygnsmedelflöden för provpunkt 6 under 216 samt en linje som visar dygnsmedelflöden under perioden Höga flöden noterades under 216 främst i februari, april och november och provtagningen utfördes åtminstone i någon mån i anslutning till dessa flödestoppar (Figur 5). Provtagning utfördes även relativt nära ytterligare lokala flödestoppar, vilket ökar sannolikheten för att de beräknade årstransporterna av flödesberoende parametrar som kväve och fosfor speglar de verkliga transporterna. Vattenföring (m 3 /s) Storån Vattenföring 216 (S-HYPE) Provtagning utförd Medelvattenföring J F M A M J J A S O N D Månad Figur 5. Dygnsmedelflöden (S-HYPE-data från SMHI) under 216 respektive perioden vid provpunkt 6 i Storån. De svarta punkterna markerar datumen för de utförda vattenkemiska provtagningarna under 216. Näringsämnen Allmänt De växtnäringsämnen som reglerar växtsamhällenas utveckling i sötvattensmiljöer är i de flesta fall fosfor (P) och i ett mindre antal fall kväve (N). Näringstillståndet i sjöar och vattendrag styr den biologiska produktionen och därmed också nedbrytning och syreförhållanden. Näringsämnen kommer i hög grad från olika typer av mänsklig verksamhet, till exempel jordbruk, avlopp och industrier. I kustvattnet leder alltför hög tillförsel av kväve till problem med bland annat kraftiga algblomningar, syrebrist och igenväxning av grunda vikar. Övergödningen av kustvatten kan starta i inlandet, långt från havet, med läckage av näring från exempelvis jordbruksmark. Med vattendragen kommer också nedfallet från luften till havet. 16

17 Fosfor Halter i vatten Näringstillstånd och status i sjöar och vattendrag kan klassas utifrån halten av totalfosfor i vattnet. Den klassning som gjorts utifrån medelvärden under perioden redovisas för samtliga provpunkter i Bilaga 1 och i Figur 6. I Bilaga 7 redovisas förutsättningarna för beräkningar av referensfosforvärden. Halterna av fosfor ökar i allmänhet ju längre ner i ett vattensystem man kommer, med ökande näringsrikedom och ökad biologisk produktion som följd. Detta beror till stor del på att vattendraget tillförs näringsämnen från fler och större utsläppskällor och att andelen jordbruksmark ökar längre ner i avrinningsområdet. Samtliga stationer utom en, inklusive sjöarna Lygnern och Viaredssjön, uppvisade hög eller god status med avseende på totalfosfor baserat på treårsmedelvärden mellan (Figur 6). Vid en station, Sd1-Lövbrobäcken var statusen måttlig. Resultatet är inte förvånande, då många vatten i avrinningsområdet är relativt näringsfattiga. Resultatet uppvisar generellt små skillnader jämfört med föregående år, men med en förbättrad status i Gärån och Tomtabäcken jämfört med förra treårsperioden då statusen bedömdes vara måttlig. Vid tillståndsklassning av totalfosfor, dvs. bedömningar om hur höga halterna är, framgår att halterna var låga till måttligt höga vid merparten av provpunkterna under perioden (Figur 6). Att halten av fosfor vid provpunkt 8 i Lygnerns utlopp bedömts vara måttligt hög, beror på ett extremt högt fosforvärde från år 214. Värdet som registrerades i maj 214 bidrar kraftigt till att höja upp treårsmedelvärdet. Hög halt av fosfor registrerades liksom tidigare vid Sd1-Lövbrobäcken. Provstation 3-Sörån (mars 217) 17

18 Figur 6. Status- och tillståndsklassning av totalfosfor vid provstationer i Rolfsåns vattensystem. Klassningarna baseras på treårsmedelvärden av totalfosfor

19 Analyser av totalfosfor i Lygnerns och Viaredsjöns ytvatten har under senare år, med några få undantag, visat på låga halter (Figur 7). Att inga fosforhalter under 5 µg/l visas i figurerna beror på att det är denna halt som utgör rapporteringsgränsen för totalfosfor. Totalfosfor µg/l 6 Lygnern,5 m totalfosfor Totalfosfor µg/l 6 Viaredssjön,5 m totalfosfor Figur 7. Uppmätta halter av totalfosfor i Lygnerns och Viaredssjöns ytvatten. Blå, grön och gul linje visar övre gränser för låga, måttligt höga- respektive höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från Flödesvägda medelhalter av fosfor Vattenföringen vid provtillfället kan påverka uppkomna halter av totalfosfor avsevärt, speciellt i områden med stor andel jordbruksmark. Prover tagna vid avvikande låg- och högvattenföring kan därför ge ett oproportionerligt högt eller lågt bidrag till en beräknad genomsnittshalt. För att minska inverkan av vattenföringen vid bedömningar av genomsnittshalter kan man därför räkna fram flödesvägda medelhalter. I korthet görs detta vid respektive provpunkt genom att dividera den beräknade transporten av totalfosfor under året, med årets totala vattenföring. Kvoten ger då en flödesvägd medelhalt av fosfor under året. En analys av de flödesvägda medelhalterna vid provpunkt 6 vid Storåns mynning i Lygnern och provpunkt 8 vid Lygnerns utlopp visar tydligt hur sjön fungerar som en fosforfälla (Figur 8). Halterna av fosfor har sedan 199 varit 19

20 högre i inloppet än i det vattnen som lämnar sjön vid Staborg. Under 216 var skillnaden i halt ungefär 7 µg/l i flödesvägd medelhalt. En motsvarande analys mellan Lygnerns utlopp (8) och Rolfsåns mynning i Kungsbackafjorden (9) visar att skillnaden är ungefär lika stor (Figur 8). I de nedersta delarna i Rolfsåns avrinningsområde är andelen jordbruksmark relativt stor, vilket medför ökade tillskott av näringsämnen. Sedan 199 finns dock en svag tendens till sjunkande fosforhalter vid alla tre stationerna. Totalfosfor µg/l 4 6 Storån Totalfosfor µg/l 4 8 Rolfsån Totalfosfor µg/l 4 9 Rolfsån Figur 8. Flödesvägda medelhalter av totalfosfor vid stationerna 6, 8 och 9. Röd streckad linje anger gränsen till hög halt. Blå linje anger linjär trend. 2

21 Transporter och arealspecifika förluster av fosfor Transporter av fosfor samt beräkningar av arealförluster har genomförts för samtliga provpunkter i Rolfsåns huvudfåra samt dess biflöden. Resultaten av transportberäkningarna redovisas i Figur 9 och 1, samt i Bilagorna 4 och 5. Figur 9 visar den beräknade transporten av fosfor genom systemet. Som förväntat ökar transporten av fosfor från den översta punkten i Nolån (14) och vidare ner till Lygnern (6). Noterbart är att de lägsta transporterna av fosfor sker i de vattendragen med högst halter (T1 och Sd1). Förklaringen är att dessa vattendrag har lägst vattenföringar. Tillskottet av fosfor mellan Lygnerns utlopp (punkt 8) genom det mer jordbruksdominerade området ner till Rolfsåns mynning i Kungsbackafjorden (9) är betydande (Figur 9). Under 216 beräknas 4,6 ton fosfor ha transporterats förbi provpunkt 9 och vidare ut i Kungsbackafjorden. Vid station 8 i Lygnerns utlopp är motsvarande värde 1,5 ton. Närmast mynningen i Kungsbackafjorden (9), har årstransporten i medeltal ( ) varit 9,2 ton fosfor. Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnad i vattenföring, vilket bl.a. framgår av Figur 1. Den lägre vattenföringen under år 216 har medfört en betydligt lägre årstransport av fosfor jämfört med 215, vid samtliga provpunkter (Bilaga 5). Ton 6 Fosfortransport 216 4, ,7 2,1 1,7 1,5 1,,3,4,1,2, a T1 Gä 6 Sd1 8 8b 9 Figur 9. Fosfortransport (ton/år) i Rolfsåns avrinningsområde 216. De röda staplarna visar fosfortransporten i biflödena Fosfortransport vid provpunkt 9-Rolfsån Ton Transport Vattenföring m 3 /s Figur 1. Fosfortransport (ton/år) och vattenföring (röd linje) vid station 9 vid Rolfsåns mynning i Kungsbackafjorden

22 Arealförlusten av fosfor beräknas genom att den årliga transporten divideras med storleken på de olika stationernas avrinningsområde. De högsta fosforförlusterna år 216 noterades vid Lövbrobäcken (Sd1) och Tomtabäcken (T1) (Figur 11). Medelvärdet av de tre senaste årens analysresultat visar att arealförlusten av fosfor är låg till måttligt hög vid merparten av provpunkterna (Figur 12 ). Höga förluster noterades vid Sd1-Lövbrobäcken. Avvikelseklassning avseende arealförluster av fosfor visade på tydlig avvikelse vid de flesta provpunkter (Figur 12). Stor avvikelse noterades vid Sd1-Lövbrobäcken och 9-Rolfsån vid Rolfsbro, som rinner genom mer jordbrukstäta områden (Figur 12). Kg/ha/år,3 Arealspecifik förlust fosfor 216,2,1, a T1 Gä 6 Sd1 8 8b 9 Figur 11. Arealspecifik förlust av totalfosfor i vattendrag i Rolfsåns vattensystem 216. Provstation 8-Lygnerns utlopp (mars 217). 22

23 Figur 12. Arealspecifik förlust av totalfosfor samt avvikelse vid provstationer i Rolfsåns vattensystem. Klassningarna baseras på beräknade treårsmedelvärden

24 Massbalanser och retention Lygnern är en betydande fosforfälla (Figur 13). Vattnets långa uppehållstid i Lygnern gör att direkta jämförelser mellan Storåns inlopp och Rolfsåns utlopp från enstaka år riskerar att bli missvisande. De kan dock ge en god indikation om hur väl Lygnern fungerar som en fosforfälla. Via Storån och Lövbrobäcken samt deposition via nederbörd och avrinning från övriga markområden har Lygnern under de senaste tre åren ( ) tillförts ca 2 ton fosfor. Under samma treårsperiod har 1,5 ton transporterats ut via Lygnerns utlopp (8). Detta motsvarar en medelretention av fosfor på drygt 5 % de senaste tre åren. Den beräknade retentionen har de senaste 25 åren varierat mellan ungefär 3-75 % (Figur 14). Beräknade massbalanser och retentionen av fosfor i Lygnern redovisas mer i detalj i Bilaga 5. Ton 15 Tillförsel och uttransport av fosfor i Lygnern Tillförsel Uttransport Figur 13. Tillförsel och uttransport av fosfor i Lygnern Tillförsel är beräknad som summan av fosfor från 6-Storån, Sd1-Lövbrobäcken, deposition på sjöytan samt tillskott från övriga tillrinningsområden. Uttransport avser station 8-Lygnerns utlopp. % 1 Retention av fosfor i Lygnern Figur 14. Beräknad retention av fosfor i Lygnern Den prickade linjen anger glidande treårsmedelvärden. 24

25 Kväve Halter i vatten Nedfallet av luftburna kväveföreningar är stort i sydvästra Sverige. Detta märks i analysresultaten genom måttligt höga till höga totalkvävehalter vid samtliga provpunkter i vattensystemet under perioden (Figur 15). Förutom luftnedfall bidrar också läckage från jordbruk och utsläpp från reningsverk i avrinningsområdet till högre halter av kväve. De högsta kvävehalterna uppmättes under 216 i Lövbrobäcken (Sd1) och Tomtabäcken (T1) (Bilaga 2). Analyser av Lygnerns ytvatten visade på höga halter av kväve under perioden (Figur 15). Figur 15. Tillståndsklassning av totalkväve i Rolfsåns vattensystem

26 Transporter och arealspecifika förluster av kväve Transporten av kväve var betydlig lägre år 216 jämfört med genomsnittet för de senaste 25 åren (Figur 16 och Bilaga 5). Skillnader i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnader i vattenföring. Som förväntat är transporten av kväve större i de nedre delarna av vattensystemet. När det gäller kväve så fungerar inte Lygnern som motsvarande fälla som den gör för fosfor, vilket framgår av transporterna i Lygnerns inlopp respektive utlopp, dvs. stationerna 6 och 8 (Figur 16). Noterbart är också att stationerna med de högsta uppmätta halterna av totalkväve (Sd1 och T1) bidrar mycket lite till den totala transporten. Detta beror på att vattendragen är små och har liten vattenföring. Arealförlusten av kväve beräknas genom att den årliga transporten divideras med arealen av de olika stationernas avrinningsområde. De högsta kväveförlusterna år 216 noterades vid Sd1-Lövbrobäcken och T1-Tomtabäcken, (Figur 16). Beräknade medelvärden från de tre senaste åren visar att arealförlusterna av kväve var hög vid merparten av provpunkterna (Figur 17 ). Avvikelseklassning avseende arealförluster av kväve visade på tydlig avvikelse vid de flesta provpunkter (Figur 17). Stor avvikelse noterades vid Sd1-Lövbrobäcken och 9- Rolfsån vid Rolfsbro (Figur 17). Ton Kvävetransport ,6 7 8, a T1 Gä 6 Sd1 8 8b 9 Kg/ha/år 8 Arealförlust kväve a T1 Gä 6 Sd1 8 8b 9 Figur 16. Transport av kväve i Rolfsåns avrinningsområde 216 (övre figur). Arealspecifik förlust av totalkväve i vattendrag i Rolfsåns vattensystem 216 (nedre figur). De röda staplarna är biflöden. 26

27 Figur 17. Arealspecifik förlust av totalkväve samt avvikelse vid provstationer i Rolfsåns vattensystem. Klassningarna baseras på beräknade treårsmedelvärden

28 Närmast mynningen i Kungsbackafjorden (9), har beräknade årstransporter av kväve i medeltal ( ) uppgått till 379 ton. Under år 216 har 232 ton kväve transporterats förbi provpunkt 9 och vidare ut i Kungsbackafjorden (Figur 16). Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnad i vattenföring, vilket bl.a. framgår av Figur 18. Ton Kvävetransport vid provpunkt 9-Rolfsån Transport Vattenföring m 3 /s Figur 18. Kvävetransport (ton/år) och vattenföring (röd linje) vid station 9 vid Rolfsåns mynning i Kungsbackafjorden. Klorofyll Klorofyll är ett grönt färgämne som finns i växter. Det finns olika typer av klorofyll. Klorofyll a förekommer i alla slags planktonalger och är ett enkelt mått på mängden alger i vattnet. Klorofyll har analyserats vid två tillfällen vardera i Lygnern och Viaredssjön i augusti 215 och 216. Båda sjöarna uppvisade hög status med avseende på klorofyll (Bilaga 1). Framför allt i Lygnern var den uppmätta halten mycket låg. Syrgas och syreförbrukande ämnen Syrgas Inom ramen för kontrollprogrammet mäts halten löst syre i Lygnern och Viaredsjöns bottenvatten. I Lygnern utförs dessa mätningar tre gånger per år och i Viaredsjön två gånger per år. I augusti 216 uppmättes temperatur och syreprofiler i båda sjöarna. Dessa profiler redovisas i Figur 16. Låga syrgashalter i sjöars bottenvatten kan vara ett tecken på en för hög tillförsel av näringsämnen. Förhållandena kan medföra skador på det biologiska livet i sjön. I vissa sjöar är dock syrgashalterna låga på grund av naturgivna förutsättningar som t.ex. en liten vattenvolym under språngskiktet eller en hög halt av humus i vattnet. 28

29 Djup (m) Djup (m) Medins Havs och Vattenkonsulter AB Lygnern aug Viaredssjön aug Syrgas (mg/l) Temperatur ( C) 25 Syrgas (mg/l) Temperatur ( C) Figur 19. Temperatur- och syrgasprofiler i Lygnern och Viaredssjön i augusti 216. Uppmätta halter av syrgas i både Lygnern och Viaredssjöns bottenvatten har under 216 visat på syrerika tillstånd. Tillståndsklassning under den senaste treårsperioden visar på måttligt syrerikt tillstånd i Viaredssjön (5,8 mg/l i augusti 215). och svagt syretillstånd i Lygnern (Figur 2 och Bilaga 1). I Viaredssjön är djuphålan relativt liten, med en liten vattenvolym, vilket kan förklara att lägre halter av syrgas tidvis uppkommer. I Lygnern uppmättes ett lågt syrgasvärde år 214 som blir bestämmande för treårsklassningen (4 mg/l). Syreförbrukande ämnen Från och med 215 analyseras TOC vid samtliga stationer (dock ej station 9) i stället för COD(Mn). TOC och COD har av praktiska skäl ofta tillståndsklassats efter samma kriterier (Bilaga 1). Beräknade medelhalter av TOC för år var låga till måttligt höga vid samtliga provpunkter (Figur 2). Vid provpunkt 14 i Nolån var värdet nära gränsen till hög halt. Nolåns vatten är här starkt färgat och humusämnen utgör ofta en betydande andel av det organiska materialet. 29

30 Figur 2. Tillståndsklassning av TOC i Rolfsåns vattensystem baserat på beräknade medelvärden för , samt för syrgas i bottenvattnet i Viaredssjön och Lygnern baserat på minimivärden för perioden

31 Ljusförhållanden Färgtal och absorbans Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. Färgtalen mäter i huvudsak vattnets halt av humusämnen, men även järn och mangan. Med en modernare och mera objektiv metod mäts i stället ljusabsorbansen i vattnet vid våglängden 42 nm. Sedan januari 215 mäts absorbansen vid samtliga stationer (ej station 9). Absorbansen används bl.a för att beräkna referensvärden för totalfosfor inför statusklassning. Vattnets färg vid de olika provpunkterna i Rolfsåns vattensystem varierar mellan måttligt färgat till starkt färgat vatten (Figur 22). Det mest humösa vattnet förekommer i Nolåns övre delar vid provpunkt 14 och 4. Det finns en allmän ökning av vattenfärg under senare år som observerats framför allt i södra Sverige, benämnt som den s.k. brunifieringen. Orsaken är sannolikt komplex och beror på flera faktorer. En ökning av mängden humusämnen i vattnet beroende på minskad försurning och ökad nedbrytning av organiskt material på land, är en av hypoteserna. Andra delar i orsaksbilden kan vara klimateffekter med förändrade nederbördsmönster och förändrad markanvändning. Grumlighet Grumligheten (Turbiditeten) ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Inom ramen för kontrollprogrammet mäts vattnets grumlighet i nio provpunkter, samtliga belägna i vattendrag (Figur 22). Baserat på data för den senaste treårsperioden varierade grumligheten från svagt till starkt grumligt vatten vid de olika provpunkterna (Figur 22), Starkt grumligt vatten förekom i Lövbrobäcken (Sd1) och betydligt grumligt vatten förekom i Tomtabäcken, Gärån och station 6 i Storån. Även vid Rolfsåns nedersta provstation (9) har vattnet varit betydligt grumligt den senaste treårsperioden. Det klaraste vattnet finner man som förväntat i Lygnerns utlopp (8). I Lygnern sedimenterar en stor del av de partiklar som finns suspenderade i det tillrinnande vattnet. Nolån vid provpunkt 4 (mars 217). 31

32 Figur 22. Tillståndsklassning av vattenfärg i Rolfsåns vattensystem baserat på beräknade medelvärden av färgtal för perioden De små prickarna visar resultaten från lokaler som ingår i länens kalkeffektuppföljning. Nedre kartan visar tillståndsklassning av turbiditet baserat på medelvärden för perioden

33 Siktdjup i Lygnern och Viaredssjön Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp siktskivan tills man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av de noterade djupen utgör siktdjupet. Lygnerns ytvatten har sedan 199-talet blivit allt mer färgat något som tydligt avspeglas i minskande siktdjup (Bilaga 1). Trots de ökande färgtalen har både Lygnern och Viaredsjön klassats ha hög status med avseende på siktdjup, baserat på medelvärden från perioden (Bilaga 1). Vid beräkning av referensvärde för siktdjup tas hänsyn till värden på färgtal och klorofyll. Surhetstillstånd Vid tillståndsbedömning av ph och alkalinitet skall medianvärden användas enligt bedömningsgrunderna. I Bilaga 1 redovisas sådana klassningar station för station för perioden Intressant är givetvis också att uppmärksamma de lägsta värden som uppmäts av ph och alkalinitet under en viss period, speciellt i kalkeffektkontrollen. Vid få provtagningar kan resultaten bli missvisande genom att eventuella surstötar inte observeras genom medianvärden. I figur 23 redovisas minimivärden av ph och alkalinitet för perioden i sjöar och vattendrag i Rolfsåns vattensystem. För de provpunkter som ingår i kontrollprogrammet visar ungefär hälften på god buffertkapacitet med ph-värden nära neutralt eller svagt surt, inklusive sjöarna. Svag buffertkapacitet och måttligt surt vatten har åtminstone vid något tillfälle registrerats i Nolån, Storån och Tomtabäcken. Inom ramen för Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning tas ytterligare prover vid ett antal lokaler (Bilaga 3). Ett tiotal provpunkter tillståndsklassades som sura eller mycket sura och med mycket svag eller obefintlig buffertförmåga (Figur 23 och Bilaga 3). Klassningarna baseras på minimivärden av samtliga mättillfällen under En svag buffringsförmåga gör att surstötar kan förekomma, speciellt vid högflödesperioder. Surstötar påverkar många akvatiska organismer negativt. 33

34 Figur 23. Tillståndsklassning av ph och alkalinitet i Rolfsåns vattensystem baserat på uppmätta minimivärden för perioden De små prickarna visar resultaten från lokaler som ingår i länens kalkeffektuppföljning. 34

35 Punktkällor I Rolfsåns avrinningsområde är det i huvudsak sju reningsverk (Figur 2) som är de främsta punktkällorna för näringsämnen. Det sammanlagda fosforbidraget från dessa reningsverk representerar dock en mycket liten del av den totala fosfortransporten i systemet. För kväve är andelen något större, drygt 15 % av den totala kvävetransporten i Storån vid station 6. En sammanställning över utsläppen från reningsverken under 216 redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Utsläppsuppgifter och uppgifter på bräddning vid avloppsreningsverken i Rolfsåns vattensystem 216. Ort CODCr (ton/år) BOD7 (ton/år) TOC ton/år Fosfor (ton/år) Kväve (ton/år) Hedared,73,16 -,33,51 Töllsjö 1,1,24,3,14,64 Olsfors 7,7 1,9 1,9,5 2, Bollebygd 11,1 2,3 -,52 1,8 Rävlanda 9,4 3,3 3,8,45 1,8 Hällingsjö,87,26,39,3 1,4 Sätila 3,4 1,4 -,16 3, Ort* Bräddning Hedared - Töllsjö 86 m 3 Olsfors m 3 Bollebygd Bräddning inräknat i mängderna ovan Rävlanda 3 m 3 Hällingsjö 15 m 3 till damm och våtmark Sätila m 3 *Hjälm m 3 från pumpstation 35

36 Referenser Engdahl, A., Hårding, I., Sundberg, I., Nilsson, C Recipientkontrollen i Rolfsån 215. Medins Havs och Vattenkonsulter AB. Rapport till Lygnerns Vattenråd. Engdahl, A., Rådén, R., Hårding, I Recipientkontrollen i Rolfsån 211. Medins Biologi AB. Rapport till Lygnerns Vattenråd. Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19. Holmborn, T 213. Rolfsån 212. Calluna AB. Holmborn, T 214. Rolfsån 213. Calluna AB. Holmborn, T 215. Rolfsån 214. Calluna AB. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket. 25. Beräkning av ämnestransport. Version 1:: Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( Rådén, R. 21. Recipientkontrollen i Rolfsån 29. Medins Biologi AB. Rapport till Lygnerns Vattenråd. Rådén, R Recipientkontrollen i Rolfsån 21. Medins Biologi AB. Rapport till Lygnerns Vattenråd. 36

37 Bilaga 1. Resultatsidor stationsvis 37

38 38

39 Avsteg från bedömningsgrunder vid klassning och bedömning (Avsteg i resultatredovisning i Bilaga 1 indikeras genom att värden anges i rött) Parameter och bedömningsgrund Totalfosfor statusklassning enligt HVMFS 213:19 Totalfosfor tillståndsklassning enligt Naturvårdsverket 1999 Avsteg RefP har inte beräknats med stöd av baskatjoner. Absorbans beräknat utifrån färgtal (se också Bilaga 11). Avsett för sjöar, men även vattendrag har klassats. Treårsmedelvärden har använts. Berörda stationer 9-Rolfsån, Rolfsbro Samtliga vattendrag Totalkväve tillståndsklassning enligt Naturvårdsverket 1999 Avsett för sjöar, men även vattendrag har klassats. Treårsmedelvärden har använts. Samtliga vattendrag Arealspecifik förlust tillståndsklassning enligt Naturvårdsverket 1999 Arealspecifik förlust klassning av avvikelse enligt Naturvårdsverket 1999 Turbiditet tillståndsklassning enligt Naturvårdsverket 1999 Färgtal/absorbans tillståndsklassning enligt Naturvårdsverket 1999 COD(Mn) / TOC tillståndsklassning enligt Naturvårdsverket 1999 ph och alkalinitet tillståndsklassning enligt Naturvårdsverket 1999 Klorofyll statusklassning enligt HVMFS 213:19 Vissa stationer i vattendrag provtas endast 6 ggr/år. Endast formel 2 och 7 har använts. Vissa stationer i vattendrag provtas endast 6 ggr/år. Vissa stationer i vattendrag provtas endast 6 ggr/år. Enbart augustivärden har använts för Viaredssjön. Vissa stationer i vattendrag provtas endast 6 ggr/år. Enbart augustivärden har använts för Viaredssjön. Få tillfällen från sjöarna Endast värden från två år har använts 14, 3, 4, 8b, T1, Gä, Sd1 Samtliga vattendrag 14, 3, 4, T1, Gä, Sd1 14, 3, 4, 8b, T1, Gä, Sd1, 1-Viaredssjön 14, 3, 4, 8b, T1, Gä, Sd1, 1-Viaredssjön 1-Viaredssjön, 7-Lygnern 1-Viaredssjön, 7-Lygnern 39

40 1 Viaredssjön Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd Ref. halt-p/ek-värde P-tot (µg/l) 9,1 Låg halt 8,5 /,94 N-tot (µg/l) 577 Måttligt hög halt Klorofyll (µg/l) 4,9 3, /,62 Status Hög status Hög status 4 Totalfosfor (µg/l) 4 Totalkväve (µg/l) Ljusförhållanden År Medelvärde/EK-värde Tillstånd Färgtal 6 Måttligt färgat vatten Siktdjup (m) 2,9 /,84 Hög status 1 Färgtal 8 Siktdjup (m) Syretillstånd och syretärande ämnen År Medel/minvärde Tillstånd Kommentar COD/TOC (mg/l) 7,4 Låg halt TOC fr.o.m 215 Syrgas (mg/l) 5,8 Måttligt syrerikt Bottenvatten minvärde (215) 2 COD/TOC (mg/l) 25 Syrgas i bottenvattnet (mg/l) Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

41 1 Viaredssjön Sida 2 (2) Surhet/försurning År Median Tillstånd Min Alkalinitet (mekv/l),21 Mycket god buffertkapacitet,19 ph 7,2 Nära neutralt 7,1,4 Alkalinitet (mekv/l),3,2,1, ph Kommentar De vattenkemiska analyserna från den senaste treårsperioden visade att vattnet var näringsfattigt med avseende på fosfor och att kvävehalten var måttligt hög. Status med avseende på totalfosfor och klorofyll klassades som hög. Det finns en svag tendens till minskande halter av fosfor och kväve sedan år 197. Framför allt har de uppmätta halterna uppvisat mindre variation på senare år. Vattnet var betydligt färgat men halten syretärande ämnen av COD/TOC var låg. Sedan undersökningarna påbörjades har vattenfärgen ökat och fler låga värden på siktdjup har noterats, även om data för siktdjup uppvisar stor spridning. Status med avseende på siktdjup klassades som hög. Låga syrgashalter i bottenvattnet har uppmätts vid några tillfällen genom åren, både under senvinter och sensommar. Under den senaste treårsperioden uppgick lägsta noterade halt till 5,8 mg/l (augusti 215). Årets lägsta värde uppgick till 7,7 mg/l (augusti). Vattnet har den senaste treårsperioden haft en mycket god buffertförmåga och ph-värden visat på nära neutrala förhållanden. Röda linjer anger linjära trender. Röda siffror visar att bedömningar inte gjorts helt enligt de rekommendationer som anges i aktuella bedömningsgrunder. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

42 14 Nolån, före utloppet i Töllsjön Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd P-tot (µg/l) 12,2 Låg halt N-tot (µg/l) 587 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (µg/l) Ref. halt-p/ek-värde 13,75 / 1,13 Status Hög status 8 Totalfosfor (µg/l) 15 Totalkväve (µg/l) År Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde,45,83 2 3,8 Tillstånd - Måttligt höga förluster - Måttligt höga förluster Avvikelse Ingen eller obetydlig Tydlig 2, P-tot transport (ton/år) 1,5 1,,5, N-tot transport (ton/år) ,2 P-tot arealförlust (kg/ha, år,15,1,5, N-tot arealförlust (kg/ha, år) Syretillstånd och syretärande ämnen År Medelvärde Tillstånd TOC* (mg/l) 15,3 Hög halt TOC* (mg/l) *COD Mn t.o.m Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

43 14 Nolån, före utloppet i Töllsjön Sida 2 (2) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Färgtal 144 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,8 Måttligt grumligt vatten 4 Färgtal Turbiditet (FNU) Surhet/försurning År Median Tillstånd Min Alkalinitet (mekv/l),24 Mycket god buffertkapacitet,54 ph 7, Nära neutralt 6,3,6 Alkalinitet (mekv/l),4,2, ph Kommentar De vattenkemiska analyserna under den senaste treårsperioden visade att vattnet var näringsfattigt med avseende på fosfor och att kvävehalten var måttligt hög till hög. Status med avseende på totalfosfor klassades som hög. Det finns en svag tendens till minskande halter av fosfor och kväve sedan år Transporter och arealförluster av fosfor och kväve var något lägre jämfört med de närmast föregående åren. Vattnet var starkt färgat, måttligt grumligt och halten av COD/TOC var hög. Halter av COD/TOC avspeglar till stor del humusinnehållet, som är den substans som till stor del bidrar till vattnets bruna färg. Vattnet har den senaste treårsperioden uppvisat en mycket god buffertförmåga och ph-värden nära neutralt. Minimivärden visar dock på att lägre värden på ph och alkalinitet förekommit under perioden. Röda räta linjer anger linjära trender och röda kurvor anger glidande treårsmedelvärden. Röda siffror visar att bedömningar inte gjorts helt enligt de rekommendationer som anges i aktuella bedömningsgrunder. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

44 3 Sörån, nedan Flügger AB Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd P-tot (µg/l) 1,2 Låg halt N-tot (µg/l) 593 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (µg/l) 39 - Ref. halt-p/ek-värde 11,9 / 1,17 Status Hög status 6 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) År Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde 1,2,12 4 3,9 Tillstånd - Måttligt höga förluster - Måttligt höga förluster Avvikelse Tydlig Tydlig 2,5 P-tot transport (ton/år) 2, 1,5 1,,5, N-tot transport (ton/år) ,25 P-tot arealförlust (kg/ha, år,2,15,1,5, N-tot arealförlust (kg/ha, år) Syretillstånd och syretärande ämnen År Medelvärde Tillstånd TOC* (mg/l) 1,2 Måttl hög halt 3 TOC* (mg/l) 2 1 *COD Mn t.o.m Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

45 3 Sörån, nedan Flügger AB Sida 2 (2) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Färgtal 84 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,2 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 5 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning År Median Tillstånd Min Alkalinitet (mekv/l),18 God buffertkapacitet,95 ph 7,1 Nära neutralt 6,6,6 Alkalinitet (mekv/l),4,2, ph Kommentar De vattenkemiska analyserna den senaste treårsperioden visade att vattnet var näringsfattigt med avseende på fosfor och att kvävehalten var måttligt hög. Status med avseende på totalfosfor klassades som hög. Det finns en svag tendens till minskande halter av fosfor och kväve sedan år 199. Transporter och arealförluster av kväve och framför allt fosfor var lägre jämfört med de närmast föregående åren, bortsett från 214 års mycket höga värden för fosfor. Vattnet var betydligt färgat, måttligt grumligt och halten av COD/TOC var måttligt hög. Halten av COD/TOC avspeglar till stor del humusinnehållet i vattnet. Vattnet har den senaste treårsperioden haft god buffertförmåga och ph-värden nära neutralt. Minimivärden av ph och alkalinitet indikerar att surstötar inte uppkommit under perioden. Röda räta linjer anger linjära trender och röda kurvor anger glidande treårsmedelvärden. Röda siffror visar att bedömningar inte gjorts helt enligt de rekommendationer som anges i aktuella bedömningsgrunder. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

46 4 Nolån, innan reningsverket i Bollebygd Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd P-tot (µg/l) 12,5 Låg halt N-tot (µg/l) 55 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (µg/l) Ref. halt-p/ek-värde 13,1 / 1,5 Status Hög status 6 Totalfosfor (µg/l) 4 Totalkväve (µg/l) År Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde 1,2,59 7 3,5 Tillstånd - Låga förluster - Måttligt höga förluster Avvikelse Ingen eller obetydlig Tydlig 5, P-tot transport (ton/år) 4, 3, 2, 1,, N-tot transport (ton/år) ,3 P-tot arealförlust (kg/ha, år,2,1, N-tot arealförlust (kg/ha, år) Syretillstånd och syretärande ämnen År Medelvärde Tillstånd TOC* (mg/l) 12,7 Hög halt 3 TOC* (mg/l) 2 1 *COD Mn t.o.m Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

47 4 Nolån, innan reningsverket i Bollebygd Sida 2 (2) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Färgtal 117 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,2 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 5 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning År Median Tillstånd Min Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet,54 ph 7, Nära neutralt 6,4,6 Alkalinitet (mekv/l),4,2, ph Kommentar De vattenkemiska analyserna från den senaste treårsperioden visade att vattnet var näringsfattigt med avseende på fosfor och att kvävehalten var måttligt hög. Status med avseende på totalfosfor klassades som hög. Det finns en svag tendens till minskande halter av fosfor och kväve sedan år Transporter och arealförluster av fosfor var i ungefär samma storleksordning som de närmast föregående åren, men något mindre för kväve. Vattnet var starkt färgat, måttligt grumligt och halten syretärande ämnen som COD och TOC var hög. Halter av COD/TOC avspeglar till stor del humusinnehållet i vattnet. Vattnet har den senaste treårsperioden haft en god buffertförmåga och ph-värden nära neutralt. Minimivärden för alkalinitet och ph visar dock att något lägre värden på ph och alkalinitet kan uppkomma. Röda räta linjer anger linjära trender och röda kurvor anger glidande treårsmedelvärden. Röda siffror visar att bedömningar inte gjorts helt enligt de rekommendationer som anges i aktuella bedömningsgrunder. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

48 5a Storån, bron vid Apelnäs Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde P-tot (µg/l) 13, N-tot (µg/l) 76 NO 2/3 -N (µg/l) - Tillstånd Måttligt hög halt Hög halt Ref. halt-p/ek-värde 13,2 / 1,2 Status Hög status 6 Totalfosfor (µg/l) 4 Totalkväve (µg/l) År Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde 3,, ,2 Tillstånd - Måttligt höga förluster - Höga förluster Avvikelse Tydlig Tydlig 1 P-tot transport (ton/år) N-tot transport (ton/år) ,2 P-tot arealförlust (kg/ha, år 8 N-tot arealförlust (kg/ha, år) 6,1 4 2, Syretillstånd och syretärande ämnen År Medelvärde Tillstånd TOC 9,6 Måttl. hög halt TOC*(mg/l) Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

49 5a Storån, bron vid Apelnäs Sida 2 (2) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Färgtal 97 Betydligt färgat vatten 3 Färgtal Surhet/försurning Parametrarna undersöks inte vid provpunkten Kommentar De vattenkemiska analyserna från den senaste treårsperioden visade att vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor, medan kvävehalten var hög. Status med avseende på totalfosfor klassades som hög. Transporter och arealförluster av fosfor och kväve var lägre jämfört med de närmast föregående åren, framför allt för fosfor. Avvikelse avseende arealförluster av fosfor och kväve klassades som tydlig. Baserat på data för år var vattnet betydligt färgat och halten syretärande ämnen av TOC var måttligt hög. Halter av TOC avspeglar till stor del humusinnehållet i vattnet. Röda räta linjer anger linjära trender och röda kurvor anger glidande treårsmedelvärden. Röda siffror visar att bedömningar inte gjorts helt enligt de rekommendationer som anges i aktuella bedömningsgrunder. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

50 T1. Tomtabäcken vid Apelskog Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd P-tot (µg/l) 22,4 Måttligt hög halt N-tot (µg/l) 786 Hög halt NO 2/3 -N (µg/l) Ref. halt-p/ek-värde 12,7 /,57 Status God status 2 Totalfosfor (µg/l) 3 Totalkväve (µg/l) År Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde,12,14 4,3 4,9 Tillstånd - Måttligt höga förluster - Höga förluster Avvikelse Tydlig Tydlig 1, P-tot transport (ton/år) 2 N-tot transport (ton/år),5 1, , P-tot arealförlust (kg/ha, år 15 N-tot arealförlust (kg/ha, år) 1,5 5, Syretillstånd och syretärande ämnen År Medelvärde Tillstånd TOC* (mg/l) 9,2 Måttl. hög halt 3 TOC* (mg/l) 2 1 *COD Mn t.o.m Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

51 T1. Tomtabäcken vid Apelskog Sida 2 (2) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Färgtal 82 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 5,3 Betydligt grumligt vatten 3 Färgtal 15 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning År Median Tillstånd Min Alkalinitet (mekv/l),25 Mycket god buffertkapacitet,82 ph 7, Nära neutralt 6,4 1, Alkalinitet (mekv/l),75,5,25, ph Kommentar De vattenkemiska analyserna från den senaste treårsperioden visade att vattnet var måttligt näringsfrikt med avseende på fosfor och att kvävehalten var hög. Status med avseende på totalfosfor klassades som god. Det finns en svag tendens till minskande halter av kväve sedan år Transporter och arealförluster av fosfor och kväve var i ungefär samma storleksordning som de närmast föregående åren eller något lägre. Vattnet var betydligt färgat, betydligt grumligt och halten syretärande ämnen som COD och TOC var måttligt hög. Halter av COD/TOC avspeglar till stor del humusinnehållet i vattnet. Vattnet har den senaste treårsperioden haft en mycket god buffertförmåga och ph-värden nära neutralt. Minimivärden för alkalinitet och ph visar dock att något lägre värden på ph och alkalinitet kan uppkomma. Röda räta linjer anger linjära trender och röda kurvor anger glidande treårsmedelvärden. Röda siffror visar att bedömningar inte gjorts helt enligt de rekommendationer som anges i aktuella bedömningsgrunder. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

52 Gä, Gärån vid Härkila Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd P-tot (µg/l) 2,1 Måttligt hög halt N-tot (µg/l) 49 Måttligt hög halt NO 2/3 -N (µg/l) Ref. halt-p/ek-värde 11,3 /,56 Status God status 25 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) År Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde,36,12 9,5 3,2 Tillstånd - Måttligt höga förluster - Måttligt höga förluster Avvikelse Tydlig Tydlig 6 P-tot transport (ton/år) 3 N-tot transport (ton/år) , P-tot arealförlust (kg/ha, år 1, N-tot arealförlust (kg/ha, år) 1,5 7,5 1, 5,,5 2,5, , Syretillstånd och syretärande ämnen År Medelvärde Tillstånd TOC (mg/l) 7,8 Låg halt 2 TOC (mg/l) Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

53 Gä, Gärån vid Härkila Sida 2 (2) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Färgtal 63 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 4,3 Betydligt grumligt vatten 3 Färgtal 15 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning År Median Tillstånd Min Alkalinitet (mekv/l),15 God buffertkapacitet,11 ph 6,7 Svagt surt 6,6 1, Alkalinitet (mekv/l),75,5,25, ph Kommentar De vattenkemiska analyserna från den senaste treårsperioden visade att vattnet var måttligt näringsrikt avseende på fosfor och att kvävehalten var måttligt hög. Status med avseende på totalfosfor klassades som god. Det finns en svag tendens till minskande halter av kväve sedan år Transporter och arealförluster av fosfor och kväve var i ungefär samma storleksordning som de närmast föregående åren. "Blötåret" 26 medförde att transporten av fosfor blev mycket hög. Vattnet var betydligt färgat, betydligt grumligt och halten syretärande ämnen som TOC var relativt låg ( ). Halter av TOC avspeglar till stor del humusinnehållet i vattnet. Vattnet har den senaste treårsperioden haft en god buffertförmåga och ph-värden nära neutralt eller svagt sura fröhållanden. Röda räta linjer anger linjära trender och röda kurvor anger glidande treårsmedelvärden. Röda siffror visar att bedömningar inte gjorts helt enligt de rekommendationer som anges i aktuella bedömningsgrunder. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

54 6 Storån, före utlopp i Lygnern Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd P-tot (µg/l) 15,7 Måttligt hög halt N-tot (µg/l) 71 Hög halt NO 2/3 -N (µg/l) 35 - Ref. halt-p/ek-värde 14,2 /,9 Status Hög status 8 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) År Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde 5,4, ,3 Tillstånd - Måttligt höga förluster - Höga förluster Avvikelse Tydlig Tydlig 15 P-tot transport (ton/år) 4 N-tot transport (ton/år) ,4 P-tot arealförlust (kg/ha, år 8 N-tot arealförlust (kg/ha, år),3 6,2 4,1 2, Syretillstånd och syretärande ämnen År Medelvärde Tillstånd TOC* (mg/l) 1,2 Måttl. hög halt TOC* (mg/l) *COD Mn t.o.m Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

55 6 Storån, före utlopp i Lygnern Sida 2 (2) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Färgtal 12 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,5 Betydligt grumligt vatten 4 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning År Median Tillstånd Min Alkalinitet (mekv/l),21 Mycket god buffertkapacitet,56 ph 7, Nära neutralt 6,5,6 Alkalinitet (mekv/l),4,2, ph Kommentar De vattenkemiska analyserna från den senaste treårsperioden visade att vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor och att kvävehalten var hög. Status med avseende på totalfosfor klassades som hög. Det finns en tendens till minskande halter av fosfor sedan år 199. Transporter och arealförluster av fosfor och kväve var något lägre jämfört med de närmast föregående åren. Vattnet var starkt färgat, betydligt grumligt och halten syretärande ämnen som COD och TOC var måttligt hög. Halter av COD/TOC avspeglar till stor del humusinnehållet i vattnet. Vattnet har den senaste treårsperioden haft en mycket god buffertförmåga och ph-värden nära neutralt. Minimivärden för alkalinitet och ph visar dock att något lägre värden på ph och alkalinitet kan uppkomma. Röda räta linjer anger linjära trender och röda kurvor anger glidande treårsmedelvärden. Röda siffror visar att bedömningar inte gjorts helt enligt de rekommendationer som anges i aktuella bedömningsgrunder. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

56 Sd1. Lövbrobäcken vid Grönadal Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd P-tot (µg/l) 37 Hög halt N-tot (µg/l) 1114 Hög halt NO 2/3 -N (µg/l) Ref. halt-p/ek-värde 14,1 /,38 Status Måttlig status 3 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) År Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde,28,24 8, 6,7 Tillstånd - Höga förluster - Höga förluster Avvikelse Stor Stor 3 P-tot transport (ton/år) 3 N-tot transport (ton/år) , P-tot arealförlust (kg/ha, år 2 N-tot arealförlust (kg/ha, år) 1,5 15 1, 1,5 5, Syretillstånd och syretärande ämnen År Medelvärde Tillstånd TOC* (mg/l) 7,2 Låg halt 2 TOC* (mg/l) 1 *COD Mn t.o.m Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

57 Sd1. Lövbrobäcken vid Grönadal Sida 2 (2) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Färgtal 71 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 11,1 Starkt grumligt vatten 3 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning År Median Tillstånd Min Alkalinitet (mekv/l),5 Mycket god buffertkapacitet,19 ph 7,5 Nära neutralt 6,8 2, Alkalinitet (mekv/l) 1,5 1,,5, ph Kommentar De vattenkemiska analyserna från den senaste treårsperioden visade att vattnet var näringsrikt med avseende på fosfor och att kvävehalten var hög. Status med avseende på totalfosfor klassades som måttlig. Det finns en svag tendens till minskande halter av kväve sedan år Transporter och arealförluster av fosfor och kväve var i ungefär samma storleksordning som de närmast föregående åren. Vattnet var betydligt färgat, starkt grumligt och halten av syretärande ämnen som COD och TOC var låg. Halter av COD/TOC avspeglar till stor del humusinnehållet i vattnet. Vattnet har den senaste treårsperioden haft en mycket god buffertförmåga och ph-värden nära neutralt. Röda räta linjer anger linjära trender och röda kurvor anger glidande treårsmedelvärden. Röda siffror visar att bedömningar inte gjorts helt enligt de rekommendationer som anges i aktuella bedömningsgrunder. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

58 7 Lygnern, utanför Borgudden Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd Ref. halt-p/ek-värde P-tot (µg/l) 6,4 Låg halt 8,5 / 1,3 N-tot (µg/l) 658 Hög halt Klorofyll (µg/l) 1,4 3, / 2,1 Status Hög status Hög status 4 Totalfosfor (µg/l) 15 Totalkväve (µg/l) Ljusförhållanden År Medelvärde/EK-värde Tillstånd Färgtal 46 Måttligt färgat vatten Siktdjup (m) 4,15 / 1,12 Hög status 1 Färgtal 8 Siktdjup (m) Syretillstånd och syretärande ämnen År Medel/minvärde Tillstånd Kommentar COD/TOC (mg/l) 6,6 Låg halt TOC fr.o.m 215 Syrgas (mg/l) 4, Svagt syretillstånd Bottenvatten minvärde (214) 2 COD/TOC (mg/l) 25 Syrgas i bottenvattnet (mg/l) Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

59 7 Lygnern, utanför Borgudden Sida 2 (2) Surhet/försurning År Median Tillstånd Min Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet,14 ph 7,2 Nära neutralt 7,,6 Alkalinitet (mekv/l),4,2, ph Kommentar De vattenkemiska analyserna från den senaste treårsperioden visade att vattnet var näringsfattigt med avseende på fosfor och att kvävehalten var hög. Status med avseende på totalfosfor och klorofyll klassades som hög. Det finns en tendens till minskande halter av fosfor och kväve sedan år 199. Framför allt har halterna av fosfor inte varierat så mycket under den senaste tioårsperioden. Vattnet var måttligt färgat och halten syretärande ämnen av COD och TOC var låg. Sedan undersökningarna påbörjades har vattenfärgen ökat och siktdjupet minskat, även om data för siktdjup uppvisar stor spridning. Status med avseende på siktdjup klassades som hög. En låg syrgashalt på 4, mg/l uppmättes i bottenvattnet i september 214. Vattnet har den senaste treårsperioden haft en god buffertförmåga och ph-värden har visat på nära neutrala förhållanden. Röda linjer anger linjära trender. Röda siffror visar att bedömningar inte gjorts helt enligt de rekommendationer som anges i aktuella bedömningsgrunder. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

60 8 Lygnerns utlopp, Staborg Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd P-tot (µg/l) 14, Måttligt hög halt N-tot (µg/l) 68 Hög halt NO 2/3 -N (µg/l) Ref. halt-p/ek-värde 12,3 /,87 Status Hög status 6 Totalfosfor (µg/l) 2 Totalkväve (µg/l) År Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde 3,5, ,4 Tillstånd - Låga förluster - Höga förluster Avvikelse Tydlig Tydlig 15 P-tot transport (ton/år) N-tot transport (ton/år) ,3 P-tot arealförlust (kg/ha, år 1, N-tot arealförlust (kg/ha, år),2 7,5 5,,1 2,5, Syretillstånd och syretärande ämnen År Medelvärde Tillstånd TOC* (mg/l) 6,9 Låg halt 2, TOC* (mg/l) 1 *COD Mn t.o.m Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

61 8 Lygnerns utlopp, Staborg Sida 2 (2) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Färgtal 5 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU),84 Svagt grumligt vatten 2 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning År Median Tillstånd Min Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet,14 ph 7,1 Nära neutralt 6,4,6 Alkalinitet (mekv/l),4,2, ph Kommentar De vattenkemiska analyserna från den senaste treårsperioden visade att vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor och att kvävehalten var hög. Status med avseende på totalfosfor klassades som hög. Det finns en tendens till minskande halter av fosfor och kväve sedan år 199. Transporter och arealförluster av fosfor och kväve var något lägre jämfört med de närmast föregående åren. Ett extremt högt fosforvärde som uppmättes i maj 214 bidrar till att höja medelhalter, transporter och arealförluster. Lygnern utgör en fosforfälla som normalt medför betydligt lägre halter i utloppet än i inloppet. Vattnet var måttligt färgat, svagt grumligt och halten syretärande ämnen som COD och TOC var låg. Vattnet har den senaste treårsperioden haft god buffertförmåga och ph-värden nära neutralt. Röda räta linjer anger linjära trender och röda kurvor anger glidande treårsmedelvärden. Röda siffror visar att bedömningar inte gjorts helt enligt de rekommendationer som anges i aktuella bedömningsgrunder. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

62 8 b Rolfsån, Stensjöns utlopp Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde P-tot (µg/l) 9,6 N-tot (µg/l) 62 NO 2/3 -N (µg/l) - Tillstånd Låg halt Måttligt hög halt Ref. halt-p/ek-värde 12,3 / 1,27 Status Hög status 6 Totalfosfor (µg/l) 3 Totalkväve (µg/l) År Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde 4,,6 28 4,2 Tillstånd - Låga förluster - Höga förluster Avvikelse Tydlig Tydlig 1, P-tot transport (ton/år) 8, 6, 4, 2,, N-tot transport (ton/år) ,2 P-tot arealförlust (kg/ha, år,1, N-tot arealförlust (kg/ha, år) Syretillstånd och syretärande ämnen År Medelvärde Tillstånd TOC* (mg/l) 6,9 Låg halt 2 TOC* (mg/l) 1 *COD Mn t.o.m Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

63 8 b Rolfsån, Stensjöns utlopp Sida 2 (2) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Färgtal 51 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) - 3 Färgtal Surhet/försurning Parametrarna är ej undersökta vid provpunkten. Kommentar De vattenkemiska analyserna från den senaste treårsperioden visade att vattnet var näringsfattigt med avseende på fosfor och att kvävehalten var måttligt hög. Status med avseende på totalfosfor klassades som hög. Transport och arealförlust av fosfor och kväve var lägre jämfört med de närmast föregående åren, speciellt avseende fosfor. Vattnet var måttligt färgat och halten syretärande ämnen som COD och TOC var låg. Röda räta linjer anger linjära trender och röda kurvor anger glidande treårsmedelvärden. Röda siffror visar att bedömningar inte gjorts helt enligt de rekommendationer som anges i aktuella bedömningsgrunder. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

64 9 Rolfsån, Rolfsbro Sida 1 (2) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd P-tot (µg/l) 17,1 Måttligt hög halt N-tot (µg/l) 812 Hög halt NO 2/3 -N (µg/l) Ref. halt-p/ek-värde 14,7 /,86 Status Hög status 15 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) År Fosfortransport (ton/år) Arealförlust P (kg P/ha år) Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) Medelvärde 7,9, ,1 Tillstånd - Måttligt höga förluster - Höga förluster Avvikelse Stor Stor P-tot transport (ton/år) N-tot transport (ton/år) ,4 P-tot arealförlust (kg/ha, år 15 N-tot arealförlust (kg/ha, år),3 1,2,1 5, Syretillstånd och syretärande ämnen År Medelvärde Tillstånd COD* (mg/l) 8,1 Måttl. hög halt 2 COD* (mg/l) 1 *Beräknat från KMnO Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

65 9 Rolfsån, Rolfsbro Sida 2 (2) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Färgtal 54 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 4,2 Betydligt grumligt vatten 3 Färgtal 25 Turbiditet (FNU) Surhet/försurning År Median Tillstånd Min Alkalinitet (mekv/l),19 God buffertkapacitet,13 ph 7,2 Nära neutralt 7,,6 Alkalinitet (mekv/l),4,2, ph Kommentar De vattenkemiska analyserna från den senaste treårsperioden visade att vattnet var måttligt näringsrikt med avseende på fosfor och att kvävehalten var hög. Status med avseende på totalfosfor klassades som hög. Det finns en svag tendens till minskande halter av fosfor och kväve sedan år Transporter och arealförluster av fosfor och kväve var lägre jämfört med de närmast föregående åren. Det finns en svag tendens till minskande fosfortransport och arealfölust av fosfor sedan år Vattnet var måttligt färgat, betydligt grumligt och halten syretärande ämnen av COD (omräknat från KMnO 4 ) var måttligt hög. Vattnet har den senaste treårsperioden haft en god buffertförmåga och ph-värden nära neutralt. Minimivärden för alkalinitet och ph visar på liknande förhållanden. Röda räta linjer anger linjära trender och röda kurvor anger glidande treårsmedelvärden. Röda siffror visar att bedömningar inte gjorts helt enligt de rekommendationer som anges i aktuella bedömningsgrunder. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel

66 66

67 Bilaga 2. Vattenkemiska data

68 68

69 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN 216 Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Abs TOC Kond. ph Alk. NO 2+3 N N tot. P tot. ( C) (FNU) F 42/5 (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 14 Nolån f utl i Töllsjön ,6 1,1,22 8,4 5,8 6,5, ,2 14 Nolån f utl i Töllsjön ,5 1,5, ,6 6,9, ,5 14 Nolån f utl i Töllsjön ,3 1,9,22 6,9 1 7,2, Nolån f utl i Töllsjön ,8 1,8, , 7,, ,8 14 Nolån f utl i Töllsjön , 3,, ,8 7,, ,5 14 Nolån f utl i Töllsjön ,2 1,3, ,4 6,9, Min 2,6 1,1,22 6,9 5,8 6,5, ,5 Medel 7,7 1,8, ,8 6,9, Max 16,3 3,, ,2, Sörån, nedan Flügger AB ,8,98,17 8,2 8,3 7,, Sörån, nedan Flügger AB ,,96,18 8,5 8,3 6,9, ,9 3 Sörån, nedan Flügger AB ,4,92,14 6,4 11 7,4, ,5 3 Sörån, nedan Flügger AB ,5 1,1,21 9,6 9,6 7,1, ,1 3 Sörån, nedan Flügger AB ,6,8,13 7,1 1 7,3, Sörån, nedan Flügger AB , 1,,14 8, 9,4 7,2, Min 2,8,8,13 6,4 8,3 6,9, , Medel 8,4,96,162 8, 9,4 7,2, ,9 Max 18,4 1,1,21 9,6 11 7,4, Nolån, innan ARV i Bollebygd ,5 2,5,2 8,3 8,8 6,7, ,5 4 Nolån, innan ARV i Bollebygd ,9 2,1,22 8,8 9,3 6,8, ,5 4 Nolån, innan ARV i Bollebygd , 1,4,2 6,9 12 7,3, Nolån, innan ARV i Bollebygd ,9 4,4, ,1, ,4 4 Nolån, innan ARV i Bollebygd ,8 1,7, ,1, Nolån, innan ARV i Bollebygd ,4 1,8, ,2 7,, ,4 Min 2,5 1,4,2 6,9 8,2 6,7, ,5 Medel 8,3 2,3, ,, Max 19, 4,4, ,3,

70 Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Abs TOC Kond. ph Alk. NO 2+3 N N tot. P tot. ( C) (FNU) F 42/5 (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 5a Storån, bron vid Apelnäs ,1, ,6 5a Storån, bron vid Apelnäs ,8,18 7, a Storån, bron vid Apelnäs ,5,17 7,7 59 6,7 5a Storån, bron vid Apelnäs ,6,2 8, a Storån, bron vid Apelnäs ,3,17 6, a Storån, bron vid Apelnäs ,,16 6, a Storån, bron vid Apelnäs ,1, a Storån, bron vid Apelnäs ,2, a Storån, bron vid Apelnäs ,4, a Storån, bron vid Apelnäs ,8, a Storån, bron vid Apelnäs ,5, a Storån, bron vid Apelnäs ,,91 5,8 61 6,6 Min,1,91 5,8 57 6,6 Medel 8,,26 9, Max 18,, Storån, före utlopp i Lygnern ,1 3,1,21 1 8,6 6,8, Storån, före utlopp i Lygnern , 5,4,18 6,2 8,6 6,9, Storån, före utlopp i Lygnern ,9 1,5,16 7,2 1 6,9, ,3 6 Storån, före utlopp i Lygnern ,7 4,5,18 7,7 8,5 7,, Storån, före utlopp i Lygnern ,6 2,7,13 6,2 12 7,4, Storån, före utlopp i Lygnern ,3 2,5,16 7, 12 7,3, Storån, före utlopp i Lygnern ,9 5,6, ,9 7,, Storån, före utlopp i Lygnern ,5 3,4, ,, Storån, före utlopp i Lygnern ,7 2,6,24 1 9,1 7,1, ,3 6 Storån, före utlopp i Lygnern , 2,1, ,2, Storån, före utlopp i Lygnern ,1 2,9, ,7 7,1, Storån, före utlopp i Lygnern ,8 2,8,19 8,8 9,5 7,1, Min,1 1,5,13 6,2 8,5 6,8, ,3 Medel 8,2 3,3,25 9,2 1 7,1, Max 18,3 5,6, ,4,

71 Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Abs TOC Kond. ph Alk. NO 2+3 N N tot. P tot. ( C) (FNU) F 42/5 (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 8 Lygnerns utlopp, Staborg ,3,83 6,12 8,7 8,6 7,, Lygnerns utlopp, Staborg ,9,61 6,12 8,2 8,7 7,2, Lygnerns utlopp, Staborg ,3,74 4,8 7,8 8,6 7,1, Lygnerns utlopp, Staborg ,,69,12 6,3 8,6 7,, Lygnerns utlopp, Staborg ,8,84,15 6,4 8,8 7,2, ,5 8 Lygnerns utlopp, Staborg ,8,77,99 6,4 8,6 7,2, Lygnerns utlopp, Staborg ,2,69,96 6,3 8,8 7,2, ,8 8 Lygnerns utlopp, Staborg ,,54,89 6, 8,8 7,1, Lygnerns utlopp, Staborg ,7,45,92 5,9 8,7 7,2, ,6 8 Lygnerns utlopp, Staborg ,9,38,91 6, 8,7 7,1, Lygnerns utlopp, Staborg ,3,88,84 5,9 8,6 7,2, ,8 8 Lygnerns utlopp, Staborg ,4,74,91 6, 8,8 7,1, ,7 Min 3,3,38 4,8 5,9 8,6 7,, , Medel 9,6,68 53,13 6,7 8,7 7,1, ,6 Max 17,7,88 6,15 8,7 8,8 7,2, ,5 8b Rolfsån, Stensjöns utlopp ,,12 5,7 63 5,9 8b Rolfsån, Stensjöns utlopp ,3,12 6, b Rolfsån, Stensjöns utlopp ,6,14 6, b Rolfsån, Stensjöns utlopp ,4,84 6,1 53 5, 8b Rolfsån, Stensjöns utlopp ,7,92 6, 55 6,9 8b Rolfsån, Stensjöns utlopp ,4,95 6, Min 3,,84 5,7 53 5, Medel 1,1,19 6,2 65 7,3 Max 18,6,14 6,

72 Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Abs TOC Kond. ph Alk. NO 2+3 N N tot. P tot. Ca Mg Cl ( C) (FNU) F 42/5 (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) mg/l mg/l mekv/l T1, Tomtabäcken vid Apelskog , 6,2,13 6,6 8,3 6,6, T1, Tomtabäcken vid Apelskog , 4,7,18 8,4 7,9 6,7, T1, Tomtabäcken vid Apelskog ,7 4,9,12 5,7 14 7,5, T1, Tomtabäcken vid Apelskog ,6 4,6,16 8,9 11 7,1, T1, Tomtabäcken vid Apelskog ,5 4,8,12 8, 12 7,1, T1, Tomtabäcken vid Apelskog , 5,3,15 8, 11 6,9, Min 3, 4,6,12 5,7 7,9 6,6, Medel 7,6 5,1,143 7,6 11 7,, Max 15,7 6,2,18 8,9 14 7,5, Gä, Gärån vid Härkila ,8 3,3,155 7,9 6,6 6,6, , 1,1,3 Gä, Gärån vid Härkila ,1 2,6,15 8,7 6,3 6,6, , 1,,29 Gä, Gärån vid Härkila ,1 3,3,14 7,4 6,8 6,7, ,6 1,1,29 Gä, Gärån vid Härkila ,2 2,5,94 6,9 6,9 6,9, ,6 1,2,31 Gä, Gärån vid Härkila ,2 1,3,78 6,2 6,5 6,8, ,3 4,,94,28 Gä, Gärån vid Härkila ,5 1,6,99 7,2 7, 6,8, ,9 5, 1,1,31 Min 2,5 1,3,78 6,2 6,3 6,6, ,3 4,,94,28 Medel 8,7 2,4,113 7,4 6,7 6,7, ,4 1,1,3 Max 18,1 3,3,155 8,7 7, 6,9, , 1,2,31 Sd1, Lövbrobäcken vid Grönadal ,3 2,11 5,8 9,7 7,, Sd1, Lövbrobäcken vid Grönadal ,2 8,1,12 6,1 11 7,4, Sd1, Lövbrobäcken vid Grönadal ,6 6,4,69 3,9 23 7,8 1, Sd1, Lövbrobäcken vid Grönadal ,1 12,12 6,5 19 7,5, Sd1, Lövbrobäcken vid Grönadal ,2 3,4,78 4,9 23 7,5 1, Sd1, Lövbrobäcken vid Grönadal ,7 8,5,1 5,8 16 7,3, Min 3,3 3,4,69 3,9 9,7 7,, Medel 7,9 9,7,1 5,5 17 7,4, Max 15,6 2,12 6,5 23 7,8 1,

73 Provstation Datum Temp. Turb. Färgtal Abs TOC Kond. ph Alk. NO 2+3 N N tot. P tot. Ca Mg Cl ( C) (FNU) F 42/5 (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) mg/l mg/l mekv/l 9 Rolfsån, Rolfsbro ,7 1,8 5 9, 7,2, Rolfsån, Rolfsbro ,6 1,9 5 8,6 7,1, ,2 9 Rolfsån, Rolfsbro , 1,6 6 9,3 7,2, ,5 9 Rolfsån, Rolfsbro ,1 2, 6 9,1 7,3, ,7 9 Rolfsån, Rolfsbro ,5 1, ,4, , 9 Rolfsån, Rolfsbro , 3,9 4 9,3 7,3, ,3 9 Rolfsån, Rolfsbro ,9 1,8 4 9,3 7,3, Rolfsån, Rolfsbro ,1 3, ,3, Rolfsån, Rolfsbro ,8 1,4 4 8,8 7,2, Rolfsån, Rolfsbro ,3,92 4 8,7 7,1, , 9 Rolfsån, Rolfsbro , ,, Rolfsån, Rolfsbro ,3 2,2 5 9,4 7,3, Min 2,6,92 4 8,6 7,, , Medel 1, 3,7 51 9,5 7,2, Max 19, ,4, N4 Nordån, referens ,,51,2 9,2 5,1 6,3, ,5 3,1,75,25 N4 Nordån, referens ,8,74, ,1 6,7, ,9 4,4,81,2 Min 2,,51,2 9,2 5,1 6,3, ,5 3,1,75,2 Medel 3,4,63, ,1 6,5, ,7 3,8,78,23 Max 4,8,74, ,1 6,7, ,9 4,4,81,25 N5 Nordån, nedströms ravinen ,4,8,21 9,2 19 6,4, ,7 4,6 1,1 1,4 N5 Nordån, nedströms ravinen ,5 1,5,21 8,8 22 6,9, ,5 1,4 1,6 Min 2,4,8,21 8,8 19 6,4, ,7 4,6 1,1 1,4 Medel 4,5 1,2,21 9, 21 6,7, ,4 5,6 1,3 1,5 Max 6,5 1,5,21 9,2 22 6,9, ,5 1,4 1,6 73

74 VATTENKEMISKA ANALYSER I SJÖAR 216 Provstation Datum Djup Siktdjup Temp Abs TOC ph Alk Kond O 2 O 2 NO 2+3 N N tot P tot Klorofyll (m) (m) ( C) F 42/5 (mg/l) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) % (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 1.1 Viaredssjön ,5 3, 1,6,17 6,3 7,2,19 9, 12, Viaredssjön ,5 3,3 16,6,1 6,9 7,3,25 1,1 9, ,1 4,8 1.2 Viaredssjön ,,17 8,4 7,2,19 9, 12, Viaredssjön ,,12 7,2 6,7,21 9,6 7, ,9 7.1 Lygnern, utanför Borgudden ,5 4,1 1,5,99 6,5 7,3,16 8,8 11, ,7 7.1 Lygnern, utanför Borgudden ,5 5,6 13,8,91 6, 7,2,16 8,7 1, , 1,2 7.1 Lygnern, utanför Borgudden ,5 16,7,92 5,8 7,2,16 8, ,9 7.2 Lygnern, utanför Borgudden ,2,11 6,4 7,1,15 8,7 12, ,7 7.2 Lygnern, utanför Borgudden ,6,1 6,1 6,9,15 8,7 11, , 7.2 Lygnern, utanför Borgudden ,9,96 5,9 6,9,16 8, ,7 74

75 Bilaga 3. Data från kalkeffektuppföljningen

76 76

77 Kalkeffektuppföljning 216 Färgerna i tabellen visar tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 blå, grön, gul, orange, röd motsvarar klass 1-5 Provpunkt Koordinater RT 9 Datum ph Kond Alk. Färgtal X (N) Y (O) ms/m mekvl/l Ballasjön BA.165 utlopp ,7 7,2,13 7 Ballasjön BA.165 utlopp , 8,2,25 93 Bäck från Gåsamosse ,7 7,3,3 Bäck från Ustjärnen ,2 5,2,3 Fixsjön utlopp ,7 7,,85 74 Hålsjön HÅ.137 utlopp ,3 6,1,41 87 Nordån NO , 22,16 14 Nordån NO ,7 18, Nordån NO ,7 27, Nordån NO ,7 19, Oxalasjön 211 utlopp ,8 4,9, Oxalasjön 211 utlopp ,6 5,6, St Kolsjö KO utlopp ,1 9,, St Kolsjö KO utlopp ,5 9,9, St Nabbasjö utlopp ,2 41,57 68 St Nabbasjö utlopp ,1 3,31 77 Stockasjön 156 utlopp , 6,1,19 38 Sågebäcken ,7 5,5,3 Töllsjön utlopp ,9 6,5,15 96 Töllsjön utlopp ,7 6,3,

78 Kalkeffektuppföljning Minimivärden av ph och alkalinitet, samt medelvärden av färgtal Färgerna i tabellen visar tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 blå, grön, gul, orange, röd motsvarar klass 1-5 Provpunkt Koordinater RT9 Period ph min alk min färgtal X (N) Y (O) mekvl/l medel Abborrasjön Ab.173 utlopp ,8,15 97 Agnsjön 16 utlopp ,,13 19 Ballasjön BA.165 utlopp ,6,9 82 Bäck från Gåsamosse ,6 -,1 Bäck från Ustjärnen ,2,3 Dammsjön Da.274 utlopp ,5,12 21 Fixsjön utlopp ,7,85 7 Gesebols sjö G3.183 utlopp ,5, Gingsjön G utlopp ,9,13 45 Hemsjön NO3.249 utlopp ,7, Hulkebäcken ,9 -,1 Hålsjön HÅ.137 utlopp ,3,41 78 Häbbäcken ,7 -,3 Hällesjön G2.189 utlopp ,3, Härsjön H3.56 utlopp ,7,85 74 Kroksjön 16:69 utlopp ,1,21 51 Kvarnabäcken ,9 -,3 Lindesjön utlopp ,5, Nordån NO ,4, Oxalasjön 211 utlopp ,1,6 221 Oxalasjön utlopp ,8,15 43 Rammsjön RA.29 utlopp ,6,7 6 Sandsjön SD.45 utlopp ,8,79 4 Skäresjön NO1.248 utlopp ,3,61 71 St Kolsjö KO utlopp ,6, St Nabbasjö utlopp ,6,26 13 St Svansjö 8S utlopp ,,17 43 St Ärttjärn utlopp ,6, St Öresjön 11S.18 utlopp ,,16 33 Stockasjön 156 utlopp ,4,67 33 Stockasjön utlopp ,8,96 37 Sågebäcken ,7,3 Töllsjön Tö1.262 inlopp ,9,13 85 Töllsjön utlopp ,7,13 13 Ulasjön utlopp ,8,11 13 Älingabäcken GÅ ,7 -,1 Örsjön 156 utlopp ,5, 16 Ösjöbäcken H ,4,

79 Bilaga 4. Vattenföring

80 8

81 Beräkningar av vattenföring: Provpunkt Metod 14 Nolån S-HYPE 3 Sörån S-HYPE, korrigerad med faktor,94 4 Nolån S-HYPE, korrigerad med faktor,96 5a Storån S-HYPE 6 Storån S-HYPE 8 Lygnerns utlopp S-HYPE 8 b Rolfsån, Stensjöns utlopp SMHI mätstation 2342 STENSJÖN 2 9 Rolfsån S-HYPE T1, Tomtabäcken S-HYPE, korrigerad med faktor,95 Gä, Gärån S-HYPE Sd1, Lövbrobäcken S-HYPE Beräknade månadsmedelvärden per station för vattenföringen 216 Månad a 6 8 8b 9 T1 Gä Sd1 m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s Jan 1,4 2,5 4,7 8, ,28,79,34 Feb 2,4 4,9 9, ,38 1,4,47 Mar 1, 1,9 3,7 6,6 8, ,16,58,21 Apr 1,2 2,3 4,2 7,6 9, ,17,56,21 Maj,19,56 1, 1,8 2,3 3,9 4,4 4,5,27,15,42 Jun,19,47,67 1,3 1,7 2,5 4,1 4,2,37,8,43 Jul,43,71 1,4 2,5 3,2 3,2 4,2 4,4,75,24,88 Aug,32,66 1,2 2,2 2,7 3,2 5,3 5,4,53,16,7 Sep,16,43,86 1,4 1,7 2,7 6,5 6,5,14,71,21 Okt,44,55 1,3 2,1 2,4 2,5 4,4 4,5,36,82,33 Nov 1,8 2,9 5, ,5 8,2,26,71,28 Dec,9 1,7 3,2 5,7 7,2 9,1 8,9 9,2,14,45,16 81

82 Beräknade veckomedelvärden per station för vattenföringen 216 Vecka a 6 8 8b 9 T1 Gä Sd1 m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s 53,98 2,9 5,2 9, ,16,96,26 1,57 1,7 3,1 5,6 7, ,87,61,15 2,49 1,3 2,3 4,2 5,8 9, ,12,52,21 3,29,88 1,6 2,9 3,9 7,8 1 1,59,34,11 4 4,2 5, ,86 1,6,94 5 4,4 8, ,58 2,2,73 6 2,9 6, ,44 1,7,58 7,93 2,8 5, 9, ,17,9,26 8 1,4 2,8 5,2 9, ,28,93,36 9,86 1,9 3,3 6,2 8, ,17,66,24 1 1,3 2,5 4,6 8, ,3,89, ,3 2, 4, 6,9 8, ,98,54,14 12,62 1,4 3, 5,1 6,1 9, 11 11,54,35,85 13,76 1,5 3, 5,2 6,5 8, ,99,36, ,5 3,8 7, ,35,83,4 15 1, 2,5 4,7 8, ,14,63,2 16,92 2,2 3,8 7, 8, ,14,57,2 17,6 1,4 2,4 4,4 5,5 8,8 8,9 9,3,7,37,11 18,37,95 1,7 3,1 3,9 6,4 5, 5,1,45,26,69 19,17,51,95 1,7 2,1 4, 4,3 4,4,21,16,38 2,11,37,67 1,2 1,5 2,7 4, 4,1,15,11,28 21,86,37,58 1,1 1,4 2,5 4,1 4,2,16,88,3 22,7,35,47,94 1,1 2,5 4,1 4,1,11,6,21 23,61,35,38,84,99 2,5 3,9 3,9,82,41,16 24,94,39,43,94 1,1 2,5 3,9 3,9,88,37,16 25,45,73 1,1 2,2 2,9 2,5 4,4 4,7,95,14,1 26,48,72 1,4 2,5 3,3 2,5 4,5 4,7,98,21,11 27,62,9 1,9 3,3 4,5 3,2 4,4 4,7,13,35,15 28,65,94 2, 3,3 4,2 4,2 4,3 4,4,79,29,1 29,19,51 1, 1,8 2,2 3,3 4,1 4,2,23,17,41 3,11,37,67 1,2 1,4 2,5 3,9 4,,12,11,24 31,14,46,87 1,5 2, 2,6 3,9 4,,4,13,61 32,36,7 1,2 2,2 2,9 3, 3,8 4,,8,18,1 33,41,84 1,5 2,7 3,4 3,9 4, 4,1,63,21,82 34,16,57 1,1 1,8 2,2 3,2 8,1 8,1,22,14,39 35,51,74 1,7 2,7 3,1 3,3 8,4 8,5,3,13,47 36,15,43 1, 1,6 1,9 2,7 8,1 8,2,13,89,24 37,91,35,67 1,1 1,3 2,5 5,9 5,9,81,61,16 38,71,34,52,97 1,1 2,5 5,3 5,3,62,44,12 39,51,58 1,2 2,1 2,3 2,5 5,1 5,2,25,63,28 4,34,44 1,3 1,9 2,2 2,5 4,9 4,9,19,67,21 41,14,36,8 1,3 1,5 2,5 4,4 4,4,1,57,15 42,2,41,73 1,3 1,4 2,5 4,5 4,5,13,53,18 43,87,87 2, 3,3 3,9 2,5 3,8 4,,87,14, ,6 2, 3,9 6,8 8,5 3,8 3,2 3,7,26,46, ,1 2,2 4,4 7,6 9,5 9,7 3,5 4,,16,56, ,6 3,7 6, , 7,2,36,87,4 47 2, 3,9 8, ,25,95,31 48,56 1,6 3,1 5,4 6, ,64,47,11 49,66 1,4 2,5 4,6 6, 8,6 9,4 9,9,12,41,16 5,56 1,3 2,5 4,4 5,7 8,4 8,5 8,8,97,4, ,2 1,7 3,1 5,7 7, 7,3 8,2 8,6,16,42, ,5 2,6 5,5 9, ,6 8,,19,6,22 82

83 Bilaga 5. Transporter och arealspecifika förluster samt massbalans i Lygnern 83

84 84

85 Transport av totalfosfor (ton P/år) År a 6 8 8b 9 T1 Gä Sd ,9 3,1 8,4 5,8 8,7, ,58 1,2 5,5 2,9 6,,15,27, ,8 1,3 7,1 3,6 13,18,45, ,82 1,8 4,4 2,7 8,4,14,33, ,46,71 1 2,9 8,6,19,11, , 1,3 2,6 1,2 8,6,8,16, ,28,65 1,1 4,5 1,9 5,5,92,19, ,34,63 1,1 3,8 2,8 4,3,84,26, ,78 1,5 2,5 8,3 6,6 14,19,34, ,54 1,2 2,1 1 8,8 19,25,18,56 2,49 1,1 1,7 13 5,9 18,19,46,41 21,77,7 3,7 6,7 3,3 11,19,45,36 22,35 1, 1,8 6,7 2,2 7,2,24,28,33 23,24,52,72 2, 3, 1,5 2,3 4,1,63,98,12 24,37,9 1,9 3,8 6,8 2,2 3,4 7,8,27,62,68 25,29,88 1,2 3,3 5,2 2,5 3,8 9,3,12,25,2 26,96 1,4 4,8 5,6 12 5,1 6,3 14,85 5,1 2,2 27,48,81 1,1 3,8 5,7 3,3 5,4 6,7,86,97,12 28,42,81 1,3 4,5 7,3 3,4 5,2 16,13,36,21 29,2,48,93 1,8 3,8 1,5 2,2 7,2,13,24,24 21,22,49,92 1,9 2,4 1,7 2,9 7,1,64,15,13 211,39,86 1,6 3,4 6,3 2,1 3,6 8,4,1,35,24 212,47 1,1 1,9 3,2 5,1 2,7 5, 7,9,23,42,43 213,41,66 1,2 2,7 3,8 2,5 3,6 6,,13,37,25 214,63 2,3,8 4,2 7,7 5,9 4,9 9,9,14,55,34 215,46,85 1,7 3,2 5,6 3,1 5, 9,2,14,33,28 216,26,39 1, 1,7 2,7 1,5 2,1 4,6,8,19,21 85

86 Transport av totalkväve (ton N/år) År a 6 8 8b 9 T1 Gä Sd , ,8 17 9, ,5 7,4 5, , 5, ,1 1 9, ,2 7,5 7, ,5 8,4 5, ,4 2 9, ,9 8, , , 13 9, ,9 12 9, ,1 5, 4, ,9 15 9, ,2 1 6, ,4 7,4 5, ,4 11 8, ,9 8,5 6, ,5 8,2 5, , 12 7, ,5 12 7, ,3 9,5 7, ,2 1 8, ,1 11 7, ,6 7,3 8, 86

87 Arealförlust av totalfosfor (kg P/ha,år) År a 6 8 8b 9 T1 Gä Sd1 199,19,15,19,1,13, ,57,58,12,52,87,17,9, ,79,66,16,63,18,2,15, ,81,92,97,49,12,15,11, ,46,36,23,52,12,22,35, ,98,65,57,21,12,91,53, ,53,64,54,1,35,79,1,62, ,64,62,57,84,5,62,95,87, ,15,14,12,18,12,2,21,11,3 1999,1,12,1,22,16,28,28,59,48 2,91,11,83,28,1,26,21,15,34 21,14,69,18,15,59,16,22,15,31 22,65,1,92,15,4,1,27,93,28 23,45,51,36,56,68,27,59,72,33,1 24,68,89,95,11,15,38,52,11,3,21,58 25,53,87,6,93,12,44,57,13,13,83,17 26,18,14,24,16,26,9,95,2,97 1,7 1,8 27,89,8,54,11,13,6,81,96,98,32,1 28,77,8,65,13,16,6,78,24,15,12,18 29,37,48,47,51,84,26,34,1,14,81,2 21,41,49,46,54,53,3,43,1,72,49,11 211,72,85,81,96,14,37,55,12,12,12,2 212,88,1,93,89,11,49,75,11,26,14,37 213,76,65,61,76,84,44,54,86,15,12,21 214,12,23,4,12,17,1,73,14,16,18,29 215,85,83,86,89,13,55,75,13,16,11,24 216,48,39,5,49,61,27,32,66,9,65,18 87

88 Arealförlust av totalkväve(kg N/ha,år) År a 6 8 8b 9 T1 Gä Sd ,4 5,5 7,3 7,5 7, ,9 3,9 4,4 5, 3,7 7,7 4,7 9, ,2 3,5 3,9 4,1 5, 8,9 5,6 7, ,4 3,2 2,4 3,2 6,3 5,2 2,5 4, , 6,2 4,4 4,9 6,4 5,7 1,8 8, ,8 4,3 4,4 4,5 6,4 7, 3,5 7, ,6 2,8 2,3 3,2 2,8 2,7 3,6 2,5 6, ,1 2,4 1,7 2,8 2,9 2,7 3,9 2,8 4, , 3,7 2,7 4,8 4,8 5,6 7,3 6,5 8, ,2 4,8 4,5 4,9 5,1 6, 7,9 2,9 9,7 2 3,8 4,8 3,7 6,8 6,5 8,1 7,1 7,3 9,5 21 3,7 3,9 3,7 5,3 4,8 4,6 6,8 4,2 7,7 22 4,9 5,9 5,4 6,1 5,4 5,6 8,9 4,1 8,3 23 2, 2,7 1,8 2,8 3,1 2,6 3,2 3,5 1,7 4,1 24 4,1 4,4 4,7 4,6 5,4 4,7 4,3 5,1 6,7 5, 8,1 25 3,2 3,7 2,8 4,3 4,5 4,7 4,1 5,1 5,9 3,4 5,8 26 8, 9,6 8, 6,4 6,6 6,1 7,5 7,9 14 7, ,2 4,9 3,6 5,8 5,8 5,3 5,6 5,8 5, 2,5 4,8 28 4,5 5,1 4,1 6,1 5,8 6,6 7, 7,5 6,1 3,7 7, 29 3,3 3,7 3, 3,7 3,9 3,7 3,4 4,2 4,4 2,8 5,4 21 3,2 4,1 3,2 4, 3,9 4, 3,9 3,9 3,9 2,7 4, ,6 5,4 4,3 5,2 5,5 5, 4,8 5,2 4,6 3,9 6, ,5 4,1 3,4 4, 4,3 5, 4,6 5,1 5,1 3,9 6, ,5 3,4 2,9 3,8 3,9 3,3 3,3 5,9 4,9 3,2 6, ,6 4,3 4,4 4,9 4,7 5,1 4,7 9,7 4,8 3,5 6, ,2 4,6 3,8 4,6 4,9 4,9 4,9 5,4 5,8 3,6 6, ,6 2,8 2,4 3,2 3,4 3,2 3, 3,3 4,1 2,4 6,8 88

89 Areal (km 2 ) Storån, före utlopp i Lygnern 451 8,4 5,5 7,1 4,4 1,5 2,6 4,5 3,8 8, ,7 6,7 3, 6,8 5,2 12 5,7 7,3 3,8 2,4 6,3 5,1 3,8 7,7 5,6 2,7 Sd1, Lövbrobäcken vid Gröndal 12,3,3,4,2,2,2,2,3,4,6,4,4,3,1,7,2 2,2,1,2,2,1,2,43,25,34,28,21 Deposition sjöyta 1 32,25,25,25,25,25,25,25,25,25,25,25,25,25,25,25,252,252,25,252,252,252,25,25,25,25,25,25 Övriga tillrinningsområden ,3,83 1,1,66 1,6,39,68,57 1,3 1,5 1,9 1, 1,,46 1,,79 1,8,86 1,1,57,36,95,77,57 1,2,9,42 Sätila ARV,6,3,4,2,2,3,1,14,24,2,2 Summa Tillförsel till Lygnern 562 1,2 6,9 8,9 5,5 13 3,4 5,7 4,9 1,2 12,5 15,3 8,3 8,3 3,9 8,8 6,5 15,9 6,9 8,9 4,8 3,1 7,7 6,6 4,9 9,5 7,1 3,6 Summa Uttransport (provp. 8) 562 5,8 2,9 3,6 2,7 2,9 1,2 1,9 2,8 6,6 8,8 5,9 3,3 2,2 1,5 2,2 2,499 5,1 3,3 3,4 1,5 1,7 2,1 2,7 2,5 5,9 3,1 1,5 Retention (Tillförsel-Utförsel) 4,4 3,9 5,3 2,8 9,6 2,2 3,7 2,1 3,7 3,7 9,5 5, 6, 2,3 6,6 4, 1,9 3,6 5,5 3,3 1,4 5,6 3,8 2,4 3,7 3,9 2,1 Retention (%) Den årliga depositionen antas uppgå till 8 kgp/km 2. Uppgift om Lygnerns areal hämtades från SMHIs Svenskt sjöregister. 2 Den årliga arealförlusten per km 2 antas vara i samma storleksordning som arealförlusten för Storån 6 Massbalans och retention av fosfor i Lygnern % 1 Retention av fosfor i Lygnern Den prickade linjen anger glidande treårsmedelvärden. 89

90 9

91 Bilaga 6. Elfiske i vattendrag 91

92 92

93 Utdrag ur elfiskeregsitret från Rolfsåns vattensystem 216 Färgerna visar status från hög (blå), god (grön), måttlig (gul), otillfredsställande (orange), till dålig status (röd) Lokalinformation Täthet (antal/1m 2) Vattendragsindex Vattendrag Lokalnamn X-koordinat y-koordinat Fiskedatum Artantal Lax + Lax >+ Öring + Öring >+ VIX VIX-klass Agnsjöbäcken Mynningen ,54 2 Ekån Baracken ,51 2 Sandrydsbäcken Upp bro nära mynning ,76 1 Rolfsån Hjälm ,29 3 Sundstorpsån Kvarnås nedstr damm ,32 3 Svansjöbäcken Svanshult ,46 3 Lövbrobäcken Gröndal ,77 1 Gärån Nedan fallen ,9,24 4 Tomtabäcken Nedan väg och fall ,5 18,43 3 Ularåsbäcken Nedan fallen ,23 4 Storån 15 m ned g:a stenbr ,7,29 3 Gisslebäcken Gissle ,31 3 Sörån Nedan sågen ,2 16,34 3 Sörån Nedan HP , 19,56 2 Sörån Horsvadsbron ,3 3 Ryssbybäcken ,8 1 Sandaredsån Backabo ned doserare ,37 3 Nolån Bollebygd ovan Shell ,8 4,,51 2 Nolån Gamla grustäkten ,4 1,4,56 2 Nolån Ovan sågen ,8 1,6,62 2 Nolån Ovan Töllsjön idr.pl ,5 1,9,21 4 Nordån Torstad ,3 14,56 2 Rosabäcken Valsjöryd ,

94 94

95 Bilaga 7. Använda metoder och standarder 95

96 96

97 Moment Metod Ackr. Ansv. utförare Fysikalisk-kemiska undersökningar i sötvatten Provtagning ISO utg.1 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning - sötvatten - Vattenkemi i sjöar, Version 1:1, samt Vattenkemi i vattendrag, Version 1:3, ja Medins Siktdjup SS EN ISO 727, del 5.2 utg.1, samt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning-hav-siktdjup, utg ja Medins Temperatur ISO 5814:212 ja Medins Syrgas ISO 5814:212 ja Medins Syrgasmättnad ISO 5814:212 ja Medins Analyser av vatten Turbiditet SS-EN ISO727-3 ja Alcontrol AB Färgtal SS-EN ISO 7887:212 D ja Alcontrol AB Absorbans F 42/5 SS-EN ISO 7887:1,del3,mod ja Alcontrol AB TOC SS-EN ISO 1484 utg 1 ja Alcontrol AB Konduktivitet SS-EN ISO ja Alcontrol AB ph SS-EN ISO 1523:212 ja Alcontrol AB Alkalinitet SS-EN ISO , itg 1 ja Alcontrol AB Nitrat+nitritkväve SS-EN ISO mod ja Alcontrol AB Totalkväve SS-EN ISO 1226:24 ja Alcontrol AB Totalfosfor SS-EN ISO :25 ja Alcontrol AB Kalcium SS-EN ISO :29 ja Alcontrol AB Magnesium SS-EN ISO :29 ja Alcontrol AB Klorid SS-EN ISO 134-1:29 ja Alcontrol AB Klorofyll SS mod ja Alcontrol AB Analyser av metaller i vattenmossa Kvicksilver SS-EN 1483:27 ja Alcontrol AB Bly SS-EN ISO :29 ja Alcontrol AB Kadmium SS-EN ISO :29 ja Alcontrol AB Zink SS-EN ISO :29 ja Alcontrol AB Nickel SS-EN ISO :29 ja Alcontrol AB Koppar SS-EN ISO :29 ja Alcontrol AB Biologiska undersökningar Växtplankton SS-EN 1524: 26 och Naturvårdsverkets handledning ja Medins provtagn. o analys för miljöövervakning 21 Bottenfauna provtagn. SS EN ISO 187 och Naturvårdsverkets handledning ja Medins o analys för miljöövervakning 21. Kiselalger provtagning SS-EN och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, undersökningstyp " Påväxt i sjöar och vattendrag - kiselalgsanalys" ja Medins Kiselalger analys SS-EN 1447 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, undersökningstyp " Påväxt i sjöar och vattendrag - kiselalgsanalys" ja Medins Metaller i vattenmossa BIN VR 21 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning 24. ja Medins 97

98 Förutsättningar vid beräkningar av referensvärden för totalfosfor Vid samtliga stationer har treårsmedelvärden för halter av totalfosfor använts. Vid samtliga stationer har RefP beräknats med hänsyn till jordbruksandel och baskatjoner, förutom station 9 avseende baskatjoner. Data över jordbruksareal och dess Pjo har tillhandahållits av Lst V Götaland För baskatjoner och absorbans har den använda tidsperioden varit olika vid flera stationer: Tvåårsvärden avseende absorbans och kalcium och ettårsvärden för magnesium och klorid: Station 14, 3, 4, 6, 8, T1 och Sd1. Ettårsvärden avseende baskatjoner och tvåårsvärden för absorbans: Station 5a och 8b. Treårsvärden avseende baskatjoner, samt tvåårsvärde avseende absorbans: Station Gä Analyser av baskatjoner saknas. Beräknat treårsvärde av absorbans har gjorts utifrån färgtal: Station 9 98

99 Bilaga 8. Vattenkemiska undersökningar i Nordån

100 1

101 Lygnerns Vattenråd Vattenkemiska undersökningar i Nordån

102 Vattenkemiska undersökningar i Nordån Rapportdatum: Version: 1. Projektnummer: 2894 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Medverkande: Lygnerns Vattenråd Medins Havs och Vattenkonsulter AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Org nr Alf Engdahl Per-Anders Nilsson 12

103 Vattenkemiska undersökningar i Nordån I oktober 215 påbörjades vattenkemisk provtagning i två punkter i Nordån. Efter att elfiske utförts nere i ravinen i Nordån uppströms Torstad sommaren 215, konstaterades det att konduktiviteten var onormalt hög. Eftersom den aktuella sträckan är skyddsvärd, bl.a. med avseende på flodpärlmussla beslutade Vattenrådet att en uppföljning av de vattenkemiska förhållandena, främst avseende konduktivitet och klorid var motiverad. En möjlig källa till förhöjd konduktivitet skulle kunna vara salt från den testbana som är belägen uppströms området. Under 215 har prover tagits vid två tillfällen i Nordån, oktober samt december. Under 216 har prover tagits i februari och april. En referenspunkt är belägen i en gren av ån som ligger uppströms testbanan, medan själva målpunkten är belägen ungefär en kilometer nedströms ravinen vid Torstad (Figur 1). Figur1. Provpunkternas lägen i Nordån (Sörån på kartan). N4-Referens är belägen uppströms Risa sågfall och N5-nedströms ravinen är belägen strax uppströms Torstad. 13

104 Resultaten från undersökningarna redovisas nedan i Tabell 1. Vattnet vid båda stationerna kan beskrivas som starkt färgat och näringsfattigt. Halterna av totalt organiskt kol (TOC) är måttligt hög till hög och består till stor del av humusämnen som bidrar till att färga vattnet brunt. Vid båda stationerna värden på alkalinitet varit låga vid minst ett tillfälle, med fallande ph-värden. Konduktiviteten är högre i nedströmspunkten jämfört med referensen, men kan ändå inte sägas vara nämnvärt förhöjd. Kloridhalten är tydligt högre i nedströmspunkten, men värdena är inte anmärkningsvärt höga. Kloridhalter bör inte överstiga 1 mg/l i enskilda vattentäkter, främst på grund av ökad korrosionsrisk. Halter över 5 mg/l kan dock indikera påverkan av salt grundvatten, avlopp, deponi, vägsalt eller vägdagvatten. Under perioden har ett värde över 5 mg/l uppmätts i den nedre provpunkten (N5). Tabell 1. Vattenkemiska data från undersökningar i Nordån hösten Färgmarkeringarna visar tillståndsbedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 1999 (gul=klass 4 och röd=klass 5, dvs högt eller mycket högt värde. För ph och alkalinitet är dock betydelsen den omvända, dvs lågt eller mycket lågt värde) Provstation Datum Temp. Turb. Kond. ph Alk. Ca Mg Cl ( C) (FNU) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) mg/l N4 Referens ,4 11 7,5 7,1,33 7,6 1,4 7,8 N4 Referens ,2,88 6, 6,8,11 5,2,78 9,9 N4 Referens ,,51 5,1 6,3,47 3,1,75 8,9 N4 Referens ,8,74 5,1 6,7,11 4,4,81 7,1 Medel 4,6 3,3 5,9 6,7,15 5,1,94 8,4 N5 nedstr. Ravinen ,2 3,6 13 7,3,27 7,9 1,5 26 N5 nedstr. Ravinen ,7 2,5 11 6,2,39 4,2 1, 24 N5 nedstr. Ravinen ,4,8 19 6,4,55 4,6 1,1 5 N5 nedstr. Ravinen ,5 1,5 22 6,9,13 6,5 1,4 57 Medel 5,5 2,1 16 6,7,12 5,8 1,3 39 Provstation Datum Absorbans NO 2+3 N N tot P tot TOC F 42/5 (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) N4 Referens , N4 Referens , ,2 N4 Referens , N4 Referens , ,5 13 Medel, ,7 12 N5 nedstr. Ravinen , N5 nedstr. Ravinen , ,2 N5 nedstr. Ravinen , ,8 N5 nedstr. Ravinen , Medel,

105 Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) (Källa: Länsstyrelsen Norrbotten) Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 1-16 centimeter lång. Musslans skal är mörkbrunt till svart, avlångt och ofta njurformat. Insidan av skalet är täckt av pärlemor. Flodpärlmusslan är en av de arterna i den svenska faunan som lever längst. Den äldsta funna musslan påträffades i Görjeån i Norrbotten och åldersbestämdes till 28 år. Flodpärlmusslan sitter större delen av sitt liv nedgrävd till två tredjedelar på bottnen av ett vattendrag. Den trivs bäst i vatten med relativt hög hastighet, ett permanent vattenflöde och i de flesta fall ett klart, syrgasrikt, näringsfattigt och välbuffrat vatten med stabilt ph. Flodpärlmusslan blir könsmogen vid 15-2 års ålder. I juli månad släpper hanarna ut sina spermier i vattnet vilka honorna får i sig när de andas eller äter. På så sätt befruktas äggen som utvecklas till så kallade glochidielarver. För att flodpärlmusslans livscykel ska kunna fortsätta krävs förekomst av lax eller öring i vattendraget. När honan efter ungefär en månad stöter ut glochidielarverna måste de hitta till gälarna på en lax eller öring där de sedan lever som parasiter i 9-1 månader innan de släpper. När de små musslorna släppt från värdfisken driver de iväg med vattenströmmarna för att till slut hamna på en lämplig botten. Endast en av 1 miljoner larver lyckas etablera sig som mussla. Flodpärlmusslan är rödlistad och klassas som sårbar (VU) av Artdatabanken, vilket innebär att artens överlevnad inte är säkrad på längre sikt. Den är också fridlyst sedan