Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden

Transkript

1 Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 29 Anna Henricsson Ulf Ericsson Mikael Christensson Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Vänerns sydöstra tillflöden 29 Projektnummer Kund 1763 Vattenrådet för Vänerns sydöstra tillflöden Version Datum Titel Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 29 Författare Anna Henricsson Ulf Ericsson Mikael Christensson Framsidefoto: Flian vid Resville ,. 2

3 Innehållsförteckning års undersökningar och metodik Inledning Provtagningsstationer och frekvens Undersökningsmoment och metoder Utvärdering Väder och vattenföring Resultat Lidans vattensystem med Sjötorpasjön Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Metaller i vattenmossa Surhetsförhållanden Nossans vattensystem och Dättern Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Metaller i vattenmossa Surhetsförhållanden Sjöråsåns vattensystem Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Metaller i vattenmossa Surhetsförhållanden Mariedalsåns vattensystem Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Metaller i vattenmossa Surhetsförhållanden Öredalsåns vattensystem Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Bottenfaunans naturvärden i området Referenser

4 Bilaga 1. Provstationer 29 och punktutsläpp i regionen Bilaga 2. Vattenkemiska analyser Bilaga 3. Vattenföring och transportberäkningar Bilaga 4. Bottenfauna i rinnande vatten Bilaga 5. Bottenfauna i sjösublitoral Bilaga 6. Metaller i vattenmossa Bilaga 7. Bedömning av vattenkemi och metaller Bilaga 8. Bedömning av bottenfauna

5 1. 29 års undersökningar och metodik 1.1 Inledning Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden bildades i mars 29 genom en omorganisation av Lidan - Nossans Vattenvårdsförbund. Vattenrådets huvudsakliga uppgift är att kontrollera och följa vattenkvaliteten i fem tillflöden till Vänern: Nossan, Lidan, Öredalsån, Mariedalsån och Sjöråsån, men ska också fungera som en länk mellan Vattenmyndigheten och allmänheten för ett helhetsperspektiv på vattenresurser. På uppdrag av Vattenrådet Vänerns sydöstra tillflöden har utfört recipientkontroll under 29. Recipientkontrollprogrammet är nytt från 28 och är en revidering av programmet från 24. Inga större förändringar har skett sedan föregående program, permanganattalet har tagits bort och absorbans har ersatt färgtalet. Numera ingår även vattenkemisk provtagning av Dättern, vilket tidigare har utförts av Vänersborgs kommun. Landskapet i det undersökta området präglas till största delen av jordbruk, och det är därför främst den höga näringsämnesbelastningen som karaktäriserar områdets sjöar och vattendrag. Syftet med kontrollen är att minska övergödningen och läckaget av kväve och fosfor till vattendragen samt att långsiktigt säkerställa en god vattenkvalitet och en god vattenmiljö för växter och djur. Däremot innebär de kalkrika och bördiga lerjordarna att vattendragen generellt har god buffertkapacitet mot försurning. 1.2 Provtagningsstationer och frekvens Under året har det skett vattenkemisk provtagning i 35 provpunkter i rinnande vatten och i två provpunkter i sjöar (Bilaga 1 och Figur 1). I 26 av provpunkterna i rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett varannan månad, med start i februari varje år, resterande nio provpunkter provtogs varje månad. Provtagningsstation 63 Bäck vid Tångamossen var uttorkad eller isbelagd vid samtliga provtagningstillfällena under året, varför inga data har kunnat redovisas. I Dättern och Sjötorpasjön provtogs vattenkemin vid två tillfällen, februari/mars och augusti. År 29 provtogs bottenfauna vid 18 lokaler, fyra av dessa provtas årligen och övriga undersöks vart tredje år (Bilaga 1 och Figur 1). Bottenfaunan i Dättern undersöktes under november 29, här sker provtagning vartannat år. Undersökning av metaller i vattenmossa genomförs var tredje år. Provtagning för metallhaltsbestämning i vattenmossa utfördes vid 18 provlokaler under oktober och november 29 (Bilaga 1 och Figur 1). 5

6 Figur 1. Samtliga provtagningsstationers lokalisering i området för Vänerns sydöstra tillflöden år Undersökningsmoment och metoder Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten har omfattat vattentemperatur, absorbans, suspenderade ämnen, turbiditet, ph, alkalinitet, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, totalt organiskt kol (TOC), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO /2 -N), totalkväve (N-tot), fosfat-fosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ) och totalfosfor (P-tot). Provtagningen har skett i enlighet med SS-EN och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (Tabell 1). I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen förutom siktdjup och vattendjup omfattat vattentemperatur, ph, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, ammoniumkväve (NH 4 -N), 6

7 nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO /2 -N), totalkväve (N-tot), fosfat-fosfor (PO 4 -P), totalfosfor (P-tot) och klorofyll a. I Sjötorpasjön analyserades även absorbans, suspenderade ämnen, turbiditet, alkalinitet, totalt organiskt kol (TOC) och partikulärt fosfor (P part ). I Dättern analyserades även kemisk syreförbrukning (COD Mn ). Även här har provtagningen skett i enlighet med SS-EN och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (Tabell 1). Provtagning av vattenmossa för metallhaltsbestämning genomfördes i enlighet med BIN VR 21 + Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, metaller i vattenmossa (utg ). Analyserna av arsenik (As), bly (Pb), kadmium (Cd), kobolt (Co), koppar (Cu), zink (Zn), krom (Cr), kvicksilver (Hg), och nickel (Ni), och gjordes i enlighet med gällande SIS-normer (Tabell 1). Tabell 1. Analysmetoder för kemiska och fysikaliska undersökningar 29. Parameter Vattenkemi Metod Absorbans ABS-F42, SSEN ISO 7887 Turbiditet (FNU) fd SS-EN 2727 ph PH-K, SS Alkalinitet SS-EN ISO , utg 1 Konduktivitet SS-EN Syrgas (O 2) SS-EN ISO TOC SS-EN 1484 Ammoniumkväve (NH 4 -N) SS-EN ISO 11732,mod Nitrat/nitritkväve (NO 2/3 -N) SS-EN ISO 13395,mod Totalkväve (N) SS-EN13395,mod/SS28131,mod Fosfatfosfor (PO 4 -P) SS-EN ISO 6878, mod Totalfosfor (P) SS-EN ISO 6878:25 Klorofyll A SS mod Vattenmossa Arsenik (As) SS-EN ISO 11885, utg 1 Bly (Pb) SS-EN ISO 11885, utg 1 Kadmium (Cd) SS-EN ISO 11885, utg 1 Kobolt (Co) SS-EN ISO 11885, utg 1 Koppar (Cu) SS-EN ISO 11885, utg 1 Zink (Zn) SS-EN ISO 11885, utg 1 Krom (Cr) SS-EN ISO 11885, utg 1 Kvicksilver (Hg) fd SS mod Nickel (Ni) SS-EN ISO 11885, utg 1 Bottenfaunaundersökningar har genomförts i rinnande vatten enligt SS -EN och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (utg ). Vid provtagningen har fem separata prov tagits på varje lokal. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (NFS 28:1). Bottenfaunaundersökningar har genomförts i Dättern enligt SS 2819 och enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (utg ). Vid provtagningen 7

8 har fem separata prov tagits på varje lokal. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (NFS 28:1). 1.4 Utvärdering Utvärdering har i huvudsak följt Naturvårdsverkets nuvarande och tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27:4, 4913, 492, 4921, 9:4). Från och med i år har såväl statusklassning som tillståndsbedömning för vattenkemi redovisats för eutrofieringspåverkan. I klassificeringen av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 27 används bland annat totalfosfor som parameter för att visa effekt av näringspåverkan (Naturvårdsverket 27). Ett referensvärde (naturligt värde) delas med den uppmätta halten varpå den erhållna kvoten (EK-värde) klassificeras (Tabell 2). Referensvärdet mäts företrädelsevis i likvärdiga vattenförekomster som den undersökta men kan även beräknas. Beräkningen utgår ifrån provtagningsstationens höjd över havet, icke marina baskatjoner samt absorbans. Hänsyn skall tas till andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet, om denna är större än 1 %. Tabell 2. Statusklassificering av totalfosfor i vattendrag, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 27. Status EK-värde Hög,7 God,5 och <,7 Måttlig,3 och <,5 Otillfreddställande,2 och <,3 Dålig <,2 Klassificeringen har gjorts utifrån medelvärden för perioden Vid stationen i Dättern gjordes klassificeringen utifrån 1-års medelvärden då kemivärden från saknades. Hänsyn har tagits till att andelen jordbruksmark är mer än 1 % och värdet på färgtal respektive absorbansen vid 436 nm har räknats om till absorbansen vid 42 nm. Vid klassning av tillstånd för vattenkemiska parametrar har 1-årsmedelvärden använts. Alla kemiska grunddata för 29 finns redovisade i Bilaga 2. En mer detaljerad beskrivning av vilka gränsvärden som använts för tillståndsklassningarna finns i Bilaga 7. Från och med år 29 har färgtalet ersatts av absorbans, som mätts vid 436 nm. För att kunna göra jämförelser med tidigare år har även här färgtal samt absorbans vid 436 nm räknats om till absorbans vid 42 nm enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Transporter och arealförluster av TOC, ammoniumkväve, nitrat/nitrit-kväve, totalkväve, fosfatfosfor, partikulärt fosfor och totalfosfor har beräknats där det finns tillförlitliga vattenföringsuppgifter. Beräkningarna har gjorts med veckomedelvärden på vattenföringen (PULS-data) och data finns redovisade i Bilaga 3. Större bottenfaunaundersökningar genomförs vart tredje år och under 29 provtogs 18 lokaler i rinnande vatten. Dättern provtas vartannat år, senast 29. Årligen undersöks fyra lokaler i rinnande vatten. Primärresultat för 29 redovisas i bilagorna 4 och 5. 8

9 Proverna har analyserats, statusklassats och bedömts i enlighet med svensk och europeisk standard (SS EN respektive SS 2819), Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, Medin m fl (29) samt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). Vid sparkprovtagning söker man om möjligt provpunkter i strömsträckor. Dessa har stor syresättning från luften och bottenfaunasamhällena kan därigenom hysa fler syrekrävande arter, jämfört med provpunkter i lugnflytande sträckor. Andelen syrekrävande arter påverkar bedömningen av eutrofieringsstatus. I expertbedömningen av eutrofieringsstatus tar vi därför hänsyn till botten- och strömförhållanden. Ändå visar troligen resultatet från provpunkter belägna i vattendragens strömsträckor på bättre förhållanden med avseende på näringsämnesbelastning och syreförhållanden, jämfört med de som faktiskt råder i lugnflytande delar av vattendragen. Utvärderingen av metaller i vattenmossa följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 1999 (Naturvårdsverket 492). Resultaten från årets undersökning finns redovisade i Bilaga Väder och vattenföring Uppgifter om nederbörd och temperatur har hämtats från väderstationerna i Skara och Såtenäs belägna i östra respektive västra delen av avrinningsområdet till Vänerns sydöstra tillflöden (SMHI, Väder och Vatten 29). Under större delen av 29 var temperaturen normal, dock något över det normala under januari och april samt något under det normala under oktober månad (Figur 2). Störst temperaturskillnad jämfört med normalvärden uppmättes vid båda stationerna i april månad (+4,1 C). C Månadsmedeltemperatur ( C) Skara C Månadsmedeltemperatur ( C) 2 Såtenäs Figur 2. Månadsmedeltemperaturen för 29 för stationerna i Skara och Såtenäs. Linjen representerar ett medelvärde för perioden År 29 var januari, april och september ovanligt nederbördsfattiga medan nederbörden under juli månad var extremt riklig (Figur 3). Den stora nederbördsmängden i juli resulterade i en flödestopp trots stor avdunstning under sommarperioden (Figur 4). 9

10 mm 25 2 Månadsmedelnederbörd (mm) Skara mm 25 2 Månadsmedelnederbörd (mm) Såtenäs Figur 3. Månadsmedelnederbörden för 29 för stationerna i Skara och Såtenäs. Linjen representerar ett medelvärde för perioden Provtagningen 29 har i många fall skett vid flödestoppar för perioden (Figur 4), undantaget provtagningarna i juli och december då provtagningen skett efter flödestoppar. Att provtagningen skett efter, framför allt den mycket kraftiga flödestoppen i december, innebär sannolikt att transportberäkningarna för 29 underskattar de verkliga transporterna något för flödesberoende parametrar. m³/s Flöde Provtagning veckonummer Figur 4. Tillfällen för vattenkemisk provtagning under 29 i förhållande till uppmätt flöde vid station 59 strax före Lidans utlopp i Vänern. 1

11 2. Resultat 2.1 Lidans vattensystem med Sjötorpasjön Allmänt Lidans avrinningsområde är ca 2265 km² och utgörs nästan till hälften av jordbruksmark medan skogsmarken utgör ungefär en tredjedel. Området är mycket sjöfattigt, mindre än 1 % av arealen utgörs av sjöar. Inom Lidans avrinningsområde ligger Hornborgasjöns naturreservat, som främst omfattar sjön och dess strandängar. Hornborgasjön, som är en av Europas viktigaste våtmarker, är en grund slättsjö med ett största vattendjup på drygt 1,5 m. Betydelsen som häcknings- och rast plats för en mängd fågelarter är mycket stor, och omgivningar har en mycket rik biologisk mångfald. Åarna i Lidans avrinningsområde har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Lidan har sitt källflöde ca 2 meter över havet och sitt utlopp i Vänern vid Lidköping. Inom området finns riksintressen med avseende på naturvärden, lekområden för asp i de nedre delarna samt värdefulla bestånd av vimma och strömlevande öring. Lidan och dess biflöden påverkas av många avloppsreningsverk samt ett flertal andra punktutsläppskällor (Bilaga 1). Dessutom finns sammanlagt 98 gårdar med över 1 djurenheter, varav flertalet ligger i Falköpings kommun. I Lidans huvudfåra provtogs sex provpunkter för vattenkemiska undersökningar. I Lidans biflöden provtogs tre provpunkter i Bragnumsån, två i Afsån, en Jungån och sju i Fliangrenen. Bottenfauna provtogs 29 vid 11 provpunkter och metaller i vattenmossa vid 1 provpunkter (Bilaga 1). Ca 6 km sydväst om Falköping ligger Sjötorpasjön som är en grund näringsrik slättsjö. Den är 12 m lång och 8 m bred med ett vattendjup på ca 1,5 m på djupaste stället. Framförallt i sydväst växer mycket bladvass och kaveldun utmed stränderna, och sjön har ett rikt fågelliv. Sjön har sänkts flera gånger sedan slutet av 18-talet vilket har sänkt den ursprungliga vattennivån med drygt en meter och gett en strandskog på västra sidan. I Sjötorpasjön provtogs en provpunkt för vattenkemiska undersökningar i februari och augusti (Bilaga 1 och 2) 11

12 2.1.2 Näringsämen/Eutrofiering Status Statusen med avseende på totalfosfor klassificerades som hög i de övre delarna av vattensystemet: station 5 i Lidan och 53 i Bråtabäcken, samt 611 och 613 i Pösan och 63 i Hornborgaån (Figur 5 och Tabell 3). I Sjötorpasjön klassificerades statusen som god. Sämst var förhållandena i de nedre delarna av Lannaån (station 577) och Dofsan (station 659) där statusen klassificerades som dålig. Figur 5. Statusklassning med avseende på totalfosforhalter vid stationerna i Vänerns sydöstra tillflöden

13 Tabell 3. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på 3- årsmedelvärden, vid stationerna Lidans avrinningsområde 29. Provstation EK-värde Status 5 Lidan,89 Hög 53 Bråtabäcken,89 Hög 55 Sjötorpasjön,52 God 56 Lidan,44 Måttlig 513 Bragnumsån,35 Måttlig 517 Bragnumsån,43 Måttlig 528 Lidan,58 God 542 Lidan,32 Måttlig 5637 Afsån,29 Otillfredsställande 565 Afsån,22 Otillfredsställande 577 Lannaån,14 Dålig 58 Lidan,21 Otillfredsställande 59 Lidan,21 Otillfredsställande 63 Bäck vid Tångamossen - utgick, uttorkad 611 Pösan,84 Hög 613 Pösan,86 Hög 63 Hornborgaån,8 Hög 634 Flian,39 Måttlig 646 Flian,48 Måttlig 651 Dofsan,38 Måttlig* 659 Dofsan,18 Dålig 67 Flian,41 Måttlig *anger att tillförlitligheten är tveksam beroende på att stationens avrinningsområde utgör så liten del av hela delavrinningsområdet Bottenfaunan undersöktes vid 11 stationer i Lidans avrinningsområde. Enligt expertbedömningen hade bottenfaunan hög status med avseende på eutrofiering vid stationen i Hornborgaån uppströms Hornborgasjön (67) (Figur 6 och Tabell 4). Stationerna i Afsån (5637 och 565) och Lannaån (577) samt de två stationerna längst ner i Lidans huvudfåra (58 och 591) bedömdes ha måttlig status. Vid övriga stationer bedömdes statusen med avseende på eutrofiering som god. Bottenfaunan på stationen i Lidan vid Prästaströmmen (542) bedömdes vara påverkad av fördämningen strax uppströms. Främst var det en förhöjd andel filtrerande arter som visar detta (Bilaga 5). 13

14 Figur 6. Status med avseende på eutrofiering utifrån bottenfaunan vid stationerna i Vänerns sydöstra tillflöden 29. Tabell 4. Statusklassning (expertbedömning) med avseende på bottenfauna i rinnande vatten vid de provtagna stationerna i Lidans avrinningsområde 29. Expertbedömningar Surhets- Status map Status map Lokal klass eutrofiering annan påverkan 513. Bragnumsån, Pure Nära neutralt God Hög 528. Lidan, Kvarnö Nära neutralt God Hög 542. Lidan, Prästaströmmen Nära neutralt God God Afsån, Herregården Nära neutralt Måttlig Hög 565. Afsån, Rydaholm Nära neutralt Måttlig Hög 577. Lannaån, Rycka Nära neutralt Måttlig Hög 58. Lidan, Lovene Nära neutralt Måttlig Hög 591. Lidan, kanotklubben Nära neutralt Måttlig Hög 63. Hornborgaån, Fjällåkra Nära neutralt Hög Hög 651. Dofsan, Brunnsbo Nära neutralt God Hög 67. Flian, Resville Nära neutralt God Hög 14

15 Vid de stationer som bedömdes ha måttlig status med avseende på eutrofiering var vattnet lugnflytande (undantaget 577 i Lannaån). De stationer där proverna kunnat tas i strömsträckor indikerar statusen sannolikt en bättre eutrofieringssituation än vad som råder i större delen av vattensystemet, då proverna tagits i strömsträckor med god syresättning från luften. Att eutrofieringspåverkan ökar längre ner i vattensystemet visas också av DJ-index och föroreningsindex där värdena minskar närmare utloppet i Vänern (Figur 7). DJ-index DJ-index FI Föroreningsindex Lokalnummer Figur 7. DJ- och föroreningsindex vid stationerna i Lidans avrinningsområde 29, från stationen belägen längst uppströms (528) till den närmast före utloppet i Vänern (591) Vid stationen i Hornborgaån (63 vid bron vid Bossgården) sker provtagning årligen. Lokalförhållandena var goda för sparkprovtagning och på lokalen var vattnet strömmande vilket ger goda syreförhållanden. Att förhållandena för bottenfaunan har varit goda genom åren visar sig också i stabilt höga indexvärden (Figur 8) och förekomst av känsliga arter (Bilaga 4). Här förekom den rödlistade bäckbaggen Riolus cupreus, samt flera ovanliga arter och dessutom var artantalet högt. Bottenfaunans sammansättning och den mycket höga individtätheten visar ändå att näringshalterna är höga. ASPT DJ FI Figur 8. ASPT-, DJ- och Föroreningsindex (FI) vid station 63 i Hornborgaån, bron vid Bossgården, vid undersökningarna

16 Tillstånd Urlakningen av fosfor från jordbruksmark är stor i Lidans avrinningsområde. Halterna av totalfosfor var kraftigt förhöjda vid flertalet stationer (Tabell 5). Låga och måttligt höga halter uppmättes vid stationerna längst uppströms i vattensystemet. Nedfall av luftburna kväveföreningar och urlakning från jordbruksmark har inneburit höga till extremt höga totalkvävehalter vid samtliga stationer i Lidan (Figur 9 och Tabell 5). Endast vid en av de längst uppströms belägna punkterna, 53 Bråtabäcken, var halterna måttliga. Näringsämneshalterna var också högst vid stationerna längst ner i vattensystemet (Figur 1). Figur 9. Tillståndsklassning av totalkvävehalter (N-tot) baserat på 29 års medelvärden vid stationerna i Vänerns sydöstra tillflöden. 16

17 Tabell 5. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor- (P-tot) och totalkväver (N-tot) baserat på 29 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 5 Lidan 13 Måttligt höga halter 855 Höga halter 53 Bråtabäcken 8 Låga halter 443 Måttligt höga halter 55 Sjötorpasjön 12 Låga halter 39 Mycket höga halter 56 Lidan 44 Höga halter 1317 Mycket höga halter 513 Bragnumsån 47 Höga halter 4133 Mycket höga halter 517 Bragnumsån 4 Höga halter 2783 Mycket höga halter 528 Lidan 27 Höga halter 25 Mycket höga halter 542 Lidan 41 Höga halter 1983 Mycket höga halter 5637 Afsån 63 Mycket höga halter 2433 Mycket höga halter 565 Afsån 67 Mycket höga halter 375 Mycket höga halter 577 Lannaån 15 Extremt höga halter 1893 Mycket höga halter 58 Lidan 63 Mycket höga halter 2242 Mycket höga halter 59 Lidan 63 Mycket höga halter 2158 Mycket höga halter 63 Bäck vid Tångamossen - utgick, uttorkad - utgick, uttorkad 611 Pösan 2 Måttligt höga halter 136 Mycket höga halter 613 Pösan 17 Måttligt höga halter 145 Mycket höga halter 63 Hornborgaån 26 Höga halter 2133 Mycket höga halter 634 Flian 26 Höga halter 1322 Mycket höga halter 646 Flian 32 Höga halter 1465 Mycket höga halter 651 Dofsan 27 Höga halter 185 Mycket höga halter 659 Dofsan 113 Extremt höga halter 51 Extremt Höga halter 67 Flian 49 Höga halter 185 Mycket höga halter a) b) µg/l 75 P-tot µg/l 3 NH4-N NO3+NO2-N N-tot Figur 1. Halter av a) totalfosfor (P-tot) och b) ammoniumkväve (NH 4-N), nitrat- och nitritkväve (NO 3+NO 2- N) samt den totala kvävehalten vid stationerna i Lidans huvudfåra, från längst uppströms till utloppet i Vänern, baserat på 29 års medelvärden. 17

18 Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor, totalfosfor (P-tot), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (N-tot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i 15 punkter i Lidans avrinningsområde (Bilaga 3). Under det senaste året har 25,6 ton totalfosfor och 953 ton totalkväve transporterats förbi stationen närmast utloppet i Vänern (station 59). Undantaget år 23 och 29 (då den arealspecifika förlusten av totalfosfor var låg respektive måttligt hög) har den arealspecifika förlusten av totalfosfor och totalkväve varit hög vid samtliga provtagningsår de senaste tio åren (Tabell 6). Tabell 6. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Lidan vid station 59, strax innan utloppet i Vänern År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve 1999,22 Höga förluster 1,9 Höga förluster 2,29 Höga förluster 1,6 Höga förluster 21,22 Höga förluster 6,6 Höga förluster 22,22 Höga förluster 8,2 Höga förluster 23,6 Låga förluster 4,4 Höga förluster 24,2 Höga förluster 9,1 Höga förluster 25,17 Höga förluster 6,5 Höga förluster 26,2 Höga förluster 1,5 Höga förluster 27,25 Höga förluster 12, Höga förluster 28,22 Höga förluster 11,9 Höga förluster 29,11 Måttligt höga förluster 4,2 Höga förluster Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (Figur 11). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark men också ett flertal punktkällor bidrar (Bilaga 1). 18

19 (ton/år) P tot Medelvattenföring (m 3 /s) (ton/år) N tot Medelvattenföring (m 3 /s) Figur 11. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 59 i Lidan, närmast utflödet i Vänern, åren Syre och syretärande ämnen Tillstånd Den lägsta syrehalten vid stationen i Sjötorpasjön uppmättes i februari (4,3 mg/l) och syretillståndet i sjön bedömdes därför som svagt. Halterna av TOC i sjön var måttligt höga. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Vid de undersökta stationerna i Lidans avrinningsområde var tillstånden i de flesta fall syrerika. Vid tre stationer var dock tillståndet måttligt syrerikt (542 i Lidan, 565 i Afsån och 577 i Lannaån) och i Lidan vid Lovene (58) var syretillståndet svagt. Här var också halterna av TOC (totalt organiskt kol) höga eller mycket höga. TOC-halterna var förhöjda även vid flertalet av de övriga stationerna (Tabell 7), t ex var halterna höga vid stationen närmast utflödet i Vänern vilket kan bidra till problem med syretillståndet i sjöns bottenvatten. 19

20 Tabell 7. Totalhalten av organiskt kol (TOC) och tillståndsklassning, baserat på 29 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde Provstation TOC Tillståndsklassning (mg/l) 5 Lidan 14 Hög halt 53 Bråtabäcken 6 Låg halt 55 Sjötorpasjön 9 Måttligt hög halt 56 Lidan 21 Mycket hög halt 513 Bragnumsån 12 Hög halt 517 Bragnumsån 19 Mycket hög halt 528 Lidan 18 Mycket hög halt 542 Lidan 17 Mycket hög halt 5637 Afsån 15 Hög halt 565 Afsån 13 Hög halt 577 Lannaån 15 Hög halt 58 Lidan 16 Hög halt 59 Lidan 14 Hög halt 63 Bäck vid Tångamossen - utgick, uttorkad 611 Pösan 11 Måttligt hög halt 613 Pösan 1 Måttligt hög halt 63 Hornborgaån 8 Måttligt hög halt 634 Flian 12 Hög halt 646 Flian 13 Hög halt 651 Dofsan 7 Låg halt 659 Dofsan 9 Måttligt hög halt 67 Flian 13 Hög halt Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid 15 punkter i Lidans avrinningsområde (Bilaga 3). År 29 transporterades totalt 5662 ton TOC förbi stationen närmast utloppet i Vänern (station 59). Den arealspecifika förlusten var för året 25, kg/ha Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vid stationerna i Lidans avrinningsområde var vattnet måttligt färgat vid fem stationer och i övrigt betydligt till starkt färgat (Tabell 8). De högsta värdena på absorbansen uppmättes i Lidan vid Johannelund (56) och i Lannaån (577). Vattnets grumlighet, mätt som turbiditet samt halten av suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Turbiditeten är ett något grövre mått för grumligheten än suspenderat material, men är den parameter som ingår i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från Grumligheten mätt som turbiditet var betydlig till stark vid samtliga provpunkter, förutom vid Lidan vid Fjölebro (5) och Bråtabäcken (53) där den var måttlig. Dessa stationer är belägna längst upp i vattensystemet och stationerna här är i lägre grad omgivna av jordbruksmark än de längre nedströms. Slamhalten 2

21 mätt som halten suspenderat material var måttligt hög till hög, förutom vid 659 Dofsan där den var mycket hög (Tabell 9). Vattnet i Sjötorpasjön var svagt färgat och måttligt grumligt med en måttligt hög slamhalt. Tabell 8. Absorbans (42 nm, omräknat från 436 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 29 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation Absorbans Turbiditet (42 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning 5 Lidan,349 starkt färgat 2,1 måttligt grumligt 53 Bråtabäcken,81 måttligt färgat 1,5 måttligt grumligt 55 Sjötorpasjön,43 svagt färgat 1,4 måttligt grumligt 56 Lidan,389 starkt färgat 4,9 betydligt grumligt 513 Bragnumsån,134 betydligt färgat 5,6 betydligt grumligt 517 Bragnumsån,265 starkt färgat 7,8 starkt grumligt 528 Lidan,288 starkt färgat 6, betydligt grumligt 542 Lidan,253 starkt färgat 9,1 starkt grumligt 5637 Afsån,318 starkt färgat 15,2 starkt grumligt 565 Afsån,252 starkt färgat 19,7 starkt grumligt 577 Lannaån,351 starkt färgat 49,7 starkt grumligt 58 Lidan,265 starkt färgat 23,9 starkt grumligt 59 Lidan,22 starkt färgat 18,6 starkt grumligt 63 Bäck vid Tångamossen - utgick, uttorkad - utgick, uttorkad 611 Pösan,156 betydligt färgat 7,7 starkt grumligt 613 Flian,24 starkt färgat 5,2 betydligt grumligt 63 Hornaborgaån,95 måttligt färgat 5,4 betydligt grumligt 634 Flian,99 måttligt färgat 3,3 betydligt grumligt 646 Flian,19 betydligt färgat 4,9 betydligt grumligt 651 Dofsan,89 måttligt färgat 2,8 starkt grumligt 659 Dofsan,84 måttligt färgat 15,1 starkt grumligt 67 Flian,164 betydligt färgat 12,1 starkt grumligt 21

22 Tabell 9. Halterna av suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 29 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation Suspenderat material (mg/l) Tillståndsklassning 5 Lidan 5, måttligt hög slamhalt 53 Bråtabäcken 6,3 hög slamhalt 55 Sjötorpasjön 5, måttligt hög slamhalt 56 Lidan 5,1 måttligt hög slamhalt 513 Bragnumsån 6,6 hög slamhalt 517 Bragnumsån 6,4 hög slamhalt 528 Lidan 5, måttligt hög slamhalt 542 Lidan 5,5 måttligt hög slamhalt 5637 Afsån 6,9 hög slamhalt 565 Afsån 6,1 hög slamhalt 577 Lannaån 7,6 hög slamhalt 58 Lidan 7,7 hög slamhalt 59 Lidan 6,8 hög slamhalt 63 Bäck vid Tångamossen - utgick, uttorkad 611 Pösan 7,7 hög slamhalt 613 Flian 5,5 måttligt hög slamhalt 63 Hornaborgaån 6,5 hög slamhalt 634 Flian 5, måttligt hög slamhalt 646 Flian 5,4 måttligt hög slamhalt 651 Dofsan 11,5 hög slamhalt 659 Dofsan 13,5 mycket hög slamhalt 67 Flian 5,7 måttligt hög slamhalt Metaller i vattenmossa Metallundersökningen av vattenmossa visade att de flesta metallerna förekom i låga till måttligt höga halter. Halterna av krom och kvicksilver var låga till måttligt höga vid samtliga stationer (Bilaga 6). I biflödet till Edumaån (station 517, nedströms glasbruket i Fåglavik) uppmättes höga halter av arsenik, bly och kobolt (Figur 12). Arsenik och bly kan ses som branschspecifika föroreningar från glasbruk, medan kobolt ofta används som färgmedel inom glasindustrin. Även halterna av kadmium och zink var relativt höga. 26 var kopparhalterna kraftigt förhöjda och nickelhalterna relativt höga i biflödet till Edumaån men i år var dessa halter måttligt höga. Även i Hornborgaån (63) var halterna förhöjda av flera metaller, främst arsenik, kobolt, och bly. Vid flera stationer var kobolthalterna betydligt högre än 26 (517, 513, 5212, 528 och 63) I Bragnumsån (513) var dessutom arsenikhalterna höga, i Salaholmsbäcken (5212) var blyhalterna höga och i Lidan vid Kvarnö (528) var halterna höga av kadmium. 22

23 As (mg/kg ts) måttligt hög Cd (mg/kg ts) måttligt hög Co (mg/kg ts) måttligt hög Cu (mg/kg ts) måttligt hög hög Ni (mg/kg ts) måttligt hög hög Pb (mg/kg ts) måttligt hög hög Zn (mg/kg ts) måttligt hög 4 2 Figur 12. Halter av arsenik (As), kadmium (Cd), kobolt (Co), koppar (Cu), nickel (Ni), bly (Pb) och zink (Zn) i vattenmossa vid provpunkterna i Lidans avrinningsområde 26 och 29. Linjerna visar den nedre gränsen för måttligt höga respektive höga halter. 23

24 2.1.6 Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på god eller mycket god buffrande förmåga vid samtliga provpunkter (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid de provtagna stationerna i Lidans avrinningsområde (Bilaga 4). 2.2 Nossans vattensystem och Dättern Allmänt Nossans avrinningsområdet är ca 812 km². Knappt hälften av den totala markarealen i området består av skog medan andelen jordbruksmark är ca en tredjedel av totalarealen. Området är sjöfattigt, endast knappt 2 % av arealen utgörs av sjöar. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Nossans har sitt källflöde ca 2 meter över havet och sitt utlopp i den grunda vänerviken Dättern. Dättern är delvis naturreservat och stränderna karaktäriseras av vidsträckta bladvassar och betade strandängar. Området som har stor betydelse för fågellivet har dessutom mycket stor betydelse för reproduktionen av gös i Vänern. Tillförseln av näringsämnen, från framför allt Nossan, har här inneburit kraftig eutrofieringsproblematik. Genom att viken avgränsas från Vänern genom Frugårdssund förhindras utspädningen av det näringsrika vattnet, vilket ytterligare förvärrar problemen. Sedan hösten 1995 har recipientkontrollen i Dättern samordnats med kontrollprogrammet för Vänerns sydöstra tillflöden. I avrinningsområdet finns ett antal punktutsläppskällor, främst allmänna reningsverk men också mindre industrier (Bilaga 1), dessutom finns fem gårdar med över 1 djurenheter inom avrinningsområdet. Nossans huvudfåra provtogs för vattenkemiska undersökningar i sju provpunkter (Bilaga 1 och 2), bottenfauna provtogs 29 vid tre provpunkter (Bilaga 1 och 4) och metaller i vattenmossa vid sex provpunkter (Bilaga 1 och 6). I Dättern provtogs en provpunkt för vattenkemiska undersökningar (Bilaga 1 och 2), samt två provpunkter för bottenfauna (Bilaga 1 och 5) Näringsämen/Eutrofiering Status Vid några av de övre stationerna var delavrinningsområdet för litet för att kunna ge en tillförlitlig klassning (information från Länsstyrelsen i Västra Götalands län), i övrigt klassificerades statusen med avseende på totalfosfor som god längre upp i vattensystemet och måttlig i de nedre stationerna (Figur 5 och Tabell 1). Vid stationen närmast utloppet i Dättern klassificerades statusen som otillfredsställande med avseende på halterna av totalfosfor. Statusen i Dättern klassificerades som dålig, baserad på 1- årsmedelvärden från

25 Tabell 1. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på 3- årsmedelvärden vid stationerna Nossans avrinningsområde 29. Observera att värden för 795 Dättern baseras på 1-årsmedelvärden för 29. Provstation EKvärde Status 71 Nossan,87 Hög* 74 Nossan,68 God 72 Nossan 1,32 Hög** 73 Nossan,62 God 748 Nossan,5 Måttlig 76 Nossan,33 Måttlig 79 Nossan,27 Otillfredsställande 795 Dättern,9 Dålig*** */**anger att tillförlitligheten är tveksam/mycket tveksam beroende på att stationens avrinningsområde utgör så liten del av hela delavrinningsområdet *** anger att statusen baseras på 1-årsmedelvärden för 29 Bottenfaunan undersöktes vid tre provstationer i Nossan (Tabell 11). Enligt expertbedömningen hade bottenfaunan hög status med avseende på eutrofiering vid stationen längst uppströms (72 vid Hudene) (Figur 6). Längre nedströms (76 vid Bredgöl) bedömdes statusen vara god, medan statusen bedömdes vara otillfredsställande vid lokalen närmast utloppet i Dättern (791 vid Åstorp). Att eutrofieringspåverkan ökar längre ner i vattensystemet visas också av två föroreningsindex där värdena minskar närmare utloppet i Vänern (Figur 13). DJ-index är det multimetriska index för eutrofieringspåverkan som används för statusklassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och föroreningsindex är ett sammansatt index för att mäta och klassa eutrofieringspåverkan i vattendrag. Ingående kriterier är förekomsten av arter och grupper med olika eutrofieringskänslighet samt bottenfaunasamhällets sammansättning och mångformighet. Den station som är belägen längst uppströms av de tre (72 vid bron uppströms Herrljunga) provtas årligen. Utifrån bottenfaunan verkar förhållandena här vara stabila. Indexvärdena har varit oförändrat höga och lokalen hyser känsliga arter (Bilaga 4). Tabell 11. Statusklassning (expertbedömning) med avseende på bottenfauna i rinnande vatten vid de provtagna stationerna i Nossan 29. Expertbedömningar Surhets- Status map Status map Lokal klass eutrofiering annan påverkan 72. Nossan, Hudene Nära neutralt Hög Hög 76. Nossan, Bredgöl Nära neutralt God Hög 791. Nossan, Åstorp Nära neutralt Otillfredsställande Hög 25

26 DJ-index DJ-index FI Lokalnummer FI Figur 13. DJ- och Föroreningsindex (FI) vid stationerna i Nossan 29, från stationen belägen längst uppströms (72) till den närmast före utloppet i Dättern (79). I Dättern provtogs två stationer. Vid den södra stationen (närmast Nossans utlopp) bedömdes statusen med avseende på eutrofiering vara otillfredsställande (Tabell 12). Trots detta bedömdes syreförhållandena vara goda vilket troligen kan förklaras med att viken är grund och syresätts relativt väl från luften. Den norra punkten är belägen närmare Brandsfjordens mynning och får därigenom ett större vattenutbyte från Vänern vilket har påverkat förhållandena här. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig och syretillståndet bedömdes även här vara gott. Tabell 12. Statusklassning (expertbedömning) med avseende på bottenfaunan vid de provtagna provpunkterna i Dättern 29. Naturvårdsverkets kriterier BQI Ekologisk Statusklassning Lokal Indexvärde kvalitetskvot 1. Dättern, syd 1,,37 Otillfredsställande 2. Dättern, nord 1,6,6 Måttlig Tillstånd Fosforläckage från jordbruksmark är betydande i regionen. Halterna var måttliga i de övre delarna av Nossan och ökade till mycket höga halter i de nedre delarna (Tabell 13 och Figur 14a). Nedfallet av luftburna kväveföreningar är stort i sydvästra Sverige, dessutom sker ett stort kväveläckage från jordbruksmarken i området. Detta märks i undersökningsresultaten, med höga eller mycket höga totalkvävehalter vid samtliga stationer i Nossan (Figur 9 och Tabell 13). Halterna ökar också ju längre ner i vattensystemet man kommer (Figur 14b). 26

27 Tabell 13. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor- (P-tot) och totalkväver (N-tot) baserat på 29 års medelvärden vid stationerna i Nossan. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 71 Nossan 15 Måttligt höga halter 885 Höga halter 74 Nossan 21 Måttligt höga halter 972 Höga halter 72 Nossan 2 Måttligt höga halter 16 Höga halter 73 Nossan 25 Måttligt hög halt 1245 Höga halter 748 Nossan 37 Höga halter 1367 Mycket höga halter 76 Nossan 57 Mycket höga halter 1717 Mycket höga halter 79 Nossan 69 Mycket höga halter 1667 Mycket höga halter a) b) µg/l 75 P-tot µg/l 3 NH4-N NO3+NO2-N N-tot Figur 14. Halter av a) totalfosfor (P-tot) och b) ammoniumkväve (NH 4-N), nitrat- och nitritkväve (NO 3+NO 2- N) samt totalkväve vid stationerna i Nossan, från den belägen längst uppströms (71) till den närmast utloppet i Dättern (79), baserat på 29 års medelvärden. Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor, totalfosfor (P-tot) ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (N-tot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i tre punkter i Nossans huvudfåra (Bilaga 3). Under det senaste året har 15,1 ton totalfosfor och 392 ton totalkväve transporterats förbi stationen närmast utloppet i Dättern (station 79). Den arealspecifika förlusten av totalfosfor och totalkväve har varit hög eller extremt hög vid samtliga provtagningsår de senaste tio åren (Tabell 14). 27

28 Tabell 14. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Nossan vid station 79, strax innan utloppet i Dättern. År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve 1999,32 Extremt höga förluster 9,9 Höga förluster 2,38 Extremt höga förluster 11,3 Höga förluster 21,28 Höga förluster 7,4 Höga förluster 22,32 Extremt höga förluster 9,2 Höga förluster 23,12 Måttligt höga förluster 5,3 Höga förluster 24,31 Höga förluster 8,6 Höga förluster 25,22 Höga förluster 7,1 Höga förluster 26,37 Extremt höga förluster 14,5 Höga förluster 27,3 Höga förluster 11,4 Höga förluster 28,26 Höga förluster 1,9 Höga förluster 29,19 Höga förluster 4,9 Höga förluster Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen. Vissa år har dock inte transporten av totalfosfor (P-tot) (åren 27-28) och totalkväve (N-tot) (åren 26-28) överensstämt med medelvattenföringen vid station 79 i Nossan (Figur 15). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark men också ett flertal punktkällor bidrar (Bilaga 1). (ton/år) P tot Medelvattenföring (m 3 /s) (ton/år) N tot Medelvattenföring (m 3 /s) Figur 15. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 79 i Nossan, närmast utflödet i Dättern, åren

29 2.2.3 Syre och syretärande ämnen Tillstånd I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Vid de undersökta stationerna i Nossan har varken syrehalt eller syremättnadsgrad varit kritiska under året. Syrehalterna visar på syrerika tillstånd vid samtliga provpunkter förutom vid stationerna 73 och 79 där tillståndet var måttligt syrerikt (Bilaga 2). Dättern mottar betydande mängder näringsämnen och syretärande ämnen som transporteras från Nossans avrinningsområde. Detta ger problem med höga näringsämneshalter. Att syretillståndet med avseende på bottenfaunan ändå bedömdes vara gott i Dättern kan troligen förklaras med god syresättning från luften. Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i tre punkter i Nossans huvudfåra (Bilaga 3). År 29 transporterades totalt 3187 ton TOC förbi stationen närmast utloppet i Dättern (station 79). Den arealspecifika förlusten var för året 39,4 kg/ha Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnet var starkt färgat vid samtliga stationer i Nossan och betydligt färgat i Dättern. Vattnets grumlighet kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm) och kan mätas som turbiditet eller halten av suspenderat material. Med avseende på turbiditeten klassificerades tillståndet som betydligt till starkt grumligt vid samtliga provpunkter i Nossan. Både absorbansen och grumligheten ökade ju längre ner i vattensystemet man kommer och var som högst vid stationen strax före utloppet i Vänern (79) (Tabell 15). Med avseende på halten av suspenderat material klassificerades slamhalten som måttlig till hög. Tabell 15. Absorbans (42 nm, omräknat från 436 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 29 års medelvärden vid stationerna i Nossan. Provstation Absorbans Turbiditet Suspenderat material (42 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning (mg/l) Tillståndsklassning 71 Nossan,212 starkt färgat 4, betydligt grumligt 5 måttligt hög slamhalt 74 Nossan,235 starkt färgat 4, betydligt grumligt 5,4 måttligt hög slamhalt 72 Nossan,284 starkt färgat 4,8 betydligt grumligt 5 måttligt hög slamhalt 73 Nossan,256 starkt färgat 6,2 betydligt grumligt 6,5 hög slamhalt 748 Nossan,279 starkt färgat 7,8 starkt grumligt 5,6 måttligt hög slamhalt 76 Nossan,277 starkt färgat 11,2 starkt grumligt 6,2 hög slamhalt 79 Nossan,299 starkt färgat 17,1 starkt grumligt 7,2 hög slamhalt 795 Dättern,168 betydligt färgat - analyseras ej - analyseras ej 29

30 2.2.5 Metaller i vattenmossa Metallundersökningen av vattenmossa visade att de flesta metallerna förekom i låga till måttligt höga halter (Bilaga 6). En hög kopparhalt uppmättes dock i Nossan, ca 8 m nedströms Annelunds reningsverk (78) (Figur 16). Även vid undersökningen 26 var kopparhalten kraftigt förhöjd här. Cu (mg/kg ts) måttligt hög hög Figur 16. Kopparhalterna i provpunkterna i Nossans avrinningsområde 26 och 29. Linjerna visar de nedre gränserna för måttligt höga respektive höga halter Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på god eller mycket god buffrande förmåga vid samtliga provstationer (Bilaga 2). Även bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid de provtagna stationerna i Nossans huvudfåra (Bilaga 4). 2.3 Sjöråsåns vattensystem Allmänt Avrinningsområdets yta är ca 24 km² med en stor andel jordbruksmark (41 %). Andelen skogsmark är 34 % av totalarealen. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Sjöråsån har sitt utflöde i Vänern vid Hällekis, ca en mil norr om Götene. Inom avrinningsområdet finns tre allmänna reningsverk och en industrideponi (Bilaga 1). I Sjöråsåns vattensystem provtogs tre provpunkter för vattenkemiska undersökningar, bottenfauna provtogs 29 vid två provpunkter och vattenmossa vid en provpunkt (Bilaga 1). 3

31 2.3.2 Näringsämen/Eutrofiering Status I Sjöråsån (33) och vid den övre stationen i Göteneån (3192) klassificerades statusen med avseende på totalfosforhalterna som måttlig, medan förhållandena var sämre vid den nedre stationen i Göteneån (325) där statusen klassificerades som otillfredsställande (Figur 5 och Tabell 17). Tabell 16. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på 3- årsmedelvärden, vid stationerna Sjöråsåns avrinningsområde 29. Provstation EK-värde Status 3192 Göteneån,37 Måttlig 325 Göteneån,27 Otillfredsställande 33 Sjöråsån,38 Måttlig Vid årets undersökning provtogs bottenfaunan vid två stationer i Sjöråsåns avrinningsområde. Vid stationen i Sjöråsån, strax uppströms inloppet i Vänern (33 vid Sjösäter), bedömdes statusen med avseende på eutrofiering som god (Figur 6 och Tabell 17). Tabell 17. Statusklassning (expertbedömning) med avseende på bottenfauna i rinnande vatten vid de provtagna stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde 29. Expertbedömningar Surhets- Status map Status map Lokal klass eutrofiering annan påverkan 325. Göteneån, Silboholm Nära neutralt Otillfredsställande Hög 33. Sjöråsån, Sjösäter Nära neutralt God Hög Stationen i Göteneån (325 vid Silboholm) är belägen strax nedströms Götene. Trots goda strömförhållanden och bra förhållanden för sparkprovtagning var artantalet mycket lågt och föroreningståliga arter dominerade. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som otillfredsställande. Bottenfaunaprovtagning utförs årligen på stationen. DJ-index var vid föregående undersökning på minimivärdet 5 och indikerade dålig status (Figur 17, Bilaga 4). I år hade värdet ökat, främst beroende på en ökning av dagsländesläktet Baetis. Att andelen dagsländor har ökat tyder på en viss förbättring av eutrofieringssituationen, även om både artsammansättning och artantal fortfarande visar på en kraftig näringsämnespåverkan. 31

32 ASPT DJ FI Figur 17. ASPT-, DJ- och Föroreningsindex (FI) vid station 325 i Göteneån, vid Silboholm, vid undersökningarna Tillstånd Totalfosforhalterna var under året mycket höga vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde. I Göteneån var totalkvävehalterna mycket höga vid stationen uppströms Götene (3192, nedströms Byåns inflöde) och extremt höga vid stationen nedströms reningsverket (325, vid Silboholm) (Figur 9 och Tabell 18). Vid stationen strax innan Sjöråsåns utflöde i Vänern (33, bron vid Stampen) var halterna mycket höga. Tabell 18. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor- (P-tot) och totalkväve (N-tot) baserat på 29 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde. Provstation P-tot N-tot µg/l Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 3192 Göteneån 54 Mycket höga halter 2583 Mycket höga halter 325 Göteneån 82 Mycket höga halter 5783 Extremt Höga halter 33 Sjöråsån 64 Mycket höga halter 2533 Mycket höga halter Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ), totalfosfor (P-tot), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (Ntot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 33 i Sjöråsån (Bilaga 3). Under det senaste året har 3,8 ton totalfosfor och 156 ton totalkväve transporterats förbi stationen. Under de senaste tio åren har den arealspecifika förlusten av totalfosfor varit måttligt hög till extremt hög, och den arealspecifika förlusten av totalkväve har varit hög (Tabell 19). 32

33 Tabell 19. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Sjöråsån vid station 33, strax innan utloppet i Vänern År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve 1999,36 Extremt höga förluster 1,5 Höga förluster 2,23 Höga förluster 14,4 Höga förluster 21,21 Höga förluster 11,5 Höga förluster 22,28 Höga förluster 1,8 Höga förluster 23,18 Höga förluster 1,3 Höga förluster 24,18 Höga förluster 13,1 Höga förluster 25,16 Måttligt höga förluster 8,3 Höga förluster 26,3 Höga förluster 1,5 Höga förluster 27,25 Höga förluster 12, Höga förluster 28,37 Extremt höga förluster 15,2 Höga förluster 29,16 Måttligt höga förluster 6,4 Höga förluster Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (Figur 18). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark, de punktkällor som kan påverka i området är tre allmänna reningsverk och en industrideponi (Bilaga 1). (ton/år) P tot Medelvattenföring (m 3 /s) (ton/år) N tot Medelvattenföring (m 3 /s) Figur 18. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 33 i Sjöråsån, närmast utflödet i Vänern, åren

34 2.3.3 Syre och syretärande ämnen Tillstånd Halterna av TOC (totalt av organisk kol) var måttliga vid stationerna i Göteneån, och höga vid stationen i Sjöråsån. Tillståndet har under året varit syrerikt vid samtliga stationer (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol)samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 33 i Sjöråsån (Bilaga 3). År 29 transporterades totalt 838 ton TOC förbi stationen. Den arealspecifika förlusten var för året 34,5 kg/ha Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet, som klassificerades utifrån turbiditeten och halten suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationerna i Göteneån var vattnet måttligt till betydligt färgat och starkt grumlat (Tabell 2). Slamhalten var mycket hög vid båda stationerna (Tabell 21). Vid stationen strax innan Sjöråsåns utlopp i Vänern (33) var absorbans och grumlighet ännu högre och slamhalten var hög. Tabell 2. Absorbans (42 nm, omräknat från 436 nm) och turbiditet (FNU) samt tillståndsklassningar, baserat på 29 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde Provstation Absorbans Turbiditet (42 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning 3192 Göteneån,126 betydligt färgat 18,5 starkt grumligt 325 Göteneån,92 måttligt färgat 17,9 starkt grumligt 33 Sjöråsån,233 starkt färgat 2,3 starkt grumligt Tabell 21. Suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 29 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde Provstation Suspenderat material (mg/l) Tillståndsklassning 3192 Göteneån 13,4 mycket hög slamhalt 325 Göteneån 19,2 mycket hög slamhalt 33 Sjöråsån 11,5 hög slamhalt Metaller i vattenmossa Metallundersökningen av vattenmossa (Bilaga 6) visade att samtliga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. 34

35 2.3.6 Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på god eller mycket god buffrande förmåga vid samtliga provpunkter (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid de undersökta stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde (Bilaga 4). 2.4 Mariedalsåns vattensystem Allmänt Avrinningsområdets yta är ca 1 km². Andelen jordbruksmark är mycket stor, ca 5 %, medan andelen skogsmark är 24 % av totalarealen. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Mariedalsån har sitt utlopp i Vänern vid Källby, knappt en mil öster om Lidköping. Strax före utloppet ligger Källby avloppsreningsverk. Den enda provpunkten i systemet är belägen vid Mariedalsåns utlopp i Vänern, och provtogs för vattenkemi, bottenfauna och metaller i vattenmossa (Bilaga 1) Näringsämen/Eutrofiering Status Vid stationen i Mariedalsån klassificerades statusen som god med avseende på halterna av totalfosfor (Figur 5 och Tabell 22). Tabell 22. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på 3- årsmedelvärden, vid stationen i Mariedalsån 29. EKvärde Provstation Status 46 Mariedalsån,52 God Bottenfaunan undersöks årligen vid en station i Mariedalsån, strax innan utloppet i Vänern (46 vid Källby) (Figur 6 och Bilaga 4). Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som god. Förhållandena har varit stabila utan större förändringar på senare år (Figur 19), vilket visas av stabila värden på tre föroreningsindex där ingående kriterier är förekomsten av arter och grupper med olika eutrofieringskänslighet samt bottenfaunasamhällets sammansättning och mångformighet. Vattenhastigheten på lokalen är forsande, och god syresättning från luften gör troligen att eutrofieringsstatusen med avseende på bottenfaunan indikerar något bättre förhållanden än om proverna tagits vid en lokal med sämre strömförhållanden. 35

36 ASPT DJ FI Figur 19. ASPT-, DJ- och föroreningsindex vid station 46 i Mariedalsån, vid Källby, vid undersökningarna Tillstånd Totalfosfor- och totalkvävehalterna (Figur 9) var under året mycket höga (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ), totalfosfor (P-tot) ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (Ntot), samt beräkningar av arealförluster har genomförts i 15 punkter i Mariedalsåns avrinningsområde. Under det senaste året har 25,6 ton totalfosfor och 953 ton totalkväve transporterats förbi station 46 i Mariedalsån (Bilaga 3). Under de senaste tio åren har den arealspecifika förlusten av totalfosfor varit måttligt hög till hög av totalfosfor och den arealspecifika förlusten av totalkväve har varit hög till mycket hög (Tabell 23). Tabell 23. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Mariedalsån vid station 46, strax innan utloppet i Vänern År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve 1999,29 Höga förluster 12,4 Höga förluster 2,16 Höga förluster 15,1 Höga förluster 21,16 Höga förluster 12,3 Höga förluster 22,14 Måttligt höga förluster 1,8 Höga förluster 23,12 Måttligt höga förluster 9,6 Höga förluster 24,16 Måttligt höga förluster 12,5 Höga förluster 25,12 Måttligt höga förluster 7,8 Höga förluster 26,22 Höga förluster 17,8 Mycket höga förluster 27,2 Höga förluster 13,3 Höga förluster 28,21 Höga förluster 18,6 Mycket höga förluster 29,17 Höga förluster 6,6 Höga förluster Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (Figur 2). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark, den enda större punktkälla som påverkar avrinningsområdet är Källby ARV (Bilaga 1). 36

37 (ton/år) (ton/år) Medelvattenföring (m 3 /s) 6 1,5 4 1, 2, , (ton/år) N tot Medelvattenföring (m 3 /s) 2 1,5 1, 1, , Figur 2. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 46 i Mariedalsån, närmast utflödet i Vänern, åren Syre och syretärande ämnen Tillstånd Halterna av TOC (totalt organisk kol) var måttliga och tillståndet under året syrerikt (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 46 i Mariedalsån. År 29 transporterades totalt 224 ton TOC förbi stationen. Den arealspecifika förlusten var för året 23,1 kg/ha (Bilaga 3) Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet har tillståndsklassificerats utifrån turbiditeten och halten av suspenderat material, och kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationen i Mariedalsån var vattnet måttligt färgat och starkt grumlat med en hög slamhalt (Tabell 24). 37

38 Tabell 24. Absorbans (42 nm, omräknat från 436 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 29 års medelvärden vid station 46 i Mariedalsån. Provstation Absorbans Turbiditet Suspenderat material (42 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning (mg/l) Tillståndsklassning 46 Mariedalsån,8 måttligt färgat 9,9 starkt grumligt 8,82 hög slamhalt Metaller i vattenmossa Metallundersökningen av vattenmossa (Bilaga 6) visade att samtliga metaller förekom i låga till måttligt höga halter Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på god eller mycket god buffrande förmåga vid stationen i Mariedalsån (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid de undersökta stationerna (Bilaga 4). 2.5 Öredalsåns vattensystem Allmänt Avrinningsområdet som ligger mellan Lidan och Mariedalsån är ca 72 km² och utgörs ungefär till 4 % av skogsmark. År 23 tillkom avrinningsområdets enda provtagningsstation (Bilaga 1). Under 29 provtogs ån vid sex tillfällen för vattenkemiska analyser och dessutom gjordes en bottenfaunaundersökning under hösten Näringsämen/Eutrofiering Status Vid stationen i Öredalsån klassificerades statusen som otillfredsställande med avseende på halterna av totalfosfor (Figur 5 och Tabell 25). Tabell 25. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på 3- årsmedelvärden, vid stationen i Öredalsån 29. Provstation EKvärde Status 21 Öredalsån,29 Otillfredsställande Bottenfaunan undersöktes vid en station i Öredalsån, knappt 7 m innan utloppet i Vänern (21 vid Truve). Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög (Figur 6 och Bilaga 4). 38

39 Tillstånd Totalfosfor- och totalkvävehalterna (Figur 9) var under året mycket höga (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ), totalfosfor (P-tot), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (Ntot) samt beräkningar av arealförluster genomfördes vid station 21 i Öredalsån. Under det senaste året har 1, ton totalfosfor och 41 ton totalkväve transporterats förbi stationen vilket innebär höga arealspecifika förluster av totalfosfor och måttligt höga arealspecifika förluster av totalkväve (Bilaga 3). Läckage från omgivande jordbruksmark är i princip den enda källan till dessa näringsämnen i Öredalsåns avrinningsområde Syre och syretärande ämnen Tillstånd Halterna av TOC (totalt organisk kol) var måttliga och tillståndet under året syrerikt (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 21 i Öredalsån. År 29 transporterades totalt 188 ton TOC förbi stationen. Den arealspecifika förlusten var för året 26,7 kg/ha (Bilaga 3) Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet, som har klassificerats utifrån turbiditet och halten suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationen i Öredalsån var vattnet betydligt färgat och starkt grumlat och slamhalten var hög (Tabell 26). Tabell 26. Absorbans (42 nm, omräknat från 436 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 29 års medelvärden vid station 21 i Öredalsån. Provstation Absorbans Turbiditet Suspenderat material (42 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning (mg/l) Tillståndsklassning 21 Öredalsån,153 betydligt färgat 15,8 starkt grumligt 1,58 hög slamhalt 39

40 2.5.5 Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på god eller mycket god buffrande förmåga vid stationen i Sjöråsån (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning visar att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala (Bilaga 4). 2.6 Bottenfaunans naturvärden i området Statusen med avseende på eutrofiering och surhet utifrån bottenfaunan redovisas för varje delavrinningområde här ovan. Eftersom år 29 var ett stort undersökningsår för bottenfaunan med 18 undersökta lokaler, sammanfattas även bottenfaunans naturvärden. Vid bedömningen av naturvärden användes ett poängsystem som dels tar hänsyn till lokalens biologiska mångformighet och dels till om lokalen hyser ovanliga eller hotade arter (Figur 21). Naturvärdesbedömningen enligt poängsystemet redovisas utförligt i Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Bilaga 8). I korthet innebär systemet för vattendrag att lokalen får 6-16 poäng för varje rödlistad art beroende på hotkategori, 1-1 naturvärdespoäng för artantal över 41 taxa, 1-3 naturvärdespoäng för Diversitetsindex över 3,85 samt 3 naturvärdespoäng för varje art som betecknas som ovanlig i regionen. Av de undersökta stationerna bedömdes tre ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan (528 i Lidan, 63 i Hornborgaån och 67 i Flian) (Bilaga 4 och Figur 21). Bottenfaunan i dessa vattendrag kan generellt sägas ha höga naturvärden med avseende på bottenfaunan även i ett nationellt perspektiv. 21. Öredalsån 325. Göteneån 33. Sjöråsån 46. Mariedalsån 513. Bragnumsån 528. Lidan 577. Lannaån 58. Lidan 591. Lidan 63. Hornborgaån 651. Dofsan 67. Flian 72. Nossan 76. Nossan 542. Lidan Hotstatus Antal taxa Diversitet Raritet Naturvärdesindex Figur 21. Naturvärdespoäng, uppdelat på kriteriepoäng, för stationer med förhöjda naturvärden vid undersökningen i Vänerns sydöstra tillflöden 29. Linjen vid 6 poäng anger gränsen mellan naturvärden i övrigt och höga naturvärden, linjen vid 16 poäng anger gränsen mellan höga naturvärden och mycket höga naturvärden. 4

41 I år bedömdes sju stationer ha höga naturvärden med avseende på bottenfaunan, vilket generellt kan sägas innebära höga naturvärden i ett regionalt perspektiv. Vid undersökningarna påträffades två rödlistade arter: dagsländan Rhitrogena germanica och bäckbaggen Riolus cupreus, båda med hotstatus NT - missgynnad (Tabell 27). Även på andra stationer fanns indikationer på förhöjda naturvärden genom förekomst av ovanliga arter, ett högt artantal eller en hög diversitet (Figur 21). Totalt påträffades i år 15 arter som betecknas som ovanliga i södra och mellersta Sverige (Tabell 27). Tabell 27. Fyndlokaler för rödlistade och regionalt ovanliga arter som påträffades vid undersökningen 29. Hotstatus: Rödlistade arter enligt Gärdenfors m fl 25. NT (missgynnad) ger 6 poäng. Ovanlig art: Art som huvudsakligen förekommer i rinnande vatten och finns registrerad på < 5 % av undersökta lokaler i Medins databas (ca 1 2 lokaler) i Götaland och Svealand, ger 3 poäng. Arter Hotstatus/Raritet Lokalnummer ODONATA, trollsländor Calopteryx splendens - (Harris, 1789) Ovanlig (3p) 67 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, 187 Ovanlig (3p) 325, 528, 542, 63, 67, 76 Baetis sp. (fuscatus/scambus - gr.) Ovanlig (3p) 33, 46 Ephemerella ignita - (Poda, 1761) 528, 63 Rhithrogena germanica - Eaton, 1885 NT (6p) 72 PLECOPTERA, bäcksländor Capnia bifrons - (Newman, 1839) Ovanlig (3p) 21, 513 TRICHOPTERA, nattsländor Brachycentrus subnubilus - Curtis, 1834 Ovanlig (3p) 67 Goera pilosa - (Fabricius, 1775) Ovanlig (3p) 33, 46 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, 1884 Ovanlig (3p) 513 Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) Ovanlig (3p) 63, 651 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ovanlig (3p) 67 COLEOPTERA, skalbaggar Normandia nitens - (Müller, 1817) Ovanlig (3p) 67 Riolus cupreus - (Müller, 186) NT (6p) 513, 528, 63 GASTROPODA, snäckor Gyraulus crista - (Linné, 1758) Ovanlig (3p) 33, 542, 577, 591, 63 Gyraulus riparius - (Westerlund, 1865) Ovanlig (3p) 58 Valvata cristata - O. F. Müller, 1774 Ovanlig (3p) 591 Valvata piscinalis - (O. F. Müller, 1774) Ovanlig (3p) 58,

42 3. Referenser Lusetti, D., Uppman, M. 29. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årsrapport 28. Pelagia Miljökonsult AB. Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna.. Naturvårdsverket. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 27:4, utgåva 1. ISBN Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Naturvårdsverket Rapport 492. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Allmänna råd 9:4. Naturvårdsverkets författningssamling. 28. NFS 28:1 Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning 27. ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning 26. ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning 25. ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning 24. ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning 23. ELK AB. SMHI Väder och vatten -En tidning från SMHI - Januari December SMHI, Norrköping. 42

43 Bilaga 1. Provstationer 29 och punktutsläpp i regionen 43

44 Provpunkter för vattenkemi (VK provtagen 6 eller 12 gånger årligen) och metaller i vattenmossa (MV) 29. Vattendrag/Sjö Nr Lokal Karta Koordinater Provtyp/ Frekvens Öredalsåns vattensystem Öredalsån 21 Truve, bron vid väg 44 8D NV VK 6 Sjöråsåns vattensystem Göteneån 3192 nedstr Byåns inflöde 8D NV VK 6 Göteneån 325 Silboholm, 7 m nedstr RV 8D NV VK 6 Sjöråsån 33 bron vid Stampen 9D SV VK 6, MV Mariedalsåns vattensystem Mariedalsån 46 nedstr dammen vid Sjökvarn 8D NV VK 6, MV Lidans vattensystem Lidan 5 bron vid Fjölebro, väg 182 7C NO VK 6 Biflöde till Edumaån 517 nedstr glasbruket i Fåglavik 7C NO MV Bråtabäcken 53 nedströms Vråhålan, Mösseberg 8D SV VK 6 Sjötorpasjön 55 7D NV VK 2 Lidan 56 bron vid Johannelund, uppstr Bragnumsåns inflöde 7D NV VK 6 Bragnumsån 513 bron vid Elin 7D NV VK 6, MV Bragnumsån 517 bron vid Johannelund 7D NV VK 6 Salaholmsbäcken 5212 bron uppstr inflödet i Lidan 8D SV MV Lidan 528 bron vid Kvarnö 8C SO VK 6, MV Lidan 542 vid Sundtorp, Prästaströmmen 8C SO VK 12, MV Afsån 5637 bron vid Jutagården, uppstr Vara RV 8C SO VK 6 Afsån 565 Kåsentorps kvarn 8C SO VK 12, MV Jungån 5757 före sammanflödet med Lannaån 8C NO MV Lannaån 577 bron vid Västerhed, nedstr sammanflödet m Jungån 8C NO VK 12 Lidan 58 bron vid Lovene gård 8C NO VK 12 Lidan 59 Lidköping, bron vid väg 44 8C NO VK 12, MV Bäck vid Tångamossen 63 7D NO VK 6 Pösan 611 ca 3 m uppstr Stenstorps RV, bron vid vattentornet 8D SO VK 6 Pösan 613 ca 3 m nedstr Stenstorps RV, bron vid Valsa 8D SO VK 6 Hornborgaån 63 bron vid Bosgården 8D SV VK 6, MV Flian 634 bron vid Västtomten 8C SO VK 6 Flian 646 Staka kraftverk 8C NO VK 6 Dofsan 651 vid E2, uppströms Skara 8D NV VK 6 Dofsan 659 bron vid Tveta 8C NO VK 6, MV Flian 67 bron vid väg 594, vid Kristinedal 8C NO VK 12 Nossans vattensystem Nossan 71 uppstr huset SV om sågverket 7C SO VK 6 Nossan 74 bron vid Hägdene 7C NO VK 6 Nossan 78 ca 8 m nedströms Annelunds RV 7C NO MV Nossan 72 uppstr Herrljunga, vid Hembygdsgården 7C NO VK 6 Nossan 73 nedstr Herrljunga, vid Fölene 7C NO VK 12, MV Viskebäcken 7452 bron vid Krogstorp, före inflödet i Nossan 8C SV MV Nossan 748 bron vid Stora Djupsås 8C SV VK 6, MV Nossan 76 bron vid Bäreberg, väg 542 8C SV VK 12 Nossan 778 bron vid Tengene 8C SV MV Nossan 79 bron vid väg 56 8C NV VK 12, MV Dättern 795 8C NV VK 2 44

45 Provpunkter för bottenfauna 29. Vattendrag/Sjö Nr Lokal Karta Koordinater Öredalsåns vattensystem Öredalsån 21 Truve 8D NV Sjöråsåns vattensystem Göteneån 325 Silboholm 8D NV Sjöråsån 33 Sjösäter 9D SV Mariedalsåns vattensystem Mariedalsån 46 Källby 8D NV Lidans vattensystem Bragnumsån 513 Pure 7D NV Lidan 528 Kvarnö 8C SO Lidan 542 Prästaströmmen 8C SO Afsån 5637 Herregården 8C SO Afsån 565 Rydaholm 8C SO Lannaån 577 Rycka 8C NO Lidan 58 Lovene 8C NO Lidan 591 kanotklubben 8C NO Hornborgaån 63 Fjällåkra 8D SV Dofsan 651 Brunnsbo 8D NV Flian 67 Resville 8C NO Nossans vattensystem Nossan 72 Hudene 7C NO Nossan 76 Bredgöl 8C SV Nossan 791 Åstorp 8C NV Dättern 795 syd 8C NV Dättern 795 nord 8C NV

46 Punktutsläpp LIDANS AVR Kommun Källa Falköping Bjurums slakteri Falköping Broddetorp ARV Falköping Falköpings ARV* Falköping Falköpings avfallsupplag Falköping Falköpings flygplats Falköping Floby ARV Falköping Floby ARV bräddning Falköping Floby avfallsupplag Falköping Nordkalk AB, Kalkstenstäkt Falköping Odensberg ARV Falköping Ranstadverkens deponi** Falköping Stenstorps ARV Falköping Stenstorps avfallsupplag Falköping Valtorp ARV Falköping Vartofta ARV Herrljunga Källeryd ARV Herrljunga Tipp vid Fågelstavik Lidköping Biofoder i Skaraborg** Lidköping Lidköpings Flygplats Skara Eggby infiltr.anl. (Skara Energi) Skara Halla Foder Skara Halla Mink Skara Herrtorps Qvarn, rest. och hotell Skara Håkans Mink Skara Sanddalens Mink Skara Simmatorps Camping Skara Skara ARV Skara Skara Energi AB Skara Skara stiftsgårds avloppsanläggning Skara Valle Campingstugor Vara Fåglavik ARV Vara ASKO Vara Helås ARV Vara Håkantorps ARV Vara Håkantorps ARV bräddning Vara Kvänums ARV Vara Kvänums ARV bräddning Vara LARVs ARV Vara Levene såg AB Vara Norra Vånga ARV (biodammar) Vara Ranaverken Vara Rekordverken Vara Vara ARV Vara Vara ARV bräddning * Lakvatten går genom SBR-anläggning ** Nedlagd 46

47 NOSSANS AVR Kommun Källa Borås Vida Borgstena AB Essunga Bredöl ARV Essunga Bäreberg, nedlagd slamtipp Essunga Fåglum ARV Essunga Nossebro ARV* Essunga Nossebro avfallsupplag Grästorp Flo infiltrationsanläggning Grästorp Forshalls ARV Grästorp Grästorps ARV Grästorp Salstad pumpstation Grästorp Thamstorps Behandlings- och rehabiliteringshem AB Herrljunga Annelunds ARV Herrljunga Eggvena avloppsanläggning vid skola med 1 elever Herrljunga Herrljunga ARV Herrljunga Hudene ARV Herrljunga Molla sågverk, Ljung Herrljunga Remmene ARV Herrljunga Strängbetong, Herrljunga Herrljunga Tour & Andersson AB, Ljung Vårgårda Hackebergsskogens avfallsupplag Vårgårda Tumbergstippen, Vårgårda SJÖRÅSÅNS AVR Kommun Källa Götene Götene ARV Götene Hällekis ARV Götene Industrideponin Kåvaslåttan (PAROC) Skara Flämslätts ARV (infiltrationsanläggning) MARIEDALSÅNS AVR Kommun Källa Götene Källby ARV 47

48 48

49 Vänerns sydöstra tillflöden 29 Bilaga 2. Vattenkemiska analyser 49

50 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 29 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs. Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO2/3 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 21 Öredalsån ,3,29 5, 11, 8,1 2,6 54,9 12, Öredalsån ,1,16 7,7 11, 8,2 2,4 47, Öredalsån ,1,66 9,1 12, 8,2 2,9 52,1 9, Öredalsån ,,325 21, 35, 8, 2, 37,3 9, Öredalsån ,5,16 5,7 15, 8,8 2, 41,1 12, Öredalsån ,6,88 15, 11, 8,1 1,9 42,3 13,5 93, Min,3,29 5, 11, 8, 1,9 37,3 9, Medel 8,3,12 1,6 15,8 8,2 2,3 45,9 11, Max 16,,325 21, 35, 8,8 2,9 54,9 13, Göteneån ,1,68 5, 17, 8,1 2, 37,1 12, Göteneån ,6,94 7,3 11, 8,6 2, 33,7 14, Göteneån ,5,91 17, 24, 8,1 2,3 35,6 8, Göteneån ,1,198 3, 26, 7,8 2, 3,9 9, Göteneån ,6,51 12, 2, 8,8 2, 35,3 12, Göteneån ,8,91 9,2 13, 7,9 1,8 33,9 13, Min,8,51 5, 11, 7,8 1,8 3,9 8, Medel 9,,99 13,4 18,5 8,2 2,2 34,4 11, Max 18,5,198 3, 26, 8,8 2,3 37,1 14, Göteneån ,3,56 31, 33, 7,9 2,8 67,7 11, Göteneån ,1,58 11, 1, 8,1 2,7 59,7 13, Göteneån ,2,68 15, 12, 8, 3,5 8,4 7, Göteneån ,9,133 25, 28, 7,7 2,5 53,5 8, Göteneån ,4,51 9,4 18, 8, 2,4 5,3 1, Göteneån ,5,64 24, 6,2 7,8 2,2 54,5 11, Min 3,5,51 9,4 6,2 7,7 2,2 5,3 7, Medel 12,1,72 19,2 17,9 7,9 2,68 61, 1, Max 23,2,133 31, 33, 8,1 3,5 8,4 13,

51 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 29 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs. Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO2/3 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 33 Sjöråsån ,6,127 8,5 15, 8, 2, 41,2 13, Sjöråsån ,5,25 11, 18, 7,9 2, 38, 9, Sjöråsån ,7,117 15, 21, 7,8 2,2 51,3 7, Sjöråsån ,7,341 13, 24, 7,8 2, 33,9 7, Sjöråsån ,7,149 8,5 28, 8,2 2,3 39, 11, Sjöråsån ,4,161 13, 16, 8, 1,9 34,7 12,8 9, Min,6,117 8,5 15, 7,8 1,9 33,9 7, Medel 9,3,183 11,5 2,3 8, 2,7 39,7 1, Max 17,7,341 15, 28, 8,2 2,3 51,3 13, Mariedalsån ,4,22 5, 7,8 8,2 2,8 45,4 14, Mariedalsån ,9,61 5, 3,9 8,5 2,8 42, Mariedalsån ,9,74 16, 11, 8,4 2,7 37, Mariedalsån ,3,115 9,9 17, 8,1 2,6 37,2 9, Mariedalsån ,6,58 5, 5,9 8,3 2,9 42,8 12, Mariedalsån ,8,46 12, 14, 8,2 2,6 4,3 14,1 98, Min,4,22 5, 3,9 8,1 2,6 37,2 9, Medel 9,2,63 8,8 9,9 8,3 2,73 4,9 12, Max 19,9,115 16, 17, 8,5 2,9 45,4 14, Lidan ,4,149 5, 1,9 7,5 1,1 17,8 11, Lidan ,4,193 5, 2,2 7,8 1,1 16, Lidan ,2,316 5, 2,6 7,7,8 12,2 1, Lidan ,5,499 5, 1,9 7,1,57 1,2 8, Lidan ,6,298 5, 2,2 7,1,54 1,4 1, Lidan ,,187 5, 1,7 7,4,61 11,5 13,2 94, Min,4,149 5, 1,7 7,1,54 1,2 8, Medel 7,5,274 5, 2,1 7,4,79 13, 1, Max 16,5,499 5, 2,6 7,8 1,1 17,8 13,

52 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 29 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs. Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO2/3 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 53 Bråtabäcken ,,5 5, 1,6 8,2 1,8 25,3 13, Bråtabäcken ,7,48 5, 2,7 8, 1,5 22, Bråtabäcken ,2,95 5, 1, 7,9 1,5 2,7 1, Bråtabäcken ,3,121 5,,7 8, 1,5 21,7 9, Bråtabäcken ,1,68 5,,5 7,8 1,5 22,3 13, Bråtabäcken ,1,44 13, 2,3 7,7 1,4 2,7 13,9 97, Min -,1,5 5,,5 7,7 1,4 2,7 9, Medel 6,4,64 6,3 1,5 7,9 1,53 22,2 12, Max 15,3,121 13, 2,7 8,2 1,8 25,3 13, Lidan ,3,147 5, 4,7 8, 2,1 29,3 12, Lidan ,6,251 5,5 5,8 8, 2,2 28,9 9, Lidan ,1,315 5, 6,8 7,7 1,6 22, 9, Lidan ,2,536 5, 5,4 7,6 1,4 19,7 8, Lidan ,368 5, 3,8 7,7 1,6 23, Lidan ,1,221 5, 3, 7,8 1,5 22,9 13,6 92, Min -,1,147 5, 3, 7,6 1,4 19,7 8, Medel 8,8,36 5,1 4,9 7,8 1,73 24,3 1, Max 17,2,536 5,5 6,8 8, 2,2 29,3 13, Bragnumsån ,4,62 1, 8,6 8,2 4,7 7,2 11, Bragnumsån ,6,94 5,3 4,3 7,8 4,6 66,6 8, Bragnumsån ,6,75 5, 5,3 7,9 3,8 61,2 9, Bragnumsån ,7,116 6,7 4,9 8,1 3,3 5,5 1, Bragnumsån ,221 5, 3,1 7,8 4,2 32, Bragnumsån ,1,64 7,8 7,6 8, 4,4 62,1 11, Min -,1,62 5, 3,1 7,8 3,3 32,4 8, Medel 1,,15 6,6 5,6 8, 4,17 57,2 1, Max 19,7,221 1, 8,6 8,2 4,7 7,2 11,

53 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 29 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs. Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO2/3 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 517 Bragnumsån ,6,94 12, 16, 8,2 4,4 6,8 12, Bragnumsån ,,153 5,5 6,4 8, 4, 57,2 8, Bragnumsån ,1,193 5, 6,4 8, 3,2 45,5 9, Bragnumsån ,4,397 5,7 6,6 7,9 3, 38,3 8, Bragnumsån ,3 5, 5,6 8, 3,1 22, Bragnumsån ,1,113 5, 5,6 8,2 3,8 51,6 13,7 93, Min,1,94 5, 5,6 7,9 3, 22,5 8, Medel 9,,28 6,4 7,8 8,1 3,58 46, 1, Max 17,4,397 12, 16, 8,2 4,4 6,8 13, Lidan ,6,13 5, 7,8 8,3 3,6 51,1 12, Lidan ,8,167 5, 4,5 8,2 3, 42,8 1, Lidan ,6,24 5, 5,1 8,2 2,7 38, 1, Lidan ,9,457 5, 1, 8, 2,1 28,9 8, Lidan ,,271 5, 4,6 8,8 2,1 31,5 12, Lidan ,1,153 5, 4, 8,3 2,7 38,3 14,5 99, Min -,1,13 5, 4, 8, 2,1 28,9 8, Medel 8,6,226 5, 6, 8,3 2,7 38,4 11, Max 17,9,457 5, 1, 8,8 3,6 51,1 14, Lidan ,4,19 5, 6,5 7,9 2, 31,2 13, Lidan ,4,116 5, 6,8 8,2 3,1 45,1 13, Lidan ,4,191 5, 27, 7,9 2,4 33,5 13, Lidan ,4,174 7,3 6,8 8,2 2,6 36, Lidan ,7,113 5, 5,1 8,4 2,9 41,1 9, Lidan ,5,165 5,4 5, 8,1 2,4 32,9 8, Lidan ,8,143 5, 4,8 8, 2,7 37,9 6, Lidan ,5,458 5, 7,8 7,9 1,7 23,9 7, Lidan ,8,182 8, 16, 8, 2,7 37,2 8, Lidan ,4,289 5, 6,6 8, 1,8 27,3 11, Lidan ,5,196 5, 11, 8, 2,4 34,9 12, Lidan ,6,176 5, 5,3 8,1 2,4 35,2 13,5 96, Min,4,113 5, 4,8 7,9 1,7 23,9 6, Medel 9,8,199 5,5 9,1 8,1 2,43 34,7 11, Max 21,8,458 8, 27, 8,4 3,1 45,1 13,

54 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 29 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs. Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO2/3 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 5637 Afsån ,5,121 5,9 16, 7,8 1,1 29,5 13, Afsån ,7,194 6,1 8,6 7,9 1,1 24, Afsån ,2,189 5,4 7,4 7,9 1,3 25, 8, Afsån ,,526 8,9 17, 7,5,82 19,2 8, Afsån ,9,26 5,7 26, 7,6,88 21, 11, Afsån ,9,28 9,5 16, 7,5,88 21,7 13,2 95, Min,5,121 5,4 7,4 7,5,82 19,2 8, Medel 9,4,25 6,9 15,2 7,7 1,1 23,4 1, Max 17,2,526 9,5 26, 7,9 1,3 29,5 13, Afsån ,5,223 5,1 22, 7,6 1,2 27,4 12, Afsån ,4,147 5,4 11, 7,7 1,7 39,9 11, Afsån ,2,287 11, 67, 7,8 1,1 23,6 13, Afsån ,2,214 5,4 9,7 8, 1,5 31, Afsån ,1,18 5, 6,5 7,8 1,5 33,4 8, Afsån ,5,143 5, 6, 7,5 1,4 3,8 6, Afsån ,9,118 5, 3,3 7,7 1,7 4,5 6, Afsån ,1,423 6,4 15, 7,5 1, 24,1 6, Afsån ,7,184 6,6 19, 7,7 1,3 28,2 9, Afsån ,8,186 5, 34, 7,7 1,3 28,2 1, Afsån ,7,178 5, 24, 7,7 1,5 3,6 11, Afsån ,3,167 8, 19, 7,8 1,3 28,8 12,9 95, Min,4,18 5, 3,3 7,5 1, 23,6 6, Medel 1,,198 6,1 19,7 7,7 1,38 3,6 1, Max 2,9,423 11, 67, 8, 1,7 4,5 13,

55 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 29 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs. Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO2/3 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 577 Lannaån ,4,296 5,1 24, 7,7 1,4 29,1 13, Lannaån ,4,254 5, 16, 7,9 1,8 37,1 13, Lannaån ,6,414 11, 17, 7,8 1,3 23,5 13, Lannaån ,4,37 11, 24, 8, 1,7 3, Lannaån ,9,158 5, 8,2 7,9 2,3 38,2 9, Lannaån ,7,151 5,2 11, 8,3 2, 43,7 8, Lannaån ,5,176 5,3 9,9 7,7 2,2 37,9 5, Lannaån ,,652 1, 37, 7,5 1,2 21,6 7, Lannaån ,9,17 14, 16, 7,9 1,8 34,4 8, Lannaån ,1,226 5, 61, 8,4,61 34,8 12, Lannaån ,5,199 9,6 19, 7,9 1,9 32,1 11, Lannaån ,5,246 5,1 29, 7,8 1,9 31,5 13,2 95, Min,4,151 5, 8,2 7,5,61 21,6 5, Medel 9,9,276 7,6 49,7 7,9 1,68 32,8 1, Max 19,5,652 14, 19, 8,4 2,3 43,7 13, Lidan ,3,17 5, 22, 7,9 2,1 34,1 13, Lidan ,5,161 5, 1, 7,9 2,4 4, 12, Lidan ,5,263 13, 11, 7,8 1,6 27,3 13, Lidan ,3,216 14, 22, 8, 2,1 32, Lidan ,1,17 11, 15, 8,4 2,9 43,6 9, Lidan ,1,75 7,2 1, 8,2 2,8 43, 8, Lidan ,2,114 8,1 12, 7,8 2,9 43,5 4, Lidan ,,487 7,6 14, 7,6 1,4 22,5 6, Lidan ,4,254 6,7 12, 7,8 1,9 3,8 7, Lidan ,8,239 5, 24, 8,8 1,7 29,3 11, Lidan ,2,299 5, 22, 7,9 2,1 32,6 12, Lidan ,114 5, 14, 7,9 2,1 32, Min,3,75 5, 1, 7,6 1,4 22,5 4, Medel 1,9,28 7,7 23,9 8, 2,17 34,4 9, Max 22,2,487 14, 11, 8,8 2,9 43,6 13,

56 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 29 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs. Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO2/3 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 59 Lidan ,3,157 5, 16, 8,1 2,7 43,8 13, Lidan ,5,98 5, 7,1 8,3 3,2 49,7 13, Lidan ,,191 13, 96, 7,8 1,9 3,8 12, Lidan ,,119 13, 11, 8,2 2,4 35, Lidan ,9,83 7,7 11, 8,4 2,3 38,9 11, Lidan ,5,68 5,8 5,6 8,2 2,1 36,1 1, Lidan ,8,15 5, 8,8 7,6 1,6 33,8 8, Lidan ,4,418 6, 9,1 7,6 1,4 24,4 7, Lidan ,8,19 5,7 7,1 7,9 1,8 31,9 7, Lidan ,8,186 5, 22, 8,1 1,8 31,2 11, Lidan ,3,115 5, 17, 8, 2,1 34,6 11, Lidan ,5,172 5, 13, 7,9 2,2 35,8 13,3 95, Min,3,68 5, 5,6 7,6 1,4 24,4 7, Medel 1,2,159 6,8 18,6 8, 2,13 35,6 11, Max 21,8,418 13, 96, 8,4 3,2 49,7 13, Bäck vid Tångamossen utgick, uttorkad. 63 Bäck vid Tångamossen utgick, uttorkad. 63 Bäck vid Tångamossen utgick, uttorkad. 63 Bäck vid Tångamossen utgick, uttorkad. 63 Bäck vid Tångamossen utgick, uttorkad. 63 Bäck vid Tångamossen utgick, uttorkad. Min Medel Max Pösan ,2,31 15, 22, 8, 3,6 57,5 12, Pösan ,9,72 5, 2,9 8, 3,5 51, 1, Pösan ,2,133 6,3 7,5 8, 2,9 42,2 9, Pösan ,8,296 8,7 8,1 7,9 2, 33,4 8, Pösan ,,152 5, 2,5 7,8 2, 33,3 12, Pösan ,1,56 6,1 3,3 8,3 3,4 49,9 13,7 93, Min -,1,31 5, 2,5 7,8 2, 33,3 8, Medel 7,8,123 7,7 7,7 8, 2,9 44,6 11, Max 16,8,296 15, 22, 8,3 3,6 57,5 13,

57 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 29 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs. Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO2/3 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 613 Flian ,3,35 5, 7,8 8,2 3,6 57,5 12, Flian ,9,73 5, 4,9 8,2 3,4 51,3 1, Flian ,7,136 5, 5,6 8, 2,8 43,1 9, Flian ,9,282 8,1 5,8 8,1 2,1 34,3 9, Flian ,149 5, 2,8 7,9 2,1 33, Flian ,1,458 5, 4,4 8,2 3,6 52,2 13,7 94, Min -,1,35 5, 2,8 7,9 2,1 33,7 9, Medel 8,7,189 5,5 5,2 8,1 2,93 45,4 11, Max 16,9,458 8,1 7,8 8,2 3,6 57,5 13, Hornaborgaån ,,27 5,2 5,6 8,3 4,1 57,3 13, Hornaborgaån ,7,64 5, 2, 8,4 3,9 53,9 12, Hornaborgaån ,2,6 5,4 5,5 8,4 3,6 5,3 11, Hornaborgaån ,7,141 8,6 1, 8,4 1,7 46,2 1, Hornaborgaån ,7,19 5, 4,9 8,2 3,5 49,9 13, Hornaborgaån ,1,48 9,8 4,4 8,4 4,1 55,6 14,1 96, Min,1,27 5, 2, 8,2 1,7 46,2 1, Medel 9,4,75 6,5 5,4 8,4 3,48 52,2 12, Max 19,7,141 9,8 1, 8,4 4,1 57,3 14, Flian ,2,98 5, 3,4 8, 3,7 53,5 12, Flian ,4,67 5, 3,7 8,3 2,6 37,4 1, Flian ,7,112 5, 4,1 7,9 1,2 26,4 9, Flian ,4,75 5, 3,1 8,5 1,2 25,4 9, Flian ,3,52 5, 1,8 8,3 1,9 34,1 12, Flian ,1,63 5, 3,7 8,2 2,9 43, 13,1 89, Min -,1,52 5, 1,8 7,9 1,2 25,4 9, Medel 1,3,78 5, 3,3 8,2 2,25 36,6 11, Max 22,4,112 5, 4,1 8,5 3,7 53,5 13,

58 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 29 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs. Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO2/3 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 646 Flian ,7,95 5, 3,4 8,3 3,6 52,9 14, Flian ,9,9 6,3 5,3 8,1 2,2 35, Flian ,4,74 5, 5,1 7,8 1,1 24,3 9, Flian ,7,22 5,8 7, 8,3 1,4 27,4 9, Flian ,4,92 5, 4,8 8,1 1,8 34,3 12, Flian ,5,343 5, 4, 8,1 2,7 41,5 14,4 1, Min,5,74 5, 3,4 7,8 1,1 24,3 9, Medel 9,6,149 5,4 4,9 8,1 2,13 35,9 11, Max 18,7,343 6,3 7, 8,3 3,6 52,9 14, Dofsan ,3,25 33, 51, 8,1 2,1 6,8 12, Dofsan ,9,34 6,7 12, 8,2 2, 55, Dofsan ,,27 5, 4, 8,3 2,3 57,3 11, Dofsan ,7,98 5, 11, 7,7 2, 5,5 8, Dofsan ,2,39 5, 13, 8, 2, 53,4 1, Dofsan ,4,197 14, 34, 7,6 1,7 53,4 11,3 86, Min 3,3,25 5, 4, 7,6 1,7 5,5 8, Medel 9,3,7 11,5 2,8 8, 2,2 55,1 1, Max 15,,197 33, 51, 8,3 2,3 6,8 12, Dofsan ,4,4 11, 13, 8, 3, 83,3 12, Dofsan ,8,6 6,8 6,7 8,5 2,3 7, Dofsan ,4,49 6,8 11, 8, 1,7 61,8 8, Dofsan ,8,19 8,2 13, 7,9 1,9 49,1 8, Dofsan ,48 13, 21, 8,1 2, 48, Dofsan ,4,89 35, 26, 7,9 2,2 51,8 12,9 95, Min,4,4 6,8 6,7 7,9 1,7 48,3 8, Medel 11,,66 13,5 15,1 8,1 2,18 6,9 1, Max 18,4,19 35, 26, 8,5 3, 83,3 12,

59 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 29 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs. Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO2/3 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 67 Flian ,7,16 5, 6,6 8,2 3,1 48,2 13, Flian ,6,11 5, 4,1 8,3 3,6 53,7 14, Flian ,3,185 9,8 36, 8, 2,6 4,7 13, Flian ,9,89 6,2 4,4 8,3 2, 36, Flian ,1,85 5, 4,2 8, 1,9 31,8 9, Flian ,5,95 5, 3,3 9, 1, 2,9 8, Flian ,2,141 5, 9,4 7,8 1, 24,5 8, Flian ,6,217 5, 4,8 7,8 1,5 29,8 9, Flian ,2,88 5, 4,5 7,9 1,7 32,8 9, Flian ,3,88 5, 6,3 8,8 1,8 36,5 12, Flian ,8,179 6,7 55, 8, 2,2 39,1 12, Flian ,9,118 6, 6,2 8,1 2,5 41,6 14,5 11, Min,6,85 5, 3,3 7,8 1, 2,9 8, Medel 1,4,129 5,7 12,1 8,2 2,8 36,4 11, Max 22,5,217 9,8 55, 9, 3,6 53,7 14, Nossan ,4,92 5, 3,6 7,3,89 16,5 12, Nossan ,7,13 5, 3,1 7,8 1, 17,2 11, Nossan ,5,127 5, 3, 7,3 1, 17,2 1, Nossan ,3,328 5, 5,5 7,2,7 13,6 9, Nossan ,9,196 5, 4,2 7,3,69 14,4 1, Nossan ,3,156 5, 4,5 7,3,6 13,1 15, Min 1,4,92 5, 3, 7,2,6 13,1 9, Medel 6,9,167 5, 4, 7,4,81 15,3 11, Max 14,3,328 5, 5,5 7,8 1, 17,2 15, Nossan ,4,114 7,1 5,5 7,5 1,1 19,7 11, Nossan ,5,113 5, 3,7 7,7 1,2 19, Nossan ,9,26 5, 5, 7,3,88 16,2 8, Nossan ,4,324 5, 4,2 7,5,76 14,1 7, Nossan ,6,195 5, 3,2 7,4,74 14,1 9, Nossan ,9,16 5, 2,6 7,2,7 14,6 11,7 85, Min 1,4,113 5, 2,6 7,2,7 14,1 7, Medel 8,6,185 5,4 4, 7,4,9 16,4 9, Max 17,4,324 7,1 5,5 7,7 1,2 19,7 11,

60 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 29 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs. Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO2/3 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 72 Nossan Nossan ,1,242 5, 4,2 7,9 1, 19, Nossan ,5,166 5, 6,2 7,8,85 16, 9, Nossan ,,344 5, 6, 7,6,77 14,9 8, Nossan ,4,224 5, 4,6 7,6,74 15,4 11, Nossan ,9,139 5, 3,1 7,5,75 15,8 13,2 96, Min 1,9,139 5, 3,1 7,5,74 14,9 8, Medel 1,2,223 5, 4,8 7,7,82 16,3 1, Max 17,,344 5, 6,2 7,9 1, 19,3 13, Nossan ,6,142 5, 5,1 7,5,9 19,3 14, Nossan 73 Nossan ,6,199 5, 4,8 7,6,7 15,7 12, Nossan ,5,181 5, 4,4 7,7 1, 19, Nossan ,7,132 5, 4,4 8,1 1,2 21,9 9, Nossan ,8,189 5,7 7,2 7,5,86 17, 9, Nossan ,5,155 7,2 11, 7,7 1,4 24,8 6, Nossan ,4,343 6,1 9,1 7,6,78 15,3 8, Nossan ,4,353 19, 7,7 7,8 1,2 21, 9, Nossan ,4,227 5, 5,1 7,5,74 15,8 11, Nossan ,4,151 5, 4, 7,6,91 18, 12, Nossan ,9,143 5, 5,4 7,6,79 16,4 13,2 96, Min,6,132 5, 4, 7,5,7 15,3 6, Medel 1,1,21 6,6 6,2 7,7,95 18,6 1, Max 19,5,353 19, 11, 8,1 1,4 24,8 14, Nossan ,6,116 5, 4,4 7,4 1,1 21,7 12, Nossan ,,147 5,5 4,4 7,8 1, 2, Nossan ,4,28 6, 9,1 7,4,89 17,7 7, Nossan ,1,4 7,2 14, 7,2,81 15,9 7, Nossan ,8,279 5, 1, 7,2,67 15,5 1, Nossan ,9,163 5, 5,1 7,3,79 16,5 12, Min,6,116 5, 4,4 7,2,67 15,5 7, Medel 9,6,219 5,6 7,8 7,4,88 17,9 1, Max 18,4,4 7,2 14, 7,8 1,1 21,7 12,

61 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 29 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs. Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO2/3 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 76 Nossan ,4,22 5, 7,3 7,4,76 18,7 13, Nossan ,4,143 5, 6, 7,5 1,1 25, 12, Nossan ,3,221 6,5 2, 7,5,76 17,5 12, Nossan ,7,145 5,2 6,1 7,7 1, 2, Nossan ,3,125 5, 5,6 7,7 1,3 24,4 9, Nossan ,3,273 5,8 8,2 7,4,89 18,4 8, Nossan ,2,251 5,7 4,4 7,6 1,1 22, 7, Nossan ,1,434 9,3 12, 7,3,76 16,1 7, Nossan ,7,275 12, 4, 7,3,96 19,3 8, Nossan ,9,277 5, 12, 7,2,7 16,3 1, Nossan ,2,84 5, 6,4 7,5,91 19,2 12, Nossan ,,182 5, 6,8 7,5,78 17,3 12,9 95, Min,4,84 5, 4,4 7,2,7 16,1 7, Medel 1,,218 6,2 11,2 7,5,92 19,6 1, Max 22,2,434 12, 4, 7,7 1,3 25, 13, Nossan ,4,2 5,5 2, 7,5,69 17,6 13, Nossan ,5,166 5, 7,8 7,6,94 21,5 13, Nossan ,,273 7,3 36, 7,6,72 17,1 13, Nossan ,,212 14, 14, 7,7,89 19, Nossan ,6,113 8,3 1, 7,8 1,2 24, 1, Nossan ,6,251 7,4 9,6 7,7 1, 2,7 8, Nossan ,1,145 5, 6,1 7,4,88 18,5 6, Nossan ,498 7,3 19, 7,4,73 15, Nossan ,4,253 9,7 31, 7,8 1,1 2,2 9, Nossan ,6,279 7,1 31, 7,5,75 16,6 11, Nossan ,7,25 5, 11, 7,6,94 19,3 12, Nossan ,1,181 5, 9,2 7,6,82 17,8 13,7 93, Min -,1,113 5, 6,1 7,4,69 15,2 6, Medel 9,3,235 7,2 17,1 7,6,89 19, 11, Max 22,1,498 14, 36, 7,8 1,2 24, 13,

62 VATTENKEMISKA ANALYSER I SJÖAR Resultat från provtagningen 29 * anger att siktdjupet överstiger vattendjupet. Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Djup Siktdjup (m) Temp, Abs. Susp. Turb, ph Alk, Kond, O2 O2 COD Mn TOC NH4-N NO2/3 N N tot PO4 P P tot part P tot Klorofyll a (m) u,kik, m,kik, ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 55 Sjötorpasjön ,5 2,,17 5, 1,4 8,2 3,6 47,4 4,3 33 5, Sjötorpasjön ,5 1* 1* 17,8,5 5. 1,4 8,9 1,1 18,6 8, , ,3 795 Dättern ,5,9 3,2,183 7,6 14,7 13,2 1 21, Dättern ,5,5,8 17,8,8 7,9 14, 9,5 1 12, , 62

63 Bilaga 3. Vattenföring och transportberäkningar 63

64 SMHI vattenföring, beräknad med PULS-modellen 29 Veckomedelvärden i m 3 /s Flöde m³/s Station vecka 1,33 1,16,64,69 1,55 2,17 3,66,85 1,51,85 5,14 16,1,37 3,9 9,47 9,99,29 1,3 2,42 4,12 5,3 vecka 2,29 1,,51,64 1,43 1,98 2,48,73 1,28,62 3,62 12,2,31 2,18 7,36 7,82,25 8,12 2,15 3,66 4,64 vecka 3,3 1,2,47 1,31 2,64 3,38 5,48,86 1,52,77 6,76 14,7,33 3,4 6,61 7,1,27 7,42 3,1 6,5 7,37 vecka 4,36 1,2,52 1,8 2,25 2,98 3,43,91 1,71,67 4,71 11,8,43 2,83 5,76 6,23,26 6,54 2,22 4,93 7,53 vecka 5,33 1,18,5,88 2,2 2,73 4,14,9 1,68,76 5,51 12,1,43 2,97 5,31 5,74,24 6,3 2,35 4,63 6,26 vecka 6,46 1,47,63 1,5 2,15 3,9 2,58 1,15 2,8,74 4,1 1,2,49 1,99 4,73 5,24,31 5,6 1,74 3,97 5,43 vecka 7,46 1,66,65 1,19 2,34 3,4 2,58 1,28 2,17,86 4,2 1,5,47 1,57 4,48 5,13,37 5,57 1,63 3,77 5,6 vecka 8,34 1,17,51,69 1,5 2,16 1,57,86 1,51,64 2,82 7,96,35 1,1 3,76 4,27,29 4,61 1,15 2,64 3,66 vecka 9,65 2,22,86 1,47 3,15 4,11 6,77 1,34 2,45 1,88 9,65 15,5,72 4,23 3,82 4,53,41 5,1 2,61 5,69 7,82 vecka 1,77 2,61,99 1,35 3,41 4,4 6,55 1,45 2,66 1,89 9,51 16,,94 3,63 3,95 4,82,5 5,4 2,59 5,64 8,28 vecka 11,61 2,15,92 1,13 2,61 3,42 6,59 1,23 2,31 1,63 9,27 15,6,85 3,57 4,32 5,1,39 5,48 2,68 5,21 7,16 vecka 12,81 2,47 1,13 1,5 2,33 3,21 1,8 1,41 2,37 2,38 14,2 22,1 1,9 5,79 5,19 6,25,59 6,94 3,27 5,57 6,86 vecka 13 1,28 4,54 1,69 1,6 3,9 5,47 9,67 2,33 3,8 2,94 14,3 24,5 1,2 5,5 5,65 7,27,95 8,38 3,21 6,17 7,79 vecka 14,75 2,86 1,25 1,12 2,86 3,97 9,95 1,48 2,66 2,33 13,6 22,8 1,15 7,45 6,45 7,44,58 8,13 3,15 5,49 6,86 vecka 15,48 1,64,86,72 1,69 2,39 7,8,97 1,76 1,21 9,12 16,8,59 5,7 5,79 6,47,38 6,92 2,46 4,23 5,62 vecka 16,36 1,25,62,59 1,38 1,96 4,39,79 1,42,83 5,86 13,2,4 3,12 5,82 6,36,3 6,72 1,78 3,22 4,31 vecka 17,27,94,46,44 1,5 1,49 2,51,6 1,7,58 3,58 9,77,3 2,7 5,7 5,48,23 5,75 1,25 2,33 3,16 vecka 18,2,7,34,33,79 1,11 1,63,45,81,4 2,39 7,31,23 1,53 4,8 4,38,17 4,58,96 1,78 2,45 vecka 19,18,61,28,49 1,4 1,41 1,55,49,84,35 2,23 6,24,27 1,63 3,22 3,5,16 3,69 1,1 1,92 2,62 vecka 2,16,56,25,57 1,17 1,55 1,93,49,8,33 2,55 6,31,26 1,33 3,3 3,3,15 3,48,8 1,64 2,29 vecka 21,19,62,27,58 1,21 1,64 1,3,59 1,1,36 2,2 5,74,31 1,43 2,82 3,16,19 3,37,85 1,91 2,71 vecka 22,18,61,26,59 1,24 1,68 1,26,66 1,16,4 2,5 5,47,33 1,18 2,44 2,8,2 3,3,73 1,95 2,81 vecka 23,16,55,24,54 1,15 1,55,73,57,97,3 1,34 4,21,3,96 2,5 2,35,17 2,55,49 1,46 2,11 vecka 24,19,62,27,8 1,49 2, 1,22,71 1,18,38 1,97 4,95,37 1,27 1,98 2,36,21 2,6,94 2,25 2,96 vecka 25,22,71,3,89 1,72 2,31 2,11,87 1,47,48 3,4 5,96,44 1,25 1,74 2,18,25 2,47 1,33 3,73 4,55 vecka 26,21,74,31,8 1,65 2,22 1,32,84 1,37,41 2,13 5,2,45,96 1,87 2,25,22 2,5,78 2,45 3,4 64

65 SMHI vattenföring, beräknad med PULS-modellen 29, forts. Veckomedelvärden i m 3 /s Flöde m³/s Station vecka 27,21,67,29,63 1,33 1,77,47,65 1,3,29 1,5 4,35,39 1,4 2,33 2,73,22 2,97,4 1,61 2,35 vecka 28,84 2,59,9,83 1,75 2,32 1,29,77 1,28,38 2,7 5,92,98 2,69 2,2 2,77,52 3,32,92 2,28 3,62 vecka 29 1,8 3,98 1,53 1,2 2,26 2,95 3,27,92 1,62,67 4,54 8,57 1,2 2,57 1,79 2,65,59 3,29 1,68 3,45 5,36 vecka 3 1,19 4,8 1,7 1, 2,14 2,84 4,98 1,9 2,22,7 6,46 11,1,92 1,9 1,44 2,64,75 3,44 2,89 6,8 8,9 vecka 31 1,18 4,31 1,84 1,43 3,18 4,14 8,35 1,61 3,2,9 1,2 15,5 1,3 3,41 1,84 3,14,81 4,2 3,77 7,47 9,74 vecka 32,55 2,3 1,11,97 2,5 2,79 4,13 1,8 1,94,74 5,62 9,64,58 1,61 2,4 2,78,43 3,27 2,26 4,41 5,86 vecka 33,42 1,47,77,8 1,79 2,47 2,77,94 1,77,55 4,1 7,54,43 1,1 1,84 2,46,35 2,87 1,94 5,5 7,51 vecka 34,39 1,36,64,74 1,68 2,32 2,68,86 1,6,47 3,8 6,94,39 1,5 1,62 2,17,31 2,54 1,41 3,63 5,41 vecka 35,38 1,29,57,69 1,56 2,15 1,29,82 1,94,46 2,47 5,87,36 1,14 1,9 2,45,31 2,81 1,6 3,59 8,45 vecka 36,58 1,96,75 1,1 1,81 2,47 2,28 1,7 2,86,61 3,96 7,81,45 1,22 1,93 2,58,37 3,1 1,81 6,3 13,1 vecka 37,46 1,76,73,87 1,69 2,3 3,96,97 1,99,57 5,29 8,4,44 1,51 1,45 2,3,34 2,42 1,92 4,87 8,25 vecka 38,32 1,13,54,6 1,26 1,71 1,31,72 1,33,36 2,22 4,89,32,94 1,45 1,88,25 2,16,94 2,4 3,62 vecka 39,26,92,43,47,97 1,32,94,59 1,1,29 1,67 4,24,26,87 1,55 1,91,21 2,14,79 2,3 3,19 vecka 4,31 1,4,46,56 1,7 1,44 1,15,64 1,17,33 1,9 4,63,33 1,6 1,62 2,2,23 2,29 1,1 2,58 4,68 vecka 41,48 1,7,71 1,28 1,83 2,45 9,9 1,5 2,22,81 1,6 14,6,61 2,42 2,45 3,5,34 3,43 3,89 8,27 13,6 vecka 42,68 2,28,97 1,1 1,95 2,6 6,98 1,33 2,51 1,15 8,82 13,4,67 2,34 2,44 3,24,45 3,74 3,35 6,78 9,94 vecka 43,63 2,11,95 1, 1,97 2,68 7,35 1,25 2,26 1,41 9,46 13,9,64 2,38 2,28 3,11,46 3,62 3,27 6,14 8,4 vecka 44,54 1,99,89 1,22 2,4 3,18 8,77 1,29 2,28 1,68 11,2 15,9,66 3,51 2,71 3,45,42 3,92 3,6 5,97 7,99 vecka 45,61 2,9,92 1,29 2,41 3,22 7,44 1,3 2,18 1,48 9,63 14,5,75 3,31 2,92 3,68,42 4,14 2,55 5,1 7,46 vecka 46,53 1,73,83 1,1 2,23 2,98 6,61 1,16 2, 1,22 8,49 13,1,71 3,23 2,8 3,46,38 3,89 2,65 4,96 6,74 vecka 47 1,96 6,37 2,45 3,87 7,21 9,59 21, 4,8 7,69 4,91 28,6 38,2 2,36 8,88 3,25 5,62 1,37 7,15 7,86 17,2 26,7 vecka 48 1,62 5,77 2,46 4,9 8,85 11,6 2,8 4,27 8,28 3,92 27,6 37,9 1,98 8,66 4,66 6,59 1,1 7,84 8,52 19, 31,5 vecka 49 1,35 4,57 2,17 3,78 7,33 9,67 17,7 3,24 5,77 3,32 23,2 33,8 1,88 8,81 6,8 7,7,93 8,77 7,41 13,8 21,1 vecka 5,88 3,27 1,57 1,74 3,43 4,65 12,1 1,86 3,51 2,46 16,1 26,1,99 6,6 6,94 7,97,58 8,65 4,91 8,93 13,1 vecka 51,39 1,39,83,72 1,62 2,28 5,99,91 1,64 1,11 7,83 16,,42 4,12 6,52 7,12,33 7,52 3,21 5,8 6,47 vecka 52,3 1,6,62,56 1,24 1,75 3,7,7 1,27,77 5,4 12,8,32 3,4 6,56 7,3,26 7,34 2,7 4,17 5,2 vecka 53,23,82,49,43,95 1,34 4,9,54,97,68 5,2 12,2,25 3,24 5,99 6,35,2 6,59 2,39 3,56 4,36 Medel:,55 1,89,83 1,8 2,22 3, 5,17 1,14 2,9 1,8 7,3 12,66,64 2,89 3,72 4,42,4 4,87 2,38 4,93 7,2 65

66 SMHI OBSERVERAD VATTENFÖRING i m³/s Flöde m³/s Flöde m³/s Station Eggvena Slöta Valtorp Attorp Station Eggvena Slöta Valtorp Attorp vecka 1 2,69,29 2,87 9,7 vecka 28 1,2,16 2,31 2,44 vecka 2 2,39,163 1,99 7,57 vecka 29 1,87,28 2,14 2,25 vecka 3 3,45,39 2,81 6,84 vecka 3 3,21,177 1,5 2,4 vecka 4 2,46,212 2,54 5,97 vecka 31 4,19,251 2,79 2,48 vecka 5 2,61,299 2,7 5,5 vecka 32 2,51,141 1,3 2,38 vecka 6 1,93,217 1,78 4,95 vecka 33 2,16,16,843 2,12 vecka 7 1,81,188 1,39 4,77 vecka 34 1,57,4,821 1,88 vecka 8 1,28,15,959 3,98 vecka 35 1,18,5,929 2,15 vecka 9 2,9 1,19 3,99 4,14 vecka 36 2,1,59,981 2,24 vecka 1 2,88 1,14 3,6 4,35 vecka 37 2,13,9 1,27 1,72 vecka 11 2,98,96 3,7 4,62 vecka 38 1,4,1,761 1,65 vecka 12 3,64 1,57 5,7 5,68 vecka 39,875,12,727 1,72 vecka 13 3,57 1,51 4,35 6,39 vecka 4 1,12,31,896 1,82 vecka 14 3,5 1,3 6,88 6,88 vecka 41 4,32,369 2,15 2,74 vecka 15 2,73,543 4,76 6,1 vecka 42 3,72,64 2,5 2,88 vecka 16 1,98,291 2,88 6,6 vecka 43 3,63,85 2,6 2,71 vecka 17 1,39,174 1,9 5,25 vecka 44 3,4 1,11 3,17 3,8 vecka 18 1,6,1 1,4 4,21 vecka 45 2,83,895 2,94 3,29 vecka 19 1,13,73 1,46 3,35 vecka 46 2,94,697 2,86 3,11 vecka 2,888,64 1,16 3,16 vecka 47 8,74 3,29 7,69 4,38 vecka 21,941,45 1,23 2,98 vecka 48 9,46 2,27 7,53 5,56 vecka 22,81,53,973 2,61 vecka 49 8,23 1,9 7,76 6,83 vecka 23,539,15,766 2,2 vecka 5 5,46 1,46 6,9 7,41 vecka 24 1,4,27 1,4 2,16 vecka 51 3,57,514 3,87 6,79 vecka 25 1,48,47,976 1,95 vecka 52 3,311 3,21 6,77 vecka 26,867,13,689 2,5 vecka 53 2,66,335 3,1 6,15 vecka 27,44,1,82 2,53 66

67 Transportberäkningar 29 Station Årsflöde Medelflöde TOC NH 4 -N NO 2 +NO 3 -N N tot PO 4 -P P tot part P tot m³/år m³/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år , , 32,13 41,3,46,59, , ,8 118,3 156,37 1,76 2,32 3, , ,41 47,92 63,67,58,87 1, ,9 75 4,29 14,28 45,96,23,51 1, , ,19 98,41 27,96,73 1,77 2, , ,3 12,97 24,28,76 1,2 2, , ,65 23,34 359,69 3,1 2,94 6, , ,5 54,61 99,38,99 1,9 2, , ,56 146,86 211,39 2,44 2,23 4, , ,72 65,68 84,36 3,1 2,66 4, , ,8 392,67 571,91 8,35 8,33 15, , ,55 626,24 953,29 12,34 14,32 25, , ,68 21,88 3,25,7,21, , ,94 175,71 217,75,59 1,51 2, , ,74 95,53 175,98,45 1,77 2, , ,4 124,85 222,18,72 2,53 4, , ,99 4,95 69,59,8,72 1, , ,88 178,66 39,1 2,97 4,36 7, , ,45 45,68 89,81,36,83 1, , ,75 155,7 273,19 3,2 4,16 8, , ,68 239,1 392,12 6,92 7,69 15,14 Arealförluster 29 Station TOC NH 4 -N NO 2 +NO 3 -N N tot PO 4 -P P tot part P tot (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) 21 26,7,14 4,55 5,85,65,8, ,5,24 4,87 6,43,72,1, ,1,15 4,94 6,56,6,9, ,8,33 1,9 3,51,18,4, ,1 1,17 3,26 6,89,24,6, ,8,23 2,16 3,64,14,2, ,9,26 2,96 5,23,44,4, ,5,15 3,23 5,88,59,6, ,1,84 5, 7,19,83,8, ,2,8 2,96 3,8,14,12, ,6,39 6,14 8,94,13,13, ,,24 2,77 4,21,55,6, ,1,22 2,88 3,98,9,3, ,2,9 5,6 6,93,19,5, ,5,13 1,55 2,86,7,3, ,9,1 1,69 3,1,1,3, , 3,23 6,3 1,71,123,11, ,,33 2,19 3,79,36,5, ,,31 1,51 2,97,12,3, ,6,36 2,6 4,56,5,7, ,4,21 2,96 4,85,86,1,19 67

68 68

69 Bilaga 4. Bottenfauna i rinnande vatten Resultatsidor Fältprotokoll Artlistor 69

70 Förklaring till resultatsidor rinnande vatten Lokaluppgifter I förekommande fall lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjöoch vattendragsregister, koordinater enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 27:4). Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Nära neutralt/hög status 2. Måttligt surt/god status 3. Surt/Måttlig status 4. Mycket surt/otillfredsställande status 5. Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) samt i vissa fall vårt eget databasmaterial. Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m2): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex: Shannons diversitetsindex - ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Vår slutgiltiga bedömning av påverkansgraden m.a.p. försurning, eutrofiering och i förekommande fall övrig påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på vår erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedöms enligt den 5-gradiga skalan: 1. Nära neutralt/hög status 2. Måttligt surt/god status 3. Surt/Måttlig status 4. Mycket surt/otillfredsställande status 5. Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Vår bedömning av bottenfaunans naturvärden. Bygger på Naturvärdesindex och bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Mycket höga naturvärden B. Höga naturvärden C. Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Kalkningsstatus Redovisning av eventuella kalkningsåtgärder. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i Tabeller och diagram. 7

71 21. Öredalsån, Truve Datum: Kommun: Lidköping Koordinat: / Ca m uppströms vägbron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 38 6, 13,81 1,12 1,6 Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 23 lågt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 14, lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 29 lågt Capnia bifrons 3 poäng EPT-index: 14 måttligt högt Diversitetsindex: 3,64 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 6 måttligt högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar Naturvärdespoäng ASPT DJ FI Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus Kommentar Lokalen flyttades något uppströms vid 29-års provtagning för att få bättre förutsättningar för sparkprovtagning. Även här var det dock något svårsparkat då botten bestod av fastsittande block och mjukbotten, dessutom var vattennivån hög vid provtagningstillfället. Både artantalet och individtätheten var låg vilket sannolikt har påverkats av provtagningsförhållandena, dock påträffades två mycket syrekrävande arter vilket visar att statusen med avseende på eutrofiering var hög. Den ovanliga bäcksländan Capnia bifrons noterades

72 325. Göteneån, Silboholm Datum: Kommun: Götene Koordinat: / m nedströms "lilla" fallet, ca 5 m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 54 4,5 9 1,13,83,8 Nära neutralt God Hög God Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Otillfredsställande Hög Index Totalantal taxa: 18 mycket lågt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 12,2 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 748 måttligt högt Baetis buceratus 3 poäng EPT-index: 5 mycket lågt Diversitetsindex: 2,94 lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 8 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar Naturvärdespoäng ASPT DJ Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus Kommentar Trots goda provtagningsförhållanden var det uppmätta artantalet mycket lågt. Bottenfaunasamhället dominerades av föroreningståliga taxa och inga mer känsliga arter fanns. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför vara otillfredsställande. Andelen dagsländor av släktet Baetis hade ökat vid årets undersökning, vilket kan indikera något bättre förhållanden på lokalen. Denna förändring har påverkat värdet på DJ-index som i år hade ökat. Den ovanliga dagsländan Baetis buceratus påträffades FI 72

73 33. Sjöråsån, Sjösäter Datum: Kommun: Götene Koordinat: 65295/ m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 69 6, 13 1,45 1,11 1,6 Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 42 högt Höga naturvärden 1 Medelantal taxa/prov: 24,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Baetis sp. (fuscatus/scambus 3 poäng EPT-index: 22 måttligt högt Goera pilosa 3 poäng Diversitetsindex: 3,53 måttligt högt Gyraulus crista 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 14 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa 1 poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar Naturvärdespoäng ASPT DJ FI Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus Kommentar Artantalet var högt och bottenfaunasamhället dominerades av måttligt syrekrävande arter, och andelen bäcksländor var mycket låg. De höga tätheterna indikerar god näringstillgång Trots höga indexvärden bedömdes statusen med avseende på eutrofiering därför vara god. Tre ovanliga arter påträffades: en dagslända av släktet Baetis (fuscatus/scambus-gruppen), nattsländan Goera pilosa och snäckan Gyraululs crista. Tillsammans med det höga artantalet gör detta att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden

74 46. Mariedalsån, Källby Datum: Kommun: Götene Koordinat: 6491/ m nedströms gångbron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 66 5,5 12 1,39 1,2 1,4 Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 44 högt Höga naturvärden 7 Medelantal taxa/prov: 24,6 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 781 måttligt högt Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.)3 poäng EPT-index: 17 måttligt högt Goera pilosa 3 poäng Diversitetsindex: 3,56 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 14 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 1 högt Antal taxa 1 poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar Naturvärdespoäng ASPT DJ FI Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus Kommentar Artantalet var högt och bottenfaunasamhället dominerades av måttligt syrekrävande arter, de mer känsliga arterna var fåtaliga och andelen bäcksländor relativt låg. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som god, trots att den klassades som hög enligt Naturvårdsverkets kriterier. Två ovanliga arter påträffades: en dagslända av släktet Baetis (fuscatus/scambus-gruppen) och nattsländan Goera pilosa

75 513. Bragnumsån, Pure Datum: Kommun: Falköping Koordinat: 64444/ m uppströms i östra fåran. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 48 5,8 12 1, 1,7 1,4 Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 33 måttligt högt Höga naturvärden 13 Medelantal taxa/prov: 24,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 799 måttligt högt Capnia bifrons 3 poäng EPT-index: 16 måttligt högt Hydropsyche saxonica 3 poäng Diversitetsindex: 4, högt Riolus cupreus 6 poäng Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 1 högt Antal taxa poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar Naturvärdespoäng ASPT DJ FI Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus Kommentar Bottenfaunasamhället dominerades av måttligt syrekrävande arter, de mer känsliga arterna var fåtaliga och andelen bäcksländor var mycket låg. Trots relativt höga indexvärden bedömdes statusen med avseende på eutrofiering därför vara god. Den rödlistade bäckbaggen Riolus cupreus påträffades och värdet på diversitetsindex var högt. Dessutom påträffades två arter som betecknas som ovanliga i södra Sverige: bäcksländan Capnia bifrons och nattsländan Hydropsyche saxonica. Sammantaget bedömdes bottenfaunan därför ha höga naturvärden

76 528. Lidan, Kvarnö Datum: Kommun: Vara Koordinat: / Ca 1 nedströms bron i slutet av öns spets och 5 m upp- och nedströms öns norra del. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 87 6,3 13 1,83 1,18 1,6 Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 55 mycket högt Mycket höga naturvärden 22 Medelantal taxa/prov: 38,2 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Baetis buceratus 3 poäng EPT-index: 28 högt Ephemerella ignita 3 poäng Diversitetsindex: 3,78 måttligt högt Riolus cupreus 6 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 14 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa 1 poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar Naturvärdespoäng ASPT DJ FI Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus 5 9 Kommentar Artantalet var mycket högt men bottenfaunasamhällets sammansättning och den höga individtätheten indikerar hög näringstillgång. De mer syrekrävande arterna förekommer i låga numerär och andelen bäcksländor var låg. Trots höga indexvärden bedömdes statusen med avseende på eutrofiering därför vara god. Det höga artantalet och förekomsten av flera måttligt känsliga arter tyder ändå på god syresättning och att bottenfaunan inte skadats av höga näringshalter. Den rödlistade bäckbaggen Riolus cupreus påträffades, liksom de ovanliga dagsländorna Baetis buceratus och Ephemerella ignita. Tillsammans med det mycket höga artantalet motiverar detta att bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden

77 542. Lidan, Prästaströmmen Datum: Kommun: Vara Koordinat: 64687/ Södra fåran ca 4 m nedströms bron, -5 m uppströms och nedströms hällen. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 75 5,6 1 1,58 1,4 1, Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan God God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 47 högt Höga naturvärden 9 Medelantal taxa/prov: 26, högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 2 81 högt Baetis buceratus 3 poäng EPT-index: 22 måttligt högt Gyraulus crista 3 poäng Diversitetsindex: 2,98 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 14 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 7 högt Antal taxa 3 poäng Bottenfaunasamhällets struktur ASPT DJ FI Naturvärdespoäng Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus Kommentar Bottenfaunan dominerades kraftigt av filtrerande knottlarver vilka gynnas av planktonproduktion från fördämningen strax uppströms. Denna antroprogena påverkan på bottenfaunans sammansättning motiverar att statusen med avseende på annan påverkan bedömdes vara god. I övrigt förekommer mest arter som gynnas av hög näringstillgång medan bara två individer av en mer syrekrävande nattslända förkommer. Statusen med avsende på eutrofiering bedömdes därför vara god trots att den klassas som hög enligt Naturvårdsverkets kriterier. Det höga artantalet gör tillsammans med förekomsten av två ovanliga arter (dagsländan Baetis buceratus och snäckan Gyraulus crista) att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden

78 5637. Afsån, Herregården Datum: Kommun: Vara Koordinat: 64622/ m nedströms där ån går ihop på södra sidan. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 54 5,3 1 1,14,98 1, Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Måttlig Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 22 lågt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 12,8 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 8 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,5 lågt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 4 lågt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI Kommentar Vid provpunkten var vattenhastigheten låg och bottensubstratet bestod av mjukbotten. Bottenfaunasamhället dominerades kraftigt av knottlarver och fåborstmaskar. Av mer syrekrävande arter påträffades någon enstaka nattslända och bäckbagge. Sammantaget motiverar detta att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes vara måttlig trots att den enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades som hög. 78

79 565. Afsån, Rydaholm Datum: Kommun: Vara Koordinat: / Ca 7-14 m uppströms fall på åns södra sida. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 43 5, 7,9,93,4 Nära neutralt Hög Måttlig Måttlig Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Måttlig Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 3 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 19,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Inga rödlistade eller EPT-index: 1 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,15 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 9 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT 8 DJ FI Kommentar Bottenfaunasamhället dominerades av arter och grupper som gynnas av höga näringsämneshalter. En låg andel bäckbaggar påträffades men i övrigt saknades mer syrekrävande arter och statusen med avseende på eutrofiering bedömdes vara måttlig. 79

80 577. Lannaån, Rycka Datum: Kommun: Lidköping Koordinat: /1342 Ca m uppströms den "nya" bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 46 4,7 1,96,88 1, Nära neutralt God Hög God Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Måttlig Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 28 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 14, lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Gyraulus crista 3 poäng EPT-index: 7 mycket lågt Diversitetsindex: 2,47 lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 4 lågt Antal taxa poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar Naturvärdespoäng ASPT DJ FI Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus Kommentar Bottenfaunasamhället dominerades kraftigt av nattsländor av släktet Limnephilus. I övrigt förekom grupper och arter som gynnas av höga näringsämneshalter medan mer syrekrävande arter saknades helt. Sammantaget motiverar detta att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes vara måttlig trots att den enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades som god. Vid provtagningspunkten var vattnet lugnflytande vilket också visar sig i bottenfaunans sammansättning som var mer sjölik. Den ovanliga snäckan Gyraulus crista noterades

81 58. Lidan, Lovene Datum: Kommun: Lidköping Koordinat: / Ca 5-15 m uppströms bron på östra sidan. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 68 4,7 8 1,42,87,6 Nära neutralt God God God Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Måttlig Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Höga naturvärden 6 Medelantal taxa/prov: 16,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 75 måttligt högt Gyraulus riparius 3 poäng EPT-index: 8 lågt Valvata piscinalis 3 poäng Diversitetsindex: 2,98 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 6 måttligt högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar Naturvärdespoäng Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus Kommentar Bottenfaunasamhället dominerades av grupper och arter som gynnas av höga näringsämneshalter medan mer syrekrävande arter saknades helt. Sammantaget motiverar detta att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes vara måttlig trots att den enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades som god. Vid provtagningspunkten var vattnet lugnflytande och botten bestod av mjukbotten varför provtagningen utfördes som håvdrag från strandkanten. Detta förklarar också att bottenfaunans sammansättning var mer sjölik, t ex saknades både bäcksländor och bäckbaggar medan iglar och snäckor var talrika. Två ovanliga snäckor påträffades: Gyraulus crista och Valvata piscinalis. Bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden. ASPT DJ FI 81

82 591. Lidan, kanotklubben Datum: Kommun: Lidköping Koordinat: / Ca 3-4 m nedströms kanotklubben längs vassen. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 63 5, 7 1,33,93,4 Nära neutralt Hög Måttlig Måttlig Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Måttlig Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 41 högt Höga naturvärden 1 Medelantal taxa/prov: 21,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 45 måttligt högt Gyraulus crista 3 poäng EPT-index: 12 lågt Valvata cristata 3 poäng Diversitetsindex: 3,7 måttligt högt Valvata piscinalis 3 poäng Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 8 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 1 poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar Naturvärdespoäng Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus 5 9 Kommentar Bottenfaunasamhället dominerades av grupper och arter som gynnas av höga näringsämneshalter medan mer syrekrävande arter saknades helt. Sammantaget motiverar detta att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes vara måttlig. Vid provtagningspunkten var vattnet lugnflytande och botten bestod av mjukbotten vilket förklarar att bottenfaunans sammansättning var mer sjölik. T ex saknades både bäcksländor och bäckbaggar medan iglar och snäckor var talrika. Artantalet var högt och tre ovanliga snäckor påträffades: Gyraulus crista, Valvata cristata och Valvata piscinalis. Bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden. ASPT DJ FI 82

83 63. Hornborgaån, Fjällåkra Datum: Kommun: Falköping Koordinat: /13773 Ca m uppströms bron längs södra sidan. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 63 6, 11 1,33 1,12 1,2 Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 48 högt Mycket höga naturvärden 22 Medelantal taxa/prov: 35,2 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt 3 p: Baetis buceratus, Ephemerella ignita. EPT-index: 24 högt Notidobia ciliaris, Gyraulus crista Diversitetsindex: 4,2 högt 6 p: Riolus cupreus Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier 6 poäng Surhetsindex: 14 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa 3 poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar Naturvärdespoäng Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus Kommentar Bottenfaunasamhället var artrikt och diverst, och sammansättnigen tyder på hög näringstillgång. Däremot förekommer också mer syrekrävande arter relativt rikligt vilket visar att ingen negativ eutrofieringspåverkan föreligger. Den rödlistade bäckbaggen Riolus cupreus påträffades, dessutom noterades ytterligare fyra ovanliga arter: dagsländorna Baetis buceratus och Ephemerella ignita, nattsländan Notidobia ciliaris och snäckan Gyraulus crista. Dessa förekomster tillsammans med det höga artantalet medförde att bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden. ASPT DJ FI 83

84 651. Dofsan, Brunnsbo Datum: Kommun: Götene Koordinat: / m nedströms trumman. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 29 5,8 1,61 1,8 1, Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 28 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 17, måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Notidobia ciliaris 3 poäng EPT-index: 11 lågt Diversitetsindex: 3,19 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 9 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 6 måttligt högt Antal taxa poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar Naturvärdespoäng Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus 5 9 Kommentar Bottenfaunan dominerades av arter och grupper som gynnas av höga näringsämneshalter. Ett fåtal mer känsliga arter förekom men i låga tätheter och sammantaget bedömdes därför statusen vara god med avseende på eutrofiering, trots att den enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades som hög. Bedömningen är dessutom ett gränsfall till måttlig status. Den ovanliga nattsländan Notidobia ciliaris påträffades. ASPT DJ FI 84

85 67. Flian, Resville Datum: Kommun: Lidköping Koordinat: 64783/ m nedströms bron på åns norra sida. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 84 6,1 12 1,77 1,14 1,4 Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 52 mycket högt Mycket höga naturvärden 25 Medelantal taxa/prov: 34,6 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt 3 poäng: Calopteryx splendens, EPT-index: 24 högt Baetis buceratus, Brachycentrus subnubilus Diversitetsindex: 3,54 måttligt högt Aphelocheirus aestivalis, Normandia nitens Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 14 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa 1 poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar Naturvärdespoäng Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus Kommentar Bottenfaunan på lokalen var mycket artrikt, hela 52 olika taxa påträffades. Bottenfaunasamhället dominerades av arter som gynnas av god näringstillgång men ändå förekom ett flertal mer känsliga arter, dock i lägre tätheter. Den mycket höga individtätheten motiverar bedömningen att statusen med avseende på eutrofiering var god, trots att den enligt Naturvårdsverkets kriterier kalssades som hög. Fem ovanliga arter påträffades: jungfrusländan Calopteryx splendens, dagsländan Baetis buceratus, nattsländan Brachycentrus subnubilus, skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis och bäckbaggen Normandia nitens. Tillsammans med det mycket höga artantalet motiverar detta bedömningen att bottenfaunan hade mycket höga naturvärden. ASPT DJ FI 85

86 72. Nossan, Hudene Datum: Kommun: Herrljunga Koordinat: 6445/ m uppströms där ån delar sig. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 55 6,5 15 1,15 1,2 2, Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 37 måttligt högt Höga naturvärden 6 Medelantal taxa/prov: 24,2 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 26 måttligt högt Rhithrogena germanica 6 poäng EPT-index: 22 måttligt högt Diversitetsindex: 3,64 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 8 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar Naturvärdespoäng Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus Kommentar Höga indexvärden och förekomsten av mer syrekrävande arter gör att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes vara hög. Den rödlistade dagsländan Rhitrogena germanica noterades på lokalen vilket innebär att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. ASPT DJ FI 86

87 76. Nossan, Bredgöl Datum: Kommun: Essunga Koordinat: 64635/ m ned- och uppströms häll. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 53 5,4 11 1,11 1, 1,2 Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 26 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Medelantal taxa/prov: 15,8 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Baetis buceratus 3 poäng EPT-index: 14 måttligt högt Diversitetsindex: 2,33 mycket lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 7 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar Naturvärdespoäng ASPT DJ FI Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus Kommentar Vid provtagningstillfället flyttades lokalen något p g a hög vattennivå och starkt strömmande vatten vid den ordinarie provplatsen. Bottensubstratet bestod här av hårdbotten vilket är mindre lämpligt för sparkprovtagning, och detta kan ha påverkat resultatet något. Artantalet var måttligt högt och bottenfaunasamhället dominerades av knottlarver. Sammansättnignen tyder på god näringstillgång men mer syrekrävande arter finns också. Dominansen av tåliga taxa motiverar bedömningen att statusen med avseende på eutrofiering var god, trots att den klassades som hög enligt Naturvårdsverkets kriterier. Den ovanliga dagsländan Baetis buceratus noterades

88 791. Nossan, Åstorp Datum: Kommun: Grästorp Koordinat: / m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 45 4,7 6,96,88,2 Nära neutralt God Otillfredsställande Otillfredsställande Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Otillfredsställande Hög Index Totalantal taxa: 3 måttligt högt Naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov: 12,8 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 279 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 7 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,86 lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 6 måttligt högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa poäng Naturvärden och jämförelse med tidigare undersökningar ASPT 8 DJ 16 FI Kommentar Bottenfaunan dominerades kraftigt av sötvattensgråsuggor och fjädermyggslarver. Bottefanuasamhällets sammansättning indikerade höga näringsämneshalter och mer syrekrävande arter saknades helt. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför vara otrillfredsställande. Provtagningen utfördes som håvdrag då botten på lokalen var mjuk, vilket kan ha påverkat resultatet. Bedömningen blir därför ett gränsfall till måttlig status. 88

89 21. Öredalsån Truve RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 8D NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Lidköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1,2 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 3,8 C Lokalens medeldjup:,9 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Ca m uppströms vägbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-5% Grova block: <5% Mossor: saknas Sand: >5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-5% Fin sten: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: åker Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al lönn Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Provlokalen ändrad till ca 1 m uppströms. Den ordinarie lokalen består endast av sand och finsediment. Fina fastsittande block som var svårsparkade. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 89

90 325. Göteneån Silboholm RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 8D NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Götene Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,4 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,4 C Lokalens medeldjup:,25 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 5-15 m nedströms "lilla" fallet, ca 5 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-5% Grova block: <5% Mossor: saknas Sand: saknas Häll: <5% Påväxtalger: <5 % Grus: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 9

91 33. Sjöråsån Sjösäter RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 9D SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Götene Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 1-2 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >5% Mossor: 5-5% Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Signalkräfta i provet. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 91

92 46. Mariedalsån Källby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 8D NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6491 / Kommun: Götene Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: fors (>,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 4 C Lokalens medeldjup:,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1 m nedströms gångbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-5% Mossor: <5 % Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: >5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 92

93 513. Bragnumsån Pure RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 7D NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Falköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,4 m Lokalens bredd: 3,5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 1,8 C Lokalens medeldjup:,25 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 5-15 m uppströms i östra fåran. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: 5-5% Sand: saknas Häll: <5% Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Signalkräfta i provet. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 93

94 528. Lidan Kvarnö RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 8C SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Vara Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 4 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Ca 1 nedströms bron i slutet av öns spets och 5 m upp- och nedströms öns norra del. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: 5-5% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: 5-5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: >5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 94

95 542. Lidan Prästaströmmen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 8C SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Vara Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,9 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 4 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Södra fåran ca 4 m nedströms bron, -5 m uppströms och nedströms hällen. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: häll Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: 5-5% Sand: saknas Häll: 5-5% Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 95

96 5637. Afsån Herregården RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 8C SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Vara Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1,2 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 4 C Lokalens medeldjup:,9 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: -1 m nedströms där ån går ihop på södra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: saknas Övervattensv: 5-5% Fin detritus: 5-5% Fin sten: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 96

97 565. Afsån Rydaholm RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 8C SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Vara Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 7 m Lokalens maxdjup:,4 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: fors (>,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 4 C Lokalens medeldjup:,25 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Ca 7-14 m uppströms fall på åns södra sida. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: >5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalen flyttad till uppströms fallet pga högt vattenstånd och starkt strömmande vatten. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 97

98 577. Lannaån Rycka RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 8C NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / 1342 Kommun: Lidköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN (håvdrag) Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,7 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 8 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 4 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Ca m uppströms den "nya" bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: saknas Övervattensv: 5-5% Fin detritus: 5-5% Fin sten: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Provplatsen är den samma som innan. Den gamla bron är riven. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 98

99 58. Lidan Lovene RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 18 Göta älv Top. Karta: 8C NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Lidköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN (håvdrag) Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,7 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 45 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Ca 5-15 m uppströms bron på östra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: saknas Övervattensv: 5-5% Fin detritus: 5-5% Fin sten: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 99