Kalkfilterbäddar och fosfordammar. Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB
|
|
- Cecilia Lundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kalkfilterbäddar och fosfordammar Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB
2 Forskning & Utveckling kalkfiltersamarbete med IVL
3 Fältstationer i Sverige och Baltikum. Sex nya stationer har byggts.
4 Fosforavskiljning vid de tre äldsta svenska forskningsstationerna Filtermaterial Reduktion Totalfosfor (TP), 3,5 år Reduktion Totalfosfor (TP) 4 år Polonite 41 % 34 % Hyttsand 38 % 32 % Filtralite P 32% 27 % Not: Dessa stationer hade tidvis belastats med högre flöde än vad som visade sig vara optimalt, därför är livslängden på operativa anläggningar där flödet hålls på optimal nivå troligen längre; ca 5 år.
5 Operativ kalkfilterbädd, 30 m3
6 Järrestad
7 Fosforavskiljning vid operativa anläggningar Anläggning Antal provtagningstillfällen Reduktion Totalfosfor (TP) Reduktion fosfatfosfor (PO4-P) Ökna (17 mån) 9 29,6 % 19,8 % Ingarö (12 mån) 13 40,4 % 32,2 % Börringesjön (12 mån) 15 34,4 % 43,2 % Genomsnitt 34,6 % 32,1 % Not: Reduktionen för Ökna, som varit i drift längst, är något lägre än för de två andra, men det kan noteras att detta inte innebär att filtret där är på väg att utmattas. För de två sista mätningarna på Ökna är reduktionen 46,5 % resp. 27,1 % för TP. Låga reduktionsvärden har istället observerats vid några av de tidigare mätningarna, då flödet genom filtret varit högre än avsett på grund av oväntat höga fluktuationer i dammen där intaget till filtret ligger.
8 Kalkfilterbäddar Avskiljer även löst fosfor, ca 40 % I kombination med fosfordamm, ca 60 % av totalfosfor Endast liten markareal behövs Kalkmaterialet kan återanvändas och får då ett värde. Kräver mycket lite/ingen skötsel Kalkmaterialet behöver bytas vart 5:e år Utformning av rörsystem och intag som klarar av stora flödesvariationer i vattendraget kan kräva delvis komplicerade beräkningar.
9 Kostnadseffektivitet vid 20 års drift Åtgärd KalkfilterbäddJärrestad, stor, 500 m 3 kalkfiltermaterial. Tommarpsån Kalkfilterbädd Bjällerup, 230 m 3, Höje å Kalkfilterbädd Tormesta, Mörkö, 100 m 3, Kalkfilterbädd Åby, Svartån Västerås,50 m 3 filtermaterial Kostnadseffektivitet, kr per kg fosfor Kostnadseffektivitet, kr per kg kväve Kalkfilterbädd Karlslunds 980 hästhagar, Örebro 50 m 3. medelkonc. 0,75 mg/l. Fosfordamm Björkarö, Mörkö, 1, ha Fosfordamm Hässelby, Kilaån 1480 Virrestad, våtmark 0,85 ha - 175
10 0 50 m Björkarö
11 Kalkugnsdammen Simrishamn
12 Fosfordamm vid Kilaån utanför Nyköping
13 Avskiljningsförmåga fosfordammar Beror på uppehållstid, andel partikulärt bunden fosfor kontra löst fosfor, dammens utformning, Ofta ligger avskiljningsförmågan i intervallet %. Kan vara lägre de första åren, innan strandslänter och botten blivit bevuxna.
14 Fosfor mg/l Mätdata som underlag Tids/flödestyrda automatiska mätningar 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 14,000 TP Hamna Bro PO4-P Hamna Bro Kväve mg/l 0,050 12,000 0,000 10,000 8,000 6,000 TN Hamna Bro No3-N Hamna Bro 4,000 2,000 0,000
15 Synoptiska mätkampanjer exempel Tommarpsån Provinsamling vid 6 tillfällen; 2 högflödestillfällen, 2 medelflöden, 2 lågflöden. Totalfosfor och fosfatfosfor, Totalkväve och nitratkväve Vilka tillflöden och delavrinningsområden har de högsta koncentrationerna, den högsta transporten, och bör prioriteras? Vilken är fördelningen mellan partikulärt bunden fosfor och löst fosfor? Parallell datasammanställning för djurgårdar/hästgårdar, enskilda avlopp, andra punktkällor.
16 Pilotområdet
17 Kostnadseffektiv arbetsgång - åtgärder Flödesstyrd automatisk provtagning vid utloppet? Synoptiska provtagning, 8-10 punkter, 6 tillfällen identifiering av prioriterade delområden. Fältinventering, lämpliga åtgärdsplatser för olika åtgärdstyper: kalkfilterbäddar, fosfordammar, våtmarker, anpassade skyddszoner etc., 4-5 dagar. Markägarkontakter Val av åtgärdsplatser och åtgärder (kanske undvika svåra platser med långa förhandlingsprocesser?) Projektering Ansökningar om investeringsstöd Anmälan om vattenverksamhet Åtgärdsinstallation
Åtgärder inom lantbruket kalkfilterbäddar och fosfordammar. Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB
Åtgärder inom lantbruket kalkfilterbäddar och fosfordammar Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB Bakgrund Forskning & Utveckling Utvärdering av kalkmaterial 2011-2014 Samarbete mellan IVL och
Dammar och filter - Åtgärder för minskning av fosforläckage från jordbruksmark. Tony Persson Östersjöseminarium 2 oktober 2014
Dammar och filter - Åtgärder för minskning av fosforläckage från jordbruksmark Tony Persson Östersjöseminarium 2 oktober 2014 Åtgärder mot fosforförluster vid källan De viktigaste åtgärderna utförs innan
Åtgärder mot fosforläckage från jordbruksmark dikesfilter och dikesdammar; FAS 2
Slutrapport Åtgärder mot fosforläckage från jordbruksmark dikesfilter och dikesdammar; FAS 2 Maj 2014 1 Bakgrund Fas 1 av dikesfilterprojektet visade att kalkfilter i kombination med dammar har en mycket
Åtgärdseffekter - kväve och fosfor i jordbruket
NR C 124 JUNI 2015 RAPPORT Åtgärdseffekter - kväve och fosfor i jordbruket Sam Ekstrand, Tony Persson, Rune Bergström & Pia Kynkkäänniemi Författare: Sam Ekstrand, Tony Persson, Rune Bergström & Pia Kynkkäänniemi
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta
Slutrapport LOVA-projekt. Fosforåtgärder och mätuppföljning i Tullstorpsån
Slutrapport LOVA-projekt Fosforåtgärder och mätuppföljning i Tullstorpsån November 2014 Sam Ekstrand Tony Persson Rune Bergström WEREC Water Ecosystem Recovery AB WEREC AB, Box 1265, 131 28 Nacka 08-716
EN KOMPLETT LÖSNING FÖR RENING OCH FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN
EN KOMPLETT LÖSNING FÖR RENING OCH FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN En kombinerad lösning Genom att sammanföra två beprövade metoder har Leca och WEREC Water Ecosystem Recovery tagit fram en lösning som ger effektiv
Dikesfilter Utvidgning
RAPPORT Dikesfilter Utvidgning Slutrapport Maj 2014 För Stiftelsen IVL Baltic Sea 2020 Segeåprojektet Simrishamns kommun Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Werec Water Ecosystem Recovery AB Tony Persson
Uppföljning av åtgärder
Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs
Slutrapport LOVA-projekt. Höje å: Kalkfilter och fosfordammar
Slutrapport LOVA-projekt Höje å: Kalkfilter och fosfordammar 15 november 2018 Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB WEREC AB, Box 1265, 131 28 Nacka Besöksadress Idrottsvägen 8, Gustavsberg www.werec.se
Slutrapport LOVA-projekt. Höje å: Kalkfilter och fosfordammar
Slutrapport LOVA-projekt Höje å: Kalkfilter och fosfordammar 30 oktober 2016 Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB WEREC AB, Box 1265, 131 28 Nacka Besöksadress Frövägen 5, Saltsjö-Boo www.werec.se
Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser
Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29
Typområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde
Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde 1 Modelluppsättning 1.1 HYPE-modellen HYPE (Lindström m.fl., 2010) är en hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning
Projekt Brandstad - uppföljning av fosfordamm
LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Brandstad 1 (9) LOVA redovisning Projekt Brandstad - uppföljning av fosfordamm Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Sjöbo LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Brandstad
Kväve-fosfortrender från observationsfälten
Kväve-fosfortrender från observationsfälten 1988-2009 Fält 1D Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjerman Forsberg Observationsfälten är dränerade Dräneringsvattnet
Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket
BILAGA 6 Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket Gryaab AB Rapport Mars 2018 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem
Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy
Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren
Nedingen analyser 2011
Nedingen analyser 211 Provtagningen i Nedingen skedde varannan månad (jämna månader) under 211. Provtagningen skedde på 7 platser, bekostat av Fiskevårdsföreningen. Dessutom provtogs vid Skebokvarn av
Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp
Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och
Näringskontroll mätningar vid inoch utlopp i anlagda dammar och våtmarker
Näringskontroll mätningar vid inoch utlopp i anlagda dammar och våtmarker Delrapport oktober 2018 Tom sida 2018-10-22 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Näringskontroll mätningar vid
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB
Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet
Nedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m
217-3-31 Länsstyrelsen i Skåne Karin Olsson Miljöavdelningen Fiske- och vattenvårdsenheten 25 15 Malmö Slutredovisning för Vattendialog Borstbäcken Projektet har genomförts av Kävlingeåns vattenråd under
Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
LOVA pengar ett sätt att öka kunskap och genomföra åtgärder
LOVA pengar ett sätt att öka kunskap och genomföra åtgärder Christel Strömsholm Trulsson Projektledare Segeå-projektet christel.stromsholm@svedala.se www.segea.se LOVA pengar Segeå-projektet har sökt LOVA
Nyhetsbrev nr 2 2005 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet
Nyhetsbrev nr 2 25 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet Hej! I årets andra brev kommer nu de första bearbetade resultaten från växtnäringsprovtagningen i projektets demonstrationsvåtmark i Södra Stene.
Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk
Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening
Medins Biologi Kemi Miljö
! " # $ % & Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö! "! # $ % " &! % " & ' ( ) *+!, ' -. / -, ' # 1 # 2 3 4 5 * 4 4 6 4 7 8 3 3 4 5 * 6 6 8 5 9 2 : ', ;: < : *=! "! # ; 8 4 7 4 4 / " " >?
Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage
Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i
Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19
Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk Sofia Andersson 2019-02-07, NAM19 IRPA Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk Mål: Ta fram, dokumentera och sprida råd och rekommendationer om instrumentering
BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör
BIO P PÅ KÄLLBY ARV Elin Ossiansson Processingenjör KÄLLBY ARV TOTALFOSFOR,3 mg/l enl tillstånd Tidigare problem p.g.a. dammar Håller ca,25 mg/l ut till dammarna Styr FeCl3 dosering i efterfällning med
Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
MINNESANTECKNINGAR 2015-08-18. Beredningsgruppen för Höje å vattenråd. Närvarande: Susanne Johansson. Vid minnesanteckningarna: Rebecka Nilsson
MINNESANTECKNINGAR 2015-08-18 Beredningsgruppen för Närvarande: Cecilia Backe Anna Olsson Jonas Johansson Marie-Louise Folkesson Christel Strömsholm Trulsson Helena Björn David Reuterskiöld Susanne Johansson
Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets
MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998
HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tekniska kontoret MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN Gatukontorets laboratorium -10-02/P-ÅN Postadress Besöksadress Telefon E-mail Stadshuset N Kringelvägen 42 Växel 0451-67 000 gatukontoret@hassleholm.se
NÄRINGSÄMNESRETENTION I EN ANLAGD VÅTMARK EN INTENSIVSTUDIE AV ORMASTORP S
VATTEN 61: 169 174. Lund 2005 NÄRINGSÄMNESRETENTION I EN ANLAGD VÅTMARK EN INTENSIVSTUDIE AV ORMASTORP S Nutrient retention in a constructed wetland case study South Ormastorp av MALIN PLANANDER e-post:
KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Rapport nr Oskarshamns hamn : -- Författad av Per Östlund Studsvik RadWaste
Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2017
Rönne å - Vattenlkontroll 17 Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 17 Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön 17 Mm 3 % ton % ton % ton %
Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Dikesfilter och dikesdammar
RAPPORT Dikesfilter och dikesdammar Sam Ekstrand Tony Persson Rune Bergström B2001 Oktober 2011 Rapporten godkänd: 2011-11-14 John Munthe Forskningschef Organisation Rapportsammanfattning IVL Svenska
Lägesrapport KVVP etapp 1
Lägesrapport KVVP etapp 1 Dammar och Våtmarker: En pågående entreprenad (Nr 750 Ry 4:1), Nr 781 Hammarlunda 7:1 upphandlas när skötsel av vindpump är klarlagd Resultat: 12 ha våtmarksyta, fiskevårdande
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi
Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen H7 Ulf Larsson Systemekologi Gula Havet Måttlig eller sämre status Hämtad från VISS 2011-05-09 Skattat reduktionsbehov av
Våtmarkscentrum 2012
Potential hos våtmarker anlagda för fosfor- och kväveretention i jordbrukslandskapet: analys och tolkning av mätresultat Redovisning av projektet Potential hos våtmarker anlagda för fosfor- och kväveretention
Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk
Ulf Larsson Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk ett exempel på tillämpad adaptiv förvaltning Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Varför
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017-2019 AVSEENDE ÅR 2017 Förslag april 2017 Mätstationer och provtagningspunkter 2017-2019 Mörlandaån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll
Ulf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV
Ulf Larsson Systemekologi Stockholms universitet Himmerfjärden H H ARV H H H H B Några resultat Ytterligare reduktion av fosfor ger ingen detekterbar miljönytta Kväverening minskar växtplanktonbiomassan
Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder
1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol
Långtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2012/2013
Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 212/213 Lovisa Stjernman Forsberg, Stefan Andersson och Katarina Kyllmar Teknisk rapport 155 Institutionen för mark och miljö
VÅTMARKER I ESKILSTUNA
VÅTMARKER I ESKILSTUNA 2012-03-20 Våtmarksstråk mellan Eskilstuna och Torshälla Område 3, 4, 5 och 6 ligger i den gröna korridor som skiljer Eskilstuna och Torshälla åt. Område 3 ligger väster om Eskilstunaån,
Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat
Dagvattenrening tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat Godecke Blecken Universitetslektor i VA teknik, tekn dr Stadens vattensystem, Luleå tekniks universitet Mail: godble@ltu.se,
Dikesfilter och dikesdammar
RAPPORT Dikesfilter och dikesdammar Sam Ekstrand Tony Persson Rune Bergström B2001 Oktober 2011 Rapporten godkänd: 2011-11-14 John Munthe Organisation Rapportsammanfattning IVL Svenska Miljöinstitutet
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars
markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.
markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.
Kunskapsöversikt Föroreningar dagvatten. Alexandra Andersson-Wikström, Heléne Österlund, Jiri Marsalek och Maria Viklander VA-teknik
Kunskapsöversikt Föroreningar dagvatten Alexandra Andersson-Wikström, Heléne Österlund, Jiri Marsalek och Maria Viklander VA-teknik Dagvatten - Stadstvätten Dagvatten kontra vatten i dagvattensystemet
Provtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)
Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att
Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015
Rönne å - Vattenlkontroll Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön Mm % ton % ton % ton % ton % Ri Höörsån,
Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet
Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer
Älven i allmänhet och vattendirektivets påverkan
Älven i allmänhet och vattendirektivets påverkan Hans Oscarsson Vattenmyndigheten i Västerhavsdistriktet Avrinningsområde 50 000 km2, 10% av Sveriges yta Sveriges största och nordens andra flod, 550 m3/sek,
Rening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark
Rening av vatten från jordbruksområden Per Lindmark Övergödning åtgärder på all fronter Övergödning åtgärder på all fronter Åtgärder på åkern: Strukturkalka...etc Åtgärder i diket: Tvåstegsdika etc Åtgärder
STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk
MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen
Södra Gunsta. PM: Flödes- och föroreningsberäkningar
14U24869 2016-12-27 Södra Gunsta PM: Flödes- och föroreningsberäkningar Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden.
Projektplan för god ekologisk status i Smedbyån
Projektplan för god ekologisk status i Smedbyån Projektbeställare Samhällsbyggnadsförvaltningen Projektledare Mårten Pehrsson Datum 2016-02-09 Version 1.0 Projekt-, ärendenr. KS2016/0068 Innehållsförteckning
Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Enskilda avlopp lagstiftning och teknik
Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka
Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser
Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2011/2012
Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 211/212 Lovisa Stjernman Forsberg Teknisk rapport 154 Institutionen för mark och miljö Sveriges lantbruksuniversitet Innehåll
Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Fosforfälla. Ett försök att minska fosforläckage från jordbruksmark. LOVA-projekt. Vattenrådet Snoderån Gotland
Fosforfälla Ett försök att minska fosforläckage från jordbruksmark LOVA-projekt Vattenrådet Snoderån Gotland Vattenrådet Snoderån 2013 1 Innehållsförteckning Förord 3 Metodbeskrivning 4 Fosforfällans lokalisering
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken
Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken Dnr 501-6810-2011 Innehåll Innehåll... 1 Bakgrund... 1 Utredning och val av åtgärd... 2 Teknisk beskrivning... 3 Resultat... 4 Skötsel... 4 Deltagande...
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Fastighetsbeteckning: Sökandens namn: *) Personnr./ Org.nr: Postadress: Postadress: Tel mobil: Ändring av befintlig verksamhet
VÄRMDÖ KOMMUN ANMÄLAN AV DAGVATTENANLÄGGNING Enligt 9 kap 2 och 7 miljöbalken (1998:808) samt 13och 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Fastighet Sökanden/verksamhetsutövare
Kagghamraån. Miljöförvaltningen. Rapport 1999:3 KAGGHAMRAÅN. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar
Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Rapport 99:3 Rapport 99:3 99--26 Enheten för miljöövervakning KAGGHAMRAÅN Sammanställning av vattenkemiska provtagningar 93-98 Kagghamraån Sammanställning av vattenkemiska
Undersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011
Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Pilotprojektet Greppa Fosforn
Katarina Kyllmar Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 27/28 Typområde E23 i juni 28. Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 125 Uppsala 29 Sveriges Lantbruksuniversitet
Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Sedimentkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 5 Provtagning... 5 Planktonundersökning...
Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde
Milsbosjöarna ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten Malin Spännar Länsstyrelsen Dalarna Milsboåns arvinningsområde Milsboåns avrinningsområde 1 Vårflod i Milsbo
Att anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Vellingebäckarna 2006
Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Vellingebäckarna 2009
Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3
Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2
Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2 Jordberga - Stävesjö Tullstorpsån ekonomisk förening 2014-08-21 1 Översiktskarta Tullstorpsån Etapp 2, Jordberga Stävesjö, Trelleborgs kommun Avrinningsområde
Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde
Bilaga 3 Provtagningspunkter med datum och fysikaliska och kemiska variabler. Max-, min-, medeloch medianvärden är angivna för varje punkt. Vid beräkning av medelvärde används halva "mindre än"-värdet
SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens
Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll erfarenheter från fältstudier Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU Källor till föroreningarna De material vi använder när vi bygger våra städer påverkar dagvattnets
Ytvattenkemi, typområden Arbetsmaterial :
1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Mål och syfte med undersökningstypen - att inom valda typområden studera ytvattenkvalitén samt att följa dess långsiktiga förändring - att inom
Ryaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Innehåll. Rening av fosfor och bakterier i markbäddar och fosforfilter. Projektdeltagare. Identifiering av anläggningar (1)
217-3-22 Rening av fosfor och bakterier i markbäddar och fosforfilter nga errmann Brenda Vidal Annelie edström nnehåll Två projekt finansierade av av: osforfällor för små avlopp: ur länge fungerar de?
Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje
Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter