Kagghamraån. Miljöförvaltningen. Rapport 1999:3 KAGGHAMRAÅN. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar

Transkript

1 Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Rapport 99:3 Rapport 99: Enheten för miljöövervakning KAGGHAMRAÅN Sammanställning av vattenkemiska provtagningar Kagghamraån Sammanställning av vattenkemiska provtagningar Enheten för miljöövervakning

2 2 Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...3 RAPPORTENS UPPLÄGG...3 BAKGRUND...3 BESKRIVNING AV KAGGHAMRAÅN...4 OM FOSFOR OCH KVÄVE...4 TOLKNING AV PROVTAGNINGEN...4 RESULTAT...6 GENOMSNITTLIG NÄRINGSBELASTNING I TILLFLÖDEN OCH MYNNING...6 FÖRÄNDRING PÅ LÄNGRE SIKT...6 KAGGHAMRAÅNS DELSTRÄCKOR, Axåns gren till nedom Rosenhill...7 Norrgaåns gren...8 Iselstabäcken...8 Uringeån...9 Brinkbäcken...9 Huvudfåran nedom Rosenhill till mynningen... MEDELHALTER UNDER ÅRET... Fosfor... Kväve FLÖDEN OCH ÄMNESTRANSPORT AREALSPECIFIK NÄRINGSFÖRLUST... PROVTAGNINGSVÄRDEN I FIGURER... Totalfosfor... METOD... 2 PROVTAGNING... 2 KEMISKA ANALYSER... 2 FLÖDE... 2 ÅRSTRANSPORT AV KVÄVE OCH FOSFOR... 2 NEDERBÖRD... 2 PRIMÄRDATA PROVTAGNINGSSTATIONER MÄTDATA REFERENSER... 34

3 3 Sammanfattning Vattenkemiska provtagningar utförs fortlöpande i Kagghamraån. Rapporten är en kortfattad redogörelse för resultat från 93-98, med några jämförelser bakåt. Variationer mellan åren kan antas till största delen bero på skillnader i väderlek. Sett över den senaste tioårsperioden förefaller näringshalterna dock ha minskat något i Axån, Norrgaån och vid Kagghamraåns mynning. Näringsbelastningen är dock fortfarande hög i vattensystemet. Axåns gren med Malmsjön står för den största delen av fosforbelastningen och en stor del av kvävebelastningen. De högsta näringshalterna har förekommit vid Malmsjöns inlopp (Skälbyån). Axån vid Rosenhill visar tecken på belastning från enskilda avlopp. Anslutning till kommunalt avlopp pågår där under 99. De fåtal prov som tagits i Iselstabäcken (fr.o.m 98) tyder på att den tidvis kan tillföra ån stora närsaltmängder. Norrgaån har den lägsta belastningen av åns tillflöden. Dess vatten bidrar till att huvudfåran nedströms har lägre näringshalter än i Axån och Iselstabäcken uppströms. Uringeån har lägre fosforbelastning än huvudfåran, men i viss mån högre kvävebelastning. Brinkbäcken har den näst högsta näringsbelastningen av åns tillflöden, till stor del från jordbruk. Inledning Rapportens upplägg Föreliggande rapport är en kortfattad redogörelse över fem års provtagningar. Rapporten vänder sig främst till handläggare och beslutsfattare inom kommunen, samt till en intresserad allmänhet med ett visst mått av förkunskaper. Rapporten har inriktats på att visa relativa förhållanden inom vattensystemet. Syftet är att den ska kunna användas som underlag i ett fortsatt arbete med att minska näringsbelastningen i ån, i planeringen av vilka åtgärder som bör övervägas och hur de ska prioriteras. Sammanställningen är utförd av Marie Martna på Miljöförvaltningens enhet för miljöövervakning. I rapportens början presenteras några översiktliga resultat. Därefter följer sammanställningar för de fem tillflödenas respektive delsträcka, samt för huvudfåran. Efter dessa finns några avsnitt med fördjupningar. Sist presenteras alla provtagningar i figurer och tabeller. Bakgrund Kagghamraån har en unik havsöringsstam och är klassat som riksintresse för naturvård med avseende på havsöringen och geologin. För att bedöma miljökvaliteten och kunna följa upp eventuella åtgärder utför Miljöförvaltningen i Botkyrka fortlöpande vattenkemiska undersökningar. Provtagningen ingår i kommunens miljöövervakningsprogram. Länsstyrelsen i Stockholms län och Botkyrka miljöförvaltning har sedan 88 utfört vattenkemiska undersökningar i Kagghamraån. Resultaten från respektive 9-92 års provtagningar finns presenterade i tidigare rapporter. Här presenteras resultatet från provtagningar 93-98, med några jämförelser bakåt.

4 4 Beskrivning av Kagghamraån Kagghamraån ligger huvudsakligen inom Botkyrka kommun. Avrinningsområdet omfattar 97 km 2 och utgörs till största delen (71%) av skogsmark. Ån har fem huvudsakliga tillflöden: Skälbyån - Axån med sjöarna Somran, Malmsjön, Gölan och Axaren. Bockån - Norrgaån med sjöarna Bysjön och Getaren. Iselstabäcken. Uringeån med utlopp från Stora och Lilla skogssjön. Brinkbäcken. Ån mynnar ut i Kaggfjärden som är en vik av Östersjön. Om fosfor och kväve Fosfor är ett viktigt näringsämne för växter. Det kan förekomma lättillgängligt som fosfat eller bundet i organiskt och oorganiskt material. Tillsammans utgör detta totalfosfor. Den bundna fosforn kan vid nedbrytning frigöras som fosfat. Erosion från jordbruksmark tillför vattendragen både bunden fosfor och fosfat. Fosfat tillförs också vattendragen bl.a. med avloppsvatten. En annan fosforkälla är dagvatten från trafikerade ytor. Tillsammans med fosfor brukar kväve användas som mått på vattnets näringshalt. Kväve omsätts på många sätt i såväl luft som vatten, och omvandlas under olika förhållanden. Totalkväve är summan av oorganiskt kväve (bl. a. ammonium och nitrat) och organiskt bundet kväve. Vid nedbrytning av organiskt material kan ammonium och nitrat frigöras. Ammonium omvandlas under syrerika förhållanden till nitrat. Kväve tillförs vattendragen bland annat som organiskt bundet kväve från skogsmarker, som nitrat från jordbruksmarker och som ammonium från WC-avloppsvatten. Växter tar upp kväve framför allt som ammonium eller nitrat. Ammonium är giftigt för vattenlevande djur. Tolkning av provtagningen Näringshalterna i vattnet påverkas mycket av nederbördsförhållanden och kan variera kraftigt inom ett dygn. Tex. kan ett häftigt regn efter torka tillfälligt orsaka extremt höga halter, vilket syns på värdena från juli -98. (I det fallet togs proverna dagen efter det första större regnet på två månader.) Provtagning en gång per månad innebär därför ett fåtal stickprov som kan rymma stor slumpmässig variation. Halterna varierar också beroende på årstid. Variationer mellan åren kan antas till stor del bero på skillnader i väderlek, framför allt nederbördens mängd och fördelning över året.

5 1 kilometer 2 Malmsjön Somran Skälbyån Iselstabäcken Norrgaån Hu vu dfå ra n Ax ån Gölan L. Skogssjön Axaren Getaren St. Skogssjön Bockån Uringeån Kaggfjärden Hu vu dfå ra n Bocksjön Bysjön (B oc kå n) Brinkbäcken 12A A 13 4 Pålamalm Rosenhill Kagghamra Vårsta Sibble Tegelvreten ) 7A = Provpunktsnummer Karta över Kagghamraån

6 Resultat Genomsnittlig näringsbelastning i tillflöden och mynning Kagghamraåns tillflöden har väsentligt olika näringsbelastning. Axån står för den största delen av fosforbelastningen. Brinkbäcken har också något högre fosforbelastning än huvudfårans mynning, medan Uringeån och Norrgaån genomsnittligt har lägre halter. Kvävebelastningen i tillflödena skiljer sig också. Totalkvävehalten är högst i Axån och Brinkbäcken. Andelen nitrat är hög i Brinkbäcken och Uringeån, medan Axån har en hög medelhalt av ammonium. Norrgaån har liten kvävebelastning., Fosfor 1,2 Tot N Kväve,8 Tot P Fosfat-P,9 Nitrat-N Ammonium-N,6,,6,2,3 Axån vid Rosenhill Norrgaån Uringeån Brinkbäcken Kagghamraåns mynning Axån vid Rosenhill Norrgaån Uringeån Brinkbäcken Kagghamraåns mynning Figur 1: Tillflödenas näringsbelastning jämfört med Kagghamraåns mynning. Medelhalt över hela perioden (n=62, ammonium-n: n=6). Förändring på längre sikt Sett på årsmedelvärden över den senaste tioårsperioden förefaller näringshalterna ha minskat något i Axån, Norrgaån och vid Kagghamraåns mynning. Tendensen har inte testats med statistisk beräkning och är därför osäker. Näringsbelastningen i ån är dock fortfarande hög.,12,6 Tot P, årsmedelhalt,9,6, Axån vid Rosenhill Norrgaån Uringeån Brinkbäcken Kagghamraåns mynning Tot N, årsmedelhalt 2, 1,5 1,,5 Axån vid Rosenhill Norrgaån Uringeån Brinkbäcken Kagghamraåns mynning Figur 2: Årsmedelhalter av totalfosfor och totalkväve i Kagghamraåns tillflöden (utom Iselstabäcken) och mynning. Värden för ur LST rapport 94:5, tabell 5 bilaga 2.

7 7 Kagghamraåns delsträckor, Axåns gren till nedom Rosenhill Sträckan börjar i Skälbyån, passerar sjön Somran, vidare Malmsjön, Axån, sjön Axaren och Axån förbi Rosenhill. Aktuella provpunkter är: 12A Malmsjöns inlopp, där prover tagits under 93, 97, och Malmsjöns utlopp, där prover tagits under Axarens utlopp, där prover tagits under 93 och Axån vid Rosenhill, där prover tagits kontinuerligt Antalet provtagningsplatser inom Axågrenen har varierat under Mätningarna har utifrån det delats in i perioder som inte helt följer kalenderåren, för att göra det möjligt att jämföra punkterna inom grenen. Varje period omfattar 9- provtagningstillfällen och benämns med det år som utgör största delen av perioden. Medelhalter har beräknats för varje period. Skälbyån har hög belastning av näringsämnen från jordbruksmark, bebyggelse mm. Vid Malmsjöns inlopp var halterna genomgående höga, och vid många tillfällen extremt höga. Malmsjön belastas också bl.a. av dagvatten från Vårsta. Ur sediment på sjöns botten frigörs fosfor under vissa förhållanden. I andra rapporter och utredningar (se ref.lista) diskuteras fosforbelastningen i Malmsjön och tänkbara åtgärder. Fosforhalterna var lägre vid Malmsjöns utlopp än vid inloppet (93). Det kan nämnas att provtagningen vid utloppet återupptogs i början av 99, och visade i februari - juni samma förhållande. Dessa resultat stärker uppfattningen att den externa tillförseln är av större betydelse än den interna. Från Malmsjöns utlopp fram till Axarens utlopp (93) ökade fosfor- och kvävehalterna något, utom ammonium som minskade. Från Axarens utlopp till nedom Rosenhill (93,98) låg närings-halterna på ungefär samma nivå. Halten ammonium ökade dock markant, vilket tyder på belastning från enskilda avlopp. Under 99 dras kommunalt avlopp fram i området och ca 2 hushåll kan anslutas. Axågrenen har den högsta närings-belastningen av Kagghamraåns tillflöden. Närmast aktuella åtgärder är dragningen av kommunalt VA vid Rosenhill samt planer för att avlasta Malmsjön.

8 8,24 Fosfor Tot P Fosfat-P,18,12,6 12A A A A A A Kväve Tot-N 2 Nitrat-N 1,5 1,5 12A A A A A A ,3 Ammonium-N,2,1 12A A A A A A Figur 3: Medelhalter i Axågrenen Årsperioder: 93=feb93-jan94, 94=feb94-dec94, 95=feb95-feb96, 96=mar96-mar97, 97=apr97-mar98, 98=apr98-dec98. Norrgaåns gren Sträckan börjar vid Bysjöns inlopp, går längs Bockån, sjön Getaren och Norrgaån fram till sammanflödet vid Rosenhill. Aktuella provpunkter är: 4 Bysjöns inlopp, där prover tagits Norrgaåns utflöde vid huvudfåran, där prover tagits Sträckan omges huvudsakligen av skogsmark. Getaren är en näringsrik sjö som även tar emot renat avloppsvatten från Lida friluftsgård. Längs sträckan ökar fosforhalterna, medan kvävehalterna minskar något. Höga halter av ammonium har under 96 och 97 förekommit vid Bysjöns inlopp. Vid Norrgaåns utflöde är ammoniumhalten genomgående låg. Norrgaån har sammantaget den lägsta näringsbelastningen av delsträckorna.,6,,2 Tot P Fosfat-P Fosfor,9,6,3 Kväve Tot N Nitrat-N,2,,1,5 Ammonium-N Figur 4: Medelhalter i Norrgaån Iselstabäcken Iselstabäcken avvattnar markerna kring Råby söder om Getaren och rinner sedan västerut till sammanflödet med huvudfåran vid Rosenhill. Aktuell provpunkt är: Iselstabäckens utflöde till huvudfåran, där prover tagits juni till december 98.

9 9 Iselstabäcken går till stor del genom jordbruksmark. Det lilla antalet prover medför osäkerhet, men visade mycket höga halter av kväve och även höga halter av fosfor (fig -18, sid -). Iselstabäcken har den minsta vattenföringen av åns tillflöden. Under lågflödesperioder kan den bli helt torrlagd. De mycket höga halterna kan dock tyda på att den tidvis tillför en avsevärd näringsbelastning till huvudfåran. Medelhalter har inte beräknats för Iselstabäcken. Uringeån Uringeån börjar vid Stora och Lilla Skogssjön och mynnar ut i Kagghamraåns huvudfåra vid Dalsta. Aktuella provpunkter är: 8 Lilla Skogssjöns utlopp, där prover tagits Byrsta kvarn, nära utflödet till huvudfåran, där prover tagits Stora och Lilla Skogssjön omges huvudsakligen av skogsmark och näringsbelastningen är relativt liten. Vid utflödet från Lilla Skogssjön finns provtagningarnas lägsta halter av både kväve och fosfor, med undantag för ammonium. Höga ammoniumhalter har förekommit under vintrarna (fig., sid. 13). Nedre delen av Uringeån går genom jordbruksmark. I slutet av ån har halterna av kväve och fosfor ökat till det dubbla, utom halten ammonium som minskar. Halten nitrat ökar kraftigt. Den påfallande ökningen av halten totalfosfor och fosfat under 98 beror på extremt höga värden vid ett tillfälle (juli).,6,, Tot P Fosfat-P Fosfor ,5 Figur 5: Medelhalter i Uringeån ,2,9,6, Kväve Tot N Nitrat-N ,18,12, Ammonium-N Brinkbäcken Brinkbäcken börjar vid Östra- och Västra Bröta och leder sedan västerut där den mynnar ut i Kagghamraåns nedersta del. Aktuell provpunkt är: Nära utflödet till huvudfåran, där prover tagits Den nedre delen av Brinkbäcken och dess dalgång är naturreservat. Där förekommer aktiv bäckravinbildning, vilket innebär en naturlig erosionsprocess. Brinkbäcken går genom jordbruksmark och nära utflödet har den höga halter av kväve och fosfor. Andelen nitrat är hög. Den påfallande haltökningen av fosfor och ammonium under 98 beror till stor del på extremt höga värden vid ett tillfälle (tot P, fosfat i juli, ammonium i nov). Brinkbäcken har den näst högsta näringsbelastningen av Kagghamraåns tillflöden. Sannolikt utgör läckage från jordbruk en stor del av belastningen.

10 ,1,8,6 Fosfor Tot P Fosfat-P 1,5 1,2,9 Kväve Tot N Nitrat-N,12,8 Ammonium-N,,2,6,3, Figur 6: Medelhalter i Brinkbäcken Huvudfåran nedom Rosenhill till mynningen Axågrenen, Norrgaån och Iselstabäcken flödar samman strax söder om Rosenhill. Huvudfåran meandrar sedan genom landskapet, får tillflöde från Uringeån och Brinkbäcken i den nedre delen och mynnar ut i Kaggfjärden. Aktuella provpunkter är: 7A Långängen, mitt emellan övre sammanflödet och mynningen, före Uringeåns tillflöde. Prover har tagits från juni till december Lilla Ström, strax före åns mynning i Kaggfjärden, där prover tagits Den övre delen av huvudfåran går genom en dalgång med många hus nära ån. Den nedre delen går genom jordbruksmark. Provtagningen vid Långängen tillkom under 98. Det lilla antalet provtagningar medför osäkerhet. Medelhalter har inte beräknats för Långängen. De uppmätta halterna vid Långängen var i allmänhet lägre än i Axån och Iselstabäcken, samt högre än i Norrgaån. I jämförelse med Uringeån och Brinkbäcken var fosforhalterna vid de flesta tillfällen högre vid Långängen, liksom halterna av ammonium. Nitrathalterna var lägre än i Brinkbäcken. Halterna var på ungefär samma nivå vid Långängen och vid mynningen. (fig -18, sid -). Dragning av kommunalt VA pågår i området längs med övre delen av huvudfåran, och under år 2 kan ca 4 hushåll komma att anslutas.,8 Fosfor Tot P Fosfat-P 1,2 Kväve Tot N Nitrat-N,12 Ammonium-N,6,9,8,,6,2,3, Figur 7: Medelhalter vid Kagghamraåns mynning Vid Kagghamraåns mynning ligger årsmedelhalten totalfosfor på 55-5 µg/ l och förefaller ha minskat mellan 93 och 97. Den höga medelhalten 98 förklaras av ett extremt högt värde vid ett tillfälle (juli). Andelen fosfat var ca 4 % och ca 6 %. Halten totalkväve har legat kring 1. Andelen nitrat är i genomsnitt kring 5 %. Medelhalten ammonium ligger kring 6 µg/l. 96 var medelhalten väsentligt högre (9 µg/l), vilket avspeglar att flera tillflöden hade högre medelhalter det året än övriga år. Det har troligen samband med att flödet i ån var mycket litet under hela året.

11 Medelhalter under året Då antalet stickprov i varje månad är litet bör resultatet tolkas med försiktighet. Variationen inom månaden kan vara stor. Fosfor De högsta medelhalterna av fosfor förekommer under augusti. Det gäller även fosfathalterna. Axån vid Rosenhill har ca dubbelt så hög fosforbelastning som övriga tillflöden året runt, och mycket höga medelhalter under aug-sept. Halten i Norrgaån förefaller öka under juni och augusti, men har i övrigt en liten variation över året. Uringeån har totalt sett den lägsta fosforbelastningen, med liten variation över året, men något ökad fosfathalt i aug-sept. Brinkbäcken har något högre medelhalter än Norrgaån och Uringeån året runt, med högst halt under augusti. Att medelhalterna av fosfat är högst under sommartid då flödet är litet kan vara en effekt av belastning från enskilda avlopp (sommartid med hög grad av nyttjande och liten utspädning). Häftigt regn över torr mark kan också ge erosion som snabbt höjer fosforhalterna då vattenföringen är liten.,12,8, Tot P m3/s,9,6,3 feb mars april maj juni aug sept okt nov dec Tot Axån vid Rosenhill Norrgaån Uringeån Brinkbäcken Kagghamraåns mynning flöde Saxbro,8 Fosfat,92 m3/s,9,6,6,,2,3 feb mars april maj juni aug sept okt nov dec Tot Axån vid Rosenhill Norrgaån Uringeån Brinkbäcken Kagghamraåns mynning Flöde Saxbro Figur 8: Fosforhalter under året i tillflöden och vid mynningen. Medelvärden av månadsprovtagningar Januari och juli har utelämnats då provtagningar gjorts endast under 1-2 år. Dessa finns dock med i totalvärdet (n=62). Flödet avser medelflöde per kalendermånad i SMHIs mätstation vid Saxbro..

12 12 Kväve Kvävehalter har normalt en stor säsongsmässig variation, beroende på om tillväxt eller nedbrytning dominerar. Axån vid Rosenhill, Uringeån och Brinkbäcken visar till stor del en variation som kan förväntas vid belastning från jordbruk, med de högsta medelhalterna av totalkväve och nitrat under vintern när växtperioden upphört och avrinningen ökar, sedan minskande under våren till de lägsta halterna under sommar och tidig höst. Axån vid Rosenhill avviker genom att även ha hög totalkvävehalt i aug-sept, då flödet är lågt. Ammoniumhalten är då också mycket hög (ca tio ggr högre än i övriga tillflöden), vilket tyder på lokal påverkan från enskilda avlopp. Ammoniumhalten i Axån varierar stort och oregelbundet över året. Norrgaån har den lägsta kvävebelastningen, med relativt låga medelhalter under hela året. Uringeån har något lägre kvävebelastning än Brinkbäcken året runt, med undantag för ammoniumhalten som förefaller hög vintertid. Vid Lilla Skogssjöns utlopp förekommer då mycket höga halter, som sedan sjunkit till Uringeåns nedre del. Brinkbäcken har den högsta belastningen av nitrat året runt, och förefaller ha en kraftig topp i novdec. Den höga ammoniumhalten i november beror till stor del på ett extremt högt värde vid ett tillfälle (nov-98). 2, Tot N m3/s,9 1,4,6,7,3 feb mars april maj juni aug sept okt nov dec Tot Axån vid Rosenhill Norrgaån Uringeån Brinkbäcken Kagghamraåns mynning flöde Saxbro 1,2 Nitrat 1,592 1,332 m3/s,9,8,6,4,3 feb mars april maj juni aug sept okt nov dec Tot Axån vid Rosenhill Norrgaån Uringeån Brinkbäcken Kagghamraåns mynning Flöde Saxbro Figur 9:. Kvävehalter under året i tillflöden och vid mynningen. Medelvärden av månadsprovtagningar Januari och juli har utelämnats då provtagningar gjorts endast under 1-2 år. Dessa finns dock med i totalvärdet ( n=62). Flödet avser medelflöde per kalendermånad i SMHIs mätstation vid Saxbro.

13 13,3 Ammonium,358,392 m3/s,9,2,6,,3 feb mars april maj juni aug sept okt nov dec Tot Axån vid Rosenhill Norrgaån Uringeån Brinkbäcken Kagghamraåns mynning Flöde Saxbro Figur : Ammoniumhalter under året i tillflöden och vid mynningen. Medelvärden av månadsprovtagningar Januari och juli har utelämnats då provtagningar gjorts endast under 1-2 år. Dessa finns dock med i totalvärdet (n=6). Flödet avser medelflöde per kalendermånad i SMHIs mätstation vid Saxbro.,3,2 Ammonium i Uringeån Lilla Skogssjöns utlopp Uringeåns slut,3,2 Ammonium i Norrgaåns gren Bysjöns inlopp Norrgaåns slut,, feb mars april maj juni aug sept okt nov dec Tot feb mars april maj juni aug sept okt nov dec Tot Figur : Ammoniumhalter under året i Norrgaån och Uringeån. Medelvärden av månadsprovtagningar Januari och juli har utelämnats då provtagningar gjorts endast under 1-2 år. Dessa finns dock med i totalvärdet (n=6). Flöden och ämnestransport Flödet i ån varierade mycket mellan de undersökta åren. 94 och 95 var flödet mycket stort, med hög vattenföring under vinterhalvåret. 96 var flödet extremt litet, med låg vattenföring även under våren och hösten. Även 97 var flödet relativt litet jan- 93 jul- 93 jan- 94 jul- 94 jan- 95 jul- 95 jan- 96 jul- 96 jan- 97 jul- 97 Figur 12: Dygnsmedelflöde (m 3 /s) vid SMHIs station vid Saxbro, jan- 98 jul- 98 jan- 99 Transporten av fosfor under följde i stort sett flödesvariationen. Den större fosfortransporten 98, och i viss mån 9, kan förklaras med ökad erosion efter torra år. Kvävetransporten visar större variation, och har bara delvis följt årsflödet. kg P Fosfor Årsflöde m3/ år 3 kg N 5 4 Kväve Årsflöde m3/ år Figur 13: Fosfor- och kvävetransport samt årsflöde Värden för ur LST Rapport 91:7 och för 9-92 ur LST Rapport 94:

14 Arealspecifik näringsförlust Näringstillståndet i vattendrag bedöms enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet som arealspecifik förlust, dvs kg per hektar och år. Värdet ska baserat på mätningar av halter 12 ggr/ år under 3 år. Då mätningarna i Kagghamraån gjorts något mer sällan och dessutom flödet varierar extremt mycket mellan åren beräknas här istället medelvärden över 4 år. De arealspecifika förlusterna av både kväve och fosfor är tämligen konstanta under perioden och klassas som måttligt höga förluster. Tabell 1. Flöden, ämnestransport och arealspecifik näringsförlust. År Flöde, m3 Totalkväve (kg) mg N /l (medel) Totalfosfo r (kg) mg P /l (medel) ,132, ,4 21, ,1 1848,6 Medel för åren (antal provtagn.) Kg N /år, medel Kg P /år, medel Kg N /ha,år Kg P /ha,år ,6 389, (41) ,65, , , (42) ,52, ,489 43, (42) ,56,13 Tabell 2. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för tillstånd i vattendrag. Totalkväve Totalfosfor Klass Arealspecifik förlust (kg/ha,år) Klass Arealspecifik förlust (kg/ha,år) 1 Mycket låga förluster < 1, 1 Mycket låga förluster <, 2 Låga förluster 1, - 2, 2 Låga förluster, -,8 3 Måttligt höga 2, - 4, 3 Måttligt höga förluster,8 -, förluster 4 Höga förluster 4, -, 4 Höga förluster, -,32 5 Mycket höga förluster > 5 Extremt höga förluster >,32

15 Provtagningsvärden i figurer Totalfosfor,2,,12,8, Tot P 93 12A A ,2,,12,8, Tot P 94 12A A ,2,,12,8, Tot P 95 12A A ,2,,12,8,,3 Tot P 96 12A A ,2,,12,8,,2,,12,8, 1,3 Tot P 97 12A A Tot P 98,52,25,38,58,3 12A A Figur : Totalfosforhalter vid alla provtagningstillfällen Siffrorna 12A -13 anger provpunktens nr.

16 Fosfat,,8,6,,2 Fosfat 93 12A A ,,8,6,,2,1,8,6,,2,,8,6,,2,,8,6,,2 Fosfat 94 12A A , Fosfat 95 12A A ,27 Fosfat 96 12A A ,8 Fosfat 97 12A A ,,8,6,,2 Fosfat 98,37,1,,,12,3,43,37 12A A Figur : Fosfat-fosforhalter vid alla provtillfällen Siffrorna 12A -13 anger provpunktens nr.

17 Totalkväve 3,5 3, 2,75 3,5 2,5 2, 1,5 1,,5 Tot N 93 12A A ,6 2,5 2, 1,5 1,,5 Tot N 94 12A A ,5 2, 1,5 1,,5 Tot N 95 12A A ,4 2,5 2, 1,5 1,,5 3,4 Tot N 96 3,8 2,6 12A A ,5 2, 1,5 1,,5 Tot N 97 4,5 3,9 4, 4,3 12A A ,5 2, 1,5 1,,5 5,6 Tot N 98 2,9 3, 2,7 2,6 12A A Figur : Totalkvävehalter vid alla provtillfällen Siffrorna 12A -13 anger provpunktens nr.

18 18 Nitrat 2, 1,6 1,2,8,4 2,465 2,513 Nitrat +nitrit 93 12A A , 1,6 1,2,8,4 Nitrat +nitrit 94 12A A , 1,6 1,2,8,4 Nitrat +nitrit 95 12A A ,98 2, 1,6 1,2,8,4 Nitrat +nitrit 96 12A A ,138 2, 1,6 1,2,8,4 2, 1,6 1,2,8,4 Nitrat +nitrit 97 3, 2,8 2,3 12A A Nitrat +nitrit 98 4,2 2,3 12A A Figur : Nitrat + nitritkvävehalter vid alla provtillfällen Siffrorna 12A -13 anger provpunktens nr.

19 Ammonium,5,4,3,2, Ammonium 93 12A A ,5,4,3,2, Ammonium 94 12A A ,5,4,3,2,1,86 Ammonium 95 12A A ,5,4,3,2,,5,4,3,2,,7 Ammonium 96 12A A ,8 Ammonium 97 12A A ,5,4,3,2, Ammonium 98 12A A ,89 Figur 18: Ammoniumkvävehalter vid alla provtillfällen Siffrorna 12A -13 anger provpunktens nr.

20 2 Metod Provtagning Rapporten omfattar provtagning som gjorts vid totalt tolv provtagningspunkter, i varierande omfattning under olika perioder. Under 93 togs prover 9 gånger, med uppehåll i januari, juli och december. Under 94 togs prover gånger, med uppehåll i juli. Under 95 och 96 togs prover gånger per år, med uppehåll i januari och juli. Under 97 och 98 togs prover gånger per år, med uppehåll i januari. Proverna har tagits av miljöförvaltningens personal. Under undersöktes fler parametrar än de som rapporten omfattar. Någon sammanställning av detta har inte gjorts. Kemiska analyser Rapporten omfattar analysresultat av fem parametrar: totalkväve, nitrat- + nitritkväve, ammoniumkväve, totalfosfor och fosfatfosfor. T.o.m. nov. -96 analyserades nitratkväve och nitritkväve separat. Dessa värden har i sammanställningen summerats till ett. Nitrithalten har genomgående varit marginell. Detektionsgräns för nitratkväve och ammoniumkväve har varit,1. Detektionsgräns för fosfatfosfor var 1 µg/l fram t.o.m. maj -96, därefter 5 µg/l. När halter varit under detektionsgränsen har detta i sammanställningen avrundats till angiven gräns, vilket alltså ger en liten överskattning av halten och dessutom en skenbar haltökning av fosfatfosfor från juni -96. Effekten gäller huvudsakligen värdena från Lilla Skogssjöns utlopp, vilka i större omfattning legat nära detektionsgränsen. Proverna har analyserats av AB Hydrokonsult (t.o.m maj -96) och AnalysCen Nordic AB (fr.o.m. juni -96), vilka båda är ackrediterade av SWEDAC. Flöde SMHI mäter vattenföringen i Kagghamraåns huvudfåra vid Saxbro, strax nedströms tillflödet från Uringeån. Mätningarna anger ett dygnsmedelflöde som m 3 / sekund. Flödet vid åns mynning har beräknats genom att proportionera avrinningsområdet ovan Saxbro mot hela åns avrinningsområde, vilket innebar att multiplicera värdet vid Saxbro med en faktor på 1,225. Utifrån dygnsmedelflödet har totalflöde per dygn beräknats, vilket sedan har summerats till totalflöde per år. Årstransport av kväve och fosfor Näringshalt per dygn vid åns mynning (provpunkt 13) har beräknats genom interpolering av värden vid månadsprovtagningar. Halten för varje dygn har sedan multiplicerats med beräknad dygnsvattenföring vid mynningen, vilket gav dygnstransporten, som sedan summerats till total årstransport. Nederbörd Nederbördsmätning (mm/timme) sker kontinuerligt i miljöförvaltningens väderstation vid Åvägen öster om Tumba. Detta ger en ungefärlig bild av nederbörden i Kagghamraåns avrinnningsområde och har använts för tolkning av extrema värden.

21 21 Primärdata Provtagningsstationer Punkt nr X-koord Y-koord Benämning i rapporten Beskrivning Beteckning vid provtagning 12A Malmsjöns inlopp Skälbyån vid Malmsjögård, vid korsning vägen till Ribacken Malmsjöns utlopp Axån, utloppet från Malmsjön, ovan tillflödet från golfbanan. Inlopp Malmsjön Malmsjöns utlopp Axarens utlopp Axån, utloppet från Axaren. Axarens utlopp Axån vid Rosenhill Axån efter bebyggelsen i Rosenhill, före sammanflödet med Norrgaån. Väster om trumma under stora vägen Bysjöns inlopp Tillflödet till Bysjön från f.d. Kvarnsjön, nedsidan vägen mot sjön Norrgaån Norrgaån efter bebyggelsen i Norrga, före sammanflödet med Axån. 7A Långängen Huvudfåran strax söder om Långängen, där ån går intill den lilla vägen från Byrsta kvarn. (Fr.o.m. juni 98) Lilla Skogssjöns utlopp Uringeån, utloppet från Lilla Skogssjön Uringeån Uringeån, vid Byrsta kvarn, före sammanflödet med huvudfåran, vid lilla gångbron över ån Brinkbäcken Brinkbäcken, före sammanflödet med huvudfåran, öster om väg Kagghamraåns mynning Kagghamraån nära mynningen i Kaggfjärden. Nedströms bron vid Ström Iselstabäcken Iselstabäcken före sammanflödet med Axån och Norrgaån. (Fr.o. m. juni 98) Huvudfåra Rosenhill Meander Bysjön Norrgaån Rosenhill Södra Långängen Utlopp Lilla Skogssjön Byrsta kvarn Brinkbäcken Bro Kagghamra Iselstabäcken

22 22 Mätdata Malmsjöns utlopp (1) Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3 NH 4-N Tot-P PO 4-P -N , 1,12,377,2,62, ,,94,3,85,4, , 1,5,295,2,53, ,,64,6,,54, ,5,95,12,9,4, 93-8-, 1,95,2,95,185, ,,87,,5,92, ,5,5,26,9, , 1,2,135,45,9, , 1,,555,18,61,51 Axarens utlopp (2) Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3 NH 4-N Tot-P PO 4-P -N ,5 1,6,724,,64, ,5 1,45,7,34,5, , 1,24,449,,6, ,5,7,,5,68, ,5 1,,,25,91, , 1,65,6,,13, ,,93,,,5, ,5,4,,8 <, , 1,25,257,5,88, , 2,5 1,7,185,3, , 1,3,66,6,5, 98-5-,5,94,43,,8, ,,7 <,1,5,53, ,,77 <,1,,85, ,,83,,6,6, , 1,,,,1, , 1,5 <,1,,25, , 1,4,77,48,99,84

23 23 Huvudfåra Rosenhill (3) Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3 NH 4-N Tot-P PO 4-P -N , 1,55,724,25,1, ,5 2,5,757,345,5, , 1,2,487,,59, ,,76,6,,9, ,5,95,12,9,4, , 1,45,1,85,125, 93-9-,,87,,5,92, ,8,2,2,1, ,5 1,3,287,18,91, , 2,5 1,6,,7, ,5 1,35,775,,13, , 1,92 1,189,33,2, , 1,42,797,5,9, ,,89,7,2,5, ,5,8,24,55,5, , 1,3,6,4,7, , 1,2,212,35,5, , 1,25,58,5,6, , 1,,447,1,8, , 1,4,657,,9, , 1,55,796,,88, , 1,3,646,135,69, , 1,25,34,5,3, , 1,65,66,56,69, ,,92,4,65,92, , 1,65,1,86,5, ,,6,95,1, 95--,,97,1,135,6, , 1,7,959,32,58, ,5 1,4,642,42,59, ,4,66,335,9, ,4,525,345,8, ,7,437,8,, ,35,62,5,83, , 1,3,4,35,9, ,5 1,4,96,43,7, ,5 3,4,239,3, ,,42 <,13,, ,5 1,3,2,38,12, , 2,6,34,7,64, , 1,9 1,2,9,28, , 1,,66,5,65, ,5 1,,3,,69, ,5,86,,,2,

24 24 Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3 NH 4-N Tot-P PO 4-P -N 97-6-,5,82,,6,56 <, ,5,65,,2,94, ,5,79,,18,132, ,,89,2,,, ,5,8,13,1,, , 1,,12,,3, ,5 1,3,46,,7, , 1,4,89,,3, ,5 1,3,99,2,55, , 1,3,66,5,55, 98-5-,5,92,45,,58, ,,7,,8,55, ,5 1,,1,2,, , 1,,,,, ,5 1,,,28,12, , 1,6,,,2, , 1,2,33,45,, , 1,3,67,49,2,84 Meander Bysjön (4) Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3- N NH 4-N Tot-P PO 4-P ,,7,96,2,, ,5,59,6,,4, ,,59,6,2,13, ,,64,126,85,9, ,,52,184,55,6, 93-8-,,8,5,,6, ,,72,,,, 93--,85,3,,8, ,5,83,56,2,3, ,,79,3,2,18, ,,62,2,55,29, ,,62,127,6,21, ,,55,86,,, ,5,74,6,,26, 94-6-,,7,183,85,, ,,58,182,5,2, ,,83,,,3, ,,52,27,25,22, ,,7,8,85,27, ,,69,129,25,23, ,,87,347,,, ,5,55,1,,, ,,72,2,25,3, ,,6,51,,,

25 25 Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3- N NH 4-N Tot-P PO 4-P 95-6-,5,7,21,25,5, ,,9,236,5,8, ,,94,65,2, ,,82,4,95,6, , 1,5,9,2,1, ,,77,,,, ,3,9,38,, ,5,98,4,4, ,,7,5,1, 96-5-,87,321,,, ,,72,2,13,5, ,5 1,,134,23,2 <, , 1,,368,5, ,5,39 <,13,18, ,5,52,4 <,1, <, ,5,7,,24,, ,,45,,5,6 <,5 97--,,53,22,,13 <,5 97--,,42,3,,12 <, ,5,89,34,5, <, ,,58,1,,, ,,68,2,,7, ,5,74,5,,5, ,5 1,,,4,86, ,,73,5,,5, ,5 1,7,6,3,6, ,5,68,,2,28, ,5,54, <,1, <,5 98--,,5,,2,,6 98--,5,37,13,2, <, ,,59,,5,22, ,,57,,23, <,5 98--,,69,2,,8, 98-8-,,56,,,3, ,,73,,6,, ,5,63,6,, <, ,,88,22,,4, ,,59,,6,21,6 Norrgaån Rosenhill (6) Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3 NH 4-N Tot-P PO 4-P -N ,,82,6,25,, ,5,8,271,,2, ,,69,2,,5, ,,59,7,55,1,5

26 26 Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3 NH 4-N Tot-P PO 4-P -N 93-6-, 1,2,529,5,8, ,,69,3,2,67, ,,54,,,, 93--,7,93,5,3, ,5,76,138,65,, ,,74,234,5,27, ,5,68,222,5,5, ,,75,277,,6, ,,66,1,2,29, ,,53,61,2,5, ,,72,99,,7, ,,58,2,5,61, ,,6,121,,8, ,,66,83,25,29, ,,75,224,5,5, ,,72,7,5,5, ,,77,247,2,3, ,5,57,181,,27, ,,76,251,2,5, ,,58,91,,2, ,,58,84,,3, ,,62,2,2,57, ,6,61,,, ,,48,6,5,28, ,,49,7,,29, ,,64,122,55,6, ,88,278,,5, ,89,282,85,8, ,77,251,2,4, 96-5-,6,61,2,6, ,,6,131,5,68, ,,56,97,,7, ,,56,3,4, ,,44 <,12,28, ,5,45,3,2,5, ,,58,12,2,25, ,5,72,24,,12, ,5,54,22,2,23, ,5,46,94,,27, ,5,44,5,,26 <, ,5,42,,,1, ,,6,,5,8, ,5,47,8,,57, ,5,52,8,,7,3

27 27 Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3 NH 4-N Tot-P PO 4-P -N ,5,39 <,1,2,24, ,5,9 <,1 <,1,18, ,,7,29,,29, ,,82,48 <,1,52,6 98--,,56,3 <,1,26, ,5,52,23,,23, 98-5-,5,63,6,,1, 98-6-,,49,5,8,2, ,,55,8,5,51, ,,46,,,62, ,,46,,2,6, ,,45,2,2,24, ,,52,1,2,7, ,,58,,,1, Södra Långängen (7A) Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3- N NH 4-N Tot-P PO 4-P ,,63,1,9,3, , 1,2,48,,, 98-8-,,63,23,8,63, ,,73,22,6,51, , 1,,,9,, , 1,,36,13,6, , 1,,47,24,4,2 Utlopp Lilla Skogssjön (8) Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3- N NH 4-N Tot-P PO 4-P 94-2-,5,7,7,28,, ,,79,188,245,, ,,6,2,,, ,,45,61,2, <, ,5,43,6,,18 <, ,,46,26,,13, ,,49,21,,13, ,,45,1,95,, ,,57,56,13,, ,,5,1,85,13, ,,52,1,, <, ,,46,6,,13 <, ,,45,21,2,, ,5,44,,2,13, ,49,,,,1 95--,,42,21,2,13, ,,47,6,5, <,1

28 28 Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3- N NH 4-N Tot-P PO 4-P 96-2-,77,2,235,9, ,79,272,5,8, ,52,132,8,9, ,44,1,,, ,,37 <,,2,24 <, ,,37 <,13,2,2 <, ,,4,23, <, ,,46,2 <,5 <, ,5,66,83,28,12 <, ,5,76,8,35,9, ,5,78,,43,9 <, ,,43,1, <,5 <, ,5,26,9,,26, ,5,38,2,2,13 <, ,,32 <,1,,13 <, ,5,4 <,1,13,, ,5,42 <,1,, <, ,,43 <,1,,8 <, ,,6 <,1,8,23, ,,45,2,,8 <, ,5,56,9,,8 <, ,5,56,1,2,8 <, ,5,39,13,,9 <, ,5,37,12,8,13 <, ,5,4,8,,13 <, ,,29 <,1,, <,5 98--,,33 <,1,2, <, ,,3 <,1,, <, ,,42,,5, <, ,,58,,,13 <, ,,7,,2,28, ,,65,6,27,12 <,5 Byrsta Kvarn (9) Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3- N NH 4-N Tot-P PO 4-P ,5 1,,544,,1, ,5 2,6 2,,85,1, ,,89,584,,, ,,46,35,,24, ,5 1,45 1,62,5,9, , 1,25,81,2,7, ,,52,137,,2, ,4,462,85,23, , 1,4,9,12,22, ,,98,574,125,,

29 29 Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3- N NH 4-N Tot-P PO 4-P 94-2-,5,95,3,2,, , 1,9,659,,3, ,,95,524,12,27, ,,5,9,2,26, ,,56,,2,26, 94-8-,,97,548,25,6, ,,78,368,5,27, ,,62,2,2,, , 2,3 1,4,,1, ,,86,438,,24, , 1,,6,6,29, ,,73,42,55,22 <, , 1,95 1,254,2,5, , 1,45 1,52,,5, ,,73,292,25,7, ,,63,4,,4, ,48,6,,26, 95--,,39,,5,18, ,,7,322,5,, ,5,63,4,5,, 96-2-,86,286,185,, ,76,344,135,2, ,45,785,12,99, 96-5-,79,364,5,1, ,,49,2,,59 <, ,,67,281,2,57 <, ,,94,823,54, ,5,39 <,,6, ,5 1,,755,6,, ,5 1,69,59,28,, ,,82,3,24,, ,5 1,,74,,23, 97--,5,8,5,5,2, ,5 1,2,8,,, ,,53,2,,5, ,5,6,,6,4, ,5,69,2,,5, ,,63,24,,51, ,5,52,,,24, ,,4,,,12, , 3,9 3,,69,9, ,5 2,3 2,3,13,4, ,,7,46,, <, ,,82,56,5,,5

30 3 Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3- N NH 4-N Tot-P PO 4-P ,,85,57,,4, ,,4,,6,18,8 98--,5 3, 1,9,13,38, ,,53,2,,6, ,5,7,24,,8, ,,55,,5,, , 1,3,7,,24, ,,82,37,,21,6 Brinkbäcken () Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3- N NH 4-N Tot-P PO 4-P , 1,,684,5,, , 1,8 1,253,5,, , 1,,534,,2, 93-5-,,49,334,,2, , 1,25,688,5,84, ,5 1,,565,,3, ,,46,2,,24, ,,798,25,8, , 1,35,835,,1, , 1,8 1,4,5,1, ,5,98,726,65,1, , 1,23,9,5,6, ,5 1,,753,,21, ,,72,363,,2, ,,84,4,,9, , 1,35,721,2,9, ,,97,468,5,5, ,,89,49,,18, , 1,25,59,5,13, ,,95,549,5,2, , 1,4,893,,56, ,5,94,573,25,3, , 1,9 1,2,,125, , 1,5,943,25,4, 95-6-, 1,5,534,2,9, ,5,67,373,,57, ,64,351,,55, ,,5,81,5,23, , 4,4 3,98,,6, , 1,35,8,9,29, 96-2-,96,658,95,22, 96--,85,655,,21, ,8 1,4,1,89, , 1,65,25,8,

31 31 Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3- N NH 4-N Tot-P PO 4-P ,5,54,228,,1 <, ,,69,37,5,3, ,,82,783,4, ,5,2 <,12,, , 3,8 3,138 <,1,24, ,5 2,2 2,,,8, 97-2-, 1,,93,2,, 97--, 2,2 1,6,,7, 97--,5 1,4 1,6,2,4, ,5 1,5 1,,,7, ,,87,6,2,6, 97--, 1,2,64,,58, ,5,67,43,2,1, ,5,85,63 <,1,, ,5 1,,82,2,1,6 97--,5,55,39 <,1,, ,5 4, 2,8,28,64, ,5 2,7 1,5,12,2 98--, 1, 1, <,1,22, ,5 1,,79,2,29, , 1,2,8,,, ,5 1,,5,2,21, 98--, 2,2,49,,58, ,,77,49,2,66, ,5 1,,73,,61, ,5,64,44 <,1,21, , 1,3,69,89,52, ,,9,5,,4, Malmsjöns inlopp (12A) Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3- N NH 4-N Tot-P PO 4-P ,5 3,5 2,465,6,8, ,5 2,75 1,659,5,, , 3, 2,6,25,7, 93-5-,5 1,,4,5,1, ,,88,7,2,93, , 1,,26,,7, ,,92,,5,54, ,7,461,22,, , 1,7,455,2,1, , 3,5 2,513,95,3, ,,75 <,,6,5, ,5,82,,5,8 <, , 1,,6,12,86,12

32 32 Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3- N NH 4-N Tot-P PO 4-P ,5 4,5,5 2, 1,3, ,5,9 <,1,,68, ,5,9 <,1,2,1, ,5,85,,,69, ,5 1,3,5,9,1, ,5 2, 1,7,223,139, ,5 1,7 1,6,5,82, ,5,6,6,2,98, ,5 1,,2,5,8, ,5,74,,12,124, , 5,6 4,2,13,52, ,,79,,,12, ,,88 <,1,8,1, , 1,,2,13,97, ,5 1,9,84,,, , 1,6,4,49,, Bro Kagghamra (13) Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3-N NH 4-N Tot-P PO 4-P , 1,,523,5,9, ,5 1,95 1,25,12,96, , 1,2,513,,53, ,5,54,2,5,9, , 1,2,663,1,88, ,5 1,,495,,63, ,,53,62,,6, ,,4,5,1, , 1,2,562,,9, , 1,2,7,5,4, ,5,94,5,,8, ,5 1,3,781,12,62, , 1,,499,5,9, ,,67,9,25,52, 94-6-,,63,181,,26, 94-8-, 1,3,722,,81, , 1,,64,5,8, , 1,,326,,8, , 1,45 1,455,5,1, , 1,,5,,6, , 1,2,629,55,61, ,5,92,469,5,8, , 1,65 1,,,, , 1,4,8,5,69, ,,78,323,5,52, ,,55,243,25,3,26

33 33 Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3-N NH 4-N Tot-P PO 4-P 95-9-,57,13,5,2, 95--,,44,2,,21, , 1,45,949,125,7, ,,89,346,,56, 96-2-,94,426,18,5, ,9,425,5,8, ,97,654,8,86, ,98,394,,52, ,,6,213,,2, ,,83,3,8,5, , 1, 1,23,1, ,,25,12,23, ,5 1,7 1,242,,29, ,5 1,3,39,12,26, , 1,,54,8,, , 1,,62,,2, ,5,82,42,6,, ,5 1,,52,,9, ,5,67,22,5,6, ,5,7,,,6, ,,67,22,,65, ,,7,3,,54, ,,63,2,,1, ,5,6,,,18, , 4,3 2,3,64,4, ,5 1,5 1,4,9,, , 1,2,8,,8, , 1,,7,,6, ,5,92,52,5,8, ,,75,22,,23, , 2,6,77,9,3, ,5,65,3,6,59, ,5,9,4,,52, ,,77,,,9, , 1,2,58,1,8, , 1,,53,2,69,7 Iselstabäcken () Datum Temp Tot-N NO 2+NO 3-N NH 4-N Tot-P PO 4-P ,5 1,3 1,,,9,5 98--,,93,55,,, ,5 2,5 1,5,,, , 1,9 1,3,,13, , 2,9 2,,,9, , 1,4 1,3,12,6,5

34 34 Referenser Kagghamraån. Resultat av 88 och 89 års vattenkemiska provtagningar. Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 91:7 och Botkyrka kommun Miljöförvaltningen Rapport 91:3. D Solander, 91. Kagghamraån. Resultat av 9, 91 och 92 års vattenkemiska provtagningar. Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 94:5 och Botkyrka kommun Miljöförvaltningen Rapport 94:1. D Solander, 94. Malmsjön. Sammanställning av vattenkemiska och biologiska provtagningar Botkyrka kommun Miljöförvaltningen Rapport 98:2. D Arvidsson, 98. Åtgärdsprogram Malmsjön Yoldia Environmental Consulting AB på uppdrag av Tekniska Förvaltningen i Botkyrka kommun. R Huononen och J Skarp, 99. Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913, 99.