MAGLE VÅTMARK Sammanställning av mätdata Foto: Lena Jönsson

Transkript

1 MAGLE VÅTMARK 217 Sammanställning av mätdata Foto: Lena Jönsson Hässleholms Vatten AB Besöksadress N Kringelvägen 42 Fax Hemsida 21 Hässleholm Tel vxl 41-2 e-post hassleholmsvatten@hassleholm.se Org.nr

2 K:\HLM - VA\VA-verk\LAB\Rapporter\Magle\Magle 217 original\magle 217.indd

3 Magle våtmark 217 Sid 3/2 Magle våtmark 217 I våtmarken reducerades under år 217 totalfosfor från,1 till,131 mg P/l. varav fosfatfosfor från,13 till,9 mg P/l. Halterna såväl till som från dammarna är mätta på ofiltrerade prover totalkväve från 34,7 mg N/l före reningsverket till 11,7 mg N/l före våtmarken och 9,4 mg N/l efter denna. Riktvärdet på 1 för helår innehölls därmed med god marginal för 217. Halterna av organiskt material ändrades på följande sätt i våtmarken: BOD 7 minskade från 3, till 2, (utg från våtmarken mättes på filtrerat prov) Halterna av E. Coli och fekala streptokocker minskar kraftigt, framför allt sommartid, vid passage genom våtmarken. Uppehållstiden för vatten i anläggningen var under året 7,1 dygn och ytbelastningen var 7 mm/d. Specifik fosforbelastning var 3,9 g/m 2 år. Motsvarande reduktion var 1,3 g/m 2 år. Specifik kvävebelastning var 2 kg/ha år och reduktionen 7 kg/ha år. Massreduktionen av kväve i våtmarken var 1 ton. Översiktlig balansräkning på spill- och dagvattendammarna i området visar att dessa ytterligare reducerat ca 3% av både fosforflödena och kvävemängderna från det renade spillvattnet samt dagvatten från Hässleholm till Finjasjön. COD Cr ökade från 29 till 41. Suspenderbara ämnen ökade från 4,1 till 13, Hässleholms Vatten AB, Tord Sonander

4 Sid 4/2 Magle våtmark Haltmätningar till och från våtmarken 1.1 Fosfor Fosforhalterna reducerades under året från,1 till,131, en haltreduktion på 27%. Analyserna av totalfosfor (Ptot) och fosfatfosfor (PO 4 -P) har utförts på ofiltrerade prover såväl till som från våtmarken. Fosfathalterna reducerades från,13 till,9 mg PO 4 -P/l, dvs med %. Lägst månadsvärde uppnåddes under februari då utgående halt var 37 µg/l. Månad Totalfosfor Fosfatfosfor 1,14,3,2,4 2,77,74,7,37 3,23,12,119, 4,11,134,111,,23,12,14,1,23,174,22,7 7,23,1,1,4,14,1,12,4 9,14,124,97,1,144,1,93,2 11,13,137,12,7 12,113,9,12,73 217,1,131,13,9,3,2,2 Totalfosforhalter,3,2,2 Fosfatfosforhalter,1,1,,,,, År, År

5 Magle våtmark 217 Sid /2 1.2 Kväve Halterna av totalkväve (Ntot) reducerades över hela reningsanläggningen från 34,7 till 9,4, dvs med 7%. Våtmarkens bidrag till detta var 2%. Månad Totalkväve Nitratkväve Ammoniumkväve Till RV Till Magle Från Magle Till Magle Från Magle Till Magle Från Magle 1 3, 2,3 23, 1,9 1,7 24,7 22, 2 39, 19, 1, 2, 2,3 1,9 1,1 Medelvärdet 9,4 ligger väl under vårt riktvärde för helår som är 1. Efter införandet av intermittent luftning i slutet av 211 har halterna av totalkväve till, och således även från våtmarken reducerats kraftigt. 3 29,,4, 4,2 2, 1,1 2, 4 3,,4 7,,3 3,7 2,9 1,7 4,7 13,,2 3,9 3,7 7, 2, 44, 14,, 3,2 1, 9,9, 7 3,,4,9 2, 2,,7 2,9 3,,4 3, 3, 1,7 1,2,4 9 3, 7,9,1 2,9 2,2 4, 1, 33, 13,,2,7 3,, 3,4 11 2,7, 7,4 2,9 4, 4, 2, 12 14, 9, 9,3 2,7 3, 7,, ,7 11,7 9,4 3, 2, 7,2,4 För ammoniumhalt ut från våtmarken finns ett riktvärde på under perioden majoktober. Under 217 låg detta värde på 3,, samma nivå som under 21. Halten ammoniumkväve till Magle var hög under januari och februari på grund av driftstörningar i början av året Totalkvävehalter Till RV Nitratandelen i vattnet till våtmarken var som årsmedelvärde ovanligt låga 31%, att jämföra med föregående års 4% År 4 3 Nitratkvävehalter 4 3 Ammoniumkvävehalter År År

6 Sid /2 Magle våtmark BOD 7, COD Cr och suspenderbara ämnen BOD 7 COD Cr SS Månad 1 4, 2, , 3, 2 3,3 2, , 3,9 3 2,7 2, ,, 4 2, 2, ,9 1,7 4,1 3, 29 3, 2, 4, 4, 32, 24,1 7 4, 3, 4,4 2,,1 3, , 23,7 9 3,9 2, ,4 1,9 3, 1, ,9, 11 2,4 1, 24 2,2 4,7 12 1,7 1, ,2 4, 217 3, 2, ,1 13,9 Vattnets innehåll av organiskt material och suspenderbara ämnen ökar normalt över våtmarken under april-juni beroende på dess biologiska aktivitet, och så även detta år. Då mätning för BOD 7 ut från våtmarken numera sker på filtrerat prov, syns inte längre denna ökning lika tydligt, men väl på COD Cr och SS som mäts på ofiltrerade prover. Samtliga värden ut från Magle var att betrakta som normala. BOD Årshalten 2, BOD 7 låg väl under riktvärdet År Suspenderbara ämnen År COD Cr År

7 Magle våtmark 217 Sid 7/2 1.4 ph Under sommaren sker en omfattande fotosyntes i våtmarkens växtlighet. Koldioxid förbrukas och vattnets ph-värde stiger. ph 9 ph Månad 1 7, 7,3 2 7,4 7, 3 7,1 7, 4 7,1 7, 7,2 7, 7,2 7,7 7 7,2 7,7 7,2 7, 9 7,3 7,4 7 7,2 7,3 11 7,1 7,2 12 7,1 7, År 217 7,2 7, 1. Mikrobiologi Halterna av E. Coli och enterokocker reduceras framför allt sommartid kraftigt över våtmarken och denna fungerar därför som ett effektivt mikrobiologiskt filter för dessa inidikatororganismer. Januari Augusti E Coli Enterokocker

8 Sid /2 Magle våtmark Årsmedelvärden Reduktion av totalkväve var ett av huvudskälen för anläggande av våtmarken. Sedan halvåret 24 gäller ett riktvärde på 1 för vatten från Magle. Som framgår av tabellen är den procentuella reduktionen över våtmarken relativt konstant och en förutsättning för att riktvärdet ska klaras är därför att halterna till denna inte är alltför höga. Ombyggnaden av reningsverkets biosteg 211 innebar att halterna till våtmarken sänktes kraftigt. Årsmedeltemperaturen i från våtmarken utgående vatten var under året normal,, C, med lägsta månadsmedelvärde 1, i januari och högsta 2,3 för juli. Totalkväve Till RV 31, 3, 37,2 32,2 34, 34, 39,7 3, 4,9 41,3 34,7 1,3 17,9 22, 2,4 1,3,4 11,7,,7 12,3 11,7 13,4 12,3 1,9 1,, 7,4,3 7,4 7,3, 9,4 Reduktion totalt % % % 1% 9% 7% 79% 79% 4% 79% 73% Reduktion Magle 27% 31% 2% 22% 31% 29% 29% 31% 32% 3% 2% mg N/l Totalkvävehalter vid Hässleholms AR Till RV Riktvärde Totalkvävehalternas årsvariation

9 Magle våtmark 217 Sid 9/2 Totalfosfor ,2,1,14,17,1,19,17,17,17,13,1,12,13,4,,4,12,,11,9,12,13 Reduktion 4% 27% 9% 73% 72% 37% 39% 37% % 14% 2% Halterna ut från Magle var under 217 uppmätta på ofiltrerade prover. (Under perioden mättes även totalfosforn på filtrerade prover, något vi nu har frångått. BOD 7 -halten ut från våtmarken har däremot liksom föregående år, i enlighet med SNFS 1994:7, mätts på filtrerade prover.) För en rättvisande bedömning av forforförändringen över våtmarken bör man enligt vår åsikt bortse från perioden BOD ,2 2, 2,9 3,7 4,2 2,9 2, 2,7 3,4 2, 3,,1, 2, 2, 2,7 2,7 2, 2,3 2, 2,4 2, Reduktion -91% -112% 12% 32% 3% 7% % 14% 2% 4% 2% COD Cr Reduktion -43% -9% -1% 3% 3% -72% -3% -2% -3% -4% -41% NH 4 -N ,2,9 4,4,2,4 4,1 4,7 3, 2,, 7,2 4, 3,2 4,, 3, 2,1 3,2 1, 1, 4,2,4 Reduktion % 4% % 11% 41% 49% 32% % 2% 3% 2%,3 Totalfosforhalter till och från våtmarken ,3 Gränsvärde,2,2,1,,,

10 Sid /2 Magle våtmark Haltmätningar i omgivande vatten 2.1 Maglekärrsbäcken Månatliga mätningar har gjorts i bäcken i tre punkter. Ref-In ligger uppströms våtmarken, Ref-Ut nedströms och P före utflödet i Finjasjön (väster om Hovdalavägen). Som framgår av tabellen bestäms halterna i bäcken till stor del av våtmarkens halter då detta flöde också är det största. Flödesbilden och närsaltstransporter redovisas i del 3 i denna rapport. Nederbörd Dagvatten Ref-IN Magle våtmark Slam Ink spillvatten Reningsverk Sjörröds våtmark S3 Maglekärrsbäcken Ref-UT S Dagvatten S1 Utjämningsmagasin Sjörröd S2 P Finjasjön Ref-in Ref-ut P Månad Ptot Ntot Ptot Ntot Ptot Ntot Ptot Ntot Jan,4 2,2,3 23,,17 2,,1 1, Feb, 2,,74 1,, 2,,17 17, Mar,3 2,2,12,,7 4,9, 4,3 Apr,4 1,,134 7,,121 4,1 1,, Maj, 1,4,12,2,134,7,12, Jun,7 1,9,174,,12,4,113,9 Jul, 1,4,1,9,2,,11 4, Aug,77 1,7,1 3,,124 3,, 2, Sep,3,9,124,1,9 2,1,123 2, Okt, 1,9,1,2,91,,3,3 Nov,3 2,,137 7,4,9,2,9 4,4 Dec,4 2,,9 9,3,2 7,4,91,2 217,1 1,,131 9,4,111 7,,191,9 Kursiverade kvävehalter har mätts med förhöjd mätosäkerhet beroende på störande halt av organiska ämnen.dessa värden har inräknats i årsmedelvärdet.

11 Magle våtmark 217 Sid 11/2 2.2 Dagvattendammar Principschema för dammarna i Sjörröd Dagvatten från S Hässleholm S1 Under 217 har tre stickprovsmätningar med kontroll av fosfor och kväve i Sjörröds och Magle dagvattendammar företagits enligt kontrollprogrammet. S S2 Kringelvägen Utjämningsdammar Sjörröd I Sjörrödsdammarna har följande punkter mätts: S och S1 är dagvatten från Hässleholm som mäts vid inflödet i utjämningsdammarna norr om Södra Kringelvägen. S2 är det samlade dagvattnet från utjämningsmagasinet till våtmarksdelen. Till denna del rinner även en mindre del av det renade spillvattnet från reningsverket. Utflödet från dagvattenvåtmarken i Maglekärrsbäcken mäts i punkten S3. I bäcken utgör Ref-Ut (punkten nedströms Magle våtmark) och P (passagen under väg 92) referenspunkter för dessa dammar. S3 Utg till våtmark Maglekärrsbäcken Reningsverk Bräddmag P Våtmarksfilter I dagvattendammen vid Magle mäts punkterna S4 och S som utgör inflöde av dagvatten i systemet samt S som är utflödet från dammen. Punkten Ref-in ligger nedströms såväl denna Totalfosfor som utjämnings- Månad S S1 S2 S3 S4 S S magasinet för Maglekärrsbäcken Mar,,37,2,9,3,7,9 söder om Jul,141,74,2,119,,4,9 Kringelvägen. Sep,2,3,9,7,2,1,3 Fosforhalterna har mätts på ofiltrerade 217,93,,74,1,2,7, prover och samtliga Totalkväve prover tas ut som stickprover. Månad S S1 S2 S3 S4 S S Mar 2,3, 1, 1, 3,2 1, 1,9 Jul 1,,9 1,3 1,1 3,1 1, 1,4 Sep 1,2,,7 1,2 1,1 1,1, ,,7 1,3 1,3 2, 1,4 1,3 alan S. Kringelvägen Ref-in S S4 Ref-ut S Maglekärrsbäcken Kursiverade värden anger mätningar med förhöjd osäkerhet. Detta beror på att provets innehåll av organiskt material ger en analysstörning som vi visserligen kompenserar för, men normalt inte accepterar om detta inslag är för stort. Vid beräkning av medelvärden för året har dock ändå dessa värden medräknats, då vår bedömning är att värdena trots allt ger ett gott närmevärde på det riktiga resultatet.

12 Sid 12/2 Magle våtmark Grundvatten MA9 MAGLEKÄRRSBÄCKEN MA MA12 GÖINGEÅSEN Förändringar från 21 är att mätningar på totalkväve ersatts med klorid i kontrollprogrammet vilket är mätbart även i humusrika vatten. Provbrunn MA ersatts av den nya brunnen MA12 som uppströms liggande punkt. Vidare har MA11 strukits ur kontrollprogrammet då det ger kraftigt varierande värden vilket inte kan förklaras av våtmarkens påverkan på grundvattnet. Månad MA9 MA MA12 Mars Oktober Provpunkt MA9 ligger inne i våtmarksområdet och MA meter nedströms våtmark med utgång från grundvattenriktning.

13 Magle våtmark 217 Sid 13/2 3. Ämnestransporter 3.1 Magle våtmark Vattenbalans Månad Till/från RV Nederbörd m 3 m 3 m 3 mm m Till reningsverket kom under året 4,9 Mm 3 vatten varav 4, gick vidare till våtmarken resterande,3% gick till Sjörröds våtmark; 4,2 Mm 3 lämnade våtmarken via utflödet. Under året föll,3 Mm 3 (992 mm) nederbörd över anläggningens 3 ha avrinningsarea vilket är den högsta noteringen sedan år. Skillnaden ger ett utflöde på, Mm 3 mindre än inflödet, d v s ca 1%. Detta är att se som evaporation och mätosäkerhet. Ytbelastningen på våtmarken var 7 mm/d (2 ha vattenyta) och teoretisk uppehållstid 7,1 dygn (ca 9 m 3 våtmarksvolym).

14 Sid 14/2 Magle våtmark Fosforbalans Till våtmarken kom under året 7 kg och 22 kg fosfor lämnade den. Detta ger en massreduktion på 34% över våtmarken. Specifik fosforbelastning, beräknat på 2 ha vattenyta, var 3,9 g/år m 2 och motsvarande reduktion 1,3 g/år m 2. Totalfosfor kg Månad kg/månad 1 Totalfosfor till och från våtmarken

15 Magle våtmark 217 Sid 1/ Kvävebalans Till reningsverket inkommande kväve (1 ton) reducerades i reningsverket till 3 ton genom slamavskiljning och kvävereduktion i biosteget. Denna mängd reducerades sedan ytterligare i våtmarken till 3 ton i utgående vatten. Total massbaserad kvävereduktion var därmed 7% och reduktionen över våtmarken 2%. Specifik belastning av totalkväve var under året 2 kg/ha år och specifika reduktionen 7 kg/ha år. Reducerad kvävemängd - 1 ton är något lägre än normalt. Totalkväve ton Månad Till RV 1 11,7,,3 2 12,7,3, 3 11,9 2, 2, 4 13,7 3,2 2,4 14,1 4,7 2, 14, 4,3 2,7 7 11,1 3, 1, 12, 2, 1, 9 13,7 2, 1, 1,,9 3, 11 12,1 4, 3,7 12,,, ton/månad 3 Totalkväve till reningsverket samt till och från våtmarken 2 Till RV

16 Sid 1/2 Magle våtmark 217 Kvävetillförseln till reningsverket varierar relativt kraftigt mellan åren, framför allt beroende på varierande årsflöden. Inläckande dagvatten har visserligen lägre kvävehalt, men bidrar ändå till totala årsmängderna. Mätosäkerheten avseende inkommande vatten är också relativt stor. Utbyggnad av kompletterande kvävereduktion på reningsverket färdigställdes i slutet av 211 och har varit i funktion sedan dess med mycket goda resultat. Som framgår skedde nära en halvering av kvävemängden som gick till våtmarken liksom utsläppt totalkväve i samband med denna förnyelse. År Till RV Till Magle Totalkväve [ton] Från Magle Red total Red Magle Årsvärden uttryckta som ton totalkväve. Totalkväve till RV samt till och från våtmarken ton kväve/år 2 Kvävereduktion totalt och över våtmarken ton kväve/år Total reduktion 1 Till RV 1 Reduktion i Magle

17 Magle våtmark 217 Sid 17/2 3.2 Ämnesbalans över Maglekärrsbäcken Följande balanser är översiktliga, men bör ändå ge en relativt god bild över hur Hässleholms stad belastar Finjasjön. Metodiken är densamma år till år, vilket innebär att jämförelser i tid kan vara av intresse. Beräkningarna är baserade på redovisade haltmätningar i de punkter som markerats med röda ringar flödesmätning till Magle och Sjörröd från reningsverket och från Magle till Maglekärrsbäcken. förutsättningen att kvävehalterna i bäckflöden endast påverkas genom blandning av olika vatten. Flödesmätningen kan realistiskt anses vara behäftad med ett fel på i storleksordningen %, vilket innebär att uppgifterna nedan kan vara fel på i storleksordningen,4 Mm 3 / år. Transporterade mängder av kväve och fosfor blir indirekt och behäftade med minst motsvarande fel. Ett tecken på att bedömningen har relevans är att balansen skiljer sig marginellt från år till år Vattenbalans Diagrammet visar uppmätta eller beräknade årsflöden i Mm 3 för vårt system. Nederbörd,3 Dagvatten Ref-IN,9 Slam Magle våtmark 4,2 4, Ink spillvatten 4,9,3 S Reningsverk,3 Sjörröds våtmark S3, Maglekärrsbäcken Ref-UT,1 Dagvatten S1,3 Utjämningsmagasin Sjörröd S2, P,9 Finjasjön

18 Sid 1/2 Magle våtmark Fosforbalans Nederbörd Dagvatten Värden anges i kg fosfor/år. Ref-IN 7 Magle våtmark Slam ton 7 Ink spillvatten 3 ton 2 S Reningsverk 37 Sjörröds våtmark S3 3 Maglekärrsbäcken Ref-UT Dagvatten S1 14 Utjämningsmagasin Sjörröd S2 41 P 47 Finjasjön Balansen ger följande resultat: Till systemet (utg från HLM AR + dagvatten) kom under året 23 kg fosfor som behandlat avloppsvatten och 99 kg som dagvatten, dvs ett inflöde på 922 kg. Till Finjasjön gick av detta 47 kg, medan 3% reducerades i dammsystemet.

19 Magle våtmark 217 Sid 19/ Kvävebalans Värden anges i ton kväve/år. Nederbörd Dagvatten Ref-IN 1,7 Slam Magle våtmark Ink spillvatten 1, S Reningsverk 2, Sjörröds våtmark S3 1,1 Maglekärrsbäcken Ref-UT 4 Dagvatten S1,2 Utjämningsmagasin Sjörröd,7 S2 P 41 Finjasjön Till systemet kom 1 ton kväve med inkommande avloppsvatten och 2,4 ton med dagvattnet, dvs totalt 17 ton. Av detta lämnade 41 ton kväve systemet via Maglekärrsbäcken till Finjasjön. I hela systemet reducerades alltså 74% och om endast dammsystemet beaktas, så var reduktionen ca 3%.

20 Sid 2/2 Magle våtmark 217 Innehåll Magle våtmark Haltmätningar till och från våtmarken Fosfor Kväve 1.3 BOD7, CODCr och suspenderbara ämnen 1.4 ph 7 1. Mikrobiologi 7 1. Årsmedelvärden 2. Haltmätningar i omgivande vatten 2.1 Maglekärrsbäcken 2.2 Dagvattendammar Grundvatten Ämnestransporter Magle våtmark Vattenbalans Fosforbalans Kvävebalans Ämnesbalans över Maglekärrsbäcken Vattenbalans Fosforbalans Kvävebalans 19