Yttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt drift av Skebäcks avloppsverk, Örebro kommun
|
|
- Gustav Engström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Linda Gårdstam YTTRANDE Tel: Dnr Rm Länsstyrelsen Örebro län Ylva Magnusson Örebro Yttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt drift av Skebäcks avloppsverk, Örebro kommun Naturvårdsverkets ställningstagande Naturvårdsverket anser att den maximala genomsnittliga veckobelastningen bör anges i tillståndet. Naturvårdsverket bedömer att Skebäcks avloppsverk omfattas av krav på kväverening enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1994:7. Som en följd av detta får utgående halt totalkväve inte överstiga 15 mg/l som årsmedelvärde. Det kväve som släpps ut bör till största delen bestå av nitrat. Naturvårdsverket anser att följande villkor bör gälla angående utsläpp av fosfor: Utsläpp av totalfosfor får inte överstiga 0,2 mg/l som rikt- och månadsmedelvärde. Det årliga utsläppet av totalfosfor får inte överstiga 3,7 ton som gränsvärde. Naturvårdsverket anser att villkor för utsläpp av BOD 7 även bör uttryckas som gränsvärde. Naturvårdsverket överlämnar till länsstyrelsen att bedöma nivån på sådant gränsvärde. Skäl Naturvårdsverket uppfattar att ansökan omfattar tillstånd enligt miljöbalken till befintlig verksamhet vid Skebäcks avloppsverk. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE
2 NATURVÅRDSVERKET 2 (6) Maximal genomsnittlig veckobelastning I 3 SNFS (1994:7) anges att belastningen ska uttryckas i pe och beräknas på grundval av den maximala genomsnittliga veckobelastningen (max gvb). Detta uttryck grundar sig på artikel 4 punkt 4 i EG-direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG), avloppsdirektivet. Denna belastning, max gvb uttryckt i pe, är styrande för de krav som fortsättningsvis ställs i såväl föreskrift som direktiv. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen är således nödvändig för såväl bedömningen av vilka krav som ska ställas samt för uppföljning av om kraven efterlevs. Det är dessutom den parameter som Naturvårdsverket baserar storleksklassningen på vid kommande rapporteringar till EU. Enligt vägledning från Kommissionen, Terms and Definitions of the Urban Waste Water Treatment Directive (91/271/EEC) 2006, bör årliga medelvärden undvikas och beräkningen åtminstone inkludera: - Permanenta invånare + säsongsvariationer + ej permanenta invånare, till exempel turism. - Industriellt avloppsvatten som är anslutet till ledningsnätet. - Den belastning av avloppsvatten från hushåll och tätorter från ovan nämnda sektorer som borde samlas upp i eventuella alternativa ledningssystem. Avsikten är att storleksbedömningen ska baseras på hela tätbebyggelsen och även inkludera eventuella områden som ej är anslutna till ledningsnätet ännu (till exempel kommande anslutningar inom en nära framtid). Det är med andra ord en skattad parameter som kan baseras på analyser och provtagningar. I 22 kap 25 MB anges vad som ska ingå i ett tillstånd. Bland de uppgifter som ska ingå i tillståndet återfinns krav på verksamhetens omfattning. I detta fall utgör max gvb ett mått på omfattningen av verksamheten varför Naturvårdsverket anser att tillståndet ska baseras på detta. Införande av kväverening Av 7 i SNFS 1994:7, följer att utsläpp som sker i avrinningsområden som avvattnas till havs- och kustvattenområdet från norska gränsen till och med Norrtälje kommun och som bidrar till föroreningen av detta vatten ska reducera inkommande kvävemängder med 70 % alternativ reducera kväveinnehållet i utgående vatten till 15 respektive 10 mg/l. Detta gäller om utsläppet härrör från tätbebyggelse med mer än respektive pe. Vid bedömningen av om ett inlandsverk bidrar till föroreningen av ett känsligt område, formulerade Naturvårdsverket i en skrivelse redan en policy för närsaltsreduktion. Policyn säger i korthet att kvävereducerande åtgärder skall införas för inlandsverk som bidrar med mer än 20 ton kväve årligen till känsliga havsområden. Denna policy har även efter Sveriges EU-inträde funnits kvar som en vägledning vid bedömning av om ett utsläpp från ett inlandsverk bidrar till förorening. Vid bedömningen tas hänsyn till retentionen i det enskilda fallet.
3 NATURVÅRDSVERKET 3 (6) Denna tolkning är ifrågasatt av kommissionen och uppe till bedömning i EG domstolen, se nedan. I analogi med ovan nämnda policy, anser Naturvårdsverket att för reningsverk med fler än pe anslutna och som bidrar med mer än 200 ton kväve till ett känsligt kustområde skall föreskriftens strängare utsläppskrav om 10 mg kväve per liter i utgående vatten gälla. Den angivna maximala genomsnittliga veckobelastningen (max gvb) som angetts i ansökan överskrider pe. Utsläppen från Skebäcks avloppsverk sker till Svartån, vilken mynnar i Hjälmaren. Slutrecipient för Hjälmaren är Egentliga Östersjön. Enligt ansökan är utgående kvävemängd från Skebäcks avloppsverk 427 ton. Retentionen enligt TRK modellen uppgår till 77 % för Örebro. Detta medför att nära 100 ton av utsläppta mängder kväve når Egentliga Östersjön. Med anledning av ovanstående resonemang och redovisade utsläppsmängder anser Naturvårdsverket att utsläpp från Skebäcks avloppsverk bidrar till föroreningen av havs- och kustvattenområdet från norska gränsen till om med Norrtälje kommun i den mening som avses i 7 SNFS 1994:7. Därmed omfattas Skebäcks avloppsverk av kraven på att införa kvävereduktion. Eftersom belastningen på ovan nämnda område överstiger 20 ton men underskrider 200 ton ska kväverening införas så att utgående halt total kväve ej överstiger 15 mg/l. Detta skulle medföra en utsläppsminskning från dagens 427 ton kväve till ungefär 175 ton kväve baserat på dagens inkommande belastning. Naturvårdsverkets föreskrift är en implementering av avloppsdirektivet. Naturvårdsverket vill i sammanhanget upplysa om att Sverige har stämts av EUkommissionen för bristande efterlevnad av avloppsdirektivet på grund av att kväverening ej är utbyggd vid samtliga tätorter med en belastning på mer än pe. Även den tolkning av direktivet som används vid bedömning av om utsläppet bidrar till föroreningen av havs- och kustvattenområdet från norska gränsen till och med Norrtälje kommun är ifrågasatt av kommissionen. Om kommissionens talan skulle vinna bifall kommer detta leda till att fler avloppsreningsverk omfattas av avloppsdirektivets krav på kväverening än vad som blir följden av den tolkning Sverige gjort. I detta fall kommer kravet på kvävereduktion vid Skebäcks avloppsverk ändras till 10 mg/l. Införandet av kväverening i enlighet med SNFS1994:7 ska genomföras oavsett kostnader. De i ansökan angivna kostnaderna på ungefär 20 kronor per reducerat kilo kväve vid avloppsreningsverket och en tiodubbling för kostnaderna per reducerat kilo kväve till havet ligger i nivå med kostnaderna för rimliga åtgärder inom ramen för att nå bördefördelningen 1 inom Baltic Sea Action Plan (BSAP). 1 I november år 2007 antogs Baltic Sea Action Plan (BSAP) av miljöministrarna inom HELCOM. Planen innehåller bland annat en bördefördelning mellan de olika länderna för att minska belastningen av kväve och fosfor till Egentliga Östersjön. Underlaget för BSAP har tagits fram med hjälp av beslutsstödsmodellen Baltic Nest (Baltic Nest Institute Stockholms Univ).
4 NATURVÅRDSVERKET 4 (6) Naturvårdsverket ifrågasätter dock om kostnaderna per kilo reducerat kväve till havet är så stor som sökanden uppger. Baserat på retentionens storlek borde denna kostnad endast vara mellan fyra och fem gånger så hög som kostnaden för reduktion vid reningsverket. Tillståndet i Hjälmaren beskrivs i den Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som bifogas handlingarna som Tydligt påverkad av övergödning. Dessutom överskrids rikt- och gränsvärden avseende ammoniumkvävehalten för fiskevatten enligt Naturvårdsverkets miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten i de olika fjärdarna under åren Enligt Naturvårdsverket bör detta föranleda att utsläppen av kväve till största delen ska bestå av nitrat. Skärpning av fosforkrav I MKB:n anges att det i Hjälmaren har förekommit algblomning av såväl kvävefixerande som icke kvävefixerande cyanobakterier de senaste åren. Vidare anges att vattnets innehåll av fosfor varit styrande för andelen cyanobakterier och den totala biomassan i Hjälmaren. Dessutom påvisas en ökande trend av cyanobakterier i Hemfjärdens provpunkt. Bestämmelserna i MB skall tillämpas så att MB:s mål enligt 1 kap.1 tillgodoses. Ett av de där angivna målen är att MB skall tillämpas så att människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan (andra stycket 1.). Principerna i målparagrafen kommer närmare till uttryck i de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap MB. I 2 kap. 3 MB ställs olika krav på hänsyn, bl.a. krav på att bästa möjliga teknik, BMT, skall användas vid yrkesmässig verksamhet. Kraven på hänsyn gäller enligt 2 kap. 7 MB så långt det inte är orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av åtgärden jämfört med kostnaden. Själva avvägningen sker med beaktande framför allt av å ena sidan i vilken mån en åtgärd kan förebygga eller begränsa skadan eller olägenheten och å andra sidan vilka kostnader en sådan åtgärd medför (se prop., 1997:98, del 2, s. 24). Som framgår av författningskommentarerna till 2 kap. 7 (se prop., del 2 sid. 24 och 25) så ankommer det på verksamhetsutövaren att visa att kostnaden för en åtgärd inte är miljömässigt motiverad eller att den är orimligt betungande Bördefördelningen innebär för Sveriges del att mängden kväve som ska minskas i tillförsel till Egentliga Östersjön uppgår till ungefär ton och den mängd fosfor som ska reduceras uppgår till 290 ton. För närvarande genomförs en inventering av vilka åtgärder som anses vara mest kostnadseffektiva att genomföra
5 NATURVÅRDSVERKET 5 (6) Avvägningen av kostnad och nytta enligt 2 kap. 7 MB ska utgå från ett samhällsperspektiv med syftet att allt skall göras som är meningsfullt för att miljöbalkens mål skall uppnås (jfr prop., del 1, s. 232). Vid kemisk fällning kan praktisk taget all löst fosfor fällas ut. Reningsresultatet vid efterfällning blir då beroende av hur väl den bildade flocken kan avskiljas. Då sedimentering eller flotation används för avskiljning finns det alltid en viss restmängd av kemflock i utgående vatten vilken medför att fosforhalten i utgående vatten normalt inte bli lägre än cirka 0,2 mg/l. För att nå förbättrad avskiljning kan till exempel en filtrering av utgående vatten införas. Då avskiljs i princip allt suspenderat material och den restmängd fosfor som finns kvar i vattnet uppgår till mellan 0,05 och 0,1 mg/l. Naturvårdsverket har vid bedömningen av möjliga rikt- och gränsvärden för fosfor ändå antagit att upp till 5 mg suspenderat material finns kvar i det filtrerade vattnet och att fosforhalten i detta uppgår till 1 % vilket resulterar i en fosforhalt på 0,05 mg/l. Detta innebär att totala fosforhalten i utgående vatten bör kunna understiga 0,15 mg/l. Naturvårdsverket anser därför att villkor på utsläpp av totalfosfor kan sättas till 0,2 mg/l i utgående vatten som riktvärde. Detta skulle medföra en utsläppsminskning från 4,3 ton fosfor till ungefär 3,3 ton fosfor, baserat på dagens inkommande belastning. Med den ökade belastning som anges i kompletteringen till ansökan samt en utgående halt på 0,2 mg/l uppgår mängden utsläppt fosfor till 3,7 ton per år. Rikt- eller gränsvärden I ansökan har Tekniska förvaltningen i Örebro angett att på grund av att det är tveksamt om överskridande av gräns- eller riktvärden vid kommunala avloppsverk leder till olika åtgärder eller att varken ekonomiska eller andra intressen ligger bakom överskridande av utsläppsvillkor bedöms i detta fall det vara motiverat att formulera villkoren som riktvärden. En viktig skillnad mellan rikt- och gränsvärde i villkor är konsekvensen av ett överskridande. Konsekvensen av att ett riktvärde överskrids är att verksamhetsutövaren måste vidta åtgärder för att undvika att ett överskridande upprepas. Vad beträffar gränsvärde utgör överskridandet grunden för ett straffrättsligt ansvar. När det gäller riktvärde är det underlåtelse att vidta åtgärder till följd av ett överskridande som grundar straffrättsligt ansvar. Utsläpp av avloppsvatten från Skebäcks avloppsverk sker till Hjälmaren som tydligt uppvisar tecken på övergödning, se ovan. Utsläpp av näringsämnen under delar av året behöver begränsas för att minska risken för blomning av bakterier är stor. Med hänsyn till tillståndet i recipienten är det enligt Naturvårdsverket motiverat att föreskriva gränsvärden för årliga utsläpp av fosfor. I praxis har det i normalfallet ansetts motiverat med gränsvärden för BOD 7. I ansökningshandlingarna har det enligt Naturvårdsverket inte framkommit något som motiverar avsteg från denna praxis. Naturvårdsverket överlåter till länsstyrelsen att bedöma nivån på ett sådant gränsvärde.
6 NATURVÅRDSVERKET 6 (6) Beslut om detta yttrande har fattats av biträdande enhetschefen Christer Litzell. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit Henrik Malmberg och Linda Gårdstam, den sistnämnda föredragande. För Naturvårdsverket Christer Litzell Linda Gårdstam
Maximal genomsnittlig veckobelastning
Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet
EU:S SYNPUNKTER PÅ HUR SVERIGE FÖLJER AVLOPPSDIREKTIVET
EU:S SYNPUNKTER PÅ HUR SVERIGE FÖLJER AVLOPPSDIREKTIVET Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Implementering av avloppsdirektivet
Naturvårdsverkets arbete med att ta fram nya föreskrifter för avloppsreningsverk
Naturvårdsverkets arbete med att ta fram nya föreskrifter för avloppsreningsverk Varför nya avloppsföreskrifter? Nuvarande föreskrifter är föråldrade och inte helt kompatibla med varandra Behov av uppdatering
Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla
Dagordning De nya föreskrifterna Miljörapportering för avloppsreningsverk Begreppet Max GVB och dess betydelse EU-rapportering Aktuella prövningar Behov av återkommande träffar? 1 Ny föreskrift NFS 2016:6
Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm
Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande
NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR
NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde
Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016
Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Inlagor November 2016 PM 5 Aktbilaga 535 Naturvårdsverket Stockholm 2016-12-29 29 december 2016 PROMEMORIA 5 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark-
AVLOPPSDIREKTIVET: ÖVERTRÄDELSEÄRENDE, VÄGLEDNING OCH RAPPORTERING Sundsvall 6 februari Anna Maria Sundin Pontus Cronholm
AVLOPPSDIREKTIVET: ÖVERTRÄDELSEÄRENDE, VÄGLEDNING OCH RAPPORTERING Sundsvall 6 februari Anna Maria Sundin Pontus Cronholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-02-08 1 Disposition
Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät
Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät B 90.10 Avloppsreningsanläggning med en anslutning av > 2 000 personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar >2 000 pe. C 90.20
Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen
Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,
UTSLÄPP, KONTROLL OCH RAPPORTERING NÅGRA NYCKELFRÅGOR
UTSLÄPP, KONTROLL OCH RAPPORTERING NÅGRA NYCKELFRÅGOR Sundsvall 7 februari Anna Maria Sundin Pontus Cronholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-02-08 1 Disposition Krav i avloppsdirektivet
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport; Utkom från trycket den 29 september 2016 beslutade den 22 juni
Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius
Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående
Statens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
Styrmedel för ökad rening i kommunala avloppsreningsverk Ert dnr. M2012/2665/Nm
1(7) Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Styrmedel för ökad rening i kommunala avloppsreningsverk Ert dnr. M2012/2665/Nm Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig över Naturvårdsverkets
Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter.
BESLUT 1 (7) Anl.nr: 0382-50-001 Östhammars kommun Tekniska förvaltningen Box 66 742 21 Östhammar Kungörelsedelgivning Slutliga villkor för utsläpp av fosfor från verksamheten vid Alunda avloppsreningsverk
Miljööverdomstolen har anhållit om Naturvårdsverkets skriftliga yttrande i rubricerat mål.
1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Kyriakos Zachariadis Tel: 08-698 1683 kyriakos.zachariadis @naturvardsverket.se YTTRANDE 2008-04-10 Dnr 544-2824-08 Rv SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Box
Ramdirektivet för f r Vatten
Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet
Vad kan vi lära oss av Sveriges införande av avloppsdirektivet?
Vad kan vi lära oss av Sveriges införande av avloppsdirektivet? Seminariet i korthet Introduktion och bakgrund om avloppsdirektivet Vad styr reningskraven idag och framtida krav? Avskiljning av läkemedelsrester
Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk
Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Linda Gårdstam Naturvårdsverket / Swedish Environmental Protection Agency Miljörättsavdelningen / Implementation and Enforcement Department Uppdraget
MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö
MYNDIGHETSBESLUT 22.01.2014 Dnr: 2012-1017-3 ÅMH-Mb 23/14 Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö Beslut Vid fortsatt drift av avloppsreningsverk för 250 pe, på fastighet Strömsby, Rnr 1:90,
YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13. Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13 Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Yttrande i mål M 6274-13 angående föreläggande att ansöka om
Yttrande över ansökan från Oskarshamns Hamn AB om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till hamnverksamhet inom Oskarshamns hamn (Lst dnr 551-1882-12)
1 (2) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 010-69881110 elin.forsberg@nattirvardsverket.se YTTRANDE 2012-12-04 DnrNV-08584-12 Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 309/15. Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo
MYNDIGHETSBESLUT 23.09.2015 Dnr: 2015-0414-4 ÅMH-Mb 309/15 Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk Ni kan fortsätta med er verksamhet avseende
Dokument: Dokument inför rådsmötet har ej ännu inkommit. Tidigare dokument: KOM(2006) 397 slutlig, Fakta-PM Miljödepartementet 2006/07:FPM 12
Bilaga Rådspromemoria 007-06-1 Miljödepartementet Enheten för naturresurser Rådets möte den 8 juni 007 Dagordningspunkt Rubrik: Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens
Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund
ÅRSREDOVISNING MINDRE RENINGSVERK SANDVIKENS KOMMUN 2011 Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo Jäderfors Järbo Gysinge Sandviken 2012-03-15 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Årsrapport för mindre
Nytt miljötillstånd för Stadskvarn ARV
Nytt miljötillstånd för Stadskvarn ARV Nytt miljötillstånd för Stadskvarn ARV Bakgrund Tillståndsprocessen roduktionsmått Mängdvillkor Gränsvärde på dygnsmax Tillfälliga utsläppsvillkor under byggtiden
Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden
Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp Antagen av Miljö- och byggnämnd 2018-09-26, 110 SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden 1 Bakgrund Tidigare riktlinjer för små avlopp antogs av Miljö- och
Överlåtelse av tillsyn enligt miljöbalken, Örnsköldsviks kommun (M2010/4615/Ma)
1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Pettersson, Björn Tel: 010-698 11 74 bjorn.pettersson @naturvardsverket.se YTTRANDE 2011-06-09 Ärendenr: NV-03103-11 Miljödepartementet Miljöanalysenheten
Miljöpåverkan från avloppsrening
Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och
Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering
Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen
Detta beslut ersätter miljötillstånd MPN
MYNDIGHETSBESLUT 6.4.2016 Dnr: 2015-0844 Beslut: MB-2016-93 Verksamhet Avloppsreningsverk Norrgårdsvägen 220 Hjortö, Saltvik Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk Ni kan fortsätta med er drift
Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009
Rapport Kvartalsrapport 2009-4 1(1) Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009 Utsläppskontroll Kontroll av utsläpp av avloppsvatten sker i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrift (1990:14)
DOM Stockholm
SVEA HOVRÄTT 060106 DOM 2019-02-18 Stockholm Mål nr M 316-18 Sid 1 (8) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, deldom 2017-12-14 i mål M 3980-15, se bilaga A KLAGANDE Naturvårdsverket
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar
Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar Blomgren Hannah ÅF Infrastructure 2017-09-21 TK_ Bergtunnlar_hantering av spillvatten_20170921 Sida 1 (6) Inledning/Bakgrund Följande
Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson
Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt
Mål nr M angående tillstånd till fortsatt och utökad produktion m.m. vid SCA Östrand, Timrå kommun, Västernorrlands län
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2016-06-10 Ärendenr: NV-08848-15 Mål nr M 11173-15 angående tillstånd till fortsatt och utökad produktion m.m. vid SCA Östrand, Timrå kommun, Västernorrlands
Vid väsentlig förändring i verksamheten ska ny ansökan om miljögranskning lämnas till ÅMHM senast 3 månader innan verksamhet inleds.
MYNDIGHETSBESLUT 12.06.2013 Dnr: 2013-0449-2 ÅMH-Mb 249/13 Verksamhet Avloppsreningsverk Vårholm Prästgården by Kumlinge Beslut ÅMHM har granskat er ansökan om uppförande och drift av avloppsreningsverk
Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Svar på skriftliga frågor om rening av avloppsvatten i Sverige (Överträdelse nr 2002/2130 och 2009/2310) (3 bilagor)
2018-08-31 M2018/02299/R Miljö- och energidepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rue de la Loi 200 B- 1049 BRYSSEL Belgien Svar på skriftliga frågor om rening av avloppsvatten i Sverige
Angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun
1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2009-02-26 Dnr 641-5879-08 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Yttrande i målet M3092-08 Angående ansökan om tillstånd enligt
Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:554 om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten; SFS 2006:1140 Utkom från trycket den 26 september 2006 Omtryck utfärdad den
Utsläppet till Göta älv från processen får, mätt som COD, högst uppgå till X t/år.
1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2009-04-17 Dnr 611-1501-09 Rm Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Knauf Danogips GmbH Tyskland filial Inland angående ansökan
Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood
Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg Anna Isberg och Pendar Behnood Översiktlig genomgång av miljöbalkens krav och vilka juridiska verktyg tillsynsmyndigheten har för sitt arbete Verksamhetsutövare
Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe
Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe 2013-07-23 2013-07-23 Tillsyn vid avloppsreningsverk, 200-2000 pe. Avloppsreningsverk med mellan 200-2000 anslutna pe. Reningsverk av denna storlek uppvisar
MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 277/14. Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo
MYNDIGHETSBESLUT 10.09.2014 Dnr: 2014-0637-4 ÅMH-Mb 277/14 Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk ÅMHM har granskat er ansökan om uppförande och drift
Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN
Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN Myndigheter som bedriver operativ tillsyn enligt miljöbalken kontrollerar att lagkrav följs, bland annat gällande verksamhetsutövarnas egenkontroll
Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn
Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Länsjurist Göteborg 9 november 2011 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens
PM 2013: RVI (Dnr /2012)
PM 2013: RVI (Dnr 001-1628/2012) Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk Naturvårdsverkets rapport 6521 Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen
Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk
Miljönämnden 2007 10 18 67 1 Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, Luleå kommun har till länsstyrelsen inkommit med en ansökan om nytt tillstånd på
Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV
Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV Johanna Blomberg VA-chef, Haninge kommun 2016-10-04 1 Berätta om vår resa om Fors vara eller inte vara 2003 2023 Ämne 2016-10-04 2 HANINGE
Tillståndsansökan Fors reningsverk
Tillståndsansökan Fors reningsverk 2019-02-08 1 Fors reningsverk Lokalisering: Västerhaninge i Haninge kommun, söder om Stockholm Dimension: 20 000 pe Process: Aktivslam med fördenitrifikation Gränsvärden
Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag
Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?
Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer
Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun
22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att
Riktlinjer för enskilda avlopp
2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,
Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer
Bilaga 1 Yttrande SOU 2005:59 1 Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer 2 kap. 7 Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid
Kalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten; SFS 2001:554 Utkom från trycket den 3 juli 2001 utfärdad den 20 juni 2001. Regeringen föreskriver 1 följande. 1
Referensgruppsmöte VA
MINNESANTECKNINGAR 1 (5) Enligt sändlista (bifogas ej) Referensgruppsmöte VA Plats Aros Congress Center, Västerås Närvarande Anders Finnson Marianne Christiansen Karolina Wetterblad Linda Gårdstam Lars
Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter. Sara Grahn Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013
Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013 Viktiga bestämmelser i MB 5 kap. 3 MB kommunens ansvar 5 kap 8 MB vidta åtgärder 6 kap. 19 MB ÅP
Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist
Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor
Problem med otydlig lagstiftning om ansvarsfördelningen av operativ tillsyn över miljöfarlig verksamhet
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Anna Rolf Tel: 010-698 17 41 anna.rolf (gnaturvardsverket.se SKRIVELSE 2013-03-14 Ärendenr: NV-05369-12 Milj ödepartementet 103 33 Stockholm Problem med otydlig
Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten
Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten Förutsättningar, önskemål/förväntningar och problem Stina Thörnelöf Innehåll Olika typer av förorenat vatten SVOA:s riktlinjer för avledning till
Svarsskrivelse i mål T (rotel 5) angående ekonomisk säkerhet med anledning av tillstånd till nytt sandmagasin (Hötjärnsmagasinet)
1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-04-14 Dnr 642-375-10 Rf Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Svarsskrivelse i mål T 5420-08 (rotel 5) angående ekonomisk säkerhet med anledning
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till
Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.
Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.0443 Dokumenttyp: Regler Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer:
Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten
Frågor och svar Hyllinge 29/5 2012 Historik- ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Handboken beskrev tekniska beskrivningar och rekommendationer
Riktlinjer för enskilda avlopp
2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få
Policy för fordonstvättar i Haninge
1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn
11346/16 ehe/np 1 DG E 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 juli 2016 (OR. en) 11346/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 18 juli 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna ENV 506 FIN 484 MAR 201 AGRI 422 FSTR 47 FC 38
Avloppspolicy för Tjörns kommun
Avloppspolicy för Tjörns kommun Handläggare: Hanna Tuvdal Datum: 2011-12-14 Ytterligare formalia SBN 360 2011/1692 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Vårt viktigaste livsmedel är vatten. En trygg dricksvattenförsörjning
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Norrbottens läns författningssamling
Norrbottens läns författningssamling Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt
Tillståndsvillkor för krav på rening av mikroföroreningar
Tillståndsvillkor för krav på rening av mikroföroreningar workshop den 7 februari 2019 på Nationella konferensen Avlopp och Miljö #NAM19 2019-02-08 1 Vad ska skyddas närrecipient och/eller havet naturvärden
Yttrande i mål M 3894-10, El-Giganten Grossist AB./. Naturvårdsverket
1 (8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-09-03 Dnr 647-4281-10, Rs Miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka strand Yttrande i mål M 3894-10, El-Giganten Grossist AB./.
Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten
Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten 1 Presentationer till huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen 7 Utsläpp av vatten TMALL 0141 Presentation v 1.0 Avledning av vatten, disposition
Naturvårdsverket tillstyrker i övrigt kommissionens förslag till förordning om minimikrav för återanvändning av vatten.
1(6) SWE D IS H E NV IR O NME N T A L P R OTE C T IO N A GE N C Y YTTRANDE 2018-09-27 Ärendenr: NV-05266-18 m.remissvar@regeringskansliet.se mattis.loberg@regeringskansliet.se Naturvårdsverkets yttrande
Redovisning av Batterifondens inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2011
1(1) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2012-03-29 Ärendenr: NV-02987-12 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av Batterifondens inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2011
UNDERLAG AVGRÄNSNINGSSAMRÅD
LEKEBERGS KOMMUN Tillståndsansökan Fjugesta ARV UPPDRAGSNUMMER 13002390 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR AVGRÄNSNINGSSAMRÅD MED SÄRSKILD BERÖRDA ÖREBRO VATTEN OCH MILJÖ MIKAEL SÄRNHOLM [Sweco] [Alexandra Rixen] Sweco
Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar
Dnr 2017-1928 Bilaga 2 Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar Havs- och vattenmyndighetens rapportering 2016-10-31 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2016-10-31 Ansvarig
Vattenreningsteknik 3p (5p)
Välkomna till kursen Vattenreningsteknik 3p (5p) Bengt Carlsson 1 Mekanisk behandling Sand Galler fång Sed. 4 2 Biologisk rening Aktivslamprocess Sed. Slambehandling Avvattning Slam 3 Kemisk rening Fällningskemikalier
Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp
SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska
Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?
Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Överklaganden av Länsstyrelsens i Örebro beslut om skyddsjakt efter varg i Nora kommun, länsstyrelsens dnr
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hollberg Malm, Malin Tel: 010-698 10 28 Malin.Hollberg-Malm@ @naturvardsverket.se BESLUT 2013-10-02 Ärendenr: NV-07296-13 NV-07298-13 Föreningen Nordulv Föreningen
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Inledning. Miljöbalken. Teknikutveckling. Stockholm i januari 2006 För Naturvårdsverket Björn Södermark t.f direktör, Miljörättsavdelningen
Inledning Denna information utgjorde en del av numera upphävda allmänna råden 1987:6. Naturvårdsverket anser att den aktuella texten till sitt innehåll fortfarande är aktuell. Nya allmänna råd kommer att
Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD
Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun
Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 30 januari 2008 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket
Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 3 januari 28 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket 28-2-7 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 BSAP
SLUTLIGT BESLUT Föredragning i Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060204 SLUTLIGT BESLUT 2011-12-21 Föredragning i Stockholm Aktbilaga 7 Mål nr M 6457-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen,
Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län
1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Clas Magnusson Tel: 08-698 12 23 clas.magnusson @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2010-06-03 Dnr 521-4668-07 Rv Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen
BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket
BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket Foto av Cozyta, flickr.com 1 BAT-slutsatserna och Miljöbalken (MB) BAT-slutsatserna ersätter inte villkor i tillstånd enligt
Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)
Sida 1 (6) Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Miljöbalken (1998:808) 2 kap. 7 Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning