Handläggarstöd Avloppsanläggningar pe

Transkript

1 Handläggarstöd Avloppsanläggningar pe

2 Tillsyn vid avloppsreningsverk, pe. Avloppsreningsverk med mellan anslutna pe. Reningsverk av denna storlek uppvisar en stor variation med avseende på utformning, reningsteknik, lokalisering, avloppssammansättning och ålder. Det är värt att hålla i minnet att två identiska verk ibland uppför sig helt olika beroende på vad som nämns inledningsvis. Besök på plats ger förhållandevis lite information om anläggningen då det är svårt att dra slutsatser genom att titta på rör, böjar och överbyggda bassänger. Enligt NV:s föreskrift 1990:14 ska resultatet av kontrollen av anläggningarna årligen rapporteras till tillsynsmyndigheten. Generellt kan sägas att tillsynen till stor del ägnas åt kontroll av verksamhetsutövarens drift- och egenkontroll. Årsrapporten gås lämpligen igenom med verksamhetsutövaren på plats. Tillsynen ger också möjlighet att kontrollera verksamhetsutövarens rutiner för provtagning och skötsel av anläggningen. Platsbesök Är man obekant med verket är det lämpligt att göra ett besök tillsammans med verksamhetsutövaren vid dennes ordinarie provtagning för att bedöma provtagningspunkter och provtagningsteknik. Verket bör vara rent och snyggt för att möjliggöra bedömningar av underhållsbehov. Förekomst av stora mängder flytslam i bassängerna indikerar dock driftstörningar och/eller bristande skötsel. Om verket omges av kraftig lukt kan detta tyda på dålig luftning/överdimensionering med för långa upphållstider eller långa lagringstider i slamlagret. Detta är dock mycket sällsynt. Även förvaring av kemikalier och farligt avfall kontrolleras. Tillgång till säkerhetsdatablad ska finnas. För ytterligare tips rekommenderas Miljösamverkan Västra Götalands skrift Handledning för tillsyn av avloppsanläggningar >25 pe. En användbar checklista för tillsyn av egenkontroll finns framtagen av Miljösamverkan Sydost. Du hittar den här: Observera att checklistan börjar på sidan 23 i pdf-filen. Miljösamverkan Värmland Eddie Persson, projektledare c/o Karlstads Kommun tel Karlstad e-post: [email protected]

3 Bedömning av provtagningsresultat Ju mindre ett reningsverk är desto större blir variationerna i avloppsvattnets mängd och sammansättning. För att åskådliggöra detta används här grafik från Alcontrol vad gäller fosforhalt på inkommande och utgående avloppsvatten på ett par av de små verken i Sunne. Båda dessa verk är från 70- och 80-talet och har renoverats ett antal gånger. Men även dessa gamla verk klarar att hantera dessa variationer på inkommande vatten under normal drift, vilket man kan anse att myndigheten skall kräva. Äldre verk har ofta gamla dispenser från tillståndsplikten som infördes i samband med Miljöskyddslagen. Dessa beslut är förenade med utsläppskrav. I praktiken är dessa sedan många år tillbaka ersatta med kraven 15 mg BOD och 0,5 mg P per liter. Toppen på utgående i början på 2010 i Lysviks reningsverk är en uppenbar driftstörning och dessa får naturligtvis inte förekomma alltför ofta, utan att föranleda krav på förbättrat underhåll eller om- och tillbyggnad. Att bedöma utsläppsnivåer i förhållande till inkommande halter är i det närmaste omöjligt utan grafik. Att bedöma enskilda värden kontinuerligt under åren är mycket svårt. Det finns också en risk för att man överreagerar p g a något analysfel. 2

4 Verket i Västra Ämtervik saknar egentligt biosteg vilket syns tydligt på ojämt reningsresultat även om utgående halt även här är acceptabel. I den här typen av diagram kan man även se ökande eller minskande tendenser vilket kan tyda på ökat underhållsbehov på pumpar/ventiler och pumpstationer etc. Verksamhetsutövaren kan efter varje driftår redovisa respektive parameter i tabellform med uppgift om antal analyser, min- och maxvärde samt median- och medelvärde. Tillsyn på ledningsnätet Tillsyn på reningsverken inbegriper naturligtvis även tillsyn på ledningsnätet som måste betraktas som en del av verksamheten. Ledningsnäten är ofta flera tiotals år äldre än respektive verk. Det är lämpligt att verksamhetsutövaren redovisar förekomst av ovidkommande vatten d v s inläckage. Verksamhetsutövaren skall också redovisa bräddning vid verk och pumpstationer. Svenskt Vatten bedömer att en ledning anses tät om läckaget är mindre än fem liter per meter och dygn. Ett inläckage i äldre ledningar som är tre gånger större är varken ovanligt eller särskilt anmärkningsvärt. Flödet av inläckaget blir då relativt stort och kan motsvara lika mycket vatten som abonnenterna tillför. Dimpe anger hur många personer som ledningar och pumpar är dimensionerade för. Två räkneexempel: - Ledningsnätet i V:a Ämtervik (dimpe 450) är bortemot 6 km långt. Ett inläckage om femton liter per meter och dygn ger liter, vilket motsvarar 450 pe, alltså dubbelt så mycket som nätet är dimensionerat för. - Motsvarande siffror för Lysvik (dimpe 400). Ledningsnätet är 8 km och har ett inläckage på liter som således motsvarar 600 pe. (I båda fallen används 200 liter avloppsvatten per person som grund för beräkning) 3

5 4 Pumpstationer Pumpar har mycket lång livstid. Detta kan ställa till med problem om pumparna helt saknar reservdelar den dag de totalhavererar. För att undvika långa pumpstopp med tillhörande bräddningar bör verksamhetsutövaren kontinuerligt inventera sitt pumpbestånd och redovisa utbytesbehovet.

6 Regelverk avloppsanläggningar <2000 pe Vattendirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG artikel 4, EU-länderna skall senast år 2015 ha uppnått målet god vattenstatus för samtliga vattenresurser dvs. för grund-, ytoch kustvatten. God vattenstatus innebär att påverkan av mänsklig aktivitet är liten och begränsad. Klassningen avser såväl ekologisk som kemisk status. Vad avser kemisk status finns en lista med 33 prioriterade ämnen som gradvis ska minska och överenskomna gränsvärden för respektive ämne får inte överskridas. Miljöbalken (1998:808) 2 kap MB Hänsynsreglerna 9 kap 1 MB, Med miljöfarlig verksamhet avses: Punkt 1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten. 9 kap 2 MB, Med avloppsvatten avses: Punkt 1. Spillvatten eller annan flytande orenlighet 9 kap 6 MB, Punkt 2. Regeringen får meddela föreskrifter om att det ska vara förbjudet att utan tillstånd eller anmälan släppa ut avloppsvatten i mark, vattenområde eller grundvatten 9 kap 7 MB, Avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. 11 kap 4 MB, Med vattenområde avses ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Tillsyn 21 kap 1 MB, Tillsynsmyndigheten ska kontrollera efterlevnaden av miljöbalken. Föreläggande 26 kap 9 MB, Tillsynsmyndigheten får meddela de förläggande och förbud som behövs i ett enskilt fall. Vitesföreläggande 26 kap 14 MB, Beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Egenkontroll 26 kap 19 MB, Den som bedriver en verksamhet som kan befaras medföra olägenhet för människors hälsa eller miljö ska kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådan olägenhet. Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 12, Det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tättbebyggt område, om avloppsvattnet inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Tillstånd och anmälningsplikt 13, Det krävs tillstånd för att 1. inrätta en avloppsanordningen som en eller flera vattentoalett ska anslutas till, eller 2. ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning. Det krävs anmälan till den kommunala nämnden för att inrätta en annan avloppsanordning än som avses i första stycket. 14, Det är förbjudet att utan anmälan ändra sådana avloppsanläggningar som avses i 13, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. 1 (2)

7 Förordning (1998:950), om miljösanktionsavgifter 1 ; Miljösanktionsavgift enligt 30 kap ska tas ut för de överträdelser och med de belopp som anges i bilagan till denna förordning Bilaga Punkt a) 5000 kr att inrätta avloppsanordning utan tillstånd b) 3000 kr utan tillstånd ansluta vattentoalett till befintlig avloppsanordning. c) 3000 kr att utan anmälan inrätta en avloppsanordning utan att anmälan trots att anmälan krävs. Naturvårdsverkets föreskrift om kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Gäller kontroll av utsläpp till recipient från avloppsreningsverk dimensionerade för mer än 200 innevånare. Övrigt Centralt verk Havs och vattenmyndigheten, Mer information Projekt som finansieras av Naturvårdsverkets havsmiljöanslag och drivs av: CIT Urban Water Mangement JTI institutet för jordbruks- och miljöteknik Avloppsguiden AB Nationell kunskapsbank för små avlopp Naturvårdsverkets föreskrift om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1994:7 Gäller hopsamling, rening, utsläpp och kontroll av avloppsvatten från tätbebyggelse. Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten, NFS 2006:7 Gäller för avloppsanläggningar dimensionerade för upp till 25 pe, men kan i vissa fall användas för anläggningar upp till 200. Naturvårdsverket Små avloppsanläggningar, handbok till allmänna råd 2008:3 Ej längre gällande, men fortfarande läsvärda: Naturvårdsverkets allmänna råd 91:2, Rening av hushållsspillvatten, infiltrationsanläggningar och markbäddar för fler än 25 personer. Naturvårdsverkets allmänna råd 87:6, Små avloppsanläggningar, Hushållspillvatten från högst 5 hushåll. 2 (2)