Referensgruppsmöte VA

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1 (5) Enligt sändlista (bifogas ej) Referensgruppsmöte VA Plats Aros Congress Center, Västerås Närvarande Anders Finnson Marianne Christiansen Karolina Wetterblad Linda Gårdstam Lars Lindblom Per Eriksson Sven Ahlgren Lars Ferbe Carina Färm Amelia Morey Strömberg Arne Norlin Örjan Jervidal Viking Walgeborg Lennart Sorby Martin Larsson Jenny Caruso Therese Lager Svenskt Vatten Kumla kommun Nyköpings kommun Naturvårdsverket Stockholm Vatten Norrvatten Uppsala kommun Örebro kommun Mälarenergi Norrtälje kommun Katrineholms kommun Eskilstuna kommun Enköpings kommun Kort presentation av deltagarna. Svenskt Vatten, Anders Finnson Bra initiativ med referensgrupp VA, ett alternativ kan vara att få med planerarna i samma referensgrupp, för att de redan jobbar tillsammans med VA-sidan. 14 februari möte i Stockholm VAS-rådet. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Miljömålen styrande för miljöarbete i Sverige. Går målen dåligt => regeringsuppdrag. Miljökvalitetsmålen 1, 4, 7, 8, 9, 15 har tydligast koppling till VA-frågor (10 och kanske till och med den om skog!). Klimatförändringarna får många konsekvenser som påverkar VA-verksamheten. Högre humushalter, näringsämnen. Skred där man har VA-nät m.m. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post VÄSTERÅS Västra Ringvägen (vx) VÄSTERÅS (fax) ledningskansli@u.lst.se

2 MINNESANTECKNINGAR 2 (5) Klimat- och sårbarhetsutredningen förslag: Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. Underlagsrapporter om VA och klimat finns på svenskt vattens hemsida. Prognos över temperatur, nederbörd i form av regn och snö. Risken för översvämningar, ras, skred och erosion. Östersjön hotas. Vattenkvaliteten försämras. Växtodlingszonerna förskjuts en meter norrut i timmen = 1 mil om året. Åtgärdsförslag för Mälaren och Hjälmaren. Vänern kan inte tappas på samma sätt som Mälaren, en tunnel planeras till Göta Älv. VA-verken har en viktig roll i Ramdirektivet för vatten. Under 2008 ska förslag på åtgärder tas fram, viktigt för VA-verksamheten. Miljögifter är svåra att hantera, exv Nonylfenol-problem i Sverige, vi klarar ej gränsvärdena. Det kommer från textilier och måste ligga på tillverkarna att ta ansvar. Towels with a dirty past - Kampanj för de stora importörerna av textilier. Hur ska vi arbeta vidare i kommunerna med direktivet? Svenskt vatten och SKL vill hålla fram: Samarbete i kommunerna sammanför och lyft frågorna Till kommunfullmäktige Bilda vattenråd Skydd av dricksvatten viktigt. Projekt om skydd av dricksvattentäkter med kommunerna i Stockholm. Prioritering och skydd av dricksvattenförekomster i Stockholms län. 2 rapporter har tagits fram. Diskussion: Det är viktigt med förankring hos politikerna i kommunerna. En bra utgångspunkt är dricksvatten, vilket de flesta är intresserade av, sen får man fortsätta att gå in på ytvatten. Publikationen Följ vattnet från SKL om vattendirektivet med målgruppen kommuntjänstemän. Planer på att sätta igång ett samarbete med kommunförbundet, på så sätt kommer informationen till kommunen från två håll. Naturvårdsverket Linda Gårdstam Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk - regeringsuppdrag. Rapport om läkemedelsrester eller andra farliga ämnen var färdig vid årsskiftet 07/08, inom två veckor finns den på NVs hemsida. Miljödepartementet skickar ut rapporten på remiss under våren. Synteser: Reningsverk är ej utformade för att bryta ner läkemedelsrester eller andra farliga ämnen. Läkemedel är inte utformade för att brytas ner i avloppsreningsverken. Läkemedel kan inte förbjudas pga miljöpåverkan. Det kan däremot andra farliga ämnen. Stör ej processer, kan dock ej uteslutas ha effekt

3 MINNESANTECKNINGAR 3 (5) I svenska recipienter har effekter ej noterats än. En del läkemedel reduceras i reningsverken För de förändringar som bryts ner i reningsverken finns följande tendenser: i. För vissa föreningar gynnas nedbrytningen av hög slamålder och lång uppehållstid ii. Nedbrytningen är snabbare vid högre koncentration av ämnet första ordningens kinetik. iii. Anaerob rötning av slam bryter bara ner ett fåtal läkemedelssubstanser och andra farliga ämnen Biologisk kväverening ger positiv effekt Förbättrad reduktion i existerande arv är begränsad. Ozon, UV-ljus + väteperoxid eller aktivit kol oxiderar respektive avskiljer. Dessa metoder ökar resursanvändningen och därmed kostnader vid reningsverken. Läkemedelsrester utsöndras med urin. För vissa substanser kan särbehandling vara effektivt. Förslag till fortsättning: Ytterligare kunskap. Pengar från MISTRA, vilka är värstingarna och vilka läkemedel ligger på försäljningstoppen. Prövningsinstanser bör ställa krav på uppföljning vid produktion I bedömning av läkemedel bör även farligast inkluderas. Miljöaspekten bör vägas in i landstingets kloka listor. Se över möjligheterna att samla upp och ta hand om särskilt miljöskadliga läkemedel. Andra farliga ämnen bör förbjudas Utveckla reningstekniker Se över var ev. tekniker bör införas först. Avskiljning till samt halter och nedbrytning i avloppsslam av såväl farliga ämnen som läkemedelsrester bör undersökas. Se över möjligheterna att minska mängderna vatten. Frågor och funderingar: Titta lite närmare på halter från sjukhus, hushåll etc. för att se skillnaden från olika ställen. Spillvatten är också ett problem, kommer direkt till dricksvattnet. Har till exempel hittats under akademiska sjukhuset i Uppsala. Eftersom vi inte har sett mycket effekter än i Sverige så har vi tid på oss. EU kommissionens stämning av Sverige enl avloppsvattendirektivet Sekretess, bara UD och MiljöDep som kan få den i pappersform, NV bistår dem. Svaret är officiellt, går att få av Linda eller på Svenskt Vattens hemsida. Tre angreppssätt (svaret från Sverige): Direktivet innebär inte allmänt krav på att N-rening måste ske beträffande alla utsläpp till känsligt område.

4 MINNESANTECKNINGAR 4 (5) Begränsande ämnen i Bottenviken och Bottenhavet samt transporter till Egentliga Östersjön. Naturlig retention i mellersta och södra Sverige. Bestrider 107 arv och ej anledning att bestrida 34 stycken. Fem kategorier: 1. Tätorter som uppfyller direktivets krav, bilaga 1. (71 verk) 2. Tätorter som inte uppfyller direktivets krav, bilaga 2. (18 verk) 3. Tätorter med teknik för N-rening men uppfyller ej krav, bilaga 3. (16 verk) 4. Tätorter som uppfyller direktivets krav genom retention, bilaga 4. (7 verk) 5. Tätorter som uppfyller direktivets krav för P-rening, bilaga 5. (Norrlandsverk) Verken/tätorterna i bilaga 2 och 3 ska åtgärdas! Lika bra att åtgärda nu med en gång. Vänta inte på att länsstyrelserna ska bedriva tillsynsarbete! Om vi inte uppfyller kraven kan vi (Sverige) få böter. Max 10 mg N/l om > pe, annars 15 mg/l. Krav på N-utsläpp ställs utifrån maxveckan för pe, som i sin tur grundas på BOD. Baltic Sea Action Plan Övergödning, farliga ämnen, biodiversitet och sjöfartsfrågor. Målsättning. Ministermöte i höstas, bördefördelning. Sverige ska minska belastning till havet med 290 ton P och ton N. RU till april i att ta fram en lista över vad Sverige kan göra för åtgärder för att minska belastningen. Åtgärder för avloppsvatten: kommunalt avloppsvatten (hårdare krav på P-rening i tätorter med > p.e. 90 % rening), glesbebyggelse upp till 300 p.e. och P- fria tvättmedel för hushållsbruk, nationella tidsplaner. Frågor och funderingar: Handbok för enskilda avlopp, regionala möten, 9 april i Västerås., Lennart Sorby Lennart Sorby informerade om läget i vattenförvaltningen samt några informations och omvärldsfrågor. LRF har tagit fram studiecirkelmaterial kring vattendirektivet. Baltic Sea Action Plan (BSAP) -stort åtagande för Svenska åtgärder måste in på många olika håll. Ålförordningen - förbättra vattendragen för att ålen ska kunna fortplanta sig. Fiskeriverket ska göra åtgärdsprogram.

5 MINNESANTECKNINGAR 5 (5) Sverige har fått backning på vårt införande av ramdirektivet i nationell lagstiftning. Bland annat avsaknad av prispolitik i Sverige. Direktivet om prioriterade ämnen kanske kommer att antas under Miljökvalitetsnormer (gränsvärden?) ska sättas för dessa. Kartläggning och analys kommer att kunna presenteras som ett första utkast i januari. Översikt av Väsentliga frågor kommer att skickas för Samråd under första halvåret Åtgärdsprogram Ej helt klart hur dessa ska se ut. Distriktsdel + Avrinningsområdesdel. Översiktligt vilka åtgärder som krävs. Åtgärdskataloger har beställts. Åtgärder som är prissatta. Ej klart på vilken geografisk nivå man lägger åtgärdsprogram på. Nationell, regional eller avrinningsområdesnivå? Jordbruksverket nationella föreskrifter alternativt regionala föreskrifter? Åtgärderna kommer att kosta pengar och ställa krav på myndigheternas och kommunernas verksamhetsplaner för flera år. Kommentar: Enda vägen att nå politikerna: gå via planerarna. Därför viktigt att få till ett bra samarbete med planerar-sidan. Fortsatt ett referensgruppsmöte per år. Antecknat av Therese Lager