Från Mark till Vatten Västerås 30 januari Vad krävs för att - även i framtiden - få fram bra dricksvatten åt alla

Transkript

1 Vattenpoesi 1

2 Från Mark till Vatten Västerås 30 januari 2008 Vad krävs för att - även i framtiden - få fram bra dricksvatten åt alla Anders Finnson Svenskt Vatten

3 Svenskt Vatten företräder VA-verken och VA-bolagen i Sverige Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar -

4 Svenskt Vatten Medlemmarna i Svenskt Vatten levererar dricksvatten (180 kg/dygn) och tar emot avloppsvatten (250 kg/dygn) från mer än 8 miljoner människor. Medlemmarna är därmed (en av) Sveriges viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag 4

5 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10 McDonalds slänger ut flaskvattnet DUMPAR FLASKVATTNET Vi har tagit intryck av era artiklar, säger McDonalds miljöchef Bertil Rosquist. I oktober slutar hamburgerkedjan sälja flaskvatten. Aftonbladets kampanj fick bägaren att rinna över för hamburgerjätten Aftonbladets serie om kranvatten ger resultat. Nu slänger McDonalds ut flaskvattnet. Vi kommer bara att servera kranvatten från 11 oktober, säger miljöchefen Bertil Rosquist. 10

11 11

12 12

13 Textilier, textilier, textilier 13

14 14

15 Storm water water water 15

16 Dricksvattenproduktion Ca 200 ytvattenverk försörjer omkring 50 % Ca 100 vattenverk som använder konstgjort grundvatten försörjer omkring en 25 % De sista 25 % får sitt dricksvatten från omkring grundvattenverk. 16

17 Femte Moseboken 23:12-13 Skydd av dricksvatten tidiga föreskrifter Vattenskyddsföreskrifter för att långsiktigt säkra hygieniska förhållanden 17

18 Ärendet om Bornsjön

19 Vad behövs för att skydda dricksvattnet Uppmärksamma behovet av skydd - långsiktighet Underlätta samarbete och förankring inför åtgärder använd ramdirektivet Förenkla för förtroendevalda att starta en intern diskussion i kommunen 19

20 Vombsjöns avrinningsområde -ett ramdirektivsprojekt-

21 Sydvatten Bildades kommuner personer 3 vattentäkter 2 vattenverk Uttag / kap /prod: 8,7 / 3,9 / 2,2 m 3 /s 70 milj. m 3 /år 270 km ledning 21

22 Syfte Klarlägga hur olika intressen påverkar sjöns vattenkvalitet samt att studera vilka typer av åtgärder som kan vara genomförbara för att långsiktigt säkerställa sjöns funktion som dricksvattentäkt. Skapa en lokal plattform för ett sammanhållet arbete inom avrinningsområdet 22

23 Organisation Referensgrupp Länsstyrelsen Skåne LRF Kävlingeåns VVF Fiskare Limnolog Lunds kommun Sjöbo kommun Tomelilla kommun Eslövs kommun Malmö VA-verk Arbetsgrupp Sydvatten Tyréns/AquaP DHI

24 Karakterisering Ta fram en samlad bild av tillståndet i Vombsjön: Beskriva status Bedöma verksamheters påverkan Identifiera känsliga och mindre känsliga delar inom avrinningsområdet 24

25 Indata Enskilda avlopp Höjddata Jordarter Odlade grödor Förorenade områden Markanvändning

26 Modellering Indata GIS-baserad modellering Hydrologi Näringsämnestransport Pesticidtransport Områdesbeskrivning 26

27 Gemensam målformulering Naturvård Dricksvatten Målformulering Rekreation Jordbruk

28 Åtgärdsförslag Minska kvävebelastningen 25 % Åtgärdsförslag Minska fosforbelastningen 25 % Åtgärda enskilda avlopp Modellering Öka andelen ekologisk odling till 15 % Utvärdering 28

29 Fördelar Val av rätt åtgärder Djupare förståelse Ändrade förutsättningar, växthuseffekt 29

30

31 Syftet är att: Uppmärksamma skydd av framtida vattentäkter av regionalt intresse i Stockholms län fram till år En regionalt förankrad prioritering av vattentillgångar för dricksvattenförsörjning. Prioriteringen kommer att utgöra planeringsunderlag (detaljplaner, översiktsplaner, regionplaner) i Stockholmsregionen. 31

32 Skydd av dricksvattentäkter i Stockholms län möjligheter och svårigheter Krister Törneke, Ronny Jarnestedt, Mikael Nielsen, Projektledare Anders Finnson

33 Vattenskydd och motstridiga intressen och hänsyn Väghållning och transporter Järnväg Flyg Materialtäkt Bebyggelse Jordbruk, golfbanor Energianläggningar Industriell verksamhet 33

34 Överprövning av vattenskydd sedan oktober 2006 Västra Torup, Hässleholms kommun, Skåne län Regeringsbeslut Vägverket, Region Skåne, har överklagat länsstyrelsens beslut avseende skyddsföreskrift om väghållning. Regeringen ändrar länsstyrelsens beslut så att aktuell skyddsföreskrift får en tydligare lydelse. Ett generellt förbud ersätts av tillståndskrav. Söndrum, Halmstads kommun, Hallands län Regeringsbeslut En privatperson har överklagat länsstyrelsens beslut och begär att det ska upphävas. Som skäl anges att området utgörs av mark attraktiv för infrastruktur och bostadsbebyggelse. Regeringen avslår överklagandet. Det allmänna intresset väger tyngre än det enskilda. Getinge-Lassared, Halmstads kommun, Hallands län Regeringsbeslut Två privatpersoner har överklagat länsstyrelsens beslut avseende gränsdragning av skyddsområdet. Området utnyttjas för jordbruk. Regeringen avslår överklagandet. Det allmänna intresset väger tyngre än det enskilda. 34

35 Checklista för den engagerade kommunpolitikern Några frågor att ta reda på eller ta ställning till: Kunskap om vattenresurser Vilken reservvattenförsörjning har kommunen idag vad händer om Östra Mälaren slås ut? Finns det vattenresurser i kommunen som är intressanta för kommunen eller för regionen idag och år 2050? Finns det vattenresurser i kommunen som behöver nya eller bättre skyddsföreskrifter? 35

36 Checklista för den engagerade kommunpolitikern forts. Andra intressen Finns det viktiga intressen som kan komma i konflikt med skyddet av vattentäkter? Vem eller vilka företräder dessa intressen i kommunen? Kommunens sammanvägda intresse Vilka intressen ingår i mitt uppdrag att företräda? Var i kommunens organisation bör dessa intressen vägas samman? Vem diskuterar min kommuns intressen med grannkommunerna? Vem diskuterar min regions intressen med grannkommunerna? 36

37 Prioritering och skydd av dricksvattenförekomster i Stockholms län Anette Björlin Länsstyrelsen i Stockholms län

38 Resultat Sjöar med hög prioritet avseende vattenförsörjning och skyddsåtgärder 1. Mälaren Björkfjärden (Norsborg/Lovö/Skytteholm/Bastmora) 2. Mälaren Görväln (Norrvatten) 3. Mälaren Skarven (Norrvatten) 4. Fysingen (Norrvatten) 5. Frösjön (Gnesta) 6. Långsjön (Vagnhärad) 7. Yngern (Storstockholm långsiktigt) 8. Erken (Norrtälje) 9. Fjättersjön ( Nynäshamn) 10.Largen (Norrtälje/Roslagsvatten) 38

39 Remissförfarande Remiss under våren Skickas ut före nästa VAS-råd (14 februari 2008). Skickas till kommunfullmäktige. Huvudfråga under remissen: Ställer sig kommunerna bakom prioriteringarna i rapporten? 39

40 Fortsatt arbete under 2008 Remissbehandlingen av VASrådets rapport: - Årtiondets tillfälle till en saklig diskussion om skydd av vattentäkter bland kommunens förtroendevalda. 40

41 41

42 42

43 Vad behövs för att skydda dricksvattnet Uppmärksamma behovet av skydd - långsiktighet Underlätta samarbete och förankring inför åtgärder använd ramdirektivet Förenkla för förtroendevalda att starta en intern diskussion i kommunen 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 Sverige blir varmare och blötare Vill du veta mer om hur de kommande klimatförändringarna påverkar VA-verksamheten? Svenskt Vatten har bidragit till arbetet med klimat- och sårbarhetsutredningen: "Klimatförändringarnas inverkan på allmänna avloppssystem "Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat" 48

49 Svenskt Vattens åtgärdsförslag i Klimat & Sårbarhetsutredningen - dricksvatten Svenskt Vatten tillstyrker utredningens förslag att Livsmedelsverket ges ett nationellt samordningsansvar för hela dricksvattenkedjan från råvattentäkt till distribution hos kund. Svenskt Vatten anser att ett statligt myndighetskrav på kontroll av råvattenkvalitet (inkluderat mikrobiologi) ska återinföras Svenskt Vatten rekommenderar att staten beslutar om obligatoriskt inrättande av skydd av vattentäkter för dricksvattenframställning. Svenskt Vatten anser att det krävs en ändring i miljöbalken för att göra klart att vattenförekomster kan anges som riksintressen. 49

50 50

51 51

52 VA VA VA VA VA VA 52

53 Riksdagens miljömål Delmål 1, Skydd av grundvattenförande geologiska formationer Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. 53

54 Riksdagens miljömål Delmål 3, Vattenskyddsområden Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer. 54

55 Vattenpoesi Ramdirektivet för Vatten 55

56 56

57 Dricksvattendirektivet och Ramdirektivet för vatten - Prioriterade ämnen - 57

58 MEMBERSHIP 29 full and 3 observer member associations 29 countries 470 millions of customers 58

59 VA-verkens viktiga roll i Ramdirektivet för vatten År 2008 ska förslagen tas fram till åtgärder i VA-verken enligt Ramdirektivet för vatten Hur ska VA-verken arbeta effektivt med att diskutera åtgärdsprogrammen? 59

60 VA-verkens viktiga roll i Ramdirektivet för vatten Från vattnets perspektiv är VAverken oftast en av de viktigaste verksamhetsutövarna i kommunen VA-verken har en lång tradition av att arbeta med stadens/ samhällets avrinningsområde VA-verken har god kunskap om råvattentäkter och recipienter 60

61 Hur ska vi arbeta vidare i kommunerna med Ramdirektivet för vatten? Svenskt Vatten och SKL vill hålla fram: Samarbetet i kommunen sammanför och lyft frågorna om: översikts- och detaljplanering skydd av vattentäkter VA-planering arbetet med Ramdirektivet för vatten till Kommunfullmäktige. Det är där avvägningarna mellan miljövärden, ekonomiska, och sociala värden och ska och behöver göras Kalla till en hearing i kommunen om Vattendirektivets genomförande med Länsstyrelsen och kommunfullmäktige redan under våren 2008 annars bestämmer någon annan åt er! 61

62 62

63 Vad behövs för att skydda dricksvattnet Uppmärksamma behovet av skydd - långsiktighet Underlätta samarbete och förankring inför åtgärder använd ramdirektivet Förenkla för förtroendevalda att starta en intern diskussion i kommunen använd Riksdagens miljömål + checklistor Större behov av skydd för att klara de kommande klimatförändringarna 63

64 64