Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk"

Solveig Nilsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Linda Gårdstam Naturvårdsverket / Swedish Environmental Protection Agency Miljörättsavdelningen / Implementation and Enforcement Department

2 Uppdraget I december 2005 gav Regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att bedöma de kommunala avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om de läkemedelsrester och andra skadliga ämnen som anses vara särskilt allvarliga från miljösynpunkt. Naturvårdsverket ska även redovisa hur dessa ämnen kan reduceras från reningsverket. Uppdraget ska, efter samråd med Läkemedelsverket, redovisas den 31 december 2007.

vara särskilt allvarliga från miljösynpunkt.

3 Genomförande - Konsult - Skribent, delansvariga - Hearing

4 Synteser Reningsverk är ej utformade för att bryta ner läkemedelsrester eller andra farliga ämnen. Läkemedel är inte utformade för att brytas ner i avloppsreningsverken. Läkemedel kan inte förbjudas på grund av miljöpåverkan. Det kan däremot andra farliga ämnen. Stör ej processer, kan dock ej uteslutas ha effekt. I svenska recipienter har effekter ej noterats än.

Läkemedel kan inte förbjudas på grund av miljöpåverkan. Det kan däremot andra farliga ämnen.

5 Synteser En del läkemedelsrester reduceras i reningsverken. För de föreningar som bryts ner i reningsverken finns följande tendenser: - För vissa föreningar gynnas nedbrytningen av hög slamålder och lång uppehållstid. - Nedbrytningen är snabbare vid högre koncentration av ämnet första ordningens kinetik. - Anaerob rötning av slam bryter bara ner ett fåtal läkemedelssubstanser och andra farliga ämnen. Biologisk kväverening ger positiv effekt

nedbrytningen av hög slamålder och lång uppehållstid.

6 Synteser Förbättrad reduktion i existerande avloppsreningsverk är begränsad. Ozon, UV-ljus + väteperoxid eller aktivt kol oxiderar respektive avskiljer de flesta ämnena. Dessa metoder ökar resursanvändningen och därmed kostnader vid reningsverken. Läkemedelsrester utsöndras med urin. För vissa substanser kan särbehandling vara effektivt.

ämnena. Dessa metoder ökar resursanvändningen och därmed kostnader vid reningsverken.

7 Förslag till fortsättning 1. Ytterligare kunskap behövs innan beslut om åtgärder kan fattas. 2. Prövningsinstanser bör i större utsträckning ställa krav på uppföljning vid produktion av läkemedel. 3. I bedömning av läkemedel bör även farlighet inkluderas. 4. Miljöaspekten bör vägas in i landstingens kloka listor. 5. Se över möjligheterna att samla upp och ta hand om särskilt miljöskadliga läkemedel. 6. Andra farliga ämnen bör förbjudas. 7. Utveckla reningsteknik. 8. Se över var eventuella tekniker bör införas först. 9. Avskiljning till samt halter och nedbrytning i avloppsslam av såväl farliga ämnen som läkemedelsrester bör undersökas. 10. Se över möjligheterna att minska mängderna vatten.

Miljöaspekten bör vägas in i landstingens kloka listor. 5. Se över möjligheterna att samla upp och ta hand om särskilt miljöskadliga läkemedel. 6.

8 Frågor eller funderingar?!

9 EU kommissionens stämning av Sverige Linda Gårdstam Naturvårdsverket / Swedish Environmental Protection Agency Miljörättsavdelningen / Implementation and Enforcement Department

10 Tre angreppssätt Direktivet innebär inte allmänt krav på att N-rening måste ske beträffande alla utsläpp till känsligt område. Begränsande ämnen i Bottenviken och Bottenhavet samt transporter till Egentliga Östersjön. Naturlig retention i mellersta och södra Sverige.

Begränsande ämnen i Bottenviken och Bottenhavet samt transporter

11 Tre angreppssätt Direktivet innebär inte allmänt krav på att N-rening måste ske beträffande alla utsläpp till känsligt område. Begränsande ämnen i Bottenviken och Bottenhavet. Naturlig retention i mellersta och södra Sverige. Bestrider 107 och ej anledning att bestrida 34.

Begränsande ämnen i Bottenviken och Bottenhavet.

12 Fem kategorier 1. Tätorter som uppfyller direktivets krav, Bilaga 1 2. Tätorter som inte uppfyller direktivets krav, Bilaga 2 3. Tätorter med teknik för N-rening men uppfyller ej krav, Bilaga 3 4. Tätorter som uppfyller direktivets krav genom retention, Bilaga 4 5. Tätorter som uppfyller direktivets krav för P-rening, Bilaga 5

Tätorter med teknik för N-rening men uppfyller ej krav, Bilaga 3 4.

13 Frågor eller funderingar?!

14 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Linda Gårdstam Naturvårdsverket / Swedish Environmental Protection Agency Miljörättsavdelningen / Implementation and Enforcement Department

15 Delar Övergödning Farliga ämnen Biodiversitet Sjöfartsfrågor

16 Övergödning Målsättning: Klart vatten Närsaltskoncentrationer nära naturliga nivåer Naturlig nivå av algblomning Naturlig utbredning av växter och djur Naturliga syreförhållanden

17 Sub-region Maximum allowable nutrient input (tonnes) Inputs in (normalised by hydrological factors) Needed reductions P N P N P N Bothnian Bay 2,580 51,440 2,580 51, Bothnian Sea 2,460 56,790 2,460 56, Gulf of Finland 4, ,680 6, ,680 2,000 6,000 Baltic Proper 6, ,250 19, ,260 12,500 94,000 Gulf of Riga 1,430 78,400 2,180 78, Danish straits 1,410 30,890 1,410 45, ,000 Kattegat 1,570 44,260 1,570 64, ,000 Total 21, ,720 36, ,720 15, ,000

112,680 2,000 6,000 Baltic Proper 6,750 233,250 19,250 327,260 12,500 94,000 Gulf of Riga 1,430 78,400 2,180 78,400 750 0 Danish

18 Country-wise annual reduction requirements Denmark Estonia Finland Germany Latvia Lithuania Poland Russia Sweden Transboundary common pool Phosphorus (tonnes) ,760 2, ,660 Nitrogen (tonnes) 17, ,200 5,620 2,560 11,750 62,400 6,970 20,780 3,780

pool Phosphorus (tonnes) 16 220 150 240 300 880 8,760 2,500 290 1,660

19 Avloppsvatten Kommunalt avloppsvatten - Hårdare krav på P-rening i tätorter med > p.e. (90% rening eller 0,5 mg P/l - Nya krav för mindre tätorter p.e Glesbebyggelse upp till 300 p.e. - reduktion P 70 %, 30 % N P fria tvättmedel för hushållsbruk, nationella tidplaner.

med > 10 000 p.e. (90% rening eller 0,5 mg P/l - Nya krav för mindre 300 10 000 p.

20 Linda Gårdstam Enheten för miljöfarlig verksamhet Naturvårdsverket STOCKHOLM Tel

Relevanta dokument

Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 30 januari 2008 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket

Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 3 januari 28 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket 28-2-7 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 BSAP