UTSLÄPP, KONTROLL OCH RAPPORTERING NÅGRA NYCKELFRÅGOR

Transkript

1 UTSLÄPP, KONTROLL OCH RAPPORTERING NÅGRA NYCKELFRÅGOR Sundsvall 7 februari Anna Maria Sundin Pontus Cronholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

2 Disposition Krav i avloppsdirektivet och NFS 2016:6 Max gvb flera tillämpningsområden Krav på rening av BOD, COD och Kväve Utformning och drift av ARV Kontrollkrav och provtagning Bräddningar kontroll och rapportering Samverkansprojekt Miljörapportering ny vägledning ink. mallar Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

3 Kraven enligt avloppsdirektivet Avloppsdirektivet (91/271/EEG) och avloppsföreskifterna (NFS 2016:6) reglerar minimikrav Utsläpp/rening styrs av storleken på tätbebyggelsen Ledningsnät och reningsverk är en förutsättning för att klara kraven men styr inte i sig utsläppskraven Minimikrav på provtagning utgår dock från reningsverkets storlek Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

4 Tätbebyggelsens storlek Instabilitet i denna uppgift, som styr utsläppskraven, har orsakat trovärdighetsproblem gentemot EU Storleken ska uppskattas utifrån den föroreningsmängd som genereras inom tätbebyggelsen Tidsbas vecka dvs maximal genomsnittlig veckobelastning Centralt i bedömningen är att säsongsvariationer så som toppar i belastningen p.g.a. turister eller högsäsong vid en industri, ska ingå i beräkningen Att tänka på: Ändringar över storleksgränserna 2 000, och personekvivalenter (pe) kan förändra utsläppskraven

5 Max gvb dvs. max-veckan Det finns flera olika relevanta belastningar som alla ska återspegla den maximala genomsnittliga veckobelastningen (alltså inte maximalt dygnsvärde eller årsmedelvärde) Max gvb för tätbebyggelsen ( aktuell men stabil över flera år) Maximal inkommande belastning till ARV (olika varje år) Tillståndsgiven anslutning för ARV (fastställs i prövning) Alla tre rapporteras till EU. Används för att bedöma om rätt krav ställs samt ARV prestanda och kapacitet Efterlevnaden av utsläppskraven är dock det centrala enligt direktivet/föreskrifterna vilka styrs av storleken, max gvb, på tätbebyggelsen 5

6 Rening och kontroll av avloppsvatten Utsläppskrav för BOD 7 och COD Cr gäller alla utsläpp från tätbebyggelser med pe eller mer, med undantag för tätbebyggelser mindre än pe med utsläpp till havs- och kustvattenområden. Utsläppskraven kan uppfyllas på olika sätt: Årsmedelvärde Högsta koncentration per mättillfälle Minsta procentuella reduktion per mättillfälle Kraven för kväve gäller endast tätbebyggelser med pe eller mer med utsläpp i kustvattenområdet som klassats som kvävekänslig recipient, eller i avrinningsområdena till detta kustområde. Krav uppfylls som: Årsmedelvärde Minsta procentuella reduktion som årsmedelvärde (inklusive retention) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

7 Undantagskrav vid kallt klimat/hög höjd Gäller endast BOD, inte COD Finns endast ett sätt att uppfylla undantagskravet => 40% reduktion per mättillfälle Förutsättningar: - Låg temperatur (på inkommande vatten) som försvårar reningen - Ingen negativ miljöpåverkan - Enligt EU-kommissionen: endast på hög höjd! Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

8 Naturlig retention av kväve Om det kan visas att det finns en tillräcklig naturlig rening (retention) innan återstoden av kvävet når kusten får kvävereningskravet i reningsverket anpassas till detta Principen om naturlig rening som en del av reningsprocessen har godtagits av EU-domstolen, men KOM har efterfrågat förtydligande kring tillämpningen SMHI ansvarar för retentionsmodellen I samband med PLC7 har modellen förfinats översyn av retentionsdata aktuell Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

9 Utformning och drift av ARV enligt NFS 2016:6 Avloppsreningsanläggningar ska utformas, byggas, drivas och underhållas så att de fungerar tillfredsställande under alla normala lokala klimatförhållanden. Vid utformningen av anläggningarna ska årstidsberoende variationer i belastningen beaktas (3 NFS 2016:6) Klimatförhållandena ser olika ut på olika platser vilket det ska tas hänsyn till. Exempel kan vara; regnmängder, grundvatteninträngning, snösmältning, temperatur osv. Att tänka på: Tillämpningen av årsmedelvärden avseende BOD och COD är nationellt beslutade. En förutsättningen för att Sverige ska tillämpa dem är att de innebär samma skyddsnivå som begränsningsvärden per mättillfälle. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

10 Utformning och drift, forts Avloppsreningsanläggningen ska vara utformad så att representativa prover kan tas på bräddat vatten, inkommande vatten och på det renade vattnet före utsläpp till recipienten Provtagning och flödesmätning ska ske så att uttagna prover blir representativa för det avloppsvatten som ska kontrolleras (10 NFS 2016:6) Att tänka på: Inkommande prov ska tas så att inte interna belastningsströmmar tas med Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

11 Kontrollkraven styrs av tillståndsgiven eller anmäld anslutning Kontrollkraven är del av bedömning av utsläppskrav Inkommande provtagning numera obligatoriskt Minimikrav för antal prov enligt tabell 4 och 5 Fastlagt provtagningsschema med alternerande dygn/veckor In och utgående provtagning behöver matcha så att %-rening kan utvärderas Att tänka på: Utökad inkommande provtagning kan behövas för att övervaka maximal inkommande belastning För t.ex. säsongsanläggningar kan en utökad kontroll behövas vid högbelastade veckor 11

12 Utvärdering av konc och reduktion per mättillfälle, 18 Högsta antal underkända prov enligt tabell 6 i NFS 2016:6 För hösta konc per mättillfälle gäller dock att enskilda prov inte får överstiga 100% av begränsningsvärdet, dvs 60 mg/l avseende BOD7 (krav 30 mg/l per mättillfälle) Vid onormal drift tillåts dock enskilda prover överstiga 100% Att tänka på: Tillräckligt antal prov Att tänka på: Tabell 6 är ej tillämplig för årsmedelvärden Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

13 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

14 Provhantering och uppföljning Tydliga rutiner för provtagning, provhantering och underhåll och kontroll av mätutrustning, tex: Fastlagt provtagningsschema Löpande uppföljning av provresultat Säkerställa att tillräckligt antal prov tas Att tänka på: Om fel upptäcks i tid kan brister upptäckas om möjligt hämtas hem resten av året Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

15 Kontroll och rapportering - bräddningar Ny definition av bräddat avloppsvatten Orenat eller ofullständigt renat avloppsvatten som släpps ut från ledningsnät eller avloppreningsanläggning och som inte leds via den provtagningspunkt som används för behandlat utgående avloppsvatten (..) Även nödutsläpp från tex. ledningsnät som sker vid t ex haveri eller underhållsarbete inkluderas i definitionen Delrenat avloppsvatten som leds ut via provtagningspunkten för utgående behandlat avloppsvatten anses inte bräddat Att tänka på: ARV ska utformas, byggas, drivas och underhållas för att fungerar tillfredsställande under alla normala lokala klimatförhållanden samt årstidsberoende Att tänka på: Representativa prover kan kunna tas på bräddat vatten, inkommande vatten och renade vattnet 15

16 Kontroll och rapportering bräddningar, forts Vilka bräddpunkter som bedöms vara i eller vid avloppsreningsanläggningen jämfört med på ledningsnätet Behöver avgörs i samråd mellan VU och tillsynsmyndigheten Avståndet mellan avloppsreningsverket och bräddpunkten är i sig inte avgörande Viktigare utgångspunkter: Har bräddpunkten anlagts för att brädda i ett skede då reningsprocessen överbelastas eller riskerar att överbelastas Har bräddpunkten anlagts på ledningsnätet för att brädda i ett skede då ledningsnätet överbelastas 16

17 Samverkansprojekt avlopp Samverkansprojekt NV och Lst Förbättrad rapportering Tillsyn av provtagning och flödesmätning vid avloppsreningsverk Checklista för tillsyn och kontroll av provtagning och provhantering Miljösamverkan Sverige Tillsynskampanj Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

18 Miljörapporteringsvägledning Uppdaterad vägledning januari Mallar och exempelmallar på SMP-Hjälp ault.aspx Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

19 Innehåll i korthet Info EU-rapportering Max gvb olika tillämpningar Redovisning av utsläpp Bedömning av krav enligt 2016:6 Redovisning av brädd från ledningsnät Redovisning av slammängder Bilaga med översikt mallar Instruktion för rapportering i SMP Checklistor Mallar för inrapportering i emissionsdelen i SMP Förteckning av parametrar att rapportera

20 SMP-Hjälp: Mallar och stöd vid miljörapportering Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

21 Ledningsnät i ökat fokus i rapporteringen Krav på kontroll av bräddat avloppsvatten på ledningsnät: Skyldighet till kontroll samt att lämna miljörapport för utövare av verksamhet gällande avloppsledningsnät För bräddning på ledningsnät ska kontroll omfatta bestämning av bräddad volym med hjälp av mätning eller beräkning. Rapportering av: Antal bräddningar, plats och totalflöde Ökad kontroll och uppföljning av bräddningar på ledningsnät - redovisas anläggningsvis i EU-rapporteringen Uppgifter om andel separerat VS kombinerat ledningsnät Investerings- och reinvesteringsuppgift (nationell uppgift) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

22 Rapportering av ledningsnät i SMP- Mallens innehåll QVBräddnätAntal (Total resp Del) QVBräddnätVolym (Totalt resp Del) BerakningMatMetod (mätning (M), beräknad (C), uppskattning (E)) Utsläppskoordinater för bräddpunkt Namn på bräddpunkt lämnas i kommentarsfältet Lägg till nya rader/bräddpunkter manuellt Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

23 Exempelfil rapportering bräddning på ledningsnät finns på SMP-Hjälp Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

24 Mallar för redovisning av underlagsdata finns på SMP-hjälp Om begränsningsvärden för COD respektive BOD uppfylls på annat sätt än som årsmedelvärde ska underlagsdata biläggas i SMP Motsvarande gäller för N-tot om krav uppfylls som procentuell reduktion (NFS 2016:8 bilaga 6) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

25 Exempel mall underlagsdata BOD och COD Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

26 Redovisning av max gvb för tätbebyggelsen Max gvb för tätbebyggelse tas fram enligt vägledning beslutad hösten Beräkningsexempel och icke ifylld mall finns på SMP-Hjälp Bedömningsunderlaget ska redovisas i SMP Förslagsvis kan beräkningsmallen pfd:as och biläggas Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

27 Beräkningsexempel max gvb för tätbebyggelsen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

28 Max gvb inkommande ny parameter Maximala inkommande BOD-belastningen för referensåret 90:e percentilen av inkommande BOD-belastning Mallar och beräkningsstöd finns på SMP-Hjälp, inkl alternativ metod för uppskattning

29 Kommande rapportering 2020 arbetet har redan börjat Viktigt att använda emissionsdelen i SMP rapporteringsunderlag hämtas här Genom att använda checklistor och mallar är förhoppningen att mer av arbetet inför EU-rapporteringen kan göras redan i samband med miljörapportering och granskning av dessa Viktigt att vidta åtgärder skyndsamt vid ev brister Tidplan: 1) Rapportering i SMP 1 april, 2) SMED kvalitetsgranskning vår 2019, 3) Tillsynsmyndigheters granskning innan sommaren, 4) kompletteringar och justeringar i SMP, 5) utdrag av underlagsdata för EU rapportering hösten 2019, våren 2020 rapportering till EU Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

30 Sammanfattningsvis UTSLÄPP NFS 2016:6 parallellt med tillståndsvillkor Viktigt hur reningsverket utformas och driftas KONTROLL Viktigt att ta tillräckligt antal prov Representativ provtagning Brädd på ledningsnät RAPPORTERING Fokus på kvalité 2018 rapporteringsår till EU data och underlag hämtas från SMP Samverka - Höj kunskap - Tillräckliga resurser Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency