Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk"

Maja Hansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk

2 Program 09: Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening Kemisk rening ca 11: Lunch ca 12: Biologisk rening Kväverening Slamhantering Recipient Vad är kvar i renat avloppsvatten Vad "tål" recipienten 14: Fika ca 14: Driftuppföljning Provtagning och analys Flödesmätning Bräddning Lagar, regler, tillstånd, periodisk besiktning, saneringsplan Lär känna era verk Hur ser belastningssituationen ut Kända driftstörningar Uppströmsarbete Frågor och avslutning

3 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Lösta Kollodiala Suspenderade Avsättbara suspenderade Partikelstorlek, μm < 0,08 0,08 1, > 100 En annan indelningsform Organiskt material (1/3 vardera på lösta, kolloidala och suspenderande ämnen) Oorganiskt material (i huvudsak lösta ämnen)

4 Organiska föreningar Halten organisk substans mäts som: BOD (Biological Oxygen Demand) Biokemisk syreförbrukning. Mäter mängden syreförbrukning som mikroorganismerna förbrukar under 7 dygn. (mg syre/liter) (BOD 7 = 1,15 x BOD 5 ). COD (Chemical Oxygen Demand) Kemisk syreförbrukning. Mäter den del av vattnets föroreningar som kan oxideras med ett kemiskt oxidationsmedel (kaliumdikromat eller kaliumpermanganat i hög temperatur och starkt sura lösningar). Kvot COD/BOD oftast < 2 TOC (Total Organic Carbon) Mäter mängden bildad koldioxid vid förbränning av ett prov. TOX (Total Organic Halides)

5 Fosfor Organisk fosfor är huvudsakligen bunden i fasta ämnen. Polyfosfat och ortofosfat förekommer till största delen i löst form.

6 Kväve Ammoniumkväve NH 4 + Nitritkväve NO 2 - Nitratkväve NO 3 - Mängden kväve anges som totalkväve (mg/l) N tot = organiskt kväve + ammoniumkväve + nitritkväve + nitratkväve Kjeldahlkväve = organiskt kväve + ammoniumkväve

7 Andra föroreningsparametrar Torrsubstans (TS) Summan av fasta och lösta partiklar (mg/l) (%) Suspenderande ämnen (SS) mängden fasta partiklar

8 TRANSPORTSYSTEM SAMHÄLLE RENINGS- VERK PUMP- STATION RECIPIENT

9 IN- OCH UTLÄCKAGE BRUNN

10 MEKANISK- RENING

11 INLOPPSGALLER

12 INLOPPSSIL

13 OLIKA TYPER AV SEDIMENTERINGSBASSÄNGER

14 SLAMKEDJESKRAPA

15 BIOLOGISK RENING

16 Reduktion av BOD i aktivslamprocessen 30-50% Oxideras till kodioxid och vatten 40-45% Tas ut som överskottsslam Ca 10% Går ut till recipient

18 BÄRARMATERIAL TILL BIOBÄDD

20 DRÄNKT BIOBÄDD

21 KEMISK RENING

22 JÄMFÖRELSE AV RENINGSPROCESSER 4 h 9 h 11 h 13 h

23 FÖRDELNING ORGANISKT SUBSTANS VID BIOLOGISK RENING FÖRFÄLLNING

24 KVÄVETS KRETSLOPP KVÄVGAS NITRIT OCH NITRAT VÄXTNÄRING VÄXT- PROTEIN AMMONIUM- KVÄVE NEDBRYTNING DJUR- PROTEIN

25 LE-PROCESSEN (LÅGENERGI)

26 OLIKA TYPER AV RÅSLAM Beroende på vart i processen slammet avskiljs kallas det för: Primärslam från den mekaniska reningen Sekundärslam (biologiskt slam) överskottslam från biologisk rening Tertiärslam (kemiskt slam) från efterfällningssteget

27 Ungefärliga slammängder som uppkommer vid olika reningsprocesser då Al och Fe baserade fällningsmedel används

28 Avvattning/förtjockning av slam Slamavvattningsmetoder Slambädd/vassbädd Centrifugering Skruvavvattnare Silbandspress/Filterpress

29 Skruvavvattnare

30 Vatteninnehåll i slam

31 Recipient Vad är kvar i renat avloppsvatten Vad tål recipienten Exempel Recipient en å med laxöring, stort flöde i ån Recipient en grund vik i en sjö som håller på att växa igen

32 Driftuppföljning Instrumentering (vad behövs?) Provtagning och analys Flödesmätning Bräddning Hur ser belastningssituationen ut? Hur fungerar processen? Kända driftstörningar? Uppströmsarbete Gör gärna tabeller från miljörapporter för att se eventuella förändringar över tid

33 Lagar och regelverk >2000 pe SNFS 1994:7 ( pe NFS 2006:7) NFS 2016:4 (upphävande) 1-25 pe HVMFS 2016:17 Tillstånd och anmälningspliktiga verk pe anmälningspliktiga >2000 tillståndspliktiga Periodisk besiktning Saneringsplan

34 Tips på litteratur Avloppsteknik 1, allma nt, publikation U1, Svenskt Vatten, juni 2010 Avloppsteknik 2, reningsprocessen, publikation U2, Svenskt Vatten, juni 2010 Avloppsteknik 3, slamhantering, publikation U3, Svenskt Vatten, juni 2010 Va rt Vatten grundla ggande la robok i vatten- och avloppsteknik, Svenskt Vatten, januari 2012 Faktablad om avloppsreningsverk pe, fakta 8286 mars 2007, Naturvårdsverket

35 Lär känna era verk Rita gärna egna processcheman Uppföljning av tidigare protokoll Gällande tillstånd Egenkontrollprogram Flödessituationen vid anläggningen. Flödesvariationer, bräddningar mm Föroreningsbelastning på verket Reningsresultat Kontrollpunkter på verket. Flödesmätning och övrig instrumentering Provtagningsprogram, provtagningsutrustning. Kemikaliehantering Övriga frågor t.ex. driftövervakning, larm, tillsyn mm

36 Frågor och avslutning

Relevanta dokument

Vattenreningsteknik Sammandrag Kap 1-3 och lite tillägg. Bengt Carlsson IT inst Avd för Systemteknik

Vattenreningsteknik Sammandrag Kap 1-3 och lite tillägg Bengt Carlsson IT inst Avd för Systemteknik Innehåll 1. Kort historik 2. Samhällets krav 3. Sammansättning och mängd. 4. Fosfor 5. Slamhantering