Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Reningsteknik 1, 25 YH-poäng Mikrobiologi, 10 YH-poäng

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Reningsteknik 1, 25 YH-poäng Mikrobiologi, 10 YH-poäng"

Ann-Charlotte Johanna Hermansson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Mikrobiologi/Reningsteknik 1(MIBI/RET1) Bakgrund I ett gigantiskt soldrivet kretslopp renas vattnet på vår jord. Avdunstning överför vattnet till atmosfären från vilken det återförs till jorden via kondensering och nederbörd. Denna destilationsprocess utjämnar temperaturen på jorden. Marken och haven kyls, atmosfären värms. Av allt vatten på jorden är 98 % saltvatten, 1,6 % is, 0,4 % grundvatten samt 0,004 % ytvatten. Tillgången till vatten är ojämnt fördelad över våra världsdelar. Vattenbrist i stora områden leder till sjukdomar och död. Befolkningstillväxt, urbanisering och ökad användning av vatten gör att den naturliga reningen inte räcker till för att säkerställa tillgången på rent vatten. Det räcker inte idag att enbart rena dricksvatten, utan det är av största vikt att även rena avloppsvatten för att därigenom skydda vattendrag och sjöar. Med andra ord är rening av avloppsvatten nyckeln till ett bättre dricksvatten. Grunderna i avloppsvattenrening och mikrobiologi ska gås igenom under dessa huvudmoment. I detta projekt har en sammanslagning av huvudmomenten Mikrobiologi och Reningsteknik 1 skett, med en fallbeskrivning för båda huvudmomenten. 1(7)

2 Uppgift 1 Ni är driftsansvariga på kommunens avloppsreningsverk och kommer inom kort att anställa två nyutexaminerade driftstekniker till reningsverket. För att underlätta för de nya medarbetarna bestämmer ni er för att upprätta en drift- och skötselinstruktion för anläggningen. Drift- och skötselinstruktionen skall innehålla följande: En allmän beskrivning av anläggningens ingående reningssteg avseende vattenfas och slamfas, samt kemikaliehantering. Beskriv vad som händer med vattnet i respektive reningssteg och vad som avskiljs. Beskriv även minst tre alternativa metoder för respektive reningssteg. Processbeskrivning Processchema Checklista vid driftstörningar med åtgärdsförslag Provtagningsschema för inkommande och behandlat vatten Dimensioneringsgrunder inkommande belastning hydrauliskt och föroreningsmässigt. Här anges också gräns- och riktvärden för utsläpp till recipient. Övriga förutsättningar: Anläggningen har mekaniskt, biologiskt och kemiskt reningssteg samt krav på kväverening. Slammet förtjockas, stabiliseras, avvattnas och avsätts till åkermark. Anläggningen är dimensionerad för en anslutning på pe. Uppgift 2 En dag när ni utför de dagliga rutinerna i reningsverket går ni förbi det biologiska reningssteget. Ni vet att den biologiska reningen sker med hjälp av levande organismer men ni har inte tagit reda på hur detta egentligen fungerar. Därför bestämmer ni Er för att djupdyka i mikrobiologins värd och skriva om de mikroorganismer som kan finnas i ett biologiskt reningssteg, deras levnadsbetingelser samt de eventuella driftstörningar de kan förorsaka. 2(7)

3 Innehåll och mål för ingående ämnesområdet/delmomentet: RET1: Reningsteknik del 1, 25 YH-poäng Mål och innehåll: Att ge de studerande kunskap om de olika renings- och avskiljningsmetoderna med avseende på uppbyggnad och funktion i ett reningsverk och de olika faktorer som påverkar resultatet, olika slamtyper och metoder för behandling och deponering av slam, funktion hos processystem. Kursen innehåller uppbyggnad och funktion av avloppsreningsanläggningar, mekanisk, biologisk, kemisk och kväverening, slamhantering, olika processlösningar. Kursen placerar också in reningsverket i ett sammanhang via begreppet biogeokemiska kretslopp samt behandlar lagstiftning på vatten, slam och gasområdet, egenkontroll och egenkontrollprogram. Kriterier för godkänt För att uppnå godkänt betyg skall den studerande kunna - beskriva reningsstegens funktion och uppbyggnad - redogöra för olika slamtyper - beskriva metoder för behandling av slam - utforma ett flödesschema för ett reningsverk - beskriva den övergripande funktionen för de vanligast förekommande instrumenten och maskinerna på ett reningsverk - beskriva syftet med Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 - redogöra för reningsverkets samhällsfunktion ur kretsloppssynpunkt - känna till de föroreningsparametrar som används på reningsverk - redogöra för avloppsvattnets olika källor och vad som karakteriserar vattnet från de olika källorna - redogöra för huvuddragen i den lagstiftning som styr reningsverkets arbete - redogöra för begreppet egenkontroll Kriterier för väl godkänt För att uppnå väl godkänt betyg skall den studerande kunna - se samband mellan de olika reningsstegen - jämföra och motivera val av olika reningsmetoder för de olika reningsstegen - skapa ett provtagningsschema utifrån Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och - bedöma haltvärden av olika föroreningsparametrar - föreslå åtgärder uppströms reningsverket som kan leda till förbättrad reningsfunktion - föreslå åtgärder uppströms reningsverket som kan leda till förbättrad slamkvalitet - tillämpa begreppet egenkontroll på reningsverk - redogöra för det arbetet som bedrivs av REVAQ-certifierade verk 3(7)

4 Innehåll och mål för ingående ämnesområdet/delmomentet: MIBI: Mål och innehåll: Kursen ska ge de studerande grundläggande kunskap om mikroorganismer och deras roll i reningsverk och recipient. Kriterier för godkänt För att uppnå godkänt betyg skall den studerande kunna redogöra för grundläggande processer i biogeokemiska kretslopp för kol och kväve - redogöra för hur recipienten påverkas av utsläpp av bristfälligt renat avloppsvatten - redogöra för begreppet indikatororganism och känna till de viktigaste indikatororganismer som kan analyseras i recipienten Kriterier för väl godkänt För att uppnå väl godkänt betyg skall den studerande kunna - redogöra för konsekvensen på recipienten av utsläpp av kväve respektive fosfor - tillämpa energibegreppet på biogeokemiska kretslopp för kol och kväve - bedöma betydelsen av haltvärden för de indikatororganismer som analyseras kan analyseras i Recipienten 4(7)

5 Total tid Handledare/resursperson My Soling ELVA AB mobil Resurser Persondatorer, skrivare, kopiator MS Office (Word, Excel, Powerpoint) MS Project Internet Kursdokumentation/Referenslitteratur Internet Miljöbalken SvensktVattens publikationer U1, U2 och U3 Dricksvattenteknik, grundvatten avseende mikrobiologi Gemensamma aktiviteter *Basgruppsmöten *Projektgrupparbete *Föreläsningar *Resurstillfällen 5(7)

6 Obligatoriska tider Vecka Datum Klocka Aktivitet V Genomgång av fallbeskrivning V FL1 + basgruppsmöte V FL 2 + basgruppsmöte V FL 3 + basgruppsmöte V FL 4 + basgruppsmöte V Resurstillfälle + redovisningar. V Tenta Dokumentation/uppföljning Projektbeskrivning med tidplan Projektbeskrivning med tidplan upprättas av gruppen. För projektbeskrivning finns en projektbeskrivningsmall som stöd. För framtagning av tidsplan (projektplan) används programvara M/S Project. Projektbeskrivning med projektplan lämnas till handledaren, för genomgång och godkännande på utsatt datum. Utvärdering Utvärdering sker vid basgruppsmöten. Utbildningsläget, gruppens arbetssätt samt hur gruppen fungerar. Projektdokumentation Individuell dagbok (loggbok) skrivs enligt mall av varje student (ej projektledaren) och mailas till handledaren efter avslutad vecka (fredag). Projektledaren följer upp gruppmedlemmarnas arbete och dokumenterar detta i projektledarens checklista. Projektledarens skriver också projektledardagbok, Projektledardagbok och checklista mailas till handledaren efter avslutad vecka (fredag). Gruppen dokumenterar löpande sitt projekt. Slutdokumentation och presentation Gruppen redovisar en projektrapport enligt guide- och mall vilken lämnas till handledaren, för genomgång och godkännande på utsatt datum. Planera in ett första utkast i god tid så att ni hinner få feedback på detta innan ni lämnar den slutliga rapporten. Gruppen redovisar också projektet genom en muntlig presentation med hjälp av t ex blädderblock, powerpoint etc. under huvudmomentets sista vecka, torsdag (7)

7 Individuell uppgift, examination För detta projekt genomförs en individuell teoretisk tentamen torsdag Betygskriterier Projektarbetet bedöms med utgångspunkt från Blooms Taxonomi och med följande betygskala VG = väl godkänd G = godkänd IG = icke godkänd 7(7)

Relevanta dokument

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI]

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI] Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI] Bakgrund De allra flesta kommunala avloppsreningsverk producerar biogas. Att de kommunala reningsverken ligger i framkant vad gäller biogasproduktion beror på