Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI]

Transkript

1 Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI] Bakgrund De allra flesta kommunala avloppsreningsverk producerar biogas. Att de kommunala reningsverken ligger i framkant vad gäller biogasproduktion beror på att de haft en lång tradition av att röta slam. Rötningsprocessen på verken har som huvudsyfte att stabilisera och reducera slammängderna. I dag har flera verk gått över från att använda gasen för uppvärmning och elproduktion till att uppgradera den till fordonsbränsle. Men hur bildas då slammet i reningsverken som ligger till grund för biogasproduktionen? Vilka processer sker i reningsverken? Vad är reningsverkens egentliga huvuduppgift? Rening av avloppsvatten är av mycket stor vikt både ur miljö- och samhällsperspektiv då det skyddar våra sjöar och vattendrag mot övergödning samt tryggar våra framtida möjligheter till produktion av bra och hälsosamt dricksvatten. Under detta huvudmoment ska kunskaper om avloppsvattenrening och dess kemiska och biologiska processer inhämtas. 1(8)

2 REMI: Reningsteknik, mikrobiologi & kemi, 30 YH-poäng Mål och innehåll: Kursen ska ge kunskap om funktion hos olika ledningssystem och pumputrustningar i processystem. Att ge den studerande kunskap om uppbyggnad och funktion av ett reningsverk, slamtyper samt olika metoder för behandling av slam, de mikrobiologiska och kemiska processer som är verksamma vid rening av avloppsvatten, faktorer som påverkar reningsresultatet, kemiska ämnens och mikroorganismers påverkan på människa och miljö samt grundläggande säkerhetsföreskrifter för laboratoriearbete. Kursen innehåller introduktion för rening av avloppsvatten, mikrobiologi och kemi. Här ingår olika renings- och avskiljningsmetoder med avseende på uppbyggnad och funktion i ett reningsverk, slamhantering och grundläggande om mikrobiologi och kemi. I kursen ingår även grundläggande om matematiska verktyg med avseende på mikrobiologi och biokemiska problem, viktiga parametrar/analyser, att kunna tolka, utvärdera och dra slutsatser av analyser och mätningar. Kemiska ämnens och mikroorganismers påverkan på människa och miljö samt säkerhetsföreskrifter för laboratoriearbete. 2(8)

3 Uppgift för projektarbetet Ni är nyutexaminerad från biogaslinjen, Yrkeshögskolan i Hallsberg, och har precis fått anställning på biogasanläggningen vid Klarsjöns reningsverk. För att få så god kunskap som möjligt om HELA verksamheten föreslår driftansvarig på reningsverket att du uppdaterar drift- och skötselinstruktionen för verket. Drift- och skötselinstruktionen skall innehålla följande: - Processchema. - En allmän beskrivning av anläggningens ingående reningssteg avseende vattenfas och slamfas, samt kemikaliehantering. - Beskriv vad som händer med vattnet och slammet i respektive reningssteg och vad som avskiljs. - Beskriv de kemiska och mikrobiologiska processerna avseende rening av organiskt material, fosfor och kväve. - Upprätta en lista över driftstörningar samt åtgärder för dessa. - Provtagningsschema för inkommande och behandlat vatten samt rötat slam. Övriga förutsättningar: - Anläggningen har mekaniskt, biologiskt och kemiskt reningssteg och krav på kväverening. - Slammet förtjockas, stabiliseras och avvattnas. Ni skall även ange slutanvändning för slammet. - Anläggningen är dimensionerad för en anslutning på pe med reningskrav gällande detta. 3(8)

4 Total tid t.o.m veckor Juluppehåll t.o.m Handledare/resurspersoner REMI Mikael Waltner Mikael.waltner@elvaab.se Föreläsare: Mikael Waltner Reningsteknik, mikrobiologi & kemi. Resurser Persondatorer, skrivare, kopiator MS Office (Word, Excel, Powerpoint) MS Project Internet Kursdokumentation/Referenslitteratur - Svenskt Vattens publikationer: o Avloppsteknik 1 Allmänt U1; o Avloppstenkik 2 Reningsprocessen U2; o Avloppsteknik 3 Slamhantering U3; o Tillämpad reglerteknik och mikrobiologi i kommunala reningsverk - U10. - Kemira "Konsten att rena vatten". Internet: o Svenskt Vatten o Naturvårdsverket o Biogasportalen o Energigas Sverige 4(8)

5 Gemensamma aktiviteter Introduktion, gruppbildning, föreläsningar, basgruppsmöten och ev resurstillfällen. Obligatoriska tider Vecka Datum Tid Aktivitet Dagbok In :00 14:00 Start av KM & Förel :00 14:00 Föreläsning :00 14:00 Föreläsning :00 14:00 Föreläsning :00 14:00 Föreläsning :00 14:00 Tentamen & Redovisning 5(8)

6 Dokumentation/uppföljning/examination/betyg Projektbeskrivning med tidplan Projektbeskrivning med tidplan upprättas av gruppen. För projektbeskrivning finns en projektbeskrivningsmall som stöd. För framtagning av tidsplan (projektplan) används programvara M/S Project. Projektbeskrivning med projektplan lämnas till handledaren, för genomgång och godkännande samma dag som kursens uppstartsmöte äger rum. Viktig information! Utvärdering Utvärdering sker en gång i veckan vid basgruppsmötet. Då stäms läget i projektarbetet av, med stöd av projektledarens checklista, hur inlärningen går, hur gruppens arbetssätt fungerar samt hur gruppen fungerar. En anonym kursutvärdering genomförs i anslutning till projektets slut. Projektdokumentation Individuell dagbok (loggbok) skrivs enligt mall av varje student (ej projektledaren) och mailas till handledaren enligt instruktion under rubriken Obligatoriska tider. Projektledaren följer upp gruppmedlemmarnas arbete och dokumenterar detta i projektledarens checklista. Projektledarens skriver projektledardagbok, Projektledardagbok och checklista mailas till handledaren enligt instruktion under rubriken Obligatoriska tider. Gruppen dokumenterar löpande sitt projekt. Slutdokumentation och presentation Gruppen redovisar en projektrapport enligt guide- och mall vilken lämnas till handledaren, för genomgång och godkännande på utsatt datum. Planera in ett första utkast i god tid (ca en vecka innan projektslut) så att ni hinner få feedback på detta innan ni lämnar den slutliga rapporten. Gruppen redovisar också projektet genom en muntlig presentation med hjälp av t ex blädderblock, powerpoint etc. under kursmomentets sista vecka, torsdagen (8)

7 Individuell uppgift, examination För detta projekt genomförs en individuell teoretisk uppgift. Provet kommer att baseras på såväl gruppens projektrapport som handledarnas föreläsningar. Provet genomförs i kursmomentets sista vecka, torsdagen REMI: Reningsteknik, Mikrobiologi & kemi, 30 YH-poäng Kriterier för godkänt För att uppnå godkänt betyg skall den studerande kunna: - Beskriva uppbyggnad och funktion av de olika reningsstegen i ett reningsverk. - Redogöra för olika slamtyper och metoder för behandling av slam. - Redogöra för grundläggande mikrobiologiska och kemiska processer vid rening av avloppsvatten. - Redogöra för de viktigaste parametrarna/analyserna för avloppsvatten och slam. - Redogöra för olika faktorer som påverkar reningsresultatet. - Redogöra för kemiska ämnens och mikroorganismers påverkan på människa och miljö. - Redogöra för grundläggande säkerhetsföreskrifter för laboratoriearbete. Kriterier för väl godkänt För att uppnå väl godkänt betyg skall den studerande dessutom kunna: - Tolka, utvärdera och dra slutsatser av de kemiska och mikrobiologiska processer som sker i ett reningsverk. - Tolka, utvärdera och dra slutsatser av de analyser och mätningar som utförs i ett reningsverk. - Använda grundläggande matematiska verktyg med avseende på mikrobiologi och biokemiska problem. - Tolka, utvärdera och dra slutsatser av kemiska ämnens och mikroorganismers påverkan på människa och miljö. - Tolka, utvärdera och dra slutsatser av de grundläggande säkerhetsföreskrifter som gäller för laboratoriearbete. 7(8)

8 Betygskriterier och examination För att kvalificera för minst godkänt (G) individuellt betyg i projektets kurs/kurser krävs att den individuella insatsen i projektarbetet är godkänd (G). Denna bedömning dokumenteras och följs upp av handledaren veckovis med hjälp av projektledarens checklista samt den rapportering som sker vid de veckovisa basgruppsmötena. Om studenter missköter detta delas först en varning ut och om ingen bättring sker meddelas studenten att han är underkänd (IG) i projektets kurs/kurser. Om den individuella insatsen i projektarbetet bedöms som minst godkänt (G) görs betygssättning med utgångspunkt från de i kursplanen och i denna fallbeskrivning redovisade kriterierna för godkänt respektive väl godkänt. Resultat för individuellt skriftligt prov, skriftlig projektrapport, muntlig presentation, individuell dagbok, projektledardagbok och basgruppsarbete ligger till grund för ett sammanfattande individuellt betyg för varje studerande. Ett betyg för varje kurs. Betygskriterierna är framtagna med utgångspunkt från Blooms Taxonomi och med följande betygskala: VG = väl godkänd G = godkänd IG = icke godkänd Omdöme och betyg kommuniceras av handledaren efter kursens slut tillsammans med resultat från den anonyma kursutvärderingen. 8(8)