Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Kurs: Rörnätsteknik -och ledningssystem, 30 YH-poäng

Transkript

1 Rörnätsteknik och ledningssystem Bakgrund 1860-talet Avloppsledningar började byggas i Sverige på 1860-talet. Då var de avsedda för enbart spillvatten. Hygieniskt innebar ledningarna ett mycket stort framsteg jämfört med de på den tiden vanliga latrintransporterna med häst och vagn. Dagvattnet avleddes i diken eller s k ränndalar på gatorna. Så småningom började även dagvattnet ledas in på avloppsledningarna och man byggde s k kombinerade ledningar som transporterade spill- och dagvatten i samma ledning. De kombinerade ledningarna byggdes i mycket grova dimensioner, eftersom det vid regntillfällen skulle transporteras mycket stor mängd dagvatten. Långt efter det att reningsverk började byggas på 1910-talet upptäckte man nackdelarna med det kombinerade systemet. Vid kraftiga regn räckte inte ens de grova ledningarna för att transportera både spill- och dagvatten till reningsverken. När ledningarna inte räckte till, tvingades man ibland brädda blandningen av dag- och spillvatten orenat till närmaste recipient för att undvika källaröversvämningar talet På 1950-talet kom det s k duplikatsystemet med två separata avloppsledningar, en för spillvatten och en för dagvatten. Spillvattnet fördes till reningsverket, medan dagvattnet leddes direkt till recipienten utan föregående rening. Man trodde på den tiden att dagvattnet var praktiskt taget utan föroreningar talet På 1970-talet upptäckte man att dagvattnet inte var så harmlöst som man hade trott. Då diskuterades det mycket om man skulle behålla de kombinerade systemen eller fortsätta utbyggnaden av det duplikata systemet. Många menade att det var bättre att vid enstaka, kraftiga regntillfällen brädda ut en mindre del orenat spillvatten än att ständigt släppa ut dagvatten orenat. Under 1970-talet ägnades mycket forskning åt att försöka reda ut frågorna. Forskningen ledde till det synsätt som är gäller idag, nämligen: att i största möjliga utsträckning tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) 1(8)

2 att behålla och utveckla de kombinerade näten med utjämningsmagasin, dvs. stora magasin på ledningsnäten där avloppsvattnet kan magasineras tills plats finns i reningsverket för rening av avloppsvattnet. Syftet med LOD är att ta hand om dagvattnet så fort som möjligt, innan det hunnit förorenas av bilavgaser m.m. Underhållsberget I slutet på 1970-talet började många VA-tekniker oroas över att underhållet av ledningarna genom åren hade skötts så dåligt, att det fanns stora risker för att systemen skulle kollapsa. Begreppet underhållsberget myntades för den växande mängden dåligt underhållna ledningar. Diskussionen startade i England och på USA:s ostkust, där man har världens äldsta VAsystem av modern typ. Några kollapser har dock inte inträffat ens i England. I Sverige är vi lyckligt lottade med ett ganska nytt ledningsnät; hälften av alla VA-ledningar är byggda efter Men det är viktigt att förnyelsen av ledningsnäten ökar, så att vi undviker framtida underhållsberg. Värdet på det avlopps- & dricksvattennät som finns i Sverige idag uppskattas till ca 400 miljarder kronor. Kunskap om grunderna i underhåll, förnyelse och dimensionering av ledningssystem skall skapas under detta huvudmoment. 2(8)

3 RÖTE: Rörnätsteknik och ledningssystem 30 YH-poäng Mål och innehåll: Kursen ska ge kunskaper och färdighet i materialval samt de förutsättningar som ställer krav på materialet. I kursen ingår även drift och underhåll av ledningsnätet och läcksökning som metod. Kursen skall även ge kunskap i schaktningsarbetet samt de schaktfria metoder som finns att tillgå för anläggande samt renovering av ledningsnät. Därmed ingår grundläggande kunskap om det geologiska materialet som man förväntas stöta på i den Svenska marken då arbetet pågår. En del av kursen ger kunskap och färdighet i dimensionering av pumpar med hjälp av pumpvalsprogram. Till denna del kommer beräkning av strömningsförluster samt kunskap om de faktorer som påverkar strömningen av vätska i rakrör. Uppgift för projektarbetet Fast i gamla traditioner och så har vi alltid gjort mentalitet råder vid VA enheten i Sjödala kommun. Som nyanställd chef för VA- ledningsnätet i kommunen så har du som första uppgift att se till att den nya dragningen av avlopp mellan Sjödala och Blåberga genomförs på ett väl genomtänkt och utarbetat sätt. Behovet finns även att förbättra kvalité och status på de befintliga ledningar som nya ledningsdragningen skall ansluta emot. Du inser att tillfället även är en mycket bra möjlighet att få din personal på enheten att tänka i nya banor som är anpassade till dagens VA-teknik. För att underlätta i arbetet med uppgifterna så kommer även du medverka i utarbetandet av lösningar. För att få in helheten i projektet så är tanken att du skall fördela uppgifter till de anställda som innebär att de inhämtar kunskaper inom områdena, geologi och geotekniska egenskaper, ledningsbyggande i traditionell form samt schaktfria metoder, metoder för fogningsteknik samt metoder för renovering av befintlig ledning. 3(8)

4 Uppgift, kunskapsmål och projektarbete för kurserna Uppgift 1 Ni har en ledningssträcka bestående av självfallsledning för spillvatten samt en sektion trycksatt dricksvattenledning som ni skall undersöka och konstatera status på. Ni ställs inför följande frågeställningar: - Vilka är Sveriges Jordarter och vilka egenskaper har de? - Vilka metoder finns att tillgå för att undersöka ledningssträckornas status? - Vilka metoder finns för att renovera ledningar? - Om ledningen skall bytas mot en ny, beskriv arbetsmomenten avseende schaktning, länshållning, fyllning och packning. - I det fall att ledningen skall läggas med schaktfri (NoDig) teknik, vilka metoder finns och hur går de till? - Vilka materialval på ledningar finns och hur fogas de samman. Vilket material är att föredra med avseende på livslängd, underhåll och kostnad. - Hur är en brunn utformad, vilka funktioner skall den fylla och hur fungerar avskiljare av olika slag? Uppgift 2 En ny överföringsledning för avlopp med tillhörande pumpstation(-er) skall anläggas. Ni blir ombedda att dimensionera pump(-ar), och tryckledning. Beräkna med hjälp av nedanstående förutsättningar ledningsdimensioner och tryckklass för de tre driftfallen samt föreslå lämplig pump(-ar). I lösningen skall en beskrivning över driftstrategi finnas med. (Tryckledning hela sträckan & beräkning sker i pumpvalsprogram som skall användas. Ni väljer själv topografiska förhållanden samt antalet stationer. Tre driftfall = tre separata lösningar i rapporten). Förutsättningar: Qmax = 400 m 3 /dygn Ledningslängd = m Statisk uppfordringshöjd = 17 m Utför beräkningarna för följande driftsfall: timmars drifttid/dygn timmars drifttid/dygn timmars drifttid/dygn 4(8)

5 Total tid veckor Handledare/resursperson Martin Lundh ELVA AB Stationsgatan Kumla mobil martin.lundh@elvaab.se Resurser Persondatorer, skrivare, kopiator MS Office (Word, Excel, Powerpoint) MS Project Internet Kursdokumentation/Referenslitteratur Allmänna VA-ledningar. Grundutbildning för rörnätspersonal, U5 Plaströr för allmänna VA-ledningar, P98 TV-inspektion av avloppsledningar i mark, P93 Anvisningar för provning i fält av allmänna avloppsledningar för självfall, P91 Anvisningar för projektering och utförande av markförlagda självfallsledningar av plast, P92 Läggningsdjup för VA-ledningar i jord med hänsyn till tjäle, P86 Servisledningar, P75 Allmänna vattenledningsnät. P83 Läcksökning på vattenledningar, P35 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P90 Hitta vatten på webben från vattenbokhandeln Övrig litteratur på skolan Föreläsningsmaterial från handledaren Reparationsberedskap för VA-ledningsnät, P81 Skötsel och underhåll av va-nät, P39 5(8)

6 Gemensamma aktiviteter *Basgruppsmöten *Projektgrupparbete *Föreläsningar *Resurstillfällen Obligatoriska tider V Dag Datum Tid Aktivitet 5 Tisdag kl 09:00-14:00* Start av HM + Föreläsning 1 6 Måndag kl 09:00-14:00* Föreläsning 2 +Pumpvalsprogram+basgruppsmöte 7 Onsdag kl 09:00-14:00* Föreläsning 3+4+basgruppsmöte 8 Tisdag kl 09:00-14:00* Föreläsning 5 +basgruppsmöte 9 Tisdag kl 09:00-14:00* Föreläsning 6 9 Torsdag kl 09:00-14:00* Resurstillfälle 10 Fredag kl 09:00-14:00 Tentamen,redovisning * Ungefärlig sluttid Dokumentation/uppföljning Projektbeskrivning med tidplan Projektbeskrivning med tidplan upprättas av gruppen. Projektbeskrivning med projektplan lämnas till handledaren i samband med projektets uppstart, Dag 1, för genomgång och godkännande av handledaren senast Dag 2. För projektbeskrivning finns en projektbeskrivningsmall som stöd. För framtagning av tidsplan (projektplan) används programvara M/S Project. Utvärdering Utvärdering sker vid basgruppsmöten. Utbildningsläget, gruppens arbetssätt samt hur gruppen fungerar. Projektdokumentation Individuell dagbok skrivs dagligen enligt mall av varje student och mailas till handledaren varje vecka. Projektledaren skriver projektledardagbok som också mailas till handledaren efter varje veckas slut. Gruppen dokumenterar löpande sitt projekt. Rutiner för dagbok 6(8)

7 Individuell dagbok samt projektledardagbok skickas till handledaren varje Fredag. Individuell uppgift, examination För detta projekt genomförs ett individuellt teoretiskt kunskapsprov. Kunskapsprovet genomförs i huvudmomentets sista vecka. RÖTE: Rörnätsteknik och ledningssystem 30 YH-poäng Kriterier för godkänt För att uppnå godkänt betyg skall den studerande kunna: - Beskriva hur dagens Svenska geologi uppkommit. - Redogöra för vanligt förekommande jordarter och dess egenskaper. - Lista och beskriva de moment som ingår i nyanläggning av ledningar genom schaktning. - Lista och redogöra för vanliga material på avlopps- och dricksvattenledningar inom det svenska ledningsnätet. - Beskriva hur vanligt förekommande ledningsmaterial fogas. - Lista och beskriv vanligt förekommande metoder för kontroll av status och renovering av ledningsnätet. - Redogör för schaktfria metoder för nyanläggning av VA- ledningar. - Beräkna strömningsförluster vid vätskeströmning i rakrör. Kriterier för väl godkänt För att uppnå väl godkänt betyg skall den studerande dessutom kunna: - Identifiera typiska geotekniska skadeorsaker och härleda dessa till anläggningsskedet. - Föreslå och motivera valet av metod för nyanläggning/renovering utifrån specifika förhållanden. - Bedöma rimligheten i beräkningar för strömningsförluster samt avge omdöme om bästa val för god total driftekonomi. Betygskriterier Projektarbetet bedöms med utgångspunkt från Blooms Taxonomi och med följande betygskala VG = väl godkänd G = godkänd IG = icke godkänd 7(8)

8 Slutdokumentation och presentation Gruppen redovisar en projektrapport enligt guide- och mall vilken lämnas till handledaren, för genomgång och godkännande på utsatt datum. Gruppen redovisar också projektet genom en muntlig presentation med hjälp av t ex blädderblock, powerpoint etc. under huvudmomentets sista vecka. 8(8)