Marks kommun. Sjödal Stora Öresjön. Västra Götalands län. Förstudie VA och Gatuutredning. december 2010, rev juli 2012

Transkript

1 Marks kommun Sjödal Stora Öresjön Västra Götalands län Förstudie VA och Gatuutredning december 2010 Rev juli 2012 december 2010, rev

2 Förstudie, VA och Gatuutredning Sjödal, Stora Öresjön, Marks kommun, Västra Götalands län Innehållsförteckning 1. Sammanfattning sid 3 2. Bakgrund, motiv sid 3 3. Inventering sid 4 4. Dimensionerande förutsättningar sid 4 5. Preliminärt förslag till ledningsplan sid 4 6. Anslutningsledningar 7. Geotekniska undersökningar 8. Dagvattenhantering 9. Tekniska anordningar, pumpstationer 10. Verksamhetsområdets omfattning 11. VA juridiska aspekter 12. Gatubyggnad 13. Kostnad och intäktskalkyl 14. Finansiering sid Genomförande sid 7 Bilagor: Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Ritning VA plan 1 Ritning VA plan 2 Ritning Anslutningsledningar Verksamhetsområde vatten (V) Verksamhetsområde spillvatten (S) Verksamhetsområde dagvatten fastighet (Df) Förteckning fastigheter Verksamhetsområde 2

3 Sjödal, Stora Öresjön, Marks kommun, Västra Götalands län Förstudie, Avloppsutredning 1. Sammanfattning Avloppsutredningen avser gemensam avloppslösning för 24 st fastigheter vid Sjödal i anslutning till Stora Öresjön i Marks kommun. I området finns också obebyggda tomter och det planeras för avstyckning av flera tomter i anslutning till området. Utredningen har upprättats för att: Gå igenom förutsättningarna för utbyggnad Hitta bästa möjliga alternativ för ledningssträckor som underlag vid detaljplanarbete Ta fram underlag för kostnadsbedömning Slutsats: Va ledningar från berörda fastigheter anläggs med självfall till en pumpstation i områdets lågpunkt. Tryckledning för avlopp samt vatten ansluts mot blivande överföringsledningar ca 400 m norr om Sjödal. Befintliga grusvägar inom området föreslås att återställas efter VA schakt. 2. Bakgrund och motiv Stugorna i området har idag varierande utformning på sina avloppsanläggningar. Standarden varierar från stenkistor för BDT vatten (bad, disk, tvättvatten) till att man har toaletter med avlopp till sluten tank. Vattenfrågan är löst via enskilda grävda eller borrade brunnar. Marks kommun håller på med detaljplaneändring för området vilket innebär utökad byggrätt och fler åretruntboende. Avloppsvatten riskerar att förorena såväl enskilda vattenbrunnar som recipienten Stora Öresjön. Ovanstående medför att det finns skäl att försöka hitta gemensamma lösningar på avloppsfrågan. Motiv för en kommunal VA anslutning Avloppsrening i kommunalt verk är en miljömässigt säkrare anläggning än enskilda anläggningar. Anslutning till kommunal vattenledning tryggar tillgången på rent vatten i tillräckliga mängder för ökad användning av befintliga fastigheter samt vid en förtätning av området. Avlopp till slutna tankar är miljömässigt olämpligt bl.a. ur transportsynpunkt och en hantering som kommer att fasas ut. Nuvarande avloppsläckage till vattenbrunnar och recipienten upphör. 3

4 3. Inventering Samtliga fastighetsägare har svarat på kommunens utskick om den enskilda VA anläggningen. Inmätning har skett av enskilda brunnar och källargolv samt markhöjder i föreslagna VA ledningars sträckningar. 4. Dimensionerande förutsättningar Vid dimensionering av vatten och avloppsledningar ska vattenförbrukning beräknas från antagandet att varje fastighet är bebodd av 2,7 personer/hus med dygnsförbrukningen 175 l/pd. Dimensionering av ledningar samt pumpstation utförs i projekteringsskedet. 5. Preliminärt förslag till ledningsplan För uppsamling och avledning av avloppsvattnet krävs både självfallsledningar och tryckledning. Tryckledningen anläggs från pumpstationen och genom området och ansluter mot blivande överföringsledning ca 400 m norr om Sjödal. Ledningsstråken framgår av bilaga 1 och 2 Självfallsledningar läggs från respektive tomt/hus (servisledning) och i de flesta huvudsträckningar. Endast i ett fåtal fall krävs tryckledning från tomterna. Ledningarna läggs på min. 1,5 m djup, på vissa delsträckor kan grundare förläggning bli aktuell men då krävs isolering för att undvika frysrisk. För att få fall och tillräckligt djup kommer bergschakt (sprängning) att bli aktuell på vissa delsträckor. Val av läggningsdjup, schaktteknik osv. görs i projekteringsskedet. Anslutning vid respektive tomt placeras i mesta möjliga mån där befintligt avlopp är beläget. Huvudledningar läggs mestadels i vägar. Vissa sträckningar måste utföras på tomtmark och/eller i skogsmark på angränsande fastighet. Dessa sträckningar måste före byggnation godkännas av respektive markägare. Dagvatten från fastigheter och gatumark samlas upp i dagvattenledningar som leds till lågpunkter i terrängen. Innan dagvattnet släpps ut kan lämpligen utjämnings och infiltrationsmagasin anläggas av överbliven sprängsten från anläggningsarbeten. 4

5 6. Anslutningsledningar Parallellt med denna förstudie pågår projektering av överföringsledningar mellan Ubbhult och Sätila. I det förslag som presenterats kommer överföringsledningarna att passera ca 400 m norr om Sjödal, här kommer en gemensam anslutning att ske för de fastigheter som ligger i norra änden av Stora Öresjön tillsammans med fastigheterna från Sjödal. Exakt placering utreds vidare i projekteringen av överföringsledningarna. Anslutningsledningarna anläggs dels genom ett flackt och låglänt skogsområde samt dels utmed vägen mellan Ubbhult och Sätila. Troligen krävs en del bergschakt för ledningarna men i övrigt förutses inga problem vid anläggandet. Överföringsledningarna och anslutningsledningarnas ungefärliga läge framgår av bilaga 3 7. Geotekniska undersökningar Ingen geoteknisk undersökning har skett i denna förstudie. En okulär bedömning ger vid handen att det förekommer mycket berg i dagen och sannolikt mycket berg på ganska grunda djup i föreslagna ledningssträckor. Grundvattenytan mellan bergryggarna är sannolikt mycket hög och konstaterad alldeles i markytan i låglänt terräng. Berg och högt grundvatten medför att lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inte är lämpligt. 8. Dagvattenhantering Takvatten samt dränvatten från fastigheter föreslås anslutas via ny dagvattenservis till ny dagvattenledning. Gatumark avvattnas inte. Vissa lågt belägna fastigheter (de ligger samtliga mot sjön) får ordna dagvatten och dränvatten i egen regi ner mot Stora Öresjön. Dagvatten släpps i öppna diken innan recipenten Stora Öresjön. I framtiden kan infiltrations och fördröjningsmagasin anläggas, lägen för dessa magasin har illustrerats på VA planer bilaga 1 och Tekniska anordningar, Pumpstationer Den pumpstation som föreslås utförs som brunn i betong med överbyggnad i betong enligt Marks kommuns standard. Slambrunn anläggs på nödutlopp. Vid sidan om/integrerat i stationen placeras ett styrskåp för elanslutning och driftstyrning samt ett reservelverk mm. Pumpstationen placeras ca m söder om befintlig bebyggelse. För framtida drift och underhåll krävs en väganslutning med vändmöjlighet vid pumpstationen. 5

6 10. Verksamhetsområdets omfattning Verksamhetsområde för vatten (V), spillvatten (S), dagvatten fastighet (Df) framgår av bilagor nr 4 6. För varje fastighet har en förteckning upprättats där det framgår om fastigheten ingår i respektive verksamhetsområde, se bilaga VA juridiska aspekter Förbindelsepunkter framgår av ledningsplaner (bilaga 1 2). Vissa fastigheter måste pumpa sitt avlopp till förbindelsepunkten, dessa fastigheter ordnar lämpligen sitt dag och dränvatten ner till sjön istället för att pumpa upp det till förbindelsepunkter. Berörda fastigheter framgår av bilagda planer för verksamhetsområdet (bilaga 4 7) 12. Gatubyggnad Befintliga grusvägar återställs efter anläggande av VA ledningar med en överbyggnad som motsvarar normal grusvägsstandard. 13. Kostnads och intäktskalkyl Investeringsutgifter VA Anläggningskostnader anslutningsledningar Anläggningskostnader VA inkl pumpstation inom området Återställningskostnader Gator ca 840 tkr ca tkr ca 816 tkr Anläggningsavgifter Netto kostnad intäkt Netto kostnad total inkl anslutningsledning intäkt ca tkr ca 690 tkr ca tkr Driftskostnader exkl centraladministration VA Avskrivningskostnader ledningar Avskrivningskostnader tekniska anordningar 63 tkr/år 22 tkr/år Räntekostnad år 1: 4,5 % på tkr Ränteintäkt år 1periodiserade anl. avgifter: 4,5 % på tkr 222 tkr 153 tkr Drift och underhållskostnader ledningar Drift och underhållskostnader tekniska anordningar 35 tkr/år 40 tkr/år Brukningsavgifter Fasta avgifter Rörlig brukningsavgift 50 tkr/år 89 tkr/år Summa intäkter: Summa utgifter: ca 139 tkr ca 222 tkr 6

7 Slutsats: Den årliga kostnaden blir ca 83 tkr. Observera att drift och underhållskostnaderna är baserade på en genomsnittlig kostnad i kommunen, vilket inledningsvis ger en något för hög underhållskostnad på ca tkr/år. Investeringsutgiften inom området visar ett underskott på ca 700 tkr samt ca 1500 tkr inkl anslutningsledningar. 14. Finansering Anslutningsledningarna och utbyggnad inom omvandlingsområden finansieras direkt via VA:s investeringsbudget. 15. Genomförande Genomförandefrågorna hanteras i planprocessen. VA anläggnigen bör få kommunalt huvudmannaskap. För Gatorna upprättas en gemensamhetsanläggning där de boende sköter gatorna och övrig allmän platsmark. Övriga ledningsägare (el, tele ) kan vara intresserade av samförläggning. Det kan även finnas intresse internt för t.ex. kabel TV eller bredband. Sådan samordning bör beaktas i projekteringsskedet. Från kommunens sida anläggs ett tomrör mellan överföringsledningarna och Pumpstationen. december 2010, rev ALP Markteknik AB, Lars J. Björk 7