Kons6tuering av projektgrupp
|
|
- Lucas Nyström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kons6tuering av projektgrupp 1. Utse projektledare Vem skall vara projektledare? Vad innebär de5a ledarskap? Hur skall vi kommunicera när vi inte träffas fysiskt? Vilken ambi6onsnivå skall vi ha? Vad skall vi kräva av var och en? 2. Fastställ gruppens spelregler Är det vik6gt a5 vi håller överenskomna 6der? Vilken 6llgänglig 6d har vi? 3. Brainstorming runt fallbeskrivningen 4. Gör en grovplanering för hela projektet i form av en projektbeskrivning och e5 Ganntschema med hjälp av M/S Project 5. Gör en detaljplanering (t ex fördela uppgiser) för kommande vecka/14- dagarsperiod
2 1. Projektledarrollen Under utbildningen skall alla studerande pröva på rollen som projektledare. A" leda en grupp mot det gemensamt uppsa"a målet kan ibland medföra svårigheter som inte all9d är så lä"a a" klara om man är ny och oerfaren i rollen. Det som kan ställa 9ll problem kan vara allt från idémässiga konflikter 9ll a" alla i gruppen inte gör vad man beslutat. Här kan man som projektledare ibland känna obehag i a" ställa krav kontra a" vara lojal med någon eller några i gruppen vilket gör a" man inte i 9d tar upp dessa problem i sin projektledardagbok eller på basgruppsmöten. I dessa lägen är det vik9gt a" projektledaren känner stöd och får råd och hjälp av utbildningens handledare hur han/hon skall tackla situa9onen. Projektledaren är ålagd av handledaren a" redovisa gruppen planering/ framsteg i projektledarens dagbok. A" vara projektledare innebär en ökad administra9v uppgif. Var noga med de"a vid detaljplaneringen så a" projektledaren får utrymme för si" arbete.
3 2. Gruppens spelregler Vilken 6llgänglig 6d har vi? Är det vik6gt a5 vi håller överenskomna 6der? VG G ambi!onsnivå Familj/ fri+d!llgänglig!d Utbild- ning Arbete Utbildningen Gruppens individer Vilken ambi6onsnivå har personerna i gruppen? Vilken ambi6onsnivå skall vi som grupp ha? Vad skall vi kräva av var och en? kommunika!on Vilken är lägsta nivå? Hur skall vi kommunicera i gruppen? Fysiska möten Möte i samband med föreläsning/ basgruppsmöten Egna extramöten Digitala möten Övrig kommunika6on Skype, MSN, E- post/telefon Google Dokument, Office Live Workspace SkyDrive Dropbox
4 3. Brainstorming runt fallbeskrivning De sju stegen 1. Klargör termer och begrepp som inte är lättbegripliga. Förstår du alla begrepp i problemet? Diskutera i gruppen tills alla förstår. Analysera 3 Förklaringar/ lösningar Formulera problem Inlärningsbehov Problemlösningsprocess 4 2 Utvärdering 1 7 Självstyrt lärande 6 Tillämpning av kunskap 5 Utgångspunkt Kunskapsinhämtande 2. Definiera problemet? Vad innebär problemet? Sammanfatta det viktigaste i problemet. Är alla överens? Vilka fenomen och företeelser vill gruppen belysa? Inför steg 3 skall gruppen ha valt det eller de problem som gruppen vill bearbeta. 3. Inventera gruppens uppfattningar och idéer kring problemet. Associera fritt utifrån problemet t ex genom brainstorming: Notera alla förslag, idéer och associationer, utan att kräva förklaringar eller kritisk granskning. 4. Systematisera inventeringen. Sortera och bedöm. Vad är viktigast att arbeta vidare med för att klara problemet? Ta fram samband, kategorisera, värdera och sortera bort det, som förefaller irrelevant. 5. Formulera inlärningsmål. Vad kan vi redan? Vad måste vi lära/ta reda på? Vilka inlärningsbehov har gruppen? Vilka frågor ställer vi i grupp och individuellt för att nå problemlösning? (grovplanering och detaljplanering och återupprepad detaljplanering under projektet) 6. Inhämta information/kunskap i relation till inlärningsbehoven. Varje medlem bör göra klart för sig vilken kunskap han/hon skall skaffa sig och på vilket sätt det skall ske. Man kan arbeta individuellt eller i grupp. (rapportera till projektledaren, rapportera vid basgruppsmöten). 7. Syntetisera den nyförvärvade kunskapen. Redovisa. Granska och diskutera den nya kunskapen i förhållande till problemet. Kunskapen skall ge förutsättningar för fördjupad belysning av problemet och ev. besvara ställda frågor. Sammanfatta och redovisa. (sätt samman i er projektrapport).
5 4. Grovplanering - Projektbeskrivning enligt mall Bakgrund och sy7e Mål Organisa!on Projektplan (grovplanering, se nedan) Metod/ArbetssäD Dokumenta!on - Ganntschema med hjälp av M/S Project ( på papper eller i excel)
6 5. Detaljplanering Detaljplanering (t ex fördela uppgiser) för kommande vecka/14- dagarsperiod Projektledaren noterar detaljplaneringen (vad var och en skall göra 9ll nästa basgruppsmöte eller ev. längre period) i projektledarens checklista. Denna skall vi sedan följa upp emot vid nästa basgruppsmöte. En flik för varje projektmedlem.
7 Instruk6oner för projektledaren 1. Projektledaren är ansvarig (äger) den gemensamt utarbetade och av handledaren godkända projektplanen (grovplaneringen) och checklistan (detaljplaneringen). 2. Vid basgruppsmötena (eller egna interna gruppmöten) diskuteras hur uppgiferna i planen skall lösas. 3. Projektledaren avgör och/eller fördelar i samförstånd med gruppen arbetsuppgifer som skall genomföras av projektmedlemmarna +ll kommande basgruppsmöte. 4. Varje projektmedlem redovisar och förmedlar sij resultat +ll projektledaren och i basgruppen någon dag innan nästa basgruppsmöte. 5. Vik!gt! Projektledaren skall förvissa sig om, och i Projektledarens checklista detaljplanering/ uppföljning notera, varje medlems redovisning och resultat. EJ blad för varje projektmedlem. 6. Uppföljning av gruppens arbete görs i så god +d aj projektledaren hinner göra en summering i samband med aj projektledarens dagbok/loggbok förmedlas +ll handledaren. Bladen bifogas med dagboken. 7. Mot bakgrund av redovisade resultat arbetar gruppen under ledning av projektledaren fram eventuella uppdateringar av projektplanen. 8. Projektledaren ansvarar för aj nya arbetsuppgifer och instruk+oner +ll nästkommande uppföljning/ basgruppsmöte fördelas. Projektledaren noterar uppgiferna i sin checklistan för varje gruppmedlem för aj kunna göra en uppföljning nästkommande basgruppsmöte.
8 Projektledardagbok Mall Projektledardagbok Projektledare: Kalle Kluring, grupp 1 Vecka/period: SammanfaDning av veckan/perioden som gåd: Projektledaren sammanfajar korsajat sij och gruppens arbete under veckan/perioden, - vad som gjorts i förhållande +ll projektplanen - gruppmedlemmarnas resultat (med hjälp av checklistan) - hur inlärningen fungerar (har alla förståj och tagit del av vad övriga gjort) - om det finns några avvikelser från projektplanen - vid behov presenterar och dokumenterar gruppens uppdateringar av projektplanen - andra reflek+oner Föreligger besvärande avvikelser i checklistan skall projektledaren uppmärksamma handledaren på deda. Uppföljning - Handledaren skall i sin feedback +ll projektledaren erbjuda hjälp vid besvärande avvikelser och vara beredd aj själv ingripa vid nästkommande basgruppsmöte.
9 Basgruppsmöte Agenda (dagordning) vid basgruppsmöte. 1. Mötets öppnande. 2. Val av sekreterare för mötet. 3. Föregående mötes protokoll. 4. Följer vi fallbeskrivning, projektbeskrivning och 6dsplan? - Genomgång av projektledarens checklista 5. Diskussion för a5 iden6fiera kunskapsluckor, individuellt och i gruppen. - Nuläget i förhållande +ll uppsaja mål. - Hur åtgärdar vi eventuella kunskapsluckor? - Revidering/uppdatering av mål och delmål? 6. Reflek6oner över gruppens arbetssä5. - Hur har arbetet fortlöpt sedan förra mötet? - Hur skall vi arbeta för aj nå målen? - Gruppens reflek+oner över projektledarens insats. - Projektledarens reflek+oner över gruppens insats. 7. Gruppens reflek6oner över handledarens insats. 8. Handledarens reflek6oner över gruppens arbete. 9. Övrigt som gruppen vill ta upp. 10. Avslutning av mötet
10 Google Dokument Tillbaka
11 Office Live Workspace - SkyDrive Tillbaka
12 Dropbox Tillbaka
Studiehandledning till PBL på IT för användare
ÖREBRO UNIVERSITET ESI-Informatik Anders Avdic, Ulrika Sandberg, Magnus Österman, Jenny Lagsten 2003-08-25; 2004-03-30; 2004-08-25; 2005-01-17, 2005-08-24, 2006-01-16 Studiehandledning till PBL på IT för
Fallbeskrivning. Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng
Systemteknik, systemlösningar för biogasanläggningar Bakgrund Rötningen av material till biogas är endast en del i den kedja av förlopp som är viktiga vid framställningen av slutprodukten. Beroende på
Fallbeskrivning projekt 1
Fallbeskrivning projekt 1 Bakgrund Sverige har god tillgång på råvatten av bra kvalitet samtidigt som vi har världens mest utvecklade och kretsloppsanpassade avloppsvattenrening. De kommunala enheterna
Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Drift- och Underhållsteknik
Drift- och Underhållsteknik Bakgrund Anläggningar för produktion av biogas är övervakade och reglerade av datoriserade system. Det är mycket viktigt att personalen som driver anläggningar för produktion
Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI]
Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI] Bakgrund De allra flesta kommunala avloppsreningsverk producerar biogas. Att de kommunala reningsverken ligger i framkant vad gäller biogasproduktion beror på
Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 1: Branschkompetens och biogassegmenten, 25 YH-poäng
Bakgrund Fossila bränslen måste minska om vi ska kunna uppfylla de nya miljö- och klimatmål som utarbetats för att förhindra en tilltagande växthuseffekt. Biogas är, till skillnad från fossila bränslen,
Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Kurs 12: Verksamhets- och affärskompetens, 25 YH-poäng
Bakgrund Den huvudsakliga inriktningen på denna utbildning är att få kompetens som VA-drifttekniker och där de flesta jobben finns vid kommunernas Vatten- och Avloppsreningsverk (VA-verk). Men utbildningen
Med andra ord är rening av avloppsvatten nyckeln till ett bättre dricksvatten.
Reningsteknik 2 Bakgrund I ett gigantiskt soldrivet kretslopp renas vattnet på vår jord. Avdunstning överför vattnet till atmosfären från vilken det återförs till jorden via kondensering och nederbörd.
Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 1: Biogasprocessen och energiproduktion i sin helhet (BIEN), 20 YHpoäng
Bakgrund För vårt samhälles funktion, vår försörjningstrygghet - för våra liv- krävs långsiktig och hållbar tillförsel av energi. Men för att samtidigt klara av att öka försörjningstryggheten, minska oljeberoendet
IKOT-Projekt. Kontaktdon till elbil
IKOT-Projekt Kontaktdon till elbil Utveckling och konstruktion av ett nytt, robust och säkert kontaktdon till Volvos nya elbilar. Rapporten innehåller alla steg inom produktutvecklingen från skapande av
Systemteknik 1 & 2, systemlösningar för biogasanläggningar
Systemteknik 1 & 2, systemlösningar för biogasanläggningar Bakgrund Rötningen av material till biogas är endast en del i den kedja av förlopp som är viktiga vid framställningen av slutprodukten. Beroende
Guide till. Grupparbete. Professionell utveckling och färdighetsträning vid Farmaceutiska fakulteten (PUFF)
Guide till Grupparbete Professionell utveckling och färdighetsträning vid Farmaceutiska fakulteten (PUFF) Farmaceutiska fakulteten 2017 Framtagen av arbetsgruppen för PUFF med utgångspunkt från Att presentera
Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Kurs 1: Kurs 2: Bakgrund
Bakgrund Sverige har god tillgång på råvatten av bra kvalitet samtidigt som vi har världens mest utvecklade och kretsloppsanpassade avloppsvattenrening. De kommunala enheterna för vatten och avloppsreningsverken
Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete
Bakgrund Fossila bränslen måste minska om vi ska kunna uppfylla de nya miljö- och klimatmål som utarbetats för att förhindra en tilltagande växthuseffekt. Biogas är, till skillnad från fossila bränslen,
Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Reningsteknik 1, 25 YH-poäng Mikrobiologi, 10 YH-poäng
Mikrobiologi/Reningsteknik 1(MIBI/RET1) Bakgrund I ett gigantiskt soldrivet kretslopp renas vattnet på vår jord. Avdunstning överför vattnet till atmosfären från vilken det återförs till jorden via kondensering
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Presentation
Sid 1 av 5 Bilden visar utbildningens övergripande och detaljerade mål. Detaljerade mål: Samverka i arbetsmiljöfrågor genom att: Ha kännedom om lagar, regelverk, avtal och föreskrifter kring förhållanden
Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng Kurs: Säkerhetsteknik 1- Föreståndare för brandfarlig gas.
Bakgrund Produktionen och användningen av biogas har på senare tid ökat kraftigt i Sverige. Detta är mycket positivt då biogas är ett förträffligt bränsle som bidrar till att upprätthålla kretsloppet i
Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng
Dricksvattenteknik / Yttre miljövård Bakgrund Sverige har god tillgång på råvatten av bra kvalitet samtidigt som vi har världens mest utvecklade och kretsloppsanpassade avloppsvattenrening. De kommunala
Drift- och Underhållsteknik samt Ritnigs-/schemaläsning, Ellära, Styr- & Reglerteknik. Bakgrund
Drift- och Underhållsteknik samt Ritnigs-/schemaläsning, Ellära, Styr- & Reglerteknik Bakgrund Anläggningar för produktion av biogas är övervakade och reglerade av datoriserade system. Det är mycket viktigt
Problembaserat lärande (PBL)
Problembaserat lärande (PBL) emilie.agardh@ki.se Vad är PBL? Varför PBL? Hur gör man? Vad är PBL? PBL är en pedagogisk metodsom är baserad på att studenten lär sig genom att själv aktivt utforska omvärlden.
Metod i kandidatarbetet M3
Metod i kandidatarbetet M3 Per Svensson Teknikens ekonomi och organisa
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Kurs : Rörnätsteknik, 30 YH-poäng
Rörnätsteknik Bakgrund 1860-talet Avloppsledningar började byggas i Sverige på 1860-talet. Då var de avsedda för enbart spillvatten. Hygieniskt innebar ledningarna ett mycket stort framsteg jämfört med
Funk%oner, ansvarsområden och registrering. s. 59-85
Funk%oner, ansvarsområden och registrering s. 59-85 Funk%oner i UF- företaget VD Ekonomi Kommunika%on och administra%on Marknadsföring Försäljning Personal Produk%on och inköp Vad är jag intresserad av?
Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 11: Kvalitets- och miljöstyrning (KVMI), 10 YH-poäng
Bakgrund Er utbildning fram till nu har haft inriktningen att ni skall få kompetens som biogastekniker för att kunna arbeta med produktion, drift och underhåll av biogasanläggningar. Då utbyggnadstakten
Arbetsdokument: Översättning av övergripande budskap
Arbetsdokument: Översättning av övergripande budskap Detta arbetsdokument innehåller: Planeringsmall för att översätta, formulera och planera kommunikationen av övergripande budskap i fyra faser Mall:
Dricksvattenteknik 2. Fallbeskrivning Utbildning: Vatten och Miljötekniker, 400 YH-poäng
Dricksvattenteknik 2 Bakgrund Sverige har god tillgång på råvatten av bra kvalitet samtidigt som vi har världens mest utvecklade och kretsloppsanpassade avloppsvattenrening. De kommunala enheterna för
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Årsplanering för Projektarbete 100 poäng, läsåret 2005/06 s.2 PA 1201 Projektarbete, 100 poäng s.3 Projektarbetets syfte s.3 Projektarbetets karaktär s.3 Lokal kursplan för Donnergymnasiet,
Seminarium Konflikthantering och tydlig kommunikation för chefer Sveriges Ingenjörer. Göteborg 10 februari 2015
Seminarium Konflikthantering och tydlig kommunikation för chefer Sveriges Ingenjörer Göteborg 10 februari 2015 KonflikDrappan Störning Missförstånd, spänning mellan medarbetare, inte hälsar. Märker inte
Dokumentation och presentation av ert arbete
Dokumentation och presentation av ert arbete Reglerteknik Linköpings universitet Dagens föreläsning Första timmen Kursens mål Projektmodellen LIPS och dess användning i kursen Olika former av redovisning
Elektronikprojekt ESS010 LP3
Elektronikprojekt ESS010 LP3 Johannes Svensson, johannes@eit.lth.se, E: 2322 1 Kursmål För en given uppsättning in- och utsignaler kunna välja och dimensionera en förstärkarkoppling med operationsförstärkare.
Matema&ksatsningen
www.kau.se/ruc www.kau.se/ruc Matema&ksatsningen 2009 2011 20 samverkanskommuner RUC Karlstads universitet 15 kommuner medel från Matema;ksatsningen 3 kommuner < 1 500 000 SEK Långsik;ghet Matema;kutvecklare
Kursintroduktion Tillämpat IT-projektarbete. Mikael Söderström
Kursintroduktion Tillämpat IT-projektarbete micke@informatik.umu.se Dagens agenda Varför organiserar man sig i projekt? Om kursen Kursplanen Förväntade studieresultat Arbetsformer Schema Examination Litteratur
Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema.
PIE. IEI. Linköpings universitet. 1 Artikel A1 i serien Att komma igång och bli klar i tid Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. ALLMÄN BESKRIVNING Tänka-fasen
Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv
Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED
Vetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari
Vetenskaplighet och forskningse2k VT 2016 Föreläsning 5: Mening 19 februari 1 Vad utmärker kulturvetenskap? Vanlig uppfadning: gränsen kan dras med hänvisning 2ll begrepp som mening, förståelse och tolkning.
SKOLFÖRBÄTTRING FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA
SKOLFÖRBÄTTRING FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Romlin Dialog & Utveckling Ann- Sofie Romlin, konsult, gestalcerapeut, lärare Bastugatan 2 nb, 118 20 Stockholm Tel: 070-3930985 E- post :romlin@gestalcerpeuter.se
Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete
Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras
Pedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering vad betyder det och vem bedömer detta?
Pedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering vad betyder det och vem bedömer detta? Elinor Edvardsson S-wne IBL/CUL E6 rundabordsamtal om vad pedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering betyder
Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter
Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Tove.sandberg@mah.se Anna.gustafsson@mah.se Gabriela.enggren@mah.se Bakgrund
M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015
M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015 KANDIDATARBETE FÖR M-STUDENTER VT15 Kandidatarbete om 15 hp i årskurs 3 ingår i alla civilingenjörsprogram. Avklarat kandidatarbete är ett krav för att få
Seglingsledaren och ledarskapet
Seglingsledaren är dirigenten för en tävling Har två ledarroller Leda sin organisation Även leda deltagarna Hur ska en seglingsledare vara? Vilka ledartyper finns det? Auktoritär ledars/l Demokra/sk ledars/l
Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Välkommen Frågeteknik
Välkommen Frågeteknik Henrik Mannerstråle Försäljningens grunder Di/ jobb! Effekten av er lösning! Hemligheten med all försäljning är a; man finner rä; på vad kunden vill ha och sedan hjälper honom a;
Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete
Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,
Examensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik
Examensarbete 2018 Mål och innehåll Kursen skall ge färdighet i och erfarenhet av utvecklings- och projektarbete. Kursen skall ge praktisk erfarenhet genom ett tekniskt utvecklingsprojekt som skall genomföras
Samtalsteknik: Mo#verande samtal
Samtalsteknik: Mo#verande samtal Joachim Eckerström Doktorand, Karolinska Ins0tutet Specialistsjuksköterska i psykiatri Agenda Mo#verande samtal Bakgrund Faser Samtalsstrategier 1 Bakgrund - Det finns
Projektmetodik. Johan Nilsson. Institutionen för Biomedicinsk Teknik LTH, Lunds Universitet
Projektmetodik Johan Nilsson Institutionen för Biomedicinsk Teknik LTH, Lunds Universitet Agenda Teamet Projektstrukturen Projektorganisationen Projekt? Vad är egentligen ett projekt? Varför jobba i projektform?
Var står vi nu som grupp?
CHECKLISTA: Var står vi nu som grupp? INSTRUKTIONER TILL HANDLEDAREN Syfte: Att diagnostisera gruppens utvecklingsbehov. Tid: cirka 1 timme Det här behöver ni: Checklista: Var står vi nu som grupp? Pennor
Uppdragsbeskrivning för lokal samverkan i närsjukvårdsgrupper
Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Datum: 19 02 22 Dokumentet gäller för: Lokala Närsjukvårdsgrupper Bakgrund Vårdsamverkan Fyrbodal är en samverkansorganisering som funnits
15-13- 2. Lek*on Retrospek*v. Aseel Berglund. Coming together is a beginning, keeping together is progress, working together is success.
Lek*on Retrospek*v Aseel Berglund Coming together is a beginning, keeping together is progress, working together is success Henry Ford 2 1 Grupputveckling Stadium 5 Stadium 4 Upplösning Stadium 1 Tillhörighet
Medarbetarsamtal MALL TILL SAMTALEN INKLUSIVE CHECKLISTA SAMT INDIVIDUELL PLANERING
Medarbetarsamtal MALL TILL SAMTALEN INKLUSIVE CHECKLISTA SAMT INDIVIDUELL PLANERING 2016 Effektiva medarbetarsamtal Medarbetarsamtal är ett viktigt instrument för organisationen och medarbetare att utvecklas
MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial
MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial Mats Jacobson Leg. Psykolog & Leg. Psykoterapeut Medlem i MINT, nätverket av MI-tränare Certifierad handledare i UP från CARD i Boston Övning: Fem enkla MI frågor
Nationella riktlinjer för ekologisk produktion. Välkomna till uppstartsmöte! Nationella Riktlinjer för ekologisk produktion
Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Välkomna till uppstartsmöte! Agenda 13:00 Varför behövs? - Carin Bunnvik, Växtregelenheten, Jordbruksverket 13:20 Varför jobbar KRAV, LRF, Ekologisk Lantbrukarna
Utöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.
Automationsingenjör mekatronik 400 yh-poäng Projektdirektiv Tillämpa med fördel rubriker under Förslag på projektdirektiv Du kan även ha andra rubriker än de som föreslås. Inhämta all data och information
Dokumentation och presentation av ert arbete. Kursens mål. Lärare Projektmedlemmar. Studenter Extern personal. Projektfaser. Projektroller.
Agenda Dokumentation och presentation av ert arbete Kursens mål Projektroller Reglerteknik Linköpings universitet Brytpunkter Mer detaljer om slutdokumenten Kursens mål 1. Lära sig jobba i projekt Projektroll
Karriärtjänster inom skolan
Karriärtjänster inom skolan hur kan de bidra -ll a/ utveckla undervisningen genom kollegialt lärande? Anna Davidsson Hkr Agenda Vem ska vi välja? Vad ska de göra? Hur ska vi ta död på Jante? Hur ska vi
UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]
STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (10) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(10) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET
Projektverksamhet kan all0d förbä6ras!
Projektverksamhet kan all0d förbä6ras! Tio steg för ständiga förbä6ringar mot högre projek
Den Axiologiska Ledarprofilen
Omfattning - generellt Den Axiologiska Ledarprofilen Användningsområden företagsinternt för utveckling av det personliga ledarskapet 1. En Rapport på 60+ sidor som redovisar det individuella tankemönstret
Kvalificerade yrkesutbildningar Vatten- och miljöteknik Fallbeskrivning för huvudmomentet Teknik och processteknik & Driftövervakning
Bakgrund Sverige har god tillgång på råvatten av bra kvalitet samtidigt som vi har världens mest utvecklade och kretsloppsanpassade avloppsvattenrening. De kommunala enheterna för vatten och avloppsreningsverken
Agil Projektledning. En introduktion
Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara
Kunskap, vetenskap och forskning. Eva Lindh 27 Februari 2014
Kunskap, vetenskap och forskning Eva Lindh Waterworth(eva@informa4k.umu.se) 27 Februari 2014 Dagens agenda Vad är kunskap? Vad är vetenskap? Krav på vetenskaplig kunskap Skillnad mellan forskning och utredning
Uppdaterad Integritetspolicy
Uppdaterad Integritetspolicy Nössemark Fiber Ekonomisk Förening (NFEF) värnar om din personliga integritet. Vi strävar därför ed skydda dina personuppgi
B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov
vetenskaplig grund - hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe
Teknikundervisning på vetenskaplig grund - hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe Teknikdidak8sk forskning En defini8on Forskning som behandlar: hur man lär sig förmågor
Dokumentation och presentation av ert arbete
Dokumentation och presentation av ert arbete Reglerteknik Linköpings universitet Agenda Kursens mål Projektmodellen LIPS och dess användning i kursen Olika former av redovisning av ert arbete Avslutande
Protokoll. Underskrifter. Bilageförteckning
Protokoll Datum: 15 april 2014 Tid: 18:00 Plats: Telefonkonferens Protokoll nr: 6 Närvarande med rösträtt: Agnes Back, Niklas Kühnemann, Zorba Hållsten, Klara Blomqvist, Linn Broman Ordförande: Agnes Back
STUDIEHANDLEDNING SO8231 Kurs 3, moment 2, Socialpedagogiskt arbete 10 poäng
HÖGSKOLAN Institutionen för hälsovetenskaper Kristianstad STUDIEHANDLEDNING SO8231 Kurs 3, moment 2, Socialpedagogiskt arbete 10 poäng Lärare:Ingela Olsson, univ.adj. Gertrud Sundling, univ.adj. Information,resonemang
icad - Användarbeskrivning V1.1
icad - Användarbeskrivning V1.1 2011-01- 18 Denna manual beskriver funk5onaliteten i icad- gränssni
Teknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej,
008 01 5 Hej, I detta dokument finner du en anpassad modell för projektstyrning. Modellen kan ses som en sammanfattning av de viktigaste moment som ingår i de mer omfattande projektstyrningsmodeller som
Omvårdnadsdiagnos.k. Joachim Eckerström
Omvårdnadsdiagnos.k Joachim Eckerström Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, Fil. mag. Forskningskoordinator Självvald inläggning (SI) vid emo?onell instabilitet Högskoleadjunkt vid Röda Korsets
Boomerang 360 ID: 2. Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna
Boomerang 360 ID: 2 Totalt har 5 av 5 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2010-08-11 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791
Styrgrupp, projekt. Tieto PPS AH018, 7.4.1, Sida 1
Sida 1 Om styrgrupp projekt Styrgruppen är ansvarig för att säkerställa att projektet lyckas, dvs säkerställa projektets bidrag till beställarens effektmål. Styrgruppen är den beslutande instans dit projektledningen
Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi
Ledarskap, medarbetarskap och kommunika4on- förutsä9ningar för goda rela4oner på jobbet Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Denna föreläsning Hälsopromo4on Goda rela4oner Individen Organisa4onen Hur
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins
Projektstyrningsprocessen i VärNa
1 Ver 1 Projektstyrningsprocessen i VärNa 2. FÖRDJUPADE ANALYSER Orsaksanalys Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 1. PROBLEM- INVENTERING Scanning Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 3. FÖRÄNDRINGS-
Projektmetodik Del 2
Projektmetodik Del 2 Fas 1 Fas 2 Fas 3 o 4 UM 1 UM 2 UM 3 Introduktion Resursföreläsning för Infomet-kursen Examination 1 Hittills... Arbete i ett projekt innebär att studenterna måste ta initiativet och
Välkommen *ll våra fem rum. Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten
Välkommen *ll våra fem rum Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten Våra fem rum Varje dag har vi möjlighet a? öppna nya dörrar, både i det privata och
Ökade krav på dokumenta0on Vad innebär det?
Ökade krav på dokumenta0on Vad innebär det? Eva Mårell- Olsson eva.marell- olsson@edsuci.umu.se Ins7tu7onen för 7llämpad utbildningsvetenskap Avd. Interak7va medier och lärande Umeå universitet Vad säger
Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete
Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras
PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Välkommen Frågeteknik
Välkommen Frågeteknik Henrik Mannerstråle Försäljningens grunder Di/ jobb! Effekten av er lösning! Hemligheten med all försäljning är a; man finner rä; på vad kunden vill ha och sedan hjälper honom a;
Inlämning 1 torsdagen den 3 februari 2011 Grupp C3
Inlämning 1 torsdagen den 3 februari 2011 Grupp C3 Grupp C3 Sebastian Marklund Sebastian Merino Tobias Jungbark Mattias Larsson Ziad Kairouz Handledare: Daniel Corin Stig Innehållsförteckning Intressenter...
Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori
Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra
Gruppdynamik enligt Firo
www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp
ÖREBRO LÄNS LANDSTING För AT-handledare Checklista med bakgrund och centrala begrepp Checklista Förberedelse Acceptera åtagandet som handledare. Se handledarens ansvar. Kontakta aktuell AT-läkare innan
Konsten a) förändra sin egen undervisning.
Konsten a) förändra sin egen undervisning anna.davidsson@annad.nu Perspek6v på förändring Inifrånstyrd mo6va6on U6frånstyrd mo6va6on Kollegialt lärande/ handledning Kontroll, uppföljning Utvecklingskultur
Elektronikprojekt EITA35 LP3
Elektronikprojekt EITA35 LP3 Johannes Svensson, johannes@eit.lth.se, E: 2322 1 Kursmål För en given uppsättning in- och utsignaler kunna välja och dimensionera en förstärkarkoppling med operationsförstärkare.
ESSF05 Elektronikprojekt och hållbar utveckling
ESSF05 Elektronikprojekt och hållbar utveckling Kursen elektronikprojekt och hållbar utveckling utgör avslutningen på den obligatoriska delen av E-programmet. Kursen har som övergripande mål att: knyta
Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 20 april 2013
Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 20 april 2013 Plats: Språkkonsulterna, St Eriksgatan 17, Stockholm Tid: lördag 20 april 2013, kl 14.00 Närvarande: Ingrid Herbert, Mea Bryntesson,
IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002
NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av
Projektledning: Kommunikation och Risk
Projektledning: Kommunikation och Risk Kommunikation - Intressenter Samhälle Fack Kunder Marknad Media Leverantörer Opinion Operatörer Projekt Personal Bank Medarbetare Andra projekt Ägare Beställare Investerare
Maskinteknik M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2014
M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2014 KANDIDATARBETE FÖR M-STUDENTER VT13 Kandidatarbete om 15 högskolepoäng i årskurs 3 ingår i alla civilingenjörsprogram. Avklarat kandidatarbete är ett krav
Välkomna till DIT012 IPGO
Välkomna till DIT012 IPGO 1 Lärare och Handledare Kursansvariga, examinatorer, föreläsare och handledare Joachim von Hacht, hajo@chalmers.se, 772 1003 Handledare (se även kurssida) Alexander Sjösten, sjosten@chalmers.se
DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK
DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK DIT560 Examensarbete i datalogi för kandidatexamen, 15 högskolepoäng Bachelor s Thesis, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av IT-fakultetsnämnden 2006-11-17 och
Fördelar med Web- baserade utbildningar har revolu6onerat kunskapsutvecklingen.
Fördelar med Web- baserade utbildningar har revolu6onerat kunskapsutvecklingen. Aldrig 6digare har det varit så billigt a= utbilda stora grupper av medarbetare, återförsäljare och kunder. Vilka har upptäckt