Vad kan vi lära oss av Sveriges införande av avloppsdirektivet?

Transkript

1 Vad kan vi lära oss av Sveriges införande av avloppsdirektivet?

2 Seminariet i korthet Introduktion och bakgrund om avloppsdirektivet Vad styr reningskraven idag och framtida krav? Avskiljning av läkemedelsrester vid avloppsreningsverk Implementering av avloppsdirektivet Nuläge Utmaningar och hur möter vi dessa? Vad har vi lärt oss? Tillsynssatsning på länsstyrelsen med fokus på föreskrifternas krav Exempel från Arboga kommun Slutdiskussion Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

3 Utveckling reningsteknik på svenska ARV och koppling till EU-medlemsskapet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

4 Sveriges implementering av avloppsdirektivet Minimikrav för hela EU och lättnader kan inte ges nationellt Ofta strängare krav i tillstånd Flexibilitet/anpassning till regionala förhållanden en svårighet Kallt klimatundantaget Naturlig retention för kväverening Utvärdering av avloppsdirektivet pågår Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

5 Nationell överblick 416 mellanstora avloppsreningsanläggningar (> 2000 pe) 21 stora ARV > pe Rapporteringsansvarig myndighet: Naturvårdsverket Föreskrivande roll: Naturvårdsverket Tillsynsvägledning/vägledning: Naturvårdsverket och länsstyrelsen Tillsynsansvar - tillsynsmyndigheter: Länsstyrelsen och kommunala tillsynsmyndigheter Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

6 Vad styr kraven på rening? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

7 Vad styr framtida krav på ARV och hur? Avloppsdirektivet är ett minimidirektiv Naturvårdsverket föreskriver om försiktighetsmått (rening och utsläpp). Strängare försiktighetsmått än avloppsdirektivet måste meddelas av regeringen Ramdirektivet för vatten MKN, åtgärdsprogram Miljöbalkens principer för prövning av enskilda fall Strängare villkor i tillståndsbeslut utifrån miljöbalkens hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Dynamiken i hänsynsreglerna - teknikutveckling samt ökad kunskap om miljöföroreningar Reviderat avloppsdirektiv? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

8 AVSKILJNING AV LÄKEMEDELSRESTER VID AVLOPPSRENINGSVERK UTLYSNING AV INVESTERINGSBIDRAG Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

9 Läkemedelsrester i miljön LMV uppdrag Kunskapscentrum för läkemedel i miljön Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency NV: Uppstart beställargrupp Avancerad rening

10 Utlysning investeringsbidrag för avskiljning av läkemedelsrester Stimulera implementering av teknik för läkemedelsrening på svenska avloppsreningsverk Viktiga aspekter vid utvärderingen: Potential för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra föroreningar Recipientens känslighet Ny utlysning öppen nu ANSÖK SENAST 13 maj miljoarbetet/bidrag/lakemedelsrening-2019/ Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

11 16 beviljade projekt (85 MSEK) Borlänge Energi 2. Falu Energi & Vatten 3. Tierps Energi & Miljö 4. Örebro kommun 5. Syvab 6. Lidköping kommun 7. Borås Energi 8. Vivab 9. Växjö kommun 10. Östra Göinge kommun 11. NSVA (H+) 12. NSVA (Öresund) 13. Simrishamns kommun 14. NSVA (Lundåkra) 15. Kristianstads kommun 16. VA Syd (Sjölunda) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

12 SVERIGES IMPLEMENTERING AV AVLOPPSDIREKTIVET NULÄGE UTMANINGAR ÅTGÄRDER VAD HAR VI LÄRT OSS? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

13 Sveriges rapportering och efterlevnad av avloppsdirektivet Vartannat år rapporterar medlemsländerna efterlevnaden av avloppsdirektivet till EU-kommissionen. Sveriges rapportering baseras i huvudsak på uppgifter ur SMP EU kommissionen har tillsynen över att EU-direktiven följs. Rapporteringen granskas på anläggningsnivå och ligger till grund för kommissionens kontroll av efterlevnad av avloppsdirektivet Nästa rapportering sker år 2020 och avser 2018 års efterlevnad Pågår ett nationellt arbete med att höja kvalitén på EU-rapporteringen och samtidigt tillmötesgå krav på rapportering av nya data/parametrar som efterfrågas av EU-kommissionen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

14 EU granskar efterlevnad av direktivet EU riktar kritik mot Sverige i två ärenden gällande vår efterlevnad av avloppsdirektivet i) ifrågasätter hur Sveriges tillämpar reduktionskrav genom naturlig kväveretention ii) brett ärende: överskridanden av reningskrav, kontrollmetoder, felrapporteringar, kallt klimat EU-kritiken kan leda till åtal i EU-domstolen Allvarligt om Sverige fälls i domstolen. Höga böter och löpande viten tills problemen har åtgärdats. Pengar tas från statens miljösatsningar i stort Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

15 Risk för fler överträdelseärenden Finns risk att KOM startar nya överträdelseärenden p g a nya överträdelser i EU-rapporteringen som genomfördes 2018 Viktigt att säkerställa att brister åtgärdas Tätare uppföljning och snabbt vidta åtgärder om problem uppstår Fortsatt arbete med vägledning och tillsyn - SAMVERKAN Förbättra kvalitet på rapporteringen Bättre ordning och reda i hela kedjan för att återskapa förtroende hos EU-kommissionen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

16 Naturvårdsverkets vägledning Vägledningsplan Miljörapportering NFS 2016:8 Uppdaterad Avloppsföreskiften NFS 2016:6 Snart klar Tätbebyggelses max gvb Klar 28 kap 1 MPF (miljöprövningsförordningen) på gång Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

17 NFS 2016:6 om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse Föreskrifternas huvuddelar 1. Tillämpningsområde 2. Rening av avloppsvatten 3. Kontroll 4. Utformning och drift 5. Rapportering (kopplar till NFS 2016:8) Att tänka på: Föreskriften NFS 2016:6 gäller parallellt med miljötillstånd och villkor- d v s inte tillräckligt att uppfylla tillståndsvillkor och vice versa 17

18 Tätbebyggelsens storlek Tidigare instabilitet i denna uppgift, max gvb tätbebyggelse, som styr utsläppskraven, orsakade trovärdighetsproblem gentemot EU Storleken ska uppskattas utifrån den föroreningsmängd som genereras inom tätbebyggelsen Tidsbas vecka d v s maximal genomsnittlig veckobelastning (max gvb) Centralt i bedömningen är att säsongsvariationer så som toppar i belastningen p g a turister eller högsäsong vid en industri, ska ingå i beräkningen Att tänka på: Ändringar över storleksgränserna 2 000, och personekvivalenter (pe) kan förändra utsläppskraven

19 Max gvb flera tillämpningsområden Det finns flera olika relevanta belastningar som alla ska återspegla den maximala genomsnittliga veckobelastningen Max gvb för tätbebyggelsen ( aktuell men stabil över flera år) Maximal inkommande belastning till ARV (Representera maxveckan under ett givet år) Tillståndsgiven/dimensionerande anslutning för ARV (fastställs i prövning, 28 kap 1 MPF [2013:251]) Alla tre rapporteras till EU. Används för att bedöma om rätt krav ställs samt avloppsreningsanläggningens faktiska belastning och kapacitet Efterlevnaden av utsläppskraven är dock det centrala enligt direktivet/föreskrifterna vilka styrs av storleken på tätbebyggelsen (max gvb tätbebyggelse) 19

20 Kontrollkrav & Utformning och drift Kontrollkraven är en del av bedömningen av utsläppskraven Minimikrav på antal prov i tabell 4 och 5 i 2016:6 Numera obligatoriskt med inkommande provtagning Fastlagt provtagningsschema med alternerande dygn/veckor Krav på att avloppsreningsanläggningar ska utformas, byggas, drivas och underhållas så att de (3 NFS 2016:6): fungerar tillfredsställande under alla normala lokala klimatförhållanden vid utformningen av anläggningarna ska säsongsvariationer i belastningen beaktas Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

21 Vägledning för miljörapportering Det är första gången som avloppsreningsanläggningarna ska rapportera enligt 2016:8 inför EU-rapportering En relativt omfattande uppdatering av den tidigare vägledningen har gjorts inklusive mallar och checklistor Mallar på SMP-Hjälp Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

22 Innehåll i korthet Info EU-rapportering Max gvb olika tillämpningar Redovisning av utsläpp Bedömning av krav enligt 2016:6 Redovisning av brädd från ledningsnät Redovisning av slammängder Bilaga med översikt mallar Instruktion för rapportering i SMP Checklistor Mallar för inrapportering i emissionsdelen i SMP Förteckning av parametrar att rapportera

23 Fortsatt satsning i samverkan Behöver höja kunskap om föreskrifterna överlag, och säkerställa att tillräckliga resurser finns för att planera, efterleva, rapportera, granska och tillsyna ARV EUrapportering Granskning/ kvalitetssäkring Planera Miljörapportering Genomföra Följa upp Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

24 Sammanfattningsvis vad har vi lärt oss? Kontinuitet, långsiktighet och kvalitet- skapa förtroende Sverige långtgående avloppsvattenrening överlag, underskattat minikraven så som de är utformade i EU Viktigt med detaljer EUs tolkning av direktivet och kontroll på anläggningsnivå Förankra och dokumentera med EU och nationellt Fortfarande för dålig kännedom om föreskrifternas roll- minimikrav gäller parallellt med miljötillstånd och behöver lyftas mer i t ex dimensionering, drift och kontroll av ARV Fortsatt samverkan och kunskapslyft - lätt att göra rätt Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

25 TACK! Pontus Cronholm och Anna Maria Sundin Kretsloppsenheten, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

26 Hur efterlevs NFS 2016:6? Lovisa Ahlsten, Länsstyrelsen Skåne Henrik Eidestedt, Länsstyrelsen Västmanland

27 Varför? Ingen har gjort det tidigare Problem med kvalitén på rapportering till EU

28 Hur gjordes tillsynen?

29 Vanliga brister Fasta provtagningsdagar Flödesmätning saknas Bräddpunkter Provtagning saknas vid brädd innan inloppspumparna

30 Erfarenheter Internbelastningar och internflöden Utbildning och generationsväxling Tidsintervall på provtagningen Föreskriften gäller alltid

31 Erfarenheter Avloppsreningsverken är uppbyggda på olika sätt Ödmjukhet Självkritik Tar tid att åtgärda

32 Fortsättningen Flera Länsstyrelser/ Kommuner har bedrivit eller bedriver tillsyn utifrån föreskriften Miljösamverkan Sverige startar tillsynsprojekt 2019

33 Tack! Lovisa Ahlsten och Henrik Eidestedt, Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Västmanland

34

35 Västmanlands län

36

37 Befolkning Totalt cirka invånare i Arboga stad (ca pe till reningsverket) 300 i Götlunda 200 i Medåker Övriga på landsbygden

38 VA-avdelningen

39 Organisation VA-chef VA-projektör Driftingenjör Drifttekniker Drifttekniker Drifttekniker Drifttekniker Drifttekniker

40 Hur började arbetet med anpassningen till NFS 2016:6? Kartlägga vad som skiljer sig från tidigare arbetssätt. Införandet av veckoprov Helgprov? Konservering av prover? Dygnsprov på olika dagar. Provtagning på brädd. Metallanalyser?

41

42 Lösningen Ett nytt anpassat provtagningschema. Ändring av många rutiner och invanda arbetssätt Utrymme för provlådor, ökad mängd prover i kyl och frys Ny mall för kvartalsrapport

43 Slutsats Föreskriften är lätt att följa. Utmaningen ligger i: Ändrade rutiner. Det tar tid att implementera Anpassningen till att hantera en större mängd prover. Tiden. Planeringen tar mer tid än man tror Uppföljningen av provtagningen har ökat

44 Tack! Maria Ekmark, Arboga kommun

45 Slutdiskussion och frågor Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

46 Tack! Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency