MAGLE VÅTMARK Sammanställning av mätdata

Transkript

1 MAGLE VÅTMARK Sammanställning av mätdata -- Hässleholms Vatten AB Besöksadress N Kringelvägen Fax - Hemsida Hässleholm Tel vxl - e-post hassleholmsvatten@hassleholm.se Org.nr -

2 H:\Rapporter\Magle \Magle.indd

3 Magle våtmark Sid / Magle våtmark I våtmarken reducerades under år totalfosfor från, till, mg P/l. varav fosfatfosfor från, till, mg P/l. Halterna såväl till som från dammarna är mätta på ofiltrerade prover totalkväve från, före reningsverket till, före våtmarken och, mg N/l efter denna. Riktvärdet på för helår innehölls därmed med god marginal för. I anläggningen uppnåddes % total kvävereduktion och % över våtmarken. De förbättrade resultaten beror på ombyggnaden av biosteget vid reningsverket. Årets medeltemperatur i utgående vatten var normal. Specifik kvävebelastning var kg/ha år och reduktionen kg/ha år. Massreduktionen av kväve i våtmarken var ton. Översiktlig balansräkning på spill- och dagvattendammarna i området visar att dessa ytterligare reducerat ca % av fosforflödena och % av kvävemängderna från renat spillvatten samt dagvatten från Hässleholm till Finjasjön. -- Hässleholms Vatten AB, Per-Åke Nilsson Halterna av organiskt material ändrades i våtmarken: BOD minskade marginellt från, till, (utg från våtmarken mättes på filtrerat prov) COD Cr ökade från till. Suspenderbara ämnen ökade från, till,. Tungmetallhalterna var låga såväl till som från anläggningen. Kopparhalten reducerades med ca % Halterna av E. Coli och fekala streptokocker minskar kraftigt, framför allt sommartid, vid passage genom våtmarken. Uppehållstiden för vatten i anläggningen var under året, dygn och ytbelastningen var mm/d. Specifik fosforbelastning var, g/m år. Motsvarande reduktion var, g/m år.

4 Sid / Magle våtmark. Haltmätningar till och från våtmarken. Fosfor Fosforhalterna reducerades under året från, till,. Detta innebär en haltreduktion på %. Analyserna av Ptot och PO har utförts på ofiltrerade prover såväl till som från våtmarken. Fosfathalterna reducerades från, till, mg PO -P/l, dvs med %. Lägst månadsvärde uppnåddes under oktober då utgående halt var µg/l. Utsläppet av renat avloppsvatten till Finjasjön m a p fosfatfosforhalten ligger därmed i jämförbar nivå med övriga inflöden till sjön. Månad Totalfosfor Fosfatfosfor,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Totalfosforhalter,, Fosfathalter,,,,,,,,, År, År

5 Magle våtmark Sid /. Kväve Halterna av totalkväve reducerades över hela reningsanläggningen från till, dvs med %. Över våtmarken var reduktionen %. Månad Totalkväve Nitratkväve Ammoniumkväve Till RV,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Medelvärdet,,,,,,, ligger väl under,,,,,,, vårt riktvärde,,,,,,, för helår som är,,,,,,,.,,,,,, Ombyggnad på reningsverket med,,,,,,, nytt luftarsystem och förändrad drift med bl a intermittent luftning färdigställdes i slutet av och har pågått sedan dess med mycket goda Totalkvävehalter Till RV resultat. Halterna till och därmed från våtmarken har reducerats kraftigt. För ammoniumhalt ut från våtmarken finns ett riktvärde på under perioden maj-oktober. Under låg detta värde på,. Nitratandelen i vattnet till våtmarken har som årsmedelvärde varit %. År Nitratkvävehalter Ammoniumkvävehalter År År

6 Sid / Magle våtmark. BOD, COD Cr och suspenderbara ämnen BOD COD Cr SS Månad,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Vattnets innehåll av organiskt material och suspenderbara ämnen i allmänhet ökar normalt över våtmarken under april-juni beroende på dess biologiska aktivitet och så även detta år. Eftersom mätning ut från våtmarken numera sker på filtrerat prov syns inte längre denna ökning på BOD-halten, men väl på COD och SS som mäts på ofiltrerade prover. Samliga värden var att betrakta som normala. Årshalten, BOD låg väl under riktvärdet. BOD År Suspenderbara ämnen COD Cr År År

7 Magle våtmark Sid /. ph En omfattande fotosyntes i våtmarkens växtlighet höjer vattnets ph-värde med nära ett steg under sommaren. ph År ph Månad,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,. Tungmetaller Månad Bly Kadmium Koppar Krom µg/l Januari <, <, <, <,,, < < April <, <, <, <,,, < < Juli <,, <, <,,, < < Oktober <, <, <, <,,, < < Månad Kvicksilver Nickel Zink µg/l Januari <, <,,, April <, <,,, < Juli <, <,,, < Oktober <, <,,, < Samtliga halter är mycket låga. Koppar och nickel har genererat mätbara halter in och ut från anläggningen. Här reduceras halten i våtmarken med resp Cu % och Ni med %. Jämfört med har kopparhalten till Magle varit i stort sett oförändrad, dvs effekten av förändrad dricksvattenkvalitet med minskad kopparkorrosion som följd kvarstår.

8 Sid / Magle våtmark. Mikrobiologi Halterna av E Coli och enterokocker reduceras framför allt sommartid kraftigt över våtmarken och denna fungerar därför som ett effektivt mikrobiologiskt filter åtminstone för dessa organismer. Januari Augusti E Coli < Enterokocker > >. Årsmedelvärden Reduktion av totalkväve var ett av huvudskälen för anläggande av våtmarken. Sedan halvåret gäller ett riktvärde på för vatten från Magle. Som framgår av tabellen är reduktionen över våtmarken relativt konstant och en förutsättning för att riktvärdet ska klaras är därför att halterna till denna inte är alltför höga. Ombyggnaden av reningsverkets biosteg innebar att halterna till våtmarken sänktes kraftigt. Reduktionen över våtmarken som procentuell andel var i stort oförändrad, men lägre i. mg N/l Riktvärde Totalkvävehalternas årsvariation Till RV Årsmedeltemperaturen i från våtmarken utgående vatten var under året normal,, C med minsta månadsmedelvärde, i februari och största på, för augusti. Haltreduktion av totalkväve i våtmarken () Totalkväve Till RV,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Red total % % % % % % % % % % Red Magle % % % % % % % % % %

9 Magle våtmark Sid / Totalfosfor,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Reduktion % % % % % % % % % % Halterna ut från Magle var under uppmätta på ofiltrerade prover. (Under perioden - mättes även totalfosforn på filtrerade prover, något vi nu har frångått. BOD -halten ut från våtmarken har däremot liksom föregående år, i enlighet med SNFS :, mätts på filtrerade prover.) För en rättvisande bedömning av forforförändringen över våtmarken bör man enligt vår åsikt bortse från perioden -. BOD,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Reduktion -% -% -% % % % % % % % COD Cr Reduktion -% -% -% -% % % -% -% -% -% NH -N,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Reduktion -% % % % % % % % % % Totalfosforhalter till och från våtmarken -, Gränsvärde,,,,,,,

10 Sid / Magle våtmark. Haltmätningar i omgivande vatten. Maglekärrsbäcken Månatliga mätningar har gjorts i bäcken i tre punkter. Ref-In ligger uppströms våtmarken, Ref-Ut nedströms och P före utflödet i Finjasjön (väster om Hovdalavägen). Som framgår av tabellen bestäms halterna i bäcken till stor del av våtmarkens halter då detta flöde också är det största. Flödesbilden och närsaltransporter redovisas i del i denna rapport. Nederbörd Dagvatten Ref-IN Magle våtmark Slam Ink spillvatten Reningsverk Sjörröds våtmark S Maglekärrsbäcken Ref-UT S Dagvatten S Utjämningsmagasin Sjörröd S P Finjasjön Ref-in Ref-ut P Månad Ptot Ntot COD Ptot Ntot COD Ptot Ntot COD Ptot Ntot COD Jan,,,,,,,, Feb,,,,,,,, Mar,,,,,,,, Apr,,,,,,,, Maj,,,,,,,, Jun,,,,,,,, Jul,,,,,,,, Aug,,,,,,,, Sep,,,,,,,, Okt,,,,,,,, Nov,,,,,,,, Dec,,,,,,,,,,,,,,,, Kursiverade kvävehalter har mätts med förhöjd mätosäkerhet beroende på störande halt av organiska ämnen.. Dessa värden har inräknats i årsmedelvärdet. Även COD-halter lägre än mätgränsen har medtagits vid medelvärdesberäkningen.

11 Magle våtmark Sid /. Dagvattendammar Principschema för dammarna i Sjörröd Dagvatten från S Hässleholm S Under har tre stickprovsmätningar med kontroll av fosfor och kväve i Sjörröds och Magle dagvattendammar företagits enligt kontrollprogrammet. I Sjörrödsdammarna har följande punkter mätts: S och S är dagvatten från Hässleholm som mäts vid inflödet i utjämningsdammarna norr om S. Kringelvägen. S är det samlade dagvattnet från utjämningsmagasinet till våtmarksdelen. Till denna del rinner även en viss del av det renade spillvattnet från reningsverket (här kalllat SJ). Utflödet från dagvattenvåtmarken i Maglekärrsbäcken mäts i punkten S. I bäcken utgör Ref-Ut (punkten nedströms Magle våtmark) och P (passagen under väg ) referenspunkter för dessa dammar. Maglekärrsbäcken Kringelvägen I dagvattendammen vid Magle mäts punkterna S och S som utgör inflöde av dagvatten i systemet samt S som är utflödet från dammen. Punkten Ref-in ligger nedströms såväl denna Totalfosfor som utjämningsmagasinet Månad S S S S S S S för Magle- Mar,,,,,,, kärrsbäcken söder om Jul,,,,,,, Kringelvägen. Fosforhalterna Sep,,,,,,, har mätts på ofiltrerade prover och,,,,,,, samtliga prover tas ut Totalkväve som stickprover. Månad S S S S S S S Mar,,,,,,, Det händer någon gång Jul,,,,,,, att dagvattenflöden Sep,,,,,,, har förhöjda halter av fosfor och/eller kväve,,,,,,, som vid nästa mätning Kursiverade värden anger mätningar med förhöjd osäkerhet. Detta beror är normal. I punkten S på att provets innehåll av organiskt material ger en analysstörning som vi visserligen kompenserar för, men normalt inte accepterar om detta inslag var marsmätningen en är för stort. Vid beräkning av medelvärden för året har dock ändå dessa sådan och när de två följande mätningarna värden medräknats, då vår bedömning är att värdena trots allt ger ett gott närmevärde på det riktiga resultatet. också visade på höga fosfor- och kvävehalter startade en utredning av orsaken till detta. Denna finns redovisad i en fristående rapport till Hässleholms miljönämnd daterad --. Under en period mättes halterna i S veckovis. P Våtmarksfilter Reningsverk Bräddmag alan Kringelvägen Ref-in S S S Utg till våtmark S S Utjämningsdammar Sjörröd Ref-ut S Maglekärrsbäcken

12 Sid / Magle våtmark. Grundvatten MA MAGLEKÄRRSBÄCKEN MA MA MA GÖINGEÅSEN MA är en uppströms liggande punkt, MA ligger inne i våtmarksområdet, MA m och MA m nedströms (m a p grundvattenriktning) våtmarken. Halterna av totalkväve i grundvattnet är som alltid svårtolkade. Inga direkta slutsatser kan dras utifrån dem. Järnvägsvallen och Maglekärrsbäckens vatten påverkar sannolikt halterna i MA kraftigt. Månad MA MA MA MA Jan,,,, Apr,,,, Jul,,,, Okt,,,,,,,, Kursiverade kvävehalter har mätts med förhöjd mätosäkerhet beroende på deras innehåll av organiska ämnen. Vid beräkning av årsmedelvärden har dessa mätningar medräknats.

13 Magle våtmark Sid /. Ämnestransporter. Magle våtmark.. Vattenbalans Månad Till/från RV Nederbörd m m m mm m Till reningsverket kom under året, Mm vatten varav, gick vidare till våtmarken medan resterande, (%) gick till Sjörröds våtmark., Mm lämnade våtmarken via utflödet. Under året föll, Mm ( mm) nederbörd över anläggningen. Skillnaden ger ett utflöde på, Mm mindre än inflödet,d v s ca %. Detta är att se som evaporation och mätvariation. Ytbelastningen på våtmarken var mm/d ( ha vattenyta) och teoretisk uppehållstid, dygn (ca m våtmarksvolym).

14 Sid / Magle våtmark.. Fosforbalans Till våtmarken kom under året kg och kg fosfor lämnade den. Detta ger en massreduktion på %. Specifik fosforbelastning (beräknat på ha vattenyta) var, g/år m och motsvarande reduktion, g/år m. Totalfosfor kg Månad Totalfosfor till och från våtmarken kg/månad

15 Magle våtmark Sid /.. Kvävebalans Till reningsverket inkommande kväve ( ton) reducerades i reningsverket till ton genom slamavskiljning och kvävereduktion i biosteget. Denna mängd reducerades sedan ytterligare i våtmarken till ton i utgående vatten. Total massbaserad kvävereduktion var därmed % och reduktionen över våtmarken %. Specifik belastning av totalkväve var under året kg/ha år och specifika reduktionen kg/ha år. Reducerad kvävemängd - ton är en normal nivå efter ombyggnaden på reningsverket. Totalkväve ton Månad Till RV,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Totalkväve till reningsverket, till och från våtmarken Till RV ton/månad

16 Sid / Magle våtmark Kvävetillförseln till reningsverket varierar relativt kraftigt mellan åren, framför allt beroende på varierande årsflöden - inläckande dagvatten har visserligen lägre kvävehalt, men bidrar ändå till totala årsmängderna. Utbyggnad av kompletterande kvävereduktion på reningsverket färdigställdes i slutet av och har varit i funktion sedan dess med mycket goda resultat. Som framgår skedde nära en halvering av kvävemängden som gick till våtmarken liksom utsläppt totalkväve i samband med denna förnyelse. År Till RV Till Magle Från Magle Red total Red Magle Årsvärden uttryckta som ton totalkväve. Totalkväve till RV samt till och från våtmarken ton kväve Kvävereduktion totalt och över våtmarken ton kväve/år Total reduktion Till RV Reduktion i Magle

17 Magle våtmark Sid /. Ämnesbalans över Maglekärrsbäcken Följande balanser är översiktliga, men bör ändå ge en relativt god bild över hur Hässleholms stad belastar Finjasjön. Metodiken är densamma år till år, vilket innebär att jämförelser i tid kan vara av intresse. Beräkningarna är baserade på redovisade haltmätningar i de punkter som markerats med röda ringar flödesmätning till Magle och Sjörröd från reningsverket och från Magle förutsättningen att kvävehalterna i bäckflöden endast påverkas genom blandning av olika vatten. Flödesmätningen kan realistiskt anses vara behäftad med ett fel på i storleksordningen %, vilket innebär att uppgifterna nedan kan vara fel på i storleksordningen, Mm / år. Transporterade mängder av kväve och fosfor blir indirekt och behäftade med minst motsvarande fel. Ett tecken på att bedömningen har relevans är att balansen skiljer sig marginellt från år till år. Dock har den för resulterat i lägre flöden i punkterna S, S och S, något som möjligen har berott på situationen i S. I övrigt är värdena att betrakta som normala... Vattenbalans Diagrammet visar uppmätta eller beräknade årsflöden i Mm för vårt system. Nederbörd, Dagvatten Ref-IN, Slam Magle våtmark,, Ink spillvatten,, S Reningsverk, Sjörröds våtmark S, Maglekärrsbäcken Ref-UT, Dagvatten S, Utjämningsmagasin Sjörröd S, P, Finjasjön

18 Sid / Magle våtmark.. Fosforbalans Nederbörd Dagvatten Värden anges i kg fosfor/år. Ref-IN Magle våtmark Slam ton Ink spillvatten ton S Reningsverk Sjörröds våtmark S Maglekärrsbäcken Ref-UT Dagvatten S Utjämningsmagasin Sjörröd S P Finjasjön Balansen ger följande resultat: Till systemet (utg från HLM AR + dagvatten) kom under året kg fosfor som behandlat avloppsvatten och kg som dagvatten, dvs ett inflöde på kg. Till Finjasjön gick av detta kg, medan % reducerades i dammsystemet.

19 Magle våtmark Sid /.. Kvävebalans Värden anges i ton kväve/år. Nederbörd Dagvatten Ref-IN Slam Magle våtmark Ink spillvatten, S Reningsverk Sjörröds våtmark S, Maglekärrsbäcken Ref-UT Dagvatten S, Utjämningsmagasin Sjörröd S, P Finjasjön Till systemet kom ton kväve med inkommande avloppsvatten och ton med dagvattnet, dvs totalt ton. Av detta lämnade ton kväve systemet via Maglekärrsbäcken till Finjasjön. I hela systemet reducerades alltså % och om endast dammsystemet betraktas, så var reduktionen %.

20 Sid / Magle våtmark Innehåll Magle våtmark. Haltmätningar till och från våtmarken. Fosfor. Kväve. BOD, CODCr och suspenderbara ämnen. ph. Tungmetaller. Mikrobiologi. Årsmedelvärden. Haltmätningar i omgivande vatten. Maglekärrsbäcken. Dagvattendammar. Grundvatten. Ämnestransporter. Magle våtmark.. Vattenbalans.. Fosforbalans.. Kvävebalans. Ämnesbalans över Maglekärrsbäcken.. Vattenbalans.. Fosforbalans.. Kvävebalans