Organiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö

Transkript

1 JTI:s ämnesområden Organiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI Alnarp Husdjur och stallgödsel Växtodling Energi Maskiner och arbetsmiljö Avfall och avlopp Disposition Biogödsel baserad på källsorterade avfallsfraktioner som härstammar från livsmedelskedjan, samrötad Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)? Hantering lagring Hantering spridning Växthusgaser och rötning (pågående projekt) Hur utnyttja fördelar och minska nackdelarna? Framtida tekniker Egenskaper ej rötad stallgödsel kontra rötad stallgödsel Fysikaliskt: Viskositet/fluiditet mer lättflytande Fysikaliskt: Organiskt material bryts ned mer finfördelat organiskt material, lägre ts-halt Kemiskt: Organiskt material bryts ned kväve blir mer lättillgängligt (N-org -> NH 4 -N) Kemiskt: ph ökar Hygieniskt: Viss hygienisering, effekt beroende av temp och garanterad uppehållstid (tar ej upp här)

2 Vad innebär förändringarna vid rötning? (tänkbara för- och nackdelar) Högre N-utnyttjande om hanterat rätt Lättflytande snabbare infiltration i mark vid spridning => lägre NH 3 - avgång, lukt Mindre stopp, bättre precision t.ex. fördelning + Sämre svämtäcksbildning => ökad risk NH 3 Ökat ph och NH 4 -N innehåll gynnar ökad ammoniak (NH 3 )-avgång Ökad risk för utlakning av N om ej utspritt vid lämplig tidpunkt Separationsrisk? Rötresten måste hanteras extra försiktigt annars kan det finnas ökad risk för utlakning och ammoniakavgång!! - Exempel, vad händer med nötgödsel vid rötning (Ergebnisse des Biogas Messprogram, 25) Anläggning 9 Anläggning 33 Rötkammare 5 2 m 3 Uppehållstid dagar Rötningstemp o C Andel nötgödsel 95% 94% av rötat material Nötg. Rötrest Nötg. Rötrest TS-halt 8,3 4,8 12 6,8 % av våtvikt NH 4 -N 2, 2,3 1,9 2,4 kg/ton TKN 4,2 4, 4,8 4,4 kg/ton TS = Torrsubstans TKN = Totala kväveinnehållet Spridningsbild släpslangsramp 5% ts-halt 8% ts-halt c/c 3 cm Infiltrationshastighet (mm/h) nötflyt respektive (vatten) Led, olika markfukt A Torrt B 1 mm C 2 mm D 3 mm Styv lera, 2 Sandig lättlera, 21 Moig mellanlera, 22 Medeltal för gödsel 6 (42) 21 (58) 6 (67) 11 a 5 (36) 11 (45) 7 (71) 7 b 4 (37) 2 (39) 6 (52) 1 a 4 (29) 14 (36) 8 (46) 9 ab

3 Utländska erfarenheter, skillnader i emissioner mellan rötad och orötad Lagring: Lägre CH4 från rötad, men högre NH 3 (Amon et al., 26). Clemens m.fl. (26) rekommenderar gastätt tak för uppsamling av CH 4 och för att minska NH 3 och N 2 O (jämfört med halmsvämtäcke). Lagring: Halmsvämtäcke kan reducera metan till CO 2 men generera N 2 O (Sommer m.fl. 2) Spridning, NH 3 : Högre ammoniakavgång efter spridning av rötad jämfört med obehandlad nötflytgödsel (Sommer m.fl. 26; Clemens m.fl., 26). Spridning N 2 O: Ingen skillnad (Clemens m.fl., 26), lägre (Petersen (1999) Fastgödsel Hur hantera stallgödseln/rötrest för att minimera NH 3 och växthusgasavgång? Flytgödsel Hantering och spridning av stallgödsel/rötrest Hantering lagring Teknik! Tidpunkt Teknik! Tidpunkt Teknik! Risken för ammoniakförluster högre än för flytgödsel Täckning Vilken täckning? Uppsamling metan?

4 NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Sötåsen Start temperaturmätningar 2 apr 21 Tömning logger 5 sept 211 ph 8,5-8,8 Lagring Demonstrationsgård De Merke, Nederländerna Hantering - spridning

5 Spridningsteknik flytgödsel, 28/9 (26/7) Andel av grödarealen Källa :SCB Faktorer som styr ammoniakavgången c/c 3 cm Meteorologiska faktorer temp vind luftfuktighet Hela riket 49% (54) bredspridning 46% (41) släpslang 3% (4) myllningsaggr. 1% (1) annan metod Götalands s:a slättbygder 86% (77) släpslang 13% (18) bredspridning 1 % (4) myllningsaggr. Giva Mark Spridarteknik Gödsel struktur, gröda, jordart, ph... ph ts flytegenskaper halt ammoniumkväve i kg per ton Tidpunkt under dagen (Flytgödsel till slåttervall; Frick & Menzi, 1997) 3 VALLEN Öppen ytmyllning, V-ställda skivor 25 Kumulerad NH3-förlust (kg N/ha) Morgen 6 Uhr Mittag 13 Uhr Abend 2 Uhr : 12: : 12: : 12: Klockslag

6 Utvecklad teknik för att minimera ammoniakavgången vid spridning av flytgödsel Täckt i ytmyllning, vall Prototyp 3 Resultat avhandling: Knappt mätbar ammoniakavgång men: Grödskador? Växthusgaser? (N 2 O) NH 3 emissioner Medeltal för 3 år Band Pressurised spreading injection Shallow injection 1 Spreading techiques Shallow injection 2 Tubulator Placering av gödseln i marksektion Double disc tine Tubulator Width 21 mm Width 2 mm Depth - 5 mm Depth mm Ytterligare växthusgaser: NH 3 indirekt N 2 O, påverkan tillverkning min-n, min-n i mark N 2 O-N i % av tot-n: Bandspridn,3%, täckt ytmyllning 1,1%

7 Slutsatser öppen ytmyllning jämfört med bandspridning (24) Endast billen med två vinkelställda skivor placerade gödseln på önskat djup i tre olika vallar. Ammoniakavgången halverades Den minskade NH 3 avgången resulterade inte i en högre ts-skörd eller N-skörd (andra skörd) Ensilagekvaliteten förbättrades Ytmyllning är mindre lönsam upp till 14 ton / år Markfuktigheten påverkade arbetsdjupet men inte gödselns infiltrationshastighet Slutsatser täckt ytmyllning jämfört med öppen ytmyllning Mycket liten NH 3 -avgång, 1,6% av utspridd NH 4 -N i flytgödsel (öppen ytmyllning 27%) Markens hårdhet har stor påverkan på dragkraftsbehovet Dragkraftsbehovet för tubulatorbillen (täckt ytmyllning) ungefär detsamma, eller något högre än för vinklade skivbillen (öppen ytmyllning) vid 5 cm (25 ton/ha). The tubulator går lättare ned i marken än vinklade skivbillen, vilket är viktigt på hård mark. Kväveeffektivisering gödsling vall År Preliminära resultat 211 Årsmån, kvävestege Kvävegiva (totalt, NH 4 -N) Kombination handelsgödsel flytgödsel Spridningsteknik Ammoniakmätning Ekonomi Ammoniakavgång kg N/ha Total N-förlust som NH3 kg/ha Bandspridning 24,3 Ytmyllning 7,2 Bandspridning Ytmyllning Timmar efter spridning Skörd Ton ts/ha Totalskörd, 211 ton ts/ha kg N/ha A B C D E F G H Kg N/ha Finansiering SLF Bandspridning Ytmyllning

8 Växtnäringsvärde i VÅRSÄD (korn/havre) Fältförsök i Jönköpings län, 5 år Rötat hushållsavfall (flytande och fast fas) till vårsäd Nötflytgödsel Mineralgödsel som jämförelse Ca 9 kg total-n/ha Rötrest till spannmål (hushållsavfall) Giva ca 28 ton/ha Direkt efter spridning av rötrest (1,9% ts) Direkt efter spridning av nötflytgödsel (6,3% ts) Innehåll i hushållsrötrest (medeltal för flytande och fast) samt nötflytgödsel Fertiliser Ts-halt TS-halt ph Tot-N NH 4 -N P K Rötrest jämfört med mineralgödsel (9 kg total-n/ha) % kg per ton DR Rötrest 1,9 8,4 2,7 1,6,2 1 (1-3% ts) Slurry Nötflytgödsel 6,3 7,2 3 1,9,4 3 DR Rötrest, fast fas (25% ts) ,6 1,3

9 Slutsatser fältförsök med rötrest Skörden motsvarade % av skörd med mineralgödsel Svåra väderförhållanden som kyla, torka eller hög fuktighet hade större negativ effekt på skörden med rötrest än med mineralgödsel Kväveöverskott i fältbalansen för rötrest jämfört med mineralkväve Underskott av fosfor vid normalskördar när bara rötrest användes (beror på rötrestens ursprung) Spridningstiden kan förlängas in i växtsäsongen om grödan får en startgiva med mineralgödsel (Åkerhielm & Richert Stintzing, 24) Mer att läsa: JTI-Informerar nr 115 Gårdsbaserad rötning av svinflytgödsel - kväveutnyttjande och risk för utlakning Danska förhållanden, sandjord Svinflytgödsel Svinflytgödsel 1 Rötningens betydelse för kväveutnyttjande och risk för utlakning Danska förhållanden, sandjord 5 Lager Spridning Rötning Lager Spridning Svinflytgödsel Rötad svinflyt Våtvikt ton Tot-N kg NH4-N kg P kg K kg Ts-mängd kg Organiskt material (VS) kg Andel VS av Ts-mängd 8 % 55 % 85% av tot-n Frandsen m.f., 211; På uppdrag av Baltic Sea 22 (År 21-11) Kväveutnyttjande (N E ), % Andel höstspridning, % NE svinflyt NE rötad svinflyt NL svinflyt NL rötad svinflyt Merutlakning (N L ), ton N/år

10 Växthusgaser Påverkande faktorer, metan från flytgödsellager Väderlek Gödselns egenskaper Temperatur Uppehållstid Ymp Lustgasbildning flytgödsellager Flytgödsel med svämtäcke (syretillgång) kan ge lustgasemissioner (stark växthusgas) Både vid nitrifiering (syretillgång) och denitrifiering (syrebrist) Halmsvämtäcke i svinflyt gav lustgaser som överskred metanets påverkan på klimatet Lagring och vårspridning av svinflytgödsel: kg CO 2ekv per gris Växthusgaser, kg CO2e. gris Lustgas från utspridd flytgödsel Metan från spridning Lustgas från lager Metan från lager 5 BA BA+HA BA BA+HA BA BA+HA Ingen täckning Ingen täckning Halmsvämtäcke Halmsvämtäcke Plastduk Plastduk

11 Sammanfattning växthusgaser från flytgödsel Låg temperatur i lager minskar metanbildning och emissioner (fördel Sverige) Halmsvämtäcke i svinflyt gav lustgaser Täckning av flytgödsel (nöt/svin) med plastduk gav lägre metangasförluster än halmsvämtäcke eller utan täckning. Goda råd för att minska utlakning gäller även för att minimera lustgasemissioner från mark dvs. lite lättlösligt N i mark på hösten Undvik att skapa wet spots i marken Vid rötning samlas metangasen upp och bioenergin ersätter andra bränslen..men rötresten? Växthusgaser från lager och efter spridning av rötad respektive icke rötad nötflytgödsel År Även studier av NH 3 och Stall Biogasanläggning Lagring kväveutnyttjande Spridning + harvning hos Vårgröda! och höstbruk Finansiär: SLF Mjölkprogrammet Rötad gödsel Sommar/vinter Orötad gödsel Sommar/vinter Med och utan täckning Pilotskaleanläggning 16 mm

12 6 Preliminära resultat, SOMMAR: Metan och lustgas från lager med nötflytgödsel (ej rötad, rötad utan tak, rötad med tak) Metan,15 Lustgas Preliminära resultat, VINTER: Metan och lustgas från lager med nötflytgödsel (ej rötad, rötad utan tak, rötad med tak) CH 4, g CH 4 C/ ton VS*d Mätning nr A B C N2O, g N2O N/m2*d,1,5,, Mätning nr A B C Under vintern var emissionerna betydligt lägre än under sommaren, och för lustgas var de i stort obefintliga. Mer metan från det organiska materialet i ej rötad gödsel jämfört med rötad gödsel. När temperaturen steg, har det även producerats en del metan från rötad gödsel lagrad utan täckning. Rötad nötflytgödsel till spannmål Emissioner av växthusgaser (lustgas) och ammoniak Skörd och växtnäringsupptag Slutsatser teknikbehov rötrest för högt kväveutnyttjande Rötning av gödsel förutsätter: - tillräcklig lagringskapacitet ( vår/spridning till gröda) i kombination med - metoder som ger låga emissioner (främst NH 3 ) under lagring och efter spridning, samt - precisionsteknik spridning Vid fasseparering: Undvik längre tids lagring av fast fas, eftersom risk för ammoniakavgång och även lustgas

13 Matarslangsystem Framtida tekniker Självgående spridare med matarslang och slangtrumma 5 Baltic Manure Baltic forum for inventive Techniques for sustainable MANure precessing BALTIC MANURE En länk mellan ekonomisk tillväxt och förbättrad havsmiljö i syfte att öka välfärden på landsbygden genom uthållig hantering av stallgödsel WP3: Innovativ stallgödselteknik för stall, lager, förädling och spridning och samt utfodring WP-ledare: JTI Mål: Att identifiera innovativ och ekonomiskt lönsammma tekniker för att hantera och förädla stallgödsel på ett miljövänligt och användarvänligt sätt på stora djurgårdar i Östersjöregionen, flaskhalsar för att implementera dessa tekniker samt utfodringens påverkan på fosforinnehållet i gödseln The project is partly financed by the European Union European Regional Development Fund The project is partly financed by the European Union European Regional Development Fund

14 Ex. Rötrest Koncentrering av stallgödsel på gårdsnivå tekniska och ekonomiska förutsättningar 15 m3 2,5 % ts-halt Mål: Koncentrera 5-1 ggr Jämför med: Mineralgödsel, som har ca 6-1 ggr högre koncentration Uppnå: Attraktivare gödselprodukt Lägre lagrings- och spridningskostnader Minskad miljöbelastning av t.ex. transportfordon, lukt i anläggningens omgivning Minskad läglighetseffekt Kan säljas och därmed exporteras från gården/regionen WP 5: Systemstudier WP-ledare: Syddanska universitetet, JTI deltar Målet är att visa de miljömässiga konsekvenserna för olika hanteringskedjor/tekniker för stallgödsel i olika regioner runt Östersjön för att kunna prioritera lämpliga tekniker i de olika länderna/regionerna. Basscenario: Utfodring Stall Lagring Spridning Förädling för att skapa påsgödsel The project is partly financed by the European Union European Regional Development Fund WP 6: Energiutvinning ur gödsel WP-ledare: Finska MTT, JTI deltar Målet är att utvärdera energipotentialen för olika gödselslag med olika tekniker för energiutvinning för länderna kring Östersjön. Följande tekniker studeras: Biogas som kan användas för produktion av värme, kraftvärme alternativt som drivmedel för fordon Förbränning för värmeproduktion Termisk förgasning för produktion av värme alternativt kraftvärme Vision Minimala förluster av växtnäring och växthusgaser från stall, lager och vid spridning Mycket hög kväveeffektivitet i systemet mark växt, med små mängder lättlösligt kväve under riskperioder Tot-N, NH 4 -N, P, K The project is partly financed by the European Union European Regional Development Fund

15 Svingödsel: MANAGEMENT CENTRAL Hanteringsmodell av svingödsel i Aragon, Spanien Demonstration spridning 21 (Tauste, Spanien) Med i systemet: 61 svingårdar (333 m 3 ) Odlare: 3 st, 15 ha TREATMENT 58 Surgörning av flytgödsel Princip för systemet InFarm Syratillsats till flytgödsel Lab studie: Effekt av syratillsats ph <5,5 Kontroll Daglig justering av flytgödselns ph i stall Kontroll Svavelsyra g CH 4 -C kg -1 h -1 Svavelsyra Petersen et al., 212 6

16 Med graviditet: Bandfilter Mekanisk separering Med tryck: Skruvpress Separering, flytande fas Omvänd osmos Matning Rest, (N, K) mineralgödsel Tryckdriven filtrationsprocess Selektivt membran, maskstorlek,1 1 nm Omvända osmosmembran låter vatten passera och stoppar saltjoner (avsaltning av havsvatten) Minsta tryck som behövs beror på konduktiviteten hos materialet (vanligtvis 1 1 bar) Vatten filtrat, passerat genom filter Sammanfattning Management och teknik hänger ihop Stor skala ger möjlighet att investera i mer avancerad teknik (fasta kostnaden fördelad på större volymer) I vissa fall är åtgärder bra både för att minska kväveförluster och växthusgaser Nya tekniker kommer för att processa gödseln på gården, men svårt att visa lönsamhet. Gödseln finns redan på gården ( gratis! ) och dess värde kan bara minska vid ovarsam hantering Tack! Ännu en dag på jobbet 63

17 Utveckling av en ny tubulerarbill för täckt ytmyllning i vall Slut Grödskador: Vallgrödors respons på körning med kniv- eller myllningsaggregat Lena Rodhe och Magnus Halling (VPE, SLU) Fältförsök Bill B Luft Bill C Luft Split-split-plot design, knife/injektor i småruta, art (sub-treatment), med och utan kväve (storruta). Snittets djup 5 mm Mark Djup 5 mm Bredd 5 mm Mark Eng. rajgräs Block Storruta: N-gödsling Subruta: Art Sub-subruta: Kniv/bill Bill D Luft Bill E Luft Djup 5 mm Mark Djup 5 mm Mark Rödklöver Tidpunkt: Vår eller efter första skörd (2 år) Inget kväve, optimal kvävegiva Finansiär: SLF Mjölkprogrammet Rödsvingel Vår Sommar

18 Led B och C Led B och C Led D RESULTAT: Summan av två års TS-skördar, utan och med körning med kniv/bill (medeltal över N gödsling och arter) Vår Sommar Kniv/bill Kg TS/ha 28-9 Rel. skörd Kg TS/ha 28-9 Rel. skörd 1. Kontroll a a 1 2. Vertikal kniv (VK) b a Vertikal och horisontell kniv (VHK) b b Myllare med med två vinklade skivor (DD) b a Tubulator bill (TT) b b 94 Medeltal Led E 72

19 Sammanfattning grödskador Körning med knivaggregat eller billar i vall minskar ofta skörden Körning på våren ger större skador än vid körning efter första skörd Skördesänkningen blev främst i följande skörd efter körning Rödsvingel var känsligast Kvävegödsling förstärkte den negativa effekten i sista skörden, främst i rödklöver och rödsvingel Vallprojektet 73 Exempel, vad händer med svingödseln vid rötning (Møller m. fl., 27) Biogödsel från storskaliga biogasanläggningar Certifierad rötrest (biogödsel) Pilot-försök Rötkammare 13 Liter Uppehållstid Ca 2 dagar Rötningstemp. Ca 5 o C Andel svingödsel 1% av rötat material Sving. Rötrest VS-halt Ca 45 Ca 22 g/kg gödsel NH 4 -N 4,3 4,6 kg/ton TKN 5,5 5,3 kg/ton VS = Organiskt innehåll TKN = Totala kväveinnehållet Återförd växtnäringsmängd år 28 N: 3 4 ton P: 55 ton ton substrat behandlades år % återförs till jordbruk

20 Infiltrationshastighet (mm/h) nötflyt respektive (vatten) Led, olika mark-fukt Styv lera, 2 Sandig lättlera, 21 Moig mellanlera, 22 Medeltal, mm/h Ts-haltens betydelse för NH 3 - avgången (Svensson, 1993) A. Inget 6 (42) 21 (58) 6 (67) 11 a (55) vatten tillsatt B. 1 mm 5 (36) 11 (45) 7 (71) 7 b (51) C. 2 mm 4 (37) 2 (39) 6 (52) 1 a (43) D. 3 mm 4 (29) 14 (36) 8 (46) 9 ab (37) Rodhe & Etana, 23 Biogödsel Andel N upptaget i skördeökning rel. ogödslat utav tillfört totalkväve (ANRt%) TS: 2 5 % (om avvattning:2 27 %) P: g/kg TS N: mg/kg TS 26% Substrat år 28 från 11 anläggningar 12% 18% 29% 15% Slakteri Hushåll Livsmedelsindustri Gödsel Övrigt ANRt % ,8 14,5 23,6 11,8 15,6 9 kg DM / kg N Min-gödsel MinN Rötrest DR Nötflytgödsel Slurry ANRt ANE

21 Ammoniakavgång efter öppen respektive täckt ytmyllning (5 cm arbetsdjup) 12 N losses as NH 3, kg [N] ha Double disc tine, 5 cm Tubulator 5 cm Time after spreading, h För- och nackdelar med bandspridning jmfr med bredspr + Ger möjlighet till spridning i växande gröda + Precision vid bandspridning - placerar gödseln på marken, ej vindkänslig + Känd arbetsbredd - Om svårt hålla konstant arbetsbredd, risk för ojämn spridning - Dyr - Mer komplicerad teknik Utländska erfarenheter, skillnader i emissioner mellan rötad och orötad Lagring: Lägre CH 4 från rötad, men högre NH 3 (Amon et al., 26). Clemens m.fl. (26) rekommenderar gastätt tak för uppsamling av CH 4 och för att minska NH 3 och N 2 O (jämfört med halmsvämtäcke). Lagring: Halmsvämtäcke kan reducera metan till CO 2 men generera N 2 O (Sommer m.fl. 2) Spridning, NH 3 : Högre ammoniakavgång efter spridning av rötad jämfört med obehandlad nötflytgödsel (Sommer m.fl. 26; Clemens m.fl., 26). Spridning N 2 O: Ingen skillnad (Clemens m.fl., 26), lägre (Petersen (1999)

22 Pågående försök WP 3: Uppgifter Lena Rodhe, Erik Sindhøj Kartläggning stora djurgårdar Inventering av miljövänlig processteknik Översikt av tillämpad utfodring med fokus på rekommenderade fosforgivor Besöka stora gårdar i alla länder för att bestämma: - Gödselns egenskaper (fysikaliska och kemiska) (5 gårdar minst) - Bestämma gödselns P innehåll kopplat till utfordringsstrategier Lista intressanta tekniker för att underlätta införande av ny processteknik på stora gårdar och SME-företag samt skapa en marknadsplats. Ta fram rekommendationer för hanteringskedja för stallgödsel i olika regioner som är både användar- och miljövänlig samt ekonomiskt lönsam. The project is partly financed by the European Union European Regional Development Fund Vad innebär förändringarna? (tänkbara för- och nackdelar) Ökat NH 4 -N innehåll Högre N-utnyttjande om rätt hanterat Lättflytande snabbare infiltration i mark vid spridning => lägre NH 3 - avgång, lukt Mindre stopp, bättre precision t.ex. fördelning + Sämre svämtäcksbildning => ökad risk NH 3 Ökat ph gynna NH 3 - avgång Ökat NH 4 -N innehåll ökar risken för N-förlust om hanterat fel Separationsrisk? -

23 Vad är biogödsel? (SJV) Biogödsel = baseras på rena källsorterade avfallsfraktioner som härstammar från livsmedelskedjan (t ex livsmedelsindustriavfall, slakteriavfall, källsorterat matavfall) - över 97 % återförs till jordbruket har ofta låg ts-halt, används oftast oavvattnat certifieras enligt SPCR 12 Temperatur Sötåsen Temperatur, C 25 Sötåsen,5 m från ytan Sötåsen 1,5 m från ytan okt 5-nov 5-dec 4-jan 3-feb 5-mar 4-apr 4-maj 3-jun 3-jul 2-aug 1-sep Datum Avkastning, andra vallskörd Ytmyllning jämfört med bandspridning gav inte en högre avkastning i efterföljande skörd trots inbesparat kväve ca 2 kg NH 4 -N/ha. Orsaken kan vara t.ex. brist på vatten (och ej kväve), och eller långsam effekt (5% organiskt N) Nytt projekt där vi studerar skörd för hela vallens liggtid Sammanfattning växthusgaser från flytgödsel Ungefär lika stora mängder växthusgaser avgår från stallgödsel i lager och på fält som från kon Det går att minska växthusgasemissioner Låg temperatur i lager minskar metanbildning och emissioner Globalt perspektiv: Sverige har fördelen av att ha låga temperaturer i lager och daglig utgödsling Täckning av nötflytgödsel med plastduk gav lägre metangasförluster än halmsvämtäcke eller utan täckning. Halmsvämtäcke i svinflyt gav lustgaser Goda råd för att minska utlakning gäller även för att minimera lustgasemissioner från mark dvs. lite lättlösligt N i mark på hösten, sprid när grödan har N-behov Markfukten har stort inflytande på lustgasemissionerna, skapa inte wet spots Vid rötning samlas metangasen upp och bioenergin ersätter andra bränslen..men rötresten?

24 WP 5: Systemstudier Andras Baky Målet är att visa de miljömässiga konsekvenserna för olika hanteringskedjor/tekniker för stallgödsel i olika regioner runt Östersjön för att kunna prioritera lämpliga tekniker i de olika länderna/regionerna. Basscenario: Feed and feeding systems Housing and in-house manure management and storage Outdoor manure management and storage Field application of manure The project is partly financed by the European Union European Regional Development Fund