Kommerskollegium, Februari ISBN:

Transkript

1 Årsredovisning 2015

2 Kommerskollegium, Februari ISBN:

3 Generaldirektörens förord Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Våra mål är en väl fungerande inre marknad, en extern handelspolitik i EU som bygger på frihandel och ett öppet och starkt multilateralt handelssystem. Det är glädjande att konstatera att vår expertis är efterfrågad inom alla dessa områden. Under 2015 har Kommerskollegiums alla verksamhetsområden tagit stora kliv framåt: på inre marknadsområdet har ekonomiska analyser kompletterat de juridiska, inom handelsutvecklingen har vi brutit ny mark om kopplingen mellan sysselsättning och handel, vad gäller det multilaterala handelssystemet har vi fött in nya tankar om hur Världshandelsorganisationen WTO åter kan bli relevant. Vår expertis har varit efterfrågad i många av de frihandelsavtal som EU förhandlar, med särskilt fokus på förhandlingarna om världens största frihandelsavtal mellan EU och USA. När det gäller vårt handelsrelaterade biståndsarbete har vi även där tagit stora kliv: med Kommerskollegiums stöd blev ett av världens fattigaste och mest utsatta länder, Liberia, medlem i WTO i december Vårt stöd till företag i utvecklingsländer som vill exportera till Sverige och EU är mer efterfrågat än någonsin. Handel handlar om både export och import och denna tjänst till utvecklingsländer är en självklar del av kollegiets verksamhet. Handel, öppenhet och fri rörlighet gör skillnad. När omvärlden ter sig osäker kan vi se en till viss del naturlig reaktion av protektionism och handelshinder för att skydda medborgare, industrier, jobb. Men vi vet att det är öppenhet och handel som gjort Sverige till det land det är idag. Handel har byggt Sveriges välstånd och välfärd. Frihandel, fri rörlighet, öppenhet och tydliga regler gynnar oss alla, såväl utvecklingsländer som ett land som Sverige. Jag vill slutligen nämna att handels- och inre marknadsfrågor varit i fokus under 2015 i ett flertal nationella, europeiska och globala processer. I Sverige har en exportstrategi tagit form. Även skrivelsen om politik för hållbart företagande och handlingsplanen för företagande och mänskliga rättigheter har handelsperspektiv. EU-kommissionen har arbetat fram en ny handelsstrategi, en inre marknadsstrategi och en digital inre marknadsstrategi. I alla dessa processer har kollegiet bidragit med analys och inspel, med målen för vår verksamhet som ledstjärna. Anna Stellinger Generaldirektör 1

4 Innehållsförteckning 1. Året i korthet Sammanfattande resultatbedömning En väl fungerande inre marknad EU:s externa handelspolitik Handelsutvecklingen Open Trade Gate Sweden Handelsrelaterat utvecklingssamarbete Ekonomiska sanktioner Summering av årets kommunikationsinsatser Kompetensförsörjning Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter

5 1. Året i korthet Januari Faktabladet Vad är standarder? publiceras. Kommerskollegium deltar vid SKL:s internationella dag om TTIP. Kommerskollegiums landfaktablad med handelsstatistik publiceras för första gången på engelska. Februari Presentation om globala värdekedjor vid seminariet How Can India Expand its Share in World Trade? i New Dehli. Mars Seminarium Mind the Gap, samarrangerat med Sveriges permanenta EU-representation, i Bryssel. Rapporten No Transfer, No Production publiceras. Seminarium Ensuring an Effective EGA The Need to Include Indispensable Services i Genève. Rapporten How Cross Border Movement of Persons Facilitates Trade publiceras. Seminarium Personrörlighet gynnar svensk export i Stockholm. Rapporten Trade Costs of Visa and Work Permits publiceras. Rapporten Fri rörlighet för varor inom EU. Regler, begrepp och procedurer publiceras. Kommerskollegium medverkar i seminarium om tjänstehandel vid EU-kommissionen i Bryssel. Seminarium Ensuring an Effective EGA The Need to Include Indispensable Services, inklusive presentation av rapporten Making Green Trade Happen i Bryssel, i samarbete med WTO, OECD samt ITC. Kommerskollegium håller handelspolitisk kurs i vid universitetet UNZA i Zambia. Möte med handelskamrar och branschorganisationer om handelspolitiska prioriteringar April Seminarium Utmaningar för den digitala handeln i Stockholm. Rapporten Hälsoskyddsregler i TTIP vad kan EU och USA uppnå tillsammans? publiceras. Rapporten Global Value Chains and Trade Negotiations publiceras. Kommerskollegiums GD deltar i Närings- och utrikesutskottets offentliga utfrågning om TTIP. Maj Rapporten Economic Effects of the European Single Market. Review of the Empirical Literature publiceras. Seminarium Den inre marknadens ekonomiska effekter i Stockholm. Rapporten Online Trade, Offline Rules. A Review of Barriers to e-commerce in the EU publiceras. Rapporten Single Market, Four Freedoms, Sixteen Facts -Economic Effects in the EU publiceras. 3

6 Seminarium Online Trade, Offline Rules. A Review of Barriers to e-commerce in the EU vid European Business Summit i Bryssel. Kommerskollegium samarrangerar med brasilianska näringslivsorganisationen CNI ett seminarium om nya handelsmönster i samband med Team Swedens resa till Brasilien. Rapporten SOLVIT Sverige Ett urval av intressanta ärenden under året publiceras. Faktabladet Hälsoskyddsregler i TTIP vad kan EU och USA uppnå tillsammans? publiceras. Seminarium TTIP i fokus i Stockholm. Rapporten How TTIP can Adress Technical Barriers to Trade publiceras. Handelskommissionär Cecilia Malmström besöker Kommerskollegium tillsammans med sitt kabinett för en halvdags samtal om handelsutveckling och handelspolitik. Rapporten Regulatory Co-operation and Technical Barriers to Trade within Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) publiceras. Rapporten Rätten att reglera i handelsavtalet mellan EU och Kanada - och hur kan det bli i avtalet med USA? publiceras. Juni Faktabladet Hur investeringsskydd i frihandelsavtal påverkar Sveriges rätt att reglera publiceras. Kommerskollegium är åter på plats med personal i Liberia. Juli Rapporten En marknad, fyra friheter, sexton slutsatser publiceras. Kommerskollegium deltar i EU-kommissionens seminarium i Almedalen om fri rörlighet. Augusti Deltagande i seminarium om tjänstehandel, Emerging Issues in Services Trade i New Delhi. September Kommerskollegiums GD deltar i International TTIP Summit in Lapland, arrangerat av Norrbottens handelskammare. SWEPRO har sitt första möte i nytt format. Rapporten The Right to Regulate in the Trade Agreement between the EU and Canada publiceras. Deltagande i tre seminarier på WTO Public Forum i Genève: om handelsförhandlingar och globala värdekedjor, sysselsättning och handel samt tjänstefiering. Oktober 10-årsjubileum för Open Trade Gate Sweden, OTGS. Rapporten Trade is Essential for Jobs. A Value Chain Perspective for Sweden publiceras. Kommerskollegium samarrangerar seminarium om tjänstehandel i Afrika tillsammans med Regeringskansliet med anledning av UNCTAD:s rapport på samma tema, i Stockholm. 4

7 Rapporten Preventing Global Value Chains in Renewable Energy publiceras. Faktabladet Changes in EU Anti-Dumping Practice. Required by WTO Rules publiceras. Seminarium Collaborative economy new opportunities, new challenges i Bryssel, samarrangerat med Sveriges permanenta EU-representation och Regeringskansliet. Kommerskollegium deltar i rundabordssamtal om 3D-printing i Bryssel. November Rapporten From Competition to Convergence. TTIP and the Evolution of Global Standards publiceras. Kommerskollegium medverkar vid Tulldagarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Presentation i Europaparlamentet: Labour Migration Policy - Time to catch up with a new trade reality. OTGS genomför de sista av årets sammanlagt 13 exportseminarier, i Panama och Indien. Kommerskollegium håller handelspolitisk kurs i vid universitetet UNZA i Zambia. December Kommerskollegium deltar i den svenska delegationen till WTO:s tionde ministermöte i Nairobi. Liberia blir vid MC10 i Nariobi medlem i WTO, med Kommerskollegiums stöd. 5

8 2. Sammanfattande resultatbedömning Kommerskollegiums uppdrag Kommerskollegium är Sveriges myndighet för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik. Inom ramen för regeringens arbete och prioriteringar ska Kommerskollegium bistå med expertstöd i både långsiktigt och löpande arbete som rör myndighetens verksamhetsområden och bidra till ökad kunskap inom dessa områden. Bland Kommerskollegiums målgrupper nämns även såväl enskilda företag, konsumenter, privatpersoner, näringslivet i stort som andra myndigheter. Myndigheten ska beakta utvecklingsländernas perspektiv och integrering i handelssystemet. De övergripande målen för Kommerskollegiums arbete är att bidra till: En väl fungerande inre marknad En extern handelspolitik i EU som bygger på frihandel Ett öppet och starkt multilateralt handelssystem Årsredovisningens struktur Dispositionen för årsredovisningen speglar myndighetens instruktion. Kommerskollegiums centrala uppgifter redovisas i separata kapitel, i vilka nyckeltal och resultat redovisas och kommenteras. Utöver de tre centrala uppgifterna ovan gällande EU:s inre marknad (kapitel 3), EU:s externa handelspolitik (4) och handelsutvecklingen (5), redovisas arbetet med Open Trade Gate Sweden (6), det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet (7) och ekonomiska sanktioner (8). Arbetet med ekonomiska sanktioner redovisas i ett separat kapitel, eftersom uppdraget är skilt från kollegiets övriga verksamhet. Årsredovisningen avslutas med en summering av årets kommunikationsinsatser (9) och kompetensförsörjning (10), innan det avslutande kapitlet innehållande den finansiella redovisningen (11). Fördelningen av kollegiets personal- och overheadkostnader på de olika verksamheterna baseras på kollegiets tidredovisning. 6

9 Resultatbedömning Kommerskollegium har sammantaget nått ett bra resultat under Kollegiet har levererat de underlag Regeringskansliet efterfrågat, bidragit med substans i flertalet centrala strategier under året (EU-kommissionens inremarknadsstrategi, handelsstrategi, digitala inremarknadsstrategi samt regeringens exportstrategi) och har inom utvecklingssamarbetet bidragit till att Liberia blivit medlem i Världshandelsorganisationen WTO. Därutöver har kollegiet fortsatt bidra med konkreta förslag inom frihandelsavtalsförhandlingarna mellan EU och USA och även inom det multilaterala handelssystemet. I årets redovisning anges, liksom i årsredovisningen för 2014, nyckeltal på flera områden. I de fall dessa nyckeltal inte varit möjliga att ta fram för tidigare år framgår detta. Att mäta effekterna av Kommerskollegiums verksamhet reser flertalet metodfrågor. I strikt mening innebär effekten av verksamheten skillnaden mellan hur utvecklingen sett ut om Kommerskollegium inte haft någon verksamhet, jämfört med hur utvecklingen ser ut när Kommerskollegium faktiskt bedrivit verksamhet. Denna kontrafaktiska utveckling är svår att mäta. Dessutom finns en tidsaspekt: de långsiktiga effekterna av Kommerskollegiums verksamhet kan dröja många år, inte minst när det gäller systemiska handelspolitiska frågor såsom att driva en frihandelslinje i EU:s externa handelspolitik. Slutligen kan tilläggas att det är svårt att med säkerhet fastslå när det är just kollegiets underlag som gjort skillnad. Kommerskollegium kan ha lämnat underlag till Regeringskansliet, som sedan har använts i EU-sammanhang, och där Sverige har lyckats påverka exempelvis EU:s externa handelspolitik i rätt riktning. Att isolera effekten av Kommerskollegiums verksamhet görs svårligen. Dessa svårigheter till trots redovisas så långt det är möjligt såväl resultat som vissa effekter inom Kommerskollegiums olika uppdrag. Nedan följer en kortare sammanfattande bedömning inom respektive område. 7

10 En väl fungerande inre marknad Kommerskollegiums bidrag till en väl fungerande inre marknad har under 2015 varit tillfredsställande. Kommerskollegium har genomfört ett flertal omfattande utredningar avseende bland annat tjänstefiering på den inre marknaden, de fyra friheterna och digitalisering på den inre marknaden. Utredningen om e-handel och digitalisering (Online Trade, Offline Rules) har på ett flertal punkter bidragit till Regeringskansliets arbete med den digitala inremarknadsstrategin. Utredningen har även fått stor spridning och uppskattning av EU-kommissionen, andra medlemsstater och näringslivet. Kommerskollegium har bidragit till att sätta ökat fokus på och ge ökad förståelse för digitaliseringens utmaningar på EU:s inre marknad. Under året har Kommerskollegium försett Regeringskansliet med underlag avseende EU-kommissionens två strategier: inremarknadsstrategin och den digitala inremarknadsstrategin. Kollegiet har bidragit med underlag till Sveriges konkreta åtgärdsförslag till kommissionen. Inom EU:s anmälningsprocedur för tekniska föreskrifter på varuområdet har svenska anmälningar fått färre reaktioner från kommissionen och deltagande länder än tidigare år. Detta kan vara ett tecken på att svenska statliga myndigheter tar allt större hänsyn till den inre marknadens regelverk och att kollegiets stöd till myndigheter i form av yttranden och utbildningsinsatser ger resultat. EU:s externa handelspolitik Inom EU:s externa handelspolitik har Kommerskollegiums arbete gett flera konkreta resultat. Kollegiet har bidragit till de svenska förberedelserna inför WTO:s tionde ministerkonferens i Nairobi i december genom att bistå Regeringskansliet med analyser av förhandlingspositionerna inför mötet. Kollegiet har också analyserat och identifierat möjliga framtidsfrågor att föra upp på WTO:s agenda. Kollegiets förslag till nya frågor har använts av Regeringskansliet i arbetet med att föra WTO:s arbete framåt efter ministerkonferensen. Inom området frihandelsavtal har fokus fortsatt legat på TTIP, det frihandelsavtal som förhandlas mellan EU och USA. Särskild tonvikt har lagts på det regulativa området, där kollegiet tagit fram flera publikationer och även bidragit med ett konkret förslag till lösning i förhandlingarna om det regulativa kapitlet, Transatlantic Standards Approval Scheme. Detta förslag har diskuterats av förhandlare på såväl europeisk som amerikansk sida och har välkomnats som ett konkret förslag för att föra den centrala frågan om regulativt samarbete framåt. 8

11 Ett tredje område där kollegiet har bidragit till konkret policyutveckling inom EU:s externa handelspolitik är på det så kallade SPS-området. Under våren arbetade kollegiet med ett förslag till EU-kommissionen om ett utökat samarbete för minskad användning av antibiotika i djurproduktion inom ramen för TTIP-förhandlingarna. Vid den elfte förhandlingsrundan i Miami i oktober 2015 godtogs den svenska artikeltexten, som Kommerskollegium varit starkt bidragande till. På ett mer övergripande plan kan också nämnas att kollegiet har bistått Regeringskansliet i satsningen att ta fram en svensk exportstrategi. Kollegiets underlag har gett genomslag i den slutliga strategin, som i linje med kollegiets analys lyfter vikten av import, dataflöden, digitalisering, personrörlighet och tjänstefiering. Handelsutvecklingen På området handelsutveckling har Kommerskollegium utvecklat analysen av den nya handelsverkligheten med fokus på globala värdekedjor, tjänstehandel och personrörlighet. I publikationer och seminarier har kollegiet beskrivit ett allt större gap mellan hur handel i praktiken går till i en globaliserad värld (företagens verklighet) å ena sidan och internationella handelsregler å andra sidan. Publikationer som Global Value Chains and Trade Negotiations, How Cross-Border Movement of Persons Facilitates Trade och No Transfer, No Production har presenterats och uppmärksammats i Sverige och internationellt. Slutsatserna i utredningarna har presenterats och diskuterats i såväl Bryssel och Genève som i Sao Paolo, Washington, Paris och New Delhi. Ett annat område där Kommerskollegium har kunnat bidra är inom ekonomisk analys av sysselsättningseffekter av handel. I publikationen Trade is Essential for Jobs a Value Chain Perspective for Sweden redovisas hur många jobb i Sverige som understöds av utrikeshandeln. Resultatet visar att nästan 30 % av jobben i Sverige understöds av vår handel med omvärlden. Denna siffra har använts i flera sammanhang och spridits även av regeringen genom dagspressen. Kommerskollegiums underlag till EU-kommissionens handelsstrategi har gett resultat. Kollegiets underlag har presenterats både för Regeringskansliet och EU-kommissionen. Handelskommissionären har tillsammans med sitt kabinett besökt Kommerskollegium för att samtala om kollegiets syn på handelspolitiska prioriteringar. I kommissionens handelsstrategi återfinns kollegiets analyser av globala värdekedjor, tjänster, digitalisering och hållbar utveckling. 9

12 Open Trade Gate Sweden Handel handlar om både export och import. Kommerskollegiums funktion för att informera exportörer i utvecklingsländer om vilka regler som gäller för att exportera till Sverige och EU är efterfrågat av utvecklingsländer. Under året genomförde kollegiet 13 seminarier i 12 utvecklingsländer. OTGS firade under 2015 sitt tionde verksamhetsår med ett jubileumsmingel med inbjudna gäster från Regeringskansliet, svenska myndigheter samt utvecklingsländernas ambassader i Stockholm. Handelsrelaterat utvecklingssamarbete På området handelsrelaterat utvecklingssamarbete har Kommerskollegiums arbete bidragit till att Liberia blev medlem i WTO i december Kommerskollegium stödjer sedan 2012 Liberia med handelspolitisk kompetens, med målet att stärka Liberias handelspolitiska kapacitet inför medlemskap i WTO och för att sedan dra nytta av sitt medlemskap. Från maj månad har kollegiet åter haft personal på plats i landet. När slutligen Liberia, trots landets utmaningar med Ebolautbrott under 2014 och 2015, blev medlem i WTO vid ministermötet i Nairobi i december 2015, framhävdes Kommerskollegiums stöd som avgörande. Såväl representanter från Liberias regering, som den liberianska presidenten tackade personligen Kommerskollegium för genomförda insatser. Kommerskollegium har under 2015 avslutat sitt fleråriga projekt i Ukraina. Projektet har bidragit till att stärka Ukrainas institutionella kapacitet att effektivt implementera TBT-avtalet och arbeta med TBT-frågor i WTOoch EU-sammanhang. Utöver Liberia och Ukraina, har Kommerskollegium samarbetat med ett antal andra länder i syfte att stärka deras handelspolitiska kapacitet. Under året har en extern utvärdering av kollegiets mindre omfattande projekt inom utvecklingssamarbetet gjorts. Utvärderingen visar att Kommerskollegiums projekt generellt har haft goda resultat för mottagarländerna och att projektens relevans är hög i förhållande till svensk policy och Aid for Trade-agendan. Ekonomiska sanktioner Kommerskollegium är behörig myndighet för att hantera vissa uppgifter avseende ekonomiska sanktioner riktade mot sammanlagt 15 länder. Resultatet av sanktionsarbetet är gott: kollegiet har kunnat hantera exporttillstånd, samråd och företagens frågor på ett rättssäkert sätt. Under året har 119 ärenden hanterats, varav de flesta har rört Ryssland. Det är en minskning av det totala antalet ärenden som 2014 låg på nästan det dubbla,

13 Kommunikationsinsatser Under 2015 har kommunikationsarbetet genomgått en omorganisation på Kommerskollegium. Trots denna interna omorganisation, har flera resultat i kommunikationsinsatserna nåtts: antalet publicerade nyheter på kollegiets webb har ökat och det har även antalet omnämnanden i media gjort. Antalet besökare på den engelska delen av kollegiets webb har ökat och för den svenska delen av kollegiets webb kan man konstatera att besökssiffrorna är stadiga med en viss ökning. Räckvidden på Twitter har ökat väsentligt under Antalet nedladdade publikationer har dock bromsat in, liksom för många andra organisationer och myndigheter. Tabell 1: Resultat i siffror, några nyckeltal År Expedierade utredningar/ yttranden/brev Antal framtagna publikationer Antal internationella möten som Kommerskollegium deltagit i Antal seminarier/konferenser/ -utbildningar som Kommerskollegium hållit i eller framträtt vid Utvecklingssamarbete, antal insatser utanför Sverige Utvecklingssamarbete, antal insatser i Sverige Open Trade Gate Sweden (OTGS) * * * 9 13 * Antal seminarier Antal regelfrågor Antal övriga frågor Antal webinar Antal Sanktionsärenden Besök på Sidvisningar på Totalt antal nedladdningar av publikationer Omnämnanden i media * Jämförelsetal saknas för

14 Tabell 2: Kostnader per verksamhet Utfall i löpande priser (mkr). År mkr andel mkr andel mkr andel En väl fungerande inre marknad 32,4 30,6% 28,8 29,7% 30,3 31,1% EU:s externa handelspolitik 34,9 32,9% 33,6 34,6% 32,5 33,4% Handelsutvecklingen 11,2 10,6% 12,3 12,7% 11,7 12,0% Open Trade Gate Sweden 5,0 4,7 % 4,7 4,8% 4,3 4,4% Handelsrelaterat 20,0 18,9% 14,6 15,0% 17,1 17,6% utvecklingssamarbete Ekonomiska sanktioner 2,5 2,3% 3,1 3,2% 1,4 1,4% Summa kostnader (mkr) 106,0 100% 97,1 100% 97,3 100% De totala kostnaderna uppgick till 106 mkr, vilket är en ökning med knappt 9 mkr jämfört med Den största enskilda ökningen, 5,4 mkr, har skett inom ramen för det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet, se vidare avsnitt 7 nedan. 12

15 3. En väl fungerande inre marknad Kommerskollegium ska arbeta för en väl fungerande inre marknad som kännetecknas av fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital, och som bidrar till tillväxt och konkurrenskraft. Inom området EU:s inre marknad ska kollegiet bland annat verka för ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige. Tabell 3: Publikationer, möten, seminarier, m.m. År Antal framtagna publikationer 6 10 Antal möten i EU som Kommerskollegium deltagit i om EU:s inre marknad Antal seminarier/konferenser/utbildningar som Kommerskollegium hållit i eller framträtt vid varav i Sverige utanför Sverige 6 2 Anm. Jämförelsetal saknas för Som framgår av tabellen ovan har Kommerskollegiums möten i EU om den inre marknaden legat på ungefär samma nivå som året innan. Även antalet seminarier, konferenser och utbildningar är i det närmaste oförändrade, men fler har ägt rum utanför Sverige jämfört med året innan. 3.1 Yttranden och utredningar på inremarknadsområdet Kommerskollegium arbetar för en väl fungerande inre marknad genom analyser i utredningar och yttranden. En viktig källa till analyserna är de hinder som anmälts till kollegiet av företag och privatpersoner, antingen direkt till kollegiet eller genom Solvit. Tabell 4: Expedierade utredningar, yttranden och brev År Antal Tid Antal Tid Antal Tid Utredningar/yttranden/brev

16 Under 2015 har Kommerskollegium utökat sitt arbete med analyser i yttranden och utredningar på inremarknadsområdet. Antalet utredningar, yttranden och brev har ökat med 20 % och tidsåtgången med 29 %. Kollegiet har arbetat med ett antal större utredningar, varav tre utredningar har avsett slutförande av uppdrag enligt regleringsbreven 2014 respektive Vidare har kollegiet genomfört utredningar med ekonomiska analyser av den inre marknaden. Kollegiet har även under året bidragit med löpande synpunkter till Regeringskansliet på EU:s strategi för den digitala inre marknaden och på EU:s Inremarknadsstrategi. Nedan görs en genomgång av viktigare insatser 2015: Tjänstefiering på den inre marknaden Kommerskollegium har enligt uppdrag i regleringsbrevet analyserat konsekvenserna av den ökade integrationen mellan varor och tjänster med ett speciellt fokus på de utmaningar som kan uppstå ur ett regleringsperspektiv. Arbetet har redovisats i utredningen Servicification on the Internal Market A Regulatory Perspective. I utredningen konstaterar kollegiet att det, även om det förekommer handelshindrande regler som härrör från det sätt lagstiftningen hanterar relationen mellan varor och tjänster, inte finns någon anledning till en mer omfattande översyn av EU:s regelverk enbart på grund av tjänstefieringen. Däremot anser Kommerskollegium att EU:s produktlagstiftning behöver moderniseras, eftersom gränsen mellan tillverkning av en vara och tillhandahållande av tjänster blir otydlig när produktionen stöds av digitala tjänster. Ett exempel är medicintekniska produkter, som med hjälp av 3D-printing skräddarsys för individuella behov. Utredningen har bland annat använts i Sveriges underlag till EU-kommissionens inremarknadsstrategi. Utredningen har också spridits via ett par olika webbplatser, presenterats på Marknadskontrollrådets möte samt citerats i en konsultstudie från Svenskt Näringsliv. Läkemedelsverket och Konsumentverket har dragit nytta av slutsatserna i sina kontakter med EUkommissionen. Befintlig uppdelning av friheter på den inre marknaden Under året har Kommerskollegium, i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet, genomfört en utredning av den befintliga uppdelningen av friheter på den inre marknaden (de fyra friheterna). Fokus har legat på vissa avgränsningsfrågor som berör tjänsterörligheten, men utredningen innehåller också mer generella resonemang. 14

17 Inremarknadsstrategin Under året har Kommerskollegium bidragit med underlag till Regeringskansliet rörande EU-kommissionens nya strategi för den inre marknaden för varor och tjänster. Kollegiet har dels gett förslag på prioriteringar inför kommissionens framtagande av strategin, dels givit synpunkter på det meddelande som kommissionen sedermera lade fram. I stort sett hela kollegiets inremarknadsuppdrag har berörts av strategin. Utredning om e-handelshinder Kommerskollegium har i maj 2015 publicerat utredningen Online Trade Offline Rules A Review of Barriers to e-commerce in the EU. I utredningen undersöks dels de handelshinder som kollegiet tidigare har identifierat i en kartläggning från 2011 (traditionell e-handel) dels de hinder som kan uppkomma i och med företagens nya handelsverklighet med ökad tjänstefiering och digitalisering. Utredningen har genomförts enligt uppdrag i regleringsbrevet Utredningen har bidragit med underlag till Regeringskansliets arbete med EU:s digitala inremarknadsstrategi, som bland annat har innefattat seminarier där Kommerskollegium har medverkat. Utredningen har rönt stor uppmärksamhet och har fått mycket positivt bemötande. I Sverige har utredningen presenterats för Regeringskansliet och vid ett seminarium som kollegiet har arrangerat. Utomlands har utredningen presenterats vid European Business Summit i Bryssel, på den svenska ambassaden i Polen samt för vissa medlemsstater inför konkurrenskraftsrådet i Luxemburg. Seminarier om delningsekonomin Kommerskollegium har tillsammans med Regeringskansliet anordnat ett seminarium om delningsekonomin, Collaborative economy new opportunities, new challenges. Kollegiet har i detta sammanhang vidareutvecklat sitt resonemang från utredningen Online Trade Offline Rules (se ovan). Utöver kollegiet deltog en forskare från Handelshögskolan i Stockholm som talare vid seminariet samt en panel med representanter från EU-kommissionen (DG GROW), näringslivet, Konsument Europa och Amsterdams stad. Kollegiets presentation om delningsekonomin har sedan också dragits för handelskommissionärens kabinett och vid ett seminarium i Europaparlamentet. 15

18 Digitala strategin Kommerskollegium har under året försett Regeringskansliet med underlag inför framtagandet av EU-kommissionens nya strategi för den digitala inre marknaden. Kollegiet har dels yttrat sig över ett utkast till strategin dels fortlöpande gett synpunkter till Regeringskansliet inför möten i kommissionen om utformningen av strategin. Litteraturstudie om ekonomiska effekter av den inre marknaden Under 2015 har Kommerskollegium publicerat litteraturstudien Economic Effects of the European Single Market - Review of the Empirical Literature. Litteraturstudien har publicerats tillsammans med utredningen En marknad, fyra friheter, sexton slutsatser ekonomiska effekter av den inre marknaden. Sistnämnda utredning har publicerats både på engelska och på svenska. Litteraturstudien samlar den empiriska forskning som gjorts kring den inre marknadens ekonomiska effekter och presenterar resultaten från forskningen i ett antal slutsatser. Kommerskollegium har presenterat litteraturstudien och utredningen vid ett flertal tillfällen under året. Presentationerna har genomförts dels vid ett eget arrangerat seminarium, dels vid seminarier som har anordnats av EUkommissionen i Bryssel och i Almedalen. Produktsäkerhet och marknadskontroll Kommerskollegium är expertmyndighet i Marknadskontrollrådet vid Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac). Kollegiet har under året deltagit vid Marknadskontrollrådets möten och har informerat om kollegiets arbete, till exempel om pågående frihandelsförhandlingar (TTIP) och om aktuella utredningar med bäring på den inre marknaden. Tekniska regler För att utbyta information och samla in synpunkter inom det tekniska regelområdet har Kommerskollegium under 2015 inom ramen för Forum för Tekniska Regler (FTR) träffat statliga myndigheter, Regeringskansliet, standardiseringsorganisationer, företag och branschorganisationer. Syftet med FTR är att informera och samråda om utvecklingen i EU och globalt inom det tekniska regelområdet (tekniska föreskrifter, standarder och förfaranden för bedömning av överensstämmelse). Under 2015 har kollegiet arrangerat sammanlagt fyra möten. Vid dessa möten har regelfrågor kring bland annat nanoteknologi, additiv tillverkning (3D), standardisering respektive hänvisningstekniker till standarder i föreskrifter diskuterats. 16

19 EU:s standardiseringspolitik Kommerskollegium har tillsammans med Regeringskansliet deltagit i de tre möten som har hållits i kommittén under EU:s standardiseringsförordning 1025/2012. Inför varje möte har kollegiet remitterat mandatförslag, inhämtat reaktioner från intressenter i Sverige och sammanställt inkomna synpunkter till Regeringskansliet. I syfte att stärka och förbättra samrådsformerna inför standardiseringskommitténs möten, har kollegiet under året ordnat förmöten med representanter för standardiseringen och berörda myndigheter. Kollegiet har även aktivt deltagit i EU-kommissionens arbete med att modernisera standardiseringssystemet och har bland annat deltagit i ett möte hos kommissionen med friends of standardisation med anledning av en oberoende översyn av europeiska standardiseringssystemet. EU:s upphandlingsdirektiv Kommerskollegiums arbete inom offentlig upphandling har under året fokuserat på genomförandet av EU:s nya direktiv på upphandlingsområdet. Kollegiet har i en utredning analyserat handelsaspekterna av direktivens regler om miljö-, sociala och arbetsrättsliga hänsyn i offentlig upphandling. Vidare har medarbetare hos kollegiet deltagit som expert i en statlig utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (Kommittédirektiv 2014:162) och kollegiet har lämnat synpunkter inför framtagandet av Sveriges nationella upphandlingsstrategi. Kommerskollegium har även yttrat sig över ett antal remisser som rör upphandlingsområdet, bland annat över ovan nämnda utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78). Immaterialrätt Kommerskollegium har under första hälften av 2015 slutfört ett uppdrag, som gavs i regleringsbrevet för 2014, att kartlägga handelshinder på den digitala inre marknaden. Kollegiet har även yttrat sig över flera remisser med immaterialrättslig koppling. Kollegiet har också gett synpunkter på EU-kommissionens handelsstrategi, strategin för den digitala inre marknaden och inremarknadsstrategin. 17

20 Utstationering Kommerskollegium arbete inom utstationering har under året fokuserat på det svenska genomförandet av det nya tillämpningsdirektivet. Medarbetare hos kollegiet har varit expert i en statlig utredning om nya utstationeringsregler (Kommittédirektiv 2014:81) och kollegiet har i underhandsyttranden till utredningen lämnat synpunkter som framförallt pekat på behovet av transparens i det svenska systemet. Kommerskollegium har även yttrat sig över ett antal remisser som berör utstationeringsområdet (bland annat över SOU 2015:13 och SOU 2015:38). 3.2 Kontaktpunkterna enligt tjänstedirektivet och varuförordningen Kommerskollegium har i uppdrag att utveckla kontaktpunkterna för tjänster och varor. Kontaktpunkten för tjänster Sedan 2010 tillhandahåller varje medlemsstat inom EU en eller flera elektroniska kontaktpunkter för information om fri rörlighet för tjänster. Den svenska kontaktpunkten, Verksamt.se, tillhandahålls genom ett samarbete mellan Tillväxtverket, Konsumentverket och Kommerskollegium. Var och en av dessa tre myndigheter ansvarar för olika funktioner hos kontaktpunkten. Kommerskollegium samordnar myndigheternas arbete, bland annat genom att vara sammankallande till möten med arbetsgrupp och styrgrupp. Arbetsgruppen och styrgruppen har träffats sex respektive två gånger under Arbetsgruppen har under året slutfört en översyn av kontaktpunkten och gruppen har tagit fram en arbetsplan med förbättringsåtgärder. Under hösten 2015 har arbete med att anpassa kontaktpunktens verksamhet till genomförandet av det nya yrkeskvalifikationsdirektivet påbörjats. Eftersom det svenska genomförandet av direktivet har dragit ut på tiden, har Tillväxtverket i oktober fått ett särskilt uppdrag att påbörja arbetet med anpassningen. Tillväxtverket utför uppdraget i samarbete med Kommerskollegium och slutredovisar uppdraget den 31 mars

21 Kommerskollegium svarar också för den servicefunktion som kontaktpunkten tillhandahåller. Servicefunktionen har bland annat till uppgift att svara på frågor från tjänsteleverantörer och tjänstemottagare om tolkning och tillämpning av EU:s regler för tjänster. Servicefunktionen nås via telefon och e-post och under 2015 har 54 förfrågningar besvarats av funktionen. Cirka 80 % av frågorna rör regler för olika affärsverksamheter, bland annat hur man praktiskt ska gå till väga för att starta ett företag. Endast ett fåtal frågor avser tolkning eller tillämpning av EU:s regler för tjänster, vilket är normalt i jämförelse med tidigare år. Förfrågningarna till servicefunktionen har ökat något i förhållande till 2014, då 50 förfrågningar inkom. Tabell 5: Kontaktpunkten för tjänster - servicefunktionen År Antal inkomna frågor På EU-nivå leder EU-kommissionen arbetet med att utveckla, förbättra och utvärdera medlemsstaternas kontaktpunkter inom ramen för det så kallade EUGO-nätverket. Kommerskollegium har under 2015 deltagit i tre nätverksmöten i Bryssel och i en workshop i Vilnius. Kontaktpunkten för varor Sedan 2009 tillhandahåller varje medlemsstat inom EU en eller flera kontaktpunkter för information om fri rörlighet för varor. Kommerskollegium ansvarar för den svenska kontaktpunkten, som tillhandahåller information om svenska regler för varor till myndigheter och företag. Kontaktpunkten informerar också om exempelvis principen om ömsesidigt erkännande och hur svenska myndighetsbeslut kan överklagas. Vid frågor om en specifik regel för en vara vid försäljning i en annan medlemsstat, kontaktar kollegiet det avsedda mottagarlandets kontaktpunkt för att kunna besvara frågan. Som framgår av tabellen nedan har kontaktpunkten handlagt ungefär samma antal ärenden som föregående år. Tabell 6: Kontaktpunkten för varor År Antal inkomna frågor

22 Liksom tidigare år har de flesta frågorna till kontaktpunkten ställts av utländska företag, som är intresserade av att sälja sina varor på den svenska marknaden. Ett stort antal frågor har även ställts av den danska kontaktpunkten för varor, precis som tidigare år. Däremot har Kommerskollegium noterat en ökning i antalet frågor från svenska företag som är intresserade av att sälja sina varor i ett annat EU/EES-land. Det har även skett en ökning i antalet ärenden från vissa EU-länders ambassader i Stockholm (där företag från ett land kontaktat sin ambassad i Stockholm, som i sin tur har vänt sig till kontaktpunkten). Det är sannolikt en effekt av de årliga möten kollegiet håller för personal vid EU/EES-ländernas ambassader för att informera om våra tjänster. Under slutet av 2015 har Kommerskollegium genomfört en användarenkät riktad till de frågeställare som vänt sig till kontaktpunkten under perioden 2013 fram till och med mitten av Kommerskollegium redovisar resultatet av enkäten under det första kvartalet av Östersjöstrategin Kommerskollegium har sedan 2011 haft i uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan. Uppdraget har handlat om att öka erfarenhetsutbytet mellan de organ i regionen som hanterar kontaktpunkterna för varor respektive och tjänster och inom Solvitnätverket. Uppdraget har avslutats under 2015 i samband med att kollegiet skickade in sin redovisning för 2014 års arbete. 3.3 Myndighetssamarbetet inom ramen för IMI EU-kommissionen har i samarbete med medlemsstaterna inrättat ett elektroniskt system för informationsutbyte mellan myndigheter (IMI). IMI ger statliga myndigheter och kommuner i medlemsstaterna möjlighet att samarbeta mer effektivt i sin löpande verksamhet. Kommerskollegium är nationell samordnare för det myndighetssamarbete som omfattas av IMI. Samordningsfunktionen innefattar främst att registrera och utbilda statliga myndigheter och kommuner i systemet, liksom att övervaka frågeflödet och se till att svenska myndigheter och andra EU-myndigheter får svar på sina frågor i tid. Kollegiet fungerar här som en kontakt mellan svenska myndigheter och kommissionen. Under 2015 har Kommerskollegium deltagit i två IMI-arbetsgruppsmöten i Bryssel. Av EU-kommissionens hemsida för IMI framgår att Sverige under 2015 har skickat och mottagit sammanlagt ärenden. Det är en ökning med 33 % jämfört med motsvarande period 2014 som då var ärenden. 20

23 3.4 Kommunikationsinsatser och EU-rättsligt stöd Kommerskollegium informerar andra myndigheter, näringslivet och allmänheten om EU:s inre marknad. Kommunikation ingår således i kollegiets uppdrag att inom området EU:s inre marknad verka för ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige. Kommerskollegium anpassar kommunikationen efter målgrupperna statliga myndigheter, kommuner, näringsliv och EU-medborgare. Kommunikationsinsatser och stöd riktade mot statliga myndigheter och kommuner Kommerskollegiums mål är att öka kunskapen om EU-rätten hos statliga och kommunala tjänstemän. Kollegiet har under året träffat över 200 tjänstemän från ett 30-tal statliga myndigheter och kommuner. Vid dessa träffar har kollegiet informerat om EU:s regler för fri rörlighet för varor, tjänster och personer, om EU:s anmälningsprocedur för teknisk föreskrifter och om Solvit. Kommerskollegium har under året publicerat guiden Fri rörlighet för varor inom EU regler, begrepp och procedurer som syftar till att öka kunskaperna kring det EU-rättsliga regelverket för varor. Kommerskollegium har under året också medverkat som talare i Tillväxtverkets utbildning kallad Påbyggnadsutbildning om konsekvensutredning överenstämmelse med EU-rätten för myndigheter som arbetar med författningar. Gentemot kommuner har Kommerskollegium bland annat presenterat EU:s varuförordning för Sveriges Kommuner och Landstings miljöchefsnätverk och föreläst om tolkningen och tillämpningen av EU:s tjänstedirektiv för Uppsala kommun. Kommerskollegium har vid två tillfällen under 2015 anordnat dialogmöten för statliga myndigheter som möter EU-medborgare. Kollegiet anser att dialogmötena bidrar till att förbättra tillämpningen av EU-rätten på personrörlighetsområdet. Kollegiet har under året även fört en dialog med Arbetsmiljöverket i fråga om anmälningsplikt för utstationerade arbetstagare. Kommunikationsinsatser och stöd riktade till näringslivet Kommerskollegiums mål är att företag ska lära sig mer om EU:s inre marknad och vilka nätverk för information och problemlösning som finns. Kommerskollegium har medverkat vid mässan Eget Företag i Stockholm genom att vara representerad under temat digitala tjänster i en monter tillsammans med flera andra statliga myndigheter. Uppemot personer besökte mässan under tre dagar. Kollegiets monter besöktes av närmare 200 personer. 21

24 Kommerskollegium har under året bjudit in EU/EES-ambassaderna i Stockholm samt andra företagsfrämjande organisationer till det årliga seminariet European Business Exporting to Sweden. Kommerskollegium har skickat ut information om Solvit till branschorganisationer och har vidare informerat Sveriges ambassader i EU/EESländerna om kollegiets stödfunktioner riktade till företag. Kollegiet har också medverkat i flera seminarier riktade till företag. Kommunikationsinsatser och stöd riktade till EU-medborgare Kommerskollegiums mål är att sprida kunskap om EU:s inre marknad och om vilka nätverk för information och problemlösning som finns kring fri rörlighet. Kollegiet har i samarbete med EU-kommissionen deltagit i ett frukostseminarium anordnat av den ideella organisationen Svenskar i Världen och informerat om Solvit. 3.5 Handelshinder och fri rörlighet inom EU Tillämpning och analys av anmälningsprocedurerna och arbetet inom ramen för (EU)2015/1535 och WTO/TBT Anmälningsproceduren enligt direktiv (EU) 2015/ (anmälningsdirektivet) och WTO:s TBT-avtal gör det möjligt för medlemsstaterna och EUkommissionen att granska nationella förslag till tekniska föreskrifter för att förebygga uppkomsten av hinder för den fria rörligheten. Kommerskollegium hjälper svenska statliga myndigheter och Regeringskansliet att bedöma om deras författningsförslag bör anmälas till kommissionen respektive WTO/TBT-sekretariatet. Kommerskollegium handlägger även svenska statliga myndigheters anmälningar samt deltar på de två årliga kommittémötena för anmälningsdirektivet. Under 2015 har Kommerskollegium yttrat sig över 209 remisser. Av dessa har 37 författningsförslag bedömts omfattas av anmälningsskyldigheten, medan 121 förslag inte behövt anmälas. I 51 fall har kollegiet inte gjort någon bedömning av anmälningsskyldighet eftersom det inte varit relevant för den föreslagna författningsändringen eller så har remissen inte innehållit några författningsförslag. Kollegiet har under 2015 även utrett huruvida kriterierna för märkning av produkter med miljömärket Svanen omfattas av anmälningsskyldigheten enligt anmälningsdirektivet. 1 Notera att anmälningsdirektivet kodifierades och ändrade beteckning i september 2015 (EUT L 241, , s. 1). Direktivets tidigare beteckning var 98/34/EG. 22

25 Det totala antalet anmälningar från de länder som deltar i anmälningsproceduren har ökat något under 2015 jämfört med För svensk del har dock antalet anmälningar minskat och kollegiet har anmält 32 svenska författningsförslag till kommissionen enligt anmälningsdirektivet. Av de 32 författningsförslagen har även tre förslag anmälts till WTO:s sekretariat enligt TBT-avtalet. Tabell 7: Anmälningar enligt anmälningsdirektivet av förslag till tekniska föreskrifter År Svenska anmälningar enl. direktiv (EU)2015/1535 Svenska anmälningar enligt WTO:s TBT-avtal EU-kommissionen har varit ungefär lika aktiv i anmälningsproceduren under 2015 som under Under 2015 har kommissionen lämnat kommentarer i 123 anmälningsärenden, att jämföra med 161 föregående år. Antalet detaljerade utlåtanden har dock ökat till 70 under 2015 att jämföra med 60 under Tabell 8: Reaktioner på förslag som anmälts enligt anmälningsdirektivet År (DU: Detaljerade utlåtanden) (K: Kommentarer) 2015 DU 2015 K 2014 DU 2014 K 2013 DU 2013 K Svenska reaktioner på utländska förslag Reaktioner på svenska förslag Reaktioner från kommissionen på svenska förslag Anm. Statistiken avser antalet förslag som fått reaktioner, inte det sammanlagda antalet reaktioner. Observera att statistiken är preliminär för 2015 eftersom reaktioner får lämnas t.o.m. 31 mars Svenska anmälda förslag har fått få reaktioner och inga detaljerade utlåtanden under Det är ett gott betyg och kan, som kollegiet pekat på redan i årsrapporten om anmälningsproceduren för 2014, vara ett tecken på att svenska myndigheter tar aktiv hänsyn till EU:s inremarknadsregler vid regelgivning. Det är sannolikt att Kommerskollegiums yttranden, utbildningsinsatser och löpande kontakter med myndigheter bidragit till detta. 23

26 Kommerskollegium har under året fortsatt att aktivt bevaka utländska anmälningar och att skicka ut principiellt intressanta reaktioner på anmälda förslag till berörda statliga myndigheter. Under 2015 har kollegiet gjort 75 utskick med information om reaktioner i anmälningsärenden från andra medlemsstater. Kollegiet har även skickat tio remisser angående utländska förslag till statliga myndigheter, branschorganisationer och andra intressenter. Syftet är att agera proaktivt när andra medlemsstater tar fram förslag till tekniska föreskrifter som eventuellt kan hindra den fria rörligheten. Genom att inhämta synpunkter har kollegiet kunnat ta fram beslutsunderlag till Regeringskansliet, som i sin tur har att besluta om Sverige ska reagera på andra medlemsstaters förslag. I den aktiva bevakningen har kollegiet under hösten 2015 särskilt bevakat anmälningar om regler för e-tjänster och IKT-produkter. I fem ärenden har Regeringskansliet lämnat synpunkter med utgångspunkt från Kommerskollegiums underlag. Därutöver har Regeringskansliet reagerat på ytterligare ett anmälningsärende på eget initiativ. En särskild årsrapport om Kommerskollegiums verksamhet inom anmälningsproceduren har tagits fram i början av I årsrapporten finns en mer kvalitativ analys av trender och tendenser i de deltagande ländernas regelgivning av tekniska föreskrifter Arbete med anmälningar enligt tjänstedirektivet Sedan ikraftträdandet av förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden i december 2009 har Kommerskollegium uppdraget att anmäla förslag till nya och ändrade författningar med krav på tjänsteverksamhet till EU-kommissionen. Kommissionen ska i sin tur delge anmälningarna till övriga länder i EU/EES. Sedan hösten 2013 sker anmälningarna via IMI-systemet. Av de svenska författningsförslag som remitterats till Kommerskollegium har 104 genomgått en särskild bedömning utifrån tjänstedirektivets anmälningskrav. Jordbruksverket, Transportstyrelsen, Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket är de myndigheter som remitterat flest föreskriftsförslag. Kollegiet har i samtliga fall gjort en bedömning av om föreslagen förskrift kan omfattas av tjänstedirektivets anmälningskrav eller inte. 24

27 Sverige har, via Kommerskollegium, under 2015 gjort 22 anmälningar enligt tjänstedirektivet. Det är en minskning i förhållande till år 2014, vilket sannolikt beror på flera faktorer. Under 2014 gjorde Naturvårdsverket 16 anmälningar av föreskrifter avseende 16 nationalparker. Detta är exceptionellt och förklarar delvis att antalet anmälningar för 2015 är lägre. Kollegiet har vidare, för att göra anmälningarna mer överblickbara, börjat sammanföra flera krav inom ramen på en och samma anmälan i stället för att anmäla varje krav separat. Arbetet med anmälningar enligt tjänstedirektivet har tagit något mindre resurser i anspråk under 2015 än under föregående år. Kollegiet har utnyttjat uppbyggd kompetens på området för att bli mer effektiva. Totalt har 530 anmälningar gjorts av EU:s medlemsstater under 2015 varav 111 avsåg regleringar som ännu inte trätt ikraft. Flera medlemsstater gör fortfarande mycket få anmälningar. En stor del av antalet anmälningar står Tjeckien för (över 100). Sverige har tredje flest anmälningar av alla medlemsstater. Tabell 9: Svenska anmälningar enligt tjänstedirektivet 2006/123/EG År Antal svenska anmälningar Arbete med EU:s varuförordning 764/2008/EG EU:s varuförordning och den svenska marknadskontrollförordningen gäller för myndighetsbeslut som hindrar försäljning av varor som lagligen säljs i andra EU-länder och som inte omfattas av harmoniserad EU-lagstiftning. Kommerskollegium har till uppgift att ta emot beslut som svenska myndigheter fattar mot ekonomiska aktörer och anmäla dem till EU-kommissionen. På förfrågan av EU-kommissionen har Kommerskollegium lämnat synpunkter avseende möjligheten att använda IMI-systemet för anmälningar enligt varuförordningen. Kollegiet har välkomnat möjligheten att kunna ta del av anmälningar från andra medlemsstater som kan leda till utökat informationsutbyte inom ramen för varuförordningens anmälningsprocedur. Efter inbjudan från kommissionen har kollegiet dessutom bistått Regeringskansliet med underlag för möjliga regeringsalternativ i samband med ändring av varuförordningen. Ett av förslagen från kollegiet var att utöka av förordningens tillämpningsområde. 25

28 Kommerskollegium analyserar fortlöpande varuförordningens tillämpning på beslut av svenska myndigheter. Under året undersöktes försäljningsförbud av solariekrämer och en utredning påbörjades om varuförordningens tillämpning vid försäljningsförbud av kosttillskott. För att utbilda kommuner i tillämpningen av varuförordningen har kollegiet genomfört en utbildningsinsats i Sveriges Kommuner och Landstings miljöchefsnätverk. Varje år rapporterar Kommerskollegium erfarenheter från kontaktpunkten för varor och tillämpningen av varuförordningen i Sverige till EU-kommissionen. En observation är att antalet frågor från kommuner har ökat Solvitnätverkets arbete Kommerskollegium inrymmer Sveriges Solvitfunktion och tar därmed emot och hanterar klagomål om hinder mot den fria rörligheten som företag och privatpersoner stött på i fall där myndigheter inte tillämpar EUrätten korrekt. Solvit drivs i EU-kommissionens regi. Arbetet handlar om att på informell väg och i dialog med berörda myndigheter försöka komma till rätta med de hinder som klagomålen handlar om. Tabell 10: Inkomna (avslutade) hinderärenden för Solvit Sverige År Varor 16 (17) 17 (28) 27 (23) Tjänster 12 (12) 4 (6) 10 (9) Kapital 0 (1) 7 (7) 13 (13) Personer 184 (184) 171 (173) 146 (147) Total 212 (214) 199 (214) 196 (192) Solvitdatabasen Anm. Antalet avslutade ärenden anges i tabellen inom parentes Solvit Sverige har tagit emot 212 ärenden under 2015, varav 93 har hanterats i samarbete med andra Solvitcenter inom ramen för nätverkets gemensamma databas. Övriga ärenden har hanterats utan att något annat Solvitcenter har engageras. 155 ärenden har handlat om problem som uppstått i Sverige, övriga 57 om problem som har uppstått i andra medlemsstater. 26