Avdelningen för Finansiell Stabilitet/Avdelningen för Penningpolitik. Bilaga 1: Hushållens skulder ur ett historiskt och internationellt perspektiv

Transkript

1 Bilagor DATUM: AVDELNING: Avdelningen för Finansiell Stabilitet/Avdelningen för Penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel Fax registratorn@riksbank.se DNR [Diarienummer] Bilagor till promemorian Amorteringskrav - ett steg mot en mer hållbar skuldutveckling Bilaga 1: Hushållens skulder ur ett historiskt och internationellt perspektiv Diagram B1. Svenska bostadspriser Index, 100= januari Kompositindex Bostadsrätter Villor 100 Källor: Valueguard och Riksbanken 1 [10]

2 Diagram B2. Årlig tillväxt i hushållens bolån Procent Källor: SCB och Riksbanken Diagram B3. Hushållens skulder som andel av disponibel inkomst Procent Källor: SCB och Riksbanken 2 [10]

3 Diagram B4: Hushållens skuldkvot i olika länder Procent Anm. För Australien, Canada, Japan, Schweiz och USA kommer siffrorna från antingen OECD eller nationella statistikmyndigheter. För övriga länder kommer siffrorna från Eurostat. Eftersom Eurostat definierar skuldkvoten annorlunda än vad Riksbanken gör skiljer sig siffran för Sverige från siffran som normalt redovisas. Skillnaden är att Eurostat använder ett bruttomått för disponibel inkomst och justerar för hushållens nettofordran på pensionsfonder. Skillnaden mellan nettomåttet för disponibel inkomst, som Riksbanken normalt använder, är att bruttomåttet för disponibel inkomst inkluderar kapitalförslitning. Källor: Eurostat, OECD, Macrobond och Riksbanken Tabell B1. Typlåntagare i stocken, 2013 Stock (individer) Lågt skuldsatt Medel Högt skuldsatt Disponibel inkomst (kr/månad) Total skuld (kr) Skuldkvot (%) Amorteringstid (år) Amortering (kr/månad) Amortering/disponibel inkomst (%) 4,5 5,5 6,2 Ålder (år) Anm. Lågt skuldsatta individer representeras av medianen för individer mellan den 20:e och den 25:e percentilen, medelskuldsatta av medianen för individer/hushåll mellan den 45:e och den 55:e percentilen och högt skuldsatta av medianen för individer mellan den 75:e och den 80:e percentilen. 3 [10]

4 Bilaga 2: Konsekvenser för olika typlåntagare I juli 2012 var den totala skuldstocken miljoner kronor och fram till juli 2013 hade låntagarna i Riksbankens data set från de åtta största bankerna amorterat miljoner kr på sina bolån. Bolån utgör cirka 72 procent av den totala skuldstocken, det vill säga cirka miljoner kr i juli Det innebär att cirka 2,14 procent av bolånestocken amorterats, vilket kan översättas till en amorteringstid på 46,7 år. 1 Den delen av lånestocken som inte är bolån består av konsumtionskrediter, studielån, billån, skatteskulder med mera. I beräkningen antas att dessa lån i genomsnitt amorterats på 25 år, eller fyra procent per år, vilket innebär att amorteringarna på den totala lånestocken var 0,72*2,14 + 0,28*4 = 2,66 procent mellan juli 2012 och juli 2013, eller 37,6 år (100/2,66). Införs ett krav att alla nya bolån ska amorteras på 35 år innebär det att den aggregerade amorteringstiden för nya bolån blir 24,4 år, eller cirka 4,1 procent per år (anledningen till att amorteringstiden bland nya bolån inte blir 35 år är att det redan finns nya låntagare som amorterar snabbare än 35 år och dessa antas amortera i samma takt som tidigare). För varje år antas att andelen av hela lånestocken (inklusive lån som inte är bostadsrelaterade) som påverkas av amorteringskravet ökar med 5 procentenheter så att hela stocken påverkas efter 20 år. Efter ett år amorteras 95 procent av den totala lånestocken på 37,6 år och de övriga fem procenten amorteras på knappt 25 år (72 procent av de fem procent som nya lån i stocken antas vara nya bolån som amorteras på 24,4 år och 28 procent är övriga lån som antas amorteras på 25 år). Efter två år amorteras 90 procent av den totala stocken på 37,6 år och tio procent på 24,4 år, osv. Efter 20 år amorteras den totala stocken på 24,4 år, vilket innebär att den aggregerade amorteringen för skuldstocken har minskat med drygt 13 år. För att få en känsla för hur ökade amorteringar kan påverka enskilda bolånetagare studeras effekterna för några typiska nya låntagare. Givet att låntagare använder den löpande inkomsten för att amortera beror effekten för enskilda låntagare på hur skuldsatta de är i förhållande till disponibel inkomst. I beräkningarna nedan beskrivs därför hur ökade amorteringar påverkar låntagare med låg, medel eller hög skuldkvot. Effekterna beräknas enbart för en period framåt i tiden. Typlåntagarna som beskrivs i Tabell B2 och B3 är baserade på stickprovet med nya låntagare från Finansinspektionens bolåneundersökning. 2 Låntagarna i detta stickprov har sorterats efter hur stor andel nya bolån de har i förhållande till disponibel inkomst. Därefter beräknas medianer för tre grupper; lågt skuldsatta, medelskuldsatta och högt skuldsatta. Lågt skuldsatta låntagare representeras av medianen för nya låntagare mellan den 20:e och den 25:e percentilen, medelskuldsatta av medianen för nya låntagare mellan den 45:e och den 55:e percentilen och högt skuldsatta av medianen för nya låntagare mellan den 75:e och den 80:e percentilen. Eftersom amorteringsförslagen riktar sig mot nytagna bolån beskrivs skulder och amorteringar för typlåntagarna dels enbart för de nytagna lånen (se Tabell B2) och dels totalt (se Tabell B3). De nya bolånen är låntagarnas nytagna bolån, men det finns tillfällen då låntagarna redan har lån och således beskriver inte enbart de nya 1 Denna amorteringstid är inte jämförbar med de 99 år som är genomsnittlig amorteringstid för låntagare som amorterar. Amorteringstiden här är beräknad som totala amorteringar dividerat på totala skulder. Förutom att beräkningsmetoden skiljer sig åt beror den stora skillnaden dels på att amorteringstiderna för individer som amorterar är skevt fördelad (medel är 99 år, 25:e percentilen är 16 år, medianen är 37 år och 75:e percentilen är 87 år) och dels på att amorteringstiden som används här är beräknad enbart på bolån. 2 Finansinspektionen, (2014), Den svenska bolånemarknaden [10]

5 bolånen låntagarnas skuldsättning. Indelningen i lågt-, medel- och högt skuldsatta är dock baserad på nya lån i förhållande till disponibel inkomst. Samtliga värden i Tabell B2 och Tabell B3 är medianer för låntagarna i de olika grupperna. Om kravet utformas så att alla nya bolån ska amorteras på 35 år kommer amorteringen på de nya lånen för en typisk lågt skuldsatt bolånetagare öka från 281 kronor till 767 kronor. Som andel av disponibel inkomst motsvarar detta en ökning från 0,9 procent till 1,8 procent (se Tabell B2). Den totala amorteringen, det vill säga inklusive amortering på övriga lån, ökar från 954 kronor till kronor och som andel av disponibel inkomst från 2,8 procent till 3,1 procent (se Tabell B3). Totalt sett blir det alltså en förhållandevis liten förändring för den lågt skuldsatta låntagaren. Givet samma amorteringskrav ökar amorteringen för nya bolån från 395 kronor till kronor för den medelskuldsatta låntagaren. Som andel av disponibel inkomst motsvarar detta en ökning från 1,3 procent till 4,8 procent (se Tabell B2). Den totala amorteringen ökar från 830 kronor till kronor och den totala amorteringen som andel av disponibel inkomst ökar från 2,7 procent till 5,1 procent (se Tabell B3). Medellåntagaren påverkas således mer av detta krav än den lågt skuldsatta låntagaren. Störst effekt får kravet för den högt skuldsatta låntagaren. För denne ökar amorteringen på de nya bolånen från 948 kronor till kronor, eller från 2,7 procent av disponibel inkomst till 10,1 procent (se Tabell B2). Den totala amorteringen ökar från kronor till kronor och som andel av disponibel inkomst ökar den från 3,8 procent till 10,3 procent (se Tabell B3). Riksbankens tolkning av Bankföreningens förslag från den 7 oktober 2014 innebär att bolånetagare med belåningsgrad (LTV) över 70 procent amorterar 2 procent av bolånen per år och bolånetagare med LTV mellan 50 och 70 procent amorterar 1 procent av bolånen per år. Givet denna tolkning av förslaget behöver den lågt skuldsatta typlåntagaren öka amorteringen på nya bolån från 281 kronor till 385 kronor, vilket motsvarar en ökning från 0,9 procent till 1,1 procent av disponibel inkomst. Den medelskuldsatta typlåntagaren behöver öka amorteringen från 395 kronor till 850 kronor, vilket motsvarar en ökning från 1,3 procent till 3,0 procent av disponibel inkomst. För den högt skuldsatta låntagaren ökar amorteringen på nya bolån från 948 kronor till kronor, vilket motsvarar en ökning från 2,7 procent till 6,9 procent av disponibel inkomst (se Tabell B2). Givet tolkningen av Bankföreningens förslag påverkas inte den lågt skuldsatta låntagarens totala amortering i någon större omfattning. För den medelskuldsatta låntagaren ökar den totala amorteringen från 830 kronor till kronor och som andel av disponibel inkomst från 2,7 procent till 3,5 procent. Den högt skuldsatta låntagaren måste öka den totala amorteringen från kronor till kronor och som andel av disponibel inkomst från 3,8 procent till 7,1 procent (se Tabell B3). 5 [10]

6 Tabell B2. Typlåntagare (nya bolån), 2013 Lågt skuldsatt Medelskuldsatt Högt skuldsatt Disponibel inkomst (kr/månad) Total skuld (kr) Skuldkvot (%) Amorteringstid (år) Amortering (kr/månad) Amortering/disponibel inkomst (%) 0,9 1,3 2,7 LTV (%) Ålder (år) Amorteringsbelopp (kr/månad) Alla nya lån på 35 år Tolkning av bankföreningens förslag Amorteringsbelopp som andel av disponibel inkomst (%) Alla nya lån på 35 år 1,8 4,8 10,1 Tolkning av bankföreningens förslag 1,1 3,0 6,9 Anm. Låntagarna är sorterade efter storleken på kvoten mellan nya bolån och disponibel inkomst. Lågt skuldsatta låntagare representeras av medianen för låntagare mellan den 20:e och den 25:e percentilen, medelskuldsatta av medianen för låntagare mellan den 45:e och den 55:e percentilen och högt skuldsatta av medianen för låntagare mellan den 75:e och den 80:e percentilen. Samtliga värden är medianer för de olika grupperna, vilket innebär att exempelvis amorteringsbelopp som andel av disponibel inkomst i tabellen inte blir det samma som att beräkna andelen med amorteringsbeloppet och den disponibla inkomsten som redovisas i tabellen. Tabell B3. Typlåntagare (totala lån), 2013 Lågt skuldsatt Medelskuldsatt Högt skuldsatt Disponibel inkomst (kr/månad) Total skuld (kr) Skuldkvot (%) Amorteringstid (år) Amortering (kr/månad) Amortering/disponibel inkomst (%) 2,8 2,7 3,8 LTV (%) Ålder (år) Amorteringsbelopp (kr/månad) Alla nya lån på 35 år Tolkning av bankföreningens förslag Amorteringsbelopp som andel av disponibel inkomst (%) Alla nya lån på 35 år 3,1 5,1 10,3 Tolkning av bankföreningens förslag 2,8 3,5 7,1 Anm. Låntagarna är sorterade efter storleken på kvoten mellan nya bolån och disponibel inkomst. Lågt skuldsatta låntagare representeras av medianen för låntagare mellan den 20:e och den 25:e percentilen, medelskuldsatta av medianen för låntagare mellan den 45:e och den 55:e percentilen och högt skuldsatta av medianen för låntagare mellan den 75:e och den 80:e percentilen. Samtliga värden är medianer för de olika grupperna, vilket innebär att exempelvis amorteringsbelopp som andel disponibel inkomst i tabellen inte blir det samma som att beräkna andelen med amorteringsbeloppet och den disponibla inkomsten som redovisas i tabellen. 6 [10]

7 Bilaga 3: Konsekvenser för skuldkvot, makroekonomi och bostadspriser En beskrivning av de olika makromodeller som använts I analysen av de makroekonomiska effekterna av amorteringskrav har olika metoder använts för att få ett så brett stöd i bedömningen som möjligt. Bland annat har effekterna på ekonomin av ett amorteringskrav beräknats med de prognosmetoder som används regelmässigt i policyprocessen. 3 Utöver detta har simuleringar i två DSGE-modeller utförts. Den ena modellen, beskriven i Walentin (2013), är skattad på svenska data och har tidigare använts av riksbanken i analyser av bostadsmarknaden. 4 Ytterligare en DSGE-modell har skattats och omarbetats för att specifikt användas i analysen av amorteringskrav. Den senare modellen är en omarbeting av en modell presenterad i Gerali et al. (2010). Denna modell delar mycket av grundstrukturen med Walentin (2013) men innehåller också en banksektor och en omarbetning av löptidsstrukturen på bostadslån som gjorts av APP. 5,6 Ändringen approximerar att merparten av lånestocken löper över flera perioder och att de flesta låntagare inte behöver omförhandla sina lån varje period. Det understryks att denna modell fortfarande är under utveckling. Resultaten från denna modell kan alltså komma att förändras i framtiden. Konstruktion av scenarier i modellerna I konsekvensberäkningen har det antagits att skulderna utvecklas som i den penningpolitiska uppföljningen i september. De olika amorteringskraven innebär i sin tur att skuldutvecklingen sedan blir lägre i varierande grad, beroende på hur kravet utformas. Denna skillnad i skuldutveckligen har sedan används som utgångspunkt i modellerna för att beräkna de ekonomiska konsekvenserna. I figuren nedan visas hur de olika förslagen påverkar hushållens aggregerade skuldkvot. 3 Detta omfattar prognosekvationer och en mängd olika identiteter mellan stockar och flöden för hushållens balansräkning, sparande och konsumtion. 4 Se Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden 2011, Sveriges riksbank. 5 Andrea Gerali & Stefano Neri & Luca Sessa & Federico M. Signoretti (2010) "Credit and Banking in a DSGE Model of the Euro Area," Journal of Money, Credit and Banking, Blackwell Publishing, Blackwell Publishing, vol. 42(s1), pages , Förändringen av löptidstrukturen innebär att lånekontrakt inte förnyas varje kvartal utan istället kan spegla lånekontrakt som löper under flera år. Tekniken för att göra detta är beskriven i Alessandro Calza, Tommaso Monacelli, Livio Stracca (2007) collateral constraint, house prices, monetary policy, mortgage markets CEPR Working Paper No April [10]

8 Diagram B5. Den aggregerade skuldkvotens utveckling jämfört med ett basscenario vid olika amorteringskrav Procentenheter Anm. Tolkningen av Bankföreningens rekommendation är att bolånetagare med LTV på över 70 procent amorterar två procent av bolånen per år och bolånetagare med LTV mellan 50 och 70 procent endast amorterar en procent av bolånen per år En beskrivning av vad som händer i ekonomin när amorteringskrav genomförs Analysen i DSGE-modellerna, och i prognossystemet, visar att en avgörande faktor för hur stora effekterna på den aggregerade konsumtionen blir handlar om hur stor del av konsumenterna som direkt berörs av ett amorteringskrav. Modellerna visar att de aggregerade effekterna på exempelvis konsumtion och BNP avgörs av hur många hushåll som berörs av en lånebegränsning, oavsett hur den rent tekniskt är utformad i modellerna. De aggregerade effekterna döljer alltså att ett amorteringskrav påverkar r väldigt olika mellan olika hushållsgrupper. Effekten på konsumtionen för de hushåll som inte berörs av amorteringskravet (eller som är helt skuldfria) är liten. Däremot uppkommer negativa effekter för bostadsinvestingar och konsumtion för den delen av hushållen som direkt berörs av ett amorteringskrav. På husmarknaden leder detta till en press nedåt på huspriserna. Däremot finns en motverkande kraft som dämpar fallet i huspriserna då de konsumenter som inte berörs av amorteringskravet nu kan öka sina bostadsinvesteringar. Detta bidrar till att begränsa fallet i huspriserna. 7 I modellerna antas det implicit att alla som tidigare var låntagare fortsätter att låna även under det nya regelverket men att de lånar ett mindre belopp. Analysen visar också att effekterna på huspriser relativt skulder är en nyckelfråga i bedömningen av de makoroekonomiska effekterna av amorteringskrav. I DSGE-modellerna, men även implicit i prognosverktygen, antas det att skulderna 7 I DSGE-modellerna är antalet hushåll som berörs av lånerestriktioner skattat baserat på historiska data och uppgår till mellan 15 och 20 procent av den totala lånesumman. 8 [10]

9 faller mycket men att huspriserna inte påverkas lika mycket. Detta antagande visar sig vara avgörande för resultaten. Dessutom antar både DSGE-modellerna och de prognosverktyg som används i analysen att huspriserna, i stort, är fundamentalt värderade. Eftersom ingen modell som har använts i analysen är lämplig att analysera effekter av amorteringskrav om det samtidigt skulle råda en betydande ojämvikt på bostadsmarknaden (bubblor eller någon form av icke-rationellt beteenden) har andra, partiella metoder använts för att analysera effekter av amorteringskrav på huspriser. Detta görs genom att de ökade amorteringarna översätts till en ökad räntekostnad (så kallad ränteekvivalens) och effekterna av en sådan ränteuppgång kan då analyseras i en modell. I detta syfte har en simulering i en empirisk modell av Claussen (2012) använts. 8 Modellen är en så kallad felkorrigeringsmodell där husprisernas långsiktiga nivå beror av ett antal variabler som disponibelinkomst, finansiell förmögenhet och real ränta efter skatt. Genom att långsiktigt förändra den reala räntekostnaden efter skatt kan man få en uppfattning om möjliga effekter på huspriserna av ett amorteringskrav som inte fångas upp i en DSGE-modell. Att likställa en ökad amortering med en högre räntekostnad är ett starkt antagande då en ökad amortering är ett sparande. Antagandet medför dock att den ökande utgiften för ett hushåll, som uppkommer under en period då amorteringar sker, kan översättas till en ekonomisk storhet som på ett enkelt sätt kan användas i modeller för kännslighetsanalys. Tabell B4. Genomsnittliga makroeffekter då nya lån amorteras till fullo på 35 år (avvikelser från nivån i ett basscenario i procent) UTGÅNGSLÄGE FÖRÄNDRING PÅ LÅNG SIKT (50 ÅR) Skuldkvot 180 procent -31,0 procentenheter Makroeffekter med små huspriseffekter Maxeffekt Långsiktig effekt BNP -0,9% -0,1% Konsumtion -1,4% -0,1% Reala huspriser -1,3% -0,9% Makroeffekter med stora huspriseffekter Maxeffekt Långsiktig effekt BNP -1,9% -0,1% Konsumtion -2,4% -0,2% Reala huspriser -12,0% -0,2% Anm. Makroeffekterna i tabellen är genomsnittet av de beräknade effekterna utifrån de modeller som använts i analysen. 8 Se Claussen Carl Andreas (2012) Are Swedish Houses Overpriced? Riksbanken Working paper 9 [10]

10 Tabell B5. Genomsnittliga makroeffekter då nya lån amorteras enligt Riksbankens tolkning av bankföreningens förslag (avvikelser från nivån i ett basscenario i procent) UTGÅNGSLÄGE FÖRÄNDRING PÅ LÅNG SIKT (50 ÅR) Skuldkvot 180 procent -13,0 procentenheter Makroeffekter med små huspriseffekter Maxeffekt Långsiktig effekt BNP -0,3% -0,1% Konsumtion -0,7% -0,1% Reala huspriser -0,5% -0,3% Makroeffekter med stora huspriseffekter Maxeffekt Långsiktig effekt BNP -0,8% -0,1% Konsumtion -1,0% -0,1% Reala huspriser -5,0% -0,3% Anm. Makroeffekterna i tabellen är genomsnittet av de beräknade effekterna utifrån de modeller som använts i analysen. I Tabell B4 och Tabell B5 ovan ses den genomsnittliga maximala effekt som uppstår i modellerna av amorteringskravet. Denna genomsnittliga effekt döljer dock att de olika modellerna har lite olika effekter, men framförallt att effekterna i de olika modellerna sker vid olika tidpunkter. I DSGE modellerna där hushållen är framåtblickande sker effekterna snabbt, även om en liten del av hushållen direkt berörs. I prognossystemet är hushållen inte framåtblickande vilket innebär att effekterna kommer mycket långsamt. 10 [10]