Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Transkript

1 Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet Stockholms universitet 9 maj 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén

2 Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Finansiell stabilitet och makrotillsyn

3 Om Riksbanken

4 Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

5 Riksbankens styrning

6 Riksbankens direktion Riksbankschef Stefan Ingves Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Vice riksbankschef Karolina Ekholm Vice riksbankschef Per Jansson Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Vice riksbankschef Martin Flodén

7 Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde

8 Piggelin kostar 75 öre Piggelin kostar 7 kronor

9 Hur mäts inflation? Statistiska centralbyråns nämnd för konsumentprisindex hanterar frågor som rör beräkningen av KPI SCB köper en korg av varor och tjänster Olika mått på inflation KPI KPIF KPIF exklusive energi

10 Stora skillnader i pristrender för olika varugrupper Varor exlusive teknikprodukter Teknikprodukter Varor Anm. Index 1995=100. Teknikprodukter avser en sammanvägning av grupperna radio, tv, video, kameror inkl. färgfilm och musikinstrument, cd, dvd i KPI. Källor: SCB och Riksbanken

11 2%

12 16 Lägre inflation sedan inflationsmålet infördes KPI, årlig procentuell förändring KPI Medel Medel 1, Medel 8, Källa: SCB och Riksbanken

13 Vad är problemet med hög/låg inflation?

14 Kort om Riksbanken Våra huvuduppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende

15 Riksbankens roll Ansvarar för sedlar och mynt Övervakar det finansiella systemet Fyra storbankerna Sköter betalningssystemet RIX Nödkrediter Lender of last resort

16 RIX-systemet som ett nav R I X

17 Bankerna centrala i systemet men banker är instabila Sparande Utlåning och finansiella problem kan spridas risk för bank run

18 Personalallokering

19 Penningpolitiken

20 Sämsta penningpolitiken i västvärlden? Paul Krugman på besök i Stockholm i januari Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

21 Penningpolitikens medel Riksbanken bestämmer den ränta till vilken bankerna kan låna av eller placera i Riksbanken Reporänta gäller för veckovisa transaktioner Räntekorridorer gäller för transaktioner över natten Kommunikation Publicerar prognos för reporäntan 3 år framåt Protokoll Anföranden

22 Reporäntan och marknadsräntor Förändringar i reporäntan och räntebanan syftar till att påverka marknadsräntor, som i sin tur påverkar inflationen Bankerna utjämnar över- resp. underskott på likviditet mellan sig till dagslåneräntan (kortaste interbankräntan) Riksbankens korridor sätter övre och undre gräns Förändringar i dagslåneräntan fortplantas i varierande grad till räntor på andra marknader Räntebanan kan påverka räntor med längre löptider via förväntningar

23 Hur påverkar reporäntan andra räntor? Procent Källor: Macrobond, SCB och Riksbanken

24 Anm. I det högra diagrammet är streckade linjer från den 16 april (dagen före annonsering av penningpolitiskt beslut) och de heldragna från den 25 april. Statsobligation- och bostadsobligationskurvorna är nollkupongare. Långa räntor påverkas via förväntningar Beslut i april 2013 Reporänta, procent skiftade ned avkastningskurvor Avkastningskurvor löptid tom 5 år, procent

25 Hur påverkar verktygen inflationen? - den penningpolitiska transmissionsmekanismen Förväntningar om reporäntan Reporäntesänkning Marknadsräntorna faller Inflationsförväntningar Högre förväntad lönsamhet hos företag Svagare växelkurs Lättare få krediter högre investeringar Ökad konsumtion Ökade investeringar Ökad export minskad import Högre importpriser Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN

26 På vilka grunder fattas de penningpolitiska besluten? Bedriver så kallad flexibel inflationsmålspolitik Stabilisera inflationen kring 2 procent och stabilisera realekonomin kring långsiktigt hållbar nivå Välja penningpolitik som ger lämplig balans mellan att stabilisera inflationen och realekonomin ( väl avvägd politik ) Eftersom penningpolitiken verkar med fördröjning handlar det i praktiken om prognosstyrning

27 Effekter av penningpolitisk chock Impulsresponser enligt modellen Ramses, oförväntat 0,1 Reporänta 0,1 0,2 KPIF 0, ,16 0,16 0,12 0,12-0,1-0,1 0,08 0,08-0,2-0,2 0,04 0,04-0,3 0, Nominell växelkurs -0,3 0, Arbetslöshet 0 0 0,6 0,6-0,04-0,04 0,4 0,4-0,08-0,08 0,2 0,2-0,12-0, , ,16 Källa: Riksbanken

28 Penningpolitiska beslutsprocessen Avdelningen för penningpolitik Förmöten,internationella prognoser och finansiell analys Finansmarkn.möte Prognosmöten och penningpolitiska diskussioner Omvärldsmöte Nulägesmöte Uppdatering av prognoser och texter Vecka Direktionen Viktiga PP Frågor Riskdiskussion Information om prognosen Beredningsmöte (Stor-PBG1 & 2) Direktionsmöte 1 -prognosen Direktionsmöte 2 -texten Penningpolitiskt möte Publicering av PPR Penningpolitisk protokoll (ca 2 veckor efter mötet)

29 Senaste inflationsprognosen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

30 Senaste arbetslöshetsprognosen Procent av arbetskraften, år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

31 Optimal penningpolitik med flexibelt inflationsmål Variabilitet i realekonomisk utveckling Taylorgräns O Centralbankspreferenser Variabilitet i inflation

32 Riksbankens senaste räntebeslut Reporänta, procent Anm. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken

33 Finanskris och lågkonjunktur

34 De senaste åren har präglats av två stora problemområden... Hantera svag realekonomisk utveckling och fallande inflation Hantera risker förknippade med stort finansiellt system med strukturella sårbarheter

35 Källor: Eurostat, SCB, UK Office for National Statistics och Bureau of Economic Analysis Global finanskris ledde till den stora recessionen BNP, index, 2007 kvartal 4 = Storbritannien Euroområdet USA Sverige

36 Sverige återhämtat sig väl efter krisen BNP per capita 105 UK 105 USA 100 Euroområdet Sverige Anm. BNP per capita, index, 2007 = 100. Källa: OECD

37 Styrräntor sänktes till sin nedre gräns Styrräntor, procent Bank of England Federal Reserve ECB Riksbanken Källor: Respektive centralbank

38 och kompletterades med okonventionella åtgärder Centralbankernas balansomslutning, index, januari 2007 = Bank of England Federal Reserve ECB Riksbanken Källor: Respektive centralbank

39 Riksbankens åtgärder under den finansiella krisen Åtgärder för att tillföra likviditet Lån på längre löptider än normalt Lån i amerikanska dollar (avtal med Fed) Fler typer av värdepapper godkända som säkerheter Utökad krets av motparter Okonventionell penningpolitik (eller forward guidance ) Lån till fast ränta på lång löptid (ca 1 år)

40 Riksbankens balansräkning Övrigt 4 mrd Utlåning i svenska kronor 4 mrd Sedlar och mynt 108 mrd Guld och fordringar i utländsk valuta 198 mrd Skulder i utländsk valuta 16 mrd Övrigt 13 mrd Eget kapital* mrd 0 Tillgångar Skulder 0 Anm. Miljarder SEK *Inkl. värderegleringskonton 31/ Källa: Riksbanken

41 Riksbankens balansräkning Övrigt 7 mrd Utlåning i svenska kronor 11 mrd Sedlar och mynt 79 mrd Guld och fordringar i utländsk valuta 432 mrd Skulder relaterade till penningpolitiska transaktioner 28 mrd Skulder i utländsk valuta 201 mrd Övrigt 51 mrd Eget kapital* 90 mrd 0 Tillgångar Skulder 0 Anm. Miljarder SEK *Inkl. värderegleringskonton 31/ Källa: Riksbanken

42 Anpassningsprocess involverar nedåtpress på löner och priser Arbetskostnad per producerad enhet, index, 2000 kv1 = 100 Källa: Eurostat

43 Nedgång i inflationen KPI-inflation, årlig procentuell förändring Anm. För Euroområdet avses HIKP. Källor: Eurostat, SCB, UK Office for National Statistics och US Bureau of Labour Statistics

44 Finansiell stabilitet och makrotillsyn

45 Makrotillsyn: Ett nytt policyområde växer fram European Systemic Risk Board (ESRB) Single Supervisory Mechanism (SSM) European Central Bank (ECB) European Banking Authority (EBA) European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA) European Securities and Markets Authority (ESMA)

46 I Sverige har Finansinspektionen ansvar för makrotillsynsverktygen Finans- inspektionen Ansvarar för verktygen Riksgälden Stabilitets- råd Finansdepartementet Ordförande Riksbanken

47 Makrotillsynsverktyg Makrotillsynsverktyg syftar till att begränsa systemrisker Stärka motståndskraften hos banker Motverka att risker byggs upp, t ex alltför snabb kreditexpansion men kan också ha effekter på makroekonomin, till stor del genom samma kanaler som reporäntan

48 Exempel på makrotillsynsverktyg Strukturella kapitalkrav Kontracykliska kapitalkrav Sektorsvisa kapitalkrav/riskvikter Verktyg för att styra likviditet Bolånetak: LTV (Loan to value), LTI (loan to income) Amorteringar

49 Stigande priser på framför allt bostadsrätter Index, januari 2005 = 100, säsongsrensade data Källor: Valueguard och Riksbanken

50 Historiskt hög skuldkvot Hushållens skulder i procent av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken

51 Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Tre synsätt: 1. Fokusera på de traditionella målen: inflation och resursutnyttjande 2. Luta mot vinden 3. Prisstabilitet och finansiell stabilitet kan inte skiljas åt

52 Min syn Penningpolitiken kan användas tillfälligt vid bred kreditexpansion Tills makrotillsynsåtgärder är på plats Om skuggbanksaktiviteter Avvägning mot inflationsmålets trovärdighet Finansiella cykler är långa: penningpolitiken kan inte släppa fokus på inflationsmålet under många år i följd Svenska riskerna koncentrerade till bostadssektorn och hushållens skuldsättning Penningpolitiken har små/osäkra effekter på sådana risker