Riksbankens roll i svensk ekonomi

Transkript

1 Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning 1661 Palmstruch - första sedlarna 171 Riksbanken ger ut transportsedlar 1866 Sveriges riksbank 1999 Självständig genom ny lag

2 Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde = penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende = finansiell stabilitet 3 Riksbankens direktion RB chef, Stefan Ingves 1:e vice, Svante Öberg Vice, Karolina Ekholm Vice, Lars Nyberg Vice, Lars E.O. Svensson Vice, Barbro Wickman-Parak

3 Agenda Riksbanken myndighet under Riksdagen Riksbanksfullmäktige utser direktionen Direktionen beslutar i Riksbanken Riksbankschefen ordförande (ej chef) för direktionen Individuellt ansvar Stor transparens: Penningpolitiska beslut, röster, reservationer, protokoll med namn 5 Agenda Penningpolitik ensamt ansvar Mål Medel Finansiell stabilitet delat ansvar (Finansinspektionen, Riksgälden, Finansdepartementet) Mål Medel 6

4 Penningpolitik mål 7 Mål för penningpolitiken Upprätthålla fast penningvärde Inflationsmål, procent (per år) för KPI Stabilisera inflationen kring procent (ofullständig kontroll) Stabilisera realekonomin Maximal stabilisering av inflationen skulle leda till stor volatilitet i BNP, sysselsättning och arbetslöshet 8

5 Flexibel inflationsmålspolitik (inte strikt inflationsmålspolitik) Stabilisera inflationen kring procent Stabilisera realekonomin (resursutnyttjandet) kring (långsiktigt) hållbar nivå Mått på resursutnyttjandet: Gap: arbetslöshet, sysselsättning, arbetade timmar, produktion Stabilisera arbetslösheten runt hållbar nivå 9 Flexibel inflationsmålspolitik (inte strikt inflationsmålspolitik) Penningpolitiken verkar med fördröjning på realekonomi och inflation Prognosstyrning (forecast targeting) Välj räntebana så att resulterande prognoser för inflation och RU ser bra ut (bäst stabiliserar inflation och resursutnyttjande), utgör väl avvägd penningpolitik Väl avvägd penningpolitik: Lämplig kompromiss mellan stabilisering av inflation och resursutnyttjande Effektiv penningpolitik: Ej möjligt stabilisera inflationen mer utan att stabilisera RU mindre, och vice versa 1

6 Varför just procent? Ger utrymme för pris- och lönejusteringar utan deflation Mindre risk för att reporäntan hamnar vid nollgränsen Vanligt inflationsmål för industriländer 11 Utfall för inflationen, KPI Procent/år KPI Medel September Medel 1,5 Std avv 1, Medel 8,3 Std avv 3,

7 KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Procent/år 5 3 KPI KPIF KPIF exklusive energi Källa: SCB 13 Penningpolitik medel 1

8 Penningpolitiska verktyg Styrränta Reporäntan Kommunikation Reporäntebanan Penningpolitiska rapporter och uppföljningar Protokoll från penningpolitiska möten Tal och gästföreläsningar 15 Hur påverkar verktygen inflationen? - den penningpolitiska transmissionsmekanismen Reporäntesänkning Förväntningar om reporäntan Inflationsförväntningar Marknadsräntorna faller Högre förväntad lönsamhet hos företag Svagare växelkurs Lättare få krediter högre investeringar Ökad konsumtion Ökade investeringar Ökad export minskad import Högre importpriser Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN 16

9 Riksbanken bestämmer den kortaste räntan Ensamrätt på att ge ut sedlar och mynt Styr infrastrukturen i banksystemet Bankerna måste vara anslutna till RIX -tvingar bankerna att vara i balans vid dagens slut Bankerna sätter in eller lånar av Riksbanken 17 Riksbankens styrning av dagslåneräntan Dagslåneräntan, % Utlåningsränta (taket) Finjusteringar +/- 1 räntepunkter Reporäntan Inlåningsfacilitet (golvet) Placeringsbehov Lånebehov Det finansiella systemets låne- eller placeringsbehov i centralbanken Riksbanken genomför en penningpolitisk repa på XX miljarder och banksystemet hamnar på noll 18

10 Hur påverkar reporäntan andra räntor? Procent Reporänta Interbankränta Bostadslån - genomsnitt av listade räntor Två-årsräntor Tioårsräntor Källa: Riksbanken, Reuters EcoWin och SCB 19 Riksbanken påverkar långa räntor indirekt via marknadsförväntningar Avkastningskurvor löptid tom 5 år, procent Streckade linjer är från den 7 juli och de heldragna från den 3 augusti.

11 Reporäntebana med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden % 75% 5% Utfall Prognos Källa: Riksbanken 1 Penningpolitiska alternativ oktober 11 Utländska styrräntor enligt Riksbankens prognos; hållbar arbetslöshet 6,5 procent Huvudscenario Lägre ränta Högre ränta Källa: Penningpolitisk rapport oktober 11

12 Reporäntebana, terminsräntor och prognos för TCW-vägd styrränta, oktober 11 Procent. Terminsräntor från 19 oktober 11 Källor: Nationella källor, Reuters EcoWin, Riksbanken och egna beräkningar 3 Avkastningskurvor, oktober 11 Procent. Terminsräntor från 19 oktober 11 Källor: Nationella källor, Reuters EcoWin, Riksbanken och egna beräkningar

13 Penningpolitiska alternativ oktober 11 Utländska styrräntor enligt implicita terminsräntor; hållbar arbetslöshet 5,5 % Huvudscenariots räntebana Endogen respons i Ramses Lägre reporänta Källor: SCB, Riksbanken och egna beräkningar 5 Finansiell stabilitet mål 6

14 Riksbankens roll när det gäller finansiell stabilitet Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Omfattar flera olika delar: Sedlar och mynt RIX-systemet Övergripande bild av systemet - Följer storbankerna - Undvika bankkriser Hantera kriser om de uppstår Samarbetar med andra myndigheter Finansinspektionen, Riksgälden 7 Finansiell stabilitet medel 8

15 I normala tider kommunikation Rapporter Stresstester Rekommendationer Tal Direkt kommunikation med banker och myndigheter 9 I kristider Kan ge obegränsad likviditet normal eller nödkredit Kan låna ut i utländsk valuta via valutareserven Lån mot säkerheter Straffränta Solida institut med likviditetsbehov Riksbanken tar minimal förlustrisk 3

16 Riksbankens och andra centralbankers stöd under krisen Balansomslutning, procent av BNP 35 3 Riksbanken ECB FED BOE jan-7 jul-7 jan-8 jul-8 jan-9 jul-9 jan-1 jul-1 jan-11 jul-11 5 Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB samt respektive centralbank 31 Läs gärna mer på 3