Flera tuffa år väntar USA
|
|
- Sara Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Swedbank Analys Nr oktober 2009 Flera tuffa år väntar USA Skillnaderna i prognoserna över den amerikanska BNPtillväxten för nästa år är stora (0,7-3,9 %), vilket avspeglar osäkerheten kring USA-konjunkturen. Vi tillhör de mer försiktiga och förutser en BNP-tillväxt kring 1 ½ %. En starkare utveckling under nästa år kan inte uteslutas, men det är från och med 2011 som utmaningarna för den amerikanska ekonomin verkligen tilltar. De största orosmolnen för USA är arbetsmarknadsutvecklingen, de försämrade statsfinanserna och risken för en mer långvarig deflatorisk utveckling à la Japan. Ungefär hälften av amerikanarna har endera fått lönereduktion eller tappat hela eller delar av jobbet under året som gått. Även om deflationsoron är större än inflationsoron i nuläget, innebär den outhålliga finanspolitiken risker beträffande omvärldens förtroende för den amerikanska administrationen och centralbanken vilket kan äventyra den globala ekonomiska stabiliteten. En amerikansk strukturomvandling som ger stöd åt tillväxten, skattehöjningar samt reformer av hälsa, utbildning, finansiell sektor inklusive bostadsfinansiering, är centralt för att hejda den federala skuldutvecklingen. Synen på den amerikanska ekonomin skiljer sig markant åt bland bedömare. Enligt USA:s främsta prognosmakare 1 varierar BNP-tillväxten nästa år från 0,7 % till 3,9 %, med ett genomsnitt på 2,3 %. Det är ett stort spann som väl speglar den stora osäkerhet som råder kring den amerikanska konjunkturen. Ekonomer på företag och banker (National Association of Business Economics) förväntar sig en normalisering till tidigare goda tillväxtnivåer, om än att den sker något långsammare än vad som varit vanligt tidigare. BNP-tillväxten förutses nå upp till 3 % 1 Blue Chip Economic Indicators, vol. 34. No.9 September 10, Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar, , ISSN
2 under andra halvåret i år och även under nästa år. Sparkvoten väntas ligga i ett intervall på 3-5 %, d v s långt under genomsnittet för och 1980-talen kring 9 %. Sparande och skuldsättning i relation till disponibelinkomst Sparande i procent av disponibelinkomst 20.0 Skuldkvot ----> <---- Sparkvot Skuld som andel av disponibel inkomst Source: Reuters EcoWin Allt återgår till normalläge, även om det tar tid (till 2012) för den finansiella sektorn att nå ett tillstånd där den inte längre dämpar tillväxtförutsättningarna. Likaså förutses återhämtningen på arbetsmarknaden bli mer utdragen än vid tidigare konjunkturuppgångar. Den största oron handlar om finanspolitiken, hur den federala skulden ska utvecklas och vilka effekterna blir på lite längre sikt. Nabeekonomerna förutser en återgång till normalläge men det tar längre tid än vanligt Ekonomer med politisk koppling, t ex Larry Summers som är ekonomisk rådgivare till president Obama, är oroliga för arbetsmarknadsutvecklingen både ur ett konjunkturellt och ur ett strukturellt perspektiv. BNP-gapet beräknas nu till ca 10 %. Antalet sysselsatta är tillbaka på 1999 års nivå, vilket innebär att det senaste decenniet är det första i modern tid (sedan talet) där USA:s sysselsättning inte vuxit i antal personer. Antalet sysselsatta (miljoner personer) Personer (millions) Source: Reuters EcoW in 2 Swedbank Analys Nr oktober 2009
3 Arbetsmarknaden har tappat 8 miljoner jobb. Ytterligare 9 miljoner arbetar ofrivilligt deltid. Den privata sektorns löner ligger drygt 7 % under nivån som gällde för ett år sedan. Enligt en undersökning från ABC News/Washington Post har nästan hälften (47 %) av amerikanarna endera tappat jobbet, fått gå ned i arbetstid eller fått reducerad lön under det senaste året. Det som främst oroade Larry Summers på Nabekonferensen i oktober var risken för att långtidsarbetslösheten skulle öka, och han refererade till att en majoritet (två tredjedelar) av de långtidsarbetslösa längre än ett år aldrig kommer tillbaka till arbetsmarknaden. Vår egen BNP-prognos från augusti inkluderade en tillväxt på knappt 1 ½ % för Denna prognos ligger i det nedre spannet bland prognosmakare. Argumentet är att en del av stimulanserna försvunnit, att balansräkningar ska korrigeras ytterligare, att arbetsmarknaden är fortsatt svag med fallande eller stagnerade löner. Många hushåll har sett sina förmögenheter i hus och pensioner minska markant. Det är svårt att se hur de amerikanska hushållen ska kunna öppna plånböckerna under sådana förhållanden. Arbetsmarknadsutvecklingen skapar en betydligt sämre köpkraft Fler långtidsarbetslösa à la Europa är en risk Det finns flera argument för en långsammare återhämtning Tvärtemot Nabeekonomerna är det dessutom svårt att se hur investeringskonjunkturen ska kunna ta fart redan nästa år. Fortfarande är den finansiella sektorn i en krympande fas, och kapacitetsutnyttjandet om än högre än idag har inte ökat tillräckligt för att generera ett större investeringsbehov. Det är dock inte osannolikt att USA får en bättre utveckling under nästa år och att vi kan komma att behöva revidera upp prognosen något. Mer intressant är dock att blicka längre in i framtiden: Det är efter nästa år som utmaningarna för den amerikanska ekonomin ökar när stimulanserna fasas ut och arbetslösheten är kvar på för USA:s vidkommande ovanligt höga nivåer. USA:s tillväxtmotor nummer 1 och 2 på kort till medellång sikt är, utöver lageruppbyggnad, således offentliga investeringar respektive nettoexport. Detta talar för en ännu svagare dollar, samt lägre kostnader från arbetsmarknads- och prissidan. Amerikansk konkurrenskraft stärks, men det behövs ännu mer för att verkligen få fart på tillväxten. Hittills ger nettoexporten ett bidrag som uppgår till drygt en procentenhet, medan privat konsumtion, investeringar och lager bidrar negativt till BNP-tillväxten. även om USA varit motståndskraftigt förr Utmaningarna är större på sikt: Det gäller att ersätta gamla tillväxtmotorer med nya Swedbank Analys Nr oktober
4 BNP (% i årstakt) och tillväxtens sammansättning (procentenheter) Privat konsumtion, bidrag till tillväxten Nettoexport, bidrag till tillväxten Bruttoinvesteringar, bidrag till tillväxt Lager, bidrag till tillväxten BNP Source: Reuters EcoWin Tre frågor är naturliga att ställa vad gäller USA:s ekonomiska framtid: 1) Hur motståndskraftig är den amerikanska ekonomin denna gång: Var finns de nya tillväxtmotorerna när de gamla lagt av? USA har ofta överraskat bedömare med att klara kriser bättre och snabbare än förväntat. Skillnaden denna gång är att krisen haft sitt epicentrum i den amerikanska ekonomin: På bostadsmarkanden och på finansmarknaden vilka varit två viktiga tillväxtmotorer under flera år. USA måste med stor sannolikhet genomgå en omfattande strukturomvandling efter finans- och fastighetskrisen. En återgång till tidigare tillväxtsammansättning riskerar medföra nya o- balanser längre fram, medan en strukturomvandling inriktas på att minska konsumtionens betydelse för tillväxten och i stället höja upp exportsektorn. Det kräver att resten av världen också kan vara mottagare av amerikanska produktioner, vilket sätter fokus på behovet av en starkare inhemsk efterfrågan i exportinriktade länder som Kina, Japan, Tyskland och även Sverige. USA:s dynamik till trots nu krävs strukturomvandling Nya amerikanska tillväxtmotorer borde kunna brumma i tjänstesektorer och innovationsdrivna industriella sektorer. USA har tidigare använt offentliga medel för att skapa tillväxtområden, t ex inom IT, försvar m m. Miljö-, energi- och klimatutmaningarna kan användas som inspiration till offentligt drivna insatser som också får igång den privata sektorn. Samspelet mellan högskolor, näringsliv och offentliga institutioner är mycket väl utvecklat i USA och kan även denna gång bidra till att överraska bedömare. Samtidigt oroas t ex Larry Summers över universitetsutbildningens kvalitetsförsämringar, och processen att ersätta gamla med nya tillväxtmotorer kan ta tid. 4 Swedbank Analys Nr oktober 2009
5 Vilka områden behöver strukturanpassningen avse? Bostadsfinansiering, det finansiella regelverket inklusive tillsyn, hälsooch socialförsäkringssystemet, utbildning samt energi är några områden som USA:s politiker måste hantera för att öka tillväxtförutsättningarna och hålla tillbaka fiskala obalanser. Reformer krävs både för att stärka tillväxt och hålla tillbaka fiskala obalanser 2) Är USA på väg mot ett deflatoriskt tillstånd à la Japan där inkomster och löner faller mer långvarigt eller bör oron inriktas på inflation? De stora stimulanspaketen grumlar bilden av prisbildningen. Detta gäller både konsument-, producent- och tillgångspriser som är svåra att hitta riktiga marknadsvärden för när marknaderna är manipulerade. Även den sanna utvecklingen för bilförsäljning och andra konsumentvaror är svår att bedöma med hänsyn till skatterabatter och bilsubventioner. I Japans fall behövde företagen stärka sina vinster för att reparera balansräkningar. Eftersom efterfrågan var svag, var den enda möjligheten att skära kostnader genom att sänka löner och säga upp anställda. Därmed sjönk priser i ekonomin, och deflationen höll i sig under många år. Företag och banker köpte statsobligationer, vilket höll nere de långa marknadsräntorna och medförde att undanträngningseffekter till följd av en större offentlig skuld kunde undvikas. En krympande finansiell sektor, lägre löner och priser är också en utveckling som nu råder i USA. Alltfler företag stärker vinster för att kunna finansiera sin egen verksamhet och bli oberoende från det finansiella systemet. En svag efterfrågan och ett lågt kapacitetsutnyttjande håller tillbaka investeringsbehoven och överskottssparandet kommer därför att riktas till att finansiera underskottet i den offentliga sektorn, vilket kan hålla tillbaka de långa marknadsräntorna. Den rörlighet mellan branscher och regioner som amerikansk arbetskraft är känd för har dämpats till följd av den svaga husmarknaden, som gör det svårare att flytta och byta jobb. Japan satte också in stora stimulanspaket, men hade svårt att bryta den deflatoriska utvecklingen. Givet att USA:s administration inriktar insatserna på att stärka efterfrågan, underlätta för husmarknaden och arbetsmarknaden, finns möjligheter att bekämpa deflationen. Trots allt har den amerikanska ekonomin en större dynamik, och det förmögenhetstapp som Japan fick var betydligt mer omfattande än det som USA har. Det kan tyckas bisarrt att redan nu diskutera risker för hög inflation när kapacitetsutnyttjandet är så lågt. Samtidigt har vi inte tidigare upplevt så stora stimulanser som riskerar att skapa prisinstabilitet längre fram, och kanske med inslag av ketchupeffekter. Cyperns centralbankschef Orphanides menar att 1970-talets inflationsproblem var ett resultat av dåliga bedömningar av BNP-gap. Även denna gång kan vi riskera att lägga för stor vikt vid de stora gapen, missa hur de utvecklas och även hur de inverkar på inflationen. USA:s utveckling är inte helt olik den japanska men det kan finnas större kraft att bryta delfationstrenden Trots deflationsoro även risken för alltför hög inflation på sikt måste diskuteras Swedbank Analys Nr oktober
6 Inflation mätt som konsumentprisindex och privatkonsumtionsdeflator (årlig procentuell förändring) KPI 10.0 Privatkonsumtionsdeflatorn 7.5 Procent Privatkonsumtionsdeflatorn, exkl livsmedel och energi Source: Reuters EcoWin Om vi studerar den monetära basen har denna stigit kraftigt, men pengars omsättningshastighet (som t ex kan mätas genom att ta penningutbudet [M1] i relation till BNP) är minskande och borde snarare skapa deflationsoro än inflationsoro. Utländska investerare följer noga USA:s åtagande att skapa prisstabilitet och sunda statsfinanser. Även om en svagare dollar ligger i amerikanska och kanske även stora delar av omvärldens intressen för att minska makroekonomiska obalanser, skulle en dollarkollaps vara allt annat än välkommet. En ännu svagare dollar är välkommet men inte en dollarkollaps 3) Hur ska USA hantera den ökade offentliga skuldsättningen och vilka är konsekvenserna? Den 30 september stängdes böckerna som visade att USA satt nytt rekord i budgetunderskott: Ca 1500 miljarder USD, d v s tre gånger större än tidigare rekord vilket sattes året innan. Intäkterna sjönk till knappt 15 % av BNP, medan utgifterna steg till nära 26 % av BNP. Ungefär hälften av utgiftsökningen kan relateras till stimulanser i samband med finanskrisen: Troubled Asset Relief Program (TARP) och kapitalinjektioner till bostadsinstituten Fannie Mae and Freddie Mac. Budgetunderskottet har satt nya rekord Även under 2010 kommer underskottet överstiga 10 %. Över en tioårsperiod kommer det ackumulerade underskottet uppgå till 9000 miljarder USD: Därmed inses hur svårt det blir att få ned underskottet och konsolidera budgeten. Som vi tidigare påpekat är dessa prognoser från USA:s Office of Management and Budget (OMB) byggda på optimistiska antaganden: BNP-tillväxten ska stiga till 4 % per år från och med Detta är väsentligt högre än den potentiella tillväxten, och medger att arbetslösheten sjunker tillbaka snabbare än annars. Trots pessimistiska utsikter bygger beräkningarna på optimistiska antaganden Därmed kommer också budgetintäkterna stiga mer än vad som verkar rimligt. Marginalskatten för höginkomsttagare ska stiga enligt presidentens förslag, men samtidigt ska Bushadministrationens marginalskatter för dem som tjänar mindre än Swedbank Analys Nr oktober 2009
7 USD per år bestå. Intäkterna från kapitalbeskattning kommer knappast att återhämta sig snabbt, eftersom tidigare intäkter till största del byggde på befolkningens realisering av långvariga uppgångar i förmögenheten som beskattas mindre hårt. På utgiftssidan är utmaningarna ännu större. Över de kommande fem åren kommer utgifterna för socialförsäkring och hälsa samt ränteutgifter på den växande statsskulden svara för mer än 90 % av utgiftsökningar (om finanspolitiska paket och TARP exkluderas). Även om president Obama får igenom det lagförslag gällande hälsoreform som nu debatteras i kongressen, kommer inte utsikterna för utgiftssidan förbättras markant. Slutsatsen av ovanstående utläggning är att den federala skulden kommer att växa betydligt snabbare än ekonomin under flera år. Drar man ut den nuvarande trenden stiger skulden från 36 % 2007 till 292 % av BNP år 2050 enligt OECD. Dras nuvarande trend ut stiger skulden till ca 300 % av BNP år 2050 Hälsosituationen och den demografiska utvecklingen eskalerar behovet av högre offentliga utgifter. Därutöver måste försvarsutgifter minska eller stabiliseras. Ränteutgifterna tar också en allt större del av budgeten. Endera måste utgiftssidan dras ned, eller så måste intäktssidan öka genom skattehöjningar föga populärt i USA för att kunna skapa budgetbalans. Konsekvenserna av USA:s budgetproblem är små på kort sikt. Alternativet till att genomföra stora finanspolitiska stimulanser i detta konjunkturläge hade sannolikt varit sämre. Det låga kapacitetsutnyttjandet innebär att riskerna för undanträngning (crowding out) är små. Deflation, låga räntor och ett fortsatt förtroende för USA:s administration och centralbank begränsar riskerna för dollarn och möjligheterna att finansiera underskottet. På lite längre sikt ökar dock riskerna av att föra en oförsiktig finanspolitik. Högre beskattning kan dämpa tillväxtutsikterna. Undanträngningseffekterna ökar, och innovationsförmågan i den amerikanska ekonomin kan hotas om privata investeringar hålls tillbaka när realräntor stiger. Vidare minskar attraktiviteten gentemot utländska investerare. De politiska och sociala spänningarna ökar. Därtill kommer risken för att investerare börjar oroa sig för inställda betalningar på skulden (default risk), vilket leder till högre riskpremier och högre räntor. Därmed ökar också kostnaden för att hantera de fiskala obalanserna. USA är inte ensamt om att se den offentliga skuldutvecklingen nå ohållbara proportioner. Däremot finns ett relativt stort beroende av omvärldens intresse för att finansiera de amerikanska underskotten. Ju större fiskala obalanser som tillåts i USA, desto mer sårbar blir den globala utvecklingen både i finansiella och reala termer. USA och finansminister Geithner inser sitt ansvar för att hantera den växande federala skulden. Riskerna avseende inflation, dollarkollaps och obalanser i det globala finansiella systemet är direkt kopplade till detta ansvar. På kort sikt är riskerna små trots det stora underskottet men på lite längre sikt ökar riskerna markant för t ex tillväxt, räntor och attraktivitet Ju större fiskala obalanser som tillåts i USA desto större global sårbarhet Cecilia Hermansson Swedbank Analys Nr oktober
8 Ekonomiska sekretariatet Stockholm tfn Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys.
Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merFortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA
Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande
Läs merSwedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag
Läs merVart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen
Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merSkuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!
Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merSwedbank Analys Nr 3 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är
Läs merÄr finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?
Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merDet ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015
Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket
Läs merDen inhemska ekonomin är akilleshälen
Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merSmåföretagsoptimism på bräcklig grund
Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merUSA efter valet: Stor risk för finanspolitiskt vakuum
Swedbank Analys Nr 7 3 november 2010 USA efter valet: Stor risk för finanspolitiskt vakuum Delad makt i kongressen innebär att finanspolitiken kan bli mer avvaktande fram till presidentvalet 2012: Inga
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 16 augusti 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning God tillväxt, arbetslösheten sjunker, de offentliga
Läs merKunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs merFortsatt stora utmaningar för svenska företag
Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 Vår aktuella Kinapanel: Temperaturen har sjunkit något Enligt vår senaste Kinapanel i september i år har överhettningsindikatorn sjunkit till 6,6 jämfört
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merSwedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012
Swedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012 Efter Japans parlamentsval hur påverkas ekonomin? Den japanska befolkningen har snarare valt bort DPJ än valt in LPD. Med stödpartiet Nya Komeito får LPD en
Läs merDet ekonomiska läget och den kommunala ekonomin
Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs merVart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala
Läs merTrots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas
Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten
Läs merHur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merMånadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Gröna skott syns mest i psykologin uthållig tillväxt dröjer Hittills har ljusglimtar i konjunkturen mer handlat om en starkare
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs merInköpschefsindex tjänster
2011 02 03 PMI tjänster sjönk marginellt till 65,9 i januari: Tjänsteföretagens expansion fortsätter Totalindexet för inköpschefsindex för tjänsteföretagen (PMI tjänster) sjönk till 65,9 i januari från
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018
Statsupplåning prognos och analys 218:3 25 oktober 218 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansieringssystemet
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merKommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014
Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl
Läs merBra, men inte tillräckligt
Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 24 augusti 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går urstarkt Högre tillväxt Lägre arbetslöshet
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merVart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna
Läs merSpångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013
Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 1 Den finansiella turbulensen har mojnat i Europa Statsskuldräntor (10 år) i PIIGS Procent 2 Spång lagts över de omfattande problemen i Europa Finansmarknaderna
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merSvensk finanspolitik 2013
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik
Läs merMånadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 4 2009 10 22
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 9 1 Hösten inleds med hoppingivande ekonomiska signaler men krisens effekter kan bli långvariga Krisen håller på att klinga
Läs merKonjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012
Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 Polen Europas tillväxtstjärna tappar lyskraft men ljusstyrkan alltjämt bland den starkaste i regionen Efter att Polens BNP-tillväxt nått 4,3 % ifjol förutser vi
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merBOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson
HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN Behov och möjligheter Hushållens val Hur ser behoven av bostäder ut? Hur ser möjligheterna till bostäder ut? Hur förenliga är behov och möjligheter? Vi blir fler
Läs merEkonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Läs merPenningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09
Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 21 februari 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi Små prognosrevideringar Oförändrad BNP- och arbetslöshetsprognos
Läs merBudgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011
Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland
Läs merBJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.
Läs merUtsikterna för den svenska konjunkturen
KONJUNKTURINSTITUTET 7 september 13 Utsikterna för den svenska konjunkturen en uppdatering av prognosen i Konjunkturläget, Augusti 13 Peter Svensson ENS1 Mycket ringa påverkan på KI:s prognosarbete Nytt
Läs merEffekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet
Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen
Läs merKina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6
Swedbank AsienAnalys Nr 3 18 april 2007 Årets första Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg synligt i april till 7,6 jämfört med 6,5 förra
Läs merVart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015
Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar
Läs merEkonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E
konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska
Läs merSwedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank
Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??
Läs merMöjligheter och framtidsutmaningar
Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merHur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs merVad blir effekten av ökad flyktinginvandring?
KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur
Läs merPolitik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014
Politik för tillväxt och fler jobb Finansminister Anders Borg 16 maj 2014 Sverige Tyskland Nederländerna Sverige Tyskland Nederländerna 4 3 2 Återhämtningen på något stabilare mark BNP-prognoser för EU
Läs merMakrofokus. Makroanalys. Veckan som gick
Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:2 18 juni 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och finansiering
Läs merMAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik
Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs mer